KustNytt 1/2020

6 430030 490108

1/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

Anna-Lotta och Kent

cyklar till Paris för en god sak Meives är tacksam för tiden inom vården

Göran ser möjligheter inom företagandet

Maria berättar om Folkhälsan i Malax

TEMA

ENERGIPELLETS

110€

Från /500 kg Hemtransport med kran Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

VILA AKTIVT! Hyr stuga (max 10 pers) i Ukkohalla. skida • åk skoter • vandra bowla • basta • vila!

Ring 0400-210335/Örndahl

HÄLSA OCH VÄLMÅENDE

SÅ FIXAR DU ÖGONBRYNEN

Yvonne valde nya utmaningar i livet

LÄS ÄVEN OM

Årets hållbara Pörtomrevy Ozzy – hunden på jobbet ”Separation i barnfamiljen” – projektet Hjärtstartare till Taklax skola Vad är på gång på Petalax Proina?

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi

Vanliga lunken – det är då livet är NYA ÅRET OCH att önska god fortsättning känns redan lite förlegat men vi har i alla fall inte ”setts” sedan i fjol så jag önskar er läsare ett bra 2020. Vi ska hoppas att det mesta får vara som vanligt när vi kommer till nästa nyår. Det önskar jag. Det var tal om det under en intervju – att vi inte alls ska underskatta den vanliga lunken. Den är bra och det är då livet är.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

VI HAR TEMA hälsa och välmående som tema i årets första KustNytt. Vi skriver om yttre och inre skönhet och om att må bra. Bästa Anna-Lotta och Kent ska cykla till Paris och konceptet är perfekt. På samma gång som de bidrar till att hjälpa cancersjuka barn gör de en investering i sin egen hälsa. Heja Er! En gång mötte jag våren i Paris.

Det var helt underbart och även om det är många, många år sedan ser jag ännu bilderna. Av mig själv sittande på utecafé och betrakta Parisinvånare, gå på museum och konsumera kultur. Äta franskt vitt bröd och åka flodbåt. Det var en härlig resa.

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

Jag gör helt tappra insatser för egen god hälsa och gott välmående. Eller vi kan säga att jag kartlägger situationen. Och gör litegrann.

Men jag inser nog att det ska mera till för att vara i toppform. Jag arbetar på allt det där nu. På riktigt.

kommunen bekostar. Sen när man har dem är det jätteviktigt att man registrerar dem på defi. fi så att andra också snabbt, via sin mobil, får reda på var närmaste hjärtstartare finns. Det om det.

SEN, OM DET inte alls går som vi tänker är det bra att veta att också andra tänkt på det. Till exempel LokalTapio Österbotten då de skänker hjärtstartare till olika ställen. En defibrillator kan rädda liv och man ska inte vara rädd för att använda en sådan om det behövs, för man kan inte göra fel.

Man lyssnar till instruktionerna och handlar därefter. KustNytt var med när LokalTapiola Österbotten nyligen donerade en hjärtstartare till Taklax skola i Korsnäs. Den betjänar nu dem som rör sig i skolan dagtid och vid kurser, möten och tillställningar kvällstid. Den kan också betjäna vid andra tillfällen då det är byns enda.

Hjärtstartare har varit på tapeten också då Josefin på Vasabladet skrivit om att alla skolor i Malax kommer att få en defibrillator, som

BIOLFILMEN ”EN DEL av mitt hjärta”, musikal baserad på Tomas Ledins musik, är trevlig, rolig och oförarglig. Man blir glad av att se den. Bra skådespelare, bra dansare, musik, kärlek, nostalgi och ett lyckligt slut. Många hjärtan till den.

KustNytt utkommer dagen före fjortonde februari. Vändagen/Alla Hjärtans Dag. Låt oss vara extra hjärtliga då och vanligt hjärtliga alla övriga dagar. Kram!

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Gunnel Smulter ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 3441815 jennifer@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2020 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år

Torsdagen den 6 februari 2020

PRENUMERATIONSPRISER Finland 56 €, EU 61 € Övriga världen 63 € ANNONSPRISER 2020 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Det här upplysta kärrhjulet från Kyrkbacken i Malax får stå för att julen kom och gick.

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Fjortonde februari. Vändagen.

Alla Hjärtans Dag. Kram!

Annie Strömfors och Ester Kullberg blev ansiktsmålade av Saxdaxfolket i Targahallen då det var Kids Hockey Day i slutet av januari.

Fina saker Annie och Ester!

Jag träffade Lis-Britt och Sture Södergran i vimlet vid Pörtomrevyn. De var reseledare för Lionsbussen som kom från Korsnäs. Roligt att ses!

KAXIT är namnet på Böle UF:s revy 2020. Topp­ nummer i min stil var revynumren ”Retorikens verktyg” som handlade kort och gott om Närpes­ dialekten. Och så besöket vid Ikea och sången ”In åv å an”. På bilden orkesterfolket Jimmy Teir, Kenneth Nordman och Victor Strömbäck.

Janne Sjöström, ledarhunden Maja och Amanda Bäckman kom på företagsbesök till Kustmedia tillsammans med arbetssökande från Malax.

Tack för att ni kom!

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Revyliv i Pörtom REV YLIVET LEVER GOTT i Pörtom. Det verkar som att återväxten på scen är tryggad då nya kommer med. Samtidigt är delar av gänget samma gäng som stått på revyscenen i åratal. Det är således trogna stjärnor och nya stjärnor.

Det är heller inte alla före­ ningar som har så kontinuerlig revyverksamhet som Pörtom. Årets revy ”Plastpås(c)en” innehåller alla livets kryddor.

Det är en nummerrevy med 25 olika nummer fördelade på två akter. Mellan dem är kaffeservering och mingel med dem man känner. Revyn innehåller också ganska många sånger. De olika sketcherna har stundvis mycket text, för den som lägger märke till det. På ett positivt sätt. Här finns många ordvitsar, ordsvängningar och rim som ibland försvinner i övriga bruset på scen. Man får skratta gott och det är roligt.

Revyn 2020 ligger i tiden – det är klimat och hållbarhet. Hela elva föreställningar var inplane-

rade och vissa år har det också hänt att Pörtom gett extraföreställning. När den här KustNytt utkommer har de spelat de sista föreställningarna. Men det kommer nya år.

Underhöll på scenen 2020 gjorde knappt femton aktörer med orkestern inräknad. Många fler är det om man räknar alla dem som hjälps åt för att allt ska lyckas.

På scenen såg vi Nina Björkgren, Moibulla Fezulla, Pia Gammal, Cecilia Palmgren, Linda Högback, Wilhelm Risberg, Camilla Pitkänen, Henrik Rönnqvist, Hans Snickars, Ivar Storbäck, Sara Storbäck, Sören Storbäck och Johan Vide. Manusarbetet bär Sören Storbäcks signatur tillsammans övriga medverkande. Regissör är Sören Storbäck och i den tremanna orkestern ingick Jaakko Puntila, Alf Risberg och Ivar Storbäck.

Från vänster: Hans Snickars, Pia Gammal och Sören Storbäck.

Sara Storbäck och Johan Vide.

Foton: Eva-Maria Storbäck.

Camilla Pitkänen, Moibulla Fezullah och Henrik Rönnqvist.

Text: Lisbeth Bäck

TÄVLA OCH VINN SKYDDSTÄCKE

INREDNINGSHYLLOR

Praktiskt skyddstäcke som både gör det bekvämt för hunden och håller bilen ren. Går att använda på många olika sätt, smutsoch vattenavvisande. Kommer i en väska för enkel transport.

Grattis Magdalena!

Magdalena Granqvist i Molpe vann huvud­ vinsten i Fyrklöverns omgång 319.

Tröstpriser fick Linus Smeds i Sundom, Agneta Andersén i Iskmo, Ann-Charlotte Bergfors i Pörtom och Maj-Len Ingves i Malax.

Gratulerar alla vinnare!

Magdalena Granqvist är tretton år och bor med sin familj i Molpe. Det är mamma Annette Östman, pappa Daniel Granqvist och lillasyster E velina, som är åtta år.

Magdalena är sjundeklassist i högstadiet i Petalax.

Vad tycker du bäst om för ämnen i skolan?

– Husse (huslig ekonomi) och textilslöjd.

Brukar du göra mat hemma också?

– Det händer sig ibland.

Annars tycker hon om att vara med kompisar på fritiden och med sin lillasyster.

I Fyrklövern vann hon ett brädspel. Grattis!

Nu ser hon framemot sportlovet och då vill hon vara mycket ut i friska luften.

Text: Lisbeth Bäck Foto: privat

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 1, 13, 17 OCH 19 FRÅGA 3: 9, 10, 16 OCH 18 FRÅGA 4: 9, 13, 13 OCH 17

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 26 februari 2020. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

BOKFÖRINGSTJÄNSTER OCH FÖRETAGSRÅD

KORSNÄS Bokföringsbyrå

Ta kontakt!

Sandviksvägen 36, MOLPE • Tfn. 06-3476625 • korsnas.bokforings

3

VILA AMAKTIVT! ENS

GEM ÖKI detta ANHyr stuga 10 pers) nummer har(max vi gömt fyra Närpes S miniatyrbilder (samma storlek som den 4 .

N i Ukkohalla.

3 .

A 2.-1nedan) 0 av Kustmedias logo. På vilka

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Jag är en öbo..

18.

sidor finns de?

(Räkna ej med denna.)

• åk • vandra skoter skida

0 NÄRPESREGIONENS UTVECKLINGSBOLA 202 bowla basta vila!

– Det är önskvärt..

•

•

Omgång 320, K120

FYRKLÖVERNVINNARE

tävlings­svar kn1019:

Tre små inredninghyllor, kan hängas på väggen eller staplas på varandra. Ett roligt och modernt inslag i inredningen. Rekvisitan på bilden ingår ej i vinsten.

Ring 0400-210335/Örndahl >> Företagsrådgivning Om jag vinner vill kommunikation jag ha: >> Regionmarknadsföring och Namn............................................................Tel.............................................. >> Näringslivsprojekt Skyddstäcke Inredningshyllor – Vår plan var...

– Man pratar mycket..

Kontinuerlig ansökan Adress.............................................................................................................

till alla våra svenskspråkiga u

Läs| mera www.dynamonarpes.fi | dynamo@dynamonarpes.fi 010-3

4

Nya möjligheter för företagandet under 2020-talet Orden är Göran Östbergs, ny ordförande för Korsnäs Företagare. Parallellt med pågående strukturomvandlingar på landsbygden saknas det definitivt inte nya företagsnischer att sikta in sig på framöver. Det framhåller mångsysslaren Göran Östberg från Molpe.

I

NOVEMBER VALDES GÖRAN Östberg till ny ordförande för Korsnäs Företagare.

Han efterträdde därmed den fleråriga företrädaren Jan-Erik Ravals på posten.

– Jan-Erik har rätt länge velat träda tillbaka främst av hälsoskäl.

Själv har jag varit föreningens vice ordförande i flera år. Egentligen skulle jag inte ha haft tid för det här uppdraget. Men jag tackade ja i alla fall, säger Göran.

Hur ser du allmänt på den nya utmaningen?

– Det finns både möjligheter och utmaningar att beakta. De traditionellt starka växthus- och pälsnäringarna fortsätter att gå bakåt i takt med de pågående strukturella omvandlingarna på landsbygden.

Det finns lokala serviceföretag som är tydligt knutna till dessa primärnäringar. För deras vidkommande vore det viktigt att hitta nya marknader.

– Samtidigt har flera nya och moderna tjänsteproducenter etablerat sig i Korsnäsområdet på senare tid. Ett bra exempel är det mångsidiga Molpeföretaget Polkuped som bland annat erbjuder turism- och upplevelsepaket.

– Företagandet i Korsnäs har långa traditioner och har alltid varit viktigt för lokalsamhällets överlevnad i en trakt där det saknas riktigt stora arbetsgivare.

Folk har av tradition varit något av tusenkonstnärer. Att exempelvis lönearbete har kombinerats med eget företagande på fritiden har varit vanligt.

– När jag flyttade till Molpe för 15 år sedan kunde jag snart konstatera att så gott som varje ortsbo hade någon form av koppling till företagande, främst via familjeband, fortsätter Göran.

Cirkulär ekonomi – ny trend Vilka trender kommer att synas i företagslivet under 2020-talet?

– Jag jobbar själv som projektchef inom cirkulär ekonomi. Cirkulärekonomiskt och miljövänligt tänkande samt fokusering på hållbarhetsfrågor kommer av allt att döma att vara alltmer framträdande i framtidens företagande. Varför inte också i Korsnästrakten?

– Det handlar bland annat om olika typer av återvinning men också om olika slags reparationer. Målet är att saker ska kunna användas allt längre.

– Man pratar mycket om närproducerad mat nuförtiden. Men också behovet av närtransporterade underleveranser kunde lika gärna lyftas fram, poängterar Göran.

Det manuella arbetandet har minskat i omfattning inom företagsvärlden, säger Göran. Digitaliseringen kommer däremot att fortsätta stärka sitt grepp i 2020-talets samhälle. Detta innebär att en del arbeten inte är lika platsbundna som tidigare. På samma gång skapar markanta ålderstrukturella förändringar ett sug efter olika slags tjänster på landsbygden.

– Eftersom folk lever längre och antalet äldre människor ökar hela tiden kommer det absolut att finnas behov av lokala företag som erbjuder vård- och serviceinsatser.

Många pensionärer har det dessutom allt bättre ekonomiskt ställt jämfört med tidigare generationer.

De har råd att betala för servicen, säger Göran.

Yngre företagare marknadsför sig bra Omkring 300 företag är verksamma i Korsnäs kommun för närvarande. Antalet har varit så gott som oförändrat under de senaste åren.

– Varje år faller några lokala entreprenörer bort och några nya kommer med i bilden, säger Göran Östberg. Rekryteringen av yngre företagare är en mycket viktigt bit med tanke på Korsnäs framtid. Både på lågstadie- och hög-

Göran och frun Lovisa Nordlund-Östberg har han ett eget företagsprojekt hemma i Molpe. Paret tillverkar och säljer glögg och havtornsdrycker. Foto: privat.

stadienivå i kommunen har det företagsfostrande projektet ”Ung företagsamhet” drivits i många år redan.

– Tanken är att via lärarna erbjuda skoleleverna information om innovativt tänkande och företagande som ett yrkesmässigt alternativ. Ibland har det även arrangerats studiebesök hos lokala företag.

– Förstås blir inte alla företagare. Det gäller dock att betona de positiva sidor som finns vid sidan av osäkerhet och långa arbetsdagar, framför allt den stora frihet som privatföretagandet medför.

En del företagare lyckas dessutom riktigt bra, säger Göran.

Göran passar på att berömma yngre företagare för deras goda förmåga att marknadsföra sig själva effektivt via olika kanaler.

– Tidigare hade landsbygdsföretagare vanligtvis stabila lokala kundkretsar att stöda sig på sig.

Ofta var de inte lika måna om att synas i olika sammanhang, säger han. Apropå marknadsföringen påminner Göran också om att

Göran Östberg arbetar till vardags som projektchef inom cirkulär ekonomi på Vasek. Foto: privat.

det är viktigt att dagens företag håller sig à jour framför allt med utvecklingen på det miljömässiga planet.

–Information om koldioxidavtryck och egna satsningar på hållbarhet och hör till sådant som skulle kunna vara mera transpa-

5

rent när företagen presenterar sina verksamheter.

– I Sverige har man hunnit längre i det här avseendet, säger Göran. Vad har Korsnäs Företagare på gång under 2020?

– Årets företagare och Årets unga företagare kommer att premieras i samband med vårmötet i mars. Det är fråga om en viktig tradition som även inkluderar en föreläsning. De föreläsningar som föreningen har anordnat på våroch höstmötena har varit populära och attraherat upp till 20–30 åhörare.

– Vi fortsätter att arrangera lunchträffar i samarbete med kommunens ledning och Vasek. Lokala företagare kan diskutera sinsemellan och få relevant information.

Träffarna äger rum i olika delar av kommunen, säger Göran.

Petalaxbördig mångsysslare Göran Östberg är uppvuxen i en pälsdjursodlarfamilj i Petalax och han har en brokig yrkeskarriär på sin meritlista. Han utbildade sig i tiderna till byggnadsingenjör och jobbade inledningsvis i pälsbranschen, bland annat som chef på en försöksfarm i Maxmo. Senare har Göran bland annat drivit en egen ingenjörsbyrå och arbetat inom försäkringsvärlden. I några år var han dessutom profilerad som kommuningenjör på Malax kommun.

Efter en sejour som chef för Molpe Frys är Göran sedan 2017 projektchef inom området cirkulär ekonomi på det regionala utvecklingsbolaget Vasek. Tillsammans med frun Lovisa Nordlund-­ Östberg, bördig från Bergö och privatföretagare till professionen, har han på senare år utvecklat det egna företagsprojektet ”Skärgårdens skatter” i hembyn Molpe.

– Det handlar om produktion och försäljning av glögg och drycker av havtornsbär. Verksamheten är som mest intensiv i slutet av året. Vi brukar åka till marknader och produkterna finns också tillgängliga i en del affärer. Den jakt- och fiskeintresserade Göran Östberg trivs fint i Molpe som han allmänt beskriver som en trevlig skärgårdsby.

– Att bybutiken har lagts ner är tråkigt. Men det är mycket liv och rörelse i både skolan och daghemmet. Restaurang Strandmölle är ett viktigt inslag i byn liksom ungdomsföreningen och paviljongen.

– Överlag är Molpe och Korsnästrakten ett mycket bra alternativ om man önskar en naturskön och havsnära boendemiljö. På drygt en halvtimme tar man sig till Vasa, sammanfattar Göran som tidigare har bott 20 år i Tottesund, Maxmo.

Text: Joakim Snickars

Ozzy vid Malax Byggmaskiner

EN D N B ET U H OB J PÅ

Jag är Ozzy Holmgren, sex år gammal kille och av rasen Berner sennen.

Om du är intresserad så säger Internet så här om Berner sennen: en stor hundras som har sitt ursprung i kantonen Bern i Schweiz. Berner sennenhund är en gårdshund av gammalt ursprung, som hölls som vakt-, drag- och boskapsdrivande hund i alpområdet i trakterna kring Bern. I en undersökning 2013 utnämndes berner sennenhund till en av världens trettio mest populära hundraser.

Hanna och Benneth är mina föräldrar. Jonathan, Julia och Joel är mina människosyskon. Jag är inte deras första hund. Före jag kom till familjen hade de en annan som var samma ras som mig.

Jag bor i Klockarbacken och jag brukar hänga vid deras firma Malax Byggmaskiner. Företaget som hyr ut, bygger och säljer. Ett riktigt bra ställe.

Mest är jag här på kontoret fast helst vill jag ligga i en parkeringsruta utanför dörren. Där har jag uppsikt över allt och alla. Idag är det Jonas, Josefine, Ronny och Kent som är i arbete här. Å Benneth och jag en stund.

Jag och min husse Benneth Holmgren.

Jag har varit här sedan jag var valp. Inte hela tiden men en hel del.

Jag såg att Benneth visade skivan nu, den halvmeterhöga spånskivan med fot som de lade upp mellan kontoret och butiken när jag var valp. Så att jag inte skulle trilla i vägen. Om de lägger dit den nu brukar jag inte stiga över den. Jag låter dem tro att jag har den principen.

Fast nog förstår du ju att jag kan.

Jag tar det ganska lugnt. Det finns förstås någon som tycker att jag är för stor. Men jag är snäll och vill alla väl.

Hemma är jag sen soffhund. Ingen vet hur det blev så och Benneth säger att det väl nog blir att köpa ny soffa.

Jag träffade just en kund i butiken. Sverre West från Bergö. Han sa att jag är ”oastärman”, alltså för stor och klumpig. Många vet inte vad det betyder. Nå gammal Malaxdialekt men Benneth menar nog att man använder det ännu i Klockarbacken. Och på Bergö också verkar det som.

Om jag kan göra konster? Jepp, speciellt om jag ser att det finns godis som belöning.

Vad jag väger? 62 kilogram. Jag lever på torrfoder – mest.

Fast jag har ett bra liv. Riktigt hyvä liv. Jag är ju mycket på skäre och så.

Det här gillar jag. Och när folk inte vill skrapa mig på ryggen mera på puffar de bort mig.

Jag vet av flera andra hundar på jobbet här i närheten annars. Skriver upp dem på en lapp åt dig.

Ozzy berättade och Libbi lyssnade :)

Text och foto: Lisbeth Bäck

6 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Ögonbrynen

lyfter helhetsintrycket Ögonbrynen är en viktig del av ditt ansikte och har stor betydelse för helhetsintrycket. Med välformade ögonbryn i rätt nyans ser man pigg och frisk ut – medan motsatsen lätt blir gällande om man saknar bryn eller har väldigt ljusa och glesa sådana. Men misströsta inte, idag finns det många alternativ för att komma runt problemet om man inte är född med naturligt vackra bryn.

Frisören Johanna Thesslund i Molpe reder ut begreppen.

J

OHANNA THESSLUND, SOM drivit egen skönhetssalong i Molpe sedan 2015, erbjuder många olika tjänster under namnet JT Beautystyle. Hit hör frisörstjänster, makeup, manikyr och pedikyr, gelénaglar, bryn- och fransförlängning samt även olika typer av microblading och så kallade powder brows, som är namnet på olika typer av semipermanent 3Dtatuering av brynen.

Ramar in och lyfter – Jag gick en grundutbildning inom microblading för två, tre år sedan och har därefter vidareutbildat mig inom nano microblading och superombré, eller powder brows som det också kallas. Det blir allt mer populärt och kunderna är allt mellan 18 och 70 år, även om den yngre målgruppen dominerar, berättar Johanna.

Hon erbjuder även samma tjänster för läppkonturer och semipermanent eyeliner, men ögonbrynen är det klart mest populära ändamålet.

– Så är de också väldigt viktiga för utseendet och helhetsintrycket.

De ramar in och lyfter, och man ser både piggare och gladare ut. Det är ändå viktigt att ta hänsyn till sina naturliga bryn och inte manipulera dem alltför mycket, varken till färg eller form. Man ska utgå från både hudfärg, hårfärg, ögonfärg samt brynens naturliga färg, förklarar Johanna.

Semipermanent 3Dtatuering Vilken metod man väljer – light microblading, nano microblading

eller powder brows – är en smaksak och beror delvis även på utgångsläget. Vad är det då som skiljer dem åt? Johanna förklarar: – Light microblading ger det mest naturliga slutresultatet och görs manuellt med en penna försedd med mycket små nålar, totalt 18-22 stycken, som man ristar in ”brynstrån” i huden med. Bladen doppas i färg och ristningen görs i två omgångar för att gå tillräckligt djupt i huden.

Hållbarheten är mellan ett och tre år beroende på hudtyp och skötsel, hållbarheten är individuell.

Nano microblading är samma sak men görs maskinellt. Hållbarheten är den samma.

– Powder brows eller superombré som det också kallas, är en skuggningsteknik. Det ger ett mer sminkat resultat, och kan också kombineras med microblading, fortsätter Johanna.

Har man riktigt ljusa ögonbryn från början, kan man behöva sminka eller färga dem även trots att man gjort microblading om man så vill. Just därför kan de båda metoderna kombineras vid behov.

Nya bryn på tre timmar Vilken teknik man väljer beror som sagt på kundens egna önskemål men även på utgångsläget, och diskussionen före är därför viktig.

– Jag gör inga ingrepp före jag ritat upp det ”nya” brynet på kunden och vi båda är nöjda med form och färg, poängterar Johanna.

Hela processen tar inte mer än två, max tre timmar, och därefter

Att få nya bryn genom microblading tar inte mer än två till tre timmar, och brynen håller sedan ett till tre år.

FAKTA MICROBLADING I KORTHET • Fördelar: Resultatet syns direkt och du slipper sminka dina bryn varje dag.

• Nackdel: Du kan inte ångra en utförd behandling.

• Hur ofta: En behandling, med återbesök efter 1-2 månader. 3D-tatueringen sitter därefter i upp till tre år.

• Efterbehandling: Smörj med vaselin, Bepanthen, Helosan eller kokosolja morgon och kväll tills snitten läkt, cirka 2-3 veckor.

• Så länge tar det: Två tillfällen, det första 2-3 h, det andra betydligt snabbare.

• Smärtfaktor: Medium. Det känns, men du får bedövningssalva.

• Pris: Från 250 euro

Johanna Thesslund visar verktygen som microblading görs med. Ett symmetrimått för att rita ut brynens form, tatueringspennan samt bladen till den.

7

FÖRR & NU AV GUNNEL SMULTER

LEK OCH IDROTT har alltid lockat barn och unga. Men som med mycket annat skiljer sig också idrotten i gången tid väsentligt från dagens aktiviteter, där de ekonomiska ramarna spelar en stor roll. Så här kunde det gå till i början på 1900-talet enligt Övermalax ungdomsförenings protokoll fört vid ett månadsmöte den 8 augusti 1926: ”Beslöts att inköpa en fotboll och börja träna varje onsdagkväll efter det att pojkarna gräftat en timme på löpbanan.”

Idrott i organiserad form började arrangeras i seklets början och då inom ungdomsföreningarna. Den 27 maj 1945 bildades Malax Idrottsförening.

Det första verksamhetsåret bestod i första hand av friidrott och verksamheten ägde främst rum på den lilla plan som Malax IF ägde i närheten av Bygdegården.

I slutet av 1940-talet började man tala om att bygga en modernare sportplan. 1951 skrev Malax församling och Malax IF ett köpekontrakt, som gav idrottsföreningen den mark som behövdes för en idrottsplan. Idrottsför-

Före och efter light microblading. Foto: JT Beautystyle.

följer en läkningstid som är två till tre veckor lång.

– En första förstärkning görs normalt efter ett par månader och därefter ska brynen hålla i ett till tre år, tillägger Johanna.

På grund av läkningstiden, då man kan få en sårskorpa på brynen som måste smörjas dagligen, väljer de flesta att göra ingreppet under vinterhalvåret. Huruvida man upplever det som obehagligt eller smärtsamt är väldigt individuellt.

– Många reagerar mest på ljudet, ler Johanna. Man lägger på bedövningsgelé tillsammans med färgen som används, men det är klart att det kan kännas ändå. Man ska däremot inte lyssna för mycket på hur andra upplevt proceduren, eftersom det varierar mycket, til�lägger hon.

Trender och andra tekniker Även andra tekniker än microblading och superombré finns för att förbättra formen på sina bryn idag. Det senaste är bland annat så kallad brow lamination – en laminering av redan väl synliga men kanske lite vildvuxna och spretiga bryn.

– Lamineringen gör att man formar ögonbrynen permanent för sex till nio veckor, förklarar Johanna.

Naturligt formade brun som är tjockare längst in vid näsroten och som sedan smalnar av är de mest trendiga nu, men Johanna anser att man i det här sammanhanget inte ska se alltför mycket till trender utan anpassa brynen efter det egna ansiktet.

– Man behöver inte följa sina egna bryns form helt och hållet, det går bra att forma om dem och fortsätta noppa där man noppat tidigare, om man så vill.

FRÅN EN FOTBOLL TILL EN ISHALL eningen började bygga planen i egen regi och hade under många år stora ekonomiska bekymmer. Föreningen anhöll om att kommunen skulle ta över idrottsplanen och i december 1962 beslöt fullmäktige att kommunen tar över ansvaret för planen.

Att sminka brynen För den som inte vågar sig på någon av dessa metoder utan föredrar att fixa till sina bryn med smink, finns det idag otaliga produkter att välja på – allt från pennor till puder, pasta, vax och gelé.

– Man får prova sig fram till vad som passar en själv helt enkelt, men har man väldigt glesa och ljusa bryn brukar pennan vara ett måste, konstaterar Johanna.

Var noggrann och kräsen med färgval när det kommer till dina ögonbryn. Det är vanligt att man väljer en rödbrun färg, vilket ser påmålat och onaturligt ut. Ta gärna en nyans ljusare än du tror att du behöver och var inte rädd för gråare ”taupe-nyanser”.

Text och foto: Anna Sand

Christian Ahlskog på skidtur i slutet av 1950-talet. Foto: Nils Åminneborg

Arvid Smulter på skidtur i januari 2020.

Under årens lopp har mycket hänt på idrottsområdet i Pixne. Man började bygga sportstugan med frivilliga krafter 1962.

Trots stora frivilliga insatser kunde inte föreningen slutföra bygget, så i januari 1963 beslöt kommunfullmäktige att kommunen slutför bygget. Läktaren färdigställdes 1972 efter en stor talkoinsats. Över 600 bidragsgivare drog sitt strå till stacken med penningbidrag, material eller arbetsprestationer. Även här bidrog kommunen och slutförde bygget. Elljusspåret byggdes till stor del med frivilliga insatser. År 1980 trädde idrottslagen i kraft.

Lagen innebär bland annat att samhället ska skapa förutsättningar för fysisk fostran. Kommunen beslöt 1984 att bygga en idrottshall och det förbättrade radikalt verksamhetsförutsättningarna. Hallen invigdes i november 1985. I augusti 2005 invigdes idrottsrakan, som är 110 meter lång och kan användas till alla kast-, hopp-, sprint- och häckgrenar.

En annan stor händelse var när Malax Ishall Ab började bygga ishallen i oktober 2014. Planer på konstfruset har funnits i många årtionden, så därför var det en efterlängtad ishall som invigdes i november 2015.

Det jag nämnt är några av de större nybyggena, mycket annat har byggts och åstadkommits på Pixne idrottsområde under årens lopp, med både kommunala medel och frivilligarbeten. När jag läst gamla protokoll har jag imponerats av talkoandan som fanns då men visst lever talkoandan än idag.

8 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Separation – en kris i barnfamiljen En skilsmässa eller separation är ofta en kris för familjen, som innebär förändringar i vardagen, och oavsett omständigheterna är det alltid en stor sak för ett barn.

Hur man reagerar är individuellt, men ofta kan både vuxna och barn behöva någon form av stöd.

Att det erbjuds vid Vasa Mödraoch skyddshem r.f. är det däremot kanske inte alla som vet.

B

ARN ÄR NÅGOT som alltid intresserat Sanna Matintupa, hemma från Övermalax men nu just Vasabo. Under studierna i utvecklingspsykologi på Åbo Akademi jobbade hon under flera år både på eftis, och fungerar nu som tränare åt barn inom crossfit – en träningsform hon själv också utövar.

Tjänster åt de som berörs av separation Efter studierna jobbade Sanna en tid som skolkurator men är nu projektplanerare för utvecklingsprojektet ”Separation i barnfamiljen”.

Projektet startades 2017 för att erbjuda stöd åt familjer som genomgått en separation eller skilsmässa.

– Det är ett treårigt projekt men vår förhoppning är att vi ska få fortsatt finansiering för att verksamheten ska kunna bli en bestående del av Vasa mödraoch skyddshem. Behovet finns, varje år registreras över 13 000 skilsmässor i Finland, och därtill kommer alla separationer, berättar Sanna.

Projektet, och även skyddshemmet som verkar i samma byggnad i Vasa, betjänar ett område som sträcker sig från Jakobstad i norr till Kristinestad i söder, och tvärtemot vad man kunde tro på basen av hemmets namn, behöver inget våld och inga oenigheter finnas med i bilden för att man ska få använda sig av de tjänster som erbjuds inom projektet.

– Man måste inte heller vara gift – ett samboskap betraktas på samma sätt som ett äktenskap, förtydligar Sanna.

Ta kontakt i tid Tillsammans med personalen kan man träffas antingen parvis, enskilt eller som hel familj och diskutera, både före, under och efter en separation.

– Det är önskvärt att man tar kontakt i ett så tidigt skede som möjligt, det i sig är en hälsofrämjande faktor, konstaterar Sanna.

En välplanerad separation är ofta fördelaktigare för alla parter, även barnen.

Goda relationer, en fungerande vardag, positiva förebilder och en känsla av ett sammanhang är alla avgörande faktorer för barn och ungdomars psykiska hälsa och välmående, och därför viktiga att beakta vid en separation.

– Och speciellt då kan man inom familjen behöva hjälp med att skapa eller upprätthålla dessa skyddsfaktorer, tillägger Sanna.

Parrelationen upphör – inte föräldraskapet Med en separation följer ofta mycket känslor och från projektets sida kan man hjälpa till med praktiska saker. Man hjälper också med planering och den känslomässiga processen samt hanteringen av den, för samtliga familjemedlemmar.

– Det är väldigt långt upp till föräldrarna hur de sköter sin separation och det är önskvärt att det görs på ett sätt som är så bra som möjligt ur barnens synvinkel.

Vi jobbar här mycket kring det gemensamma föräldraskapet, som bör fortsätta även efter separationen. Även om parförhållandet tar slut, fortsätter föräldraskapet

FAKTA SEPARATION I BARNFAMILJEN-PROJEKTET När parförhållandet tar slut, är det en stor förändring för alla familjemedlemmar. Nästan hälften av alla par väljer att gå skilda vägar. Det betyder att ca 16 000 barn upplever en separation varje år. När man räknar med separationer utöver skilsmässor blir siffran ännu större.

Separation i barnfamiljen - Österbotten är ett treårigt utvecklingsprojekt (2017–2020). Målet är att erbjuda stöd och hjälp åt familjer där föräldrarna genomgått en separation.

Tjänster: • Grupper för både barn och vuxna • Tvåspråkig konstgrupp för ungdomar med temat: Känslor och konst • Individuella samtal för barn, ungdomar och vuxna • Chattjänster • Extramormor verksamhet - stödpersonsverksamhet för frivilliga • Evenemang för separerade familjer

och båda parterna måste hitta nya roller till varandra som föräldrar till det gemensamma barnet, förklarar Sanna.

Barnets perspektiv i fokus Det största utmaningen är ofta att föräldrarna inte kommer överens och Sanna och hennes kollega försöker då alltid lyfta fram barnets perspektiv i situationen.

– De vuxna bör alltid försöka se situationen ur barnens perspektiv. Det är aldrig barnets fel att föräldrarna separerar, vilket aldrig kan upprepas tillräckligt många gånger för barnet.

Sanna fortsätter: – Ordet ”expartner” har ofta en negativ klang och innebörd, vilket per automatik framkallar

9 Salong Må Bra / A&M Tjänster ab

Välkommen till en mångsidig liten salong Medicinsk fotvård • Kosmetologtjänster • Massagetjänster

De vuxna bör alltid försöka se situationen ur barnens perspektiv

Vi erbjuder även hembesök inom medicinsk fotvård på rutten Vasa-Malax-Korsnäs-Närpes För bokningar och mera info ring: 045 2268543 Besöksadress: Silverbergsvägen 23, 66200 Korsnäs

BOKFÖRINGSTJÄNSTER OCH FÖRETAGSRÅDGIVNING!

KORSNÄS Bokföringsbyrå

Ta kontakt!

Sandviksvägen 36, MOLPE • Tfn. 06-3476625 • korsnas.bokforingsbyra@netikka.fi

BOKFÖRING

LÖNERÄKNING

Bokföringsbyrå H Ulfvens Kb Centrumvägen 15 66270 Pörtom

Sanna Matintupa jobbar som projektplanerare för ”Separation i barnfamiljen Österbotten”projektet. Sanna är hemma från Övermalax men just nu bosatt i Vasa. Med maken Viktor har hon köpt hus i Malax, som ska renoveras i vår.

tel 040-726 6040 tel 06-366 1228 www.ulfvens.fi

ÖVRIGA TJÄNSTER

H.ULFVENS BOKFÖRINGSBYRÅ

GÅR DU I BYGGTANKAR? Dra nytta av gedigen byggkunskap

TIPS SANNAS TIPS INFÖR EN SEPARATION ELLER SKILSMÄSSA:

arkitekt • konstruktionsplanering • projektledning • övervakning Närpesvägen 19, 64200 Närpes

Tel. 0400 563 282

www.byggbotnia.fi

• Barnets behov är viktigast. Prata med barnen på deras nivå – de ser och hör mera än man tror.

• Svara på barnets frågor – på barnets nivå.

• Inget barn ska behöva ta del av konflikterna mellan de vuxna.

• En skilsmässa är aldrig barnens fel och bör upprepas ofta åt barnet.

Petra Svarvar-Asp • Centrumvägen 9b, PÖRTOM • 050 5303017

• Tillåt barnet att älska och umgås med båda sina föräldrar.

• Svartmåla aldrig din expartner inför ditt barn – det kan påverka barnet negativt.

Jag gör även hembesök!

Mer information finns på: www.vaasanensijaturvakoti.fi www.apuaeroon.fi

negativa känslor. Ett tips är att försöka tänka på sin expartner som barnets mamma eller pappa istället och försöka se personen ur ett mer positivt perspektiv.

Stödgrupper för barn och vuxna Inom projektet jobbar man med olika känslouppgifter, kom ihåglistor och den så kallade föräldraplanen, men lika ofta även bara genom att lyssna.

– För barn i åldern fem till tio år ordnar vi gruppen ”Barnet vill prata”, där vi leker, läser sagor, spelar spel och pysslar, ofta med separation som tema. Det är en grupp för barn med skilda föräldrar, oavsett vilka specifika problem som finns eller inte finns i sammanhanget, berättar Sanna.

För äldre barn och ungdomar ordnas en tvåspråkig grupp med fokus på konst och känslor, och för vuxna finns en skild stödgrupp.

– I stödgruppen diskuterar vi föräldraskap efter separationen, känslor, mänskliga relationer, interaktion med barnen och hur separationen kan påverka barnen.

Gemensam diskussion Utöver gruppstöd ges också samtalsstöd, tillsammans eller enskilt och för alla familjens medlemmar, och även en chattjänst erbjuds under särskilda tider.

– Går man i separationstankar kan vi tillsammans diskutera kring vilka problem som finns i förhållandet och vilka problem

SalongZiZuPetraSvarvar-Asp

Gilla oss på Facebook

som kunde lösas med en separation, men även vilka nya problem som kunde uppstå. Har man redan gått igenom en separation eller skilsmässa men märker att barnen reagerar först långt senare, går det också bra att ta kontakt i efterhand, til�lägger Sanna.

– Och självklart ska vi också komma ihåg att det finns sådana fall och situationer där en separation faktiskt är den bästa lösningen även för barnens del, avslutar hon.

Text och foto: Anna Sand

Sydmedi - Lokal omsorg Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

Välkommen till AMMATA SPA NATURE AYURVEDA Storalånggatan 61, Vasa • Strömvägen 18, Molpe

• Traditionell Thaimassage + varm örtkompress • Thaimassage Remedy, som hjälper och lindrar!

• Aromaterapimassage + varm örtkompress • Ansiktsbehandlingar (7st olika) med MARZIA CLINICS Vegetabiliska ansikts-vårdsprodukter • Fotmassage, Zonterapi, 62 punkters • Gravidmassage • Barnmassage (4-12 år och 12-15 år) Mer info och tidsbokning finns på www.ammataspa.fi Tel. 050 328 2664 E-mail: info@ammataspa.fi

PRESENTKORT www.ammataspa.fi eller från vårt Spa

10 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

På gula cyklar till Paris Två cyklar står parkerade på varsin trainer (en slags cykelställning) framför tv:n i paret Åstrands lägenhet i Vasa centrum. Här tränar de varje vecka inför sommarens stora utmaning och gemensamma projekt – att cykla från Vasa till Paris.

Anna-Lotta Östvall-Åstrand och Kent Åstrand är för första gången med i Team Rynkeby och träningen har nu startat på allvar.

A

NNA- LOT TA OCH K E N T, båda två hemma från Malax, lämnade hemorten för studier i Helsingfors 1984.

Efter några år i huvudstaden gick flyttlasset till Vasa, där de bott sedan 1992. Kent jobbar med affärsutveckling på Wärtsiläs marina enhet medan Anna-Lotta är studiehandlare på YA, och med tre vuxna och utflugna barn finns det numera gott om tid för egna hobbys.

Gemensam utmaning Kent har under större delen av livet fyllt sin fritid med motion och idrott av olika slag och har både prövat på maraton och triathlon.

– Jag har ett förflutet som orienterare, men det här med cykling är relativt nytt, förklarar han.

– Jazzdans var mitt stora intresse i ungdomen, säger AnnaLotta.

Sommarstugan på Replot, kajakpaddling, kulturliv och engagemanget i Skafferiet Ritz upptar en del av deras tid, men i år har paret ett helt nytt och gemensamt projekt – att medverka i Vasalaget för Team Rynkeby.

– Vi gör det först och främst för den goda sakens skull, att bidra till välgörenhetsprojektet, konstaterar Anna-Lotta. Men samtidigt är det också en utmaning för vår egen del, och tillika ett gemensamt semesterprojekt.

Antogs till Vasalaget Idén föddes eftersom de har bekanta som deltagit i Team Rynkeby och paret lämnade in sin ansökan om att få medverka 2020 redan i slutet av sommaren 2019.

– I september fick vi veta att vi var bland de 31 antagna till Vasalaget, som är ett av de åtta

finländska lagen, berättar Kent.

Vasalaget har deltagare från både finska och svenska Österbotten, från Övermark i söder till Karleby i norr och Seinäjoki i öster.

Team Rynkeby finns numera i alla skandinaviska länder samt även i ett par europeiska. Starten går från Vasa torg den 30 juni och målgången ska ske tio dagar senare i Paris. Det handlar totalt om drygt 1 500 km på cykel, vilket ger ett medeltal på drygt 150 km varje dag.

– Som deltagare förbinder man sig att ha träningscyklat minst 2

500 km före starten, vilket är mycket för vår del, konstaterar Kent. Vi brukar på sin höjd cykla 500 km varje säsong, till och från jobbet.

För den goda sakens skull Som deltagare i Team Rynkeby förbinder man sig inte bara till träning utan även till att skaffa sponsorer. Alla medel som de finländska lagen samlar in går till barncancerforskning och till familjer med cancersjuka barn, och det

är deltagarna själva som ska ringa runt, skriva e-post eller på annat sätt avtala med sponsorer i form av företag eller privatpersoner.

– Alla utgifter står man själv för. Cykeln och alla reservdelar, kläder och annan personlig utrustning liksom rese- och matkostnader. Totalt handlar det om en kostnad på mellan 4 000 och 5 000 euro per person, berättar Kent vidare.

Ifjol lyckades Team Rynkeby i Finland samla in 1,1 miljoner euro och målet är förstås att slå detta i år.

– Varje år drabbas 150 barn av cancer i Finland, och vart femte barn överlever inte. Vi gör det för att hjälpa till, säger Anna-Lotta.

Långa träningspass Cyklarna anlände i slutet av december och nu har träningen startat på allvar, dels hemma i TVrummet, dels med gemensamma lagträningar varannan helg.

– Förra helgen cyklade vi i Botniahallen, men vi träffas på olika orter varje gång och har varierande träning i form av både cykling, spinning eller stavgång.

11

Team Rynkeby – God Morgon cyklar årligen till Paris och har sedan starten 2002 samlat in över 55 miljoner euro. Huvudsyftet är att stöda barncancerforskningen och familjer med cancersjuka barn. Foton privata.

Det handlar om att bygga upp sin grundkondition, förklarar paret.

Det i sig innebär att långa pass är viktigast att få till och det handlar då om två till tre timmar träning åt gången, gärna tre gånger i veckan. Under loppet ska man klara av att cykla sex, sju timmar effektiv tid varje dag med en marschfart på 25–28 km/h.

från Danmark. Den 11 juli möts alla cyklister från samtliga deltagarländer vid Eiffeltornet i Paris.

– Det handlar om cirka 2200 cyklister sammanlagt. Det blir någon form av gemensamt event samma kväll i staden, men därefter löses lagen upp och alla tar sig hem på eget vis, förklarar Kent.

Han och Anna-Lotta har planerat för några dagars semester på franska rivieran för att vila upp sig efter loppet.

– Paris har vi besökt tidigare så staden i sig är inget mål för vår del, tillägger han.

Naturupplevelsen lockar Helgen före midsommar är det genrep i två dagar med 200 km cykling vardera dagen.

– Då ska vi samtidigt öva på att cykla på rad samt två och två i bredd, såsom vi ska göra hela vägen till Paris.

Alla i laget har olika uppgifter i laget. Kent ingår i navigeringsteamet. Alla rutter är redan så gott som klara och han ser fram emot att få cykla genom Europa och uppleva naturen och landsbygden i Tyskland, Holland, Belgien och slutligen Frankrike.

– Vi håller oss på de mindre vägarna, och det blir förstås en helt annan upplevelse än att köra genom Europa på Autobahn. Redan från starten gäller den här principen och från Vasa cyklar vi via Sundom och Söderfjärden vidare söderut via Långåminne och Jurva ner till Helsingfors, där vi sedan tar färjan över till Travemünde.

Möts vid Eiffeltornet Ett serviceteam med följebilar finns med hela vägen och övernattningarna arrangeras centralt

Elever deltar i skollopp

FAKTA • Team Rynkeby – God Morgon är ett europeiskt välgörenhetsprojekt som årligen cyklar till Paris för att samla in pengar till förmån för kritiskt sjuka barn.

• Projektet grundades 2002 i Danmark, då elva motionscyklister med anknytning till den danska juicetillverkaren Rynkeby Foods cyklade till Paris för att få motion och se avslutningen av Tour de France.

• Deltagarna värvade sponsorer för färden, och de pengar som blev över när de kom hem skänkte de till barncanceravdelningen på Odense Universitetshospital.

• Därmed föddes en ny tradition och Team Rynkeby Fonden har sedan dess samlat in mer än 55 miljoner euro till kritiskt sjuka barn.

• Tema Rynkeby finns nu i åtta länder och kom till Finland 2012. De finska sponsormedlen går till Aamu Säätiö för barncancerforskning och till Sylva r.y. för att stöda drabbade familjer. I Finland finns för tillfället åtta lag och man ansöker årligen om att få delta.

På hösten arrangeras en nationell gala i respektive land för alla lag, och då offentliggörs också den slutliga summan som samlats in.

Där ingår också de medel som samlas in via Koulujuoksu – ett skollopp som ingår i projektet där elever kan skaffa egna sponsorer.

Anna-Lotta är med i gruppen som arrangerar loppen, som också de är landsomfattande.

– Loppen går av stapeln den 8 maj och anmälan är öppen fram till början av mars, tillägger hon. Även de som vill delta som sponsorer för cykelloppet har ännu tid på sig att göra slag i saken, och kan kontakta Kent eller Anna-Lotta direkt.

• Deltagarna täcker själva sina egna kostnader. Som företagssponsor kan du själv välja din nivå – platina, guld, silver, brons eller teamsponsor. Som privatsponsor kan du donera valfri summa till lagets eller deltagarnas Sylva-konton, som hittas via Team Rynkeby – God Morgons hemsida.

Läs mer på www.teamrynkeby-godmorgon.fi, eller kontakta Kent eller Anna-Lotta om du vill stöda projektet som sponsor.

Text och foto: Anna Sand

12 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Meives ser tillbaka på

fyrtio år inom vården Den första april blir Meives Sjöberg pensionär. Ännu tar hon ut sina sista dagar semester, så riktigt van har hon inte blivit att tänka att hon inte ska iväg på jobb.

– Men nog är jag färdig att bli pensionär nu, skrattar Meives Sjöberg glatt.

N

ÄR KUSTNYTT BESÖKER Meives Sjöberg hemma i huset på Bergö har hon sökt fram en artikel från KustNytts maj-nummer år 1990. Då var hon nyanställd som hälsovårdare och förklarade i texten bland annat att hon inte gruvar sig i onödan, att hon inte ångrat sitt yrkesval och att arbetet är omväxlande.

Drömjobb sedan barnsben – Från att jag som barn kunde prata har jag berättat för alla att jag ska bli sjukskötare då jag blir stor, berättar Meives. Carita Norrgård i Molpe hör till vår släkt och brukade besöka mina föräldrar på Bergö när jag var liten. Jag såg upp till henne och visste att hon börjat utbilda sig till ett vårdaryrke, så hon var nog min första förebild.

Meives flyttade som ung med sin Ralf till Vasa, eftersom han utbildade sig i staden. År 1974 började hon som artonåring studera till hjälpskötare. Dottern Sonja föddes 1975 och året därpå fick Meives sin examen.

– Medan Sonja var liten jobbade jag som vikarie i den utsträckning det gick med privat dagvård. Ralf jobbade en vecka hemifrån och var en vecka hemma, så jag arbetade sporadiskt enligt det.

När Sonja skulle börja i barnträdgården flyttade familjen tillbaka till Bergö. Då kunde Meives mamma ännu mer ställa upp och ta hand om dotterdottern, vilket hon fortsatte med i många år.

Sjukskötare och hälsovårdare – Jag hade ju siktet inställt på att bli sjukskötare, så år 1980 blev

jag antagen och bodde i en hyreslägenhet i Vasa i veckorna medan familjen bodde på Bergö. Två år senare fick jag examen och började arbeta vid hälsocentralen i Malax.

Följande etapp blev att vara tjänstledig under år 1989 för att i december få sitt hälsovårdarbetyg.

– Jag hade hört att Gertrud, som varit hälsovårdare på Bergö, skulle gå i pension småningom, vilket sporrade mig att bli behörig. Men det var ingen självklarhet att jag skulle bli vald till den befattningen. Meives valdes till ordinarie hälsovårdare på Bergö från första mars 1990, men hade redan börjat träna på jobbet från januari samma år.

– Det har varit både positivt och negativt med att arbeta i sin egen hemby. Dels har det varit en trygghet att jag känt alla människor och hittat till platser, men nog kunde det bli tufft också emellanåt. Visst har jag ibland tänkt att det kunde ha varit skönt att få arbeta på något annat ställe.

Mödravård och barnrådgivning Arbetet som hälsovårdare är omväxlande och Meives har mött människor från vaggan till graven, enligt principen om befolkningsansvar: gravida, småbarn, skolelever, vuxnas sjukvård, hemsjukvård och mental ohälsa.

– Alla åren när jag arbetade med gravida i Petalax var något särskilt ändå, säger Meives och får ett vemodigt blänk i ögonen.

Jag lärde ju känna två generationer och hann under de sista åren träffa gravida kvinnor som låg i sin mammas mage när jag började jobba. Jag saknar närheten till de här familjerna.

Meives beskrev sitt nya arbete som hälsovårdare på Bergö i KustNytt i maj 1980.

Kunskapstörst, nyfikenhet och humor är fortfarande egenskaper som beskriver henne som person.

De sista åren flyttades Meives till hälsocentralen i Malax de dagar som hon inte fanns på Bergö hälsostation. Dagarna har fyllts med besök av gravida, småbarn och gynekologisk provtagning.

– Så har jag alltid försökt hjälpa mina kollegor om de haft bråttom.

Ställt upp med det jag kan och hinner.

Hon tog tjänstledigt från sitt arbete år 2001 och arbetade ett halvår som sjukskötare vid en barnavdelning på Umeå universitetssjukhus. Ombytet förnöjde och gav ork att utvecklas vidare.

Förändringar inom yrket – När jag började jobba skrev jag med penna i ett svart anteckningshäfte. Småningom fick vi datorer och förväntades börja dokumentera allt elektroniskt. Visst är det utmanande med utveckling, men jag har tyckt att det är roligt att försöka hänga med, fnissar hon glatt.

Meives har försökt vara en modell för det hälsosamma liv hon förespråkat för sina klienter. Hon motionerar dagligen, äter vettigt, röker inte och dricker måttligt med vin. Livet ska vara avslappnat och i balans, då mår hon bäst!

13 Vårda dina muskler hos Millas Massage

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK

Meives upplever att dagens familjer har större krav på sig, framför allt egna förväntningar.

Familjerna är också mer krävande som klienter i vården. De är pålästa och vet vilken service de vill ha. Tidigare var man nöjd med de råd eller den service man fick.

– Visst är det bra att de googlat och skaffar egen upplysning, men ibland borde de kanske vara mer källkritiska och reflektera över vad som stod på skärmen. Nog behövs vi vårdare ännu för att ge balans och korrekt information.

Hon är speciellt glad över att det numera finns systematiskt samarbete mellan skola och vård, till sociala sidan i kommunerna och mellan öppna vården och specialsjukvården. Det gynnar människorna och ger bra stöd till personalen.

Redan som barn visste jag att jag skulle bli sjukskötare Nya tider När Meives jämför dagens unga vårdare med när hon själv var ny i yrket ser hon stor skillnad.

– Jag var så ödmjuk som nyutbildad och ville gärna lära mig av de mer erfarna kollegorna. Idag ska nya kollegor direkt stå på egna ben och för frimodigt fram egna tankar. Visst händer det att jag som ”gammal i gamet” har tänkt att det skulle ha varit bra om de unga idag också hade velat lyssna på det som vi lärt oss genom åratals erfarenhet.

Synen på hälsa har också förändrats. I början av 1980-talet fanns en speciell befattning för enbart förebyggande hälsovård i kommunen. Det har skalats bort och alla ska hinna peta in det med övriga arbetsuppgifter.

– Våra klienter är också sunt kritiska idag, exempelvis kring vaccinering. Det är jättebra att människor tar ett personligt beslut, så länge de baserar det på genomtänkt information.

– Alla är också mer unika idag, lite mer extrema än vad tidigare generationer har varit. Det är bra, för vi kan kräva specifika råd och få en unikt anpassad vård och omsorg, inte hela tiden vara nöjda med basutbudet av service. Jag har tyckt om det, att kunna stöda olika människor.

Lever som hon lär Meives konstaterar att hon inte hade en enda sjukdag från arbetet under fjolåret! Hon har dock ingen mirakelkur, utan försöker leva lika hälsosamt som hon givit råd om under åren som hälsovårdare.

– Jag motionerar varje dag, försöker att undvika stress, äter hemlagad mat som tillreds från bra råvaror, har kött i frysen och sover tillräckligt. Att jag dessutom ärvt gener som förhoppningsvis låter mig få komma upp i lika hög ålder som farmor eller mina föräldrar är en bonus.

Meives erkänner att hon kunnat vakna klockan fyra på morgonen med tankar på någon klient, ofta inom barnskyddet, som inte har det bra.

– Då kan en promenad i skogen ge balans till det som varit tungt i arbetet. Ralf är jägare, så jag följer med och plockar bär eller svamp.

Inte för långt in i skogen på egen hand dock, för jag har lätt för att gå vilse, säger hon och skrattar glatt.

Pensionärens dagar – Jag är helt färdig nu att övergå till pensionärens lediga tid, sammanfattar Meives. Med åren har jag blivit mer rofylld och behöver inte aktivera mig med allt möjligt.

Jag är riktigt lugn och nöjd idag!

Ralf gick i pension tidigt och har redan varit pensionär i åtta år, så jag vet att det blir bra.

Hon hoppas kunna återuppta körsången, ett intresse som erbjuder avslappning och trevlig samvaro med de andra. Också ett sätt att hålla sig frisk.

– Jag är en öbo som gärna håller mig på land, förklarar Meives.

Visst trivs jag några dagar ute vid vår stuga på Rönnskär, sedan får jag lappsjuka. Och båt åker jag som passagerare och endast i bra väder. Bäst trivs jag vid vår villa västan på Granön.

Barnbarnen Eddie och Ellen har hunnit blir 17 respektive elva år gamla och är viktigast för mormor. De träffas ofta och trivs tillsammans.

– Jag läser gärna allt möjligt från romaner till lokalt skrivna böcker. Och så fyller jag i korsord.

Sedan har vi alltid tyckt om att resa och nu kan det ju bli dags att vi kommer oss till Portugal!

Vi vandrar alltid mycket när vi kommit till ett resmål.

Och visst, även Meives har ett antal foton som borde sorteras och gås igenom. Dessutom har hon under alla år klippt ut artiklar ur KustNytt, då det skrivits om Bergö eller någon person hon känner!

Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder.

Läs mer: timbergs.fi

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

Hälsoresor till Pärnu Sköna och avkopplande dagar på Spa Tervis.

Resor: 26.2-1.3 (5 dgr), 14-21.3, 10-17.4.

Maggioresjön och Piemonte

Nyhet. Resa: 15-21.4.

ÅRETS RESEKATALOG HAR UTKOMMIT!

Våren i Holland

Liljor och tulpaner.

Resa: 15-19.4.

Normandie-Bretagne Med kanalön Jersey och Paris. Resa: 4-10.5.

Norrnäsvägen 61, Norrnäs Tel. 050 350 3955

ANLITA ANLITA

Båtmässan ”Allt för sjön”-mässan i Stockholm. Resa: 6-8.3.

VÅRA VÅRA

Weekendresor Barcelona. Resa: 2-6.4.

Paris. Resa: 30.4.-3.5.

Passionsspelen i Oberammergau

Med Rhendalen och Alsace. Resa: 18-23.5.

ANNONSÖRER

Sportlovsresor Stockholm: 27.2-1.3.

Tallinn: 23-25.2, 26.2.-1.3 (långweekend)

ANNONSÖRER

Bokningar: Rostensgatan 8, Vasa (06) 318 4000 | oravaistrafik.fi

Närpes NÄRPESREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG >> Företagsrådgivning >> Regionmarknadsföring och kommunikation >> Näringslivsprojekt www.dynamonarpes.fi | dynamo@dynamonarpes.fi | 010-3277120

SAM N E GEM ÖKAN ANS 0.3. .-1 18.2 20 20

Kontinuerlig ansökan till alla våra svenskspråkiga utbildningsprogram!

Läs mera: vamia.fi/sv

Prenumerera – och vinn!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari - 30 november 2020 lottas följande fina vinst ut:

EN IPAD Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

PRENUMERERA: Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Camilla Ulfvens, konditionsskötare

Foto: A

pple

• på hemsidan www.kustnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 3441814

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 56 € | Inom Europa: 61 € | Utanför EU: 63 €

Lokaltidning i Malax-Korsnäs

14 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

FOLKHÄLSAN I MALAX – vill pigga upp i vardagen För fem år sedan när Maria Storfors, styrelseordförande för Folkhälsan i Malax, tog över posten var föreningen ganska obekant för henne. Mycket har hänt sedan dess och det tack vare många nya och aktiva styrelsemedlemmar säger hon.

Maria Storfors är styrelseordförande för Folkhälsan i Malax och säger att det är tacksamt att vara ordförande för ett så initiativrikt gäng.

N

ÄR OVE GRÖNROS som troget haft uppdraget som ordförande blev tvungen att sluta, såg han till att Maria Storfors kom med i styrelsen. Han såg nämligen henne som en möjlig ny ordförandekandidat för Folkhälsan i Malax.

– Om jag ska vara helt ärlig så visste jag faktiskt inte särskilt mycket om Folkhälsan i Malax innan jag tog över ordförandeskapet, endast att de arrangerade den absolut viktigaste verksamheten för barn under sommaren - simskolan i Åminne. För mig var det viktigaste att verksamheten i byn skulle få fortsätta att existera, säger Storfors.

Enligt Storfors har uppdraget varit en ögonöppnare för hen-

ne, bland annat blev hon positivt överraskad över tillgången på föreläsare vid Folkhälsan i Vasa.

– Man får bra hjälp från Folkhälsan i stan och de har många kunniga och ivriga föreläsare, så det är alltid synd om vi inte får tillräckligt med deltagare till våra kurser.

Folkhälsan i Malax är i dag en vital förening vars verksamhet ökat de senaste åren. Det grundar sig i många människors gemensamma insats menar Storfors.

– Vi fick ihop ett gäng mycket aktiva styrelsemedlemmar och har en bra blandning i styrelsen, alla är duktiga på olika områden.

Det har verkligen varit tacksamt att vara ordförande för ett så initiativrikt gäng, säger hon.

Något för alla Varje sommar lär uppemot 180 barn sig att simma vid Folkhälsans simskola i Åminne och det är just den verksamheten som föreningen fortsättningsvis satsar allra mest tid och energi på enligt Storfors.

– Taxiturer ska ordnas, simlärare och lekledare sökas och nu bygger vi också i samarbete med Malax kommun ett servicehus vid Åminne simstrand. Det blir ett litet kök för simskolepersonalen samt omklädningsrum, wc och dusch till eleverna i simskolan.

Men det är inte bara simskolan som de organiserar. Våren 2020 har Folkhälsan i Malax bland annat familjecafé, karacafé, stavgångsgrupper, avslappningskurser och matglädje för seniorer.

Det viktigaste var att verksamheten i byn skulle få fortsätta att existera.

Avslappningskursen började för några år sedan, under ledning av styrelsemedlemmen Johanna Svahn. I dag har hon både en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp.

Familjecaféet startades också upp av en styrelsemedlem, Patricia Östman. Det går ut på att daglediga föräldrar med barn träf-

fas regelbundet och ibland ordnas olika föreläsningar enligt önskemål. Det kan vara allt från barnklädesparty till barnmatlagning.

– Men det har tyvärr varit lite svårare mellanvarven att få deltagare till kurserna i matglädje för pensionärer, vilket är synd eftersom vi har väldigt duktiga kockar som leder kursen, säger Storfors.

15 Önskar hålla Lucia­ traditionen vid liv Att återuppta Luciatraditionen i Malax var en sak som Storfors brann exceptionellt mycket för. På 1980-talet var det nämligen blåsorkestern i Malax som arrangerade Lucia, en tradition som tråkigt nog dog ut när de slutade säger hon.

Men för tre år sedan, tack vare ett samarbete med församlingen, blev det Luciakonsert i kyrkan. Ett evenemang som lockade mer folk än väntat, över 250 kommuninvånare besökte kyrkan då Malax Lucia kröntes 2017.

– Jag var överlycklig. Det är en fin tradition som jag själv personligen saknat och tydligen många andra i byn också.

Det blev dessvärre ingen Luciakonsert i år. Efterfrågan på evenemanget är onekligen stort, speciellt bland barn och äldre men av allt att döma inte längre bland de unga. Problemet är snarare i dag att locka unga kvinnor att ställa upp som Luciakandidater.

– Vi fick inga ungdomar att ställa upp i år. Tröskeln är tydligen högre än jag trott, säger Storfors.

Petalax Proina

klart för start!

Samarbetar gärna Storfors nämner också att de insett att genom samarbete med någon annan förening kan de mycket lättare hitta en lösning. De samarbetar därför bland annat med Röda korset för att kunna erbjuda ett mer varierande och uppiggande programutbud till åldringar vid äldreboenden.

– Vi har haft både spa-tema och pyssel. En gång gjorde vi också ett samarbete med 4H och hade med oss kaniner till ålderdomshemmen. Det var mycket uppskattat av de äldre. Det finns så många åldringar på dessa hem som ingen aldrig besöker och vi försöker hitta de som är mycket ensamma.

Förutom all verksamhet som de har, hyr de även ut utrustning av olika slag vid Malax-Korsnäs hälsovårdscentral.

– Det är frågan om flytvästar, blodtrycksmätare, apnéalarm, barnbilsstolar, cykelhjälmar med mera. Man får gärna ta kontakt om man har andra önskemål om vad mera som vi skulle kunna hyra ut.

Vad är det som driver dig att driva en förening som denna?

– Det är vetskapen om att man skapar mötesplatser till kommuninvånare och erbjuder dem allmännyttig verksamhet. Men det är också vetskapen om att de aktiviteter som vi erbjuder kanske piggar upp vardagen för någon. Det är nog det som gör mödan värd. Och visst är det också minsann så roligt att få åka till Åminne och titta på när de tappra barnen får lära sig att simma.

Text och foto: Rosita Pellas

Förra sommaren brann Petalax Baren och byn blev bland annat utan ställe att tanka bränsle på. Efter att en grupp frivilliga diskuterat stod det klart att man genom att erbjuda bybor att köpa aktier skulle kunna återuppbygga en obemannad tankstation. Nu står den klar att tas i bruk.

T

AGE SVAHN BERÄTTAR att målet var att samla in 200 000 euro genom att sälja 400 aktier till ett värde om 500 euro styck.

– Det gick verkligen jättebra, över förväntan, för vi fick in 208 000 euro när vi räknade igenom inbetalningarna, alltså 16 fler sålda aktier än målribban låg på!

Både gammalt och nytt Sökta tillstånd har beviljats. De gamla pumparna har testats och besiktningen visade att de är i gott skick. Under vintern används ännu de befintliga tankarna, men de ska bytas ut till våren.

– Dels kommer vi att byta ut dem till dubbelt större volymer, så att båda tankarna ska rymma omkring 15 kubik bränsle vardera, visar Jens Storsved. Och så ska de vara dubbla mantlar

Tage Svahn, Kjell Vest och Jens Storsved är några av de frivilliga som står bakom grundandet av aktiebolaget Petalax Proina. De är glada och stolta över att de flesta aktierna köpts av privatpersoner i byn.

Petalax

som skydd och ha larmsystem för läckage eller när tanken börjar bli tom.

Tage visar att ny belysning kommer att installeras under skyddstaket. Ovanpå taket kommer en ny skylt att sättas upp.

Området kommer att ha kameraövervakning. Efter att man grävt färdigt för de nya tankarna snyggas gräsmattan upp och så anläggs lite planteringar.

98 oktans bensin, diesel samt brännolja.

Kjell Vest tänker att man borde kunna sätta fram den gamla utrustningen för att kontrollera och fylla på luft i däcken. Kompressorn finns från förr.

– Ja, och kanske kunde vi försöka få hit vatten och tvättmedel samt svamp och skrapa för att hålla vindrutor rena? Det ska vi nog fundera på!

Kort- och kontantbetalning

Hallar uthyres!

– Det som vi ännu väntar på är den nya betalautomaten, som levereras i dagarna av Teboil. Där kan man betala bränslet både med kontanter och kort, säger Tage.

Jens tipsar att man gärna kan beställa ett Teboil-kort på nätet, om man vill få 2 cent rabatt för varje tankad liter bränsle. Stationen kommer att erbjuda 95 och

Det enda som återstår av den tidigare byggnaden på området är tre helt oförstörda verkstadshallar och den del av huskroppen där elcentralen finns under tillfälliga presenningar, som ska snyggas upp.

– Tanken är att bygga sociala utrymmen intill elcentralen då vi får någon som är intresserad att hyra verkstadsdelen, säger Tage.

Det går bra att kontakta Mathias

Proina Wik angående hyra och för att komma och se hallarna, som har värme, vatten och el.

Proina kommer inte att ha någon anställd, utan arbetet delas upp på flera frivilliga personer – året om. Någon ny byggnad för bar eller café finns inte i planerna.

– Däremot ska vi småningom söka tillstånd för bränsleförsäljning i Bockören, intill bryggan.

En tank finns redan anskaffad, berättar Jens. Vi hoppas kunna ta den i bruk till sommaren!

I något skede planerar man en öppningsfest i samarbete med Petalax ungdomsförening. Kanske blir det i samband med Proinas första bolagsstämma!

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

16 TEMA HÄLSA & VÄLMÅENDE

Yvonne vill få oss att må bra!

Drömmen om att en dag bli sjukskötare fanns i bakhuvudet, men det skulle ta många år innan den blev sann. Yvonne Skuthälla i Petalax har alltid haft bråttom, men att hon på rekordkort tid skulle nå examen hade hon inte ens själv vågat tro.

Y

VONNE SKUTHÄLLA BER ÄT TAR att hon och två yngre bröder är uppvuxna i Jeussen, en skogsby i Kronoby.

– Att jag var storasyster i familjen lärde mig att ta mig fram, jag fick inget serverat hemma. Samtidigt har jag alltid varit den av oss som hållit ordning och skapat strukturer, säger Yvonne.

Sjukskötare eller kapten Yvonne hade två drömjobb i åtanke när hon var liten: att bli sjukskötare eller kapten på en båt.

– Kanske det är därför jag tog en styrman istället? skrattar hon och blickar mot sambon Krister Stenbacka som sitter i soffan.

Efter högstadiet skulle Yvonne helst ha flyttat till Vasa för att gå i skola. Hennes föräldrar ville dock att deras levnadsglada dotter skulle bo hemma en tid till och hellre skaffa sig en rejäl yrkesutbildning.

– Så det blev Gamla Karleby handelsläroverk. När jag fick examen till ABD-merkonom år 1995 visste jag att jag ville någonstans ut i världen, minns Yvonne. Min morbror hade råkat få syn på en annons i en tidning, där de sökte personal till Eckerö-linjen på Åland.

Hon ringde personalkontoret och fick komma på ett tvåveckors vikariat, men när hon kom hem var det för att packa väskan och så for hon igen.

– Det hette att jag skulle jobba där över sommaren, men på hösten ringde jag mamma och pappa och bad dem komma ner till Åland med mitt flyttlass.

Jobb i cafeteria och matsal Yvonne hade aldrig tidigare besökt Åland, inte ens som turist.

Hon trivdes dock redan från första dagen både att bo på ön och med sitt arbete och att bo i en mysig liten etta. Men att komma in i det åländska samhället var inte alls lika lätt som att komma till Petalax.

– Mentaliteten är helt annorlunda. Här i Österbotten hjälper vi ”grannen” istället för att vara avundsjuk på vad ”grannen” har.

Det som ingen ta ifrån Åland är dock dess vackra natur, den är lika fantastiskt vacker fortfarande efter 22 år.

– Jag jobbade först i cafeterian, men småningom blev jag servitör i matsalen. Rederiet hade på den tiden två båtar och jag arbetade på båda beroende på säsong.

Yvonne blev kvar, hittade en trivsam vardag och åren rullade på.

– Jag var tjugo år och tänkte att hit lämnar jag. Samtidigt som jag arbetade på sjön studerade jag till servitör, för jag tyckte verkligen om arbetet på båtarna. Hemlängtan kände jag bara av på jular och storhelger.

Småningom träffade hon en man, som blev pappa till henne två barn, Felix och Alexia.

– Min son föddes 2005 och dottern 2007. I samband med det flyttade vi till Sund, på norra Åland.

När jag varit hemma med barnen några år fick jag arbete på Godby apotek, främst med kontorsjobb, men även med att exempelvis sätta fram mediciner i hyllorna och hantera recept.

Enastående mamma Åren gick, Yvonne fick fast anställning på apoteket och trivdes med kundbetjäningen.

– Det var lärorika år och jag hade omväxlande arbetsuppgifter. År 2013 separerade jag från barnens pappa efter några tunga år och blev ensamstående mamma.

Då kändes ett ordinarie jobb som

Familjen är viktigast av allt för Yvonne Skuthälla: barnen Felix och Alexia samt sambon Krister Stenbacka.

Hon gläds åt att nu ha tid att koppla av hemma efter studierna.

Yvonne bar länge på en dröm att bli sjukskötare och har tillbringat nästan all tid hemma framför datorn med olika skolarbeten.

– Det är nästan svårt att ta in, att jag nu efter intensiva studier kan titulera mig sjukskötare!

17

viktigt för att hålla oss ekonomiskt trygga. Den tyngsta biten var att jag kände mig misslyckad som förälder för att jag inte klarat av att hålla ihop familjen.

– Nu när barnen är äldre så har de berättat att det var det bästa som kunde hända, för ingen av oss mådde bra i den familj vi var då. Detta är något som få vågar säga och prata om. Det var bra så länge det var bra, men sedan så gick det åt skogen så att säga. Idag har barnen sporadisk kontakt med sin biologiska pappa.

På hösten 2014 fick hon första gången kontakt med Krister Stenbacka, en Petalaxpojke som arbetade till sjöss. De hade båda loggat in på Internet på sajten ekontakten.

– Att han arbetade flera veckor i sträck på sjön betydde att vi kunde lära känna varandra i lugn och ro, både vi två och han och mina barn.

Det gav också mig tid och möjlighet att få vara ensam med barnen några veckor och testa hur vi alla trivdes tillsammans de veckor Krister var ledig.

Krister föreslog att de skulle flytta ihop i juni 2015, men Yvonne tvekade.

– Jag var nog ganska svårflirtad, funderar hon. Jag sade först nej, så han fick jobba rätt hårt för att få mig att vilja ändra vår boendesituation. Å andra sidan visste jag nog redan då att vi var ämnade för varandra. Han är den manliga formen av mig, helt enkelt.

Bli sjukskötare ändå Yvonne och barnen flyttade ihop med Krister i ett gemensamt hyreshus. Krister började småningom reagera på att Yvonne började känna sig irriterad efter arbetsdagarna på apoteket, hon sökte något annat.

– Krister visste ju om att jag burit på en dröm i många år om att bli sjukskötare, så han peppade mig och fick mig att våga lämna min fasta anställning på apoteket och söka en studieplats vid Högskolan på Åland.

Hösten 2016 började hon studera på heltid till sjukskötare. En av hennes lärare märkte hur väl hon trivdes med studierna och konstaterade att ”Äntligen kom du hit!”.

– Vår plan var att småningom flytta till Österbotten när jag skulle bli färdig med mina studier, men vår situation blev till slut ohållbar på Åland, eftersom Felix blev utsatt för mobbning av en pojke under hela lågstadiet. När han skulle börja i högstadiet sa han att han slutar gå till skolan, berättar Yvonne med sorgsna ögon.

Mobbning ledde till flytt Hon hade under många år kämpat för att Felix skulle få vara i fred i skolan och på fritiden, men mobb-

ningen eskalerade och sommaren före högstadiet fanns inte längre något alternativ. Familjen skulle bli tvungen att flytta för att sonen skulle bli fri från sin plågoande.

– Krister ville tillbaka till Petalax, han ville helst bo ”i centrum”, fnissar Yvonne, som inte riktigt tycker att familjen bor så värst centralt i den lilla byn, även om de verkligen fann sitt hem i kyrkbyn.

De såg först på ett ledigt hus i Molpe, men Kristers syster hade hört om ett hus som precis blivit till salu i Petalax.

– Vi tog kontakt med Disa Nygrund och bad att få komma och titta på hennes hus. I november 2017 köpte de huset och familjen flyttade in i juni 2018.

Trivs i Petalax – Vi fick allihop ett jättebra mottagande i Petalax, säkert var det också enkAlla i familjen lare eftersom det är Kristers hemby. man förska få ha rätt att Alla har varit trevdjupar sig i, men hon liga och glada och vi vara sig själv valde både har snabbt känt att vi akut och psykommit in i gemenskapen i byn. Allt var mycket kiatrisk inriktlättare än på Åland! ning.

Det som gläder Yvonne mest – Det har verkligen varit fullt ös, är att båda barnen älskar att bo så jag har lite svårt att ta in att jag i Petalax, det var en fullträff att verkligen är utbildad sjukskötare flytta dit. nu, konstaterar Yvonne. I back– Alexia var en grå, tyst mus spegeln sett kan jag idag tänka att medan vi bodde på Åland. Hon är jag studerade onödigt snabbt, för idag en helt annan person, som min familj har verkligen inte sett frimodigt bjuder på sig själv och mycket av mig, utan det var bara till och med står på teaterscener! skolarbete som gällde.

Hon har fått kamrater och storYvonne vill lyfta fram att utan familjens stöd, både från barnen trivs. och från sambon, skulle hon inte Felix kommer förbi och säger ha orkat studera så målmedvetet. att det är helt okej att vi skriver om – Och så har Kristers mamma hur mobbad han blev på Åland.

Maj-Len varit oerhört viktiga för Han sätter därför stort värde på oss. Utan henne skulle det inte ha att han vänner och få känna sig gått! All eloge till dem som ställt bekväm i högstadiet i Petalax. upp och stöttat mig. Jag vill även En gladare, lugnare och artigare säga tack till alla andra som ställt pojke får man söka efter! upp men inte nämnts vid namn.

– Jag hade tagit ett års paus från mina sjukskötarstudier och Kronisk smärta var beredd på att det kunde bli dra ut på tiden att byta till YrkesYvonne har varit sjuk sedan barnsben, men först år 2008 fick högskolan Novia för att studera hon sin diagnos som förklarar varvidare. Men det skulle visa sig att jag nu tar examen på 3,5 års tid – för hon lider av buksmärtor som alltså den tid det tar att studera på några gånger i året får henne att heltid. Då har jag också haft ett års tappa medvetandet. paus från studierna och har pres– Jag lider av en autoimmun sjukdom som heter interstitiell sat in några extra studiepoäng, cystit, alltså infekterad urinblåsa tillägger Yvonne. utan några mikrober som orsakar reaktionen. Jag har alltså samma Akutvård eller symptom som vid en urinvägsinpsykiatrisk vård fektion 365 dagar i året och har idag bara funktion kvar i den ena Yvonne har precis firat sin exaav mina njurar. men och håller som bäst på att ta Sjukdomen påverkar varje dag, C1–körkort för att kunna köra amsmärtan är bara mer eller mindre bulans i framtiden. Det är just arpåtaglig i vardagen. Den ständiga bete inom den akuta vården lockar smärtan påverkar även humöret mest. Hennes egna livserfarenheoch tar på krafterna. Yvonne är ter gör att även mentalt illamådock tydlig med att hon valt att ende och missbrukarvård är något inte bli sin sjukdom. Samtidigt som hon vill jobba med i framtiger det henne en ödmjukhet och den. Det vanliga är att man väljer förståelse i mötet med patienter. en inriktning det sista året som

Katten Winston tycker om att gosa med matte Yvonne Skuthälla

– Jag delar gärna med mig av mina egna upplevelser av kronisk smärta och har föreläst och informerat olika grupper om betydelsen av förståelse. Men ingen ska tycka synd om mig – det hjälper mig inte! Men lyssna gärna till min berättelse, allt är inte alltid som på ytan.

Kampen att bli förstådd av vårdpersonal är tuff, men hon har inte blivit bitter. Humorn är det som hjälper under de allra smärtsammaste och tyngsta dygnen.

Familjen ger grundvärden Yvonne värdesätter att vara tillsammans med sin familj. De skrattar mycket tillsammans, kramas och pratar om allt mellan himmel och jord. Hon tycker själv att de är en ”tokrolig familj”.

– Alla i familjen ska ha rätt att få vara sig själv, få berätta hur man mår eller hur man tänker. Jag är kanske extra uppmärksam på det då vi är en nyfamilj, där allas rätt till integritet ska beaktas. Vi har valt att uppfostra våra barn med samma regler som vi själva hade som barn, till exempel att alla är artiga mot varandra, vi visar tolerans för olikheter och respekterar varandra. Vi lyssnar på vad den andra har att säga och avbryter inte för att börja prata om sig själv och egna problem. Sunt bondförnuft helt enkelt!

– Jag blir trött på att människor döms enligt utseendet, enligt det kroppsideal som är norm idag, säger Yvonne. Andra människor ska inte dra slutsatser om mig bara enligt min storlek.

Hon är van vid att sambon Krister är borta fyra veckor i streck när han arbetar som styrman på ett fraktfartyg nere i Europa. De enda gångerna då hon känner sig ensam är om han är på jobb vid en storhelg, såsom senaste jul och

nyår fast hon hade hela Kristers släkt runt sig.

– Vi far gärna ut till villan på Dersören och bara är där i lugn och ro. Jag slappnar verkligen av där och kan sitta i timmar och titta på ett metspö, ler Yvonne. Där går jag verkligen ner i varv!

Tankar om framtiden Yvonne har alltid tyckt om att läsa, men under åren med studier har det inte funnits mycket ork över för annat än skolböcker.

Kanske blir det tid för skönlitteratur nu?

– Jag är också styrelsemedlem i Röda korsets lokalavdelning här i Petalax, samt ordförande för Hem och skola. Jag är också en av de yngsta medlemmarna i Petalax kyrkby Marthaförening. Att vara föreningsaktiv har hjälpt mig att lära känna människor och få egna kontakter här.

Förra sommaren tillbringade Yvonne en hel del tid vid hembygdsföreningens sommarteater på Arstu, eftersom dottern Alexia spelade teater där.

– Jag hoppas också kunna sjunga i kör igen, för jag älskar att sjunga! Körsång ger en gemenskap och glädje, samtidigt som det är avkoppling och får mig att slappna av. Musik lyssnar jag på hela tiden, all slags musik.

Yvonne sammanfattar sig själv som en glad skit med mycket energi. Hon tycker om att ta hand om människor och vill få alla att må bra. Sedan, när barnen är vuxna, skulle ett vårdjobb i Norge kännas spännande!

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

18

Hjärtstartare till Taklax skola Donation från LokalTapiola Österbotten Det var glädje och tacksamhet i Taklax skola då LokalTapiola besökte skolan och donerade en hjärtstar­ tare, defibrillator.

– Vad händer om strömmen far, und­ rade en elev.

– Den fungerar i alla fall, intygade AnnaLena Nyfors-Norrgård och Pasi Haarala.

– Och den kan rädda liv!

Skolbarnen i Taklax blir nyfikna på defibrillatorn.

F

ÖRSÄKRINGSBOLAGET LOKALTAPIOLA SYNS på olika sätt i lokalsamhället. En målsättning hos dem är att donera hjärtstartare eller defibrillator, till olika platser där det samlas folk i kommunerna.

– Vi samarbetar med räddningsverket, berättar VD för LokalTapiola Österbotten Pasi Haarala.

– Diskuterar med dem och väljer platser där det rörs folk, en plats dit det tar lite längre för en ambulans att ta sig eller där andra omständigheter råder.

Facebook tipsade Nu hade turen kommit till Taklax och skolan där. Och det av en anledning – den att bolaget frågade via Facebook tidigare i år var det finns behov av hjärtstartare. Valet föll då på Korsnäs, som inte tidigare fått någon av de defibrillatorer av dem som LokalTapiola donerat till knappt tjugo platser.

– Eller jo, indirekt har Korsnäs fått då vi donerade en till högstadiet i Petalax ifjol, som ju betjänar både Malax och Korsnäs, säger Anna-Lena Nyfors-Norrgård, marknadsföringschef vid LokalTapiola Österbotten.

– Vi strävar till alla vi ska ge till alla kommuner och i skolorna vet vi också att en hjärtstartare betjänar besökare kvällstid, de som kommer på kurser och möten.

Andra ställen i Korsnäs där det finns en defibrillator är vid Harrström daghem, vid Sale i Korsnäs kyrkby, vid Strand-Mölle, vid församlingshemmet i Korsnäs och nu vid skolan i Taklax.

– Vi garderar oss för att det ytterligare finns på någon plats som vi inte känner till nu.

Man kan inte göra fel I Taklax samlas skolans 33 elever plus personal i gymnastiksalen.

Anna-Lena Nyfors-Norrgård, själv

född och uppvuxen i kommunen, frågar om någon känner igen henne och visst, det gör någon. Hon frågar också om eleverna vet vad ett försäkringsbolag är och gör. En pojke förklarar snabbt.

– Jag vet. Det handlar om försäkringar, brandsläckare och vad heter de...hjärtstartare.

– Precis, svarade Anna-Lena och presenterade dagens donation.

– Om någon blir sjuk, verkar medvetslös och inte andas, kan den här apparaten rädda liv. Först ska man alltid ringa 112. Sen öppnar man skåpet och en röst berättar hur man ska använda defibrillatorn. Man kan inte göra fel. För om det inte handlar om att hjärtat behöver startas om – så kopplas inte hjärtstartaren på.

– Vi tycker om att ge den här apparaten till skolan men vi hoppas att den inte behöver användas. För vi vill ju inte att någon ska bli sjuk, säger Anna-Lena.

En flicka undrar över vad som händer om strömmen far.

– Den fungerar i alla fall för defibrillatorn fungerar med akku, förklarar Anna-Lena.

En värdefull gåva Å skolans vägnar tackar rektor Jan-Henrik Häggdahl för donationen. Han frågar också dess värde, som är cirka 2000 euro, för att

eleverna ska förstå att det är en värdefull gåva.

Sen fortsätter eleverna sin skoldag och så funderas det lite över var den ska placeras. Synlig, på lämplig höjd även för kortväxta och tillgänglig så många timmar per dygn som möjligt. En sådan plats hittades i matsalen och Roland Westerback från kommunen testade placeringen.

Förebygger på olika sätt

Rektor Jan-Henrik Häggdahl samt VD för Österbotten Pasi Haarala och marknadsföringschef Anna-Lena Nyfors-Norrgård från LokalTapiola.

FAKTA Hjärtstartare, även defibrillator, används för att ge elstötar, defibrillering, för att få hjärtat att åter slå på en person som drabbats av hjärtstillestånd. En hjärtstartare är en liten EKG-apparat som läser hjärtrytmen och kan ge en strömstöt för att starta om hjärtat vid ett plötsligt hjärtstopp. En hjärtstartare används när en person är medvetslös och inte andas. Vem som helst får använda en hjärtstartare och den som använder den kan inte göra fel. Man kan aldrig ge en stöt om inte hjärtstartaren analyserat att det behövs.

LokalTapiola aktiverar sig förtjänstfullt på fältet och gör andra förebyggande insatser.

– Jag tror att det är vi som har rekord i att granska brandsläckare.

Enbart i Österbotten granskas över tio tusen brandsläckare årligen, säger Pasi Haarala.

Anna-Lena berättar också att de flitigt delar med sig av reflexvästar till barn. Och då passar rektorn på att lämna in en önskan till hösten åt skolans elever och förskolebarnen – som då blir 44 barn.

– Jag ska ha er i tankarna, lovar Nyfors-Norrgård.

Text och foto: Lisbeth Bäck

19

Wasa Teater sjuder av program!

WASA TEATER FORTSÄTTER våren i det vi väl ännu kallar nyrenoverade lokaler. Musikalen om kärlek och traditioner: Spelman på taket samt pjäsen Bomullsängel – berättelsen om den kvinnliga arbetarklassen i Vasa, går samtidigt på stora scenen. Det är en ny möjlighet som renoveringen medförde – att ha flera stora produktioner på gång samtidigt på stora scenen. Spelman på taket framförs till slutet av mars och Bomullsängeln kan man se ända fram till maj i år. Under våren 2020 blir det också två föreställningar Ernst unplugged, #nofilter för högstadier och andra stadiets skolor, en familjeföreställning vid namn Månskensprinsen och ett gästspel, farsen Man får väl ställa upp. I maj kommer ljuva Helen Sjöholm och Anna-Maria Hallgarn tillbaka till Wasa Teater med vårkonsert.

Därtill sker publikarbete, guidningar och familjelördagar. Wasa Teater sjuder av program och det är så härligt!

Ser vi tillbaka på fjolåret, som ju var ett så annorlunda år med bland annat renovering och jubileum, fylldes våren av musikalen Gambämark och LasseMajas Detektivbyrå. Båda produktionerna var välbesökta och publiken mötte upp i de tillfälliga spellokalerna under re-

noveringen. Under hösten 2019 var det daghemsturné med Sagan om den lilla farbrorn, Lina Ekblads monolog Feta kungar och fattiga riddare, Spelman på Taket och Bomullsängeln. Riktigt i slutet av året var det också två julkonserter på Bock´s Ernst Salonger.

Nu har Wasa Teater också lanserat och presenterat programmet för nästa spelår – från hösten 2020 till våren 2021. Det blir dockteatern Det osynliga barnet, komedin AYN – en katastrofal kontorskomedi och en berättarföreställning av och med Erik Kiviniemi: Bladis Pojkan. Det blir också gästspel med Tove Jansson-visdiktaren och i november har Hamlet premiär.

Sen – nästa år då vi skriver 2021 kan vi lägga följande bakom örat: Monologen En riktig kvinna och familjeföreställningen Nelson Tigertass.

Wasa Teater ska småningom välja ny teaterchef. Teatern ser framåt – och för den som vill se bakåt utkom Wasa Teaters historik i samband med jubileumsåret: Vadmal&Visoner. Utgivare var Stiftelsen Wasa Teater. Att vandra i kulisserna och uppleva teaterns historia under en guidning är också det att rekommendera.

Foto från Finlands Teatrar rf (STEFI). Finlands Teatrar rf är en intressebevaknings- och arbetsgivarorganisation för de professionella teatrarna i Finland. Finlands Teatrar rf arbetar för att trygga verksamheten vid våra medlemsteatrar samt främja möjligheterna att producera god teater i Finland.

Sammanställning: Lisbeth Bäck

Korsordsvinnare

BIDRAG TILL LÄSARNAS SIDA!

Jan Rögård från Bergö vann överraskningspresenten i KustNytts julkryss i nummer 10-2019. Vinsten kommer på posten. Här den rätta krysslösningen:

Har ni fått barn?

Vill ni vara med på bild i KustNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer.

Mina kontakt­uppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

DE SJUNGS UNDER HELGEN

H

J

U

L

V

I

S

O

R

TEATER? ALLAN POE

N

A

R

R

S

P

E

E ENERGILINORNA MÄRKTS UT

S

FIXAS

D E

TILLÅTET SPILLRA

G L

A K

LJUS NYANS

V FÖRTULLAR

K UGGLELÅTIT FÄLLDE

R A

SÅS ÅNGBÅT

SOLSKYDD MED PARA OFFRAR

B

H

P L

PASTOR NYTTJAR YTTRADE STÄD LÅGT LAND

P

L A

S

1000

M

E

D

FASTSPÄNNINGSDON

ZETTERLING

TALA

LIVVAKT

EPOKEN

O

H

KAR BUSKEN

RYSKA TURKEN

N

A

MJÖLKMOTTAGAREN SKVÄTTEN

M

E

J

E

R

I

E

T

L

FÖRLÖLJLIGANDENA

S

A

T

I

R

E

R

N

A

7/8

SKYDDSTRUPPEN FÖR KUNGEN

L

I

V

G

A

R

D

E

T

A

BETA VITLÖKSMAJONNÄS

A

TVÄRSLÅN DEMENTA

N

A R

Y R

N

T

A

R

A



SOVJETSPUTNIK

S

GJORDE YSTRA KALVAR

TILLGJORD

A

G

N

N

I

T

S

L

A

T

S

SCARLETTS GÅRD SMETA

V

G

E

IFALL BOR I HANIA

O

M

ANDELAR BEREDA HUDAR

A

K

T

I

E

R

BRINNER I LJUS BAKSTRÖM

V

E

K

E

G

VANLIGT PÅVENAMN

L

E

O

N

TIDSÅLDERN

E

O

N

E

N

A

TÄCKTE LANDET FÖR LÄNGESEN

I

N

L

A

N

D

S

I

S

LEDIGHETEN

S

P

I

K

BAR HIMLEN PÅ SINA AXLAR

A

T

L

A

S

T

A

13-TIDEN

U

FÖRSTRÖDDE

A

D

E

E

M

UTGJUTA

A

K

I

T

L

DANSANT FÅGEL ST. KROPPSPULSÅDERN

T

A

R

L H

O

A

A

K R

T A

I N

E

R

A

R

SÄKER I TRAVET ANSPELA

T

GÖRA HALT LOKALMATCH

R

A

S

NUDLAR

SPYDIG

R

O

FORSKAR

N

E

R

L

T

KAN OSTEOLOG HJÄLTEDÅD

DAMRÖST

A SYSSLAR KANSKE MED KEMI

L L

SMÖRAR

B

A

A B

D E

E

FEBERYRA

N

OFRUKTBART ÖDESGUDINNA

R

S T

E

F

A

T

A

T

ÄRVDA TING

D

L

HUDUTSLAG

E

K

Ö

R

E

S

GULLIG

I

G

T

SLANT MED KORV FÖRE LITT. VARG

G

GÖRS LANKA SVEN MALM

S

A

K

A

S

A

S

A

K

E

R

T

M

E

R

KENZABURO

E

L

OSTSKRÅTT

O

R

A

G

E

N

B

O

R

A

N

T

SVENSKT SPELBOLAG

R

FÖRBINDELSER

B

R

O

A

R

BALJA

D

R

Ö

M

I M

Gratulera med en födelsedagshälsning i KustNytt!

Skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Vill du dela med dig av något annat?

Vi publicerar gärna fotografier, texter och varför inte teckningar.

Bilder av barn, djur och vuxna människor. Hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

Skicka till lasarbidrag@kustmedia.fi.

Det går även bra att skicka in bidrag till adressen: KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Märk kuvertet ”Klang & Jubel” eller "Läsarnas sida".

Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

3/10

R

E

O

R

K

FANTISERAR HJÄLPORGANIS.

R

E

N

A

R

N

A

D

SKYNDA

S

T

A

R

K

A

G

E

T

CIRKELN KVINNA

Y

Vill ni gratulera någon?

E

V

A

BRITTISK STAD

Y SERBKOD

FOLKTOM

BILDEN INTE TAM

J

A

G

A

V

I

L

D

ORUBBLIGA

Konstruktion: Jan H. Eriksson

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 26.2.2020.

20

Väder som förändrade världen Marcus Rosenlunds föreläsning Ett både intressant och humoristiskt föredrag!

Så löd en spontan kommentar strax efter vetenskapsjournalisten och radioprofilen Marcus Rosenlunds föredrag ”Väder som förändrade världen” i Korsnäsgården.

P

E R S PE K T I V E N VA R S V I N DL A N DE och ibland kryddade med humoristiska kommentarer då mediaprofilen och författaren Marcus Rosenlund föreläste i Korsnäs den 3 februari. Föreläsningen baserade Rosenlund på sin senaste bok ”Väder som förändrade världen” som utgavs för ett och ett halvt år sedan. Rosenlund inledde Livet är sist med en utläggning om historiska exoch slutligen de växlande trema vädersiväderförhåltuationer. mycket segt landen som var – Våra förfäaktuella under vinder som var mörkterkriget för jämna hyade men samtidigt 80 år sedan. Bland annat utrustade med blå ögon framhölls det att temperaturerna kom till Europa för cirka 40 000 under vinterkrigsvintern faktiskt år sedan. Orsaken till folkvandvar aningen mildare än normalt ringarna ska ha varit några svårare tills en ovanlig sträng kyla kopptorrperioder i Afrika. Med sina lade ett stenhårt grepp från mitten kastspjut konkurrerade våra förav januari 1940. fäder effektivt ut neandertalarna.

– Min morfar som själv deltog Den grekiska filosofen Platon i vinterkriget gillade att berätta berättade om den undergångna skrönor. Bland annat hävdade han civilisationen Atlantis som skulle att det tidvis var så kallt att tjädrar ha funnits någonstans väster om frös ihjäl och att det bara var att Gibraltar. Marcus Rosenlund foplocka ner dom från trädgrenar kuserar istället på ett alternativt och steka dem…. nordligare Atlantis. Doggerland, – Jag har också hört att ryssarna beläget i trakterna av dagens Dogkunde upprätta järnvägstrafik på gers Bankar-område i Nordsjön Viborgska viken som en följd av mellan Danmark och England, de stränga vinterförhållandena. beskrivs som ett slags europeiskt Om det stämmer vet jag inte, säger hjärtland under stenåldern.

Rosenlund.

– För cirka 8000 år sedan inträffade ett enormt jordskred kal�lat Storeggaskredet i havet utanför Historiska den norska kusten. Skredet satte tillbakablickar 3400 kubikkilometer massa i rörelse och förorsakade inledningsMarcus Rosenlund gjorde en rad vis en 40–50 meter hög tsunami. andra tillbakablickar på olika

Korsnäsborna Anita och Bjarne Ismark återfanns i publiken då den två meter långa vetenskapsjournalisten och radioprofilen Marcus Rosenlund föreläste i Korsnäsgården en kväll i början av februari.

– Öarna i Doggerland, själva begreppet myntades för övrigt först i början av 1990-talet, dränktes helt av tsunamivågorna som dock hade förminskats successivt till 4–5 meter. Lokalbefolkningen bestod av fiskar- och jägarstammar, säger Rosenlund.

Sannfinländarna bör ta klimatfrågan på allvar Jordklotet har i olika grader drabbats av såväl uppvärmningsperioder som nedkylningsperioder i gångna tider. Den allra svåraste globala uppvärmningen inträffade för cirka 50 miljoner år sedan.

Medeltemperaturen steg då med upp till 12 grader, främst på grund av att en rad massiva vulkanutbrott bidrog till att koldioxidmängden i atmosfären ökade drastiskt.

Under den så kallade ”lilla istiden” som pågick mellan 1300 och 1850 var det i sin tur kallare än normalt. Somrarna var inte sällan regniga och eländiga på den tiden. Orsaken var ett semipermanent skifte i väderförhållandena vilket bland annat inkluderade ett långvarigt parkerat högtryck över

Grönland, säger Marcus Rosenlund.

Apropå de ständigt återkommande klimatdiskussionerna anno 2020: – Livet är sist och slutligen mycket segt även om vissa är mycket pessimistiska på grund av de nuvarande klimatförändringarna. Faktum är dock att det hela kan resultera i en situation med upp till 140 miljoner klimatflyktingar.

– Sedan finns det ju klimatskeptiker som viftar bort hela. Sannfinländarna bör dock ta klimatfrågan på allvar. Inte minst eftersom invandringen kan öka mycket kraftigt framöver, tillägger Rosenlund.

Humoristisk touch uppskattades av publiken Ett 30-tal personer hade slutit upp för att lyssna på Marcus Rosenlunds föreläsning som arrangerades i Malax-Korsnäs MI:s regi.

Marcus Rosenlund har för sina litterära insatser förärats statens informationspris 2019. Han berättar att han som bäst skriver på en ny bok. Boken vars tema är rymden ska enligt planerna ges ut i höst.

Korsnäsbon Bjarne Ismark var en av de åhörare som hade bänkat sig i nya Korsnäsgården den här måndagskvällen.

– Föredraget var både intressant och humoristiskt. Mycket av det som ventilerades ikväll har jag intresserat mig för tidigare. Men det fanns också material som var nytt för mig.

– Jag har själv inte bekantat mig med Marcus Rosenlunds böcker.

Hans populära radioprogram ”Kvanthopp” har jag däremot lyssnat på regelbundet, kommenterar Bjarne.

Bjarne Ismark är själv fascinerad av futuristiska frågor. Han har skrivit tre science fiction-romaner och han framhåller att målsättningen är att åstadkomma ytterligare tre böcker i samma genre.

– Hittills har jag nått fram till år 3800 i mina böcker. Framöver kommer det framtida tidsperspektivet att vara 100 000 år som längst, avslöjar Bjarne.

Text och Foto: Joakim Snickars