Kuriren nr 4-25

Nr 4 2025 ÅRGÅNG 66

19 MARS 2025 Pris: 6,99 euro

”Alopecia smittar inte”

Caroline von Zweygbergk ser positivt på livet

 Stjärnkocken

Jonathan Slotte ger tips på hur du lyckas i köket

 Baka gott till alla

oberoende av kost och allergi

FIN LA ND SS VE VE CK NS OT KA ID RN NI NG AS

TEMA:

• MAT • MOTION • LIVskvalitet

Innehåll

4

Stjärnkocken Jonathan Slotte har arbetat på två Michelinrestauranger och utsågs till Årets kock 2022.

20

Maija Laitikas bakar bröd för Hardom Bröd som donerar osålt bröd till hjälpbehövande.

FÖLJ OSS PÅ

19 mars 2025

12

Cecilia Löfgren valdes som första finlandssvensk till Årets fysioterapeut i fjol.

16

Annika Långbacka är en aktiv motionär som numera lärt sig att bättre lyssna på sin kropp.

24

Ekonom Maarit Miettinen sadlade om i mogen ålder och blev konstnär på heltid.

32

Sören Viktorsson samlade sina tidigare publicerade kåserier i en bok som han gav ut i fjol.

facebook.com/tidningenkuriren

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

2 KURIREN

Nr 4

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

Det råder KAJ-feber i Svenskfinland!

38 MAT • MOTION • LIVSKVALITET

Stjärnkocken Jonathan Slotte tipsar hur du lyckas i köket ��4 Caroline von Zweygbergk är en glad och spontan Pargasbo som har accepterat sin alopecia ���������������������������������8 Fysioterapeut Cecilia Löfgren utbildar i Bangladesh ���������������� 12 Svåra ryggproblem fick Annika Långbacka att tänka om ��� 16 Bröd är mer än bara magföda i Hardom Bröds bageri ����� 20 Matquiz : Vad vet du om mat? �������������������������������������������������� 23 Maarit Miettinen bytte yrke och blev konstnär Maj Sjö ������24 Produktrespons på övningstävling i mathantverk i Vasa �� 28 Matvrån: Bakverk som passar alla oberoende av kost ����� 38 Mat med Christian Tikkanen: Mat, konst, musik och motion frigör endorfiner ����������������������������������������������������� 42

POPULÄRT

Människor emellan: Maria Stratton ������������������������������������������ 11 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter ��������������������������������� 19 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor ��������� 27 Svensken Sören Viktorsson flyttade till Finland och lärde sig ”världens svåraste språk” ��������������������������������� 32 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 35 Kurirens doktor ������������������������������������������������������������������������������ 36 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 37 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 44 Sticka byxor med hängslen till babyn ������������������������������������ 46 Novellen: Värmande vänskap ���������������������������������������������������� 48 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 50 Finn en vän genom Kuriren �������������������������������������������������������� 55

KORSORD OCH KNÅP

Finn fem fel ������������������������������������������������������������������������������������� 10 Kryssa med Kuriren ����������������������������������������������������������������������� 51 Novokrysset ������������������������������������������������������������������������������������ 52 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 53 Krysslösningar ..................................................................................54 Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 56

M

usik ska byggas utav glädje är namnet på en sång som då och då brukar spelas i radion. Texten är skriven av Björn Barlach och Åke Cato, med musik av Lill Lindfors. Denna medryckande låt känner de flesta av er säkert till och blir förhoppningsvis glada av då ni lyssnar på den.

Med tanke på det nutida spända världsläget och alla de dystra nyheter som vi tagit del av under flera år, tror jag att många numera känner ett extra stort behov av någonting glatt och medryckande, humoristiskt och positivt.

Att humorgruppen KAJ gick vidare till final i Melodifestivalen i Sverige känns fantastiskt roligt och vi finlandssvenskar är förstås både glada och stolta över det. Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård är proffsiga, humoristiska och spontant glada underhållare med en humor som vi bara älskar och har haft förmånen att få njuta av redan i många år.

Och aldrig förr har det väl känts så trendigt med dialekter såsom nu. Vilka utomordentliga ambassadörer för hela landet och Svenskfinland ni är!

Många finlandssvenskar har därför den senaste tiden kunnat höras gå omkring och nynna på KAJs trallvänliga låt ”Bara bada bastu”, högt eller bara smått för sig själva. Den glädje denna låt ger går inte att ta miste på och till och med många utomlands gillar låten även om de inte alls förstår låttexten. Också KAJs tidigare produktioner, videor där de sjunger sina underfundiga och humoristiska låtar, kan få vem som helst att börja dra på smilbanden och bli på gott humör!

Vi önskar KAJ stort lycka till i Melodifestivalfinalen, som i skrivande stund snart äger rum, samt inför framtida spelningar. Ni är Svenskfinlands humorpiller som vi hoppas få njuta av ännu i många år framöver.

Tack för att ni finns och allt det som ni gör!

I detta nummer som har ”Mat, motion och livskvalitet” som tema, hittar du läsning om bland annat finlandssvenskar som trots olika utmaningar i sitt liv kämpat vidare framåt och numera upplever att de har ett liv som de både trivs med och är tacksamma över.

Trevliga lässtunder!

Rosita Holtlund redaktör KURIREN 3

Jonathan Slotte lagar mat på elitnivå

Han har en titel som Årets kock och har jobbat på två Michelinrestauranger.

Nu har Jonathan Slotte och hans familj landat i Vasa, där han arbetar som köksmästare på Fröj sedan ett halvt år tillbaka. Här berättar han om karriären, om bra mat – och delar med sig av sina bästa tips för alla hemmakockar.

Text och foto: Johanna Granlund 4 KURIREN

 Menyerna på restaurang Fröj, som Jonathan Slotte är med och tar fram, karakteriseras av lokala råvaror och smaker från vilda växter, örter och blommor, men med ett sting av kryddor från hela världen.

och på Faros i Vasa, men småningom beslöt jag och min sambo att flytta till Helsingfors, eftersom vi båda ville utvecklas inom våra branscher. Där tog min karriär fart på allvar, berättar Jonathan.

Han sökte sig ofta till nyöppnade restauranger som Ox, Meripaviljonki och Palace och har varit med om att utveckla flera från början.

Under sin tid i Helsingfors har han hunnit jobba på två restauranger med Michelinstjärnor: Ask och den ovan nämnda Palace som för tillfället är Finlands enda tvåstjärniga Michelinrestaurang.

– Jag hade skickat in jobbansökningar till alla möjliga ställen och fick en fast anställning som jag tog emot. På första skiftet ringde telefonen: det var från Ask och de bad mig komma och provjobba. Jag visste inte alls vad jag skulle göra, jag hade ju precis fått ett fast arbete, så jag ringde min flickvän. Hon sa direkt att jag skulle köra, bara fara och provjobba!

Genomtänkt i minsta detalj på Michelinrestauranger

D

e tre saker som Jonathan Slotte tycker mest om med sitt arbete som kock är att det är socialt, att det är något av en show där man skapar en upplevelse åt gästerna, och så själva maten, att få komponera rätter och provsmaka sig fram.

Han har bott i Vasa sedan i

somras och jobbat på restaurang Fröj ett halvår. Fröj ligger i fine dining-skiktet med avsmakningsmenyer och à la carte. I Vasa har han också vuxit upp och utbildat sig till kock, men mycket har hunnit hända på vägen från nyutexaminerad till köksmästare i den gamla hemstaden.

– Jag hann jobba på Kesmo

Och så blev det. Jonathan var knappt ett år på Ask och han beskriver det som att en helt ny värld öppnade sig.

– Allt är mycket mer noga, man jobbar längre dagar, uppemot tio–tolv timmar, och man måste verkligen pusha sig själv.

På en vanlig restaurang går arbetet i princip ut på att producera och värma maten och sedan lägga fram den. På en Michelinrestaurang kontrolleras allt: skär du rätt, ser det du lägger upp ut exakt som det ska, är tallrikarna polerade?

Ofta går kockarna själva ut i salen och presenterar maten.

Dessutom berättas en bakgrundshistoria till många av rätterna. Om någon av gästerna går på toaletten håller personalen alltid upp dörren och medan

gästen är borta från bordet viks servetten på nytt.

– Allt är extremt genomtänkt.

Jag blev helt fast. Det är roligt att man kan göra ett restaurangbesök till något så innehållsrikt.

Det blir lite av en show, vilket jag tycker är väldigt intressant, säger Jonathan.

De långa och krävande arbetsdagarna på Ask, där man behövde orka både fysiskt och mentalt tog ändå småningom ut sin rätt.

– Vissa lördagar var jag så slut att jag inte visste hur jag skulle klara mig genom dagen.

Eftersom det var så intressant pressade jag mig att fortsätta, men jag visste att det inte skulle gå på lång sikt.

Därför tog han chansen och hoppade på då två stora namn i branschen sökte kockar för ett nytt projekt, som kom att bli Palace.

– De hade stora visioner!

Man säger ju alltid att ”vi ska göra den här restaurangen till stans bästa”, men här var det inte bara något man sa, utan det blev så på riktigt. Palace har kommit på första plats under fem–sex år i rad då Finlands 50 bästa restauranger rankas, berättar han.

Restaurangen öppnade hösten 2017. Sommaren 2019 fick den sin första Michelinstjärna, 2022 den andra.

– Att vi fick två Michelinstjärnor var verkligen en stor grej! Palace är den andra restaurangen i Finland någonsin att ha två Michelinstjärnor.

Och jo, det går faktiskt till som man tror då Michelininspektörerna kommer. De är anonyma och beter sig som vilka andra restaurangbesökare som helst.

– Ofta kan man ändå misstänka vad som är på gång. De kommer vanligen ensamma och brukar vara från Frankrike eller England. De äter, pratar och frågar, tittar sig omkring och så betalar de och går. Så om man  KURIREN 5

 Jonathan Slotte blev kock nästan lite av en slump. Han var rastlös som skolelev och visste att han ville börja arbeta med något praktiskt.

Han sökte in till linjerna för kock, husbyggare och snickare, men är med facit i hand glad att valet sist och slutligen föll på kocklinjen. Han har alltid haft ett intresse för smaker och dofter och var som barn ivrig att smaka på nya frukter eller dofta på blommor. I dag arbetar han som köksmästare på Fröj i Vasa.

Jonathan Slotte ...

Forts. från föregående uppslag

ser ensamma britter eller fransmän i bokningarna gäller det att vara på alerten, säger Jonathan och skrattar.

Lokalproducerat med touch av stora världen Just år 2022, då Palace fick sin andra stjärna, var något av ett toppår hittills i Jonathans karriär. På våren vann han den nationella Pro Gaala, som baserar sig på nomineringar inifrån branschen. Sommaren karaktäriserades av Michelinutnämningen, där han deltog som representant från Palace i prisceremonin i Stavanger.

Under hösten ställde han upp i tävlingen Årets kock. Han hade deltagit en gång tidigare och då 6 KURIREN

kommit tvåa. Nu satsade han på att vinna – vilket också lyckades!

Finns det något kvar att sträva fram emot efter detta?

– Jo visst finns det saker jag ännu vill uppnå, till exempel att ha en egen restaurang. Kanske till och med en restaurang med en Michelinstjärna, säger han.

För tillfället är det ändå köksmästarskapet på Fröj som gäller. I praktiken kockar han ganska mycket, men planerar också menyer, gör beställningar, jagar efter råvaror och ser till att nivån hålls tillräckligt hög. Fröjs profil beskriver han som en finkrog med lång meny, en fyrarätters, en sjurätters och till det à la carte. Ett genomgående tema är att många av råvarorna kommer från lokala producenter.

– Under sommarhalvåret är

utbudet nästan oändligt. Utöver lokalproducerade grönsaker och kött använder vi också mycket vilda örter, blommor, bär och svamp. Vi tar dem tillvara, picklar, torkar eller gör oljor. Just den här tiden på året då vi går in i picklesförrådet och ser vad som finns kvar, är vi glada över att ha satsat så mycket på allt tillvaratagande.

Utöver de lokala smakerna tar vi också in kryddsättning från runtom i världen, berättar Jonathan.

Då de olika rätterna och menyerna ska komponeras är utgångspunkten att det ska smaka bra, smaka mycket och upplevas som generöst.

– Här i Österbotten passar det inte med minimala portioner, konstaterar Jonathan.

Helheten försöker man göra både balanserad och kontrastrik. Maten ska ha sälta, syra

och umami. Den får gärna vara fyllig och ha lite tuggmotstånd, kanske med något knaprigt.

– Det ska vara variation och olika spännande saker som händer i maten. Vi vill ge en känsla av att det är speciellt att äta på Fröj, att man inte blir serverad något som man lika bra hade kunnat laga där hemma.

Fröj ägs av Mattias Åhman och Simon Selin, som också äger restaurangen Hejm och den nyöppnade, kombinerade lunchstället och vin- och tapasbaren Eijn.

Bra redskap och bra råvaror hjälper För hemmakockarna tipsar Jonathan om att satsa på redskapen.

– De gör förvånansvärt mycket. Extra viktigt är det att ha bra, vassa knivar. Även riv-

JONATHAN SLOTTE ● Jobbar som köksmästare på fine dining-restaurangen Fröj i Vasa. ● Är nygammal Vasabo, år 2024 flyttade han tillbaka till staden där han är född och uppvuxen. ● Familjen består av sambon Tintin, två barn (en fyraåring och en bebis som är ett halvt år gammal), samt kanintaxen Örnie. ● Sedan han flyttade till Vasa och blev husägare har trädgårdsarbete vuxit fram som ett nytt intresse. Motion är ett annat, han springer och tränar på gym i den mån tiden räcker till. ● Att välja någon absolut favoriträtt är omöjligt, men just nu ser han fram emot sommaren. I och med det skulle det smaka bra med grillade grönsaker i någon form. Matiga sallader är också något som han alltid uppskattar.

järnen behöver vara vassa för att allt inte ska bli ett enda mos då man river, så det lönar sig att byta ut dem då och då. Ett zestjärn kan också vara användbart, säger han.

Det gäller att se till att ha en bra stekpanna, inte bara av praktiska skäl utan för att de kan bli ohälsosamma att använda då ytan börjar bli dålig.

– I proffskök används dessutom mandolin mycket. På den kan man skiva saker riktigt tunt, vilket bidrar till att göra matlagningen intressant.

Han lyfter också fram vikten av rena råvaror om man vill satsa på sin matlagning. Med det menar han till exempel att köpa hela citroner och pressa i stället för att välja färdig juice, eller färsk chili i stället för torkat pulver.

– Försök vara taggad på matlagning redan i affären. Om

 Vägg i vägg med Fröj, och med samma ägare, ligger den nya tapas- och vinbaren Eijn, som också serverar lunch under vardagar.

man hela tiden köper samma råvaror är det svårt att variera maten eller lära sig något nytt.

Prova till exempel att byta ut en grönsak mot någon annan, tipsar han.

Då man kockar gäller det att lita på smaksinnet – och att våga prova.

– Recept görs oftast ganska säkra, men man kan alltid smaksätta mer än vad som står i receptet. Och våga testa också svårare recept! Det gör inget fast man inte alltid lyckas, man kan ändå lära sig något eller få nya idéer, säger Jonathan.

Krydda och dekorera med blommor Hemma hos Jonathan Slotte lagar både han och hans fästmö Tintin mat.

– Hon uppskattar inte om jag börjar påpeka alltför många

saker åt henne, men oftast fungerar det väldigt bra, säger han.

Händer det någonsin att det värms en fryspizza hemma hos er?

– Just fryspizzan har faktiskt lämnat bort från vår vardagsmat, men nog tar vi till andra genvägar, som att värma leverlåda eller steka upp pyttipanna ur frysen. Vi har konstaterat att hela familjen tycker allra mest om hemlagat, men ibland räcker tiden och orken inte till, konstaterar han.

Jobbet som kock går ofta i kors med ett vanligt familjeliv. Jonathans arbete består av mycket kvällsjobb, samtidigt som resten av familjen är lediga. Ofta går det att pussla ihop vardagen, men speciellt under långa perioder med extra mycket arbete funderar han på om det är värt det.

Han är glad över att vara tillbaka i Vasa tillsammans med sin familj. De har köpt ett äldre egnahemshus med en trädgård där det finns äppelträd och bärbuskar.

– Här är naturen närmare än i Helsingfors och det är roligt att gå och plocka olika ingredienser. I sommar ska vi odla örter och ätbara blommor.

Just blommor är något han gärna använder så mycket han kan i maten. Det blir vackert och en del av dem kan också tillföra mycket smak.

– Gräslöksblommor är ett exempel på blommor man kanske inte kommer att tänka på att använda i maten. Hela blomsamlingen som en klump kan bli lite för mycket, men om man klipper lös de små blommorna och strör över dem blir det jättefint och smakar bra, tipsar han.

 KURIREN 7

För Caroline är håret inte längre huvudsaken Caroline von Zweygbergk är en glad och spontan Pargasbo i fyrtioårsåldern som lider av sjukdomen alopecia. Hon berättar att hon är öppen och social och trivs med att vara bland folk, samt att arbeta för och med människor. Hon försöker se positivt på livet och gillar utmaningar både i arbets- och privatlivet.

Text och foto: Mariella Kronström

C

aroline von Zweygbergk har den autoimmuna sjukdomen alopecia, vilket leder till håravfall. Sjukdomen drabbar människor i varierande ålder och kön. Exakt vad som utlöser sjukdomen är inte fastställt.

Det finns tre olika typer; alopecia areata som innebär att man har kala fläckar i hårbotten, alopecia totalis, vilket medför att man saknar hår på huvudet men har övrig kroppsbehåring och alopecia universalis där den drabbade saknar all kroppsbehåring.

Caroline har alopecia universalis. Det är sällsynt att håret växer tillbaka då man har denna form av håravfall. Det kan komma något fjun någonstans på kroppen, men ofta inte mer än så.

Sjukdomen började visa sig 2013 då Caroline fick kala fläckar i hårbotten. Plötsligt kunde hon dra loss stora tovor av hår från huvudet utan att det gjorde ont och hår hittade hon överallt där hemma: på golvet, i sängen och duschen. Vid julen 8 KURIREN

samma år bad hon slutligen en kompis raka av det som fanns kvar av hennes självlockiga hår.

Stor chock – ingen visste vad symtomen berodde på Caroline hade vid tidpunkten en tvåårig son och en ettårig dotter och sjukvården utredde olika orsaker som håravfallet kunde bero på, bland annat om det var något hormonellt. Utredningen tog lång tid och slutligen vände sig Caroline till den privata sjukvården där fastställandet av diagnosen sedan skedde snabbt.

En erfaren hudläkare ställde diagnosen alopecia genom att titta på hennes symptom. I bakgrunden fanns en komplicerad förlossning som slutade i akut kejsarsnitt och Caroline misstänker själv att det var kroppens stressreaktion som utlöste denna sjukdom hos henne.

Sjukdomen kan vara genetisk, men ingen i släkten har, vad hon vet, haft någon form av alopecia.

Håret är en stor del av ens personlighet och det tog tid för Caroline att lära sig acceptera det nya utseendet och att bli

van vid sin nya spegelbild och hur hon såg ut på fotografier.

Hon använde peruk ett och ett halvt år. Det fanns dock inte lockiga peruker, vilket ledde till att Caroline i alla fall såg helt annorlunda ut än tidigare.

Hon kom med tiden fram till att peruk inte var hennes grej och slutade använda sådana.

Den första tiden utan peruk använde hon olika mössor.

Nuförtiden har Caroline valt att varken använda peruk eller någon huvudbonad.

Caroline berättar att hennes avsaknad av ögonbryn ledde till att folk inte visste var de skulle fästa blicken under konversationer med henne. Hon valde därför att tatuera ögonbryn.

– Då behöver man inte måla dit något varje morgon och hoppas att det sitter kvar ännu på eftermiddagen, säger hon.

Blev sjuk som vuxen Caroline var vuxen då hennes sjukdom bröt ut. Visst sörjde hon sitt hår, men hon hade vid tidpunkten två barn under tre år, vilket ledde till att fokus låg på annat än sjukdomen. Hennes

CAROLINE VON ZWEYGBERGK Hemort: Pargas

Familj: mannen Janne, barnen Jim och Lilli samt hunden Simba

Utbildning: Restonom YH Yrke: Försäljningschef

Hobbyer: Barnens hobbyer tar en hel del tid just nu, men jag försöker röra på mig och till exempel yoga i mån av möjlighet. Går en keramikkurs på Arbis.

 Caroline von Zweygbergk är en kvinna full av positiv energi.

man var också ett stort stöd och fanns där för henne. Det var en känslomässigt turbulent tid.

– Det tog en tid men sedan konstaterade jag att det fortfarande var jag där, bara utan hår.

Min personlighet hade inte farit någonstans.

Caroline försöker tänka att hon i grunden är frisk och att det går att leva ett helt normalt liv utan hår. Alopecia är ingen livshotande sjukdom och hon behöver inte ta någon medicin. Det hon däremot tycker är oroväckande är hur vanliga olika autoimmuna sjukdomar är nuförtiden.

– Då man som kvinna inte har hår blir man uppmärksammad i samhället. Folk tittar, stirrar och kommer fram och frågar.

Caroline berättar att hon alltid strävar efter att diskutera och berätta, ju mer allmänheten vet om alopecia desto bättre.

Vissa dagar och tillfällen är hon såklart mera intresserad av att diskutera sjukdomen än andra, men hon anser ändå att det är bättre att fråga än att tissla och tassla.

– Alopecia smittar inte och är inte heller livshotande, betonar hon.

Caroline har flera gånger även fått frågan ifall hennes hårlöshet är självvald. Hon säger sig ha märkt att det nuförtiden är mera acceptabelt att se olika ut i samhället. Alopecia har under senare år fått mera synlighet och positiv uppmärksamhet i media och även offentliga

samt kända personer har gått ut med att de har sjukdomen.

– Alopecia är inte en sjukdom som behöver följas upp regelbundet, vilket innebär att man efter diagnosen och den första tidens sjukvård blir rätt så ensam med det hela. Tyvärr finns det än så länge begränsat med information om sjukdomen på svenska i Finland.

Stöd av andra på Facebook Caroline hittade själv kamratstöd via en inhemsk Facebook-grupp (Alopeciaklubi). I gruppen kan man få bekräftelse för sina känslor och stöd av varandra. Där delas även olika tips och till exempel aktuell forskning inom ämnet. Liknande

svenskspråkiga facebook-grupper, som man kan gå med i finns i Sverige, berättar hon.

Caroline är glad ifall hon kan fungera som ett stöd och en förebild för andra.

– Det är alltid roligt då folk hör av sig och det känns värdefullt att kunna stöda andra i en liknande situation. Ofta då man själv är öppen med något och väljer att gå ut med det i offentligheten, får man stöd och kommer i kontakt med andra i liknande situation.

Alopecia medför vissa praktiska utmaningar. Caroline berättar att ögonfransar och näshår är de hår hon saknar mest. Utan dessa finns det nämligen inget skydd mot till exem- pel damm, svett eller annat KURIREN 9

För Caroline ...

Forts. från föregående uppslag

som dessa hår vanligtvis skyddar emot.

– Jag märker till exempel då jag tränar, att svetten vill rinna rakt ner i ögonen. Damm kommer också lättare in överallt i ögon, öron och näsa. I början kändes det som att ögonen ständigt rann och var torra.

Såklart skulle hon även vilja ha sitt huvudhår tillbaka av både estetiska och praktiska skäl, det är till exempel väldigt kallt utan hår och huvudet är även känsligt för sol och hetta.

FINN 5 FEL

Väljer kläder efter behov och känsla

utan hår”. Vill du ge en komplimang eller uppmuntran; fokusera på personens personlighet och styrkor i stället för att kommentera utseendet, säger hon och avslutar: – I stället för att sätta så mycket fokus på någons utseende, kanske vi kunde tänka att vi alla, av varierande orsaker, ser olika ut och att det är helt okej. 

Lösning på sidan 54.

FINN 5 FEL

Kläder i vissa material kan hon inte längre använda, eftersom materialen känns obehagliga direkt mot huden.

– Min klädstil har i och med sjukdomen också ändrats en aning. Numera väljer jag mjukare material och kläder med en  Keramiken är ett viktigt andningshål i vardagen för Caroline. lite femininare känsla eftersom denna klädstil funge- kultur måste du ha, Enbildar litenen smula hjälp. Man ska ändå inte ska let och fortsatte med det hon rande helhet som passar mig. låta sjukdomen sätta gränserna, Edwin – du kommer inte härifrån för- mådde bra av.

Finkänslighet är något Caroutan fortsätta göra sådant man Har du några tips och råd du har den! mårförstått bra av. Lär omgivningen line poängterar flera gånger till personer som justrän fått sjukanpassa sig till nya situationer under intervjun. domen eller deras anhöriga?

– Försök att inte ha förutfat–Sjukdomen gör inte fysiskt och kör på, säger Caroline.

Hon ger som ett eget exem- tade meningar om folks utseont, men kan vara psykiskt belastande. Det behöver få ta pel att hon i tiden inte ville sluta ende och var inte alltför snabb tid att vänja sig med det hela. gymnastisera och till exempel att döma. Undvik även kompliVar snäll mot dig själv, det stå på händer, men var rädd för manger som ”du har så snygg är en sorg och det är okej att att peruken skulle lossna. Då form på huvudet, så det klär känna sig ledsen och att be om skippade hon peruken i stäl- dig, men jag skulle se hemsk ut

– Jag vill gärna fråga om jag kan få gifta mig med er dotter – och när ja nu är här, om ni kan låna mig pengar till bussen hem?

Jag vill gärna fråga om jag kan få 10 KURIREN gifta mig med er dotter – och när jag nu är här, om ni kan låna mig lite pengar till bussen hem?

MÄNNISKOR EMELLAN Maria Stratton är en kreativ småbarnsmamma som bor i Nykarleby med sin man och fyra barn – tre döttrar och en son. Hon tycker om att göra musik, illustrera Bibelord och fundera på livet.

Kroppsmirakel nda sedan vi läste om människans biologi i grundskolan har jag varit fasciÄ nerad av människokroppen. Det var nära

att jag skulle ha studerat till barnmorska i ett skede. Men efter två kreativa mellanår i Sverige efter gymnasiet, kändes tanken på att gå omkring i sjukhuskorridorer alldeles för stelt och sterilt. Så jag lät min studieplats gå till någon annan och intresset för människans biologi förblev något jag bar med mig i bakgrunden.

Mitt intresse för kroppen har gjort att jag samlat på mig en hel del information genom åren, av nyfikenhet och ibland nödvändighet. Jag har lärt mig mycket om hur min egen kropp fungerar och kunnat anpassa mitt liv för att bättre ta hand om mig själv.

Men i vissa perioder har jag också varit snudd på hypokondrisk och oroat mig över diverse symptom. Något som ställt till det mycket för mig har varit mina hormoner.

Och med erfarenheter av bland annat utbrändhet och flera graviditeter i bagaget, har jag fått skylla på hormonerna många gånger när saker och ting inte varit riktigt tipptopp.

Speciellt i samband med graviditet och barnsängstid har jag drabbats av rädslor för sjukdom. I ett skede då man som kvinna uppmanas vara alert och hålla koll på både sin egen och sin nyfödda babys kropp, så att det inte uppstår någon infektion eller andra komplikationer efter en förlossning, blev jag extra vaksam. Och med en ny liten människa under ens ansvar och beskydd kan man lätt drabbas av oro. Samtidigt händer det massor i kvinnokroppen under denna tid och man förlorar sömn och har fullt av hormoner som fluktuerar vilt.

Jag minns speciellt då läkaren på efterkontrollen efter en av mina förlossningar, hade sagt att det var bra att känna efter

mig om den körtel i hjärnan som är ansvarig för att utsöndra sömnhormonet melatonin. Tallkottkörteln, eller epifysen som den också kallas, sitter ungefär mitt inne i hjärnan och är i normala fall stor som en ärta.

Det fascinerar mig att den del som styr något så viktigt som sömn och vakenhet, sitter mitt inne i vårt huvud, så långt ifrån all ytlig påverkan. Via ögonen får körteln information om ljus och mörker och utsöndrar det viktiga hormonet som behövs för att vi ska kunna somna.

Det är både fantastiskt och förskräckligt att tänka på hur skör varje människa är när det kommer till kroppens olika funktioner.

Hur mycket hormonerna styr oss, vare sig vi vill det eller inte.  Att komma ut i solskenet är bra för hela

människan. Foto: Maria Stratton.

eventuella knölar i bröstet när man nyss ammat. Samtidigt kände jag till en ung mamma som nyligen fått bröstcancer och jag var livrädd för att faktiskt hitta någon knöl varje gång jag kände efter.

Det var jättejobbigt för mig att behöva tänka på att undersöka min kropp ända tills det slog mig vad ordet ”undersöka” bokstavligen betyder. Jag beslöt mig för att leta efter mirakel och under i stället för knölar och valde att tacka Gud för min kropp och alla delar som fungerade som de skulle. Varje kropp är ju ett enda stort mirakel när man tänker efter!

Hormoner styr inte bara det reproduktiva systemet och humöret utan allt från hungerkänslor och motivationsnivåer till sömnkvalitet. Jag minns att jag läste om sömnen i psykologiboken inför studentskrivningarna och senare har jag också lärt

Det är nog sant som det står i Bibeln, att om en kroppsdel lider, lider hela kroppen. Ändå är det svårt att få till hälsosamma livsstilsförändringar för många av oss. Om man mår psykiskt dåligt orkar man inte heller ta hand om den fysiska kroppen. Men ofta fungerar dessa två aspekter av mänsklig hälsa i någon slags symbios med varandra.

Som när man går på promenad i solskenet och blir gladare av ljuset och D-vitaminboosten. Det fysiska välmåendet är beroende av det mentala och vice versa.

Kanske nyckeln till balans ligger i att luta sig mot det ena eller det andra, beroende på vilken sida som känns mer stabil.

Om jag känner mig mentalt trött kanske min kropp kan ta de fysiska steg som krävs och är kroppen trög kanske min mentala styrka kan få mig upp ur soffan.

Det enda jag säkert vet är att både min kropp och min knopp mår bra av frisk luft och motion. Och båda behöver omvårdnad.

Maria KURIREN 11

 Fötterna är viktiga att behandla, eftersom de ska bära upp oss och kunna anpassa sig till stödytan. Foto: Privat.

Att träna balansen är viktigt, särskilt för äldre eller personer med neurologiska sjukdomar.

Balansen förebygger fall och skador samt förbättrar postural kontroll och kroppshållning.

 Undervisningssituation i Bangladesh: Foto: Sophie Kawecki 12 KURIREN

Träning av armfunktion. Cecilia förevisar på en kursdeltagare. Foto: Privat.

 Patientdemonstration i Indien: behandling av en patient med stroke, kursdeltagarna ska lära sig hur man gör.

På den högra bilden demonstrerar Cecilia träning av handfunktionen på en kursdeltagare. Foto: Privat.

Cecilia Löfgren hjälper i Finland och utomlands Cecilia Löfgren valdes som första finlandssvensk till Årets fysioterapeut år 2024. Under sin över 30 år långa karriär har hon hunnit med mycket, både i hemlandet och utomlands.

T

ill vardags arbetar Cecilia Löfgren vid Raseborgs Fysioterapi i Ekenäs, där vi också träffas. Det är liv och rörelse i de ljusa, ändamålsenliga men samtidigt mysiga lokalerna. Här erbjuds rehabiliterande behandlingar och ledd gruppverksamhet.

Kunderna kommer från alla åldersgrupper: från barn till äldre och även idrottare.

Några dagar före intervjun har Cecilia precis återvänt från en resa till Bangladesh där hon undervisat i Bobath-konceptet, men mer om det lite senare.

Det låter alldeles fantastiskt att

Text: Sophie Kawecki en fysioterapeut från lilla Ekenäs i lilleputtlandet Finland åker till ett tätbefolkat land som Bangladesh för att utbilda människorna där, men så är alltså fallet.

Cecilia har gjort flera resor till Bangladesh och även till Indien. När man läser motiveringen till valet av Årets fysioterapeut på Finlands fysioterapeuters (Suomen fysioterapeutit) webbplats, översatt från finska, förstår man varför Cecilia är en eftertraktad fysioterapeut: ”Utmärkelsen Årets Fysioterapeut ges till hårt arbetande individer som inte bara har

utvecklat sin egen kompetens till en hög nivå, utan som också vill dela med sig av denna kunskap och hjälpa andra på fysioterapins väg.” Vidare beskrivs Cecilia som en motiverad neurologisk rehabiliteringsspecialist. ”Hon är kreativ och uppskattar uppenbarligen möjligheterna att lösa sina klienters rörelseproblem”, säger Tiina Mäkinen, ordförande för Finlands Fysioterapeuter på webbplatsen. ”Cecilia är till och med mer känd internationellt än nationellt bland dem som arbetar med neurologisk rehabilitering.”

Neurologisk rehabilitering och Bobath-konceptet Det var också första gången som en fysioterapeut inom neurologisk rehabilitering fick utmärkelsen Årets fysioterapeut.

Cecilia berättar att man med neurologisk rehabilitering hjälper patienter med olika sjukdomar.

– Rehabiliteringen gäller störningar på centrala nervsystemet, alltså på hjärnan och ryggmärgen. Det kan vara MS, Parkinson, en hjärntumör eller en inkomplett ryggmärgsskada.

Eller om man fått en stroke  så KURIREN 13

Cecilia Löfgren...

Forts. från föregående uppslag

är ett område skadat och då rör man sig annorlunda. Då är vår uppgift som jobbar med den neurologiska rehabiliteringen att försöka hitta lösningar så patienten hittar sätt att använda musklerna och kan börja röra sig igen. Det handlar ofta om många år av rehabilitering.

Fysioterapeuter får en bred utbildning men för att bli riktigt bra gäller det att specialisera sig. Man kan specialisera sig inom stöd- och rörelseorgan, barnfysioterapi, lymfa, idrott – ett område som är mycket populärt bland ungdomarna – och även inom vuxenneurologi.

– Jag arbetar enligt ett neurologiskt rehabiliteringskoncept som kallas Bobath-konceptet. Namnet kommer från de två tyskar som uppfann konceptet på 1940-talet, Berta och Karel Bobath.

Namnet finns kvar för att hedra paret Bobath. Det här konceptet finns över hela världen och man jobbar med somatosensorisk input, det är mycket ”hands on”. En viktig del av konceptet är att fysioterapeuten analyserar och observerar varför en person rör sig som hen gör och varför hen inte kan använda de muskler som hen borde använda. Ju mer individuell rehabilitering man kan få efter en sjukdom, desto bättre livskvalitet, förklarar Cecilia.

Paret Bobath uppfann konceptet genom kliniska observationer av patienter med neurologiska skador. Berta Bobath fokuserade på att utveckla behandlingar för att förbättra patienternas motoriska funktion, medan Karel Bobath bidrog med den neurologiska förståelsen bakom konceptet.

Cecilia gick grundkursen i Bobath-konceptet 2001 och minns att hon då ifrågasatte hur hon riktigt hade arbetat med sina klienter innan hon lärde sig dessa metoder. Efter det har hon uppdaterat sina kunskaper flera gånger om.

Forskningen går framåt och man måste hänga med.

– Ett konkret exempel: när jag blev färdig skulle man inte stimulera neurologiska patienter i handen eller under fötterna för man trodde att det gav upphov till spasticitet. Och nu vet man att det är helt tvärtom. Det är alltså viktigt att hålla

sig uppdaterad om vad som händer inom forskningen, säger Cecilia.

Hon konstaterar att det man inte använder, försvinner.

– Alla får input utifrån, oberoende av om vi har en skada eller inte, till exempel när vi har fötterna mot golvet. Har man då nedsatt känsel så måste man få hjälp med det och uppdatera det i sin hjärna.

Ju bättre känselinput vi får till hjärnan, desto bättre rörelserepertoar får vi. Om man haft benet gipsat i 8–12 veckor så känns benet inte riktigt som ens eget ben när gipset tas bort. Då har lite av ens kroppsschema i hjärnan försvunnit, förklarar Cecilia.

På Raseborgs Fysioterapi jobbar Cecilia mest med Fpa-kunder, det vill säga personer under 65 år med en grav funktionsnedsättning. De har berättigats medicinsk rehabilitering som är kostnadsfri för kunderna.

– Vid 65 års ålder övergår kunderna sedan till det kommunala, men före det kan det handla om åratal av en kundrelation. Man lär känna kunderna och vet när man vågar utmana och när man ska bromsa. Motivation är viktigt, liksom att se möjligheter, inte hinder, säger Cecilia.

Annan syn på vård i Bangladesh Cecilia har genom att vidareutbilda sig inom Bobath-konceptet blivit instruktör inom konceptet. Därför reser hon till olika platser i världen och utbildar andra.

– Det var nu femte gången jag var i Bangladesh och jag stannade där endast nio dagar den här gången. Jag höll två grundkurser och hjälpte till på en fördjupningskurs. En kurs räcker i 110 timmar. Efterfrågan är enorm och mängden människor är i en helt annan skala än här hemma, 167 miljoner i hela landet.

Bara i huvudstaden bor det 17 miljoner människor och vi ska minnas att landet till arealen är mindre än Finland.

Patienterna är entusiastiska över att det kommer utlänningar med ny kunskap till deras rehabiliteringscenter.

Arbetsspråket är engelska. Utrustningen är dock inte på samma nivå som i Finland.

– Där fanns en höj- och sänkbar bänk, annars träbänkar, en handduk per kund och terapeut – hygienen är inte som vi är

Att träna med en ballong kan vara ett roligt och effektivt sätt att förbättra flera fysiska och kognitiva förmågor. Det kräver hand-öga-koordination och snabba reaktioner. Att sträcka sig efter ballongen eller röra sig medan man håller den i luften aktiverar bålmuskulaturen.

• Kan användas för att utmana och förbättra postural kontroll.

• Perfekt för barn, äldre och personer i rehabilitering för att utveckla motorisk kontroll.

14 KURIREN

CECILIAS TIPS FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA RÖRELSEFÖRMÅGAN OCH HÄLSAN GENOM LIVET • Motion och muskelstyrka Att själv komma sig upp från sittande till stående ställning korrelerar med minskad fallrisk.

• Bålen och fötterna är kroppens grund. Tänk på hur du står och sitter eftersom det påverkar hela kroppen ända upp till nacke och käkar.

• Hjärnan förnyar sig ända tills vi dör och lär sig det vi gör – vi kan utmana hjärnan genom att göra saker och ting på nya sätt.

vana vid. Samma handduk som används på golvet används också på huvudet, berättar Cecilia.

– Behovet är också större där eftersom deras säkerhet ligger på en annan nivå än vår, till exempel ryggmärgsskadade som fallit från höga höjder såsom byggställningar eftersom det saknas säkerhetslinor. Trafiken skördar också många offer och folk skadar sig i trafiken. De har också fler strokepatienter i relation till populationen och många diabetespatienter, eftersom de älskar socker och inte är vana att motionera, säger Cecilia.

En stor skillnad är också arbetssättet inom fysioterapin och synen på arbete på rehabiliteringscentren.

– Där har de sin vita rock på så de ser nästan ut som doktorer. Det är väldigt passivt, de tar inte i patienterna såsom vi gör och de anhöriga får klä på eller klä av patienterna. Redan att lära dem att ta i patienterna och på vilka sätt de ska ta i är en stor sak. Och att få patienterna att arbeta, att aktivt delta, berättar Cecilia.

Viljan att lära sig nytt är stor men den muslimska tron kan vara begränsande – kvinnorna kan inte av religiösa skäl klä av sig.

– Konceptet måste dock kunna anpassas så det är lämpligt för deras kultur och religioner. Man måste förklara att terapin blir bättre om man får röra kroppsdelarna mera specifikt, säger Cecilia.

• Hälsosam kost Hjärnkost, till exempel valnötter, gurkmeja, olivolja, fisk och grönsaker – ju grönare grönsak, desto bättre.

• Sömn och återhämtning är också viktiga delar.

• Motivation Dela upp målen i delmål så det känns givande.

Att träna fotmuskulaturen är viktigt eftersom fötterna utgör grunden för hela kroppens rörelse och stabilitet.

Starka fotmuskler hjälper till att stabilisera kroppen och förbättra postural kontroll.

• Det sociala livet är viktigt.

• Det är aldrig för sent att börja röra på sig och leva hälsosammare!

Kulturskillnader på gott och ont I Bangladesh bor man i större familjer och har stor stimulans hela tiden. Deras fysiska hälsa är dock allmänt taget sämre än vår. I vården visar man mer respekt, medan vi är mer fysiska – finländska terapeuter är vana vid att vara nära patienterna och röra dem.

– Jag har blivit mer medveten om det, mer lyhörd. Man kan till exempel fråga om man ska sätta en kudde eller handduk mellan patienten och terapeuten om man har nära kroppskontakt. Det jag också lärt mig är att man klarar sig med så mycket färre redskap. Det underlättar för oss terapeuter att ha hjälpmedel men man kan och ska kunna göra samma terapi också utan, säger Cecilia.

Kulturskillnaderna är på gott och ont – i Bangladesh slipper man byråkrati och tillstånd som gör arbetet med klienterna långsammare i Finland. Vi har det bra ställt här.

– Men när en man från Bangladesh besökte Finland, och Finland just då, än en gång, utsågs till världens lyckligaste land konstaterade han följande: ”Ni ska vara det lyckligaste landet i världen men alla är ju så ensamma här!

Ni har all teknologi, allt ni behöver, så ingen fysisk kontakt behövs men i stället är alla så ensamma och får så lite stimulans.” Det var ögonöppnande för mig, säger Cecilia. 

Att stå mot en vägg och sträcka en arm visar hur stabilitet och mobilitet samverkar. Stabilitet i bålen och benen skapar en stadig grund som möjliggör rörlighet i armen. För optimal rörelse krävs en balans mellan dessa två egenskaper, där brist på den ena kan påverka den andra.

Foton: Sophie Kawecki.

KURIREN 15

Annika hjälper, vägleder och inspirerar Handling är den enda vägen till välmående. Det anser Annika Långbacka. Hon eftersträvar att kunna hjälpa och inspirera genom att lyfta fram olika möjligheter, utan att använda pekpinnar.

V

älmående och balans i vardagen är inget som kommer av sig själv, utan det är ett resultat av rätta handlingar, säger Annika Långbacka.

– Fråga dig själv: Vilken form av återhämtning behöver just jag i dag?, tillägger hon.

En viktig del av Annikas coaching och arbetsmetod inom det egna företaget Coach and Care är ACT, det vill säga förhållningssättet bakom Acceptance and Commitment Training.

– När du agerar enligt ACT:s grundpelare får du lättare att klara av stress och utmaningar i livet och i vardagen. Du får lättare distans till krävande tankar och känslor, så att dessa inte längre styr ditt beteende, utan ditt beteende styrs av de värderingar som är viktiga för dig. Du blir mer närvarande i ditt liv, vilket leder till en mer meningsfull vardag och ökad livskvalitet, förklarar hon.

– Kort sammanfattat handlar det om att identifiera vad man tycker är viktigt i livet och att ta konkreta steg i riktning mot det, tillägger hon.

Från veterinär till socionom I grunden är Annika utbildad veterinär. Från millennieskiftet jobbade hon bland annat som stadsveterinär i Jakobstad och som jourhavande veterinär i Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Karleby.

16 KURIREN

Text och foto: Margaretha Sundkvist

 Att ligga på rygg var inte alltid möjligt. Då var magliggande på golvet ett alternativ.

– Jag studerade också ledarskap och till hygienikerveterinär. Mitt jobb handlade om både administrativt och kliniskt arbete. Jag gillade att jobba med djur, men i slutändan blev det både ett oregelbundet och stressigt arbete.

Efter sin mamma- och vårdledighet 2012 studerade hon under ett par år senare vid sidan om jobbet som hygienikerveterinär till mental tränare, något som hon haft stor nytta av.

Redan under de sena tonåren drabbades hon av ryggproblem

med bland annat flera ryggskott.

– Jag hade alltid varit en aktiv idrottare och höll på med alla möjliga motions- och träningsformer, framför allt cykling och löpning. Tyvärr lyssnade jag inte på kroppen, konstaterar Annika. År 2018 kraschade ryggen ordentligt, också bland annat på grund av en del psykisk belastning, bestående av både inre och av yttre stress.

– Jag fick svåra smärtor, kom mig inte ur bilen och kunde inte sitta. Även om jag alltid tränat aktivt kunde jag knappt röra mig.

Diagnosen blev SRS, det vill säga segmentell rörelsesmärta i ryggen.

– Jag blev sjukskriven i cirka fyra månader och jobbade därefter deltid. Men problemen blev allt svårare och då blev jag långtidssjukskriven en månad i gången. Eftersom jag varken kunde sitta eller ligga på rygg låg jag på magen och målade tavlor med djurmotiv.

Ryggproblemen blev en form av väckarklocka för Annika.

Hon deltog i många olika kurser om bland annat mental hälsa och blev intresserad av att studera till socionom.

I september 2020 inledde hon sina socionomstudier på yrkeshögskolan Novia. För det mesta låg hon på rygg på soffan med datorn framför sig och läste olika kurser samt skrev 

ANNIKA LÅNGBACKA Ålder: 52 år.

Uppvuxen i: Kronoby.

Bosatt i: Sandsund, Pedersöre.

Familj: Maken Björn, barnen Ulf, Ruth och Lars och katten Silvia.

Utbildning: Veterinär, socionom, mental tränare och ACT& NPF-coach med mera.

Jobbar som: Dels egenföretagare (Coach and Care), dels timanställd på psykosociala förbundet som YAM (Youth Aware of Mental health)-instruktör.

Fritidsintressen: Motion i olika former, främst skogspromenader, och att tillbringa tid med familjen och vännerna.

Läser helst: Inspirationsböcker och kriminalromaner.

Lyssnar gärna på: Allt utom techno och skrikig hårdrock.

Ser på teve: Dokumentärer och feelgood-filmer.

Uppskattar: Människor och djur, gemenskap och vänlighet.

Ogillar: Inskränkthet, respektlöshet och rasism.

Annika med tre ord: Glad, spontan, humoristisk.

Motto: Att se det positiva och lilla i vardagen.

 Ibland behövs det svåra problem, till och med kriser, för att man ska hitta glädjen i vardagen, konstaterar Annika glatt och njuter till fullo av en skidtur.

Foto: Privat

KURIREN 17

 Regelbunden motion, oberoende årstid, är viktig för Annika. Hon

poängterar att motion sänker stressen i kroppen, innebär mindre risk för depression och bättre sömn.

Annika hjälper ...

Forts. från föregående uppslag

hemuppgifter och tenter. Ibland blev hon tvungen att ligga på mage för att klara studierna.

– Det var utmanande, men jag klarade det och kunde titulera mig socionom i maj 2022, konstaterar hon.

Viktigt med regelbundenhet Annika hade fått remiss till steloperation av ryggen. Operationen var planerad till januari 2021, sedan sköts den fram till mars och därefter till maj samma år.

– Jag började träna försiktigt för att bli i form för operationen.

Jag promenerade till exempel korta sträckor dagligen, gick på gym ett par gånger i veckan och utövade qigong, säger hon.

– Någon operation blev aldrig aktuell, kanske tack vare min envishet, tillägger hon och skrattar.

Periodvis känner Annika fortfarande av ryggproblemen.

– Men problemen är inte alls i närheten av de tidigare problemen. När jag drabbas tar jag 18 KURIREN

 När Annikas ryggproblem var som värst studerade hon till socionom. Eftersom hon inte klarade av att sitta gjorde hon många studier i liggande ställning hemma i soffan med datorn framför sig.

en kur värkmedicin på cirka tre dagar. Dessutom går jag på gym en gång i veckan och promenerar regelbundet. Korta promenader dagligen är bättre än långa sådana mera sällan.

Vilopauser och återhämtning är också mycket viktigt.

Skräddarsyr föreläsningar för olika målgrupper För drygt tolv år sedan var Annika Långbacka med och bildade MamIS (Mamma Idrotts Sällskap). I dag är ett trettiotal  Annika föreläser bland annat inom arbetar- och medborgarinstidamer i olika åldrar, från 30 till tut. I början av december föreläste hon på Jakobstads Arbis om att närmare 70 år, med i det slutna hitta glädjen i vardagen även vid långvarig smärta. sällskapet.

– Det började med att vi löpte tillsammans. Numera gör vi även acceptans och eget ansvar, privatpersoner, ger stödsamtal olika saker tillsammans, men avslappnings- och andningsöv- och erbjuder lösningsfokuserad inget regelbundet längre, för- ningar, närvaroövningar och neuropsykiatrisk coaching.

Många som deltagit i Anniutom styrketräning på söndags- mikropauser, naturens betykvällarna. Två eller tre gånger delse, kravlösa aktiviteter och kas föreläsningar och kurser upplever henne både som årligen arrangerar vi bastukväl- mycket annat.

– Jag skräddarsyr föreläs- fängslande och humoristisk. lar. Dessutom brukar vi samlas – Det är jag naturligtvis glad till julfest. Rörelseglädjen och ningar och arrangerar workshopgemenskapen är det viktiga för par och kurser för företag och och tacksam över, säger hon.

– Jag hade inte varit den jag föreningar inom bland annat oss, förklarar Annika.

Gemenskap och socialt mental träning, motivation, är i dag eller jobbat med det jag bemötande, gör numera om inte min rygg umgänge är något som hon kommunikation, också framhåller på sina före- glädje, välmående, beroende, hade kraschat. Ibland behövs läsningar inom bland annat de självledarskap och smärthante- det svåra problem, till och med lokala arbetar- och medbor- ring samt ACT och medicinsk kriser, för att man ska hitta  garinstituten. Hon poängterar qigong. Dessutom coachar jag glädjen i vardagen.

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

”I

Jag har en dröm

have a dream” sade den amerikanske pastorn Martin Luther King i sitt berömda tal den 28.8.1963 i Washington. Hans dröm var ett land där alla invånare oavsett bakgrund eller hudfärg har samma värde och samma rätt till lika livsvillkor. En dröm som än i dag är lika aktuell som då och delas av många.

Alla drömmer om någonting. Vi drömmer om att någonting ska bli bättre. Somliga drömmer stort och globalt och arbetar hårt för att få sin dröm uppfylld, andra drömmer smått för sig själv. President Trump drömmer om att ”make America great again”. De fängslade drömmer om frihet. Tonåringen drömmer om körkort.

Småbarnsföräldern drömmer om en lugn dag.

En drömmer om en livskamrat, längtar efter någon att dela livet med. Hen som skiljts från sin livskamrat drömmer om att hen ska återvända, längtar efter att de ska återförenas. En annan drömmer om en båt, längtar efter ensamhetens äventyr på oändligt hav.

Att drömma om något är att längta efter något eller någon.

Undertecknad längtar efter sinnesfrid och drömmer om en tid utan stress och penningbrist. Kanske drömmer vi mest om sådant vi saknar, kanske går saknad och längtan hand i hand när vi drömmer om något. Kanske blir vi i någon mån kreativa och aktiva när vi har en framtidsdröm.

Drömmen ger oss hopp om en förändring, det ger oss kraft att nå målet.

När jag sitter sysslolös i ett väntrum och inte ids bläddra i en reklamtidning flyger tankarna. Då dagdrömmer jag. Utan att sluta ögonen ser jag framför mig en sommarstrand i strålande solsken, jag drömmer om att ta mig ner till vattnet och simma ut fastän jag i verkligheten sitter och väntar på en grå ortopedmottagning.

Sitter jag hemma i soffan och väntar på ett telefonsamtal kan jag dagdrömma om

pratbubblor. Jag har drömt vidare, alltså skapat egna fortsättningar, på någon film jag sett eller bok jag läst.

Som ung kände jag igen detaljer från en dröm när något strax senare inträffade i verkligheten.

En tid efter att en mycket kär vän till mig blivit dömd till ett långt ovillkorligt fängelsestraff drömde jag att hen satt på sängkanten i en liten mörk fängelsecell, hen grät och viskade mitt namn. Det var en mycket klar och redig dröm och jag minns den så bra eftersom jag vaknade kallsvettig med bultande hjärta.  Den amerikanske medborgarrättskämpen

Martin Luther King har fått ett eget monument i Washington. Monumentet består av en nio meter hög skulptur av King och av en mur med citat hämtade ur hans tal. Foto: Adobe Stockphoto.

en god middag med morotslåda, klyftpotatis och rökt fisk, och crème brûlée till efterrätt. Att dagdrömma eller fantisera är för mig ett tidsfördriv som i bästa fall ger mig inspiration till en text eller till att sätta i gång med något annat mer eller mindre roligt. Som att laga mat. Eller diska.

Som bekant drömmer vi när vi sover.

Varje gång vi sover drömmer vi fastän vi inte alla gånger minns vad. Vi drömmer under den lätta och ytliga så kallade REM (Rapid Eye Movement)-sömnen då ögonrörelser kan skönjas under slutna ögonlock, vilket är ett tecken på stor hjärnaktivitet och tankeverksamhet. Då upplever vi händelser på ett hallucinationsliknande sätt.

Eftersom vi oftast sover om nätterna bearbetar vi i drömmen omedvetet både den gångna dagens upplevelser och känslor samt fantiserar och fabulerar.

Mina drömmar kan vara huvudlöst tokiga. Jag minns att jag en gång drömde en Kalle Anka-dröm och då var drömmen sådan som i en serietidning, i rutor med

I allmänhet har jag sällan mardrömmar.

När min livskamrat bodde hemma hos mig påstod han att jag grymtade och ropade obegripligheter i sömnen. Det är vanligt att folk pratar eller skriker under drömsömn. Även min katt gör små pip-ljud och jamar när hon sover. Det rycker till i morrhår och tassar och då undrar jag vad katten drömmer.

Det finns folk som går i sömnen. En ung studerande drog ner taklampan i sitt sovrum en natt och vaknade med lampan i famnen. Olika faktorer påverkar hur lugnt eller vilt vi sover. Det kan vara fråga om stress, hunger, mättnadskänslor, mediciner, smärtor eller att sovrummet är för kallt eller för varmt – då blir sömnen orolig och drömmarna mindre trevliga.

Våra drömmar kan vara som ett terapiarbete alternativt likt en verklighetsförankrad sinnesförnimmelse eller helt sakna betydelse. Det finns människor som försöker tolka och tyda drömmar och i Bibeln kan vi läsa om folk som i sina drömmar fick budskap från Gud. ”I have a dream.”

Visst bär vi alla på en dröm. En dröm om att allt ska ordna sig, allt ska bli bra. I verkligheten.

För att jag eller du ska nå längtans mål får vi inte ge upp i vår strävan.

Anne

KURIREN 19

 I före detta daghemmet Villekulla i Lovisa centrum finns ett lager av saker som

 Natalia Sjöholm-Dufvelin och Jonas Dufvelin har behövs i hushållet och hit kan såväl flyktingar som andra hjälpbehövande sticka sig in. börjat köra ut bröd också till landsbygden och till Maaria Mäntysaari är en av många som håller i trådarna för verksamheten. äldre funktionshindrade. Foto: Maya Fröberg.

Foto: Carita Liljendahl.

Brödleveranser som blev mer än bara föda för magen Brödköerna växer också i Finland. Det som började med insamlingar till ukrainska flyktingar har i dag utvecklats så att även andra hjälpbehövande och ensamma i Lovisanejden får hjälp.

Text: Carita Liljendahl 20 KURIREN

D

å de första flyktingarna från Ukraina anlände till Lovisa var hjälpbehovet stort. De nyanlända hade behov av så gott som allt en människa behöver i ett hushåll. Möbler, kläder, hygienartiklar och mat.

Barnen önskade sig kanske en cykel.

Viljan att hjälpa var så pass stor att logistiken och andra praktiska arrangemang nästan blev omöjliga att genomföra.

– Det var kaotiskt, säger Maaria Mäntysaari som är en av dem som grundade facebookgruppen Apua Loviisan Ukrainalaisille. Vi tog emot saker i vårt hem och från en dag till en annan var farstun

varje dag fylld av allt möjligt som människor skänkte.

Byggnaden Villekulla som ligger centralt i Lovisa centrum är ett gammalt daghem, men då barnen flyttade till andra lokaler blev huset tomt och kunde förvandlas till en insamlingsplats.

– Vi får vara här med vårt lager av möbler, kärl och kläder åtminstone till slutet av juni, säger Maaria Mäntysaari.

För byggnadens del är det bara bra att den inte står tom på vintern, säger hon.

Gårdagens bröd skänktes bort Jonas Dufvelin, som jobbar inom företaget Hardom Bröd, är med på träffen i Villekulla

och han minns hur allt började för hans del.

– När de ukrainska flyktingarna kom till Lovisa träffade jag en av dem i en butik i Bruket i Strömfors. Hans son önskade sig en cykel och vi kunde donera en sådan.

Hos Hardom Bröd blev det vissa dagar ett överskott av bröd. Eftersom det är färskvara som företagaren inte så gärna säljer följande dag kom Dufvelin och Maija Laitikas, som bakar bröden, på att de kunde donera en del till ukrainarna som i sin tur lät frysa in bröden. Företaget sålde också så kallad mathjälpsbröd, som betydde att kunderna köpte ett bröd men inte till sig själva.

För pengarna bakade Maija bröd som gavs till flyktingarna.

 Maija Laitikas bakar för Hardom Bröd. Blir det bröd över någon dag, sådant som inte säljs, donerar företaget det till hjälpbehövande i nejden. Foto: Kalevi Ketoluoto.

I dag finns inte många ukrainare kvar i bruksmiljön i Strömfors. De har hittat hem och jobb på andra orter. Men det finns andra nyinflyttade som behöver hjälp. Bland annat har flyktingar från Afghanistan kommit till Lovisa. De får hämta kläder och saker de behöver från lagret i Villekulla. Vissa dagar delas också bröd ut där.

Fokus på verkliga behov Under åren har människor donerat allt från kläder och skor till husgeråd. Behovet av barnkläder är fortfarande stort. Likaså behövs alltid blöjor för

barn och inkontinensskydd för vuxna.

Frivilliga har stickat strumpor eller filtar, köpt liggunderlag och madrasser eller andra saker helt enligt de behov som uppstått. Från att det mesta var oorganiserat i början tar den hjälpande gruppen nu främst emot enbart saker som flyktingar och andra hjälpbehövande i trakten verkligen behöver.

En hel del saker har också donerats för att kunna skickas vidare direkt till fronten i Ukraina. Där är behovet nu större och viljan att hjälpa finns kvar.

Lokala mataffärer har också sällat sig till samarbetet. De ställde kundvagnar till förfogande och där kunde den som ville köpa något till de hjälpbehövande lägga olika varor.

Matvaror som annars skulle ha kastats bort sorterades så att den kristna gruppen Alfa & Omega tog hand om dem och delade ut varorna via sitt kafé.

Ett annat företag, Loviisan Suurkirppis, ordnade med en stor donation till ett sjukhus i Ukraina där det behövdes bland annat underkläder.

– De som jobbar inom socialvården och diakonin känner till vem som behöver hjälp så

här på lokal nivå, och de kan hämta kläder och saker från vårt lager, säger Maaria Mäntysaari.

En grupp på cirka tio frivilliga ser till att allt hålls i ordning i lagret. Leksaker och spel finns på en plats, skor och stövlar på en annan, kläder har sin plats, handdukar och borddukar sin, och stora bord är fyllda med porslin, glas, bestick och andra husgeråd.

Många äldre ensamma hemma Några veckor efter att vi träffades i lagret i Villekulla är det dags för Jonas Dufvelin  KURIREN 21

 Else och Per-Erik Johnsson är över nittio år gamla och kan inte

längre lämna hemmet för att göra uppköp. De är tacksamma för att då och då få leveranser av bröd, bullar och piroger hem.

Foto: Carita Liljendahl.

 Maija Laitikas bakar allt från lantbröd till köttpiroger och bullar för Hardom Bröd. Foto: Carita Liljendahl.

Brödleveranser ...

Forts. från föregående uppslag

och hans hustru Natalia Sjöholm-Dufvelin att testa ett nytt koncept. I Östnyland har det redan under många års tid funnits så kallade rekoringar. Lokala producenter tar emot beställningar på distans och kör sedan ut till på förhand bestämda ut22 KURIREN

delningsplatser varifrån kunderna kan hämta sina varor.

Den första turen gick till Hindersby i Lappträsk, men redan innan paret rattade dit stack de sig in hos Else och Per-Erik Johnsson som bor i Lovisa centrum. De är båda över nittio år gamla och kan inte längre själva ta sig till affären.

– Vi ska fundera hur vi kunde organisera det här på bästa möj-

 Jonas Dufvelin och Maaria Mäntysaari är båda engagerade i olika former av hjälpverksamhet i Lovisanejden. Foto: Carita Liljendahl.

liga sätt så att vi kan ge service åt de åldringar som inte själva kan gå ut och handla, säger Jonas Dufvelin.

Paret Johnsson får förvisso hemvård och ett företag ser också till att veckans matuppköp blir gjorda. Men Hardom Bröds produkter ska i regel köpas separat från någon av de två försäljningsställen som finns i staden.

Paret Johnsson beställde lantbröd, skärgårdslimpa och köttpiroger. Genom åren har Hardom Bröd och Maija Latikas vunnit flera pris, särskilt goda omdömen har den hållbara skärgårdslimpan fått.

– Den här serviceformen är fantastisk, säger Per-Erik Johnsson. Hoppas att fler rörelsehindrade kan nås av den.

Tanken är att den som kör ut

MATQUIZ

 Kati Rosas tog emot en beställd leverans som gick från Lovisa till Hindersby i Lappträsk.

VAD KALLAS VISPGRÖT I SVERIGE? VAD INNEHÅLLER EN ITALIENSK CODA ALLA VACCINARA FÖR KÖTTDETALJ? OCH VILKEN DAG SERVERAS DET RUNEBERGSTÅRTA I FINLAND?

Foto: Carita Liljendahl.

bröd också skulle ha tid att stanna en liten stund för att prata med de äldre. Ensamheten är ett stort problem bland många i dag.

– Kanske vi också kan hjälpa med något annat smått i vardagen, byta en lampa som gått sönder, säger Dufvelin. Bara vi får information om behoven på förhand.

Viktigt att gynna det lokala I Hindersby är Kati Rosas en av kunderna som kommer för att köpa lokalt producerat bröd som paret Dufvelin har med sig i bilen.

– Ibland bakar jag själv, säger hon. Men då som jag jobbade borta hemifrån hann jag sällan ens till butiken. Ändå vill jag gynna de lokala företag vi har, också Bra Brö som har gott rågbröd.

Kati uppskattar allt som är lokalt, också det faktum att veteranföreningarna i nejden brukar få jullimpor som gåva.

– Befolkningen blir äldre, säger hon. Det är på gott och på ont att få bo kvar hemma då man är gammal. Många blir ändå ensamma där och har ingen att prata med. Det koncept som Hardom Bröd nu utvecklar handlar om att ha hjärtat med i det man gör.

Hon tror att det finns många olika orsaker till dagens mat- och brödköer.

Någon har blivit arbetslös,

en annan går sjukskriven.

– Vi borde kunna utgå från att de här köerna inte skulle finnas i Finland, men de finns igen. Att butiker slänger bort mat vars bästföredatum har gått ut är trist. Många varor håller ju mycket längre än så.

Hon köper lokalt producerade råvaror utan att tänka att hon kunde få något liknande billigare från en stor marketkedja. I Östnyland får hon också kött och ägg från gårdar som ligger ganska nära hennes hem.

Idrott förenar också I Lovisanejden har det ena gett det andra och idéerna om hur alla kan hjälpa varandra och samtidigt knyta värdefulla kontakter är många. Jonas Dufvelin leder tillsammans med många andra aktiva inom föreningen Loviisan Riento-boxningsgrupper.

Då flyktingarna från Ukraina kom till Strömfors bildades grupper för judoutövning och boxning där.

– Dels lärde sig människor känna varandra, dels fick flyktingarna annat att tänka på i vardagen, säger Jonas. Men inom Riento är vi helt inriktade på att ge en del av vår tid till ungdomar överlag. Pandemin drabbade speciellt den yngre generationen. Kriget i Ukraina har också skapat ångest för många i Finland och framtiden för de unga känns osäker. 

1. Mannagrynsgröt som blandas med saft från lingon eller hallon och vispas porös brukar kallas vispgröt. Vad kallas samma gröt i grannlandet Sverige?

A. Lingongröt B. Bärpudding C. Grötpudding D. Klappkräm 2. Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg har inte bara lämnat ett digert litterärt arv efter sig. Han har också fått en bakelse uppkallad efter sig. Vilken dag förgyller man genom att njuta av Runebergstårta?

A. 5 januari B. 5 februari C. 5 april D. 5 juni 3. Memma är en klassisk finsk dessert som har en karakteristisk smak och konsistens och som traditionellt serveras med grädde eller gräddmjölk.

På senare år har den även fått ett uppsving i Sverige. Vilket slags mjöl används i rätten?

A. Rågmjöl B. Kornmjöl C. Vetemjöl D. Dinkelmjöl 4. Om du reser till Italien och avnjuter en Coda alla Vaccinara – vad äter du för köttdetalj då?

A. Oxfilé B. Högrev C. Oxkind D. Oxsvans 5. Vassbuken tillhör familjen sillfiskar.

Den förekommer i havet och i större fjärdar, från Kotka till Vasa, och används huvudsakligen till inläggningar och konserver. Vad kallas fisken i Sverige?

A. Ansjovis B. Matjes C. Skarpsill D. Dyrsill 6. Det franska köket anses vara ett av världens bästa och har gett oss många kulinariska klassiker. Bland de franska klassikerna finns en

Här kan du testa dina kunskaper om matkultur i Norden och resten av Europa i vårt roliga quiz.

Bitte Assarmo har gjort frågorna. Svaren finns på sidan 54.

mycket berömd paj som innehåller rökt skinka, ost och äggstanning.

Vad kallas den?

A. Quiche Lorraine B. Quiche Paris C. Tarte Française D. Croque Madame 7. Sedan några år tillbaka främjas den finlandssvenska matkulturen av Finlands Svenska Måltidsakademi.

Initiativtagare är kökschef Christian Tikkanen, måltidsforskare Richard Tellström och matombudsman Carita Wallman Larsson. Syftet med akademin är att främja och berätta om den finlandssvenska matkulturen och lyfta nyskapande innovationer förankrade i traditionen. När grundades akademin?

A. 2018 B. 2019 C. 2020 D. 2021 8. En av Englands mest kända maträtter är Shepherd’s Pie. Den lagas på lammfärs och gratineras med potatismos. En variant på rätten kallas Cottage Pie. Vilket slags färs innehåller den traditionellt?

A. Fläskfärs B. Nötfärs C. Viltfärs D. Vegetarisk färs 9. Mustamakkara – svartkorv – är en specialitet med anor. Denna blodkorv har tillverkats sedan 1500talet och serveras traditionellt med lingonsylt. Från vilken stad kommer korven ursprungligen?

A. Helsingfors B. Tammerfors C. Björneborg D. Hangö 10. Råg är ett av Finlands viktigaste sädesslag och finskt rågbröd är känt i hela världen. När började man odla råg i Finland?

A. 500-talet B. 800-talet C. 1200-talet D. 1500-talet Bilder: Adobe Stockphoto.

KURIREN 23

Drömmen om måleri blev sann Färgsprakande kompositioner med rosa i fokus, jordnära, abstrakt, landskap och vyer från seglatser. Konstnären Maj Sjö har en bred palett. Hennes väg till ateljén har gått via bank- och hotellbranschen och fick sin början en kväll då hon letade fram ett paket med oljefärger som låg och dammade i en låda under sängen.

Text: Daniela Salo • Foton: privata

M

aarit Miettinen växte upp i en konstnärlig familj. Hennes pappa var formgivare och inredningsarkitekt.

Studion låg i anslutning till hemmet och barndomen kret-

sade kring design, formgivning och konst.

Då det blev dags att välja studieinriktning funderade hon på arkitektur och inredning.

Men det slutliga valet föll på Hanken, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Hon

 Maj Sjö målar hamnar och platser hon besökt, samt kända landmärken och vacker natur.

24 KURIREN

 Att ställa ut på mässan Habitare i Helsingfors var en positiv upplevelse.

 Somrarna tillbringar hon ombord på den kära segelbåten.

Vattenfärger är alltid med på resan. Sommarkonstnären titulerar sig ”Sailing artist”.

har jobbat med ekonomi inom såväl banksektorn som hotellbranschen.

–Trots trevliga arbetsplatser har jag alltid burit på en dröm om att göra något kreativt, säger Maarit.

Drömmen låg i dvala under de hektiska småbarnsåren. Som tonårsförälder blir det hektiskt på ett annat vis, konstaterar hon.

–Det har blivit en hel del skjutsande till och från hobbyer.

Då finns det inte så mycket tid över för att förverkliga egna drömmar, säger hon. Men allt har sin tid. Sedan kommer milstolpen, då barnen blir stora och prövar sina egna vingar.

Tid att greppa penseln En sen kväll för dryga tre år sedan kom hon ihåg att hon en gång i tiden hade fått ett paket med oljefärger av sina föräldrar.

Det låg väl inpackat i en låda, under sängen i gästrummet.

–Nu ska jag testa måla en liten tavla, ett landskap, sade hon till sin man.

Sagt och gjort. Maarit plockade fram en liten canvasduk och satte i gång. Det blev ett havsmotiv. Då tavlan var klar, tog hon en bild av den och lade ut bilden på Facebook.

–Jag fick en massa fin feedback. Oj, så fint det kändes.

Full av iver målade hon fler tavlor. Till julen paketerade hon in tavlor som gåva till släkt och vänner.

Så en dag fick hon sin första beställning på en tavla, via Facebook.

–Det kändes stort. Och visst gav det även självförtroendet en boost. Tack vare alla härliga kommentarer vågade jag satsa på målandet, säger hon.

Signerade tavlor Nu började en ny livsfas för Maarit med två titlar: ekonom på arbetet och konstnär på fritiden.

Hon målade kvällar och nätter.

– Det hände att jag målade in på småtimmarna och blev tvungen att sluta mitt i, för att hinna få lite sömn mellan varven, säger Maarit som är självlärd och nyfiken på att prova olika metoder.

Hon målar på känsla och har valt att inte hålla sig till bara en viss stil. Färgpaletten varierar, från favoritfärgen rosa till mer jordnära toner.

– Det kan nästan jämföras med semester, då man byter från en stil till en annan, säger hon.

Samma sak med färger. Efter att ha målat med starka färger känns det avkopplande att byta till jordnära färger.  KURIREN 25

den vackra naturen. Sommarkonstnären titulerar sig ”Sailing artist”.

I somras slog drömmen in: Maj Sjö, konstnär på heltid.

–Det känns härligt att få koncentrera sig på målandet. Samtidigt innefattar konstnärskapet även en hel del marknadsföring och försäljning. Jag gillar marknadsföringen medan den andra biten är mer utmanande för mig, lite utanför min komfortzon, konstaterar hon.

Utställningar och konst i tv-rutan

 Lager på lager i rosa toner.

Att måla med oljefärger är en tidskrävande process, då lagren ska torka mellan varven.

Drömmen ...

Forts. från föregående uppslag

Val av artistnamn blev följande steg.

–Det kändes naturligt att signera tavlorna Maj Sjö. Maj kommer från förnamnen Maarit Johanna och Sjö från mammas släktnamn Sjölund.

Släkten Sjölund har alltid varit mig väldigt nära.

Konstnär på heltid Under det första året hann hon måla en ansenlig mängd tavlor.

–Jag skapade ett konto på Instagram för att visa upp min konst. Jag älskar att måla, säger Maj. Att börja måla är ett val hon inte ångrat. Responsen har varit över all förväntan. Hon lägger upp bilder på varje nymålad tavla. Spektret är brett, från olja till akvarell och akryl. Hon målar landskap, festliga figurer och abstrakta verk.

Somrarna tillbringar hon ombord på den kära segelbåten. För att inte få alltför starka abstinensbesvär från målandet har hon för vana att packa med sig vattenfärger. Hon målar hamnar och platser de besökt samt kända landmärken, och så 26 KURIREN

– Det var trevligt att så många besökare kom förbi min monter, säger konstnären Maj Sjö.

I höstas ställde hon ut sin konst på mässan Habitare i Helsingfors.

–Det var en fin upplevelse.

Besökarna hittade min monter och responsen var positiv.

Hon drömmer om att ställa ut på gallerier. Ett annat alternativ är att ställa ut på caféer. Under hösten hängde hennes konst bland annat på Café Mellsten i Gäddvik. Det gäller att vara aktiv och ställa ut på många ställen. Hon drömmer om en egen ateljé där hon även skulle kunna ställa ut sina verk, men det får vänta ännu en tid.

Under våren väntar spännande tider för Maarit, då konst signerad Maj Sjö kommer att synas i tv-rutan. Det är fråga om ett inredningsprogram, en liten snutt bara, mer än så kan hon inte avslöja. Inspelningarna skedde redan i höstas.

–Jag väntar med iver på att programmet kommer att sändas på tv.

Maarit, eller konstnären Maj Sjö, är stolt över att hon förverkligade sin dröm.

–Det är det här jag vill göra.

Jag har alltid drömt om ett arbete som varar livet ut. Och jag är så glad över att folk gillar mina tavlor och vill ha dem i sina hem.



 Konstnären Maj Sjö gillar att varva mellan olika färgskalor.

Här ställer hon ut tavlor i jordnära färger i sin hemateljé.

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej! Jag har tre barn, två döttrar och en son som alla har barn. Jag har sju barnbarn i åldern 6–16 år. Alla mina barn är gifta men sonen är frånskild sedan några år tillbaka och han har nu träffat en frånskild kvinna med två barn, en flicka och pojke på 7 och 9 år.

Sonen och hans nya kvinna kommer bra överens, men inte alltid barnen sinsemellan. Hans barn är 12 och 14 år och skillnaden i ålder barnen emellan gör att de inte alltid fungerar så bra ihop. Barnen är också olika till sättet och har även så olika intressen.

Barnens uppfostran är också ganska olika och jag känner att jag ibland skulle vilja säga till på skarpen då jag tycker att sonens bonusbarn ofta tar sig friheter som jag har svårt att kunna acceptera.

Jag känner mig som den elaka bonusfarmodern som älskar mina barnbarn så mycket mer än sonens bonusbarn som jag har svårt att ta till mig.

Jag har inte diskuterat det här med någon utan försökt hålla god min. Något större stöd från min man känner jag inte och det tar emot att ta upp saken till diskussion med min son som just nu är upp över öronen förälskad i sin nya partner.

Hur ska jag göra för att komma till rätta med mina känslor?

Bonusfarmor Hej! Bonusfamiljelivet är ofta en ekvation med många olika känslor. Glädje blandad med svåra känslor som frustration, skuld, skam och otillräcklighet.

En av de viktigaste sakerna att komma ihåg är att det ofta krävs tid och ibland ganska mycket tid för alla familjemedlemmar att hitta sin plats i en ny familjekonstellation. Det kan många gånger vara en tid av känslomässigt kaos. De vuxna väljer att leva sitt liv tillsammans, men för barnen som bara ska hänga med kan det vara svårare, både att

Precis som för barnen och de vuxna i familjen är det även viktigt för dig som farmor och bonusfarmor att komma ihåg att alla känslor är okej att känna. Det behöver det vara. Många känner en press att man borde känna likadant för egna barn eller barnbarn som för bonusbarnbarn och att relationen borde se likadan ut.

komma ihåg att alla känslor är okej att känna, så är att möta varandra med respekt.

Man behöver inte ens tycka om varandra men man kan ändå behandla varandra kärleksfullt och kanske kan man hitta en nyfikenhet inför att lära känna varandra mer.

Att behandla andra kärleksfullt handlar ju mer om den man själv är än om hur andra är. Ifall situationen är ny kan det vara att dina bonusbarnbarn söker trygghet och att det upplevs som att de testar gränser.

Ibland kan det bli lättare att hantera och möta sina egna känslor om man försöker vara nyfiken på den andras upplevelser av samma situation.

Jag tror det är bättre att vara realistisk.

Man kan inte förvänta sig att man ska ha samma känslor för någon man känt en liten del av deras liv som man har för någon man har känt hela livet. Att försöka tvinga fram känslor som inte finns eller att låtsas leder oftast bara till att man själv tar ett ännu större känslomässigt avstånd.

Barn formas mycket av sina omständigheter men barn som är uppväxta i en kärnfamilj, med samma uppfostran kan vara väldigt olika. När det kommer till att säga ifrån och hålla sina egna gränser tycker jag absolut att det är okej, på samma sätt som det är okej för dig att säga till dina egna barnbarn.

Även om man lätt klandrar sig själv är det nog så viktigt att man får ventilera sina känslor med någon. Det blir mycket att hålla inom sig. Finns det någon utöver din son eller din man som du litar på och kan prata om dina känslor och upplevelser med?

Däremot kan det ju vara viktigt att fundera över hur man säger saker, speciellt då inte grunden av trygghet finns där. Man får akta sig för att skapa en negativ spiral med fokus på allt det som inte fungerar. Då blir relationen oftast bara mer ansträngd och jobbig i längden.

Jag tror inte att det i det här läget hjälper varken dig, din son eller er relation att prata med honom, han har antagligen fullt upp med sina egna känslor och upplevelser. Om det känns okej kanske du kan prata med din Bild: man, förklara dina känslor Adobe Stockphoto. och fundera tillsammans med honom hur ni kan göra situationen så bra som möjligt. Men för att allra bäst komma till rätta med dina känslor, behöver du kanske få vädra dem med någon som inte dömer, någon som du litar på.

Det är olika saker man får tänka på när man bemöter en 7-åring och en 14-åring, men alla människor längtar efter att bli sedda och bekräftade som de är. Så kan du släppa pressen på hur det borde vara och i stället fokusera på att lära känna bonusbarnbarnen?

hitta tryggheten och att bli bekväma tillsammans med människor som nu kallas familj. Det kan sätta käppar i hjulet att man tror att bonusfamiljen ska fungera och vara som en kärnfamilj, men det kan man inte sträva efter.

Så om den första nyckeln för ett fungerande familjeliv i bonusfamiljen är att

Om problemen sedan kvarstår en längre tid kanske ni behöver ta en diskussion kring problematiken. Men tid och nyfikenhet gör stor skillnad. Försök att också möta dig själv kärleksfullt och var nyfiken på dina känslor och upplevelser.

Lotta Löfs KURIREN 27

FM-sparring i ma deltagarna viktig p I Bock’s Corner Brewery i Vasa är över 40 lokala österbottniska mathantverkare samlade för en övningstävling i mathantverk.

Det är med låg tröskel som de fått lämna in sina produkter för att få respons av en jury, vare sig de redan är aktiva mathantverksföretagare eller har en produkt som de överväger att ge sig in i branschen med.

F  Anita Storm jobbar hårt för att göra mathantverk i Österbotten mera känt. Förutom FM-sparring i Mathantverk så har hon också gjort flera poddavsnitt om mathantverk för Aktion Österbottens projekt Matriket öppet – Ruokamaa avoinna.

 Ett 40-tal produkter blev bedömda av juryn under kvällen.

Bredden på de olika produkterna var en överraskning.

28 KURIREN

Text och foto: Jakob Stenvall

ör Anita Storm vid Aktion Österbotten har arbetet under den senaste tiden kretsat kring att främja mathantverk i Österbotten.

Tillsammans med föreningen Mathantverkare i Finland är hon med och arrangerar tävlingen FM-sparring i mathantverk där lokala österbottniska mathantverkare har en chans att visa upp sina produkter och testa vad de går för utifrån de krav som ställs på deltagarna i Finlandsmästerskapet i mathantverk.

Mathantverk är unika produkter med rik smak, av hög kvalitet och har en tydlig

identitet. De är producerade av lokala råvaror i liten skala och utan industriella tillsatser.

Många säljer sina produkter på marknader eller i gårdsbutiker medan vissa mathantverkare även har sina produkter till salu i livsmedelsaffärer.

Anita säger att det finns en stor outnyttjad potential för fler lokala producenter att kunna ge sig in i branschen som mathantverkare.

– Vi är enorma på att producera saker i Österbotten. Till exempel har vi mycket kött.

Men hur många exklusiva österbottniska kött- eller ostprodukter har du stött på?

mathantverk ger ig produktrespons Trots att vi har så många som äger mjölkkor!

Anita lyfter fram att mathantverk är mycket hälsosammare än massproducerad och processad mat. Dessutom är det viktigt att stöda lokala producenter, säger hon.

– Det är just sådana här varor som turister vill ha. Man vill inte köpa något från en kedja som har samma matprodukter i hela Finland. Man vill gräva lite djupare när man kommer till ett nytt ställe.

Mathantverkstävlingen i Vasa ordnas som en övning, eller en sparring, inför FM i mathantverk som årligen ordnas på olika platser runt om i Finland. Till skillnad från den riktiga tävlingen ställs produkterna inte upp mot varandra.

I stället handlar det om att en professionell jury testar de olika produkterna och ger respons på vad som kan förbättras. Målsättningen är att locka fler producenter att bekanta sig med de krav som ställs på mathantverk

och därigenom få fler att satsa på att börja skapa egna mathantverksprodukter.

En annan stor skillnad är att kriterierna för de tävlande inte är lika strikta.

– Fältet har varit fritt. Vi har utvärderat produkter som ännu inte är mathantverksprodukter och till skillnad från den egentliga FM-tävlingen har man inte heller behövt vara företagare och ha en produkt som redan finns i butikshyllan. Så vi har försökt locka fler intresserade med för att plantera lite guldkorn i deras skallar, säger Anita.

Tillsatsämnen och konserveringsmedel är inte tillåtna Alla produkter som är med i sparringen uppfyllde inte kraven på en mathantverksprodukt, vilket inte hindrar att även de produkterna kunde få en bedömning, påpekar Margot Wikström, verksamhetsledare för Föreningen Mathantverkare 

 Margot Wikström, verksamhetsledare för föreningen Mathant-

verkare i Finland, ledde en av kvällens jurygrupper. Hon noterade att flera mathantverkare använder sig av mera chili än vad som är vanligt i andra delar av Finland.

 Mathantverkare från hela Österbotten samlades i Bock’s Corner

Brewery för att visa upp sina produkter och få respons på dem av en professionell jury.

KURIREN 29

FM-sparring ...

Forts. från föregående uppslag

i Finland och ordförande i en av jurygrupperna som bedömt alla mathantverk här.

– Alla produkter här bedömdes oavsett som mathantverk. I vissa fall fick de ett par anteckningar i marginalen som berättar hur mathantverkaren kan få sin produkt att bli en mathantverksprodukt.

Den vanligaste bristen som gör att en produkt inte kan räknas som ett mathantverk är användningen av tillsatser och konserveringsmedel, berättar Margot. Dessutom är det viktigt att huvudråvaran är inhemsk.

Endast vissa undantag av ingredienser är tillåtna.

– Till exempel kryddor som inte finns i Finland tillåts vara utländska. Men de måste hålla sig inom en viss procentandel av alla ingredienser i produkten, de bör ha en biroll och de ska vara nödvändiga för att uppnå en viss smak eller konsistens, betonar Margot.

Hon har själv tidigare sysslat med mathantverk, bär- och fruktprodukter i synnerhet är hon expert på. Hon påpekar att ingen kan vara expert på alla slags mathantverksprodukter.

Därför är hon glad att de övriga i juryn har erfarenhet av andra typer av produkter.

– Det var många produkter och jag känner mig riktigt säker gällande dem alla. Vi har ett mångsidigt kunnande i gruppen, så om en i jurygruppen säger att ”nu kan jag inte det här” så tar de andra en större roll i bedömningen, och så byter vi sedan om. På det sättet blir alla produkter rättvist bedömda.

Rätt etikett är A och O I bedömningen så är det uttryckligen mathantverket i sig som ska bedömas, men Margot passar ändå på att ge synpunkter på produkternas förpackningar. I synnerhet innehållsförteckningen på produkten. En yrkesskada, berättar Margot och skrattar.

– Om det till exempel står att produkten innehåller syltsocker så räcker inte enbart den 30 KURIREN

 Mervi Louhivaara, Heidi Barman-Geust, Jonas Harald och Margot Wikström presenterar juryns synpunkter på mathantverksprodukterna.

informationen. Konsumenten ska kunna känna sig säker att äta eller dricka produkten och eftersom syltsocker innehåller även annat än socker så måste det också nämnas i innehållsförteckningen. Sedan kan det också hända att någon inte antecknat innehållsmängden och motsvarande saker.

Enligt Margot har Livsmedelsverket tydliga och lättförståeliga instruktioner på sin webbplats. Dessutom har föreningen Mathantverkare i Finland projektanställda och landsbygdsutvecklare som kan ge råd och stöd åt dem som vill ha och behöver.

– Jag har själv jobbat med sådant här och har hjälpt företagare med etiketteringen. De har kunnat skicka sina texter till mig och jag har läst igenom

dem på finska och svenska och sagt vad som borde korrigeras.

Sedan är det företagaren själv som gör de eventuella behövliga korrigeringarna.

För producenten lönar det sig att i god tid kolla upp att all information på mathantverkets etikett är korrekt, annars kan det hända att det kan bli dyrt att korrigera.

– Det lönar sig att ha någon att göra det här arbetet innan man låter printa sina etiketter eftersom vissa kanske printar ut tusentals etiketter per gång.

Och då harmar det om det finns ett litet fel någonstans i texten som man inte i förväg brytt sig om att kolla upp, påminner Margot.

En lyckad kväll Anita berättar att hon är väldigt nöjd med det intresse som denna kväll har fått.

– Vi har 40 produkter och skulle ha varit nöjda om vi fått 10–15 produkter. Det som också är viktigt är att de som inte ännu är mathantverkare har hittat oss och lämnat in produkter för bedömning. På det sättet blev det här också en undervisningssituation, säger hon. Även Margot är nöjd med kvällens tävlande. Alla har fått poäng för sina produkter och de har inte varit tvungna att underkänna en enda produkt, vilket har hänt i andra tävlingar som hon bedömt.

– Det händer att juryn av olika orsaker inte kan bedöma en produkt – den kanske inte alls passar in eller så har juryn konstaterat att det överhuvudtaget inte alls är fråga om en mathantverksprodukt, säger hon.

Margot påpekar att alla däremot kanske inte är nöjda med sina erhållna poäng. Så brukar det alltid vara.

– Många uppfattar sina egna produkter som egna barn som man varit med och fått i gång och nästan krystat fram och då kan det vara väldigt svårt att ta emot negativ kritik. Men juryn vill hjälpa företagaren med sin respons eftersom det är lätt att

bli lite blind inför sin egen produkt. Jag har själv erfarenhet av att jag varit helt blind inför min egen produkt och fått en jättedålig bedömning, men jag tog till mig av all respons och ändrade min produkt som då kom på en god plats.

– Det är det jag vill att företagarna tar till sig av juryns bedömning. Känns den lite besk i början så tugga och svälj, men se på bedömningen på nytt och fundera om det finns något du själv kunde göra eller åtminstone pröva och skicka sedan in produkten igen, råder Margot.

Ett österbottniskt FM i mathantverk?

Sparringtävlingen i mathantverk kan också ha fungerat som en språngbräda för att planera ett framtida FM i mathantverk i Österbotten. Åtminstone om man frågar Margot Wikström.

– Jag hoppas det! Men det blir nog inte av ännu på ett tag. Kanske i slutet av 2020talet, tidigast 2027. Det är föreningen Mathantverkare i Finland som äger tävlingen och tävlingsreglementet, men vi söker alltid en samarbetspartner som arrangerar själva tävlingen.

Anita Storm är också försiktigt positiv. Men påpekar att man måste hitta en aktör som är villig att ta på sig att arrangera ett sådant här evenemang. Att sedan hitta lokala tävlingsdeltagare ser varken Anita Storm eller Margot Wikström som någon större utmaning.

– Om man tänker att vi här har bedömt över 40 produkter från Österbotten så är det en otroligt bra början för en tävling. Alla produkter uppfyllde inte definitionen för ett mathantverk, men om vi säger att det är 30 produkter som klart uppfyllt de kraven så är det fortfarande jättebra.

I en FM-tävling brukar vi ha omkring 100–150 produkter från hela Finland, avslutar Margot Wikström. 

NÅGRA AV DELTAGARNA Frågor: • Vad har du för produkt med dig?

• Varför valde du just den produkten?

• Vilka förhoppningar har du?

Rosita Säisä Replot, Jenny Suominen, Karperö

• Örtsalt.

• Det är den enda matprodukten som •

vi tillverkar, annars gör vi tvålar och schampo.

Vi vill veta vad juryn tycker om våra salter och hur vi kan utveckla dem. Vi är första gången med i något sådant här så det är svårt att veta vad man ska förvänta sig.

Sonja Backlund, Solf

• Syrade och brynta vaxbönor och en grönsaksbuljong. Jag valde de produkterna eftersom de har varit uppskattade på marknader och ville se hur de klarar sig i bedömningen. På marknaderna får man inte så mycket respons så det är intressant att testa här.

• Jag har inga egentliga förhoppningar, jag vill bara se vilken reaktion jag får på mina produkter. Problemet har kanske varit hur man bäst ska namnge en produkt så att det ger konsumenterna rätt bild av den.

Särskilt då någon ska testa den utan att se vare sig själva förpackningen och utan att själv prata med de personerna.

Jessika Eklund, Kaitsor

• Salladsost, grillost och lingonkinuskiyoghurt.

• De här produkterna är omtyckta på marknaden så jag ville få juryns bedömning av dem och om jag skulle kunna ställa upp i FM med de här produkterna.

• Jag har redan varit med och

tävlat en gång i FM och nu ville jag testa lite andra produkter också. Det är alltid bra att få en proffsbedömning för att få veta om jag är på rätt väg.

Leif Ingman, Smedsby

• Fiskröra på gädda och id.

• Det var min tillgång på de här

fisksorterna, jag fiskar dem själv.

• Jag fick tips från en här i gänget

om att det skulle vara ett sådant här tillfälle. Då tänkte jag att jag vill försöka få feedback på den produkt som jag så att säga lekt med under årens lopp. Jag har inga särskilda förhoppningar.

Det är nog mest bara intressant att vara med och se om mitt mathantverk kan duga till något.

KURIREN 31

 Den pensionerade frilansjournalisten Sören Viktorsson, bördig från Småland, har bott i Finland sedan 1996.

Han är också hobbymusiker och brukar uppträda som trubadur på kalas ibland. Foto: Privat.

Språkkunniga rikssvenska frilansjournalisten Sören Viktorsson:

”Finska är ett av världens svåraste språk”

Ett starkt och genuint intresse för det finska språket resulterade i att rikssvensken Sören Viktorsson valde att flytta till Helsingfors 1996. Efter 28 år i sitt östra grannland betraktar han nu Finland som sitt nya hemland.

Text: Joakim Snickars 32 KURIREN

F

rämmande språk har alltid varit ett specialintresse för den numera pensionerade rikssvenske frilansjournalisten Sören Viktorsson.

– Redan som åttaåring fastnade jag för en kurs i italienska som SVT sände. På den tiden innebar det korrekta uttalandet av r-ljudet en klar utmaning för mig, minns Sören som är uppvuxen i Nässjö.

– Problemet med r-ljudet berodde på att Nässjö ligger i den del av Sverige där man har tungrots-r, förklarar Sören.

Han utbildade sig till journalist vid Journalisthögskolan i Stockholm där han var en av de yngsta studenterna i sin klass.

– Senare fick jag min första fasta anställning på fackförbundstidningen Jusektidningen, berättar Sören.

Så småningom började han studera ryska vid vuxengymnasiet och senare på universitetet.

Han hann även läsa tjeckiska några år innan han inledde sina studier i finska vid Stockholms universitet.

– Mina arbetskamrater var aningen förtvivlade över mitt val. Varför börjar du studera finska som du ändå inte har någon större nytta av? Varför inte läsa exempelvis spanska i stället undrade man, berättar Sören.

Mångårigt projekt att lära sig finska Att ta till sig och få grepp om det finska språket blev i praktiken en riktig långkörare för Sören som är en ovanligt språkkunnig person.

– Först åkte jag till Villmanstrand för att gå en sommarkurs i finska. Kursen hade deltagare från Europa och USA. Jag blev bekant med några tjeckiska tjejer under kursen. Resultatet blev att jag lärde mig mera tjeckiska än finska den sommaren.

Senare deltog han i motsvarande språkkurser i Jyväskylä och Helsingfors. Men ingenting hjälpte. Därför beslöt han sig helt enkelt för att flytta till Finland för att komma framåt med studierna och för att på plats verkligen lära sig finska.

– Jag tänkte att om jag överlever ett år på finländsk mark så klarar jag verkligen allt.

Inledningen i Helsingfors blev verkligen tuff på alla sätt och vis. Vintern var kall och eländig och bostaden hade sina brister.

– Inte heller hade jag en enda kompis i Finland, minns Sören.

Småningom gav det långvariga slitet och mödorna resultat. Sören hittade socialt umgänge i sitt nya hemland.

Också det särpräglade finska språket började öppna sig för honom alltmer trots den ovanligt besvärliga grammatiken.

– Jag breddade mina språkstudier genom att påbörja studier i kinesiska språket vid Helsingfors universitet. Studierna bedrevs till stor del på fin-

 Sören blev intervjuad av Allan Blom i Anders och Birgitta Smedbergs studio i Kantlax i höstas.

Sören och Allan har känt varandra sedan slutet av 1990-talet. Foto: Joakim Snickars.

”

När jag för en tid sedan pratade finska med en taxichaufför i Åbo sade denne att det faktiskt var första gången som han hade kommunicerat på finska med en rikssvensk.

”

ska. Jag var den enda utlänningen i klassen. Eftersom Finland är tvåspråkigt fick jag skriva mina föreläsningsanteckningar på svenska och sedan lämna in dem, förklarar Sören.

I dag pratar Sören flytande finska till vardags och han är rentav kapabel att göra intervjuer på Finlands majoritetsspråk.

– När jag för en tid sedan pratade finska med en taxichaufför i Åbo sade denne att det faktiskt var första gången som han hade kommunicerat på finska med en rikssvensk.

Samtidigt är det tveklöst ett faktum att finska är ett av världens svåraste språk att lära sig.

Det är till och med svårare än kinesiska, understryker Sören.

Jag ber språkmänniskan Sören räkna upp alla de språk som han förmår uttrycka sig och föra diskussioner på.

– Svenska, engelska, tyska, franska, ryska, tjeckiska, nygrekiska, kinesiska och finska. Jag har även studerat arabiska i London, Beirut och Lund. Men då det gäller arabiska så skulle det nog krävas lite mera studier och praktik för att jag verkligen skulle kunna använda mig av det språket, tillägger han.

Gav ut en kåserisamling i höstas Under sin långa vistelse i Finland har Sören Viktorsson framför allt profilerat sig som rikssvensk korrespondent för olika tidningar; bland annat resetips gällande Finland i Svenska Dagbladet samt ett stort antal fackförbundstidningar.

Sedan 1997 och fram tills i januari i år bidrog denna vitt beresta skribent också med kåserier till Hufvudstadsbladet.

Under vintern i fjol bestämde han sig för att samla ihop ett urval av sina texter i bokform.

Resultatet är utgåvan Kåserier 2017–2023, utgiven av Labyrinth Books. Under hösten 2024 presenterade Sören boken, vars texter har kompletterande illustrationer och teckningar, bland annat på bokmässan i Helsingfors.

– Texterna handlar till exempel om hur det är att vara rikssvensk i Finland. Jag väver  KURIREN 33

”Finska är ett ...

Forts. från föregående uppslag

också in olika typer av lättsam information om Finland. Rikssvenskar vet i allmänhet inte så mycket om det här landet.

I övrigt har han inte något egentligt budskap i boken.

Han skriver till exempel inte så gärna om politiska frågor, berättar Sören som bland annat är mycket intresserad av religion och filosofi.

Vid sidan av sina övriga journalistiska uppdrag har Sören dessutom varit medarbetare i Kuriren där han skrivit ett flertal artiklar.

– Jag har till exempel gjort ett reportage från östra Finland som kommer att publiceras i vår. Jag reste runt och besökte olika ställen och attraktioner i den landsdelen tillsammans med en annan rikssvensk. En annan Kuriren-text som jag skrev till jul handlade om hur man firar jul i Tjeckien, berättar Sören.

Finland har blivit det nya hemlandet Efter att ha bott närmare tre decennier i Finland upplever Sören att han i allt högre grad har distanserat sig från sitt forna hemland. Hemadressen i Finland har hela tiden funnits i Helsingfors.

– Mina kontakter med Sverige är mera begränsade nuförtiden. Vanligtvis besöker jag landet två gånger om året. Jag brukar också hålla kontakt med och ringa till en del svenska vänner.

En viktig och återkommande tradition för honom är att arrangera en klassträff med gamla skolkompisar i Nässjö.

– Träffen äger rum på stadens hotell den andra lördagen i maj och uppslutningen brukar vara god, berättar Sören.

Med tiden har Finland blivit som ett nytt hemland för Sören.

Allmänt taget strör han mycket beröm över landet och beskriver det som fantastiskt, säkert och välfungerande.

– Jag kommunicerar mestadels på finska till vardags i 34 KURIREN

I

N U

T t d f p t m

 Den pensionerade frilansjournalisten Sören Viktorsson, bördig från Småland, har bott i Finland sedan 1996. I sin kåserisamling ”Kåserier 2017–2023” beskriver han hur det är att vara rikssvensk i Finland.

Foto: Joakim Snickars.

Helsingfors, med undantag för när jag är med finlandssvenska vänner eller går någon kurs på Arbis.

Men det finns trots allt en sak som han inte gillar med Finland.

–Det inte är så lätt att etablera sociala relationer här i landet.

Ofta är det jag som ringer mina finländska kompisar. Men det heter ju att har man en gång blivit vän med en finne så handlar det ofta om livslång vänskap, säger Sören som själv valde att gå i heltidspension i samband med coronapandemin för några år sedan.

Under åren i Finland har Sören i hög grad varit fokuserad på det finska Finland och genom åren har han gjort arbets- och reportageresor till orter som Villmanstrand, Nilsiä och Kuopio.

– Jag har inte rört mig i svenska Österbotten så särskilt mycket, men har bland annat

besökt Jeppis (Jakobstad) några gånger och Vasa. I Jeppis har jag en helt fantastisk rikssvensk vän som heter Anders Lindh.

Han har bland annat etablerat sig som orkesterledare.

Orten Kantlax kände han inte ens till tills bara någon dag före intervjun i samband med att Allan Blom spelade in sitt 122:a avsnitt i Youtube-serien Bloms bästa bitar och där Sören hade äran att få inta gäststolen i Anders och Birgitta Smedbergs studio.

– Det var en väldigt trevlig upplevelse. Jag fick ett så varmt mottagande av Anders och Birgitta, och Allan är en skicklig intervjuare. Inslaget på Youtube närmar sig tre tusen unika besökare och det får man vara nöjd med.

Kommer du att stanna i Finland framöver?

– Så blir det nog även om jag tycker om att vistas i Grekland

ibland. Jag läser annars svenska deckare på nygrekiska. Att emigrera en gång till skulle dessutom vara alltför jobbigt och byråkratin i Grekland är samtidigt ett svårt kapitel. Att etablera sig i ett nytt land och ta till sig dess system är en av de allra största utmaningarna för en individ, poängterar Sören.

Några kommande skrivprojekt har Sören inte i det här skedet.

– Men jag har samlat på mig rätt många kåserier som är författade efter det att kåseriboken trycktes. Kanske vore det möjligt att så småningom ge ut dem i bokform. 

Den som vill lyssna på youtubeintervjun där Sören intervjuas av Allan Blom hittar den på https:// www.youtube.com/watch?v=J8AL1dE1LwM

Foto: Kajsa Göransson

BOKNYTT

INTE DITT BARN NILLA KJELLSDOTTER UTGIVARE: NORSTEDTS

Tioårige Albin kommer inte hem till middagen som avtalat. Samtidigt faller djup snö och sökandet försvåras. Albin brukar alltid passa tider och varken hans fosterföräldrar eller hans biologiska mamma förstår vart han kan ha

LÅT FANTASIN FLÖDA I detta Boknytt presenteras böcker av två finlandssvenska ”skrivmaskiner”, Malin Klingenberg och Nilla Kjellsdotter producerar böcker i en imponerande fart. Och på en riktigt hög nivå. Jag imponeras inte bara av deras skrivande utan även av deras fantasi.

Att historierna aldrig verkar ta slut. Eller kanske du också sitter på en bra historia, fiktiv eller verklig?

Skriv då gärna ner den, även om den aldrig kommer läsas av någon annan. Men förhoppningsvis blir det ett tidsdokument, en terapisession eller bara en övning i fantasi och kreativitet.

Jennifer Hägen, Redaktör

tagit vägen.

Kriminalpolis Mija Wadö får en viktig roll i utredningen eftersom hon bor i samma by, Oravais. Det nya sambolivet tär på tålamodet och Mija engagerar sig fullt ut i jobbet.

Kanske mer än hon borde. Men när spåren pekar mot någon i hennes egen närhet kan hon inte göra annat än att löpa linan ut.

Inte ditt barn handlar om fruktansvärda brott och utforskar de viktiga men sköra relationerna inom familjen.

Det här är femte boken om Mija Wadö, har du hela berättelsen om hennes liv klar i ditt huvud eller tar du det bok för bok?

– I det stora hela har jag hela hennes historia klar. Även om

det här är femte boken om Mija finns det mycket kvar att berätta om henne. Saker som jag vet, men som ni som läsare inte har en susning om. Jag vet också hur serien ska sluta om/den dagen jag bestämmer mig för att avsluta serien. I nuläget har jag dock inga tankar på att lämna Mija Wadö. Vi trivs fortfarande ypperligt i varandras sällskap. Summa summarum: jag vet hela tiden. Vart jag är på väg och vilken riktning Mijas liv ska ta när jag skriver om henne.

Har du någon gång lekt med tanken på att byta miljö i dina historier? Snart har du ju tagit livet av halva Oravais befolkning, skämt åsido.

–Jag rör mig i lite olika miljöer runt om i Österbotten. Oravais är förstås återkommande på grund av att Mija bor där, men att förflytta serien till utanför Österbotten finns inte på kartan. Det är ju lite av Mija Wadö-seriens signum, att den utspelar sig just i Österbotten.

Du är en väldigt produktiv författare, hinner du alls läsa något själv och vad gillar du själv för typ av böcker?

–Jag lyssnar i huvudsak på böcker, och det är också tack vare ljudboksformatet som jag själv också hinner ”läsa” andras böcker.

Själv har jag kommit till det stadiet att jag numera säger att jag läst en bok, trots att jag lyssnat på den. Jag gillar att läsa – surprise, surprise – deckare och allra helst deckarserier skrivna av svenska författare.

Psykologi intresserar dig har du sagt. Är det ondskan i människan som fascinerar, med tanke på att du blev deckarförfattare?

–Ja, jag tycker att psykologi är väldigt intressant. Varför agerar vi människor som vi gör? Vad driver en människa till att begå det förbjudna/mörka? Hur påverkas vi av de trauman vi utsätts för? Vilken inverkan har vår barndom i vårt vuxna liv?

JAG FIRAR INTE I ÅR

GAMLINGARNA

VIBORGS GATOR

ADRIAN PERERA UTGIVARE: FÖRLAGET

MALIN KLINGENBERG, MARIA SANN UTGIVARE: SCHILDTS&SÖDERSTRÖMS

Han har övervägt självmord men misstänker att han inte skulle överleva. Överallt har sköterskorna satt skålar med fruktsallad i sockerlag. Allt han behöver göra är medge att han är sonens bästa pappa. I Jag firar inte i år återvänder Adrian Perera till poesin för att ta sig an allt från självmord till småbarnsjoller. Det finns en man på ett sanatorium som skakar sin son, det finns forskning som visar att det är gynnsamt att älska med tanke på anställningsmöjligheterna. Som vi säger på morgonsamlingen: Världen är en sinnessjuk invandrarkvinna. Vem vet vad det är hon ser? Adrian Perera tummar aldrig på språkets skönhet och komplexitet.

Linnea, Jona och Ebba går bara till lekparken medan det är ljust ute. För när det blir mörkt kommer gamlingarna. Det ryktas om att gamlingarna har gömt en kniv i parkens gunga. Det är ändå säkrast att låta bli att titta efter om det stämmer. Men när Linnea får syn på en av gamlingarna i affären märker hon att de inte alls är så tuffa som de utger sig för att vara. Gamlingarna är en berättelse om att övervinna sina rädslor och våga ta plats.

Gamlingarna är en fristående fortsättning på Främlingarna (2021) och Rymlingarna (2024).

Bilderboken är Klingenbergs och Sanns fjärde gemensamma.

Skelettet (2022) nominerades till Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur 2024.

– STADENS ÅDROR

EMER SILIUS UTGIVARE: FÖRENINGEN 7 JANUARI

Emer Silius (f. 1932) besökte Viborg för första gången som barn på 1930 talet, och sedan dess har han återvänt otaliga gånger.

Han har forskat i stadens historia och de människor som bott där.

Under åren har han publicerat en bok och ett stort antal artiklar om stadens förflutna. Under de senaste tjugo åren har Emer Silius bekantat sig med hela den historiska stadskärnan, och promenaderna i staden har utmynnat i en serie gatuartiklar som så gott som årligen utkommit i tidskriften Wiborgs Nyheter. Nu har dessa artiklar samlats till en bok där varje gata presenteras i detalj, från dess första uppkomst i den medeltida staden till läget i dagens Viborg.

KURIREN KURIREN351

KURIRENS DOKTOR

Medicine doktor

Lena Sjöberg

Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa.

Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

ALLT FLER MED CANCER ÖVERLEVER Cancer är fortfarande en fruktad diagnos, trots att långt ifrån alla dör av sin cancer. Under de senaste åren har cirka 70 procent av personer med cancer levt i minst fem år efter att de fått sin diagnos. Överlevnadssiffrorna varierar mycket beroende på var i kroppen cancern hittas.

D Foto: Adobe Stockphoto

36 KURIREN

e vanligaste cancerformerna är prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor. Hos båda könen är tarmcancer näst vanligast, ännu vanligare hos män än hos kvinnor. Över 3000 nya fall av tarmcancer konstateras årligen i Finland. Fler män än kvinnor insjuknar i tarmcancer.

Tarmcancer är relativt vanligt

både i vårt land och i alla andra så kallade västländer. Enligt cancerorganisationernas statistik insjuknade under de senaste åren över 5 miljoner människor i hela världen per år i cancer i matsmältningskanalen.

Här ingår alltså både magsäcks- och tarmcancer samt cancer i levern och bukspottkörteln.

De cancerformer vars förekomst minskar är cancer i magsäcken, matstrupen och gallvägarna. Att de minskar betyder dock inte att de inte längre skulle förekomma – och tyvärr är de alla sådana cancerformer som ofta har ganska dålig prognos, det vill säga dödligheten i dem är större än dödligheten i till exempel tjocktarmscancer.

Ökad risk för tarmcancer Tarmcancer hör ihop med stillasittande och risken för tarmcancer ökar med matvanor

som inbegriper en diet som innehåller kött, korv, alkohol och rikligt med fett. Där har vi de största orsakerna till att dessa cancerformer ökar. Risken för levercancer ökar till följd av alkoholbruk och fettlever.

Fettlever uppstår ofta till följd av övervikt, typ 2 diabetes eller alkoholbruk. Å andra sidan minskar risken för alla cancerformer i matsmältningskanalen om man minskar sin alkoholkonsumtion, rör på sig mer och går ner i vikt samt om man äter rikligt med fibrer.

Rökning har betydelse också för uppkomsten av tarmcancer, det vill säga risken är högre bland rökare.

Kombinationen rökning och cancer får de flesta att tänka på lungcancer och man har redan sedan början av 1950-talet haft vetenskapliga belägg för att rökning starkt ökar risken för lungcancer. De flesta andra cancerformer ökar också till följd

av rökning. Man har beräknat att cirka 20 procent av alla cancerfall uppkommer till följd av rökning och att 80 procent av lungcancerfallen gör det.

Tyvärr är lungcancer en av de tråkigaste formerna av cancer; av alla cancerformer ger lungcancern upphov till flest dödsfall årligen både bland män och bland kvinnor, trots att lungcancer inte hör till de vanligaste formerna av cancer.

Förlorade levnadsår Man har också beräknat hur många levnadsår som förloras på grund av cancer i vårt land: fler än 190 000 levnadsår, hos kvinnor mest på grund av bröstcancer och hos män på grund av lungcancer. Dessutom har man utifrån den inhemska statistiken beräknat, att bröstcancer i medeltal stjäl drygt 3 år av en kvinnas liv. Motsvarande siffra för män och prostatacancer är enbart 1,2 år.

Lungcancer är värre än dessa hos båda könen: 11,6 levnadsår går förlorade i medeltal. De här siffrorna är förstås teoretiska, eftersom ingen på riktigt kan veta hur länge en person skulle ha levt om hen inte hade insjuknat i sin cancer, men de beskriver tydligt skillnaderna mellan de olika cancerformerna och siffrorna baserar sig på statistik och tidigare forskning.

Vi är fortfarande mest rädda för cancer, trots att den definitivt inte leder till döden hos alla.

Speciellt unga cancerpatienters framtidsutsikter har förbättrats betydligt under de senaste årtiondena: forskningen har gått framåt och vi har nya, bättre mediciner och operationsmetoder. Egentligen borde vi känna starkare rädsla för många andra sjukdomar, som inte i allmänhet går om när de väl har drabbat oss, till exempel hjärtsjukdom och diabetes.

Sållning för att hitta cancer För ett par år sedan påbörjades sållning (screening) av symptomfria personer som fyllt 60 år med tanke på tarmcancer. De personer som sållas får ett brev

med ett testpaket för att utreda om de har blod i avföringen. Nu omfattar screeningen personer mellan 60 och 70 år och planen är att utvidga sållningen 2031 till åldersspannet 56–74 år. Man uppmanas till testning vartannat år medan man är i ”rätt” ålder.

Man har räknat ut att denna screening minskar dödligheten i tarmcancer, förutsatt att tillräckligt många deltar i den.

Från förut har vi andra former av screening: kvinnor i åldern 30–60 år kallas vart femte år till screening för livmoderhalscancer och kvinnor i åldern 50–69 år kallas vartannat år till mammografiundersökning med syfte att hitta bröstcancer i ett tidigare skede än annars.

Huruvida man ska utföra screening av prostatacancer eller inte är en omdebatterad fråga. Om man undersöker också helt symptomfria män med PSA-test, som är ett blodprov, hittar man också sådana fall som inte någonsin skulle ha gett några större men – och då behandlar man många i onödan.

I stället rekommenderas att män med tydliga urineringsproblem söker sig till läkare, speciellt om besvären förvärras.

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga cancer För att minska sin egen risk för cancer gäller samma sak som för att förebygga andra sjukdomar: äta mångsidigt och hälsosamt, motionera tillräckligt och undvika rökning och alkoholbruk.

Man kan också tänka på att det inte gynnar någon värst mycket att läsa statistik över cancerdödlighet. För det första har utsikterna för cancerpatienter hela tiden förbättrats på grund av bättre behandling – de siffror som gällde för fem år sedan är i dag bättre.

För det andra är varje individ ändå unik: för en person gäller inte precis detsamma som för en grupp på tusen personer i medeltal. Det är bättre att diskutera sin egen, eller sin närståendes, framtidsutsikter med läkaren än att försöka dra slutsatser utifrån statistik. 

ETT GOTT SKRATT förlänger livet ✽

✽

­

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽ – –

✽ –

KURIREN 37

MATVRÅN

E

BAKVERK som passar alla

n eftermiddagspaus med kaffe, te eller kakao och något gott till är en stund som för oss samman, men när det förekommer olika allergier och kostbehov kan det vara svårt att hitta tilltugg som passar alla. Här får du recept på bakverk som är anpassade för både olika allergier och kosthållningar.

Oavsett om du har glutenintolerans, är allergisk mot mjölk eller ägg, är vegan eller diabetiker, vill jag att du ska kunna njuta som alla andra utan oro för att något innehåller ingredienser som inte passar dig.

Under de senaste decennierna har medvetenheten om allergier och specialkost ökat markant.

Gluten, mjölk och ägg är bland de vanligaste allergenerna, men

även nötter, soja och fisk kan orsaka problem för många.

För den som har en allergi eller följer en strikt diet kan en kaffepaus vara en källa till stress, där det kan kännas omöjligt att hitta något att få njuta av.

Men det behöver inte vara så!

Genom att välja rätt ingredienser och skapa enkla, anpassade recept kan du säkerställa att alla, oavsett allergi eller kosthållning, kan njuta av det som serveras utan att behöva oroa sig för ingredienser som inte passar dem.

Min vision är att alla ska kunna äta och dricka tillsammans utan att behöva göra avkall på smak eller njutning.

Jag har därför tagit fram recept som passar en rad olika behov och allergier – allt från gluten-

fria bakverk till veganska och sockerfria alternativ. Dessa recept är inte bara anpassade för att vara snälla mot kroppen, utan även enkla att följa så du behöver inte vara ett proffs i köket för att lyckas!

Så nästa gång du ska ställa till med till exempel en bjudning, tänk på alla dina gästers behov. Oavsett om någon har glutenintolerans, äggallergi eller följer en vegan- eller sockerfri kost, finns det alternativ som är både läckra och hälsosamma att servera.

Jag hoppas mina recept kan inspirera dig till att våga experimentera i köket och skapa bakverk som passar just de personer du vill bjuda på något gott.

Välkommen att upptäcka allergianpassade och näringsrika bakverk som alla kan njuta av!

Caroline Lindkvist är ständigt i rörelse och har hunnit arbeta på många olika ställen med allt från köksarbete till servering. Hon älskar att vara delaktig i nya spännande projekt och tar sig gärna an nya utmaningar. När hon inte står hemma i köket och låter kreativiteten flöda är hon ofta ute på vift på jakt efter nya smakupplevelser.  Du kan följa Carolines Instagramkonto under namnet Dillkvisten.

Recept, text och foto: Caroline Lindkvist

Veganska kladdkakemuffins.

38 KURIREN

MANDELKAKA MED CITRON Med sin enkla ingredienslista och lättlagade metod är denna mandelkaka perfekt för både vardagsfika och festliga tillfällen!

Fri från: Gluten och mejeriprodukter 6 stora ägg, ca 400 g 2,5 dl socker 1,5 tsk malen kanel 2 msk finrivet citronskal 300 g mandelmjöl florsocker

Sätt ugnen på 175°C. Vispa ägg och socker med elvisp tills smeten är lätt och fluffig.

Tillsätt kanel och citronskal, vispa snabbt ihop så att allt blandas jämnt.

Sikta ner mandelmjölet och blanda ihop.

Häll smeten i en form med löstagbar kant med bakplåtspapper i botten/kanterna.

Grädda i mitten av ugnen i 40–45 minuter, men börja kolla efter 35 minuter.

Tips! Lägg gärna ett bakplåtspapper över kakan i ugnen om den får för mycket färg innan den är klar.

Känn med en sticka i mitten av kakan så att du vet att den är färdiggräddad.

Låt kakan svalna helt innan du tar bort kanten på formen.

Pudra över florsocker eller om du vill ha en starkare citronsmak, toppa kakan med en citronglasyr (florsocker blandat med citronsaft) och bred över kakan.

Använd apelsinsaft ifall du föredrar apelsinsmak.

HALLONGROTTOR ca 12 stycken

Små, söta kakor fyllda med syrlig hallonsylt och sött äppelmos, som ger en härlig balans mellan smakerna. Ett utmärkt val för dem som vill ha en naturligt söt dessert.

Fria från gluten, ägg och tillsatt socker.

100 g smör 2 dl mandelmjöl 1 dl mixade havregryn 2 msk äppelmos (osötat) 1 tsk vaniljpulver 1 tsk bakpulver en nypa salt ca 0,5 dl hallon

Sätt ugnen på 175°C och klä en plåt med bakplåtspapper.

Blanda mandelmjöl, havregryn, vanilj och bakpulver samt salt i en bunke.

Tillsätt smöret och arbeta ihop degen med händerna eller en slev.

Tillsätt äppelmoset och blanda till en jämn deg. Tillsätt mer havregryn om degen känns för kladdig.

Rulla små bollar av degen och placera dem på en ugnsplåt.

Gör en liten fördjupning i varje boll och fyll med ett helt eller ett mosat hallon.

Grädda i mitten av ugnen 10–12 minuter tills kakorna får en lätt gyllenbrun färg.

Låt svalna och njut.

Tips! Använd ett veganskt smör ifall du vill göra hallongrottorna helt veganska.

VEGANSKA KLADDKAKEMUFFINS

Mandelkaka med citron.

10 stycken

De här muffinsen har en lätt kladdig konsistens och en intensiv chokladsmak och är perfekta för veganer och alla som uppskattar en god efterrätt!

Fri från: mjölkprodukter och ägg.

1 dl kikärtsspad (till exempel aquafaba) 2 dl vetemjöl (kan bytas ut till glutenfritt mjöl) 1 dl kakao 2 dl rårörsocker 1 tsk bakpulver 1 krm salt 1 tsk vaniljpulver 1 dl rapsolja 1 dl havremjölk (eller annan växtbaserad mjölk)

➛

Hallongrottor.

KURIREN 39

MATVRÅN

Enkel morotskaka.

Kokos- och mangopannacotta.

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Sätt ugnen på 175°C och placera muffinsformar i en muffinsplåt.

Vispa kikärtsspadet med en elvisp i 1–2 minuter tills det blir lite skummigt.

Blanda alla torra ingredienser som mjöl, kakao, socker, bakpulver, salt och vaniljpulver i en skål.

Tillsätt rapsolja, havremjölk och det vispade kikärtsspadet och rör ihop till en jämn smet.

Fördela smeten i muffinsformar, fyll dem till cirka två tredjedelar.

Grädda i ugnen i 10–12 minuter, de ska vara lite kladdiga i mitten.

Låt svalna innan du äter, de blir segare och godare när de får stå en stund.

40 KURIREN

KOKOS- OCH MANGOPANNACOTTA

mangon inte är söt nog) 1 tsk limejuice

En krämig och exotisk dessert där kokosmjölk och mangopuré i kombination ger en tropisk smakupplevelse.

Om du använder gelatin, blanda det med 2 msk kallt vatten och låt svälla i några minuter. Om du använder agar-agar, blanda det direkt med kokosmjölken före uppvärmning.

Pannacotta: Häll kokosmjölk, vaniljpulver och honung (eller annan sötning) i en kastrull. Värm upp på medelvärme tills det nästan kokar (det ska inte stormkoka).

Tillsätt gelatin eller agaragar: Gelatin: Ta bort kastrullen från värmen och rör ner det svällda gelatinet tills det löst sig helt.

Agar-agar: Låt blandningen sjuda i cirka 2 minuter under omrörning för att aktivera gelatinet.

Häll upp i glas: Fördela pan-

Fri från: gluten, nötter, mjölkprodukter, ägg och soja

Pannacotta: 4 dl kokosmjölk 1 tsk vaniljpulver 1 msk honung (lönnsirap eller agavesirap för en vegansk variant) 2 tsk gelatinpulver (eller 1 tsk agar-agar för en vegansk variant) 2 msk vatten Mangopuré: 1 mogen mango (eller 1,5–2 dl fryst mango) 1 tsk lönnsirap (valfritt, om

nacottan i små serveringsglas eller skålar. Låt svalna något innan du ställer in dem i kylen.

Låt stelna i minst två timmar (gärna längre tid för en fastare konsistens).

Gör mangopurén: Mixa mangon till en slät puré tillsammans med limejuice och eventuellt lite sötning.

Servering: Toppa pannacottan med mangopurén innan servering. Dekorera gärna med färska bär, kokosflingor eller mynta för extra fräschör!

ENKEL MOROTSKAKA Denna enkla morotskaka med ingredienser som kikärtsmjöl, dadlar och kanel är saftig och full av smak och perfekt för en snabb och hälsosam kaffestund!

Fri från: gluten, nötter, mejeriprodukter, ägg och vitt socker.

2 dl kikärtsmjöl 2 tsk bakpulver 2 tsk kanel 0,5 dl mosade dadlar (eller valfri sötning) 2 dl rivna morötter 0,6 dl sojamjölk

Blanda de torra och blöta ingredienserna separat, kombinera dem sedan och rör om väl.

Smörj en form, 20 cm i diameter. Häll i smeten och grädda i 175°C i 12–15 minuter.

Låt svalna och dekorera med till exempel pumpafrön och rivna morötter samt vispad kokosgrädde smaksatt med citron.

CHOKLADMOUSSE 4 portioner

En krämig, enkel och lyxig dessert med låg kolhydrathalt!

Fri från: Gluten, nötter, soja 100 g mörk choklad (minst 70% kakao) 2 äggulor ½ tsk ekologiskt vaniljpulver 3 cl espresso eller vanligt kaffe (ca 2 msk) 3 dl vispgrädde

Hacka chokladen och smält den försiktigt i ett vattenbad (en skål över en kastrull med sjudande vatten) eller i mikron i korta intervaller. Rör ner espresson/kaffet i den smälta chokladen och låt svalna något.

Tillsätt en äggula i taget i den ljumna chokladen och rör om snabbt så att det blandas jämnt. Blanda i vaniljpulvret.

Vispa grädden till lättvispad konsistens.

Ta en sked vispad grädde och rör ner i chokladblandningen för att få den lite mindre tjock i konsistensen.

Vänd sedan försiktigt ner resten av grädden med en slickepott tills du får en jämn och fluffig mousse.

Fördela moussen i serveringsglas och låt stå i kylskåp i minst 1 timme för att få rätt konsistens. Servera och njut!

Dekorera med vispad grädde eller färska bär eller frukt för extra lyx.

FRÖ- OCH BLÅBÄRSBOLLAR Frö- och blåbärsbollarna är ett näringsrikt och allergivänligt mellanmål. Busenkla att göra och goda!

Fri från: gluten, nötter, mjölkprodukter, ägg och soja.

1 dl solrosfrön 1 dl pumpafrön 1 dl torkade fikon eller aprikoser 2 msk kokosolja 1 dl blåbär (färska) 1 tsk kanel 1 msk chiafrön (för bättre konsistens)

Mixa solros- och pumpafrön till ett grovt mjöl och tillsätt torkad frukt, kokosolja, blåbär och kanel.

Mixa tills smeten är jämn och formbar, tillsätt chiafröna.

Rulla till bollar och rulla dem därefter i chiafrön eller kakaopulver. Kyl i minst 30 minuter innan servering.

Tips! Man kan använda frysta blåbär men då måste de vara ordentligt tinade och inte så blöta.

CITRUSBOLLAR MED HAVRE OCH CHIAFRÖN

Chokladmousse.

Frö- och blåbärsbollar.

Citrusbollarna med havre och chiafrön är fräscha, näringsrika och har en naturlig sötma!

Fria från: gluten, nötter, mejeriprodukter, ägg, soja.

2 dl glutenfria havregryn 10 urkärnade dadlar rivet skal och saft från 1 ekologisk citron 1 msk chiafrön 2 msk kokosolja 1 msk vatten (vid behov)

Mixa havregrynen till ett grovt mjöl. Tillsätt dadlar, citronskal, citronsaft, chiafrön och kokosolja.

Mixa tills smeten är formbar, tillsätt vatten om det behövs. Rulla till bollar och rulla till sist i kokosflingor. Kyl citrusbollarna i minst 30 minuter innan servering.



Citrusbollar med havre och chiafrön.

KURIREN 41

Mat med

Christian Tikkanen satt som 6-åring vid Brita Fazers matsalsbord och betraktade den konst som hängde på väggarna i hennes matsal.

Det var det speciellt två av tavlorna, målade av Ferdinand von Wright, som han tyckte extra mycket om.

Mat, konst, musik och motion frigör endorfiner K

onst, musik och mat under en måltid har alltid följts åt och är en ofrånkomlig kombination. Den världsberömda franska kocken Paul Bocuse sa en gång under sin levnadstid ”konst, musik och mat är som syskon, de kan inte skiljas åt.” Vi vet att när man samlas till en måltid så är det inte bara maten som är det viktiga.

Måltidsutensilierna såsom konsten på väggarna, den eventuella musiken i rummet och gästerna runt omkring dig, skapar en ytterst viktig gemenskap – det som oftast även är själva målsättningen med måltiden.

Aptiten tillkommer under ge42 KURIREN

menskapen runt matbordet. Allt spelar en ytterst viktig roll i måltidssammanhanget och allt kan kopplas samman.

Den 19 mars firas Ferdinand

von Wright (1822–1906), finlandssvensk målare och tecknare och en av bröderna von Wright. Varför lyfta fram honom i ett måltidssammanhang?

Det är nämligen så att Ferdinand von Wrights otroligt vackra och livfulla natur- och djurmålningar har skapat en känslosam och trivsam atmosfär genom åren i det rum där de hänger. Motiven handlar allt som oftast om det nära och kära,

det vilda och naturliga, bondelivet och familjelivet – attraktioner som framkallar känslor som aptit och hunger. Detta har det även gjorts en stor mängd forskningar i, nedan några sammanfattningar: Dagen består av ett visst antal timmar där ätandet utgör en central del av dygnet. Varför äter vi egentligen? Vi äter för att tillfredsställa fysiologiska och psykologiska behov där hunger, stress, smak och sociala skäl är några orsaker till ätandet.

Det sociala ätandet binder människor samman där de kan känna en grupptillhörighet om

gruppen äter likadant. Något ätbart finns med i många sociala sammanhang, så som i hemmet, skolan, på jobbet, under lunchmöten, kaffepauser och högtider.

Forskarna är inte förvånade, goda relationer i kombination med motion och gemenskap vid måltider förlänger livet, säger Marc Schulz, professor i klinisk psykologi vid Harvard.

Ferdinand von Wright begav

sig 1837 i väg till sina bröder i Sverige där han stannade i sju år. Han återvände till Finland 1844 och medverkade några gånger i Konstakademins utställningar och belöna-

des med en guldmedalj 1866.

Han tilldelades en silvermedalj från Vetenskapsakademin i S:t Petersburg och en silvermedalj vid den allmänna finska industri- och konstutställningen i Helsingfors 1873. Han belönades med Finska Konstföreningens hederspris 1879 och ett hedersomnämnande vid Finska konstföreningens 10-årsutställning i Helsingfors 1885.

En minnesutställning med hans och hans bröders konst visades i Helsingfors 1928–1929.

Han erhöll 1885 livstidspension av den finländska regeringen.

Brita Fazer.

År 1966 sitter jag som sex-

åring vid Brita Fazers (Karl Fazers dotter) matsalsbord och blickar ut över väggar fulla med tavlor. Det är speciellt två av tavlorna som är både spännande och intressanta och som fångar mitt intresse: en kalv bland några gäss och domherrar i ett vintrigt landskap.

Då för snart 57 år sedan förstod jag inte sammanhanget med att bilderna hängde i matsalen, det är först nu som vuxen i mogen ålder som jag mycket väl förstår det.

Karl Fazer var under sin levnadstid en mycket inbiten ornitolog och naturälskare och även en hängiven gourmand och konstsamlare. Var skulle dessa fantastiska konstverk hänga om inte i matsalen, den plats där flest människor samlades!

Allt detta skall ses i ljuset av gastronomi. Det kan hända att det för någon känns väldigt långsökt att sammankoppla konst av Ferdinand von Wright med mat och måltid, men för mig skapar det en helhet som bär på många goda minnen.

När man lär sig förstå allt

detta har man goda förutsättningar för att skapa många goda måltidsupplevelser även för andra.

Mat och motion skapar grunden för en god livskvalitet och när man motionerar frigörs endorfiner som är kroppens eget glädjehormon, minnet och koncentrationsförmågan ökar och alla våra sinnen går i ett slags större medvetandetillstånd.

Att höra på musik i samband med matlagning eller under en måltid skapar också ett slags glädjerus. Det är då ganska lätt att förstå att konsten, maten, måltiden och musiken blir kal�lade för syskon som är med om att skapa en livskvalitet man väldigt gärna vill ha av i stora doser.

När du under en måltid blickar ut över matsalen och kanske har turen att kunna se någon konstnärs målningar under middagen så bidrar det minsann till att både din måltidsupplevelse och livskvalitet ökar och du går antingen medvetet eller omedvetet in i ett slags ”endorfiskt” lyckorus.

Mat, motion och livskvalitet är viktiga incitament för ett lyckligt liv.

Tänk på det här nästa gång du är gäst hos någon, att det kanske inte bara är maten du skall koncentrera dig på utan även på alla konstverk som hänger på väggarna. Konversation om maten och konsten runt matbordet kan också enbart det ge dig en liten motionsrunda även om du sitter kvar på din stol. Konversationen om mat och konst är som bekant en del av måltidsupplevelsen och kan ge upphov till ett lyckorus på samma sätt som den dagliga motionen.

Lyft blicken vid matbordet och se dig omkring och du kommer upptäcka att det inte bara är maten i sig som ger upphov till måltidsupplevelsen och din mättnad, utan att det också finns en hel del andra ting runt omkring dig som bidrar till denna känsla.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge

Den 19 mars firar vi Ferdinand von Wright.

Dagen till ära serverar vi:

Steg 2: Skär upp varje fiskfilé

Det här receptet är som en trestegsraket där alla moment är viktiga för slutresultatet och ger 4 portioner.

Skala potatisen och löken och skär i små tärningar. Bryn dem därefter i lite smör i en kastrull och pressa i vitlöksklyftan.

Tillsätt grönsaksfonden och låt det småkoka. Under tiden potatisen och löken småkokar tillsätter du grädden i mindre mängder under omröring.

POTATISRISOTTO MED SIK

2 sikfiléer, urbenade och med skinnet kvar 5 medelstora potatisar 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 1 gurka 2 morötter 1 palsternacka 2 dl grädde 1 dl grönsaksfond salt och peppar smör till stekning 1-2-3 ättikslag till gurkan Steg 1: Skala morötterna och

palsternackan och skär dem i tärningar eller skivor. Blanchera dem i lättsaltat vatten.

Lyft upp dem och lägg dem i iskallt vatten (detta görs för att snabbt stoppa värmebehandlingen så att inte grönsakerna blir överkokta medan de väntar på vidare tillredning).

Laga en 1-2-3 ättikslag på följande sätt: Blanda samman ½ dl ättika, 1 dl socker och 2 dl vatten.

Skiva gurkan på längden i så tunna skivor du kan, bästa resultatet får du med en osthyvel. Lägg gurkskivorna i lagen och låt stå och dra i 10–15 minuter.

i 6 bitar, du skall nu ha 12 mindre filébitar. Salta och peppra bitarna och lägg dem på ett fat att vila.

Låt grädden koka in till en lagom tjock konsistens tills potatisen har mjuknat och utan att ha kokat sönder, smaksätt med salt och peppar och håll potatisrisotton varm. Gå över till steg 3.

Steg 3: Stek sikfilébitarna i en het stekpanna med lite smör i 2–3 minuter på var sida. Lyft dem ur stekpannan och lägg dem på ett fat att vila. Sila under tiden bort det iskalla vattnet av grönsakerna och bryn dem lätt i samma stekpanna som du just har stekt fisken i. Tillsätt en liten klick smör mot slutet och ös det över grönsakerna i stekpannan.

Till serveringen: Lägg en lagom mängd potatisrisotto på tallriken. Placera fisken över risotton, montera de smörbrynta grönsakerna vid sidan om och fördela till sist en lagom mängd av den skivade och marinerade gurkan på toppen av fisken.

Bon appetit!

KURIREN 43

KLIPPT SKRIVET & SAMMANSTÄLLT AV JENNIFER HÄGEN

Frukt och bär

2 44KURIREN KURIREN

R M g u h

Besök till fångar på söndagar läggs ner i de slutna fängelserna. Bakomliggande faktorer är överbeläggningen och personalresurser som är otillräckliga sett till den rådande situationen. Ändringen trädde i kraft den 6 januari 2025, och arrangemanget kommer att ses över i september 2025. Överbeläggningen i fängelserna har förvärrats under hösten och prognosen är att antalet fångar fortsättningsvis kommer att öka. Dessutom är personalresurserna otillräckliga i förhållande till antalet fångar. De personalresurser som frigörs genom nedläggningen kommer att användas för att trygga kärnverksamheterna. Till det hör bland annat att se till att mottagning av nyintagna rullar på, dagordningarna efterlevs och att inspektionsverksamheten och utdelning av kvällsmål och mediciner kan tryggas.

Enheten för styrning av den operativa verksamheten utreder möjligheter att öka fångarnas kontakthållning med sina anhöriga över nätet.

m s a a

r C d s s f

i i

s n

A F

I t u t e s h i e

Källa: Pressmeddelande Brottspåföljdsmyndigheten

däremot är ett effektivt sätt att få i sig både frukt och grönsaker utan att gå miste om de nyttiga fibrerna. Det kan också vara ett smart alternativ för kinkiga barn.

För att klara fruktmålet i vardagen är det smart att ha frysta frukter och bär hemma.

Dels har de lång hållbarhet, dels ger det en möjlighet att få bra kvalitet på sådant som inte är i säsong just nu, till exempel nordiska blåbär och jordgubbar. Ur frysen kan du lätt och snabbt ta fram frukt som redan är skalad och skuren, till exempel mango och ananas.

Torkad frukt är också ett alternativ, till exempel aprikoser, dadlar och russin. De är lätta att ta med i väskan utan att de skadas, har lång hållbarhet och högt näringsvärde.

Tänk på att ibland tillsätts socker i torkningsprocessen, särskilt för mango och ananas. Även utan tillsatt socker är torkad frukt både kompakt och mycket sötare än färsk frukt, och det är lätt att få i sig alltför många kalorier.

Källa: Doktor.se

fi F b ( h å h a n f FOTO FOTOPEXELS, PEXELS,UNSPLASH, UNSPLASH,FREEPIK FREEPIK

– DET BÄSTA VI HAR! Eftersom olika frukter är bra på olika sätt kan du maxa hälsoeffekterna genom att sträva efter mångfald. I vardagen är det lätt hänt att köpa samma varje vecka, till exempel ett knippe bananer eller en påse äpplen. Försök variera så att du äter frukt och bär av alla färger – röda, gröna, gula, orange och blå – för att få med så många som möjligt av de nyttiga färgämnena. Kanske stöter du på frukter du aldrig testat förut? Utmana dig själv och bredda dina vanor. Blanda gärna frysta och färska varor så du hinner äta upp allt du köpt.

När frukten är i säsong är smaken (och näringsvärdet) oftast som bäst. Priset brukar också vara förmånligare på det som är i säsong. På hösten kan du till exempel passa på att njuta av alla goda inhemska äpplen och päron, riktiga superfrukter.

Satsa på hela frukter i stället för juice. När du äter hela frukter får du också i dig fibrer, som bidrar till bättre tarmhälsa och gör dig mättare. Juice innehåller också mer socker, det gäller även ren fruktjuice. Smoothies

M

SÖNDAGSBESÖK LÄGGS NER PÅ FÄNGELSER

d i h p s u s

I a t

MATTRENDER 2025: MILJÖ, HÄLSA OCH LOJALITET Rapporter från globala undersökningsföretag om trender inom mat och dryck som Mintel, NCSolutions och storföretag som Whole Foods Markets Trend visar på nytt, globalt konsumentbeteende och de innovationer som är på G inom mat och dryck under 2025. Att konsumentens värderingar och attityder till mat och dryck betyder en hel del när det gäller vårt köpbeteende och vilken produkt vi slutligen väljer på hyllan.

Mer än en tredjedel av konsumenterna vill ha ”personliga produkter”, de är till och a extra för det. Skräddarsydda upplevelser och produkter åter med villiga att betala återspeglar konsumentens individuella preferens och stil. De letar efter mat- och dryckesternativ som passar dem där restaurangerna ser utanför boxen och erbjuder alternativ ör den enskilda gästen. anpassningsbara menyer för Det finns en god anledning till varför franska vingårdar i vissa regioner vänder helt om mot biodynamisk k odling och vinproduktion.

Cirka 70% av konsumenterna menar att hållbarhetsmetoder påverkar deras val av bar eller pub – och enligt det väljer ett vin eller en ler trender inom mat och dryck så fortspritsort. När det gäller ter att vara en enormt inflytelserik sätter hållbarhet hädanefter faktor för både konsumenter och företag. sosammare, de vill kunna lita på Konsumenter vill bli hälsosammare, informationen de får och produktens ursprung, vilka ingredienser som ingår, både lokalt och globalt.

Konsumenter letar gärna efter varumärken som hjälper dem att bryta mot osunda vanor när det gäller mat och dryck.

e

s

”

Jag har någon gång tänkt att jag hatade allt, numera tänker jag alltid att jag älskade allt. Minnet är aldrig sant eller falskt, tror jag, det är bara vad det är. Man minns olika saker på olika dagar – i olika ljus.”

Johan Croneman, krönikör IcaKuriren

Källa: Vinjournalen.se

ANTALET BETALNINGSUPPMANINGAR OCH RÄDSLA FÖR INDRIVNING ÖKAR BLAND MÄN

FOTO FOTOPEXELS, PEXELS,UNSPLASH, UNSPLASH,FREEPIK FREEPIK

e n

Indrivning 2024 – överlevnad och nystartare-undersökningen, som genomförts på uppdrag av B2 Impact, visar att cirka var tionde finländare har fått flera indrivningseller betalningsanmärkningar under det senaste året. Mer än hälften av dem som har fått flera påminnelser upplever att de inte har fått tillräckligt med stöd i att uppnå ekonomiska färdigheter.

De osäkra ekonomiska tiderna påverkar finländarnas vardag och ekonomihantering.

Forskningsinstitutet Norstats undersökning, beställd av B2 Impact, visar att en sjättedel (17,1 %) av alla finländare har varit kund hos ett indrivningföretag under det senaste året. Bland unga vuxna är andelen ännu högre: ungefär en fjärdedel (24,4 %) av alla 25–34-åringar som deltagit i undersökningen har varit kunder hos ett indrivningföretag.

Omkring en av tio (8 %) av alla respondenter har fått flera påminnelser om indrivning och betalning, medan mer än hälften (54 %) av dem som har fått flera påminnelser känner att de inte har fått stöd för att hantera sin ekonomi. Denna utmaning hanteras av B2 Impact genom stöd i finansiell färdighet.

– Ingen vill medvetet skuldsätta sig.

Indrivningbolagen har en roll och ett ansvar att stärka finländarnas ekonomiska kompetens och att arbeta enligt en medmänsklig

modell för indrivning av skulder. I vårt fall handlar det om människoorienterat stöd, rådgivning och vid behov handledning i skuldsanering. Genom att stödja utvecklingen av ekonomiska färdigheter kan vi hjälpa våra kunder och förebygga att personerna blir kunder igen, säger B2 Impacts vd Jennie Ollila.

Betalningsuppmaningar är också delvis könsuppdelad; 58 procent av dem som har fått flera betalningspåminnelser är män.

Bara tanken på inkasso är stressande för män, då upp till 63 procent av männen uppger sig vara rädda för indrivning, även om de inte har betalningsproblem från förut.

Det finns tre distinkta kundgrupper i det fi finländska skuldlandskapet.

Enligt Ollila finns det grovt sett tre grupper i det finländska skuldlandskapet: de obetänksamma, de som lever över sina tillgångar och de som samlar på sig skulder.

– Enligt undersökningen är den främsta orsaken till att hamna i indrivning personlig försumlighet, och nästan fyrtio procent av respondenterna uppger detta som orsaken till att de fått betalningskrav. I en hektisk värld är glömska ganska vanligt och förståeligt. Den här gruppen brukar lösa problemet snabbt och vi är inte oroliga för dem, säger Ollila.

I stället lever en del finländare regelbundet över sina tillgångar. De betalar sina räkningar sent och möter ekonomiska utmaningar. Ollila tror att de skulle kunna förbättra sin ekonomiska situation genom att anpassa sin konsumtion och lära sig ekonomiska färdigheter.

Enligt Ollila består den tredje gruppen av dem som upprepade gånger får påminnelser om betalning och indrivning. Enligt undersökningen är de vanligaste orsakerna till indrivning inkomstbortfall (31 %) eller arbetslöshet (20 %). 30 procent berättar att de har blivit ruinerade av överbetalningar.

38 procent av dem som samlar på sig påminnelser tror inte att de kan klara av sina skulder utan problem.

Källa: Pressmeddelande B2 Impact KURIREN45 3 KURIREN

Sticka en byxa m STORLEK: 0/1 - 1/3 - 6/9 - 12/18 månader (2 - 3/4) år. Storleken motsvarar ca barnets höjd i cm: 48/52 56/62 - 68/74 - 80/86 (92 -104)

Byxorna stickas uppifrån och ner med resår.

GARNÅTGÅNG: DROPS MERINO EXTRA FINE från Garnstudio 150-200-200-200 (250-300) g färg 47, salviagrön.

DROPS KNAPP NR 513: 2 stycken i alla storlekarna.

STICKOR: Drops rundsticka nr 4: Längd 40 cm.

rätmaskor (markören sitter mitt emellan dessa maskorna), 1 avigmaska, gör 1 omslag om stickan.

På nästa varv från avigsidan stickas omslagen vridna in i resåren så här: FÖRE MARKÖREN: Omslaget stickas rätt/avigt bakre ledet av omslaget.

i

EFTER MARKÖREN: Lyft över omslaget på höger sticka hme-02-by som omFilnavn: det skulle stickas rätt, sätt tillbaka det på vänster sticka (dvs omslaget text är vridet) och sticka omslaget rätt/avigt i främre ledet.

Börja arbetet här:

BYXA

– kort översikt över arbetet:

Tekniken MAGIC LOOP kan användas – då behövs endast rundsticka 80 cm i varje sticknummer.

STICKFASTHET: 21 maskor på bredden och 28 varv på höjden med slätstickning = 10 x 10 cm.

OBS! Kom ihåg att sticknumren endast är rekommenderade. Får du för många maskor på 10 cm, byt till tjockare stickor. Får du för få maskor på 10 cm, byt till tunnare stickor.

Förklaring till beskrivningen:

RÄTSTICKNING (stickas fram och tillbaka): Alla varv stickas räta.

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com 46 KURIREN

ÖKNINGSTIPS: Alla ökningar görs från rätsidan!

Sticka tills det återstår 2 maskor före markören, gör 1 omslag om stickan, sticka 1 avigmaska, 2

FRAMSTYCKE: Lägg upp 30-30-34-38 (42-42) maskor på rundsticka 3 med DROPS Merino Extra Fine.

Sticka 1 varv avigt från avigsidan.

Sticka resår med början från rätsidan så här: Sticka 3 kantmaskor i RÄTSTICKNING – läs förklaring ovan, * 2 rätmaskor, 2 avigmaskor * över de nästa 8-8-12-12 (16-16) maskorna, 2-2-0-2 (0-0) rätmaskor, 1 avigmaska, 2 rätmaskor, sätt 1 markör mitt emellan dessa 2 maskorna, 1 avigmaska, 2-2-0-2 (0-0) rätmaskor, * 2 avigmaskor, 2 rätmaskor *, sticka *–* över de nästa 8-8-12-12 (16-16) maskorna och 3 kantmaskor i rätstickning.

Sticka 1 varv från avigsidan med rätmaskor över rätmaskor, avigmaskor över avigmaskor och rätstickning över rätstickning.

Nu maskas det av till knapphål på nästa varv från rätsidan, och det ökas 1 maska på varje sida av markören, så här: Sticka 3 kantmaskor i rätstickning, 2 maskor räta tillsammans, gör 1 omslag

32-42-51-56 (61-69)

Drops rundsticka nr 3: Längd 40 cm.

Drops strumpstickor nr 4.

Drops strumpstickor nr 3.

Arbetet stickas uppifrån och ner. Framstycket och bakstycket stickas fram och tillbaka var för sig innan de sätts tillsammans och fram- och bakstycket stickas sedan runt. Fram- och bakstycket delas till ben och varje ben stickas för sig, runt på strumpstickor.

a med hängslen till babyn om stickan (knapphål), fortsätt med resår och öka 1 maska på varje sida av markören – läs ÖKNINGSTIPS, tills det återstår 5 maskor på varvet, gör 1 omslag om stickan, lyft över 1 maska på höger sticka som om den skulle stickas rät, sticka 1 rätmaska, drag den lyfta maskan över maskan som stickades (knapphål) och 3 kantmaskor i rätstickning.

Fortsätt med resåren (omslagen till knapphål stickas aviga på nästa varv). Ökningen på varje sida av markören stickas fortlöpande vridna in i resåren, dvs i storlek 0/1 - 1/3 12/18 månaden stickas första ökningen vridet rätt från avigsidan och i storlek 6/9 månader, 2 år och 3/4 år stickas första ökningen vridet avig från avigsidan. Öka så på varje varv från rätsidan totalt 9-9-11-13 (15-15) gånger = 48-48-56-64 (72-72) maskor.

När arbetet mäter 7-7-8-10 (12-12) cm, läggs arbetet åt sidan och bakstycket stickas.

12-19-25 27 (27-26) 13-14-17-20 (25-34) 5

32-42-51-56 (61-69)

4

5-7 7-7-8 10 (12-13)

24-26-28-30 (32-34)

BAKSTYCKE: Det stickas först 2 hängslen så här: HÄNGSLEN: Lägg upp 8 maskor på rundsticka 3 med DROPS Merino Extra Fine. Sticka rätstickning tills arbetet mäter ca 13 till 17 cm. Lägg arbetet åt sidan och sticka 1 hängsla till på samma sätt.

Nu sätts hängslorna tillsammans till bakstycke på nästa varv från rätsidan så här: Sticka över den sista hängslan som stickades så här: 8 maskor i rätstickning, lägg upp 14-1418-22 (26-26) maskor, sticka rätstickning över de 8 maskorna på den andra hängslan = 30-30-34-38 (42-42) maskor.

Sticka 1 varv från avigsidan så här: 8 maskor rätstickning, 14-14-18-22 (26-26) avigmaskor, 8 maskor rätstickning.

Sticka resår med början från rätsidan så här: Sticka 3 kantmaskor i rätstickning, * 2 rätmaskor, 2 avigmaskor * över de nästa 8-8-1212 (16-16) maskorna, 2-2-0-2 (0-0) rätmaskor, 1 avigmaska, 2 rätmaskor, sätt 1 markör mitt emellan dessa 2 maskorna, 1 avigmaska, 2-2-0-2 (0-0) rätmaskor, * 2 avigmaskor, 2 rätmaskor *, sticka *-* över de nästa 8-8-12-12 (16-16) maskorna och 3 kantmaskor i rätstickning.

Sticka 1 varv från avigsidan med rätmaskor över rätmaskor, avigmaskor över avigmaskor och rätstickning över rätstickning.

På nästa varv från rätsidan ökas det 1 maska på varje sida av markören som på framstycket. Fortsätt mönstret så och öka som framstycket = 48-48-56-64 (72-72) maskor.

När arbetet mäter 7-7-8-10 (12-13) cm, stickas bakstycket tillsammans med framstycket och det läggs upp maskor mellan delarna från rätsidan så här: Sticka över bakstycket som förut, lägg upp 8-12-12-8 (8-12) maskor, nu stickas det över maskorna på framstycket som

förut, lägg upp 8-12-12-8 (8-12) maskor = 112-120-136-144 (160-168) maskor.

FRAM- OCH BAKSTYCKE: Förskjut varvet så att det börjar mitt bak (dvs mellan de 2 mittersta rätmaskorna på bakstycket).

Sticka resår runt så här: 1 rätmaska, * 2 avigmaskor, 2 rätmaskor *, sticka *-* tills det återstår 3 maskor, 2 avigmaskor och 1 rätmaska. Sätt 1 markör i början av varvet = mitt bak.

När arbetet mäter 4 cm från där delarna sattes tillsammans, byt till rundsticka 4. Sticka 1 varv rätt och minska 12-1018-18 (26-26) maskor jämnt fördelat = 100-110-118-126 (134-142) maskor.

Arbetet stickas vidare i slätstickning.

För bättre passform stickas byxan högre bak än fram.

Detta görs genom att sticka förkortade varv fram och tillbaka så här: Börja från rätsidan och sticka 9-10-11-10 (11-11) rätmaskor förbi markören. Vänd, strama tråden och sticka 18-20-2220 (22-22) avigmaskor. Vänd, strama tråden och sticka 27-30-33-30 (33-33) rätmaskor.

Vänd, strama tråden. Fortsätt så genom att sticka över 9-1011-10 (11-11) maskor mer för varje gång det vänds tills det har stickats över totalt 54-6066-80 (88-88) maskor, vänd och sticka tillbaka till mitt bak.

Nu stickas arbetet runt i slätstickning över alla maskorna.

KONTROLLERA STICKFASTHETEN! När arbetet mäter 12-19-2527 (27-26) cm från där delarna sattes tillsammans (mätt mitt fram), delas arbetet till ben så här: Maska av de första 3-4-5-6 (6-6) maskorna, sticka 44-4749-51 (55-59) rätmaskor, maska av de nästa 6-8-1012 (12-12) maskorna, sticka 44-47-49-51 (55-59) rätmaskor och maska av de sista 3-4-5-6 (6-6) maskorna. Klipp av tråden. Sätt maskorna i den ena sidan av arbetet på 1 tråd eller hjälpsticka och sticka ben som förklarat nedan. ARBETET MÄTS SEDAN HÄRIFRÅN! BEN: = 44-47-49-51 (55-59) maskor. Fördela maskorna på 4 strumpstickor nr 4 och sticka slätstickning runt – sätt 1 markör på insidan av benet.

När benet mäter 3 cm, minskas det 1 maska på varje sida av markören – läs MINSKNINGSTIPS! Minska så med 3-4-5-6 (6-8) cm mellanrum totalt 3-3-3-3 (4-4) gånger = 38-41-43-45 (4751) maskor.

När benet mäter 13-14-1720 (25-34) cm från delningen, stickas det 1 varv rätt och det ökas 6-7-5-7 (9-9) maskor jämnt fördelat = 44-48-48-52 (56-60) maskor.

Byt till strumpstickor 3.

Sticka resår (2 rätmaskor, 2 avigmaskor). Maska av med rätmaskor när resåren mäter 5 cm.

Sätt maskorna från det andra benet på strumpstickor 4 och sticka som det första benet.

MONTERING: Sy ihop öppningen mellan benen (dvs. maskorna som maskades av mitt bak sys mot maskorna som maskades av mitt fram). Sy i knappar på hängslena.

 KURIREN 47

Foto: Adobe Stockphoto.

Foto: Adobe Stockphoto.

Värmande vänskap Novell av ELLINORE SVENSSON

M

aia hoppade av den varma och upplysta bussen och träffades direkt av tunga våta regndroppar som på bara någon minut trängde igenom hennes tunna jacka. I mörkret kändes det som om hon blivit avlämnad mitt ute i ödemarken, och det var inte så långt från sanningen.

Det enda ljusskenet kom från gården hundra meter bort, och hon började småspringa ditåt.

Men ju närmre den välkända byggnaden hon kom, desto mer tveksam blev hon. Vad hade hon gett sig in på egentligen? Tänk om han inte ville ha henne där?

Kanske var hans inbjudan bara något han slängt ur sig. Sådär som man gör, utan att egentligen mena det.

Hon saktade ned och tvekade.

Förra gången hon hade varit här hade de ridit ut över de öppna 48 KURIREN

Maia var rejält sviken och upprörd.

Hur kunde Michel bara göra så mot henne?

Hon hade utan att tänka sig för tagit första bästa buss och åkt direkt till hennes och Michels gemensamma vän Samuel som alltid brukat vara så gästvänlig emot dem båda två. fälten. De tre. Michel, Samuel och hon. De tre musketörerna.

Hon hade varit blixtrande kär i Michel och samtidigt adopterat hans barndomsvän Samuel till att också bli hennes nya bästa vän. Samuel hade aldrig känts som femte hjulet, utan de hade lyckats ha roligt ihop alla tre.

Dessutom hade Samuels släkt denna vackra gamla hästgård dit de kunde fly vardagen och bara vara. Michel och hon hade haft en stående inbjudan till rummet på loftet och de hade sett till att utnyttja det. Tills nu. Över gårdsplanen strömmade ljuset från de spröjsade fönst-

ren, och ljudet av en gammal Elvis-låt överröstade regnets smattrande mot verandataket.

Hon knackade på den bastanta trädörren. Inget svar. När hon tog tag i dörrhandtaget märkte hon att dörren var olåst.

Till höger låg det stora vardagsrummet med öppet upp till taknocken. Där brann nu en varm sprakande brasa.

– Hallå?!

Hade han gått ut till djuren?

Maia visste ju att han skulle vara här. Samuels familj var i Thailand och han hade sagt att han skulle åka hit ut ensam över helgen. Som vanligt hade

han sagt till henne att följa med, men hans erbjudande hade gjort dem båda illa till mods. Han hade varit Michels vän först.

Så hon hade inte tackat ja, och ändå var hon här nu. För hon behövde en god vän. Det var det Samuel var, en riktig vän som hon kunde prata avslappnat med, och dela intresset för djur och natur med. De hade samma humor och samma musiksmak. Nåja, Elvis kunde hon väl också lyssna på – i ensamhet. Men viktigast nu var inte allt de hade gemensamt, utan det var att Samuel tagit hennes parti mot Michel och att han var lika besviken på honom som Maia var. Det var ju inget hon uppmuntrat till, att de två som varit vänner hela livet nu skulle ta avstånd från varann, men hon var samtidigt lättad.

Hon hade inte klarat att förlora Samuel också nu, det skulle gjort allt för ont.

Musiken kom från en vinyl-platta som snurrade på en gammal skivspelare. Så omo-

dernt och så fullständigt underbart, tänkte Maia. Det passade verkligen in i den här miljön.

Hon kunde minnas att hennes far spelat samma platta när hon var liten. Ett nytt spår började snurra och hon log åt den banala texten. Plötsligt hörde hon slammer från köket och hur någon sjöng, eller snarare hojtade, till låttexten; Rock a hula, rock rock a hula … I köket stod Samuel – eller snarare – han dansade. Med en träslev i handen höll han takten och lyckades samtidigt stänka ned golvet med något rödtonat ifrån grytorna.

M

aia stod där, genomblöt, frusen, ledsen och sviken – och kunde plötsligt känna hur allt bara rann av henne och hon log. Hon fylldes av värme och kärlek för denne vän. Han var en sådan underbart härlig syn!

Iklädd sina slitna favoritjeans och en stor löst hängande flanellskjorta svassade han barfota mellan spisen och diskbänken.

Hon njöt av att betrakta honom i smyg och skrattet bubblade upp inom henne.

När låten till sist tog slut började hon skrattande applådera.

Skrämd svängde han runt och hennes skratt dog ut när han stirrade på henne. Han var alldeles allvarlig. ”Åh nej”, hann hon tänka, ”han vill inte ha mig här”.

Men så började han le och hon visste att hon trots allt hade gjort rätt, som kommit oplanerat.

– Jag visste inte att du kunde laga mat? Sa hon och tog ett par steg in i köket.

– Vem säger att jag kan?

Hans leende blev bredare.

– Det doftar ljuvligt i alla fall …

– Och vet du vilken ljuvlig syn du är?

Hon skrattade till då hans blick for över henne. Hennes hår hängde i blöta testar och klibbade mot kinderna. Sminket hade antagligen vandrat långt söderut och hennes kläder var klistrade mot kroppen. Det bokstavligen regnade från dem ned på köksgolvet.

– Säkert. Har du möjligen något torrt jag kan låna?

– Jo … Han tog avståndet mellan dem i några korta steg och lyfte upp henne i famnen.

– Vad jag är glad att du kom!

– Ahh, släpp mig!

Han sänkte henne, men släppte inte taget. Han strök bort lite av hennes hår och log åt hennes blöta uppenbarelse.

– Kom! I allt för stora, men varma – och framförallt torra kläder satte hon sig framför brasan och njöt. En djup skål värmde hennes händer. Köttfärsgrytan var starkt kryddad med chili och spiskummin, men underbart god. Med en bit bröd sög hon upp det sista och sjönk tillbaka mot soffkuddarna.

– SÅ gott! Verkligen Samuel.

Det gjorde du bra!

– Tackar. Han log mot henne.

– Är det verkligen okej att jag kom?

– Lägg av. Självklart. Jag bjöd ju dig!

– Jo … visserligen.

Hon tvekade. Det självklara låg där mellan dem, det de båda visste.

– Vill du prata om det?

Han såg på henne genom sin alltför långa lugg. De hade skojat mycket om hans frisörskräck, hur han hatade att se nyklippt ut och därför sällan var det. Först skakade hon på huvudet, och sen kände hon till sin förargelse hur tårarna trängde på. Han sa inte ett ord utan bara flyttade över från sin plats i fåtöljen och tog henne i famn.

– Jag vet … Sch... Jag vet, mumlade han mot hennes hår.

– Hur kunde han! Hur fan kunde han!? Maia tjöt rakt in i Samuels tröja.

Han var tyst en stund och lät henne fortsätta gråta och förbanna Michel.

– Du … jag fattar inte det heller. Jag är hans vän, det är jag.

Men jag fattar det verkligen inte, hur han kunde sumpa det ni hade. Och jag gillar det inte.

Inte alls.

– Tack.

Han nickade mot hennes hår.

– Har ni pratat? undrade hon och visste inte om hon egentligen ville höra svaret.

– Nej. Inte sen jag fick veta.

Han skakade på huvudet och fortsatte;

– Nej, jag tror faktiskt att han skäms inför mig med. Han vet att jag gillar dig och att jag hatar det han gjort.

– Du vet vem hon är eller hur?

Samuel såg bort, och det var svar nog.

– Säg det. Jag måste få veta.

Vem är hon? Känner jag henne?

”

– Nej, jag tror faktiskt att han skäms inför mig med. Han vet att jag gillar dig och att jag hatar det han gjort.

– Ärlighet kan göra skitont Maia.

– För den som ger eller för den som tar emot den? Hon försökte sig på ett sarkastiskt leende men det blev mest en grimas.

– För båda.

Hon visste att det var hans sätt att försöka ge henne en sista chans, att säga att hon trots allt inte ville höra. Men hon tog inte den chansen utan hon lät det göra ont.

C

ecilia. Varför just Cecilia? Om det fanns någon som verkligen var Maias raka motsats, så var det hon.

Cecilia var fnittrig, flamsig och bjöd ut sig. Själv var Maia kanske inte precis allvarlig och seriös, men hon var definitivt inte en sådan där fnissig partytjej. Nu visade det sig vad Michel hade föredragit. Otroheten var illa nog oavsett vem han valt, men att vara otrogen med just Cissi, som han visste att Maia tyckte så illa om. Hade han medvetet velat såra henne så mycket som det bara var möjligt?

– Hallå, var tog du vägen?

Samuel viftade med handen framför hennes ögon.

– Förlåt. Jag blev bara …

– Jag förstår att du är ledsen, men ärligt talat vet jag inte om han är värd det! Är han så korkad så var han inget att ha!

Maia såg in i Samuels ögon och såg en sådan oerhörd ömhet där. Är det så han känner för mig, tänkte hon? Som om jag var en lillasyster som han vill ta hand om och beskydda? Är det därför han blir så arg för min skull? Eller är det för att hans vän inte var den han trodde?

Efter en stunds tystnad var det som om Samuel vaknade till och han sa sen leende: – Jag tänkte att eftersom jag gjorde maten så blir det väl din disk?

– Jaha! Vilken tur för dig att jag kom då!

Hon skrattade. Det var skönt att släppa de tunga tankarna, så hon reste sig och de hjälptes åt att plocka ut porslinet till köket.

T

vå dagar senare var det dags för Maia att åka tillbaka till stan.

De hade haft en väldigt trevlig och avslappnad tid då hon fått en chans att slippa grubbla. De hade ridit ut i naturen, och njutit av skogarna kring gården, de hade lagat mer god mat och sen suttit framför brasan och berättat dråpliga barndomshistorier för varann.

När Maia beskrivit sin älskade katt Smulan, som var helt galen i ostbågar, så hade hon plötsligt insett hur ovanligt det här var. Med vilken annan kille hade hon kunnat sitta och prata om ostbågsätande katter utan att känna sig väldigt löjlig?

Det är han, tänkte hon, det är bara för att det är just han. Hon kände en sådan ovanlig förtrolighet och värme med Samuel.

Och hon insåg att Michels svek inte gjorde lika ont längre. Hon hade ändå vunnit det som verkligen hade någon betydelse – en fantastisk vän.

Och när hon nu gjorde sig klar för att åka tillbaka till vardagen, var det tungt, men kändes nödvändigt. Hon kunde inte gömma sig här för alltid, och med vetskapen om Samuels värmande vänskap kände hon sig trygg och stark nog – att återvända till livet.  KURIREN 49

Stjärnorna?

19 MARS 2025

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Du gillar mat som ger snabb energi – kryddstark och enkel, gärna grillat. Starka smaker och proteinrika rätter ger dig kraft. Träning för dig är intensiv och snabb, med tävlingsinriktade utmaningar som tunga lyft. Du trivs bäst när kroppen får jobba hårt. För dig handlar livskvalitet om att känna att du rör på dig, att vara aktiv och ha något att kämpa för. Utan rörelse och spänning tappar du gnistan

OXEN

20/04 – 21/05 Du uppskattar god mat och njuter av långsamma, smakrika måltider – gärna med något sött till efterrätt. Mat ska vara en upplevelse, inte bara ett behov. Du föredrar lugnare träning som yoga eller promenader i naturen. Att stärka kroppen i din egen takt ger dig ro. Livskvalitet för dig handlar om stabilitet, komfort och att njuta av det enkla.

Venus omger dig med skönhet och njutning för inre frid.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Mat som är lätt, varierad och social är din grej – kanske tapas eller olika smårätter.

Du älskar att testa nya smaker och kombinationer och att vara i rörelse på olika sätt, som att prova nya sporter eller aktiviteter.

Variationen håller din motivation vid liv.

För dig handlar livskvalitet om att ha många valmöjligheter och intellektuell stimulans.

Merkurius lär dig något nytt varje dag genom nyheter.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Du älskar husmanskost och gärna hemlagade rätter som påminner om trygghet och värme. Matlagning är ett sätt att visa kärlek.

Motion bör vara mild men regelbunden, som simning eller långa promenader. Att röra dig i vatten ger dig lugn. Livskvalitet handlar om trygghet, familj och att skapa ett omhändertagande hem med månens krafter.

Ditt hjärta mår bäst när du får ta hand om andra och känna dig behövd.

50 KURIREN

LEJONET

23/07 – 23/08 Du älskar mat som är lyxig och festlig, gärna rätter som sticker ut och imponerar på andra med starka färger och exklusiva smaker. Träning bör vara energisk och social – gärna dans eller gruppträning. Att röra dig med stil och kraft stärker ditt självförtroende. Livskvalitet för dig är att känna dig uppmärksammad, kreativ och att ha kul.

När du får lysa och inspirera andra är du som lyckligast

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Du föredrar mat som är hälsosam och näringsrik, mycket grönsaker och mindre fett. Du har ofta koll på vad din kropp mår bra av. Träning ska vara effektiv, som löpning eller styrketräning, och gärna ha ett syfte. Rutiner och resultat går hand i hand.

Livskvalitet handlar om att ha ordning på livet, hälsa och produktivitet. När du känner dig balanserad och har kontroll mår du som bäst

VÅGEN

23/09 – 23/10 Maten ska vara balanserad och vackert estetisk, gärna med fräscha, hälsosamma ingredienser där smak och utseende går hand i hand att visa upp. Träning ska helst vara harmonisk, som gymnastik, slöjdans eller simning. Du mår bäst av lugna och graciösa rörelser. Livskvalitet handlar om harmoni i relationer, skönhet och att ha ett stilfullt liv. Din planet Venus vill inte ha några skönhetsbrister.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Du älskar mat som är intensiv och smakrik, som kryddiga rätter eller mörk choklad. Mat ska väcka känslor och ge djupa upplevelser.

Träning för dig är gärna passionerad och utmanande, som styrketräning eller där du testar din uthållighet. Livskvalitet handlar om att känna kontroll, djup och att ha passion i det du gör. När du får gå på djupet och följa din inre styrka mår du som bäst.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Du föredrar mat med influenser från olika kulturer, gärna exotiska smaker och stora portioner. Du njuter av att smaka dig genom världen. Träning för dig är fri och rolig, som vandring eller resor till nya platser. Du behöver rörelse och förändring. Livskvalitet handlar om frihet, upptäckter och att få följa din inre kompass. När du får leva utan begränsningar är du som lyckligast.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Du mår bäst av enkel, näringsrik och funktionell mat – inget krångel. Traditionella och rejäla rätter med mening ska det vara.

Träning ska vara strukturerad och målmedveten, som långdistanslöpning eller styrketräning. Du ser gärna resultat och förbättring över tid. Livskvalitet handlar om prestation, framgång och att bygga ett stabilt liv. Saturnus planerar att allt ska göras i tid och på rätt tid.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Du föredrar innovativ och hälsosam mat, gärna med alternativa eller futuristiska inslag. Nya smaker och unika råvaror är vad som lockar dig. Träning är ofta något annorlunda, som cykling eller alternativa former som ligger utanför boxen, och integrerar nya tankar när det gäller hälsa och livsstil. Livskvalitet handlar om att tänka fritt, utvecklas och vara unik i din livsstil där du följer dina egna Uranusidéer.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Neptunus föredrar mjuk, exotisk, tröstande och ofta vegetarisk eller havsinspirerad mat.

Smaker ska kännas drömska och lugnande.

Träning för dig är meditativ, som yoga till doftljus eller simning. Vatten och stillhet ger dig ny energi och du vaggar i havets famn.

Livskvalitet handlar om att vara i harmoni med dig själv, kreativitet och känslomässig balans. När du får drömma, skapa och känna djupt mår du som bäst.

BLÅSES UPP VID KROCK

KNÅDAR

BILEN FÖR ACC PIZZAFISK

FINSK REA

IAKTTAR

HA DET MYSIGT

KVICK INTENSITETER

K r yssa med Kuri ren

PRATIGA FÅGELN

CEREMONIERNA VINTERTRÄDGÅRDAR PÅ FOTEN

YTTRADE PLÖTSLIGT GREPP

BYARNA

KNÖLARNA PÅ TRÄDEN

ÄR NOG KLORNA PÅ FÖTTERNA MEST AFRIKANSK SPORT STORSTAD VERKA SOM ORAKEL I DELFI NÄSLJUD

KONSEKVENSEN TYP GASTAR

STEGRAR

CHAI, OOLONG BOR PÅ KRETA

FÖRR ADB

EBBA UT REGNET ... NER

SÖTNOS ÄR OFTA UTRIKES ÄR SOM BÖCKLINGAR SOLIGA PLATSER

TILLFÖR TESLOR ENERGI

SPRIDER

FINSK KORVMAKARE

DET ÖSER NER IBLAND

ÅT BOTTNEN TILL FÖDER

SVÄNG

LUDEN I BIBELN FÄSTELEMENT

ATLANTPAKTEN

HAVSGUDINNA SCENEN

TITTAR I NOVEMBER

GLAUKOMBEHANDLING NILS-ERIK

EJ SMART

BLODTRANSPORTÖREN



LÅSER PORTEN

DEN SLÅR RUNT

BEHANDLA MED KNIV SIERRA LEONE

16:E DEC

HÖRNET MOTIVATION INSTALLERA INFINITIVMÄRKE

KATEGORISERADE

GÖR RENT HUS NATRIUM

KARAKTÄRERNA DE DRIVER EKAN SVENSK POTATIS- DRAKE RÄTT

BAKEN

STRÖMBRYTARNA GÅ PÅ KNÄNA

LÖNEN

DET VAR SPJUTKAST FÖR FINLAND SKALLA

SKILLNAD MELLAN GAGE

DYRKAD AREA

GENDEL

BRITTJAN MINISTERIUM

ÄR IR

LÖPARE LÅNGLOPP HÄSTHÅR

STYRKA RUND BOKSTAV

SJÄLEN KANSKE? STYRD

TORKHUS

BRUN

AV SAMMA SLAG LUFTORD

DRAG PISKSLAG

LEDSAMT PÅ TEATERN

ÄR GRUNDEN FÖR PRODUKT

UTÖVAR

AKADEMI

EN AV TVÅ I BATTERI PLATONS STAD

PAULENOK

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 9 april 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 51

NOVOKRYSSET

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Marcus Lindqvists bok ”Soldat nr 13, Ralf Sirén och kriget i Ukraina”.

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 9 april 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: .........................................................................................................................................................................................................

52 KURIREN

Foto: Adode Stockphoto.

Så här löser du Novokrysset:

Foto: Adode Stockphoto.

OBS! Denna sida behöver inte sändas in tillsammans med lösningen på Novokrysset. Det räcker med meningarna som bildas i krysset, vilka även går att sända per e-post till kryss@ kuriren.fi.

SUDOKU Det gäller att fylla rutmönstret med siffror.

Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång.

Lösningarna finns på sidan 54.

Lätt

8

9 2

5 4 8 9 3 1 2 6 7 4 4 3 2 8 9 6 1 2 3 8 7 4 8 7 3 9 5 6 Medelsvår

9 2 5 8 7

5 1

7 4

4 2 5 1 8 6

2 1

6 9

9 2 3 4

2 6

1

3

49 4 5

Mycket svår

8

4

5 6 9 3 4 2 6 8 4 7 9 4 2 9 1 8 4 2 3 1 8 2 5 7 5 6 4

KURIREN 53

å

KRYSSLÖSNINGAR

Lösning: LÄTTA KRYSSET M t s t å l a r p o l a r e e m a l j u A l t l a g k n i p p e n a r o p å u r n a k r a g e n t o r å g a e t a r V n n b l i t A g g a d e s sätta färg på sagoväsen

----halonen do, --, mi ...

jollrar eller sluddrar

slanguttryck för pengar kompis eller kamrat

ytskikt i mobiltelefonen

buntarna

sägs på födelsedagen

norm

damstämma i kör

ansikte

bild : Karla hernandez unsplash. com

en rund ring

kruka, kärl inte andras

motsats till av

längst upp på skjortan kvarlåtenskap

fIlm om utomjording

till ---på allt Hursa ?

elektricitet på kort sätt

samtala med gud

nomen nescio

börja vara

Kryssmakare : David Forsblom

på hugget

Lätta krysset finns på sidan 56.

Lösning: FINN FEM FEL

s l h o t a d e s o s ä r o f y l l t k r o m a r e E K a v a s k r u t a d d i t i o n t r e a a n n b g e d m v i t r i n b r o t t e t p e t r a a r y k t e t b l i a n e r r a t t a t r e s e d d r s a b ä h a v r e s a m a n n e n å a a ö l F y r a n t a o m r å d e t s a l t A n j p e å f i r a t e s a u p e t a r g a t a l å g p r i s l a y t t e r l i g p a r a d i s är de bekymrade

innehållslös man

ordoförmåga

håller tag på höga höjder

högt värderad

agerade skrämmande är hedersuppdraget

en av de ädlare i leken

säger den som ej hörde

Brukades vid bommar

sprängämne sätter igång

jolle gick till motanfall

sammanläggande

honungsodlare

i mellandagarna

boplats mättat kolväte

kan hon heta

liten lya bladdryck

brukar apornas son

damplagg

från fåret stoppar om

arkens ankarplats

Antalet Smeder hårlinje

tog till orda försynen

tolvstegssällskap

hade en åsikt

gissa i Jeppis : ---jakob

new jersey bibelpräst

extrem

kan det vid sorg som glädje

jäst dryck

territoriet i freuds teori

positiv riktning

vågbrytare

Europeisk rymdman

föregår sagans baba

fIngrar

biblisk broder

aveny

gjorde den som ryckte ivrigt

blir man i rampljuset

vegetarisk råvara

ljusgivare

dra vid näsan

bearbeta

antik stad

framföra fordonet

kan man räkningen upphöjt

marginal

har genomskinliga dörrar

bondboss

är ofta självgående

Film : -----utan minne

rikedom

spädbarnssäl

asterixantagonister

regelvidrigheten

lynx lynx

tysk tidskrift

abbanödrop

solgud

beteckning för budgetvara

sjätte tonen

dimridå

kompanjon till aladdin

Kuriren nummer 2 innehöll dessa två kryss.

Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är: FEBRUARIKRYSSET (111 stycken): Britt-Marie Bränn, Nykarleby.

Lösning: SUDOKU Lätt

Medelsvår

NOVOKRYSSET (53 stycken): Barbro Karell, Lojo.

GRATTIS TILL VINNARNA! FINN FEM FEL finns på sidan 10.

Lösning: MATQUIZ på s. 23.

Rätta svar: 1 – D, 2 – B, 3 – A, 4 – D, 5 – C, 6 – A, 7 – C, 8 – B, 9 – B,10 – A.

Varsitt presentkort à 20 euro till K- eller S-kedjan kommer med posten.

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 9 APRIL!

54 KURIREN

Mycket svår

FINN EN VÄN

chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

GENOM KURIREN!

Händig man 176/78 från norra Österbotten, 67 år, och som gillar mysiga hemmakvällar, matlagning tillsammans, promenader, dans, naturen, villaliv och resor.

Röker ej och är mycket måttlig med alkohol. Var finns du trygga, ömma, händiga, rökfria kvinna som söker ett seriöst förhållande?

Svara via brev eller e-post. Sv. t.

19.3 – ”Sommaren 2025”.

Kvinna i övre medelåldern söker brevvänner. Intressen: djur, kultur, promenader, film och litteratur.

Inget hinder om du är handikap-

Foto: Adobe Stockphoto.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

pad. Hör av dig så får du veta mera!

19.3 – ”Maria”.

som gör livet värt att leva. Svara gärna med foto. Sv. t. 19.3 – ”En skötsam karl”.

Kvinna och nybliven pensionär, bor i Österbotten. Jag söker en man att dejta och lära känna. Jag är social, gillar t.ex. teater, konserter, umgås, motion i lagom form, resa, hemmakvällar med lite gott på tallriken och ev. vin i glaset. 19.3 – ”Vårträff”.

Hej du man på några och sjuttio år! Här finns en dito kvinna, med glimten i ögat och humorn i behåll. Kanske är du mannen jag saknar. Hoppas att du bor i Vasa eller alldeles i närheten, så vi kan ses ofta, och lära känna varandra. Mera får du höra per telefon. Sv. t. 19.3 – ”Första ögonkastet säger allt!”.

Var finns du man 60-70 år som är nykter och rökfri och som gillar sköna hemmakvällar? Norr om Vasa finns en dam på 68 år som gillar allt

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1820

Peter Hanstén Annonsförsäljare peter@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959 Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

ISSN: 0780-0126.

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 94 euro, utanför Finland 108 euro.

KURIREN 55

757591-2504

PAL. VKO 2025-15

LÄTTA KRYSSET sätta färg på sagoväsen

----halonen do, --, mi ...

jollrar eller sluddrar

slanguttryck för pengar kompis eller kamrat ytskikt i mobiltelefonen buntarna

sägs på födelsedagen norm

damstämma i kör

ansikte bild : Karla hernandez unsplash. com

en rund ring

kruka, kärl inte andras

motsats till av

längst upp på skjortan kvarlåtenskap

elektricitet på kort sätt

fIlm om utomjording till ---på allt Hursa ?

samtala med gud nomen nescio

börja vara Kryssmakare : David Forsblom

på hugget

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 54.

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen!

Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2025 lottar vi ut en iPad till ett värde av 500 euro. ❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”. ❱◗Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

56 KURIREN

❱◗När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

Vinn en

iPaedtt

till värde avro!

500 eu Fot

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

obe o: Ad

phot

Stock

o.

➦ Vinnaren dras den 31 december 2025 och kontaktas personligen under januari 2026.