KustNytt 9/2017

6 430030 490108

9/2017

PRIS 5,50 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

Älskar att underhålla!

TRETTIOFÖRSTA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMEDIA.FI

Folbollsglädje i juniorlaget

Möt skådespelare Jonas Bergqvist

Vill fylla UF-lokalen med mycket liv

TEMA NÄRPES

Jerry leder Projekt Bergö 2020

Även: Asiatisk matservice Valsberg – Valsås Tillsammans i Pörtom Lilla Musens äventyr Det blir häftigt då Bölerevyn firar

KÖP 2, BETALA FÖR 1 + Bonus dubbelt upp!

LÄS ÄVEN OM Rik den som nöjd är av Johanna Granlund _ I fröet väntar den nya våren _ Gemenskap för kvinnor _ Malaxdagen 2017 _

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn 010 311 1900 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Människor med humör

VD Tomas Bäck, tfn 010 311 1902 CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 010 311 1901

H LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

EJ NÄRPES SÄGER jag då vi har vårt årliga Närpestema. Det är ett nöje att presentera skådespelaren Jonas Bergqvist, Bölerevyn som ska jubilera, en fin fest i Pörtom, en nyutkommen bok och en asiatisk matbutik. Och så en härlig historia om Valsberg-Valsås i Övermark dit man ju bara vill åka efter att ha läst Monika Fröjdös presentation av platsen.

DET GÅR AV farten nu. Jag är nyligen hemkommen från Bokmässan i Helsingfors, där Emilia Häggman och jag representerade Kustmedia. Och det, bästa läsare, var en angenäm upplevelse med böcker, författarprat och tidskrifter om vartannat. Därtill mat- och vinmässa samtidigt med delikatesser och smaker och köksutrustning man gärna hade haft mera tid för.

Jag vill gärna åka på Bokmässa

igen och helst flera dagar. Kanske utan att jobba eller representera alls. Strosa runt, sätta mig som publik vid någon av de olika scenerna, låta det ta den tid det tar.

Köpa eller bara titta och bläddra i böcker och sen fortsätta på vinoch matmässan. Vem vet.

I GÅR – var det annars jämna 35 år sedan Ruben Fransholm i Karperö inledde verksamheten inom ”Kommanditbolaget Rubens text och bild”. Första numret av ByaNytt kom ut 1983. Verksamheten köptes sedan upp av Stig Björkas från Petalax som hade företaget KustNytt, som sedan blev Tidningshuset Kustnytt Ab, som jag och Tomas Bäck köpte år 1999 och som blev Kustmedia Ab. Själv började jag praktisera i jobbet tillsammans med Björkas i december 1998. För nitton år sedan.

Sedan dess har jag lärt mig så mycket, fått vara med om så mycket i arbetet och träffat så otroligt många fina människor.

Människor med historia och framåtanda. Människor med humör.

EN KUSTNYTT TILL utkommer ännu i år. Tipsa oss gärna om vad eller vem du vill läsa om i tidningen. Och annars gäller det att gilla läget i novembermörkret. Lite till och lite till och så ljusnar det igen. Varje år. Var rädd om Er!

Smedsby den 2 november 2017

REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Joakim Snickars, Carita Nyström, Johanna Granlund, Carina Nordman-Byskata, Maria Malm, Iris Sjöberg, Monika Fröjdö, Annette Hagman ANNONSFÖRSÄLJNING Emilia Häggman, tfn 010 311 1903 emilia@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Emma Friberg, tfn 010 311 1910 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2017 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 52 €, EU 57 € Övriga världen 59 € ANNONSPRISER 2017 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

Mina nya vinterdäck. Tack Anders, Sören och Robert för hjälpen!

Matglada Herrar i Malax bjöd på hemlagade piroger under Get Together i Solhem. Och snart dukar herrarna upp till det omtyckta julbordet i samma lokal. Vi ses där och då!

Emilia Häggman och jag representerade Kustmedia vid Bokmässan i Helsingfors nyligen.

Sen kväll i Åminne.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi.

Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektor-grafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

KUSTMEDIA producerar tidningar och reklam för print och webb.

Under eget namn ger vi ut två lokaltidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik.

Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt placerade men arbetar över hela Finland.

En verkligt trevlig dag var det när KustNytt deltog i Nybo´s höstmarknad i Töjby. Tack för att vi fick komma!

Det händer sig. Att man får vänta vid vägkanten då stora vingar till vindmöllor transporteras genom Malax.

3

Bröst i fokus vid Malakta

M

ALAX MITTEMELLAN MARTHAFÖRENING och Malakta i Malax stod värdar för en alldeles, alldeles speciell dag vid Malakta, den 8 oktober 2017. En dag med engagemang, kunskap och kroppskärlek. Det var fokus på bröst, på bröstcancer och det var en programdag som ordnades inom ramen för föreningsfestivalen. Evenemanget, där marthorna också saluförde sin färska bröstkalender till förmån för bröstcancerforskning, fick stor uppmärksamhet i media och det var precis vad de förtjänade.

Det blev en härlig dag med mycket folk, bra program, goda marthabakverk, intressanta föreläsningar och inte minst nöjda arrangörer. Medverkade gjorde

Elisabeth Ubbe, till höger, signerar bok åt Eivor Sundbäck från MMM-Malax Mittemellan Marthaförening vid Malakta.

Elisabeth Ubbe från Sverige, som gett ut boken ”De osynliga brösten”. En del av motiven från boken har bildat en utställning och en del av den visades också vid Malakta. Charlotta Lindgren från Västerbotten berättade utgående från egen erfarenhet om hur det är att leva med cancer.

Och hennes prat lämnade nog ingen oberörd. Det är tufft!

Under dagen fi ck deltagarna också vara med om en workshop och så hölls program av Malin Gustavsson. Dagen till ära hade Eivor Sundbäck sytt en långklänning prydd av BH.

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA! Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

TERMOS

LJUSBRICKA DE RÄTTA TÄVLINGSSVAREN:

FRÅGA 1:

Denna speciella Airamtermos är fodrad med glas, och ytterskalet är gjort i metall för att hålla värme på bästa möjliga sätt.

Termosen har två års värmegaranti

FYRKLÖVERNVINNARE

FRÅGA 2: 1, 11, 11 OCH 14

Bricka i vitt trä med mönstrad botten, ett vitt långlivat ljus och ett randigt servettpaket följer med.

Brickan är 30x40 cm

FRÅGA 3: 4, 9, 13 OCH 20 FRÅGA 4: 4, 11, 17 OCH 18 SAMMANSTÄLLNING: Lisbeth Bäck

Grattis Maj-Britt!

Maj-Britt Sten i Övermalax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 297.

Tröstpriser fick Sebastian West i Petalax, Carina Niemi i Riihikoski, Britt-Marie Bonn i Malax och Carita Ek i Petalax. Gratulerar alla vinnare!

Maj-Britt Sten, som bor i Övermalax med ”sin gubbe” för att använda hennes eget uttryck, blev glad åt vinsten i Fyrklövern, ett litet runt bord.

– En gång har jag vunnit förr. För länge sedan och då fick jag en kikare, berättar hon.

Hon arbetar inom hemservicen i Övermalax, ett arbete hon trivs med och har haft sedan 1990-talet.

När hon inte arbetar tycker hon mest om att ”nåssa” hemma.

Vi träffas fram och åter utanför affären i Köpings.

Hon får vinsten, jag tar bilden snabbt för hon ska vidare till frissan. Maj-Britt – Grattis igen och var rädd om dig och de dina!

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

HUSQVARNA 545 MOTORSÅG OCH RÖJSÅG ns Maskinser I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Jag hade ordentligt “läidon”...

– Jag kände direkt...

4

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Det är så roligt...

I LAGERVARANDE KROSSMOPEDER

– De är riktiga vinnarskallar...

TILL SPECIALPRIS

(nästa års modeller betydligt dyrare)

Namn............................................................Tel.................................................

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Termos Ljusbricka Omgång 298, K917

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 25 november 2017. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

4

Fotbollsglädje i laget I många familjer kretsar en stor del av fritiden runt fotboll. KustNytt har träffat ett av Malax IF:s juniorfotbollslag, som berättar mer om varför just de ägnar sig åt en av världens mest populära sporter.

Nyblivna segrare i Juniorcupen! Nedre raden fr. vänster: Adam Udd, Anton Strömfors, Elwin Fröding, Hannes Salo, Simon Grädler, William Nyfors, Emil Omanovic, Elias Herlin och Elmer Bergkull. Övre raden fr. vänster: Linus Björkell, Emil Appel, Isak Hatanmaa, Albin Rönn, Anton Österroos, Viktor Brevik, Hannes Engsbo, Romeo Räfsbäck och William Koponen. Foto: Privat.

M

ALAX IF HAR flera duktiga juniorfotbollslag. Ett av dem är P09-laget, som vann Juniorcupen i år. Juniorcupen är en serie där lag från hela Vasaregionen deltar.

Elias Herlin från Långåminne och Romeo Räfsbäck från Övermalax är två av spelarna i laget.

– Det var jättekul att spela i Juniorcupen eftersom vi vann, säger Romeo Räfsbäck.

Båda pojkarna gillar fotboll – naturligtvis. Elias Herlin tycker det är roligt att få träffa kompisarna i laget och att ha något att göra på kvällarna. Romeo Räfsbäck tycker även han att fotbollen är ett bra sätt att träffa kompisar på, och så tycker han om att skjuta på mål.

Under träningarna brukar de ha olika teknikövningar och ibland spelar de träningsmatcher.

– Vi tränar till exempel passningar, finter, inlägg och att göra mål, berättar Räfsbäck.

Jag frågar pojkarna om de har några fotbollsspelare som förebilder, och listan blir lång: Messi, Ronaldo, Zlatan, Buffon, Özil, Neuer...

Båda säger att de vill fortsätta spela fotboll länge än.

– Jag skall spela tills jag är ungefär trettio år, funderar Räfsbäck.

Tränarna Andreas Strömfors, Mats Udd och Janne Räfsbäck med lagledare Maria Renvall.

Intensiva spelsäsonger Maria Renvall från Övermalax fungerar som lagledare. Hennes son Hannes Salo spelar också i laget. Som lagledare håller Renvall kontakt med andra lag, skickar ut info till föräldrar och bokar planer och speltider. Lagledare blev hon för sonens skull, då det först var osäkert om det alls skulle bli något lag.

– Jag visste inget om fotboll men kunde i alla fall tänka mig att ställa upp som lagledare, säger hon. Allt som har med spelandet att göra får tränarna sköta.

Nu ångrar hon inte att hon gav sig in i fotbollens värld. Hon upp-

skattar att få träffa allt möjligt folk i fotbollssammanhang och att få vara med och titta på då laget spelar.

– Pojkarna har varit jätteduktiga! De är alla motiverade och vill spela, säger hon.

Utöver Juniorcupen har laget i år deltagit i Wasa Football Cup och i Kauhajoki Cup. Ofta har de spelat uppdelade i två grupper. Det blir många matcher under en säsong.

Bara i Juniorcupen spelade de två grupperna totalt 41 matcher.

Träningarna börjar i januari.

Först tränar laget en kväll i vecka, men så snart de kan börja använda gräsplanerna brukar antalet öka till två. På hösten upphör de officiella träningarna, men laget har ändå frivilliga träffar i Pixnehallen en gång i veckan.

– Innehållet är friare än under en träning. Ibland spelar vi innebandy istället för fotboll. Viktigaste biten är att komma hit och träffas och hålla igång lite, berättar Janne Räfsbäck, som är en av tränarna.

Viktigast att ha roligt

Laget har fria träffar i Pixnehallen varje vecka under vintern.

Elias Herlin och Romeo Räfsbäck tar tillfället i akt att hålla liv i bollkänslan.

Laget har totalt fyra tränare. De är Janne Räfsbäck, Mats Udd, Andreas Strömfors och Mathias Björkell.

De tränare som är på plats i Pixnehallen just den här gången, det vill säga alla utom Mathias Björkell, är överens om att huvudsaken under både träningar och matcher är att pojkarna har roligt.

– Det ska vara så roligt att det vill komma nästa gång också – och det gör de, säger Mats Udd.

Janne Räfsbäck fortsätter: – En annan målsättning är att alla ska trivas tillsammans och kunna spela ihop på ett bra sätt.

Andreas Strömfors tycker att det mest intressanta med att vara tränare är att lära känna spelarna och få följa med hur de utvecklas.

Många i laget har redan spelat tre år tillsammans och nivån brukar höjas lite varje år.

Den största utmaningen ut tränarperspektiv finns på disciplinens område.

– Vi har många starka viljor i laget och alla är mycket energiska, så att få alla att lyssna på en och samma gång är ingen enkel sak, konstaterar Udd. Alla tränarna är fotbollsentusiaster sedan barnsben, men för att utveckla just tränarfärdigheterna har de gått utbildningar och kurser.

– Om laget inte var så bra skulle vi som tränare kanske inte bry oss lika mycket, men med så här bra spelare vill man ju satsa lite, säger Mats Udd. Andreas Strömfors lyfter till sist fram en viktig ingrediens i det framgångsrika laget: – De är riktiga vinnarskallar allihopa. De vill vinna till varje pris oavsett om det är träning eller match.

Pojkarna har varit jätteduktiga!

De är alla motiverade och vill spela.

TEXT OCH FOTO: Johanna Granlund

5 >Į ƌŵĂ ŶƚĞůů >ĞŝĨ ͻ ŝŶƐƚĂůůĂƟ ŽŶ ͻ ĞůŵĂƚĞƌŝĂůĨƂƌƐćůũŶŝŶŐ ͻ ƉůĂŶĞƌŝŶŐ

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830

ϬϱϬͲϱϮϯϱϯϵϭ

Lotteri & Glögg!

HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

JULÖPPNING 18.11 kl.10

ůĞŝĨ͘ĂŶƚĞůůΛƉƉ͘ŵĂůĂdž͘Į

Julcafé i UFH-lokalen 18.11 kl. 11-14 Julgröt, kaffe & jultårta!

Julöppet 18.11-17.12 Vard 15-19 • lö-sö 11-18 • 6.12 11-18

BOKFÖRINGSBYRÅ

MOLPE AL CONSULTING

Östmans Maskinservice

VINTERFÖRVARING AV BÅTAR

Löpande bokföring Fakturering Löneräkning

Reparationer, service, tvätt transport och upptagning av båtar

BILVERKSTAD

Öppet Må-To kl. 9-15

Avgastest • Reparationer Besiktningstjänst • Däckförsäljning Småmaskinservice

En rolig dag

Linda Backgren-Holm 050-5575178 Annette Östman 050-5997878 alconsultingmolpe@gmail.com

Auktoriserad Tohatsu servicepunkt

Jonas: 045-1333678 Strandvägen 1677, 66100 Malax www.ostmansmaskinservice.À

för hela familjen

VI HAR GOLV I ALLA INREDNINGSSTILAR

Lördagen den 14 oktober 2017 ordnades Get Together Again – 13 studios – fest i Solhem, Övermalax. För arrangemangen stod Malax kommun, Övermalax UF och 13 studios.

• Läggningsservice • Golvslipning • Vackra parketter till kampanjpriser!

T.ex Ek Natur mattlackad parkett 26,50 €/m2

Stationsg. 39, Vasa Tel. 010-229 1770 Öppet: Må-Fr 10-17.30, Lö 10-14 www.villenparketti.fi

D

AGENS PROGRAM VAR ett långt och vackert dukat matbord med smaker från olika håll i världen. En smått unik måltid för alla dem som kom och åt. Man tog små, små portioner av allt som var framdukat och de olika rätterna presenterades med namn och från vilket land det kom. Annat program var att pröva trummor, dricka kaffe, pyssla med barnen, lyssna till musik eller saga, dansa och umgås. Över hundra matgäster, människor från olika länder och i olika åldrar mötte upp. En av dagens höjdpunkt var när FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lästes upp av uppemot femton personer som alla läste på olika språk, de språk som var representerade i Solhem under dagen.

tt

y tN

År

l ma sa ch

LU NY 689

R. 0-163 ICE 050 ch RVlpe Tel. te o

Boka in årets julhälsning direkt på annons.kustnytt.fi

e arb sam l och År t t t o r g od Ju tt Nyt G o kar nde G a mm Mo

KL

Ab tt NyttpÅarrtners L E Go rbets d

AX d Jul oercohch sama Westerlun Go a kund

till

all

t

rt

ne Ken

spo

n Tra

61

y tt N

Go

Go

sk

ön

till

am

Te

Ab

r

tt Å

y tt N

o

&G

en

t ers

Åk

re

ntö

era

ev

l ch

ro ul de d J as kun

Tfn

r tt Å r

e

est

h oc

nd rlu

om

il.c

ma

@g

t.w

nne

ke 78,

-26

00 . 05

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

Företagare!

s ots partner ka bets h öG ns r ND

6

Alexandra Nyroos är nyvald ordförande för Petalax ungdomsförening. Hon välkomnar alla med i gemenskapen – ju fler desto bättre.

Mottot är att lokalen ska fyllas av liv och erbjuda något för alla åldrar.

ALEXANDRA – en kreativ person

Alexandra Nyroos i Petalax har aktivt varit med i ungdomsföreningens verksamhet sedan hon gick i högstadiet. Idag är hon tjugo år gammal och nyvald ordförande.

Dessutom blev hon vald till ”Årets Johannes” den sista lördagen i oktober – som erkänsla för hennes arbete för ungdomar.

J

AG BÖRJADE SOM medlem i ungdomsutskottet, någon gång där i högstadieåldern, minns Alexandra. Jag har alltid tyckt om att vara med och hitta på nya saker, att kreativt skapa evenemang. Då passade det bra att få arrangera något för andra, sådant som jag själv tycker är roligt.

Teamarbete – Vår ungdomsförening i Petalax höll årsmöte i mitten av oktober och nu var det faktiskt inte svårt att få medlemmar till styrelsen, säger Alexandra. Det är som om man igen känner att det finns en framtid för lokalen och dess verksamhet.

Vid mötet valdes Alexandra till ordförande. På frågan hur hon

tänker förvalta detta förtroende ler hon bara och konstaterar att hon i första hand ska fortsätta med de planer hon redan som styrelsemedlem gjort.

– Det är kanske det som är tjusningen: att ha en hobby där man gör saker tillsammans, som ett team? Ensam orkar man inte länge, men är man ett gäng som stöttar och uppmuntrar varandra klarar man ju nästan vad som helst.

Dans för alla åldrar Efter ett år med litet intresse för ungdomsdans har styrelsen lyssnat på de unga och vad de vill ha.

– Vi ordnar därför en ungdomsdans i november som håller på en timme senare, till klockan två på natten. Då har vi flera artister. Bastupojkarna kommer att uppträda på scenen i danssalen och däremellan håller discjockeyn Dentte fart på dansgolvet. Samtidigt har vi pub i diskoteket, med 18 års åldersgräns.

Där underhåller trubaduren Teesin.

I oktober anordnades en mycket uppskattad föreläsning med Alexandra Sippus om psykiskt illamående, som lockade över 80 åhörare.

Framöver kommer man att installera mörkläggningsgardiner i lokalen, för att kunna få bättre bild med projektor. Förutom föreläsningar kunde man även visa live-sändningar av något sportevenemang, när bredbandsanslutningen är färdigställd.

Foto: Amanda Byskata

7

JOHANNA GRANLUND

Tjugo ungdomar har under närmare 300 timmar arbetat frivilligt på talko för att ansluta ungdomslokalen i Petalax till internet. Från och med mitten av november har fastigheten fasta datanätspunkter och ett täckande trådlöst nätverk i olika utrymmen. Foto: Tage Svahn

För dem över 18 säljs öl, cider och lonkero - medan alla besökare kan köpa lemonad, hamburgare och pommes frites.

– Ett par gånger om året ordnar vi populära minidiscon för barn upp till förskoleåldern samt knattediscon för skolbarn upp till årskurs sju.

För något mognare dansare ordnas dans såväl på juldagen som på påskdagen. Och däremellan eventuellt någon söndagsdans på eftermiddagen.

Kanske även någon pubkväll under vårkanten.

Gruppresor och renovering Samma dag som man slår på stort med ungdomsdansen i november ordnar föreningen också en bussresa till Tammerfors för att besöka hantverksmässan, Ideapark och Ikea.

– Det har kommit så pass många anmälda, att vi vet att resan blir av, berättar Alexandra. Och vill någon ännu följa med går det bra att kontakta mig, så ryms man med så länge det finns sittplatser.

Under hösten har Lionsbröderna i Petalax på talko fräschat upp vid huvudentrén till lokalen. Man har bytt ut bräder, målat lite ljusare färg och lagt upp två lampor som tänds med rörelsesensorer.

– Vi är supernöjda med bergsvärmen som värmer upp de stora volymerna som vår lokal omfattar, intygar Alexandra. En så viktig investering för att ha råd att hålla huset varmt även vintertid.

I början av december ordnar arbetsgruppen för Petalax en traditionsenlig julöppning i byn och för andra året i rad hålls den vid lokalen.

Ljudanläggning och bredband Föreningen har också anhållit och blivit beviljade bidrag för nyanskaffningar. Som bäst lägger man sista handen vid en ny ljudanläggning i discot, som inte ska bli överhettad.

– Därefter kommer vi också att byta ut den gamla ljudanläggningen i stora salen, så att det helt enkelt blir bättre kvalitet och lätt för de som hyr lokalen att använda.

Samtidigt byggs sedan mitten av september ett datanätverk med unga talkokrafter, ett projekt som utförs tack vare bidrag från Aktion Österbotten. Målet är att förse fastigheten med fasta datanätspunkter i de vikti-

gaste verksamhetsutrymmen och få ett heltäckande trådlöst nät i första våningen samt delvis täckande i andra våningen.

– Tjugo ungdomar har hittills under 270 talkotimmar installerat två dataknutpunkter med 29 fasta uttag och två trådlösa sändare. Så från mitten av november går det att börja ordna större datorevenemang även i vår lokal, då ansluts vi till Bothnia Broadbands fibersystem för internetuppkopplingar.

Uthyrning och egna evenemang – Det är så roligt att lokalen fylls med folk, nästan varje dag i veckan, säger Alexandra. Vi ordnar själva ”Hopp och studs” för 20 barn på onsdagskvällarna. Ledarna hittar på program, men barnen får själva komma med förslag på fartfyllda aktiviteter.

På söndagar ordnas badminton och på måndagar fäktning. Däremellan kan privatpersoner och grupper hyra hela eller delar av lokalen för olika evenemang.

Alexandra har medverkat i revy i Pörtom UF flera år, men kommer nu att ta paus. Det har inte spelats revy eller teater på några år i Petalax lokalen nu, så hon efterlyser intresserade som har idéer och vill på olika sätt delta i teaterverksamheten igen.

En aktiv person Alexandra är närvårdare och studerar nu andra året till hälsovårdare. Vid sidan av studierna och engagemanget inom ungdomsföreningen hinner hon även vara aktiv i brandkåren. Man hinner med det man viker tiden åt, konstaterar hon. För att koppla av umgås jag med familj och vänner.

Hon påminner om att det finns en facebook-sida med ny info om verksamheten inom Petalax ungdomsförening. Även en talkogrupp har startats, där alla är välkomna med att anmäla sig som frivilliga i verksamheten.

– Ta gärna kontakt med mig om du är intresserad av att komma med i verksamheten. Utan frivilliga kan vi inte ordna danser, då behövs insatser av många. Och det skulle vara så roligt med nya idéer och tankar om hur vi kunde utveckla vår verksamhet så att den passar alla.

TEXT OCH FOTO: Carina Nordman-Byskata

Rik den som nöjd är

T

IDIGARE I HÖST delade en vän en artikel på Facebook.

I den påstod en forskare att våra gener står för 50-70 procent av vår förmåga att vara lyckliga. Kommentarerna på vännens facebook-sida lät inte vänta på sig. ”Alla har en egen vilja och som man väljer att leva så mår man”, menade någon.

En påpekade att människors ekonomi och arbetsförhållande åtminstone till en viss gräns påverkar upplevelsen av lycka. Någon funderade på hur de handlingsmönster och de sätt att hantera svårigheter som vi lär oss under uppväxten styr upplevelsen av att vara lycklig.

DÅ JAG HÖR ordet lycka tänker jag i första hand på ett starkt men kortvarigt känslorus. Inom lyckoforskningen (jo, den finns) använder man istället begreppet lycka som ett mått på hur man ser på sitt liv på lång sikt, med alla de ofrånkomliga negativa upplevelser och känslor som livet innehåller inberäknade. I det sammanhanget fungerar ”nöjd” som synonym till ”lycklig”.

Forskare i psykologi har konstaterat att vi använder specifika delar av hjärnan då vi upplever positiva känslor. Många menar också att hjärnan kan tränas, precis som vilken muskel som helst. Oavsett vilka genetiska förutsättningar man har för lycka kan hjärnan lära sig nya, nöjdare, tankespår.

Vi har faktiskt möjlighet att på lång sikt själva påverka hur vi upplever världen.

Därmed inte sagt att det är lätt.

Eller att man bara behöver öva sig på att tänka lite mer positivt för att bli av med en depression. Jag ser ändå det här som ett stråk av hopp: vi har faktiskt möjlighet att på lång sikt själva påverka hur vi upplever världen.

SJÄLV SÅG JAG mig länge som en nöjd person som trivdes med livet. De senaste åren har jag av olika orsaker ställts inför en annan version av mig själv. Det har varit svårt att hantera denna olyckliga, klagande kvinna och jag har många gånger varit besviken på mig själv för att jag inte har lyckats rycka upp mig. Så som jag har tänkt att man, åtminstone i någon mån, kan göra.

Nyligen slog det mig jag att egentligen fortfarande är en nöjd person som trivs med livet. Åtminstone om man delar in livet i stora kategorier som ”hälsa”, ”jobb”, ”familj”, ”boendemiljö”, ”mening” och så vidare. Av de nio kategorier jag kom att tänka på som påverkar mitt liv var jag nöjd med sju. Det kändes välgörande att inse att en så stor del av livet faktiskt är bra, även om de delar jag är mindre nöjd med märks mest.

Med det sagt tror jag inte att det är något självändamål att försöka vara nöjd i precis alla (destruktiva) sammanhang. Dessutom inser jag att vår oförnöjsamhet är orsaken till all utveckling, både teknisk, medicinsk och social.

JAG TROR INTE heller på att förtränga negativa och svårhanterliga känslor för en snabbfixad fasad av lycka. Känslorna kommer ofta upp som ett uttryck för något som kan bli bättre. Inte fort och ytligt, men på djupet och på lång sikt. Jag arbetar just nu på att ta tag i mina, vågar börja hoppas på att den trasiga rot de kommer ur kan läkas, och försöker öva mig på att dra upp nya tankespår.

Jag har inga tavlor med korsstygnsbroderade visdomsord i mitt hem, men om jag hade en skulle orden i rubriken, ”Rik den som nöjd är” stå på den. Omslingrade av en och annan blomranka förstås, som inspiration till ännu mera vardagsförnöjsamhet.

8

Malaxdagen i år M

ALAX KOMMUN UPPMÄRKSAMMAR årligen dagen då Malax fick sockenrättigheter, och man gör det på dess rätta dag, den 9 oktober. I år var det fest i Yttermalax skola. Malax firar 410 år och Finland 100 år.

Skolans elever hade speciellt program med anledning av Finlands jubileumstema i år: Tillsammans och pensionärers husband spelade musik. Det var festtal av biskop Björn Vikström, som också uppmärksammade att kyrkliga reformationen jubilerar med 500 år. Han pratade kring vikten av berättelser i livet. Olika slags berättelser för de skapar identitet. Om de livsberättelser som väver oss samman: våra egna berättelser och andras, samhällets berättelser, berättelser om Europa och kyrkans berättelser.

Kommunen och församlingen hade talturer: Lorenz Uthardt, Håkan Knip, Mats Brandt och Patrica Strömbäck. Fredrik Smulter kom promenerandes till festen med budkavlen.

Biskopen mottog budkavlen och var därmed en länk i den kedjan av deltagare i projektet Budkavle – från by till by. Festen avslutades med gott kaffe med dopp och efter det hölls en guidad rundtur på Malax begravningsplats.

Gratulerar Malax!

UTDRAG FRÅN VÄLKOMSTORDEN av Lorenz Uthardt ”Platsen för Malaxdagens firande passar väl ihop med Nationella äldreveckans tema: Generationer tillsammans! Vi är här i Malax centrum, i lågstadieskolan som tillbyggts och med kyrkan på backen, i en historisk omgivning.

I dag på Malaxdagen firar vi 410 år sedan i kung Karl IX:s namn utfärdats sockenrättigheter åt Malax den 9 oktober 1607. För 410 år sedan var Malax å:s vatten cirka fyra meter högre än i dag och ån fungerade som en viktig trafikled. Bosättningen utvecklades i närheten av ån och de första kyrkorna byggdes intill nuvarande bron. De huvudsakliga vägarna var mera ridvägar och man var van att gå till fots. Den odlade arealen var i närheten av ådalen, största delen var ängsmark oftast belägen nära bäckarna.

Vi kan blicka tillbaka på en lång rad av förändringar.

Ett samhälle har förvandlats från en renodlad jordbruksbygd till en modern ort, där många näringar lever sida vid sida.

I år firar vi samtidigt vår självständighets hundraårsjubileum. För att bevara självständigheten har det krävts en stor insats av hela folket. Hjältegravarnas vita korts visar alla dem som från Malax gett sina liv för vår självständighet.

Ett stort tack till våra samarbetspartners Malax församling och Malax pensionärer för samarbetet kring Malaxdagen”

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

Erbjudande i november 6 4300

30 4902

Köp en ny prenumeration på KustNytt eller ByaNytt och få julnumret 2017 + en överraskningsgåva på köpet!

07

ID R & FRIT RESO TEMA: 4555

ISSN

07800

NGEN TE ÅRGÅ IOFEM TRETT NING DSTID M MÅNA HOLM KORS

PRIS

5,50 €

INKL.

S MOM

17

8/20

som Robin den på friti

ör Vad g sorn es profe iden? ittiid r f fr på ck

är DJ

8/20

17

PRIS

5,50

€ INKL.

MOM

S

MALA

X KORS

NÄS

MÅNA

DSTID

NING TRETT

syr IOFÖR STA ÅRGÅ i dres tävlarNGEN Heart ISSN Nina Flying 0784283X med

6 4300

Livet efter åt

K en Ko ren öre ör Möt Sö

kt över har besöer Rolf länd hundra

Fred rik Sm ulte ha tävlin r avsluta r gska rriärent

Ida värd esät nära ter små ting

har Jens a och livsstil Lind som karate

Saana mus – au pair ik som med pass ion ar _ a timm delsefull t _ fyra bety nasie 4BTi gym elever ch för liv _ fått nytt Språkdus s” har pphu ng _ mo ”skä ny säso Kark d för t rusta Reso är rsfes och 70-å Solf IK Fritid hade lubb i höst Cay-Håk ö jaktk fäktning an om i Vasa Kosk sikaler på friti Teatermu den

LÄS

ÄVEN

bok nya foto och hans ö Geisor Gran Johan -Louise r av Britt

gstider öppethållnin : ger våra er Vi förlän i Vasakontoret alla tjänst 9:30-17:00tidsbokning gar kl.

Månda 19:00 mot r) kl. 17:00- kassatjänste tjänster (ej 6:30 alla kl. 9:30-1 Ti - Fre

HUSB ILEN VÅR VILL A

el.

AFF

vill köpa som ighet. d/fast För Dig rev bosta köpeb sälja ingar,

värder köpevittne Även igt E och offentl EN 16 HANDE

LSESP

LANAD HL D. ÖRNDA

0444 0400 210 335

☎ 361gheter.fi imafasti

www.pr

Kvevlax

k | tel 06-346 Sparban

2111 |

ken.fi sparban

KÖP 2, BETALA FÖ R1 + Bonus dubbelt

upp!

Flytt

fågla

r i kolu

mn av

Kata

a glas

LÄS

rina Vest

Glad

ersund

kons

Do

tnärer

D

Hele nas nya butik InPa webbmpa s

ÄVEN Plöjn

ing

OM

30 4901

08

TEMA: RESO R & FRIT ID

OM

www.kustnytt.fi/prenumerera eller ring 010 311 1910 Helårsprenumeration 52 € Erbjudandet i kraft till 26.11.2017

9

NÄRPES

Bilaga KustNytt nr 9/2017

Asiatisk matservice För tre och ett halvt år sedan grundade Närpesbon Patcharee Ratananop Sjöblad och hennes syster Patchara Ratananop den asiatiska livsmedelsaffären Aroidee Asian Food i Näsby. Affären erbjuder också thailändsk lunchmat plus sushi.

D

EN 1 MAJ 2014 är det officiella födelsedatumet för Aroidee Asian Food som är belägen i hjärtat av Närpes centrum.

– Eftersom det finns många asiatiska invandrare i Närpes tyckte jag att det var en bra idé att starta den här affären, säger den thailändska ägaren Patcharee Ratananop Sjöblad kort och gott.

Hyllorna i den lilla specialbutiken är fyllda med thailändska och asiatiska specialiteter. Till exempel ris, nudlar, såsflaskor, snacks, kaffe och te finns i synfältet. Olika djupfrysta produkter, ingredienser för vårrullar och havsmat hör också till sortimentet.

– Vi importerar produkterna från Holland och Sverige. De levereras direkt till oss i Närpes en gång i månaden.

Aroidee Asian Foods kundkrets består i huvudsak av thailändare samt en del vietnameser som är bosatta i Närpestrakten.

– Några finländare som är intresserade av asiatisk matlagning brukar också handla hos oss.

– Thailändare från olika orter tittar in. De kommer från städer som Kristinestad, Vasa, Seinäjoki och Kauhajoki, fortsätter hon.

Hur är det att driva en sån här specialbutik i lilla Närpes?

– I början var det svårt att nå ut och få kunder. Vi hade inte synts officiellt och marknadsfört oss så mycket. Men efter hand har vi blivit mera kända i trakten och fått nya kunder - främst genom djungeltelegrafen. Vi har också delat ut reklam i postlådor.

Vad säljer ni mest av?

– Produkter som går åt mycket är till exempel 20 kilos säckar med högkvalitativt ris samt risnudlar. Ankkött är också populärt, säger Patcharee.

vi i genomsnitt cirka femton till tjugo lunchgäster.

Ren miljö i Finland

Affären Aroidee Asian Food i Näsby erbjuder olika slags asiatiska produkter. Thailändskan Patcharee Ratananop Sjöblad grundade företaget våren 2014.

Lunchbuffé I november 2016 fick Aroidee Asian Food för övrigt konkurrens på sitt område då en annan asiatisk affär - vietnamesiska CTM Asian Market - slog upp dörrarna en bit ifrån.

Patcharee Ratananop Sjöblad ser själv positivt på framtiden för sin affär.

– Den här verksamheten är något av en hobby för mig på samma gång, säger hon.

Asiatiska restauranger har saknats i Sydösterbotten på senare tid.

Undantaget är den restaurangservice som Aroidee Asian Food har utvecklat som ett extra ben att stå på.

Det första restaurangförsöket gjordes sommaren 2016 och responsen var god. Till att börja med kunde kunderna avnjuta maten endast vid bord som placerats på gatan utanför affären.

Numera har Aroidee Asian Food inrättat tolv platser under tak. På menyn finns både klassiska thailändska specialiteter ris, grönsaker, vårrullar och olika såser- och sushi.

– Inledningsvis erbjöd vi asiatisk buffé på veckosluten. Från och med i höst har vi lunch- och take away-service en del dagar i veckan. Det är även möjligt att hämta sushi kvällstid.

– Efterfrågan brukar vara större på helgerna. På vardagar har

Aroidee Asian Food erbjuder såväl thailändsk mat som sushi.

Foto: privat

Aroidee Asian Food finns i hjärtat av Närpes centrum. Foto: privat

Patcharee Ratananop Sjöblad flyttade själv från Bangkok till Närpes för 15 år sedan efter att hon hade träffat sin man Frej Sjöblad som är tomatodlare till yrket.

– Visst var det en stor förändring. Innan jag flyttade hit arbetade jag ett par år på Australiens ambassad i Bangkok. Visumärenden hörde till dagsrutinerna, säger Patcharee som gör växthusarbete i Närpes till vardags.

Vad är bäst och sämst med nya hemlandet Finland?

– Positivt är till exempel att miljön är mycket ren i Finland.

Samhället är välorganiserat och människorna respekterar lagen i hög grad.

– Att dagens Närpes är internationellt är trevligt. Man kan se olika kulturer när man rör sig på gatorna här.

– Det sämsta med Finland är väl att det är så kallt här, säger Patcharee samtidigt som höstens första snöflingor dalar ner utanför affärens fönster.

TEXT OCH FOTO: Joakim Snickars rs

D E'^/ /'d K , WZK& ^^/KE >>d hd h &ƂƌĞƚĂŐƐŚƵƐĞƚ LJŶĂŵŽ ćƌ ŶćƌŝŶŐƐůŝǀĞƚƐ ƉƵůƐ ŽĐŚ ďĞƚũćŶĂƌ ĨƂƌĞƚĂŐĂƌĞ ŝ ƐŵĊƩ ƐŽŵ ŝ ƐƚŽƌƚ͘ EćƌŝŶŐƐůŝǀƐďŽůĂŐĞƚ ĞƌďũƵĚĞƌ ŽůŝŬĂ ƚũćŶƐƚĞƌ ŝ ĂŶŬŶLJƚŶŝŶŐ Ɵ ůů ĞƚĂďůĞƌŝŶŐ͕ ƌĊĚŐŝǀŶŝŶŐ͕ Ăī ćƌƐŝĚĞĠƌ͕ Į ŶĂŶƐŝĞƌŝŶŐ ŽĐŚ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ͘ EćƌƉĞƐǀćŐĞŶ Ϯ ͻ ϲϰϮϬϬ EćƌƉĞƐ ͻ dĞů͘ ϬϲͲϮϮϰϯϲϮϬ ĚLJŶĂŵŽΛĚLJŶĂŵŽŚŽƵƐĞ͘Ĩŝ ͻ ǁǁǁ͘ĚLJŶĂŵŽŚŽƵƐĞ͘Ĩŝ

10 TEMA NÄRPES

Din lokala avfallstransportör Tel. 06-2242494 Dejour 24h: 0500-562664

Ehrsvägen 11, 64230 Närpes

FÖRMÅNLIGA VINTERDÄCK!

• Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagn med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäckk

K-G Revahl Övermalax 0400-167 187 NDUO JHRUJ UHYDKO#SS PDOD[ ¿

HUSQVARNA 545 MOTORSÅG OCH RÖJSÅG TILL SPECIALPRIS

I LAGERVARANDE KROSSMOPEDER TILL SPECIALPRIS (nästa års modeller betydligt dyrare)

Närpes, Tel. 224 1020 Lördagsöppet 9-13

FÖRSÄLJNING OCH REKLAM DET ÄR VÅR SAK! www.kustmedia.ȴ info@kustmedia.ȴ

Livet som

skådespelare Han halkade in ”på ett bananskal”, som han själv uttrycker det - Jonas Bergqvist, hemma från Kalax i Närpes, och ett bekant ansikte för alla de som brukar besöka Wasa Teater. Skådespelaryrket var allt annat än givet för honom, men idag kan han inte se sig någon annanstans än just på scen.

J

ONAS BERGQVIST BESKRIVER sig själv som en person som har svårt att sitta still, som helst vill att det ska hända något hela tiden. Däremot har han svårt att se sig själv någon annanstans än på just Wasa Teater även i framtiden.

– Jag är uppvuxen på landsbygden och i naturen, och faller alltid tillbaka till den. Jag har därför inget behov av att flytta någon annanstans. Jag trivs med mitt jobb och mår som bäst när vi övar in en ny pjäs, och möjligheterna till att leka är som störst.

Men arbetet bjuder även på utmaningar. Det är svårt att inte fastna i gamla hjulspår, och att kunna stänga av och fokusera om man har en dålig dag.

– Men ibland är det också en befrielse att få göra just det, konstaterar Jonas.

Började som ”roadare” Han är 39 år, sedan 2006 anställd som skådespelare på Wasa Teater och fick även sin utbildning på teatern genom läroavtal. För 15 år sedan hade han dock inte kunnat förutspå den här framtiden, då han åren efter gymnasiet hann pröva både flera olika utbildningar och yrken.

Jonas Bergqvist, hemma från Närpes, är skådespelare på Wasa Teatern sedan 2006. Han halkade in ”på ett bananskal” men trivs ypperligt med att få underhålla och jobba med många olika människor.

– Jag flyttade till Vasa efter gymnasiet för att studera på Silveria, därifrån jag också har en grundexamen inom hotell- och restaurangbranschen. Därefter började jag studera IT på tekniska – studier som jag sedan valde att avbryta då jag fick jobb, berättar Jonas.

Att det skulle bli på teatern hade han aldrig kunnat ana.

– Visst var jag engagerad i en del skolföreställningar och revy-

uppsättningar i Närpes, men det var först då jag fungerade som ”roadare” på nyårsrevyn i Närpes i början av 2000-talet som jag blev intresserad av teater på allvar. Jag började spela med i olika pjäser, men tänkte aldrig att skådespeleriet kunde vara ett yrke.

Värvad till teatern Vändpunkten kom i samband med en krogshow på Doo Boopclub i Vasa, då Jonas värvades

som statist till Wasa Teater av Jan Holm.

– Jag hade ordentligt ”läidon” av skolan då och tänkte ”varför inte”. Följande dag ringde Paul Olin, chef för Wasa Teater då, och det visade sig att regissören Joakim Groth ville träffa mig. Jag var totalt oförberedd på vad som väntade när han bad mig visa något jag kunde, och det enda jag hade i rockärmen att dra fram var en monolog ur Närpesrevyn. Men

• Industri - Halldörrar • Garagedörrar • Automatik • Service

Tel: 06-225 8230

Vintern närmar sig...

Fortfarande utan dörr?

Vi har lösningen

www.bemasystem.fi

BEMA LYFT-DÖRRAR

Algotsvägen 9, 64200 Närpes

11

GÅR DU I BYGGTANKAR? Dra nytta av gedigen byggkunskap

arkitekt • konstruktionsplanering • projektledning • övervakning Närpesvägen 19, 64200 Närpes

Normalt medverkar Jonas i ungefär tre pjäser varje år – just nu ”Svälta Räv”. Under våren kommer han däremot att vara pappaledig och umgås mer med sina barn Elmer och Ines.

Foto: Frank Unger/ WT

tydligen fungerade det, minns Jonas och skrattar.

Han började som statist, men trivdes så bra på teatern att han började höra sig för vilka möjligheter till utbildning som fanns i branschen.

– Det visade sig att det fanns möjlighet till läroavtalsutbildning, och efter fyra års utbildning i arbete fick jag examen som skådespelare 2011, fortsätter han.

Älskar att underhålla Under de fyra utbildningsåren hann han göra cirka 500 föreställningar, och många fler har det blivit sen dess.

– Det var definitivt rätt val. Jag trivs jättebra. Jag hann arbeta på många olika ställen före jag kom till teatern, och jag har aldrig varit på en dålig arbetsplats. Men teatern är speciell, konstaterar han.

– Jag får göra det jag tycker om, variationerna är stora och jag får träffa så många olika människor.

Att få underhålla människor är det allra bästa med det här arbetet.

Just nu spelar Jonas i pjäsen Svälta Räv, som hade premiär i september, och som skapats genom en speciell arbetsmetod.

– Vi började med att skapa karaktärer utgående från en verklig person som vi kände till. Genom att improvisera replikerna, som bandades in under några veckors tid, byggdes en modell för pjäsen upp och Joakim Groth och dramaturgen Anna Simberg skapade sedan en föreställning av det hela, förklarar Jonas.

Teatern i förändring Pjäsen riktar sig till vuxna och visar hur ensamhet kan se ut i olika

människors liv, även om de utåt sett inte verkar vara ensamma.

– Arbetssättet gör att pjäsen inte är lika välpolerad och välgenomtänkt som en vanlig pjäs, och det har varit vansinnigt svårt att lära sig alla repliker. Men det fungerar ändå väldigt bra och känns naturligt, fortsätter Jonas. ”Svälta Räv” spelas fram till slutet av året, på teaterns studioscen, medan pjäsen ”Ingvar” spelas på stora scenen. Normalt sett medverkar varje skådespelare i en pjäs åt gången, något som kan komma att förändras i och med den renovering och ombyggnad av teatern som inleds nästa vår.

– Renoveringen börjar i maj och vi kommer att vara utlokaliserade under ett års tid, bland annat på Ritz samt på turné. I samband med ombyggnaden försvinner studion och stora scenen byggs om så att den kan användas för flera pjäser samtidigt. En del av scentekniken är föråldrad och manuell – något som ska åtgärdas nu och göra till exempel kulissbyten enklare, tillägger Jonas.

Kombinera med familjeliv Renoveringen kommer även att innebära att forna Restaurang Ernst återuppstår i sin traditionella bemärkelse, där studion finns just nu.

– Själv har jag bara hört talas om den ursprungliga restaurangen, som nu ska återuppstå med sin kristallkrona och allt. Det ska bli spännande att se den nya helheten, tycker Jonas.

För hans egen del kommer även nästa år att innebära mer ledig

tid med familjen, eftersom han ska vara pappaledig hela våren.

Tillsammans med Frida, också hemma från Närpes, han barnen Ines, fyra år, samt Elmer, ett år.

– Svårast med det här arbetet är att kunna kombinera det med övriga livet, eftersom arbetstiderna är som de är. Jag jobbar måndag till lördag, mellan klockan tio och två samt alla kvällar mellan sex och halv tio. På förmiddagarna repeterare vi följande pjäs, och på kvällarna är det föreställning.

På eftermiddagarna är vi lediga några timmar.

Tel. 0400 563 282

www.byggbotnia.fi

DService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon DRökgasmätning för dieselbilar Vinterdäck DOBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga DBrännoljeförmedling priser DDäck- och fälgförsäljning

Pörtom Bil & Traktor Öb

Velkmossv. 4 ☎ Rune: 0500-560974 Tony: 040-5646334

Allt inom fasta inredningar i hemmet

KÖK BADRUM GARDEROBER Vasavägen 865, 64220 Yttermark, Tel. 06 2256 620, www.reno.fi

Skogen viktig Fördelen med arbetstiderna är att Jonas kan både lämna och hämta barnen på dagis, men istället är han borta nästan varje kväll.

Helgerna med familjen består av lediga söndagar, och ibland även en ledig lördag fram till kvällen.

– Då är vi helst utomhus och leker, går i skogen eller cyklar.

Närheten till skogen och naturen är viktig för mig – där hämtar jag energi, och det är också en av anledningarna till att vi valde att bosätta oss i Sundom. Det är nära till Vasa, nära till naturen, och på rätt sida om stan i förhållande till Närpes, förklarar Jonas.

Om tid finns tar han sig också ibland till gymmet – oftast sent på kvällen efter en föreställning – och han spelar även hockey i ett motionslag i Malax hockey league.

– Träningarna börjar halv tio så jag hinner nätt och jämnt dit, j skrattar han.

TEXT OCH FOTO: Anna Sand

ANLITA VÅRA ANNONSÖRER

Sydmedi, din lokala samarbetspartner med sakkunnig service i toppmoderna utrymmen.

Vi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster för privatpersoner, företag och organisationer.

Begär offert på företagshälsovård!

Tel. 06 781 2080 • Närpesvägen 16 B, Närpes • Östra Långgatan 51, Kristinestad

Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

12 TEMA NÄRPES

Ellen född Österberg, gift Lassfolk, var Filialens enda anställda under alla år.

Foto Bjarne Smeds

Många är de byar i Österbotten som en gång sjöd av liv.

Där människorna strävat efter en god tillvaro, odlat, skördat, huggit, byggt och trivts. Byar där skolan, butiken och kyrkan varit centrala mötesplatser.

Där livet idag fortsätter sin gilla gång trots stängda skolor och butiker när basservicen omstrukturerats.

Valsberg – Valsås byarna som en gång sjöd av liv

K

OMMUNGR ÄNSER FÖ R ÄNDR A S MEN byarna finns kvar, förutsättningarna för ett gott liv förändras men byagemenskapen består. Bland annat olika typer av föreningar samlar bybor till ytterligare meningsfullhet i vardagen utöver de vardagliga sysslorna.

Hur såg deras liv ut? Även runt småstadsidyllen Närpes lever landsbygden vidare i förändrade former. En vandring en solig dag i en av dessa landsbygdsbyar, en idyll i sin vackra sommarskrud, får tankarna att flyga iväg.

Vem var människorna som en gång bodde här? Idag står en del stugor obebodda, andra är borta.

Hur såg deras liv och strävan ut?

Hur ser livet ut idag för de som bor kvar i det som för mig känns idylliskt, men även aningen tyst och nostalgiskt? Tänk om man ändå kunde vrida tillbaka tiden och få vara med och uppleva livet för 100 år sedan, åtminstone för en stund.

Då när Valsberg och Valsås, två nybyggarhemman som kom till i slutet på 1700 – 1800 talet och hade sin blomstringstid under 1900-talet.

Byn med klippstup och djävulsåker Valsberg och Valsås ligger ungefär tio kilometer från Övermark och 30 kilometer från Närpes. Valsberg ligger vid foten av berget med samma namn, vars höjd når 89 m över havet. Tack vare den platta trakten i övrigt, ger berget ett dramatiskt intryck med klippstup

och djävulsåkrar. På södra sidan av byn breder sig vida åkrar, som en gång var ett träsk, ut sig delvis omgiven av en grusås. Genom ett torrläggningsarbete som slutgiltigt slutfördes först på 1980-talet har träsket blivit en bördig odlingsmark. Valsås i sin tur ligger uppe på en grusås som sträcker sig från Valsberg långt in i Pörtom.

Björkar kantar ståtligt vägen som slingrar sig genom gårdsgrupperna i det lilla samhället som andas fullständig ro.

Selmas barnbarn Ralf Lind

Ralf Lind har forskat i ValsbergValsås historia.

Ralf Lind, född i Valsberg, men numera bosatt i Sverige, har gjort en hel del djupdykningar i ValsbergValsås historia. Vad har inspirerat honom till detta?

– Jag brukar skylla på min farmor Selma!

– Under min uppväxt var hon en källa till mycket information om vad som timat i forna tider och jag hade, som tur var intresse och sinnesnärvaro att lyssna på alla hennes berättelser, trots ung ålder.

Hon levde dessutom ett långt liv

– hon dog 1993, 98 år gammal – vilket gjorde att jag fick ha henne som inspiration och källa under många år”, förklarar Ralf. Även hans växande emigrantintresse skyller han på sin farmor.

Bland annat Selmas två bröder, hennes pappa och flera av hans syskon vistades i Amerika.

– När jag skrev boken om Valsbergs folkskola 1986 hade jag inga tankar på att det skulle bli så mycket mer skrivande om Valsberg-Valsås.

Ralf berättar att han började i liten skala, men att det dök upp mera saker att utforska och berätta om. Han är själv förvånad när han konstaterar att det inkommande sommar blir det tjugonde Valsbergsbladet på 30 år. På sin webbsida erbjuder han material och hjälper gärna till att nysta släkttrådar åt Valsberg-Valsås ättlingar som vill veta mera, men som inte hittar rätt trådar att dra i.

Utifrån hans gedigna material som delvis finns samlat i hans bok, i Valsbergsbladet, på webben, samt utifrån samtal med de som idag bor i byn, vill jag återge några axplock ur byns historia.

Nybyggarna Utifrån Ralfs efterforskningar var Hans Eriksson troligtvis den första nybyggaren på Valsberg.

Hans som ursprungligen kom från Smeds hemman i Yttermark, sägs ha varit en driftig och ambitiös nybyggare. När en klyvning av Hans hemmansdel verkställdes 1805, omfattade den enligt dagens mått totalt cirka 175 hektar. Högst troligt var soldaten Matts Pihlroth samtida som Eriksson. Pihlroth beviljades mantal av krononybygget Valsberg 1758. På 1790-talet fanns cirka 25 personer bosatta i Valsberg. År 1918 fördes Valsås över till Övermark församling, efter att tidigare hört till Pörtom församling. Prästgården i Pörtom brann år 1867 och med den en större del av de tidigare kyrkböckerna. Därför är det praktiskt omöjligt att säga när de olika nybyggarsläktena eller ens vilka nybyggarna var som kom till Valsås. Mycket tyder dock på att Carl Kröning och Johan Johansson bosatte sig år 1803 på Valsås. Namnet Kröning försvann i och med Carl, även om sonen Johan Henrik anges både

13

med det namnet och med hemmanets namn Walsås.

När Ralf ger sig in på gissningar nämner han följande nybyggare/ bosättare som pionjärer i Valsås: Johan Henrik Andersson som nämns på 1810-talet, Anton Conrad Johansson från Solf som också nämns på 1810-talet, Mårten Johansson från Malax som även han anlände på 1810-talet samt Mickel Mattsson från Österlandet (Närvijoki) som bosatte sig i Valsås på 1850-talet. År 1811 bodde 58 personer på Valsberg-Valsås. Befolkningen växte sedan successivt och 1897 bodde 184 personer på orten. Från 1930 till 1951 sjönk befolkning i byn från 203 till 172 personer. År 1986 var 52 personer mantalsskrivna i Valsberg-Valsås-NybyÖsterå.

Ungdomsföreningen Karl Hugg (”Hudjin”), från Pargas, bildade ungdomsföreningen 1913 tillsammans med ett stort antal ungdomar från Valsberg och Valsås. Karl tillträdde sitt vikariat på byskolan under våren samma år.

Ralf berättar om sin farmor Selma Lind som har sparat några brev som vittnar om vad man sysslade med i föreningen. Aktiviteter som teater, kostymdans, deklamation, dans, soaré och sommarfest. Breven som Selma skrev skickades iväg över Atlanten till hennes bror Karl Erik i Amerika. Numera finns breven bevarade på den här sidan Atlanten.

Föreningens protokollbok, som varit på villovägar, återfanns 1991 i f.d. Axel Vahlsbergs gård. Boken ger bilden av en intressant tid så länge det varade. Föreningen verkade under den korta tiden 19131917. Att föreningen upplöstes hade flera orsaker, bland annat avsaknad av lokal, bristande under-

Hembygdsföreningen

Lite som i Bullerbyn

Valsbergs hembygdsförening bildades 1976 och blev då ägare till skolfastigheten och tomten för 100 mark. Genom gediget talkoarbete har skolhuset hållits i gott skick. I juni 2006 firades 100 års jubileum för skolans tillkomst och hembygdsföreningens 30 års jubileum. Protokoll från föreningens möten under åren vittnar om aktiviteter som sommarfester, julfester, friluftskvällar, kulstötning, lavadans och vinprovningar.

I år har föreningen varit verksam i 41 år och har 134 medlemmar.

Marthaföreningen, med Hjördis Klockars som initierande drivkraft har varit en viktig mötesplats för bygdens kvinnor.

– Föreningen har varit livaktig i 70 år, men tycks nu bokstavligen sjunga på sista versen med endast til medlemmar och flera av dem är av mycket hög ålder, berättar Ralf Lind.

Gunvor Stenback, som är född och uppvuxen på Valsås trivs med livet på gården och tror på en ljus framtid för byn. Hennes man Albin berättar om det uppsving samhället hade i mitten på 1990-talet när flera familjer flyttade till byn, då i motsats till många andra byar. De värdesätter den lugn och ro och vackra natur som bygden bjuder på. Alla årstider har sin charm och även vintertid hålls vägarna framkomliga, säger Albin. De ser inte avståndet till servicen som något problem. Endast tio minuter bort finns bland annat två banker och butik med postkontor. Dagens teknik och bredband gör det även möjligt att arbeta hemifrån, funderar Gunvor. Paret bor på gården som sedan 1860 talet varit i Gunvors familjs ägo.

– Det är lite som att bo i Bullerbyn, skrattar Ulla Mattfolk, som ursprungligen kommer från Yttermark. Röda stugor kantar den slingrande vägen och barnen som bor här springer runt i grannskapet och leker. Ulla köpte sitt hus och flyttade till Valsås för cirka två år sedan. På första bilfärden ut till byn funderade hon nog vart vägen bar, men gillade det som mötte henne. I Ullas trädgård står idag tre getter och tittar frågande på oss, hönorna pickar i de frusna höstlöven, tuppen fryser nog om sina fötter där han står i sin bur och fåren bräker i sin hage.

Naturen förbereder sig för frost och kyla. Ungefär här hade han sin gård i tiderna, nybyggaren på Valsås, Carl Kröning. Nu ska här bli Bed & Breakfast i lillstugan och en bastu byggs för fullt i ”nötse”.

Ulla trivs och har händerna fulla med sina projekt utöver sitt ordinarie jobb som är på pendlingsavstånd. Hennes grannar ger henne en hjälpande hand när det krävs.

Allt har sin tid.

Filialen idag, som då var hjärtat i byn.

Valsbergs folkskola Under åren 1906-1964 fanns en folkskola i byn som vid starten var inhyst i Bergéns snickarstuga. De 28 eleverna fick snart flytta in i den upprustade skolstugan och snickarstugan fick fungera som slöjdsal.

Första lärarinnan, Lydia Storsjö, lärde flickorna niga och pojkarna att bocka när hon kom, hon ansåg att det utöver skolämnena även behövdes fostran i denna skola.

Det nya skolhuset reste sig 1911 och därefter en uthusbyggnad.

Elevunderlaget sjönk i början på 1960-talet och det sista skolåret 1964 hade skolan endast fem elever. Byborna samlades till en avskedsfest av skolan den sommaren. Programmet för festen var digert, bland annat lärarinnan Hjördis Klockars som föredrog en historik över skolans verksamhet, berättade om det hjärtliga mottagande hon fått av byborna ”särskilt uppskattade jag människornas rättframhet som vittnar om ärlighet”, sade hon i sitt tal. Idag går barnen från Valsberg-Valsås i Övermark skola.

hjälpa till på gården, och gå i söndagsskola den enda lediga dagen i veckan.

ingen kallar till evenemang sommartid. De som bor på orten och vill arbeta för föreningen är få och när den äldre generationen av medlemmar inte längre finns befarar Ralf att även hembygdsföreningen kommer att föra en tynande tillvaro. Kanske enklare verksamhetsformer som tilltalar flertalet kunde rädda de olika föreningarna.

Kanske du tänker flytta tillbaka?

– Nej, det tror jag inte. Trots allt har långt över 30 år i Sverige satt sina spår. Jag har barn och sambo i Sverige och ett socialt liv där. Men samtidigt har jag ju skaffat mig en stuga i Valsberg och när jag går i pension om något år ser jag nog framför mig att vistas i Valsberg under sommarhalvåret, kanske maj till september.

– Sedan får man ju se hur det blir i praktiken, funderar han.

Vårstädning på skolgården 1962. Foto: lärarinnan Göta Östergård.

Längst bak från vänster: Lena Uusimäki, Marita Köping, Lisa Österberg, Margaretha Valsberg, Maritta Björni, Gunnel Valsås, Eivor Nygård, Britta Bergström. Längst fram fr.v.: Henrik Kupiainen, Gustav Lind, Hannu Björni, Kurt Nygård och Rune Lind.

Tro på framtiden Idag ägs skolfastigheten av Valsbergs Hembygdsförening. lag och emigrationen till Amerika.

Nämnas bör att föreningen beslöt att stödja anskaffning av telefonledning i Valsberg med 200 mark i januari 1916 och bidrog med föreningens överblivna medel 976 mark när Valsberg telefonbolag bildades 1920.

Filialen – hjärtat i byn Under åren 1938-1977 fanns Filialen i byn. En butik som Övermark Andelshandel bedrev. Föreståndaren för filialen hette Ellen Österberg och butiken inrättades i framstugan i Ellens hem. Filialen var hjärtat i byn i nästan 40 år.

Här dryftades de stora och små frågorna medan de planerade inköpen gjordes. Här livades ofta lördagsstämningen upp när byborna samlades. Ofta var det mannen i gården som med handelslistan i handen var utskickad till att göra

Ulla Mattfolk planerar för en ljus framtid.

inköpen. Under verksamhetsåret 1939 omsatte butiksverksamheten 157 000 gamla mark eller 1570 nya mark (markens värde ändrades 1963, då 100 mark motsvarade 1 mark). Affärerna utvecklades gynnsamt och på knappt 40 år tvåhundrafaldigades omsättningen. Även en så kallad posthaltpunkt fanns även under några år på 1970-talet.

– Det var ju bokstavligen en annan tid på 1960-talet, konstaterar Ralf Lind.

– De flesta gårdarna var bebodda, alla var bönder och hade kor, hästar, får och grisar. Det var liv och rörelse i byn eftersom knappt någon arbetade utanför byn. Självfallet fick man lov att klara sig väldigt mycket själv från en viss ålder och skapa sig sina egna lekar.

Samtidigt var man bunden av att

Idag bor sammanlagt 42 personer permanent i Valsberg-Valsås, varav nära hälften är pensionärer.

De bybor jag träffat på har varit öppenhjärtliga och gärna stannat och pratat en stund och berättat sanningar och halvsanningar om det som varit och siat om det som komma skall. De flesta ser ljust på framtiden och stortrivs i byn med jobbet på sina gårdar, med de egna projekten, lugnet och stillheten och naturen.

Någon egentlig befolkningstillväxt i byn tror dock Ralf Lind inte på i nuläget.

– Det har skett en viss inflyttning från tid till annan, men med få barn och de som vuxit upp de senaste decennierna har i många fall flyttat härifrån.

Han förutspår att det i framtiden är ett relativt litet antal åretruntboende, samt semesterfirare och pensionärer som vistas här framförallt sommartid.

– Hembygdskänslan hos dem som flyttat härifrån är stark och det visar sig när hembygdsfören-

TEXT OCH FOTO: Monika Fröjdö

14 TEMA NÄRPES

Pörtomkören under ledning av Gerd Lindén.

Konferencierpar, Sören Storbäck och LindaHögback.

Julia Rågård och Tobias Häggback i en modevisning genom 100 år.

Tillsammans i Pörtom ÖRTOMBORNA BJÖDS IN för att Tillsammans fira Finland 100 år i UF-lokalen lördagen den 7 oktober 2017. Tillsammans är tema för jubileumsåret. Idén och finansieringen till jubileumsfesten kom från Sparbanksstiftelsen Aktia i Pörtom.

Det tillsattes en arbetsgrupp i vilken representanter från Pörtom UF, Revygruppen, Pörtom Hem&Skola, Sparbanksstiftelsen och Pörtom skola ingick. Utöver det har många frivilliga arbetat för att kunna genomföra en fest där hela byn bjöds in.

P

Publiken underhölls under kvällen av de lokala förmågorna i A capella-kvartetten Nice Noise, av Pörtomkören under ledning av Gerd Lindén samt av eleverna vid förskolan och Pörtom Skola.

Från Pörtom hembygdsförening visade Tryggve Enbacka några gamla föremål och berättade vad de användes till och Krister Vidgren berättade om cykelns historia.

Revygänget i Pörtom deltog med ”Från mors hand till e-plagg” där publiken fick följa med på en modevisning genom 100 år.

Talkoanda

Stiftelsen gav bidrag

Stiftelsens ombud Jeannette Häggblom berömmer Pörtombornas hjälpsamhet och talkoanda och säger att alla som tillfrågats har varit enbart positivt inställda till att hjälpa till, vilket hon även tidigare upplevt i byn.

– Ger man av sig själv och sina idéer får man hjälp att förverkliga dem. I den här byn finns definitivt talkoanda och talkokraft då det gäller, säger Jeannette Häggblom.

De 300 personer som slöt upp fick se och höra ett mångsidigt, genomtänkt och till stor del humoristiskt program. Men vad annat kan man vänta sig då revyrävarna Sören Storbäck och Linda Söderback var kvällens konferencierer.

Sparbanksstiftelsen Aktia i Pörtom representerades av John Berg och Jeannette Häggblom, som under kvällen delade ut bidrag till föreningar i byn som representerar dåtid, nutid och framtid. Hembygdsföreningen, ungdomsföreningen samt Pörtom Hem&Skola fick 5 000 euro vardera.

Kvällen avslutades med trevligt mingel byborna emellan.

Och avslutningsvis här ett citat från festtalet: ”Som ni hört nu så ger Pörtoms historia oss drivkraft att tänka på kommande framtid med glädje. Vi måste se till att alla kvaliteter som har fört oss så här långt, står sig även i framtiden.

För om Pörtomborna med enbart tio bönder för cirka 350 år sedan planerade att bygga en kyrka... så kan vi med dagens Pörtombor planera i princip vad som helst!

En fortsatt framgång också under följande hundra år kräver uppoffringar, Sisu och visioner….vilka vi alla i den här salen har TILLSAMMANS!”

Mingel och glada miner bland Pia Brännback, Fredrik Vide och Helena Vide.

Annorlunda festtal ”Ett annorlunda festtal” hölls av Sofia Stoor, Linda Granbäck och Lena Häggkvist som genom humoristiska sketcher berättade om Pörtoms historia. Det var en mycket uppskattad programpunkt som framkallade många skratt i publiken och som aktiverade både barn och vuxna. De lyckades även ge en känsla av samhörighet som höll sig kvar under hela kvällen.

Pörtom skola och förskola underhöll med sketch, sång och musik. Ella Risberg i förgrunden och Axel Granbäck i bakgrunden.

Lena Österberg berättar i ”Ett annorlunda festtal” hur Pörtom fick simbassängen där många barn sedan mitten av 70-talet lärt sig simma.

TEXT OCH FOTO: Annette Hagman

15

Lilla Musens äventyr Helena Jeppes tre barn har vuxit upp till berättelserna om den lilla musen som råkar ut för en massa äventyr och strapatser. Varje kväll när barnen var små, skulle en ny historia berättas före lampan släcktes.

R

EDAN ÅR 2004 började Helena Jeppe skriva ner sina berättelser - men det var först efter att hon varit utbränd och efter det drabbats av att ett blodkärl brast i hjärnan, som hon på allvar började jobba med sin första bok. Nu har hon just fått sin andra bok Lilla Musen firar jul klar.

Högt till tak Helena Jeppe bor i ett rött hus uppe i skogsbrynet en bit från landsvägen i Pjelax. Det är högt till tak och de höga gamla fönstren släpper in mycket ljus. Brasan från järnspisen i köket värmer och på något vis passar det precis att historien till hennes barnböcker Lilla Musen flyttar in och Lilla Musen firar jul bor just här. Helena själv är uppvuxen i Tumba, i Sverige.

Hon har bott i Pjelax sen 1984 då hon började sällskapa med barnens pappa Kjell.

– Min pappa var från Pjelax och min mamma från Böle utanför Vasa, berättar Helena. Jag tillbringade som barn alla mina somrar här i Pjelax och i Böle. Kom så fort det blev sommar och for så sent som möjligt tillbaka, säger hon och ler.

När hon slutat skolan fick hon ett två veckors vikariat vid Tumba socialkontor och kom att stanna där i flera år.

– Ja, jag jobbade med allt från att vara kanslist till att den sista tiden vara med i missbrukarteamet, berättar hon. Men 1984 kom hon till Finland för att stanna eftersom hon där hittat kärleken. Så kom barnen Natalie, Kenny och Ossian.

Alla tre är idag vuxna och bor inte längre hemma.

Tumba och Pjelax I Finland började Helena jobba som skolgångsbiträde tills Natalie föddes. Samtidigt startade Helena en fiskodling i Pjelax och drev den i cirka 18 år. När hon och Kjell separerade, köpte han odlingen och fortsatte med den. Under hela tiden har Helena ändå också hållit på med skrivande i olika former.

– Jo, jag har alltid skrivit, berättar hon. Jag har massor med halvfärdiga alster, har också skrivit mycket dikter och förstås rim till

olika födelsedagar och festtillfällen.

Musen föds Den Lilla Musen föddes då barnen var små, för snart tjugo år sen.

– Varje kväll ville de höra en berättelse om vad lilla musen hade haft för sej innan vi släckte lampan, säger hon. År 2004 började hon skriva ner historierna och uppfann en familj runt det lilla mösset.

– I ett tidigt skede tog jag kontakt med ett svenskt förlag och de läste mitt manus, men de ville absolut ha ett namn på mösset och det gick liksom inte, säger Helena och skrattar. Det har aldrig haft nåt namn. Vi funderade med barnen många gånger, men det funkade liksom inte med något namn. Ändå kanske vi tänkte oss musen som en han, men idag är det ju hen som gäller, så kanske lika bra det lämnade så, funderar Helena.

Bokrelease vid Frank Mangs center och med var också Sanna Ek, som illustrerat båda böckerna

en massa prat och jag vet inte vad de sagt efter en stund. För att få igång hjärnan tillbaka och på något vis hålla mig sysselsatt började jag skriva ner mina berättelser på dator 2011. När jag 2015 fick lite ekonomiskt stöd för boken anlitade jag Sanna Ek, som då började göra illustrationerna. Jag hade då i flera omgångar skickat manuset till olika förlag, men fått nej. För att göra det hela möjligt startade jag ett eget förlag, Hellas förlag Ab. Sen trycktes, efter många om och men 1500 exemplar upp av Lilla Musen flyttar in och boken kom ut 2015.

– Fast jag gav ut på eget förlag arbetade jag om manuset till första boken massor med gånger. Det har var mycket jobb, men nu med den andra boken har det varit mycket lättare, säger Helena och avslöjar att hon har färdigt material till fler böcker. Den 22 oktober har hon nu haft bokrelease för Lilla Musen firar jul. Nu hoppas hon att många, också utanför Närpes och Österbotten, ska vilja läsa om hur det är att fira jul här i Närpestrakten. Även om bokens huvudfigur är en liten mus, så berättar den också om våra finlandssvenska jultraditioner. Boken ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet och Svenska Kulturfonden.

En tuff tid År 2007 gick Helena in i väggen, som man säger. Hon arbetade som skolgångsbiträde vid Mariaskolan i Närpes och studerade också vid sidan om. Hon var sjukskriven hela vårterminen - och sov. Var helt slut och hade högt blodtryck. Sen började hon jobba igen. Vid lilla jul hösten 2008 skulle hon vara ledig några dagar och var hemma, då det plötsligt, som hon säger själv - kändes som ett vulkanutbrott i huvudet.

– Mitt i allt, som en blixt från klar himmel bara hände något i huvudet, berättar Helena. Jag fick också otroligt ont i nacken. Ossian och Natalie var hemma och Helena förstod direkt att nåt var allvarligt fel och sa att de måste ringa efter ambulans.

– Jag ringde ändå själv, men Natalie tog i något skede över. När ambulansen kom var jag ändå relativt klar och jag fördes till Kristinestad. Som tur var förstod läkaren direkt när jag sa att jag hade så ont i nacken också, vad det var fråga om, och skickade mig direkt till Vasa. Därifrån fördes jag vidare till Tammerfors och jag minns att jag hade så ont och fick smärtstillande och jag var rädd att somna. Jag tänkte att då vaknar

Helena Jeppe bor uppe i Pjelax en bit från Pjelaxfjärden och det är här handlingen i böckerna om den lilla musen utspelar sig. jag inte mer, berättar Helena. Hon hade då fått veta att ett blodkärl i hjärnan brustit och att hon skulle opereras i Tammerfors. Det var söndag då hon fördes från Vasa och på måndag blev hon opererad i Tammerfors.

Det blir bok – Efter det här följde en lång tid av rehabilitering och det tog ända till 2010 innan jag till exempel orkade gå ut och gå en vanlig promenad, säger hon. Jag var sjukskriven först i korta repriser och sen längre, men fick till slut sjukpension.

Jag har fortfarande väldigt svårt att ta till mig saker i för stora portioner.

– Jag har svårt att göra mer än en sak i taget. Radio har jag svårt att lyssna på, det blir bara

Hennes egna tre barn, som fick höra berättelserna då de var små, har uppmuntrat henne att skriva böckerna.

TEXT OCH FOTO: Maria Malm

16 TEMA NÄRPES

Fr v Jesper Wilson, Maria Malm, Erica Wickman, Sanna Wiklund, Sandra Wester och Hanna Lagerström i ett färgsprakande nummer om Pride parad ur Böle revyn 2015. Foto: Jonas Rönnqvist.

Tre revybilder från SÖU:s arkiv. Foto Jonas Rönnqvist

Best of - Bölerevyn I

JANUARI ÄR DET igen dags för revypremiär i Böle, Närpes.

I vintras spelades ingen revy, men i år kommer man igen, och det med besked. Nu stiger ett helt unikt gäng upp på revyscenen och kommer att bjuda besökarna på en 30-årsjubileumsrevy.

Det blir en tillbakablick med nummer från föreningens framgångsrika revyhistoria - en slags ”Best of” och en rad aktörer som varit med under åren kommer att vara på scen. Regissörer är Magdalena Snickars och Mats Wikman.

Från julfestspex till revy Den första revyn spelades i Böle ungdomsförening år 1988 och den hade namnet ”Nu ha vi vuåga”. Revyn regisserades av Håkan Pellfolk och sågs av cirka 1000 personer och blev i och med det en stor succé.

De som var med i föreningen vid den tiden hade redan innan det här, i flera år, framfört olika sketcher och kupletter vid föreningens julfester.

På initiativ av dåvarande ordförande, Börje Ivars, hade man hösten 1987 bestämt att nu skulle man satsa på en hel revy. Sen dess har cirka, otroliga 90 000 personer(!) sett de 29 revyer man framfört.

Magdalena Snickars regisserar 30-årsjubileumsrevy i Böle

De flesta av besökarna har under årens lopp haft sina egna favoritnummer – och nu blir det alltså möjligt att se något av dem igen.

Böle revyn har också gästspelat, till och med i Amerika (1999). Man har varit i Sverige flera gånger - i Avesta, Eskilstuna och i Upplands Väsby (senast år 2014). Man har också gästspelat i Borgå vid Kulturhuset Grand.

Av det gäng som var med vid starten och under de första tjugo åren, återvänder nu några personer efter ett uppehåll på tio år.

Det är med både nostalgi och iver de nu ska spela upp några av sina favoriter från förr. Med på scenen nu i januari finns också många av de som kommit med senare och som funnits på scenen under de senaste tio åren - också de i olika favoritnummer.

Flera hundra nummer – Det är cirka 700 nummer som blivit framförda under de här trettio åren i Böle. Man kan nog lugnt säga att det har varit både ett roligt och utmanande jobb att få fram vilka, cirka 25 som ska med, konstaterar Magdalena Snickars och Mats Wikman.

Mats Wikman regisserar kupletterna i jubileumsrevyn.

Börje Ivars, Magdalena Snickars och Johnny Grandell ser fram emot att få jobba tillsammans i den kommande jubileumsrevyn i Böle i vinter.

GR

Ö

N

17

NA

CARITA NYSTRÖM

Bakom Lordimakerna finns Lasse Eriksson, Börje Ivars, Johnny Grandell o Jalle Aspelin. De är alla tillbaka på scen efter tio års paus nu i jubileumsrevyn. Foto: Jessica Harf.

V

firar De ska regissera jubileumsrevyn och ser båda fram emot att få komma igång med övningarna. Magdalena, som är aktiv skådespelare själv, har tidigare regisserat både teater och revy. Det är ändå ett tag sen hon regisserat just revy.

– Jag brinner ju mest för att regissera faktiskt, trots att jag också tycker om att spela själv, säger hon. När jag blev tillfrågad om att regissera det här projektet kunde jag helt enkelt inte motstå. Det lät så intressant i och med att både äldre och yngre revyaktörer ska vara med, tillägger hon.

Till vardags undervisar Magdalena i dramapedagogik vid Åbo Akademi.

Mats Wikman, som kommer att fungera som regissör för den musikaliska biten, kupletterna, har nu i några års tid redan haft den uppgiften i Böle.

Han är också entusiastisk över att få jobba med både yngre och äldre aktörer.

– För att komma igång med processen att välja vad som ska med, har vi i första skedet bett de äldre att ge oss ett antal förslag på nummer de själva tyckt om att spela, berättar Mats. Som tur är, finns alla revyer dokumenterade på dvd, så vi har kunnat se på numren och göra det slutliga valet.

– Det här kommer absolut att bli ett roligt projekt för alla medverkande, säger han. Vi tror också vår publik ska bli lika entusiastiska och att det ska bli stor efterfrågan på biljetter. I det här skedet siktar vi på tio föreställningar - så man ska vara ute i tid och boka!

Revyn ska förena Lasse Eriksson, en av de aktörer som nu återvänder till revyscenen i Böle, var den som först sa ja när idén till jubileumsrevyn kom på tal.

– Jag kände direkt att det här var något jag ville vara med om, säger han. Det är ju ett ypperligt tillfälle att få träffa de gamla revykollegorna och återuppliva gamla minnen. Vi var ett

I fröet väntar den nya våren

sammansvetsat gäng och hade jätteroligt under de år vi var med. Nu, när vi suttit i publiken i tio års tid, känns det inspirerande att få vara med på scenen igen. Det ska också bli en utmaning och intressant att få jobba med de yngre som varit med sedan vi äldre steg åt sidan, säger Lasse.

Eriksson kom i tiderna med som regissör och aktör till tioårsjubileumsrevyn 1997, med namnet ”Mitt i tian”. Det var den dåvarande revypappan, Rolf-Erik ”Rolle” Ivars, tillsammans med Börje Ivars, som kom hem till Lasse en kväll och frågade om han kunde tänka sig att regissera i Böle. Han regisserade i tio år och skrattar då han minns tillbaka på vintrarna i Böle UF-lokal. Under hans år som regissör nådde man med cirka 25 föreställningar per revy ända upp till publiksiffror på 5400 - 6000 personer.

– Ja, vi spelade för fulla hus varje helg hela januari och februari och hade busslaster som kom långväga ifrån, berättar han.

ÄDRET K ALLNADE OVANLIGT sent i år.

Först mot slutet av oktober hade vi de första frostnätterna, ändå upplever jag alltid den första frosten som en överraskning. Ska det nu bli vinter? tänker jag, medan löven singlar runt mig och täcker grusgångarna, också de i min jungfrudans. Ännu lyser en del björkar i gult. Och jag har kvar de sista tulpanlökarna att sätta, vita Purissima-tulpaner och mörkt purpurfärgade ”Queen of Night”, ett lagom dramatiskt namn för dessa skönheter. Båda är av ett robust slag och med lite vårgödsling kan man få dem att komma igen. Tulpaner kan man sätta till och med sedan marken har frusit. Då gäller det att ha ett järnspett, så man kommer tillräckligt djupt ner för lökarna. Dessutom är det bra att ge dem hjälp på traven med benmjöl.

JAG HAR ÄNNU en del bär att plocka. Jag har en yvig aroniahäck, som med sin glödande höstfärg prytt utsikten från mitt köksfönster med sitt lysande orangefärgade lövverk.

Nu har bladen fallit och de svarta bären syns tydligt, och jag skyndar mig att bärga in dem. Aroniabär är ju inte välsmakande, utan har en fadd smak. Men fullpackade med hälsobringande antioxidanter är de, så jag

Tillbaka på egen hand Efter den tjugonde revyn 2007 valde Eriksson och de andra som varit med länge, många ända sen starten, att stiga av. Sen dess har revyn fortsatt med yngre förmågor. Eftersom det varit svårt att få folk med för så många föreställningar har man de senaste tio åren spelat mellan tio och tolv. De senaste sex åren har man spelat revy tillsammans med Närpes UF, eftersom det helt enkelt blev brist på aktörer i ett skede. Det samarbetet har nu upphört och det är nu dags för jubileumsrevy - helt på egen hand.

Vilka nummer vi kommer att få se i den här ”Best of” föreställningen? Ja, det klarnar när ridån går upp.

TEXT OCH FOTO: Maria Malm

Varje fröställning är en bärare av nytt liv. En mycket trösterik tanke inför vintern.

tar vara på en del av dem. Om man blandar sylten eller saften med äppel blir de helt välsmakande.

Häcken är nu så hög att jag lämnar kvar bären på de översta grenarna, så får också fåglarna lite hälsoskjuts.

Jag tänker sedan kapa ner häcken, för den skuggar det tynande krikonträd, som jag för många år sedan planterat framför häcken. Ännu har jag ej fått några krikon, som jag längtar att få göra god sylt på. Någon enstaka blomma såg jag i våras. men den var ensam, och gav ej möjlighet till pollinering. Nästa vår hoppas jag krikonträdet får fler blommor, då solen kommer åt den.

MEN SÅ VAR det detta med fröet!

I min trädgård har många blommor fått fröa sig bäst de behagar.

Men det resultatet att myskmalva och pionvallmo kan blomma mitt i grusgången framför huset. Och synd är det ju att förbjuda sådan vacker överraskning. Men jag plockar ändå bort fröställningarna, vilka jag sparar över vintern eller slänger ut på något lämpligt ställe - på vinst och förlust.

JAG ÄR GANSKA tagen av växternas otroliga förmåga att fortplanta sig, och har nu skaffat mig en mycket annorlunda trädgårdsbok som är en lovsång till växternas frösättning.

Boken heter ”Flora supersum” och innehåller svenska fotografen Lena Granefelts fotografier av vissna växter. ”Flora” vet vi vad det är, men vad betyder ”supersum”? Fotografen förklarar: det betyder ”undgå att dö, fortsätta att leva”.

Märkligt nog är ju växternas fröställningar, kapslar och baljor lika variationsrika och fascinerande vackra som växterna i full blomstring. Fotografiernas färgskala går i brunt, med inslag av svagt lila och rosa. Boken är i folioformat och de utsökta fotografierna ger oss en föreställning om naturens formrikedom.

Men växten är ju död, tänker vi. Nej, varje torr fröställning är en bärare av nytt liv. Och det är en mycket trösterik tanke inför vintern.

HÖR

NA

18

Gemenskap för kvinnor

Stickcaféet skapar numera gemenskap mellan nyanlända kvinnor och byns kvinnor. Mamma Hayat och döttrarna Zahraa, Sharifa och Fatima kände sig välkomna när de flydde krigets Syrien och fick flytta till Petalax.

Martharörelsen i Petalax är inget nytt, föreningen bildades redan 1904. Men verksamheten har under de senaste åren genomgått många förnyelser. Förutom att man avsevärt sänkt medelåldern bland medlemmarna har man startat stickcafé i ett helt unikt samarbete med biblioteket i byn.

I BÖRJADE MED stickcaféet hösten 2014, främst för att vi ville skapa ett forum där kvinnor kunde mötas och trivas tillsammans, berättar Kristina Vesterback. Hösten 2015 kom de första syriska familjerna till Petalax. Våren 2016 kokade och stickade några marthor med de syriska mammorna och flickorna i martharummet.

Sedan hösten 2016 har de syriska mammorna och flickorna deltagit flitigt i stickcafé. Då de första syrianska familjerna kom som kvotflyktingar skapades möjlighet att knyta kontakter.

V

– Kanske är det för att det är kravfritt umgänge, några handarbetar medan andra pratar och dricker kaffe eller te? funderar Ann-Louise. Ibland får vi så många deltagare att jag får lyfta in fler stolar. Det är roligt!

Kerstin Knip berättar att man från och med denna höst träffas den sista måndagen varje månad - med sommaruppehåll - från klockan halv sju.

– Man får komma med eller utan handarbete. Alla är välkomna. Det finns ju så många olika former av pyssel, hantverk eller hobbys man kan lära sig eller dela på under kvällen.

Unikt samarbete

Samvaro utan krav

Ann-Louise Sabel är biblioteksfunktionär i Petalax och intygar att det är många som hört sig för: hur lyckas ni få de nyanlända kvinnorna att komma till biblioteket?

Den kväll KustNytt besöker stickcaféet finns omkring femton flickor och kvinnor samlade kring två runda bord. Flera har ett handarbete på gång, många

frågar råd om hur man ska komma vidare. Kvinnorna hjälps åt under lättsamma samtal. Blyga blickar bemöts av lugna ögonkast och erfarna händer visar nybörjaren hur man får tråden att följa stickorna.

– Det som under alla år kännetecknat marthornas verksamhet är väl att informera genom riktad upplysning, sammanfattar Kris-

Elisabeth Kull har gjort mönstret till Petalax-vantarna, som stickas med inspiration av folkdräktens färger. Marthorna kommer att sälja mönster och garn, som ett värmande julklappstips.

tina Vesterback. Då vi kan ge råd eller vägleda nyanlända kvinnor byggs viktiga broar.

Den sociala samvaron är det viktigaste, det framgår med tydlighet.

– Allt är roligt! Säger deltagarna spontant på frågan varför det är roligt med stickcafé.

– Den stickas med dubbelt garn och blir därmed både varmare och mer slitstark. På julöppningen i byn, den första december, kommer man att sälja presentpaket med garn och mönster – en perfekt julklapp.

Handarbete som värmer

Marthorna brukar besöka boenden i byn inför julen. De har med kaffe och kaka och sjunger julsånger tillsammans med underhållande dragspelsmusik.

– Vi samarbetar även med de yngre i byn, då både pojkar och flickor kan komma med, vi brukar tillverka kort inför jul och vändagen med scrapbook-teknik.

I slutet av november eller i början av december har vi planerat att tova hjärtan med barnen inför julen.

Marthorna understryker att deras verksamhet kan utvecklas i takt med att medlemmar kommer med nya idéer. Man är mån om att alla kvinnor ska känna sig välkomna med.

Höstens nyhet är att marthorna torkar frön av blommor och växter, som ska bli en ”frö-bank” där man kan byta frön med varandra.

Varje marthamedlem kan själv välja vilka handarbeten man är intresserad av. Ofta finns dock projekt som flera arbetar med.

Just nu stickar flera kvinnor aktivitetsmuddar, som kommer att skänkas till Emiliacentret, Westerhemmet och Björkgården i byn och de boende som har rastlösa händer.

– Tanken är att en person med plockbeteende ska kunna sticka in sina händer i den värmande mudden. På insidan finns även knappar och andra små föremål fästa, som man ska kunna känna på och röra.

Sedan flera år stickas även till varje bebis som fötts i byn under året och överlämnas vid julöppningen i samarbete med Folkhälsan. Kvinnorna stickar även strumpor, som skänks till veteranerna.

Dessutom har en av Marthorna, Elisabeth Kull, designat en Petalaxvante med mönster och färger inspirerade av byns folkdräkt.

Över åldersgränser

TEXT OCH FOTO: Carina Nordman-Byskata

19 Rättelse

GRATULATIONER

I artikeln ”Från får till tröja” i senaste KustNytt blev bildtexterna omkastade vid två bilder. Vi beklagar det och så här ska det vara:

Skicka in gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 25.11.2017.

Bidrag till ”Läsarnas sida”!

Ullen kardas av Verna Lenlund.

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

Adressen till redaktionen är: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

Stora grattiskramar till Stellan Slater i Helsingfors som har sin 5-års födelsedag 23 november.

Grattiskramarna kommer från mommo Agneta och moffa Jalle i Härkmeri.

Den kardade ullen spinns till garn av Lea Nybjörk och tvinnas till lämplig grovlek av Britta Westerlund.

Nästa nummer av KustNytt utkommer den 13.12.2017 med tema vinternöjen

Har ni fått barn?

Vill ni vara med på bild i KustNytt Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering.

Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn! Lisbeth Bäck

Prenumerera på KustNytt!

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emma 010 311 1910 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Mottagaren betalar portot

iPad Air

Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emma 010 311 1910.

NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________ _____________________________________________________

ByaNytt

KustNytt

TEL: ________________________________________________

10 nr/år: Finland 52 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

ByaNytt & KustNytt

ORT: ________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

10 nr/år: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 € NAMN: ________________________________________________ ADRESS: _______________________________________________

MOTIVERING: _______________________________________

Kustmedia Ab Oy

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656

_____________________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________

TIPSARENS NAMN: __________________________________

E-POST: _________________________________ ______________

TEL: ________________________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2017 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).

20

Projekt Bergö 2020 Bergö Öråd har visioner och framtidstro och verkar ha både driv och flyt just nu. Örådet vill skapa nya aktiviteter och förbättra det som redan finns. Och de har anställt en projektledare: Jerry Lindqvist.

D

ET SOM SKER inom Bergö Öråd sker inom ramen av ett landsbygdsutvecklingsprojekt som finansieras genom Leadermedel av Aktion Österbotten.

Planeringen är redan i gång. Jag stämmer träff med projektledaren i Vasa. Jerry Lindqvist, anställd sedan augusti, berättar att projektet består av tre olika moment: att planera en musikfestival, att förbättra vandringsleden och att utveckla strandområdet invid Maggrund på Bredhällan.

Skärifolk och Apan Anders – Festivalen är redan inplanerad, börjar han. Musikevenemanget kallas ”Skärifolk” och sker i juli nästa sommar. Apan Anders är bokad och han uppträder på lördag förmiddag för de allra minsta.

Vilka andra artister som uppträder beror på hurdan finansiering vi får för att förverkliga festivalen. Evenemanget arrangeras vid simstranden på Bredhällan. Vi tänker oss också ett samarbete med DUNK och SÖU. Planerna är att området denna dag förvandlas till en miniskärgårdsmarknad där man kan köpa lokala delikatesser. De lokala företagarna Carola West och Håkan Granlund är redan involverade i projektet.

Vandringsleden och strandområdet – Avtalen med ägarna till markområdena där leden går måste uppdateras, förklarar Jerry Lindqvist. Och det behövs också ny skyltning för vissa delar av den.

Det borde också satsas på mer marknadsföring för att bättre synliggöra leden för turister.

Kanske även skapa fler förutsättningar för turismnäringen genom att undersöka möjligheterna till mat och dryck för den som besöker Bergö, ett sommarcafé eller en sommarrestaurang, till exempel.

Han menar ändå att en sommarrestaurang är ett framtida och större projekt. Samtal har förts med kommunen men för att förverkliga denna idé krävs mycken planering och än mer finansiering.

Vid simstranden finns i dagens läge en minigolfbana och möjlighet att hyra kanot för paddelturer, eventuellt ut mot den yttre skärgården som är en del av Unescos världsarv. Vintertid kan man boka bastun vid stranden och ta sig ett kallbad.

Men nu planeras att förstora området med en minicamping, en camping i mindre format, där det ingår en servicebyggnad med vatten och avlopp. Det här blir ett område främst för de husbilburna. Dessa planer framskrider alltmer i detta nu.

Och vem är Jerry Lindqvist?

Jerry Lindqvist, projektledare.

Jerry är Vasabo, 34 år, servitör på Wasaca och är deltidsanställd som projektledare från och med den 15 augusti i år. Han har studerat marknadsföring och är gift med Malin från Bergö. Han är dessutom sing & songwriter och uppträder ännu, emellanåt, med eget material, tonsatta texter, och hans musik är country och rockinspirerad.

Tidigare turnerade han med sitt band runtom i världen. Han nämner bland annat storstäder som New York, London och Toronto.

Söder om simstranden finns volleybollplanen och söder om den finns möjligheter för eventuellt sommarcafé/restaurang/eventuella andra utrymmen/musikfestivalplats.

På området där Örådet hade conteinrar för skrotinsamlingen planeras för minicampingen.

– Det är ganska tufft att vara på resande fot hela tiden. Egentligen är jag ganska hemkär, erkänner han. Det här uppdraget är ändå både spännande och utmanande.

Jag trivs på Bergö och känner kopplingen. Jag far oftare dit ut nu, till och med utan Malin!

Han är ingen man med stora åthävor, han är lågmäld men övertygande i sitt formuleringssätt. Det behövs i detta mångsidiga projekt.

TEXT OCH FOTO: Iris Sjöberg

Inne på simstrandsområdet finns också bord, bänkar, grillmöjligheter och blickfång som gör stranden inbjudande och trivsam.