KustNytt 5/2017

6 430030 490108

5/2017

PRIS 5,50 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOFÖRSTA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

TEMA: TRÄDGÅRD & LANTBRUK

Bonden behövs!

Ett samtal med Jari Smulter och Anders Genberg Lena berättar om livet efter stroke

Ulf har nejdens första gasdrivna lastbil

Sonja fokuserar på sinnenas samspel

Sommarblommor

Delikatesser vid MatBiten med Michaela och Ulf

ALLA BÅGAR

-70%

minst

för den som köper glasögon

LÄS ÄVEN OM Vi gratulerar Årets nyföretag Köttdisken Tankar om trädgård - Johanna Granlund

Unga inom frivilliga brandkåren _ Nu grönskar det - Carita Nyström _

En stad – tre dimensioner av Lucas Snellman Folkfest blir sommarens höjdpunkt i Korsnäs

Tacksamhet på Diplomatfest _ Christian gör bilar sommarfina _

2

Vilken programsommar i Österbotten!

UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820 E-post: redaktionen@byanytt.fi VD Tomas Bäck, tfn 344 1814 CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

N

ÄR NU DEN här tidningens material var samlat mellan pärm och slutsida tyckte jag det var intressant att läsa de olika artiklarna, som belyser så vitt skilda ämnen och olika människor.

Jag hoppas också att ni tycker om det ni läser.

DET BLIR SOMMAR till sist i år också. Under mina lediga veckor i juli blir det tid för annat och så passligt med lite avbrott från arbetet.

Dagarna, veckorna och månaderna är så intensiva nu för tiden. Och det är något som verkligen inte gäller bara mig utan så är det för många, många. Det är viktigt att landa ibland – ska både jag och ni komma ihåg och vara uppmärksamma på.

Samtalet med Lena Talvitie, som kämpar tillbaka efter stroke, gör mig påmind om att det gäller att vara ödmjuk inför livet och att hälsa inte alls är givet. Vann över stroke gjorde Yle-profilen Kaj Kunnas, som är programledare när Korsnäs ordnar med stora folkfesten den första juli. Det är den dag då hela Österbotten hälsas välkommen till Korsnäs.

JAG MÄRKER ATT jag bygger upp den här texten på bryggor ”jag inte visste fanns” för precis

från Korsnäs kommer ju också de tre unga högstadiepojkarna som ingår i gruppen ungdomar inom frivilliga brandkåren i Malax. Ett härligt gäng med stort mod, åtminstone när de övade att klättra ner längs en vägg. De ”brinner” för verksamheten och ser sig själva som vuxna aktiva inom brandkårsverksamhet. Brinner för sina jobb gör flera som vi skriver om den här gången: bönderna Jari Smulter och Anders Genberg, prisbelönta Köttdiskengänget, Ulf Häggvik med sin moderna maskinpark, Kenneth Enlund som ändrade inriktning i växthuset, Michaela och Ulf som satsar på delikatesser inom MatBiten, Sonja som fokuserar på sinnenas samspel och Christian som polerar fordon inom sitt nya företag.

Läs också kolumnerna. Den här gången skriver Johanna Granlund, Carita Nyström och Lucas Snellman.

JAG SÄGER SOM jag brukar – ljuva Österbotten. I går och idag har jag läst evenemangskalendrar i ÖP, Vasabladet och i tidningen Korsholm Informerar. Det finns mycket man kan säga om Österbotten men kom inte och säg att det inte finns sommarprogram och aktiviteter att välja bland.

Vilken programsommar!

Till sist anknyter jag till ordet sommarprogram. Till en speciell ”programkväll” i sommar har jag lovat att spela dragspel.

Själva dragspelet fick jag i julklapp och det ingick dragspelslektioner. Jag har tre veckor på mig att både gå på kurs och öva.

Vad gick snett? Eller får man be om uppskov till nästa år?

Var rädda om varandra och om andra!

Smedsby den 1 juni 2016

REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Joakim Snickars, Carita Nyström, Iris Sjöberg, Johanna Granlund, Lucas Snellman ANNONSFÖRSÄLJNING Emilia Häggman, tfn 344 1816 emilia@kustmedia.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Emma Friberg, tfn 344 1800 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2017 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 52 €, EU 57 € Övriga världen 59 € ANNONSPRISER 2017 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Men ser ni så ljuvliga små bichon frisé-valpar! De är mina kompisar, liksom hundmamman Nova. I kullen finns sammanlagt tre valpar. Just nu är de tre veckor och ja, hittills är de lediga för ett bra hem.

Detta uterum är ett drömrum.

Ordentligt stort, glas uppifrån och ner, matta på golvet, skjutdörrar så det räcker, ganska fyrkantigt rum, ett rejält bord av ek i mitten och ljuskronor i taket. Exakt ett sådant här rum ska jag ha en vacker dag.

Det här rummet finns förövrigt i Köklot så det är inte hämtat från en tidning eller så…

Och så kom dagen då Framtidens gran planterades på Kaffekvarnsgrynnan i Malax skärgård. Må den leva och växa sig stor. Finland 100 år i år.

ANNONSMATERIAL PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi.

Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektor-grafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

En sorts kantstenar till blomrabatter ifall man inte väljer ”stenarstenar”. På bilden ljuger storleken på stubbarna, de är alltså halvstora stubbar, ingen närbild på något smått.

Marjo Levlin, uppvuxen som granne till min mommo och morfar i Malax, är en duktig konstnär och har utställning på Kuntsi museum för moderns konst i sommar, ända fram till augusti. Enligt mig en mycket intressant och annorlunda utställning.

KUSTMEDIA producerar tidningar och reklam för print och webb.

Under eget namn ger vi ut två lokaltidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik.

Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt placerade men arbetar över hela Finland.

Åminne Folkpark är fem före färdigt renoverad och nu drar föreningen igång en ny säsong med en paviljong som är mycket bättre i skick än förr och ett häftigt sommarprogram.

På museidagen besökta jag flera utställningar, också Tikanojas konsthem i Vasa och Ilon Wiklands barnboksillustrationer.

3

Framtidens gran KNATTEBO DAGHEM I Malax hade besök av självaste presidentparet (eller Ida Granér och Katrina Gullfors ur personalen) dagen då Framtidens gran planterades under högtidliga former den 12 maj 2017.

Efter planteringen sjöng barnen Vårt Land tillsammans med ”tanterna”. Efter det har barnen också funderat på hur snabbt granen växer och personalen har förklarat och berättat.

I Malax planteras femton Framtidens granar: nio granar vid skolor och daghem och sex vid hembygdsföreningar/museiområden. Vid varje granplanta placeras en plakett på fot. Barnen och ungdomarna blir delaktiga i projektet genom tema runt boken ”Framtidens gran”.

Malax kommun, fritids- och tekniska avdelningarna, har stått för kostnader och arrangemang kring planteringen och själva plantorna sponsras av Skogsvårdsföreningen Österbotten.

TEXTSAMMANSTÄLLNING: Lisbeth Bäck FOTO: Knattebo daghem

Kampanjen Framtidens gran, som finns med i nationella programmet för Finland 100 år, är en fortsättning på självständighetstraditionen att plantera jubileumsträd så som Självständighetsgranen 1917 och Gårdsgranen 1967.

Hälsningar från Knattebo daghem i Malax

Republikens president Sauli Niinistö är officiell beskyddare av Framtidens gran.

Knattebos personal skickade in foton från deras planteringstillfälle.

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA! DE RÄTTA TÄVLINGSSVAREN FANNS PÅ SIDORNA:

Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

FRÅGA 1:

CYKELLÅS FRÅGA 2: 11, 12, 13 OCH 18 FRÅGA 3: : 7, 13, 17 OCH 20 FRÅGA 4: 6, 12, 17 OCH 18 SAMMANSTÄLLNING AV TÄVLINGSSVAREN:

Lisbeth Bäck

U-lås för din cykel.

Låset ger ett bra skydd eftersom det är svårare att bryta upp än ett vajer- eller kedjelås. Låset kan monteras på ramen med tillhörande ställning.

Två nycklar hör till låset.

STAVMIXER Stavmixer med löstagbar rostfri skiva, två inställningar för hårda och mjuka ingredienser, knivblad i rostfritt stål, upphängningskrok, effekt 200 Watt.

FYRKLÖVERNVINNARE

Badmintonset till Isabelle

1

2

SOMMAREN 2017

De här fyra detaljbilderna har vi plockat 24.6 ur olika annonser i tidningen.

Kan du Midsommardans 12.7 Barnfest lista ut på vilka sidor de finns?

15.7 29.7-2.8 12.8 9.9 30.9

Isabelle Orre från Malax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 293.

Tröstpriser fick Sofia Storfors i Petalax, Marita Rönn i Södra Vallgrund, Disa Mäkinen i Vasa och Jonathan Lund i Pörtom. Vi gratulerar alla vinnare!

Isabelle Orre från Malax är 21 år. Hon studerar litteraturvetenskap vid Åbo Akademi sedan 2015 och planerar att bli modersmålslärare.

Hon hör hemma längs Åminnevägen och hennes föräldrar är Camilla och Stefan. Hon har också två äldre bröder: Jonathan och Sebastian.

– Nu sommarjobbar jag på Botnia Marin, städar båtar inuti och sånt.

När hon inte arbetar eller studerar tycker hon om att läsa eller titta på film.

Det var farmor som fyllde i Fyrklövern och skickade in kupongen.

– Jo, jag ska tacka henne, säger Isabelle.

KustNytt önskar en riktigt trevlig sommar!

TEXT: Lisbeth Bäck FOTO: privat

Grisfest Skärgårdsloppis Fagerö Rockabilly Fagerödans Höstdans

V

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

4 På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Det är roligt, säger hon...

– Det gäller att tanka...

– Det passar mig perfekt...

– Det är fullt ös...

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Namn............................................................Tel.................................................

Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Cykellås Stavmixer Omgång 294, K317

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 20 juni 2017. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

4 Lena Talvitie i Åminne, Malax, kommer igen efter en stroke. Datorarbete fungerar och hon är glad åt att fylla tiden med att skapa släktutredningar, som hon gjort i många år.

Ingen vet före man själv är där...

Lena Talvitie i Malax rehabiliteras efter stroke. Hon håller upp vänstra armen med höger hand och hon går med små stapplande steg över stuggolvet. Små steg. Men det går åt rätt håll hela tiden.

– Ingen vet före man själv är där. Men jag försöker göra det bästa av en eländig situation, säger hon.

– I höst reser vi till Murmansk.

Vad hände Lena Talvitie?

– Det var en fredagsmorgon för två och ett halvt år sedan. Jag var hemma, steg upp, gick som en skadskjuten kråka för vänstra sidan av mig fungerade inte. Drack kaffe och sa till Martin att det blir nödvändigt med ett besök till hälsovårdscentralen.

– Och här sviker mitt minne för han säger att han körde och jag säger att jag körde.

– Jag blev rekommenderad att vila. Det var influensatider och de prover som togs visade ok värden.

– Dagen därpå steg jag upp och landade i barnbarnens leksakslåda för benen bar mig inte. Det blev ambulansfärd till sjukhuset och ct-röntgen som visade propp i bakhuvudet på högra sidan.

– Jag kunde dessbättre gå igen.

Jag kunde prata. Det var kvällen före julafton och det blev strul med att få ut mediciner på julafton. Nu

steg. Rehabiliteras tre dagar per vecka med fysikaliska behandlingar, vattengymnastik och hembesök av ergoterapeut. Det går framåt men det går sakta. Är oerhört tålamodsprövande. Äter mediciner, blodförtunnande bland annat.

Är du sjukpensionär?

Lena och Martin renoverar bostaden som bäst.

vet jag att man kan begära mediciner från sjukhuset inför helger.

Julaftonen tillbringade vi hos ett av barnen, Anna, i Petalax. Jag mådde inte bra men tänk att ingen av oss, trots det, ringde en ambulans. Jag ville hem men grannfrun ansåg jag borde till sjukhuset. Så det blev en ambulasfärd sent på julafton. Jag förstod allvaret och

att jag fått en propp till. Precis det som kan hända under de första kritiska dygnen.

– Jag tillbringade nyårshelgen på sjukhuset, fick så småningom komma hem och på den resan är jag nu.

Hur mår du idag?

– Vänster sidan av mig är halvförlamad. Jag går med stapplande

– Ja, efter det där 300 dagarna blev jag det. Jag fyller 62 i år och pensionär var väl inget jag tänkte mig än precis men så är det nu.

– Jag är tacksam över att jag kan prata. Det är när en propp angriper vänstra sidan i huvudet som man förlorar talförmågan.

– Jag skämtar om eländet. En bekant ringde mig i början och var osäker på om det gick att ringa mig…om jag kan prata…men jag svarade att det nog behövs mera än två proppar för att få helt tyst på mig.

Kommer du att bli bra?

– Bättre än så här tror jag nog.

Bara jag har tålamod.

5 – Jag handlar mat och är tacksam för hjälp med väskorna vid affären.

– Jag kan snart klä på mig själv och jag kan köra bil. Till exempel.

Vad får du för hjälp?

– Sjukpension, rehabilitering, Kela-taxi, färdtjänstbiljetter, en personlig assistent tjugo timmar per månad som till exempel städar.

Vad är värst?

– Hjärntröttheten, som tillhör sjukdomsbilden, är värst. Att jag är trött i hjärnan. Att jag kan ta i något som ligger på bordet och säga att jag behöver en sån här men jag kommer inte på att det heter kniv eller penna eller kopp.

– Att jag inte har ork att fylla i en blankett till exempel. Att jag, som verkligen alltid varit en nattuggla, kan somna halv nio på kvällarna.

– Det värsta är allt det som jag inte kan.

Vad är det vi andra inte vet?

– Att stroke är en så stor förändring i livet. Du kan inte förstå de före du är där. Att riktigt små saker kan bli stora projekt att utföra. Hela den här vintern har vi tränat hur jag ska göra om jag faller. Hur jag tar mig upp. Vem trodde att man behövde lära sig det. Det är ”ju bara att stiga upp”.

– Förlamningen belastar min friska sida och det är inte bra.

Vad gör du på dagarna?

– Stiger upp, kollar dagsformen, tar mig an att komma igång helt enkelt. Jag klarar mer och mer, men allt tar väldigt lång tid. Nu kan jag lägga vänster handen bakom ryggen igen. Jag kan böja mig men har problem att resa mig igen. Jag kan köra automatväxlad bil men lastbilskörkortet tog de av mig.

– Datorarbete fungerar till viss del, jag kommer framåt med en del släktutredningar jag har på gång. Är tacksam över att jag har dem, tiden går fortare då.

– Tillsammans med ergoterapeuten går jag på korta promenader. Med rullator eller med stavar.

– Och så har jag barnbarnen, familjen och vänner.

Vad händer med din bokhandel här hemma?

– Jag samlade egna och andra böcker till försäljning här. Men jag håller på att avsluta det nu.

I stället säljer jag böcker via min hemsida. Det fungerar bättre så.

Ska du själv skriva fler böcker?

– Ja, det skulle jag vilja. Och titeln på nästa bok är klar. Den ska

heta ”Vägen hem – om rehabilitering efter stroke”.

Sommaren och ert andra hem på Storskär?

– Det funkar. Jag har egen landgång till båten. Jag sa till grannen Hans Köping, som har verkstad, att jag önskar mig en landgång. Han frågade om jag ville ha med skinka eller fisk. Av aluminium, svarade jag.

– Jag kan bo på Storskär – på mitt sätt. I fjol var vi där 56 nätter mot vanliga cirka 70 nätter.

– Jag drömmer om att kunna gå runt skäret som jag brukar.

Det gjorde jag senast 2014.

Maken Martin kommer in. Han är yrkesfiskare men fiskar för närvarande ganska nära Åminne så det är ett par knyckar per dag, för att använda hans eget uttryck. Han hjälper Lena, ser till att hon klarar sig. Till familjen hör två vuxna barn och sju barnbarn. Sonen Dan bor i grannhuset. En trygghet för Lena.

Båda hennes föräldrar har drabbats av stroke.

– Mamma flera gånger och pappa för inte så länge sen. Det första ord han lärde sig säga efteråt var konsekvensbedömning – varifrån tog han det?

– De har förresten flyttat till Malax nu.

Humöret – hur håller man humöret uppe?

– Jag försöker göra det bästa av en helt eländig situation. Jag har varit mycket trött men inte mått dåligt så. Jag ifrågasätter vissa saker som mött mig inom vården och från myndighetshåll.

– Jag ger inte upp. I höst åker vi på en resa till Murmansk med Ingves & Svanbäck. En bussresa på ”delvis asfalterade vägar” står det i broschyren. Jag vågar inte flyga ännu.

Martin fnyser.

– Ett av hennes infall. En ödemarksresa på ”delvis asfalterade vägar”. Ja herregud, skrattar Martin.

Men han hänger med till Murmansk. Det gör han.

– Jag drömmer också om att ta med en abborr-ryssja till Storskär. Testa om det nappar.

Martin skrattar och skämtar.

– Jo visst, du kan börja med att lappa ryssjan. Ett bra sätt att träna handen eller hur?

Lena ler.

– Jag kallar honom James numera. Så kallas ju betjänter…

Två från Köttdiskengänget: Gabriella Sten och Camilla Lindberg.

Grattis Köttdisken!

Köttdisken i Malax fick nyligen utmärkelsen Årets nyföretagare 2017 i Vasaregionen. Gratulerar!

Tommi Virkamaa, direktör för Vasaregionens Nyföretagarcentrum Startia delade ut diplom och blommor vid Köttdisken. Företagaren Isabella Asplund och hela hennes personal är glada över den uppskattning som visas dem.

Köttdisken är en kött- och fiskbutik i Malax som fokuserar på närproducerat. Utöver att de saluför råvaror finns här också förädlade produkter, lunchmat, matkassar, matrelaterade presentartiklar och mycket mera. Numera kan man också sätta sig vid nya disken vid fönstret och äta sin lunch här om man vill.

Köttdisken grundades 2014 och har i dag tre heltidsanställda plus inhoppare. Företaget visar tillväxt och utvecklar ständigt sin verksamhet. De kommer att öppna butik i Fiskets hus vid Fiskstranden i Vasa så småningom. Planerad byggstart för Fiskets Hus är hösten 2017.

Nyföretagarcentrum Startias företagsrådgivare utser årligen Årets nyföretagare bland sina kunder och vinnare i den nationella tävlingen offentliggörs i Uleåborg i juni.

KustNytt tittade in en vanlig dag vid Köttdisken. I jobb just då var Gabriella Sten från Korsnäs och Camilla Lindberg från Malax. De visade den nya disken med sittplatserna, som gör det möjligt för kunderna att sätta sig en stund, äta lunch eller fundera på vad de ska handla.

TEXTSAMMANSTÄLLNING OCH FOTO: Lisbeth Bäck KÄLLA: VASEK

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

6

Unga inom frivilliga brandkåren – Vår viktigaste uppgift är att hjälpa människor.

Så säger Josefine Sjöstrand. Hon är en av ledarna i frivilliga ungdomsbrandkåren i Malax. En tiomanna stark grupp som träffas på söndagarna och övar/utbildar sig inom räddningsarbete. KustNytt hälsade på en söndag i maj.

T

IO UNGDOMAR I högstadieåldern träffas, tränar och utbildar sig inom räddningsverksamhet. De möter upp på söndagarna vid brandstationen i Malax.

Josefine Sjöstrand är en av fyra ungdomsledare. De tre andra är Fanny Sebbas, Robin Söderholm och David Sved.

Josefine berättar.

– Jag började för ett par år sedan. En tid var vi bara fyra men så gjorde Fanny och jag en youtube-film, ett häftigt bildspel, om vår verksamhet som vi visade i högstadiet och värvade samtidigt flera medlemmar. Så nu är vi ett tiotal, säger hon.

– Som vår vuxna ledare fungerar Bernt Sved. Tillsammans gör vi upp programmet för våra träffar. Vi deltar också i tävlingar som ordnas. För en vecka sedan var vi i Larsmo och placerade oss på andra plats i tävlingsmoment som rör räddningsverksamhet, berättar Josefine.

– Och första helgen i oktober i höst blir det stort finlandssvenskt tävlingsevenemang i Korsholm, berättar Bernt Sved och fortsätter.

– Det som driver mig att komma hit på söndagarna är ungdomarnas vilja att lära sig räddningsarbete. I dagens moderna värld är vi bortskämda med att man får hjälp när man behöver och ber om det. Men varifrån ska hjälpen komma? Det var så vi resonerade och beslöt att brandmannaföreningen i Malax ska dra igång ungdomsverksamhet. Det var år 2013.

– Flera av dem som var med avlade senare utbildningen till yngre släckningsmän. Det betyder att man får delta i den operativa verksamheten inom frivilliga brandkåren.

Bernt själv började inom frivilliga brandkårsverksamheten som adertonåring i mitten av 1980-talet och är fortfarande aktiv.

Träning på hög höjd Vid KustNytts besök övas höghöjdsträning. Med en säkerhetslina i en sele och med ett rep i handen ska ungdomarna i tur och ordning öva på att klättra ner på en vägg. En sak man behöver göra i verkligheten om man till exempel har hamnat att ta hål i ett tak

Fanny Sebbas ska förflytta sig ner längs en vägg.

Julia Styris.

– Det vi lär oss här har vi nytta av hela livet, säger medlemmarna i den frivilliga ungdomsbrandkåren i Malax. De är översta raden från väster Emil Hoffman, Robin Holtlund och Fanny Sebbas. Nedre raden från vänster Lukas Westerlund, Robin Söderholm, Josefine Sjöstrand, Julia Styris, Davis Sved, Elin Tallgren, Berndt Sved och Hanna Nylund.

Josefine Sjöstrand och Emil Hoffman spänner fast David Sved.

7 MALAX BRANDMANNAFÖRENING RF Malax Brandmannaförening grundades 2009. Genom Nästa att främjanummer medlemmars gemenskap och sammanhållning upprätthåller utkommer 8.3 man till viss del föreningens grundläggande syfte: att i Malax med omnejd underhålla alla med tema bygga former av räddningsverksamhet.

och renovera.

Följande är sådant man tränar och utbildar sig inom i Bokningar: frivilliga brandkårsverksamheten. I början är uppgifterna enklare men senast 24.2med tiden ökar svårighetsgraden på ämnen och övningar. Här några exempel:

Vi söker medarbetare till vårt nätverk

FRILANSARE • • •

God social kompetens och intresse för människor och samhälle.

Förmåga att skriva texter, ”se” bilder och skapa artiklar som lockar till läsning.

Kan arbeta självständigt och ansvara för en helhet av research till artikel, kundkontakt, intervju, texter och fotoredigering.

Skicka in fritt formulerad ansökan med referenser på artiklar och foton till Emilia Häggman, emilia@kustmedia.ȴ

050 382 2299 emilia@kustmedia.fi • Vad som menas med en sann brandkårsanda www.kustnytt.fi/ • Hur man använder släcknings- och räddningsutrustning annonsera • Grunderna i Förstahjälp • Förebyggande av olyckor • Grunderna i navigering • Att ta ansvar, visa respekt och omtanke • Hur man hanterar trafikolyckor • Grunderna i kemikalieolyckor • Redskapsövningar

Träningar och övningar Josefine Sjöstrand har varit ledare i ett halvår. Hon berättar att deras verksamhet i huvudsak ordnas vid brandstationen, med brandsläckningsövningarna, de lär sig om släckningsutrustning i en brandbil, rycker ut på fiktiva bränder eller tränar med att simma med våtdräkter i Åminne till exempel.

– Det är roligt, säger hon och får medhåll av alla andra.

Kan ni tänka er att gå vidare inom frivilliga brandkårsarbetet – så att ni i vuxen ålder är engagerad i liknande verksamhet?

– Javisst, säger Hanna Nylund från Övermalax. Julia och jag tyckte att vi behövde något att göra på fritiden och det här passar oss bra.

– Lätt, säger Robin Holtlund från Korsnäs.

Han är en av tre medlemmar från Korsnäs. De andra två är Lukas Westerlund och Emil Hoffman.

– Vi har frågat runt i Korsnäs om det finns flera intresserade, men just nu verkar det inte som om det finns folk till en egen grupp där. Men det går bra att komma hit också, säger han.

Josefine berättar att hon ”har det inom släkten”.

– Min mosters man är brandman, liksom min mormors bror - och hennes pappa var det. Jag vet inte vad jag blir men åtminstone just nu siktar jag på att bli jumpalärare. Jag börjar i gymnasiet i höst.

Bernt Sved säger att målet med verksamheten är att de som deltar ska få en trygg vetskap om att de kan hjälpa människor och att de själva kan få hjälp om det behövs.

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

✁

• Jordbyggnad • Grus & Matjord • Flis • Rivningsarbeten

kennet.westerlund@gmail.com

MALAX KROSS

M. Myhrman Transport

Er leverantör av bergskross och grusprodukter

utför allt inom transport med bil och släp - kranarbete - lösflak - skrotinsamling - säd- o. potatistransporter

Johan 0400-668 790 Björn 0400-442 483

Mikael 0500-268 439 Petalax

Lindberg Construction Tel 0500–733 701 • bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

Trädgårdsmaskiner från oss!

Högtryckstvätt STIHL RE 98

STIGA STIG ST IGA AM Multiclip ult ltiiclilip 47 BLUE Klippbredd 45 cm.

Klipphöjd Klipph Kli pphöjd höjd 31 31-80 1-88 mm.

199 €

225 2 2 €

Viking MB Vi B2R

STIGA Villa ÅKGRÄSKLIPPARE ÄSKLIPPARE fr fr.r.

Ultralätta motorsågarr

199 € 299 € • Volym 32 cm • 4,3 kg Stihl MS 193 CE Erbj.

399 € • Volym 30 cm • 3,3 kg Stihl MS 170

€

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

Stihl MS 181

Erbj.

Erbj.

3

2594 2 5

€

299 €

Robust bust bioklippare! ppare!

fr.

1490

€

199

Fråga efter paketpris.

Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Båttrailer fr. 890 € Släpvagn fr. 890 €

€

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Arbeta säkertt och användarrvänligt med STIHL skydds-utrustning!

S SERVICE OCH RESERVDELAR TTILL VALTRA TRAKTORER SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER

Grästrim Grästrimmer STIHL FS 38

STIGA och Viki Viking robotklippare b

Cirkelv. 15, 65100 Vasa

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

3

Midjestyrd Midj d hhydrostatdriven d di

David Sved upp och ner i en så kallad spineboard, som används för att spänna fast och fixera personer vid olyckor.

Tfn. 0500-266 178

Vi önskar alla våra kunder en Glad Sommar!

vid en brand. Då ska man kunna ta sig ner längs husväggen.

Det ser förskräckligt ut kan jag intyga men ungdomarna räds inte uppgiften. De är verkligen modiga och det märks att de också övat det här inomhus i tornet på brandstationen.

Transport Kennet Westerlund

-Service av lantbruks- och skogsmaskiner -Försäljning o. service av småmaskiner • Motorsågar • Jordfräsare • Gräsklippare -Försäljning av reservdelar o. tillbehör

8

Nejdens gasdrivna

SOMMARBLOMMOR OCH AMPLAR Vi har öppnat vår gårdsförsäljning måndag - torsdag kl. 10 - 19 fredag - lördag kl. 10 - 16 Välkommen! Öppet ända fram till midsommar.

Korsnäsvägen 204, Övermark • Tel. 010 271 0990

tycker ni om att grilla? det gör vi också! sommarens kött och fisk från oss DĊͲƚŽ ϵͲϭϳ͕ Ĩƌ ϵͲϭϴ͕ ůƂ ϵͲϭϰ <ƂƉŝŶŐƐǀćŐĞŶ ϭϭ͕ DĂůĂdž dĞů͘ ϬϱϬ ϱϳϮ ϳϭϭϱ ŝŶĨŽΛŬŽƩ ĚŝƐŬĞŶ͘Į

www.kottdisken.fi

CiT i Lä® glasräcke och steglöst justerbart vindskydd!

Markiser, screen- och DUETTE® gardiner från

Se mer info på våra webbsidor eller besök vår butik!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

&/E> E ϭϬϬ ʹ <KZ^E ^ ϭϯϬ ^ƚŽƌ ƐŽŵŵĂƌĨĞƐƚ ƉĊ ĨŽƚďŽůůƐƉůĂŶĞŶ ŝ <ŽƌƐŶćƐ >ƂƌĚĂŐĞŶ ϭ͘ϳ ďũƵĚĞƌ <ŽƌƐŶćƐ ŬŽŵŵƵŶ ŝŶ Ɵ ůů ƐŽŵŵĂƌĨĞƐƚ ŵĞĚ WĂƚƌŝŬ /ƐĂŬƐƐŽŶ͕ /ůĞ <ĂůůŝŽ ŝŐ ZŽĐŬ ĂŶĚ͕ DĂƌŝŬĂ <ƌŽŽŬ ŽĐŚ /ĚĂ sŝůŚĞůŵŝŶĂ ^ŝŶŝǀĂůŽ͘ ǁǁǁ͘ŬŽƌƐŶĂƐ͘Į ͻ ƞ Ŷ͘ ϯϰϳ ϵϭϭϭ

NYlOO

Hasse Andersson 28.7

6KRZ

Fröken Elvis i Åminne 5.7!

Förköp nu!

3XENYlOO )U|NHQ (OYLV %ODFN ,QJYDUV %O\JD /lSSDU $OOVnQJ 6NXPSDUW\ /DVVH 6WHIDQ] 7RPDV )DQW] +DVVH µ.YLQQDE|VNHµ $QGHUVVRQ 1LO]RQV 6WHYH Q 6HDJXOOV 0LNDHO :LHKH 3|NHU] 6WRPSLQ 6KRHV &RWWRQ (\H -RH 6KRZ 6LURFFR 'RQQH] (QJGDKOV 6HQ NYlOO L cPLQQH

Förköp till alla våra evenemang via Studio Ticket, NetTicket.fi och deras ombud. Mer info på www.aminnefolkpark.fi

Häggviks Transport i Malax och Ulf Häggvik är transportföretagare i andra generationen – hans föräldrar körde taxi och sedermera kom även gruskörning och avfallstransporter in i bilden. Ulf har idag sju anställda och lika många bilar i trafik – både sopbilar samt lastbilar med bytessystem.

Den allra nyaste av dem är gasdriven.

K

USTNYTT TRÄFFAR ULF och en av hans chaufförer, Kenneth Ståhl från Övermalax, vid Stormossens tankningsstation för biogas. Det här är enda stället i nejden där man har möjlighet att tanka sin gasbil, och eftersom bilen ifråga inte har dubbla motorer, gäller det att planera sin körning och fylla på med ”bränsle” i god tid innan det är slut.

Första gaslastbilen i Vasa – Det här är, så vitt jag vet åtminstone, den första gasdrivna bilen med lastväxlarsytem i Vasaområdet, berättar Ulf. Vi beställde den i september, men den levererades först nu i april.

Bilen ifråga är en IVECO med 330 hästkrafters motor, som drivs med antingen naturgas eller biogas. Någon större skillnad på att köra bilen jämfört med en vanlig dieseldriven lastbil, tycker varken Ulf eller Kenneth att det är.

– Den är tystare och därför mer behaglig, men annars är det mesta likadant, konstaterar Kenneth, som personligen inte har någon skillnad på vilken typ av bil han kör.

Ulf Häggvik köpte i våras den första gasdrivna lastbilen för företagets avfallstransporter till Stormossen. Kenneth Ståhl är chaufför och konstaterar att den är tystare än en vanlig diesel.

gasdriven är både med tanke på miljön, framtiden och det faktum att det kan vara en fördel vid offertförfrågningar.

– Företaget är miljöcertifierat och jag anser att man som företagare bör se till att sträva framåt och hänga med i utvecklingen. På personbilssidan skulle jag tro att elbilarna har en större potential

att ta över i framtiden, men än så länge finns mig veterligen inga eldrivna lastbilar, därför var det här vårt främsta alternativ nu, förklarar Ulf. Redan tidigare har han valt mer miljövänliga alternativ och har redan bilar med så kallade Euro 5 och Euro 6-motorer, som förorsakar mindre utsläpp.

Miljötänk viktigt Ulf har flera lastbilar med bytessystem sedan tidigare, och anledningen till att han nu valde en

Tanken rymmer 80 kg gas, vilket räcker i ungefär 350 km.

– Det känns betydligt renare att tanka med gas och man slipper både lukt och spill, konstaterar Kenneth.

9

första lastbil möjlighet att tanka naturgas här i nejden, berättar Ulf. Naturgas har ett något högre energiinnehåll. Det gör att den har högre densitet och eftersom fordonsgas säljs per kilogram, så blir priset och energimängden som kunden får densamma oberoende om fordonsgasen består av biogas eller naturgas. Ett kilogram fordonsgas motsvarar ungefär 1,44 liter bensin eller 1,32 liter diesel.

Ett kilogram biogas kostar 1,45 euro, vilket motsvarar ett bensinpris på 0,97 euro per liter enligt Stormossens uppgifter.

Ur miljösynpunkt har biogasen stora fördelar då det är ett 100 procent förnybart bränsle.

Utsläppen av växthusgaser är med gasdrift upp till 90 procent lägre jämfört med bensin och diesel.

Med framtiden för ögonen

Skatten densamma Någon större ekonomisk vinning gör han inte genom investeringen – det är snarare tvärtom, eftersom den gasdrivna bilen var nästan 25 000 euro dyrare i inköp än en vanlig, dieseldriven motsvarande bil. Även servicen är något dyrare på en gasdriven modell.

– Dieselskatten på en dylik lastbil ligger mellan 2 500 och 3 000 euro, och på den här är bruksskatten lika hög – den har bara fått ett annat namn. Man tycker att de som väljer en miljövänlig bil kunde kompenseras med lägre skatt istället, fortsätter Ulf. Driftskostnaderna är beroende av huruvida man använder sig av biogas eller naturgas. Den biogas han fyller bilen med är en produkt av det avfall företaget själv transporterar till Stormossens anläggning, och bildas när organiskt material bryts ned i en syrefri miljö med hjälp av mikroorganismer.

Bilen har en tank som rymmer 80 kilogram gas och på det kan man köra cirka 350 kilometer.

– Det gäller att tanka i god tid före tanken är tom, annars är det bara bärgningsbilen som gäller, skrattar Ulf. Företagets lastbilar används för att frakta lastflak med avfall från Stormossens nio återvinningsstationer till anläggningen i Kvevlax – något som Häggviks Transport gjort i 17 år nu. Totalt handlar det om mellan 2 000 och 3 000 flak med avfall varje år.

– Nu kör vi även på Stormossens eget bränsle, tillägger Ulf. Hittills är han nöjd med bilen och siktar på att fortsätta utveckla miljötänkandet inom företaget.

– Min son Johan kommer att ta över företaget och det är en orsak god nog att hålla fordonsparken uppdaterad och modern, anser Ulf. Hur den ser ut om tio år vågar han inte sia desto mer om, men en sak är han säker på: – Om min egen pappa hade vetat att jag kör på gas idag hade han förmodligen varit väldigt tveksam, ler Ulf.

Fungerar med både natur- och biogas – Bilen fungerar med båda typerna, men biogasens kilopris är högre. För tillfället finns inte

TEXT OCH FOTO: Anna Sand

Kontakta en lokal taxichaufför Taxi Martin Mylläri

Göran Lähdesmäki

0400-363 796

0500-665 353

Pörtom

Malax

1+6

1+4

Kjell Ågren

Kjell Rönnback

0400-185 707

0500-363 859

Övermalax

Taklax

invataxi

1+8 samt rullstolsplats

Taxi Kaj Holm

Kaj Gullfors

050-5170123

0500-865 220

Molpe

Malax-Vasa

1+8 (inva)

1+8, 1+8 (inva), 2 st 1+19 buss

Wilsons Taxi & Buss Ralf: 0500-368 839 Stine: 040-586 5815 Närpes

Taxi Mats Träskvik

0400-369 226 Rangsby, Närpes 1+4

bårtaxi, rullstolsplatser, 1+8, 1+11

Tores Taxi

050-344 2199

Ingves Taxi 0400-261 058

Korsnäs

Närpes

invataxi

Vanlig taxi, bår- och invataxi

Tryggt och bekvämt Till vardag och fest Klipp ur och spar!

10 TEMA TRÄDGÅRD & LANTBRUK

Bönder i generationer

Från vänster Oskari, Jari och Lucas Smulter samt Anders och lille Hugo i solskenet på Lumbersback i Övermalax.

Familjen Jari Smulter och familjen Anders Genberg i Övermalax har åtminstone det här gemensamt: jordbruk, skogsbruk och slaktsvinsproduktion.

Därtill intresse för bondeyrket, äkta vilja och framtidstro. Går allt enligt planerna investerar de i sina produktionsanläggningar inom de närmaste åren.

J

ARI SMULTER BOR med sin familj i sina föräldrars hus på Lumbersback i Övermalax, en gårdsgrupp med två gårdar till där hans farbror Peter bor och där hans farföräldrar Helga och Einar bodde. Hans pappa Klas grundade Lumbers Kött&Päls år 1966 tillsammans med bröderna Peter och Boris.

Så drevs näringarna sida vid sida i decennier: pälsdjur och grisar. I dag har pälsfarmen avvecklats.

Först på arrende Jari arbetade redan som barn mycket med sina föräldrar Pirkko och Klas inom jordbruket. Han utbildade sig till byggnadsarbetare och fick arbete som avbytare i Malax kommun.

– Sen var vi ett ”schack” som for till Sverige i mitten av 1990-talet men efter ett par, tre år drog rötterna för min del. Under en del veckoslut och ledigheter åkte jag hem och hjälpte till på gården. Det var här jag hörde hemma. År 1998 flyttade han hem igen, skaffade sig lantbruksutbildning och året därpå blev han bonde på heltid.

– Enligt så kallat avträdelsesystem så att jag skötte jordbruket på arrende ett tiotal år först innan generationsväxlingen ägde rum år 2011.

– Pappa hade 500 slaktsvin och jag har 350 platser för närvarande. Jag är ÖK-producent och alla mina djur kommer enligt ett rullande system från Westfarm här i Malax.

Smulter har gjort ett gott arbete och ifjol premierades han av Atria för goda produktionsresultat under 2015.

– Det är skillnad från förr, säger han. Mina föräldrar fick smågrisar i mindre antal från flera olika bönder. Att ha en enda leverantör gör det smidigare och säkrare med smittorisk och bråk i griskätten.

Bonde söker fru på TV motsvarar nog inte riktigt verkligheten. Fullt så där romantiskt tycker jag inte att det är en vanlig dag på jobbet.

Från vänster Terhi, Jari, Hugo, Anders och Rosita. Och så fina familjehunden med Smulter i efternamn.

11

Djuren byts ut ungefär var femtonde vecka, då de uppnått en slaktvikt om cirka 90 kilogram. I arbetet, både i grisfarmen och på åkern, har Jari hjälp av sin pappa Klas, sin äldre bror Harry och nu också av sonen Lucas.

Anders efterträdde Krister Anders Genberg har delvis samma bakgrund som Jari. Han började vara tillsammans med sin pappa Krister i grishuset i Junkais.

– Ungefär samtidigt som jag började gå, skrattar han.

Han sökte sig till jordbruksskolan i Gamla Vasa, jobbade som avbytare ett tiotal år tills familjen generationsväxlade 2010. Ungefär här korsades Anders och Jaris vägar och sedan dess har de haft nästan daglig kontakt.

– Man behöver ett bollplank.

Det här är ett ganska ensamt arbete och vi har hjälp av varandra med både byråkrati, gemensamma beställningar av till exempel växtskyddsmedel och kanske mest genom att kunna prata med någon man har förtroende för, säger Jari och får medhåll av Anders.

Anders har 450 slaktsvin och är Snellman-leverantör.

Båda är självförsörjande på spannmål och resterande säljs till utomstående. Båda står också i beråd att förstora sina anläggningar. Om det går enligt planerna bygger Jari till för 350 slaktsvin och Anders skarvar i sitt svinhus så att besättningen blir ungefär tusen djur.

Smulters anläggning från 1966 är delvis renoverad och Genbergs byggdes 1999.

För innevarande EU-period inom lantbruket finns möjlighet att investera. Framtiden är det svårt att sia om.

– Vi vet inte hur stödsystemet utformas i framtiden och om det finns, men vi hoppas att vi kan fortsätta arbeta med det vi gör.

Branschen intresserar nästa generation Till storfamiljen Jari och Terhi hör fyra pojkar: Sami, Roini, Lucas och Oskari. Lucas är 16 år och till hösten börjar han studera till lantbrukare vid YA!. Han siktar på att bli svinproducent som sin far och farfar.

– Det känns förstås bra och motiverar mig till att satsa, säger Jari.

Farfar igen, 77 år, han hänger med och han hjälper till på Lumbersback. KustNytt hinner byta några ord med honom också innan han sätter sig i en mindre traktor med en mindre plog och tar sig an potatislandet.

– Jag har redan hjälp av Lucas, säger Jari. Jag har ansvaret förstås men han är intresserad och han har en hel del att lära. Det är som när jag var yngre, när jag hängde med min pappa på gården – och det mådde jag väl inte nå dåligt av, skrattar han.

Jag tycker om att se resultat Anders och hans Rosita bor i Anders hemgård och har två småpojkar: Emil och Hugo. Rosita är uppvuxen i Västervik, Vasa och arbetar inom socialt arbete, för närvarande som verksamhetsledare inom Psykosociala föreningen i Malax, som bland annat ordnar med program för daglediga vid Socken på Kyrkbacken.

– Jag trivs med mitt arbete som bonde, säger Anders. Jag tycker om att se resultat. Se resultat av det som växer, både djur och grödor.

– Jag hoppas också att jag kan fortsätta inom branschen. Det är ett omväxlande och mångsidigt arbete. Tiderna är tuffa men vi ska hoppas att det går att klara sig så här, fyller Jari i.

– Priset vi får för svinköttet är tolv procent under Europas medeltal även om det sägs att Finland har bästa kvaliteten på köttet i hela världen, säger Anders.

Tro på framtiden Jaris sambo Terhi Santanen, som arbetar inom vården, serverar kaffe och vi sitter på familjens terrass.

Solen gassar och det känns som årets allra första sommarvärme.

Det var så trevligt att sitta där och prata med dem. Att lyssna till deras resonemang, inspireras av deras tro på framtiden och på ett liv på landsbygden.

Jari ler.

– Fast en sak vill jag understryka – att programmet Bonde söker fru på TV motsvarar nog inte riktigt verkligheten. Fullt så där romantiskt tycker jag inte att det är en vanlig dag på jobbet, säger han och skrattar.

Farfars Klas Smulter ska fixa potatislandet den här dagen.

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

JOHANNA GRANLUND

Tankar om trädgård

F

ÖR ETT OCH ett halvt år sedan blev min man och jag föräldrar. Visst är det vackert och härligt med ett nytt liv i familjen, men jag upplevde ärligt talat det första halvåret som ett tungt och ändlöst töcken av mjölk, blöjor, skrik och att hålla gossebarnet sovande mer än en halvtimme åt gången. Då blev trädgården en tillflykt. Där var jag bara Johanna, inte denna nya, obekväma mamma-Johanna. Periodvis var trädgården det enda som kändes genuint trevligt i livet, där och då. Kanske för att den inte krävde något av mig som jag inte ville eller orkade ge. För att jag fick komma och gå som det passade. För att jag behärskade den och visste vad jag höll på med. Och förstås för solvärmen, koltrastsången, doften av gräset, de första jordgubbarna och för allt livet och överflödet.

(Ni vet väl att det finns starka vetenskapliga belägg för ett samband mellan välmående och att vistas i naturen? Och att trädgårdsarbete håller på att bli en vedertagen terapiform mot olika former av psykiskt illamående?)

I ÅR SKA det bli roligt att upptäcka trädgården tillsammans med min son. Jag ser en bild framför mig, nästan som ett foto: I bakgrunden blommande rabatter. Gräsmattan är solvarm och där tultar vår ettåring barbent, ivrig och skrattande, med solhatt på huvudet och en skvättande vattenkanna i handen. Mer än så tror jag inte att behövs den här sommaren.

FÖRR BLEV JAG stressad av att ha projekt på hälft, men i trädgården har jag blivit bra på att låta saker ta den tid de tar. Utgrävda hål i gräsmattan, halvfärdiga byggprojekt och bara delvis rensade grönsaksland får vila i lugn och ro till nästa gång tiden infinner sig och andan faller på. Trädgården är generös på det sättet att den sällan kräver att jag är där exakt genast och på stunden. Samtidigt som den alltid ligger och väntar, full av möjligheter, varje gång jag känner att jag skulle vilja gå ut och göra något.

I år ska det bli roligt att få upptäcka trädgården tillsammans med min son.

JAG ÄR UTBILDAD till trädgårdsmästare och har lärt mig en hel del om vad som ska göras i trädgården och hur man gör det på bästa sätt.

Med det sagt har min inställning till trädgårdsarbete med åren kommit att bli allt mer avslappnad. Egentligen finns det få saker som man verkligen måste göra i sin trädgård. Istället för att fastna i bilden av hur en trädgård ”ska” vara, och vad man ”ska” göra i den, kan man tänka mer på vilket syfte man själv har med trädgården och vad man vill få ut av den. Då blir arbetet mycket roligare och mer motiverande. Man måste inte odla grönsaker, man måste inte räfsa, man måste inte beskära sina fruktträd.

Man måste inte ens ha en gräsmatta i sin trädgård. Trädgården är till för dig och du gör vad du vill med den.

OM JAG ÄR tvungen att välja en favoritväxt i trädgården blir det nästan alltid äppelträd. Särskilt nu då de blommar – eller nyss har blommat?

– som vackrast. Min man och jag har bröllopsdag i slutet av maj och då vi gifte oss ställde vi vaser med äppelkvistar i blom på festborden. Med ett fång äppelblommor önskar jag alla läsare en skön utomhussommar, i trädgården, skogen eller vid sommarstugan.

12 TEMA TRÄDGÅRD & LANTBRUK

Sommarblommor i glashuset Med den efterlängtade vårvärmen kom handeln med sommarblommor också igång på allvar. För Kenneth Enlund, jordbrukare och före detta grönsaksodlare i Helenelund, Harrström, är det andra året i blombranschen.

Han lämnade tomaterna och gurkorna bakom sig till förmån för sommarblommor. KustNytt hälsade på i växthuset.

K

ENNETH HADE ODLAT grönsaker i cirka 30 år – ända sedan han var 17 år – men energipriserna fick honom att tänka om och byta gröda i glashuset.

– För att fortsätta med grönsakerna skulle jag ha varit tvungen att satsa stora summor i en fliscentral, vilket inte kändes motiverat längre i min ålder, förklarar Kenneth, som är 47.

En utmaning Istället valde han förra våren att övergå till att driva upp sommarblommor, som har en kortare odlingssäosng och som inte heller kräver samma värme i växthuset som grönsakerna gör.

– Blommor var inte helt obekant för mig eftersom min mor tidigare också odlade och sålde sommarblommor under 14 års tid. Men självfallet är det mycket nytt att lära sig, och fullärd blir man aldrig, konstaterar Kenneth.

Många goda råd har han fått av sin barndomsvän Peter Söderback, som jobbar på Schetelig och är insatt i branschen.

– Han har varit till stor hjälp, intygar Kenneth och fortsätter: – Efter så många år gick grönsaksodlingen på rutin – nu är det igen roligare och mer utmanande att ”åka till jobbet”. Men självklart

Kenneth Enlund i Helenelund, Harrström, odlar sommarblommor för andra året. Dels säljer han till Blomtorget i Vasa, dels säljs blommor även direkt från växthuset till privatkunder.

krävdes det lite mod att våga börja med något nytt, och om jag inte hade haft en säker avsättning för blommorna skulle jag inte gjort det, medger Kenneth.

Många sorter men kort säsong Tack vare ett kontrakt med Blomtorget är försäljningen säkrad, och Kenneth odlar de sorter som han och köparen kommit överens och haft önskemål om.

– Jag har valt att satsa på större blommor, för att kunna använda den droppbevattning som redan fanns i växthuset. Den underlättar skötseln av plantorna betydligt och är en nödvändighet för att jag ska få vårbruket gjort samtidigt, konstaterar Kenneth.

Sticklingarna anländer i tre omgångar under mars månad, och planteras då i krukor, en till tre stycken per kruka, beroende på sort. Vartefter plantorna växer ska

de toppas, och i slutet av maj blommar de flesta sorterna. I det 1000 kvadratmeter stora växthuset finns nu bland annat pelargoner, hängpetunior, dahlior, begonior, lobelia, snöflinga och stjärnöga samt flera andra sorter.

Nyheter och mixer Nya sorter kommer regelbundet och Kenneth håller sig uppdaterad genom att besöka branschmässor samt via sina kontakter.

I amplarna samsas blommor av flera olika färger, och för att fira landets 100-års jubileum finns bland annat en mix av vitt och blått.

– Många kunder vill ha pigga färger. En del vet exakt vad de ska ha och väljer ofta samma sorter och färger varje år, berättar Kenneth.

Försäljningssäsongen pågår från och med maj och in i juli, och högsäsongen infaller före midsommar.

Kenneth har valt att satsa på större plantor, för att kunna utnyttja droppbevattningen som fanns från tidigare i växthuset. Nu växer här sommarblommor av många olika slag, både i krukor och amplar, på 1000 m2.

GR

Ö

N

13

NA

CARITA NYSTRÖM

Nu grönskar det

M

ED DE ORDEN börjar en av mina favoritsånger, som jag - i ungdomens dagar - brukade sjunga tvåstämmigt tillsammans med min syster. Och mycket riktigt - nu grönskar äntligen träden. I år har längtan känts evighetslång. Men i maj månads sista dagar står björkarna i skir grönska och lönnarna blommar och sprider sin fina syrliga doft.

Miraklet känns större för varje år, vilket säkert hänger samman med min stigande ålder. Förnyelsen varje vår upplever jag som ett ofattbart underverk. Och tänk - varje år får vi alla vara med om det.

Den dubbla petunian som dessutom är dubbelfärgad, tror Kenneth blir en ny favorit i år. Blåvita blommor samsas i en ampel för att uppmärksamma landets jubileumsår och snöflingan är som ett fyrverkeri av vita småblommor.

– Det passar mig perfekt, eftersom arbetstoppen i växthuset är förbi tills det är dags att inleda växtskyddsbekämpningen på åkrarna och sedan också tröska, konstaterar Kenneth, som odlar cirka 150 hektar spannmål och oljeväxter.

Gödsla mer Under den mest intensiva perioden levererar Kenneth blommor till Vasa till och med två gånger om dagen, och har för ändamålet skaffat en mindre lastbil. Hur försäljningen går är ganska långt beroende av vädret.

– Den står i proportion till glassförsäljningen, skrattar Kenneth.

Till sin hjälp med packning och lastning har han hustrun Mona, som till vardags jobbar som rektor i Petalax. Dottern Hanna, 17 år, rycker även in och packar ibland. I planteringstider får Kenneth ovärderlig hjälp av släkt och familjebekanta.

Mängden blommor tycker han är ganska lagom nu och han planerar att fortsätta på samma vis även nästa år.

– Skulle det behövas har jag ytterligare ett växthus att ta till, men nu känns det bra så här.

Hur ska man sköta sina sommarblommor?

– Gödsla mer. Varje gång du vattnar, säger Kenneth bestämt. Det är det folk fuskar med mest, men skillnaden om man gör det är stor.

Kopplar av på sommarstugan Även under de mest bråda jordbrukstiderna är Kenneth dagligen i växthuset och kontrollerar läget.

Vartefter blomningen framskrider ska vissnade blommor tas bort och juni blir en intensiv månad. När han inte jobbar hittar man honom ofta på sommarstugan i Blaxnäs, där familjen brukar bo under sommarmånaderna.

– Vintertid ägnar jag mig åt skogsskötsel och maskinunderhåll, och emellanåt även en del byggjobb. Och så brukar det bli någon resa också – bland annat till fjällen, berättar Kenneth.

Men just nu är det full fokus på blommorna.

TEXT OCH FOTO: Anna Sand

VARKEN HÄGG ELLER syren blommar ännu, men då jag ser närmare efter syns början till blomklasar i häggens och syrenens grenar.

För mig som för många andra är väl syrenen försommarens mest älskade buske. Tydligen också för författaren Göran Greider, som i sin nya bok ”I trädgården hörs andra ekon” har en dikt, där han hyllar syrenblommorna: ”De stirrade en gång fattigdomen/i ögonen och fattigdomen/vek undan med blicken”. Det enklaste torp omgavs förr ofta av syrenbuskar och dessa levde kvar, fastän torpet föll ihop eller revs. Greider ger oss dessutom ett recept på syrensaft ”för högtidliga tillfällen”, och avfärdar därmed uppfattningen att syrenblommor skulle vara giftiga. Sådan tänker jag tillverka, då jag snart får njuta av syrenernas doftmagi.

NU BÖRJAR DET också vara dags för en annan försommardryck björkelixiret - som jag gör på nyutsprungna björklöv. Före midsommar ska löven plockas. En stor gryta fylls med dem och med vatten. Efter ett snabbt uppkok får allt stå över natten och sedan silas. Vätskan blandas med lite citronsyra samt socker efter smak. Detta späds med vatten till önskad styrka. Simsalabim - du har björkelixir, ett enkelt trick att magasinera försommarens glädje. Den saft du ej konsumerar genast efter tillverkningen kan buteljeras och frysas in.

MYCKET ÅTERSTÅR ÄNNU för mig att göra i trädgården: diverse

Var dag är som en gyllne skål, till brädden fylld med vin, så drick min vän, drick sol och doft, ty dagen den är din. grönsaker skall sås, förkultiverade plantor sättas i jord liksom potatis.

Vad plantering anbelangar måste ger jag förtur åt en fläder, som jag beställt från en plantskola i Åbo.

Den skall stå på paradplats framför huset, skyddad från nordan i en solig rabatt. Från samma plantskola kommer två humleplantor, som jag placerar intill klätterstöd, före detta höstörar. Där skall de bilda en port in till jungfrudansens magiska ringar.

I jordplätten bakom labyrinten konstaterade jag häromdagen med en väns hjälp att de i fjol planterade havtornsbuskarna överlevt vintern.

Inte för att de vuxit så mycket, men huvudsaken är att de lever. Jag får nog vänta ett par år till, innan jag - förhoppningsvis - kan skörda de orangefärgade bären, som ju är veritabla vitaminbomber.

LIKA LÄNGE BEHÖVER jag inte vänta på liljekonvaljerna under rönnen. De spetsiga bladen, ännu tätt samlade, har redan början till sirlig blomstjälk. Inom kort sprider de sin väldoft. Gullvivorna blommar redan nu. Just nu känns sångens ord riktigt sanna: ”Var dag är som en gyllne skål/till brädden fylld med vin/så drick min vän/ drick sol och doft/ty dagen den är din.”

HÖR

NA

14

SOMMAREN 2017 Restaurang • Café • Pizzeria • Disco Simstrand • Minigolf • Paviljong Beachvolley • SUP • Småbåtshamn

24.6 12.7 15.7 29.7-2.8 12.8 9.9 30.9

Michaela West och Ulf Stenlund sadlade om från köpmän till restaurangägare.

Sedan december driver de MatBiten i centrum av Korsnäs.

Midsommardans Barnfest Grisfest Skärgårdsloppis Fagerö Rockabilly Fagerödans Höstdans

Välkomm

en

Sea Side 0406874106, fagero.fi 0400169645

• Husgrunder • Vatten, avlopp, minireningsverk • Gårdsplaneringar • Dräneringar m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

Besiktning Övermark i anslutning till Röös Verkstad Kb Vi besiktar alla fordon under 3500 kg

Öppet Vardagar 8-17

Pris från 45 € Boka tid via nätet, ring eller skicka e-post www.cpt.fi • info@cpt.fi 050-307 8098

MatBiten satsar på delikatesser Sedan i vintras kan Korsnäsborna – och alla förbipasserande – njuta av lunch och inhemska delikatesser från MatBiten.

Bakom det nya företaget står Ulf Stenlund och sambon Michaela West, som efter många år som köpmän i Petalax valde att starta egen restaurang. I fokus ligger närproducerat, inhemskt och naturligtvis god mat.

M

ATBITEN ÄR EN för kommunen unik kombination av både delikatessbutik, lunchrestaurang samt eventplats.

Under vardagarna serveras dagens lunch med ett rikligt salladsbord, MatBitens egna fiskröror och nybakat bröd på surdeg. På fredagarna kan du beställa pizza – även den gjord på surdeg och med nytänk då det gäller fyllningen. Är du ute

efter en plats att fira födelsedagsmiddag eller dylikt på, är också MatBiten rätt plats.

Fyller ett tomrum – Vi har båda två jobbat många år inom livsmedelsbranschen, så den kan vi, konstaterar Ulf. I tio år jobbade han som bartender på Silja Line, för att sedan bli köpman – något han var i hela 18 år.

Ab CPT Besiktning-Katsastus Oy Källmossvägen 109, Övermark

NÄRODLADE

FINA PELARGONER

2,95€/st

VARD. 9-20, LÖ 9-18, SÖ 11-18

Kocken Pernilla Sandman jobbar i det nyrenoverade köket tillsammans med Ulf och Michaela.

Michaela bakar färskt bröd varje dag, både till lunch och för försäljning. Här är surdegsbaguetter på väg in i ugnen.

Färsk samt rökt fisk hämtas dagligen från lokala fiskare.

15

LUCAS SNELLMAN

Hos MatBiten kan man avnjuta dagens lunch, handla hem lokala delikatsser eller boka ett privat event för större sällskap.

Tankarna på en egen restaurang växte allt starkare, och Michaela och Ulf ansåg att det borde finnas en marknad – ett behov – av en dylik plats i Korsnäs.

– Eftersom vi är speciellt intresserade av och satsar på att erbjuda lokala färskvaror – fisk och kött – borde butiken fylla en funktion, eftersom det sedan tidigare inte finns någon fiskaffär i kommunen.

Inte heller har Korsnäs något eget bageri, och därför bakar vi vårt eget bröd varje dag, förklarar Ulf.

Populära pizzor MatBiten finns i kommunens fastighet intill kommungården, alldeles invid Strandvägen, och Ulf och Michaela hyr utrymmena av kommunen. De är nu fullständigt renoverade och i köket har de hjälp av kocken Pernilla Sandman. På fredagarna är rusningen som störst, då man bakar pizza på beställning.

– Pizzorna är stenugnsbakade och görs på surdegsbotten, vilket ger dem en speciell smak och touch. Med en god botten och tomatsås behöver – och ska man inte – dränka pizzorna med en massa fyllning, så vi har valt bort många av de traditionella pizzorna och satsar istället på mer delikatessbetonad fyllning, berättar Ulf. Som exempel kan nämnas Tratticiosa med trattkantareller och skinka samt Parma med mozzarella, ruccola och parmaskinka.

Vill man inte ha pizza är disken

Lunchsallad i take-away boxar finns också att köpa, liksom lokalt mathantverk i olika former.

oftast fylld med andra godsaker till helgen – rökt fisk, räkor, olika röror och förstås kött i olika former samt nygräddade surdegsbaguetter.

Färsk, lokal fisk varje dag Fisken är en viktig del av utbudet och Ulf hämtar dagligen färsk fisk från lokala fiskare. Kvarkenlax är något helt annat än odlad lax förstås, och för den som behöver en snabb lunch att ta med sig finns salladsboxar färdigt förberedda.

– Utbudet varierar från dag till dag – vi anpassar både lunchmenyn och övrig försäljning efter tillgången på råvaror.

Eget bröd, Julia Lindholms konditorivaror, grönsaker i olika former finns också i sortimentet och på företagets Facebook-sida hittar man alltid aktuell information om utbudet. Dessutom säljs olika former av lokalt mathantverk här – sylt och marmelad, té och annat gott, som även passar att ge bort som present.

Middagar och andra event Utöver lunch- och butiksverksamheten erbjuder Ulf och Michaela även cateringtjänster i mån av möjlighet, samt ordnar olika event och privata evenemang i restaurangen.

– Det kan vara allt från ett större födelsedagskalas till en förenings- eller företagsmiddag, berättar Ulf. Vanligtvis håller de inte öppet under helgerna, men Morsdagen var ett undantag och båda dukningarna var fullbokade. I sommar blir det marknad vid MatBiten i samband med andra evenemang som ordnas i Korsnäs, och det råder ingen brist på idéer om hur verksamheten kunde utvecklas vidare vartefter.

– Planer finns, men vi får återkomma till dem längre fram, ler Ulf.

TEXT OCH FOTO: Anna Sand

En stad – tre dimensioner

U

NDER DEN SENASTE månaden har jag i tre repriser besökt min födelsestad Åbo. Tre besök som på olika sätt lyft fram min över 20-åriga vandring från teologie studerande till kyrklig tjänsteman.

Mitt första besök var förknippat med mina teologiska studier i mitten på 90-talet. Teologiska studentföreningen (TSF) vid Åbo Akademi fyllde 50 år och hade bjudit in till en solenn akt och festmiddag. Som tidigare ordförande och informationsansvarig var det givet att delta och dagen blev en riktig nostalgitripp med många kära återseenden. I min hälsning till jubilaren lyfte jag fram studentföreningens betydelse som lättsam och studentikos motvikt till de tidvis djupsinniga och allvarstyngda studierna men även behovet av en förening som för studerandes talan, skapar god gemenskap och ger goda kontakter och nyttiga nätverk för ens framtida yrkesliv.

För mig blev TSF mycket viktig. Där träffade jag vänner för livet, deltog i sitsar och resor och diskuterade teologi och liv in på småtimmarna.

MINA TVÅ ANDRA besök hör ihop med mitt nuvarande mycket mångsidiga arbete inom kyrkans svenska kommunikation. Förutom verksamheten inom tv och radio som vi gör i samarbete med Svenska Yle så satsar vi också en hel del på pressinformation, webbkommunikation och sociala medier. Anledningen till mitt andra besök handlade om pressinformation och det att kyrkans högsta beslutsfattande organ, kyrkomötet hade sin vårsession i Åbo.

De frågor som den här gången väckte diskussion var ett betänkande om hur kyrkan ska vara organiserad i framtiden och ett initiativ om att utvidga kyrkans äktenskapsbegrepp så att det också skulle gälla personer av samma kön. Även om frågorna gäller vitt skilda områden; förvaltning och teologi så berör de starkt ens uppfattning om vad kyrkan är och ska stå för i ens eget liv och i denna tid. I ingendera frågan fattade kyrkomötet den här gången

något definitivt beslut. Diskussionen fortsätter och kommer att göra det fram tills dess att majoriteten i kyrkomötet är överens. Och även om det kan tära på tålamodet så är det så demokratin och beslutfattandet fungerar i en folkkyrka.

MITT TREDJE OCH kanske mest intressanta och inspirerande besök gällde de finlandssvenska ekumeniska kyrkodagarna. Dagarna ordnades som en del av firandet av att det förflutit 500 år sedan reformationen startade och 100 år sedan Finland blev en självständig nation. Förutom flera inbjudna gäster från Sverige och utlandet så deltog folk från olika delar av Svenskfinland. Dagarna bjöd på många fina mänskomöten, samtal vid frukost och middagsbord och reflektion och eftertanke under föredrag och mässsor. Till det mångsidiga programmet hörde bland annat samtalet ”Människan och tron – att möta flyktingar” där jag hade förmånen att samtala med en chef inom Röda Korset och en frikyrkopastor om den aktuella flyktingsituationen, hur församlingarna tar sig an asylsökande och papperslösa och hur vi som kyrka och enskilda kristna ska förhålla oss till myndigheternas ageranden. En nog så aktuell och angelägen fråga där vi behöver göra vårt allra yttersta för att hjälpa människor i nöd. ÅBO ÄR EN mycket intressant stad.

Dit kom kristendomen en gång i tiden och än idag upplevs staden med sin domkyrka som en reformatorisk huvudstad. Här finns det historiska sätet för finländsk akademisk utbildning på svenska och här samlas än idag kyrkomötet för diskussioner och beslut om kyrkans framtid. Och utöver allt det redan nämnda så är ju Åbo också en mycket vacker och populär sommarstad med sina uteserveringar och restauranger längs Aura å. Ja, ett alldeles ypperligt utflyktsmål så här till sommaren.

SKÖN SOMMAR!

16

Fokus på sinnenas samspel att få in i rutinerna. Träningen ska anpassas efter barnets tålamod och det är viktigt att påpeka för barnet att hen inte kan göra rörelserna på ett felaktigt sätt. För det är inga svåra övningar. Det är helt vanliga rörelser. Som till exempel korsrörelser med händer och armar.

Hon säger att man inte alltid kan testa ett barns alla reflexer första gången man möts.

– Vi tränades i att se hur olika barn är och ur föräldrarnas och barnens berättelser tolka var svårigheterna finns. Det kan vara svårt i början innan man får erfarenhet, men vi fick vägledning i riktlinjer och små knep.

Sonja Nyback, socionom, blev sensomotorisk reflexpedagog i februari i år. Hon har under ett års tid vid Norrvalla i Vörå studerat samverkan mellan sinnen och motorik och hur vi påverkas av våra primitiva reflexer ifall de inte integrerats i vår kropp.

S

ONJA NYBACK ÄR ursprungligen Bergöbo men bor i Solf med maken Robert, Eddie 14 år, Ellen 8 år och hundarna Diva och Hector.

Hon låter entusiastisk när hon berättar om den genomgångna kursen och förklarar gärna ämnet, som kanske inte är det allra enklaste att förstå. Som är litet svårt att greppa under en pratstund. Men hon ger också många belysande exempel.

Vi frågar oss, där vi sitter i det ljusa och nybyggda egnahemshuset, varför en hel del barn i dagens samhälle har det jobbigt i skolan.

– Ibland integreras de primitiva reflexerna inte som de ska under våra första år. Och det kan märkas tydligt redan i förskoleåldern med motoriska svårigheter och i talförmågan. I skolåldern blir det problem med koncentrationen, inlärningen, passivitet, ängslighet, ja, lite vad som helst, nästan, förklarar hon eftertänksamt. Därför kan vissa barn ha det jobbigt i skolan idag.

Hon fortsätter: En baby som ålar, kryper, rullar runt eller lyfter på huvudet utvecklar på ett naturligt sätt de reflexer som ska integreras i vår kropp för livslångt lärande. På en timme sker då en miljon kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan.

Aningen skeptisk har hon blivit till alla hjälpmedel som idag finns att tillgå för småbarnsföräldrar: babysittrar, gåstolar, bilstolar...

Kanske var det bättre förr? Men så

enkelt är det inte. Vi är nog många vuxna som har kvar rester av primitiva reflexer som inte integrerades i barnaåren. Det kan leda till sådana krämpor, som ryggbesvär, nackbesvär eller bäckenrotation, när vi blir gamla.

Utbildning för att stöda

Exempel ur skolvärlden

Till reflexpedagogutbildningen vid Norrvalla i Vörå hörde många ämnen. Introduktion till hjärnan och nervsystemet, rytmisk rörelseträning, ljudstimulering, om läsoch skrivsvårigheter och att testa visuella färdigheter, bland annat.

Också föreläsningar om kostens betydelse vid ADHD, dyslexi och koncentrationssvårigheter ingick.

Och givetvis att lära sig att bemöta barn och föräldrar. Lärare och föreläsare kom från Sverige, där man under femton år både forskat och undervisat i varför somliga barn har det jobbigt i skolan. Också i vårt land finns inlärningshinder som ADHD, koncentrationssvårigheter och dyslexi.

– Vi jobbade med varandra och övade på varandra, vi studeranden, berättar Sonja. Det var också en process, för det är inte det lättaste att lära sig att röra vid andra mänskor, att ta på andra. Vi upptäckte en hel del om oss själva, bland annat hur man upptäcker om reflexer finns kvar och vad det beror på.

Under praktiktiden måste vi också ha egna ”klienter”. I utbildningen

Sonja och Ellen tränar reflexintegrering.

Sonja är anställd av Kustösterbottens samkommun, K5 i dagligt tal, och jobbar som utvecklingskoordinator för primärhälsovård och socialvård.Ett stort område med många utmaningar. ingick åtta närstudieblock, men vi jobbade självständigt mellan blocken, med dokumentation och redovisning av arbetet med de egna ”klienterna”.

Så skrattar hon till: Jag själv har kvar ointegrerade reflexer. Tidigare sprang jag ibland och plötsligt fick jag ont längs med ena benet, så pass att jag beställde tid till en naprapat. Det visade sig vara bäckenrotation. Och jag minns ju hur jag satt under min skoltid, nerhasad på stolen, ett av typexemplen i undervisningen!

Problemen är svårare att jobba bort som vuxen. Då har kroppen hunnit kompensera.

Ingen quick-fix Det behövs verklig vilja för att lösa problemen. Sonja betonar: – Det här är ingen quick-fix. Ofta har föräldrar och barn prövat olika saker i sin situation. De kanske griper tag i ett sista halmstrå. Men det kan ta månader innan resultat syns. Träningspasset på 10-15 minuter, som barnet och föräldrarna gör hemma, kan ibland vara svårt

Här förevisar mor och dotter hur man testar reflexer.

Sonja ger exempel: Kalle vrider huvudet åt ett håll och samtidigt slår han reflexmässigt ut med armen på motsatta sidan. Den som står bredvid och tar emot slaget förstår inte varför. Och det gör knappast Kalle själv heller. Kalle slåss ropas det. Men det kan bero på ointegrerad assymetrisk tonisk nackreflex.

För en del barn beror inlärningssvårigheterna på att man inte kan växla fokus från nära till längre håll, alltså från blicken i boken till tavlan och tillbaka i boken. Då blir det viktigt att kunna aktivera samsyn. Kalle återigen kanske också vrider sig av och an i bänken. Han sitter kanske på fel ställe och långt bak i klassrummet, sitter snett med vänstersidan riktad mot läraren: Sitt rakt! Men Kalle är vänsterdominant på både öga och hörsel och tar kanske in sin kunskap bättre på det här sättet. Sitter han rakt, ja, då mäktar han inte ta in undervisningen lika bra. Just att kunna växla fokus är också viktigt vid bollspel. Så finns det barn som har svårt att lära sig cykla eller simma och det kan också bero på att någon av våra primitiva reflexer inte

17 integrerats som de ska. Har någon ointegrerad fotreflex kan det synas i att man nöter skor på in- eller utsidan eller att stortån kommer ut genom sockor och skor!

Sonjas dotter Ellen hade också svårt att lära sig läsa. De vände sig till en optometrist som konstaterade att Ellens vänsteröga var dominant, vilket gör läsinlärning svårare än högerdominans. Idag har hon läsglasögon och mor och dotter har hemma tränat reflexintegrering så nu flyter läsandet bättre.

Aktivt yrkesliv Sonja är anställd av Kustösterbottens samkommun, K5 i dagligt tal, och jobbar som utvecklingskoordinator för primärhälsovård och socialvård i Malax-Korsnäs-Närpes-Kaskö-Kristinestad. Ett stort område med många utmaningar.

– Det är fullt ös, medger Sonja.

Vi har många intressanta saker på gång. Just nu påbörjas en fortbildning för personal som vi kallar Jag: Vårda minnessjuka?

Hennes arbete rör också arbetet med kosten för både äldre och yngre. Att de båda gruppernas kost är näringsrik och att fettkvaliteten i maten är rätt.

– Projektet sockersmarta daghem betyder inte sockerfria daghem, utan att man funderar ut smarta lösningar i sockeranvändandet, påpekar hon.

Inom K5 får man hjälp av talterapeuter, minnesskötare, missbrukskoordinatorer, ergoterapeut, familjeterapeuter, psykiatriska sjukskötare, psykologer, läkare och för första gången sedan starten 2012 måste man köa, ibland i veckor, för att komma på samtal. En ny tjänst inrättades i september ifjol, en rehabiliterings-koordinatortjänst. Rehabiliteringskoordinatorn är till för människor, som hamnat utanför de samhälleliga normerna, som av någon orsak har, som man brukar säga, ”fallit mellan stolarna” i pappershanteringen. Det kan gälla sjukskrivna, arbetslösa eller de som väntar på pensionsbeslut.

De som kanske inte själva orkar kämpa längre, inte förmår vandra från lucka till lucka, då ingen tar ansvar i de olika instanserna. De kan få någon som följer med en bit på vägen, som tar klienten i handen och samordnar det som krävs och behövs. Sonja vill speciellt framhålla just denna nya tjänst.

-– Den är på prov i ett och ett halvt år. Men det finns klienter hur många som helst, utbrister hon.

Varma ord framfördes till alla frivilligarbetare.

Värme och tacksamhet på Diplomatfest föredrog också programmet för Finland 100 i kommunen.

Det var dags för årets Diplomatfest i Malax, en kväll i Bygdegården i maj med mingel, tack till frivilligarbetare, servering och en teaterföreställning. Antalet inbjudna var nästan hundra personer.

– Och diplomat, det blir man för att man får diplom, berättade Anders Hendricksson.

D

IPLOMATFESTEN I MALAX är ett av kommunens sätt att visa uppskattning för frivilligarbete. Sedan många år tillbaka har fritids- och kulturnämnden bjudit in aktiva föreningsmänniskor och högt sagt tack för deras arbete. I år valde kommunen att också uppmärksamma dem som arbetar för att kvotflyktingar och asylsökande ska ha ett så bra liv som möjligt i kommunen.

Många gör mycket Talare vid festen av kommundirektör Mats Brandt, fritidssekreterare Anders Hendricksson och diplomaterna Pernilla Smulter och Amanda Byskata. Kvällen

fortsatte efter det med ”En teaterkomedi” av Bengt Ahlfors som uppfördes av Teater Grannfolket från Sverige. En grupp där många har finlandssvensk anknytning och ett gäng som vill bygga broar mellan kulturer och nationer.

Mats Brandt tackade å kommunens vägnar för det frivilligarbete som utförs och berörde vikten av just det. Det trofasta samarbetet kommunen har med föreningar, det viktiga arbete som många utför ideellt och så mångfalden av aktörer som tillsammans bidrar till så mycket i Malax.

Anders Hendricksson berättade att det finns 120 föreningar i Malax och av dem ansöker ett femtiotal om bidrag från kommunen. Han

Vi har ingen aning

Pernilla Smulter satte ord på vad integration betyder och innebär.

Stefan Ahlstedt, bosatt i Stockholm men med rötter i Malax, är en av skådespelarna i teatergruppen Grannfolket.

Amanda Byskata från Petalax och Pernilla Smulter från Malax företrädde diplomaterna. Amanda jobbar och stöder flyktingar genom att till exempel hjälpa till med läxläsning. Hon berättade om hur det tar sig uttryck i praktiken. Pernilla Smulter är modersmålslärare och har jobbat med förberedande undervisning för kvotflyktingar. Hon höll ett så fint tal om integration, om glädjen i arbetet och om en ständig balansgång och förståelse mellan olika språk, kulturer och liv.

– Vi har ingen aning om hur de haft det, sa hon. Men många av oss som är här ikväll har något gemensamt. Nyanlända får, med vår hjälp, en nyckel till ett nytt språk, kultur och samhälle.

– Tillsammans skapar vi trygghet för dem. Låt oss fortsätta det arbetet.

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

Vill utvecklas Hon har en stark drivkraft, Sonja Nyback på Miskensvägens backe i Solf, och erkänner att hon inte vill stagnera utan vill utvecklas hela tiden. Planerna på att utöva färdigheterna som sensomotorisk reflexpedagog ligger ännu på is. Men hon har ett tillgängligt utrymme att ta till när alla bitarna faller på plats.

TEXT OCH FOTO: Iris Sjöberg Grannfolket avtackades av Brandt och Hendricksson.

Från vänster Hannu Riiki, Karl-Erik Svarvar och Andreas Strömfors – tre av nästan hundra diplomater i Malax i år.

18

POPROCKIG FOLKFEST sommarens höjdpunkt i Korsnäs Korsnäs fyller 130 år och är exakt 30 år äldre än det självständiga fosterlandet. Jubileet till ära ställer kommunen till med en veritabel sommarfest och eftermiddagsgala.

I ledande roller finns två kända finlandssvenskar: Marika Krook och Kaj Kunnas.

K

OMMUNINVÅNARNA I KORSNÄS och andra intresserade bjuds på en hejdundrande jubileums- och sommarfest på centralidrottsplanen under några intensiva eftermiddagstimmar lördagen den 1 juli med start klockan 13.

Konferencierer är medieprofilerna Susanna Skata och Kaj Kunnas. Den senare har främst gjort sig känd som mångårig sportkommentator på Yle. Det musikaliska inslaget under festen är av hög klass. Förutom festens konstnärliga ledare Marika Krook, cellisten Iida Vilhelmina Sinivalo och en del lokala förmågor kommer den svenske popveteranen Patrik Isaksson att stå på scenen. Isaksson är framför allt ihågkommen för sina hitlåtar ”Hos dig är jag underbar” och ”Du får göra som du vill”.

Antti Tuuri i Molpe Klart rockigare tongångar står Ile Kallio Big Rock Band för. Veterangitarristen Ile Kallio har ett förflutet i det klassiska inhemska rockbandet Hurriganes. Bandet har för övrigt den svenskspråkiga sångaren Patrik Eriksson i sin besättning.

Den kände finske författaren Antti Tuuri kommer att skriva en introduktion till sommarfesten.

Tuuri har sedan länge en stuga i Molpe där han tillbringar mycket tid.

Kommunalt nytänkande Kommundirektör Christina Båssar säger att firandet på centralidrottsplanen är ett exempel på nytänkande på det kommunala planet.

– Ärligt talat är de traditionella kommunala jubileumsfesterna i Österbotten tråkiga till sin karaktär. Det här är ett sätt att försöka liva upp det hela. Vi arrangerar därför en stor och gränsöverskridande folkfest för alla åldersgrupper. Alla österbottningar är välkomna till den här festen, säger Christina.

En kommunal arbetsgrupp har dragit upp riktlinjerna för sommarfesten i Korsnäs.

– Först var gruppen inne på att ordna en traditionell jubileumsfest

i Molpe paviljong, som är den festlokal som har den största publikkapaciteten i området. Men en privat bokning samma dag satte stopp för de planerna.

– Istället tänkte vi om och gick in för ett helt annat koncept. En inspirationskälla i sammanhanget är att vi i samband med ett vänortsbesök på Öland kunde ta del av en öppen och folklig torgfest i Borgholm häromåret. Bland artisterna återfanns Lill Lindfors, säger Christina Båssar.

Inträdesfritt evenemang – Vi har ingen kaffe- och tårtbjudning från kommunens sida. Det är fritt fram för folk att ta med sig sina egna picnic-korgar. Kaffe med dopp kommer att säljas i hem- och skola-föreningens regi och det är tänkt att den lokala fotbollsföreningen ska erbjuda grillkorv. Tanken är vi ska bygga upp den här tillställningen med gemensamma krafter.

Väderfaktorn är inte att förglömma. Det finns ju alltid en risk för att finländska sommarevenemang regnar bort.

– Men om kungen och Silvia klarar av att sitta i ösregn på Öland så klarar vi nog av att tillbringa några timmar i regn på fotbollsplanen, säger kommundirektören humoristiskt.

Marika Krook: barnen trivs i Molpe Sångerskan och mångsysslaren Marika Krook har i sin roll som konstnärlig ledare dragit upp riktlinjerna på sommarfesten i Korsnäs.

– Kommundirektören kontaktade mig. Först frågade hon mig om jag ville sjunga på sommarfesten.

Hon frågade också hur man ska gå till väga när man bokar svenska artister.

– Det hela ledde sedan till att jag har skött bokningarna av de medverkande dragplåstren med undantag av konferenciererna. Jag har själv ett stort nätverk av kontakter. Jag arbetar ofta som producent och arrangerar olika slags evenemang, musikaler och shower, säger Marika.

Marika Krook kommer att själv att bidra med sånginsatser på sommarfesten.

– Vi har bestämt att stilmässigt hålla oss till rock och pop under det här evenemanget. Någon klassisk musik kommer det inte handla om, förutom ett cirka 30 sekunder långt inslag av cellisten.

Marika Krook är idag bosatt i Helsingfors med den halvitalienska maken Petri Viglione och de två barnen Nicole, nio år och Tobias, fyra år.

– Nicole är musikalisk och går i mina fotspår. Hon är elev i en svenskspråkig skola i Helsingfors.

Vilken är din relation till forna hembyn Molpe idag?

– Mina föräldrar bor kvar i Molpe och vi har tillgång till min farmors stuga i byn. Våra barn trivs jättebra i Molpe och Österbotten.

Vi är inte där särskilt ofta. Men det är en lugn och avkopplande miljö att vistas i. Det är tveklöst ett viktigt andningshål för oss, säger Marika.

av en rad inhemska artister som fokuserar på material av artister som dött vid 27 års ålder. Själv sjunger jag låtar av både Janis Joplin och Amy Winehouse.

– Jag har förmånen att få arbeta med de främsta rock-, hårdrock- och jazzmusikerna i landet för närvarande, säger Marika som även har flera klassiska projekt på programmet som bäst.

– Jag tolkar Sibelius-sånger baserade på de kärleksbrev som Jean Sibelius och Aino Järnfelt skrev till varandra. En annan nyare satsning är att Juhani Kyllönen komponerar moderna klassiska musikverk som jag sjunger till.

Kaj Kunnas och Susanna Skata.

Foto Christina Båssar.

Arbetar med de främsta Marika Krook blev nationellt känd i slutet av 1990-talet då han representerade Finland i eurovisionen med gruppen Edea och låten ”Aava”. Hon profilerade sig även som skådespelerska i biofilmen ”Underbara kvinnor vid vatten” ungefär samtidigt.

Ett aktuellt musikprojekt för Marika Krook när vi skriver 2017 är showen ”Passione” tillsammans med Jorma Uotinen och Helena Lindgren. Det handlar om napolitanska 50-talssånger som hittills framförts vid ett 25-tal föreställningar runt om i Finland. Utlandsspelningar är inte heller uteslutna framöver.

– En rockigare historia är musikshowen ”Club 27” där jag är en

Patrik Isaksson. Foto: pressbild.

Marika Krook. Foto: pressbild.

Österbotten viktigt för Kaj Kunnas Den rutinerade mediaprofilen Kaj Kunnas ser fram mot att lära sig mera om Korsnäs.

– Sommarfesten blir en hejdlöst rolig tillställning att medverka i. Jag har också förmånen att få jobba med ytterst professionella personer.

– Jag har faktiskt aldrig varit i Korsnäs. Den enda kopplingen till kommunen under min yrkeskarriär är att jag i samband med ett hockeyreferat i SVT nämnde att Korsnäs faktiskt var världens svenska kommun på den tiden.

– I övrigt har jag en god och nära relation till landskapet Österbotten. Min fru är från Nykarleby och mina svärföräldrar bor där. Vi har en stuga och brukar vistas mycket i den trakten sommartid, säger Kaj. I slutet av maj 2016 drabbades Kaj Kunnas av en hjärninfarkt.

Han har lyckats repa sig väl efter den allvarliga sjukdomsattacken.

Han har nyligen valt att lägga sin långvariga Yle-karriär bakom sig för att kunna leva i ett lugnare tempo.

– Jag är mycket tacksam för att ha haft tillgång till och fått hjälp av den utmärkta finländska specialsjukvården. Jag hoppas att jag har många levnadsår framför mig.

– Till något hundraprocentigt arbetsliv tänker jag inte återgå.

Men jag har dock ett antal uppdrag framför mig under sommarmånaderna. Bland annat ska jag medverka på Tangomarkkinat-festivalen i Östermyra. Jag har också ett bokprojekt på gång, avslöjar Kaj Kunnas, till vardags bosatt med sin familj i Karis sedan 1991.

TEXT: Joakim Snickars rs Ile Kallio Big Rock Band. Foto: pressbild.

19

Har ni fått barn?

Vill ni vara med på bild i KustNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer.

Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss.

Gratulerar till babyn!

Lisbeth Bäck

Bidrag till ”Läsarnas sida”!

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

KustNytt rättar För att rätt ska bli rätt – kommer här ett tillägg till artikeln i förra numret från Knösgården i Övermalax.

Arrangörer för dagen var Övermalax Byaråd och Malax Pensionärer. Det var Malax Pensionärer som inte nämndes i artikeln.

REDAKTIONEN

Adressen till redaktionen är: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

GRATULATIONER Skicka in gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 20.6.2017.

Njut av försommaren!

Prenumerera på KustNytt!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emma 344 1812 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________ _____________________________________________________

KustNytt

NAMN: ________________________________________________ ADRESS: _______________________________________________

Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

TEL: ________________________________________________

10 nr/år: Finland 52 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

10 nr/år: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 €

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Mottagaren betalar portot

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emma 344 1812.

ByaNytt & KustNytt

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@ kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Vastaanottaja maksaa postimaksun

iPad Air ByaNytt

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

ORT: ________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

MOTIVERING: _______________________________________ _____________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

Avtalskod 5007656

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

_____________________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________

TIPSARENS NAMN: __________________________________

E-POST: _________________________________ ______________

TEL: ________________________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2017 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).

20 En polering görs när bilen tappat sin glans. Christian polerar maskinellt i två steg och använder specialmedel för ändamålet.

Hos CB Clean kan man även köpa olika bilvårdsmedel – även samma som Christian själv använder i arbetet. Förtvättmedel är viktigt att använda vid biltvätten.

CB Clean gör bilen sommarfin I YA:s gamla fastighet på Silverbergsvägen i Korsnäs hittar vi Christian Brandt och hans företag CB Clean. Christian är ett relativt nytt ansikte i kommunen – han flyttade hit från Jakobstad i vintras – men inom branschen är han veteran och han har tidigare drivit motsvarande företag i Karleby.

V

ILL DU GE din bil en ”ansiktslyftning” inför sommaren, är det Christian Brandt du ska vända dig till.

Christian, som från början är Karlebybo, blev Korsnäsbo på äldre dagar av en slump.

– Jag hittade en förmånlig lägenhet att hyra i Taklax och tänkte varför inte. Barnen är vuxna och det spelar därför ingen större roll var jag bor, konstaterar han.

Utan någon som helst anknytning till Korsnäs flyttade han hit i januari, och valde kort därefter att återuppta sin gamla företagsverksamhet CB Clean.

Allt inom bilvård – Det började med att jag fixade upp min grannes bil. Förfrågningarna blev fler och fler och jag beslöt att återuppta företagandet inom bilfix. I huvudsak städar, tvättar, polerar och vaxar jag bilar, men

jag fixar även mindre rost- och ytskador, säljer däck och bilvårdsmedel samt utför samma service på andra fordon – motorcyklar, båtar, husvagnar och dylikt, berättar Christian.

Amerikanska veteranbilar är en viktig kundgrupp – flera kommer från andra delar av landet för att anlita Christian och hans tjänster – men i hans hall står även hel rad ”vanliga” bilar som är under arbete.

– Det är synd att folk inte hinner sköta sina bilar bättre, konstaterar han. Man lägger gärna en halv förmögenhet på en ny bil, men tar sig sedan inte tid att tvätta och vaxa den tillräckligt ofta.

I många bruksanvisningar står det att man ”ska tvätta bilen efter användning”, men det är det få som hinner göra.

– Många tycker att det inte lönar sig att tvätta bilen under perioder då vi har slaskväder, men egentligen är det ju inte viktigast att bilen

är estetiskt ren, utan att man får bort smutsen och saltet, poängterar Christian.

Förtvätt viktigt Med rätt metoder kan man få bilen ”som ny” igen och Christian vet hur man går till väga.

– De allra flesta tvättar sin bil på fel sätt – genom att först spruta vatten på och sedan gå loss med borste och ett billigt tvättmedel.

Det leder ofta till att man gnider in smuts som lämnat kvar – små partiklar som inte syns – och efter några år är bilen både matt och full av små, små repor.

Hemligheten är att först spruta på ett förtvättmedel, och låta detta verka innan man alls sprutar vatten på bilen.

– Först därefter tvättar man med vanligt tvättmedel, helst innehållande vax, och borste. Dessutom ska man helst använda kallt eller ljummet vatten – inte hett. Det är tvättmedlet som är avgörande för resultatet – inte temperaturen på vattnet. Hett vatten gör istället att all eventuell smuts bränner fast i lacken, förklarar Christian vidare.

Vax varje årstid För fälgarna och fönstren finns skilda tvättmedel, och fönstren torkas med en microfiberduk.

– En duk av bra kvalitet kan tvättas i maskin om och om igen och håller i flera år. Men tror man att fönstren måste tvättas med gamla dagstidningar, är det inte konstigt

Christian fixar både vanliga personbilar, amerikanare, motorcyklar, båtar och andra fordon.

att man börjar låta bli det helt eftersom man tröttnar på proceduren, ler Christian.

En bil borde vaxas varje årstid, och vaxet som finns i tvättmedlet är enbart till för att underhålla grundvaxningen.

– En riktig polering behövs när lacken tappat sin glans och fått repor eller hologram efter felaktiga tvättmetoder. Jag polerar maskinellt i två steg och avslutar sedan med att lägga på ett specialmedel.

En polering är ett heldagsarbete men gör underverk för bilen, berättar Christian.

Billigt inte bra En rätt skött och vaxad bil är lättare att hålla ren och vilka medel man använder har enligt Christian också stor betydelse.

– Man märker definitivt skillnad om man använder ett billigt eller ett lite dyrare vax. Minst kring 20-lappen borde det kosta för att fylla sin uppgift, anser han.

Han erbjuder förmånliga städ-, tvätt- och vaxningspaket till personbilskunder och det brukar vara väldigt nöjda och glada kunder som sedan hämtar sina bilar, intygar han.

TEXT OCH FOTO: Anna Sand