Kuriren nr 2-25

Nr 2 2025 ÅRGÅNG 66

19 FEBRUARI 2025 Pris: 6,99 euro

 Den viktiga

tarmhälsan

 Sticka en

halsvärmare

TEMA:

&

Hälsa fritid

FIN LA ND SS VE VE CK NS OT KA ID RN NI NG AS R0225_.indd 1

Personliga tränaren

Johanna Hjulfors ”Klimakteriet – nystart i livet” s. 16

06.02.2025 11:20:56

Nr 2

Innehåll 8

Per-Erik Björknäs, Rolf Söderlund och Börje Dahlback skidar alltid tillsammans i Lappland.

30

Operasångare Ronnie Karlsson hittade tillbaka till sin förlorade röst och hjälper nu andra.

FÖLJ OSS PÅ

19 februari 2025

20

Mathantverkare Jessika Eklund gör ostar och yoghurt i sitt företag Mejerista Jessika i Vörå.

4

24

Lotta Eriksson välkomnar alla som haft eller har psykisk ohälsa till Pelaren på Åland.

12

facebook.com/tidningenkuriren

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

Måns Strömberg, programvärd för radioprogrammet Lux, har spelat skivor för andra i snart 50 år.

Forskning visar på att det finns en koppling mellan vissa sjukdomar och tarmens tillstånd.

instagram.com/tidningen_kuriren

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

R0225_.indd 2

06.02.2025 11:21:02

Hur blir man 100 år?

38 HÄLSA OCH FRITID

Måns Strömberg sänder programmet Lux på Radio Vega live och spelar gärna mindre känd musik just då �������������������� 4 Garvade skidåkare i Korsholm skidar sedan över 30 år tillbaka varje år alltid en vecka tillsammans i Lappland ����������������8 Mycket forskning görs kring bakteriefloran och tarmhälsan ��� 12 Personliga tränaren Johanna Hjulfors säger att träning kan underlätta vid genomgång av klimakteriet ���������������������16 Jessika Eklunds framtidsdröm är ett eget mejeri att ysta i �������20 Klubbhuset Pelaren på Åland – språngbräde tillbaka till livet � ..24 Charlotte Åberg-Holm skriver en bok om hur finlandssvenskar och andra lyckats bli 100 år eller äldre ��������������������28 Då operasångaren Ronnie Karlsson förlorade sin röst märkte han hur svårt det var att få hjälp att återfå den �������30 Krisberedskap för ditt husdjur ������������������������������������������������������34 Människan som psykofysisk varelse: Självkänsla ................... � 36

POPULÄRT

Människor emellan: Jan-Erik Nyberg �����������������������������������������11 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter ������������������������������������15 Relationsexpert Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor ������������19 Boknytt ������������������������������������������������������������������������������������������������23 Emma Kanckos poesikrönika: Tiden tar våra platser �������������27 Kurirens doktor skriver om bältros ����������������������������������������������35 Matvrån: Mat som är snäll mot magen ������������������������������������38 Ett gott skratt förlänger livet ��������������������������������������������������������41 Mat med Christian Tikkanen: Knäckebrödets historia ����������42 Klippt och skrivet ������������������������������������������������������������������������������44 Sticka en halsvärmare .....................................................................46 Finn en vän .........................................................................................50 Horoskopet ����������������������������������������������������������������������������������������51 Novellen: Det känns i hjärtat ��������������������������������������������������������52

KORSORD OCH KNÅP

Lätta krysset ���������������������������������������������������������������������������������������10 Februarikrysset ����������������������������������������������������������������������������������33 Novokrysset ���������������������������������������������������������������������������������������48 Sudoku ������������������������������������������������������������������������������������������������49 Finn fem fel ����������������������������������������������������������������������������������������50

D

et är spännande med människor som uppnått en hög ålder och att få ta del av deras livserfarenheter. Vad är hemligheten bakom en hög ålder, hur mycket och på vilket sätt kan man själv bidra till att få vara så frisk som möjligt långt upp i åren? Den genuppsättning vi föds med har säkert stor betydelse i sammanhanget, men frågan är hur mycket valet av hälsosam kost, levnadsvanor och eget levnadssätt inverkar på de förutsättningar man har?

Charlotte Åberg-Holm, som arbetat inom äldrevården hela sitt yrkesliv och studerat och forskat om hundraåringar, håller på och skriver en bok om hur man kan lyckas bli 100 år eller mer och samtidigt ha en tämligen god hälsa. Eftersom andelen finlandssvenskar som uppnått denna aktningsvärda ålder är ganska hög vill Charlotta Åberg-Holm komma i kontakt med hundraåriga finlandssvenskar eller äldre, gärna bosatta i Åbolands skärgård eller på Åland för att intervjua dem. Så du som är en pigg hundraåring eller äldre, alternativt känner någon sådan person, tveka inte att kontakta Kuriren!

Vintervädret har i skrivande stund hittills varit varmt för årstiden i jämförelse med fjolårets kalla vinter.

Det har kunnat växla från några minusgrader till plusgrader, nederbörd och köld igen, med halt väglag vid flertalet tillfällen som följd. Under mina promenader har jag lagt märke till att ovanligt många personer i år, både yngre och äldre, liksom jag själv har haft dubbskor eller skor försedda med broddar då knirret från skornas dubbar kunnat höras på långt håll.

Om man inte vill ha dubbskor är det bra att vara på den säkra sidan och skaffa broddar som kan fästas utanpå vanliga skor. Denna typ av halkskydd är inte heller särskilt dyra, de kostar ofta 10–20 euro beroende på tillverkare. Många onödiga halkolyckor med tråkiga följder kan förhindras genom att se till att man obehindrat kan röra sig utomhus, utan rädsla för att halka och bryta armar eller ben.

Var rädd om er då ni rör er ute i halt väglag. ”Hälsa och fritid” är temat i det här numret.

Vi önskar er trevliga lässtunder!

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

R0225_.indd 3

06.02.2025 11:21:03

För DJ Bunuel har musiken inga gränser

 I en källarlokal i Helsingfors centrum har Måns Strömberg sina skivor och sin utrustning.

Programmet Lux på Radio Vega sänds live och brukar innehålla överraskningar för den musikintresserade. Det finns inga begränsningar, kategorier eller genrer, bara tidlöst bra musik. DJ Bunuel, Måns Strömberg, har spelat skivor för andra i 47 år och ser musiken som livets guldkant.

Text och foto: Dan Kronqvist 4 KURIREN

R0225_.indd 4

06.02.2025 11:21:04

J

ag hann egentligen aldrig fundera över vad jag ska bli när jag blir stor. Musiken kom så tidigt in i mitt liv, och det ena ledde till det andra.

Väldigt tidigt blev jag dj och sedan dess har det mesta handlat om musik, både levande och inspelad, säger Måns Strömberg.

Lux startade han för sex år sedan, och programmet är hans favoritsysselsättning bland alla de frilansuppdrag han har.

– Det är en lång sändning som kräver mycket förberedelser. Om jag har möjlighet kan jag sätta ner oändligt mycket tid på att förbereda en sändning. Temat för dagen är sällan svårt att komma fram till, det bara anmäler sig. En av grundtankarna är att spela musik som lyssnarna inte visste att de gillar, för normalt spelas ju bara en liten bråkdel av allt som finns. I första Lux ville jag visa att man inte ens behöver förstå språket för att förstå känslan. Jag spelade olika sångare på olika språk, och det gemensamma för dem var att de var i en helig stämning. Det hörde man oavsett vilket språk de sjöng på.

Det var en symbolisk sändning som angav tonen för Lux. Måns Strömberg anser att musiken är någonting heligt, en annan dimension som vi kan kliva in i. Och det finns ingen dålig musik, alltid är det någon som tycker om den.

– Jag börjar ha en bred ytlig kunskap om ganska mycket, men Lux gör att jag måste gräva lite djupare för att veta exakt vad jag pratar om mellan låtarna. Det finns alltid mera att lära sig, säger han.

DJ Bunuels andra fasta punkt i etern är Jazzklubi på Yle 1, som han gör en gång i månaden.

Långt tidigare kunde man höra honom i legendariska Radio Ettan, den tvåspråkiga lokalradion i Helsingforstrakten, och lite senare i Radio Helsinki och i Radio X3M, där programmet Fri Bas blev en klassiker.

 Första sändningen av Lux 2.9. 2018.

På den vägen är det.

idrottsförening över centralradion. Rektorn Helga Ehrnstén sade ”Med en sådan röst borde du börja jobba med radio”.

Dj-jobbet började med att han som femtonåring blev ordförande för skolans idrottsklubb, som samlade in medel för att skicka representanter till olika skoltävlingar i landet.

Diskoteken blev den viktigaste inkomstkällan, och det första arrangerades 1977.

– På affischen skrev klubbens informatör Mikke Stenberg ’Proffsdj:n har diskat med SuitSait i flera år’. Vi spelade på en

 En tidig bild av DJ Måns och DJ Mikke från deras jobb i Ruka 1979.

stereoanläggning kombinerad med skolans skivspelare. Mellan låtarna fick vi ropa det vi skulle säga, för det fattades en sladd, minns han.

Fortfarande kunde det här ha blivit bara en kortvarig hobby, men efter ett par discokvällar på skolan tog Mikke och Måns kontakt med Joke Linnamaa som redan var etablerad i branschen. Han lånade ut både skivor och utrustning, och han tipsade dem att kontakta skivbolagen och MS-Audiotron som hyrde ut ljudutrustning.

Dessutom fick de en lektion i

yrkesetik, stil och uppträdande.

Sedan bokade han dem för Torpan Pojats vintersäsong för att bygga upp ett helt set, spela musik och ibland prata mellan låtarna.

– Ganska snart därefter blev vi engagerade till sportlovsdiskoteken i Ruka, och hösten 1979 såg Joke till att jag blev Hurriganes dj. Till en början avlöste jag DJ Angel och sedan blev jag ordinarie, så jag hörde väl Hurriganes ungefär 50 gånger live. Efter skolan och armén började jag turnera mel

Skolans centralradio Radio kom in i hans liv redan i Östra Svenska Läroverket där han informerade om skolans

 –Vi har ett fint musikliv i Finland, och det ska vi ta

vara på, säger Måns Strömberg. Han tar inte emot gratisexemplar av inhemska artister, han köper dem själv.

Ett år som musikvärd på Viking Saga gav honom 11 kilo till.

KURIREN 5

R0225_.indd 5

06.02.2025 11:21:06

All musik är bra, åtminstone för någon, säger Måns Strömberg som spelat för andra sedan han var 15 år.

Forts. från föregående uppslag

MÅNS STRÖMBERG, DJ BUNUEL Ålder: Född i Helsingfors 1962 Utbildning: Student 1982 från Lönnbeckska gymnasiet Familj: Två vuxna barn Bor: I Helsingfors

Yrke: Diskjockey, musiker, ljudkonstnär, producent Radioprogram: Sedan år 1984

Planerat bakgrundsmusik för hotell, butiker och restauranger Grundade och ledde musikbaren Bar Mary 1993–2007 Chef för Sosped Centers projekt Mieletöntä valoa 2014–2017

Spelat in skivor som medlem i Fat Beat Sound System och XL

lan olika orter i Finland, från söder till norr.

1985 jobbade jag ett år på Viking Saga som musikvärd och dj i nattklubben. Jag gick upp elva kilo, för jag bodde så nära mässen och det fanns alltid mat, säger han.

– 1978 gjorde jag en av ganska många minnesvärda dj-kvällar. Det var Helsingfors stad som hade julfest för de anställda. I början av mitt set kom en äldre man fram till mig och krävde att jag skulle spela vals. Han hade lite övermodig attityd, men han fick sin vals. Fem timmar senare när jag spelade T Connections At Midnight var han sedan länge i full fart på dansgolvet. Han hade inte slipsen runt pannan, men mentalt var han ungefär i den sfären. Det var förresten stadsdirektören Teuvo Aura, minns Måns.

Mot slutet av 1980-talet jobbade Petri Stenman på Berlin i översta våningen av Botta, och där hade diskotekkonceptet tagit ett stort kliv framåt. Det var den första klubben han jobbade på som hade en helt egen musikalisk linje.

– Man kunde inte bara kliva fram och önska låtar. Om någon bad mig om en låt sade jag bara att jag inte bestämmer sådant, men att man kan fråga Petri. Om han fick frågan sade han att han inte kan blanda sig i diskjockeyns jobb.

Radioröst på riktigt Det dröjde ändå till 1984 innan han fick sitt första riktiga radiojobb på Yles svenskspråkiga Riksradion, som kanalen hette då. Han gjorde programmet Pick Up och sammanställde melodiradio, men när han fick möjligheten att göra listprogrammet Seura Top 40 för HTV slutade han på Yle. 1986 var det dags för Radio Ettan där Markku Veijalainen blev hans inspirerande chef.

– Där hade jag väldigt fria händer. Ett par gånger gjorde jag 24-timmarssändningar, en annan gång spelade jag AC/DC oavbrutet i två och en halv timme, minns han.

Radio Ettan var en givande tid, men den tog också en del.

– Jag slutade där 1994. Jag kände att jag

6 KURIREN

R0225_.indd 6

06.02.2025 11:21:08

hade spelat alla låtar och sagt allt jag ville säga. Just då tänkte jag att jag aldrig mera skulle spela musik. Jag var utbränd, men den diagnosen talade man inte så mycket om på den tiden.

Min läkare gav mig en längre sjukledighet som jag tillbringade i Åbo skärgård. Det var en viktig tid, och när jag återvände till Helsingfors upptäckte jag musiken igen. Sedan bad Kai Salomaa mig komma och spela på Par 4. Där hörde jag att Bistro skulle öppnas vid Pyhätunturi, och där jobbade vi fram ett koncept som fortsatte i många säsonger.

1993 flyttade Måns Strömberg till Borgå. Ett år senare sammanfördes han med Jocke Lybeck, som ville ha hjälp med musik till en restaurang han planerade.

– Jag sade att jag inte har pengar, däremot musik, kunskap och attityd. Sedan skötte jag artistbokningarna för Bar Mary tills den stängde 2007.

Där spelade en mycket lång lista av de bästa banden vi har. Alla ville stå på vår scen.

Rockgruppen Radiopuhelimet ringde till exempel en gång från Uleåborg och frågade om de får komma och spela. Jag frågade vad de kostar, och svaret var ”Ni får säga vad ni vill betala”. Under påskhelgen när de var lediga från sina andra jobb gjorde de en turné för att ta sig ner till Bar Mary, och räknade med att de får betalt på alla andra ställen. Jag tror att Bar Marys dragningskraft till stor del berodde på att vi var vänliga mot musiker. Det var inte alls självklart.

I slutet av 1990-talet återvände han till radiovågorna, den här gången till Radio X3M. – Vi hade en klubb med mitt band Fat Beat Sound System på Soda på Annegatan och reportern Alex Fager gjorde en intervju. Han hälsade från kanalchefen Riku Nordgren och musikchefen Ole Holmberg att de vill att jag gör ett radioprogram. Det gjorde jag gärna. Först blev det ”Bunuel med Måns Strömberg”, men ganska snart startade jag Fri Bas tillsammans med Peter Westerholm och Ole Nerdrum.

R0225_.indd 7

 Organiserat kaos är ett sätt att beskriva Måns Strömbergs arbetsutrymmen.

Han hittar ändå alltid den skiva han behöver. Bunuel och Jocke Lybeck år 2000, sju år innan Bar Mary i Borgå stängde dörrarna. År 2017 dog Jocke.

Senare fortsatte andra med Fri Bas. Programmet fick Rundradions radiopris 2002.

Efter X3M har Måns också spelat skivor i sju–åtta år i Radio Helsinki i programmen Kohti Valoa och El Mundo, och småningom var han tillbaka i Yle:s tablå med Jatzofrenia i YleQ. Den kanalen blev sorgligt kortvarig, men Jatzofrenia överlevde i Yle 1 tills alla jazzprogram slogs ihop till Jazzklubi. Där kan man fortfarande

”

Jag sade att jag inte har pengar, däremot musik, kunskap och attityd.

höra honom en gång i månaden.

Musikaliskt långbord – I början av min tid som dj kunde jag med 90 procents säkerhet titta på en person som närmade sig min dj-box och gissa vilken låt hen skulle önska. Ibland hann jag till och med lyfta upp skivan och visa den innan jag fick önskemålet. Så är det tack och lov inte längre. Ålder och musiksmak har tappat kontakten med varandra.

20-åringar och 60-åringar är musikaliskt helt i balans. Det är delvis internet som vi ska tacka för det, men viktigast är den musikaliska evolutionen under varje generation.

De som är 15 i dag har hört en helt annan musikpalett än de som var unga på 1970-talet, konstaterar han.

– Vi kan höra hela musikhistorien hela tiden, och det gör att

bra musik sprids till alla åldersgrupper samtidigt. Musikaliskt lever vi i en ganska underbar tid just nu. All musik från hela världen och från alla tidsperioder är framdukad och vi kan gå längs hela långbordet och plocka. Det gäller både gamla favoriter och spännande saker vi aldrig tidigare lyssnat på.

Den musikaliska världen har blivit större och allt är mera tillgängligt än förr. Många äldre låtar aktualiseras dessutom när de blir samplade av nya artister, och den vägen hittar många tillbaka till originalet.

Det är samma känsla han vill framkalla med Lux varje söndagseftermiddag med repris lördag kväll.

Under en dj-kväll kan han ha en grundtanke om hur musiken ska utvecklas, men allt beror på publiken och stämningen.

Utseende och klädsel är inte längre några hållbara ledtrådar, det gäller i stället att vara känslig för reaktioner och stämningar. I radion väljer han själv.

Den inhemska musiken har aldrig mått så bra som i dag, säger Måns Strömberg. Då talar han om den artistiska nivån, inte om branschens ekonomiska förutsättningar.

– Där har vi alla ett litet ansvar. Jag tar inte längre emot gratisexemplar av inhemska inspelningar, jag köper dem själv. Det är mitt lilla bidrag till potten, säger han.

Genom covidrestriktionerna klarade sig Måns tack vare programtiden på Yle Vega. Restaurangbranschen tog stryk, och den har egentligen aldrig återhämtat sig helt. Många vande sig vid att beställa hem mat i stället, och det gjorde att hela restaurangbeteendet förändrades. Onsdagens betydelse som ”lilla lördagen” har nästan helt försvunnit och det traditionella parningsbeteendet har till stor del flyttat ut på nätet.

– Jag har varit min egen arbetsgivare, och jag har alltid haft tillräckligt med jobb. Om man inser vad som är tillräckligt är man lycklig. Det finns många som aldrig når fram till det. Antingen för att de aldrig fått ens så mycket eller för att de aldrig blir nöjda.  KURIREN 7

06.02.2025 11:21:09

Skidvecka i Lappland tradition för Korsholmstrio För de garvade skidentusiasterna och Korsholmsborna Per-Erik Björknäs, Rolf Söderlund och Börje Dahlback har det i många år varit skidåkning för hela slanten i lappländska Ylläs som gäller.

8 KURIREN

R0225_.indd 8

06.02.2025 11:21:11

Den första veckan i december är alltid reserverad för skidåking och socialt umgänge i Ylläs för Per-Erik Björknäs från Smedsby, Rolf Söderlund från Toby och Börje Dahlback från Karkmo.

Rolf och Per-Erik inledde denna långvariga tradition 1991. Börje anslöt sig i sin tur 2012. (Foto: Joakim Snickars)  Att duka upp ett julbord

på självständighetsdagen är en återkommande mattradition för trion. Foto: Privat.

 Kaamosvyer kan

beskådas i Ylläs. Foto: Privat.

Text: Joakim Snickars

I

över 30 år har vecka 49, som inkluderar Finlands självständighetsdag den 6 december, blivit en tradition som gått i motionsskidandets tecken på nordligare breddgrader för Korsholmarna Rolf Söderlund och Per-Erik Björknäs.

– Den första skidresan tillsammans gjorde vi 1991. Vi brukar hyra en stuga i Äkäslompolo och företa skidturer i spåren i Ylläs, säger Tobybon Rolf som är född 1944.

– Jag har varit med på alla de här resorna förutom under det år då jag fyllde 50. När jag nådde 70 år flyttades resan till veckan 50, säger Smedsbybon Per-Erik som fyller 80 år i år.

Sedan 2012 har Rolf och Per-Erik årligen haft sällskap på sina Ylläs-resor av Börje Dahlback, född 1949 och med hemadress i Karkmo.

– Jag hade hört om att Rolf och Per-Erik hade gjort de här skidtripparna norrut under lång tid. Tidigare hade jag skidat tillsammans med ett annat gäng, säger Börje när Kuriren träffar trion hemma hos Rolf Söderlund.

Skidåkning, matlagning och samvaro De motionsglada pensionärerna brukar tillbringa en vecka på

den lappländska skidorten ett par veckor före jul. De brukar starta söderifrån på en lördag och åka hemåt igen följande lördag. Upplägget av resan och dess program är ungefär detsamma från år till år.

– Avståndet till Ylläs är cirka 700 kilometer. Numera gör vi en hotellövernattning i Kemi när vi är på väg norrut. Hemresan gör vi däremot i allmänhet på en och samma dag, berättar Per-Erik.

Väl framme vid destinationen blir turerna i den skiftande Ylläs-terrängen många för Rolf, Per-Erik och Börje. Köldgränsen brukar sättas vid cirka 15 minusgrader.

– Dagsetapperna har blivit kortare med åren. Normalt har det tidigare handlat om 30–40 kilometer, men fortsättningsvis brukar vi i allmänhet ägna ett par dagstimmar åt skidåkning och då brukar vi avverka cirka 20–25 kilometer, säger Rolf.

– Tidigare var vi ut och skidade varje dag under vistelsen i Äkäslompolo. Under resan i slutet av fjolåret unnade vi oss faktiskt en vilodag samtidigt som det var 23–24 minusgrader i luften. I den här åldern behöver man också mera tid för återhämtning, konstaterar Per-Erik.

”

Personkemin är så bra att det har blivit en långvarig tradition, säger Per-Erik Björknäs.

Skidresorna består givetvis inte bara av krävande och svettiga motionspass. Den sociala samvaron har mycket stor betydelse i sammanhanget och vården av skidorna med tillhörande vallning inte att förglömma.

– Personkemin mellan oss är mycket bra och därför har resorna blivit en långvarig tradition. Vi brukar sinsemellan fördela de husliga uppgifterna under vistelserna på så vis att jag kockar medan de andra två diskar och städar, säger PerErik.

– Vi går in för att laga vår mat på egen hand i stugan. Innan vi anländer till Ylläs handlar vi ett par kassar med mat. Menyn gör vi för hela veckan och som tra-

ditionen bjuder brukar vi också ställa till med ett julbord på självständighetsdagen, tillägger han.

– Bastubadandet är en viktig sysselsättning. Det händer också att vi grillar lite korv om kvällarna, säger Rolf.

Några egentliga missöden, vurpor eller skador har de erfarna skidåkarna inte råkat ut för under sina Lapplandsäventyr. Ibland har någon förkylning kunnat spöka lite grand.

– En gång lossnade ena skidbindningen mitt i skidspåret. Jag fick sedan i princip ta mig igenom de resterande tio kilometrarna på bara en skida, minns Per-Erik.

– För cirka 15 år sedan kände jag smärta i bröstet under en skidtur. Jag försökte vila efteråt och konsulterade också läkaren Stig Bergkulla som råkade befinna sig på orten. När jag sökte vård visade det sig att jag hade haft en lindrig hjärtinfarkt.

Därefter blev det en ballongutvidgning, berättar Per-Erik som senare dessutom genomgick en by pass-operation.

Har ni sett spår av de aktuella klimatförändringarna i nordligaste Finland?

– Förändringar i klimatet kan nog observeras. Jämfört med  KURIREN 9

R0225_.indd 9

06.02.2025 11:21:13

Skidvecka ...

LÄTTA KRYSSET

Forts. från föregående uppslag

underhålla

under 1990-talet så varierar snömängderna i Ylläs nuförtiden rätt kraftigt i början av december. Däremot brukar sträng kyla vara mera garanterad, säger Per-Erik.

– En gång, för cirka 4–5 år sedan, var det så pass ont om snö på skidorten att vi mestadels var tvungna att skida på is, säger Rolf.

Erfarna och flitiga långloppsåkare Skidtraditionen i Ylläs är i princip en följd av att Rolf, Per-Erik och Börje även är meriterade långloppsåkare. De har exempelvis under årens lopp skidat det klassiska Vasaloppet 17, 14 respektive 10 gånger.

Trion har dessutom medverkat i Botnialoppet många gånger. Även deltagande i några långlopp på kontinenten omnämns under intervjun.

Rolf och Per-Erik är båda bördiga från Petalax medan Rolf har växt upp i Björknäs, som ligger i skärningspunkten mellan Petalax, Malax och Pörtom.

– Jag inledde mitt personliga tävlande i skidåkning i Petalaxtrakten i slutet av 1950-talet, säger Rolf som i Petalax IK:s och Solf IK:s led också har ägnat sig åt såväl orientering, maraton som halvmaraton.

– Jag och Rolf skidade tillsammans för första gången redan i slutet av 1950- eller början av 1960-talet, säger PerErik.

Tillgången på snö och möjligheterna till skidåkning på hemmaplan i Vasatrakten skiftar från år till år. Vanligtvis brukar de rutinerade herrarna lägga 1300–1400 kilometer bakom sig per säsong.

Några långlopp under vintern 2025 har trion inte i sikte.

Samtidigt framhåller de också att de österbottniska långloppsarrangemangen med tiden har blivit allt färre.

En lokal arena som Rolf, Per-Erik och Börje gärna åker

land på andra sidan viken

minuter och Sekunder Föda

orange byggnadskloss

trivs bäst i ensamhet gjorde spårhunden befann sig på stolen är den som har erfarenhet

annat på namn på har känn japan

 Per-Erik efter en frostig lapp-

bild : David Forsblom

nej på engelska

dra på munnen

liten fordmodell

ländsk skidtur. Foto: Privat.

nominerar

med den värmer man mat

till för att träna är det åtta kilometer långa skidspåret i Kvevlax.

– Nyligen var jag för första gången ute på en tur i spåret i Skatila, säger Börje.

– Här i Toby finns det visserligen tillgång till ett två kilometer långt spår. Men det blir fort tråkigt att skida samma korta bana om och om igen, säger Rolf.

När år 2025 börjar sjunga på sista versen siktar Rolf, PerErik och Börje på att återigen styra kosan norrut.

– Vi har redan gjort en stugbokning i Ylläs för nästa vistelse. Det gäller att vara ute i mycket god tid för att säkra login, säger Per-Erik.

Han drev trafikskolan Puttes i Smedsby åren 1981–1990. Då kände han sig totalt utbränd.

Per-Erik sadlade därefter om tvärt och utbildade sig till skogsbrukstekniker och avlade sin examen som 49-åring, 1994. Därefter arbetade han på Vasa stads grönområdesavdelning fram till sin pensionering.

Rolf i sin tur har under sin yrkeskarriär varit anställd på Wärtsilä i Vasa i 46 år, varav 37 år som arbetsledare.

Börje utbildade sig i tiderna till ingenjör och hann arbeta 39 år på ABB i Vasa där han bland annat var inriktad på försäljning och marknadsföring inom Norden. 

united states tillsammans med ditt

foglig ; stång bollklubb tågvirke inte tidig

stor balja

håll ögonen öppna !

mjuk eller slät

svart guld stor rovfågel

bokstav nummer arton

Kryssmakare : David Forsblom

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 50.

LÄSARBILD

 En solig vinterdag i början av januari i Vasa. Fotot är taget och inskickat av Christian Nylund.

Vill du synas i Kuriren?

Mejla mia@kustmedia.fi så fixar vi din annons!

10 KURIREN

R0225_.indd 10

06.02.2025 11:21:14

MÄNNISKOR EMELLAN Jan-Erik Nyberg är pensionerad familjerådgivare och psykoterapeut, utbildad sexualterapeut, familjeterapeut och arbetshandledare. Han har numera en liten privatmottagning.

Att älska frågorna mer än svaren

H

äromdagen fick jag av en god vän ett citat av den tyska författaren Rainer Maria Rilke. Andemeningen i citatet är att vi ska älska frågorna mer än svaren. Det är en så befriande tanke. Jag måste inte ha svar på alla frågor här och nu. Ja, Rilke menar till och med att jag inte skulle kunna bära alla svar. Meningen är att leva alltsammans, nu frågorna och tids nog svaren.

De senaste månaderna har många med mig nog känt att frågorna blir bara fler och fler. Vi formligen dränks i nyheter som väcker nya frågor och många är de som drabbas av ångest över det som pågår i världen. Andra upplever på ett mera personligt plan att det som varit en självklar vardag plötsligt förvandlats till sorg eller en utdragen kamp mot sjukdom. Orealistiska krav som tär på motivationen trots ett meningsfullt arbete.

Nej, det är inte lätt att vara människa och bära alla dessa frågor. Ändå kan jag uppriktigt känna att Rilkes ord är befriande. Kanske för att det tyngsta att bära i allt detta är att alla frågor pockar på svar, att jag borde ha ett svar. Och ändå är det enda jag till sist kan svara samma svar som Adam gav när Gud sökte efter honom i Edens lustgård. ”Här är jag!”.

Berättelsen från Bibelns första bok, är en dagsaktuell och existentiell berättelse om oss mänskor, inte en urgammal beskrivning av händelser i tidens början.

Här är jag, säger Adam inom mig.

Människan. Och Gud frågar, likt en orolig förälder som hittar sitt barn nedslaget och skamset: ”Varför gömmer du dig?” – ”Jag gömmer mig för att jag är naken”. Och resten av historien kan vi. Människan har alltid ätit av kunskapens frukt. Ormen lurar henne att då skall hon ha svar på alla frågor, på de stora frågorna om ont och gott.

Människan vill ha alla svar, direkt.

Visst känner vi igen oss. Men det är inte det livet går ut på. Livet går ut på att leva i frågorna som föds inom oss. Det är frågorna som ska leda oss framåt, inte svaren. Frågorna ger mening åt vårt liv.

Frågorna hjälper oss att ta följande steg, och att välja riktning.

Det finns de i världen som erbjuder svar på alla frågor. Från öster och från väster hör vi röster av ledare som säger att de vet vad alla problem i världen beror på och hur de ska lösas. Men svaren de erbjuder får blodet att isas i ådrorna. Dag för dag gnager de på vår tilltro till framtiden.

Många av oss orkar inte längre på allvar bry sig, utan söker skydd i de bubblor av trygghet som vi kan hitta i det som finns allra närmast oss. Av ren självbevarelsedrift gömmer vi oss i buskarna.

Finns det något alternativ?

Nu när februarisolen har lyst över landskapet länge nog har vi nästan glömt den bleka vintersolen som knappt orkade stiga över horisonten innan den vände. Ljuset segrar igen över vintermörkret. I en stor mörk kyrka kan ett enda ljus på altaret lysa

så att alla ser det. Det blir inte ljust som på dagen men vi ser ljuset. Och med det kan vi plötsligt orientera oss, vi vet riktningen.

Hur kopplar jag det här till det som sker i världen eller i min vardag just nu.

Jag tänker att jag först av allt måste leta efter ljuset, efter ljuspunkter i tillvaron.

Så länge jag stirrar på mörkret ser jag inget annat. Och mörkret är mörkt hur länge jag än stirrar in i det. Men jag kan vända blicken mot ljuspunkterna, för de finns också just nu.

Den massmediala verkligheten, tidningar och television, ger inte en bild av hela verkligheten. Vi ser inte där alla de miljarder ljuspunkter som finns i människors vardag, också i stormakternas politik, och mitt i ett brinnande krig som i Ukraina. Men i vår egen vardag och närmiljö kan våra ögon uppfatta ljusen. Mänskor som visar godhet och barmhärtighet, därför att de inte vet något alternativ, om de vill kalla sig mänskor.

Ljuset där framme på altaret kan delas, fler och fler ljus kan tändas. Också vi kan vara bärare av ljusglimtar. Lågan kan ges vidare. Det enda som begärs av oss är att vi ska våga leva i frågorna, mitt i allt det osäkra och hotfulla. Ett mänskohjärta som brinner för godheten är det enda som kan besegra mörkret. I fastetiden, som nu börjat, påminner oss en annan berättelse i bibeln om det hjärta som tände hoppet till liv, ett hopp som inte kunnat släckas på tvåtusen år. Se, mänska, se ljuset så du vågar leva i frågorna!

Jan-Erik Nyberg, Jakobstad KURIREN 11

R0225_.indd 11

06.02.2025 11:21:15

Foto: Adobe Stockphoto.

Den viktiga tarmhälsan Det forskas mycket kring tarmhälsa och bakteriefloran i tarmen. Med jämna mellanrum dyker detta ämne upp i media och du kanske har stött på rubriker som ”Den ledsna tarmen” och ”Tio tips för en bättre tarmhälsa”. Det rör sig inte bara om eventuella magbesvär, forskningen visar en koppling mellan tarmens tillstånd och vissa sjukdomar.

Text: Daniela Salo

T

armen är ett av kroppens största organ.

Det viktiga sambandet mellan tarm och hjärna påverkar hur vi mår, både psykiskt och fysiskt. En människa har 1–2 kilogram mikrobiommassa i kroppen och största delen av den finns i tarmen, resten finns i näsa, luftvägar, slemhinnor och på huden. Begreppet tarmflora används i många sammanhang.

– Människan är en promenerande grogrund för mikrober.

Tarmfloran kan liknas vid ett eget ekosystem som består av över 1500 olika sorters bakterier, säger forskare Eveliina Munukka.

Förutom bakterier finns det även virus och svampar i tarmen.

Mikrobiotan hos friska vuxna

varierar, därför är det utmanande att definiera begreppet, säger hon.

Men funktionen hos en frisk mikrobiota är dock densamma.

Den viktiga balansen Mikrobiotan i tarmen producerar bland annat vitaminer, neurotransmittorer och hormoner, som är nödvändiga för kroppens välbefinnande. En frisk och livskraftig mikrobiota i tarmen fungerar som en skyddsmur mot skadliga mikroorganismer och håller inflammationer i styr.

Forskare poängterar även den viktiga balansen mellan nyttiga och skadliga bakterier. Obalans kallas dysbios och verkar ha ett samband med en rad sjukdomar.

12 KURIREN

R0225_.indd 12

06.02.2025 11:21:16

Förändringar i tarmfloran har kopplats till bland annat fetma, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och allergier, men även till parkinsons, alzheimers, cancer och hjärtoch kranskärlssjukdom. De nyaste rönen gäller kopplingen till psykiska sjukdomar som depression och ångest.

Faktorer som påverkar tarmfloran Matvanor, ålder, gener och levnadsförhållanden påverkar tarmflorans sammansättning.

Att se över den egna kosten kan förbättra tarmhälsan. En hälsosam kost som innehåller mycket frukt och grönt, kostfibrer, lite fett och animaliskt protein gynnar tarmfloran. Livsmedel som innehåller mjölksyrabakterier, såsom yoghurt, kefir, surkål och kombucha är bra för tarmhälsan.

Medan en ensidig kost, där socker och mättat fett samt ultraprocessade livsmedel ingår, verkar hämma mångfalden i tarmfloran. Hög alkoholkonsumtion verkar också öka tillväxten av skadliga bakterier i tarmen. Balansen i tarmfloran kan rubbas, vilket kan leda till höjda nivåer av olika inflammationsmarkörer.

– Det behövs mera forskning om orsakssamband som leder till sjukdom. I dagens läge kan man belysa korrelationer, säger Kaija-Leena Kolho, professor i pediatrik vid Medicinska fakulteten i Helsingfors.

Läkemedel Vissa mediciner, såsom antibiotika och läkemedel mot halsbränna, kan rubba den normala tarmfloran. Antibiotika botar sjukdomar, men i samma veva tar det kål på en del goda bakterier. En del får magbesvär av antibiotika, medan andra klarar sig utan symptom. Det verkar även finnas långvariga konsekvenser av antibiotika.

Forskare ser på samband där återkommande antibiotikakurer som barn kan kopplas till autoimmuna sjukdomar som reumatism, astma och kronisk inflammation i tjocktarmen.

 Kaija-Leena Kolho forskar i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom,

IBD (inflammatory bowel disease). Nästan en procent av befolkningen i Finland lider av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Kolho är professor i pediatrik vid Medicinska fakulteten i Helsingfors.

Foto: Privat.

ORDLISTA MIKROBIOM: Olika typer av bakterier, virus, svampar och andra mikroorganismer som lever i ett ekosystem, till exempel i tarmen.

MIKROBIOTA: Den samling av mikroorganismer – såsom bakterier, svampar och virus som lever naturligt i mag- och tarmkanalen.

PROBIOTIKA: Levande mikrober som balanserar hälsa. Till exempel mjölksyrebakterier är levande goda bakterier. Om de mår bra mår du och din ämnesomsättning också bra. Probiotika finns naturligt i mat, såsom syrade grönsaker samt i surmjölk och andra probiotiska mejeriprodukter, i form av lactobaciller och bifidusbakterier.

PREBIOTIKA: Näring för pro-

biotika – det bränsle som de nyttiga bakterierna lever av och som gör att bakterierna kan överleva och föröka sig.

Prebiotika finns i fibrer, fullkornsprodukter, rotfrukter, grönsaker och frukt.

– Vårt mål är att beskriva hur tarmens mikrobiom utvecklas under barndomen och i synnerhet att ta reda på långtidskonsekvenserna av antibiotika.

Dessutom funderar vi på hur man kan se till att mikrobiomet i tarmen återställs efter behandlingen, säger Kaija-Leena Kolho. Även läkemedel som ibuprofen och parasetamol, blodtrycksmediciner och antidepressiva kan påverka tarmhälsan. Tarmflorans diversitet minskar, vilket kan leda till att tarmens ytskikt tar skada och det uppstår en inflammation.

Det råder koncensus bland forskare att det behövs mer forskning kring hur läkemedel påverkar tarmens mikrobiota.

människor drar nytta av det medan andra inte gynnas.

– Det beror på att var och en har en individuell tarmflora och det faktum att det finns en mängd olika probiotika på marknaden, säger han.

De vanligaste probiotikapreparaten i Finland är Lactobacillus rhamnosus GG- eller Gefilus-produkter, livsmedel som innehåller Bifidobacterium lactis BB12 och preparat som innehåller Lactobacillus reuteri.

Många känner även till ett preparat som säljs på apoteket, Precosa. Det är ett jästpreparat, Saccharomyces boulardii CNCM I745 och är den enda probiotiska produkten som är registrerad som läkemedel i Finland. Preparatet används för att behandla diarré. Övrig probiotika klassas som kosttillskott eller livsmedel.

Bästa sättet att hitta rätt preparat är att rådfråga på apoteket.

Rätt preparat för rätt ändamål Forskarprofessor Veera Kainulainen jämför tarmfloran och olika probiotika med ett fotbollslag.

– Föreställ dig att olika sorter av probiotika är spelare i ett fot

Probiotika Efter en avslutad antibiotikakur rekommenderas att äta möjligast mångsidigt. Många förespråkar även probiotika – kosttillskott med levande bakterier.

Enligt Pentti Huovinen, professor i bakteriologi på Åbo universitet, är effekten av probiotika individuell. En del

 Forskarprofessor Veera Kainu-

lainen jämför tarmfloran och olika probiotika med ett fotbollslag. Varje spelare har sin roll i ett fungerande lag. Om målvakten är ur spel, hjälper det inte att ersätta med en anfallare. Varje mikrob har sitt eget ekologiska fack i tarmen. Fel mikrob på fel plats leder till att balansen rubbas. Foto: Privat.

KURIREN 13

R0225_.indd 13

06.02.2025 11:21:18

Den viktiga ...

Forts. från föregående uppslag

bollslag. Om ett lag saknar en målvakt kan man inte ersätta med en anfallare. Det ska vara rätt spelare på rätt plats. Varje mikrob har sitt eget ekologiska fack i tarmen. Fel mikrob på fel plats leder till att balansen rubbas, säger hon.

– Många känner till att probiotika kan användas för att förbättra tarmhälsan, medan få känner till psykobiotika, säger Kainulainen. Psykobiotika är bakterier som främjar psykiskt välbefinnande. Faktum är att psykobiotika också är probiotika, det vill säga hälsofrämjande bakterier.

Psykobiotika är de probiotika som har visat sig ha en effekt på kopplingen mellan hjärna och tarm, och därmed ha hälsoeffekter för sinnet.

Olika probiotika har olika verkningsmekanismer, det är väldigt stamspecifikt vilka fördelar varje probiotika har. Inom samma art finns det också olika stammar med olika probiotiska egenskaper.

Forskare jobbar aktivt med att ta fram probiotika för att stödja behandlingen av både depression och Parkinsons sjukdom.

Kommunikation mellan tarm och hjärna Vissa bakterier producerar och bryter ner neurotransmittorer, små molekyler som kan kallas kroppens kemiska budbärare.

Psykobiotika påverkar psykologisk och neurologisk hälsa på grund av deras förmåga att producera och bryta ner neuroaktiva föreningar, som fungerar som neurotransmittorer i tarm-hjärna-axeln.

Hjärnan och tarmen är anatomiskt sammankopplade via vagusnerven och blodcirkulationen. Meddelanden från tarmen till hjärnan och från hjärnan till tarmen färdas längs en kedja av nervceller. Sammansättningen av tarmfloran påverkar vilken typ av signaler som skickas från tarmen till det centrala nervsystemet.

 Fina fisken. Fisk innehåller hälsosamma fettsyror, vitaminer,

mineralämnen och protein. En hälsosam kost gynnar tarmfloran.

Foto: Sydänmerkki/Elina Himanen.

– Många upplever att de får ont i magen när de är nervösa eller stressade, ett konkret exempel på hur den fysiologiska kopplingen mellan tarmen och hjärnan fungerar.

Om det är något som är galet i magen mår man dåligt och vice versa, säger Kainulainen.

Patienter med Parkinsons sjukdom har ofta tarmsymtom. Många av symtomen på Parkinsons har sin början i tarmarna, inte i det centrala nervsystemet.

 Hälsosammare matval hittar man i butiken genom att söka efter produkter försedda med hjärtsymbolen och prioritera dem. Finlands Hjärtförbund och Diabetesförbundet i Finland står bakom hjärtmärket.

Tecken på dålig tarmhälsa Begreppet ”ledsen tarm” används då balansen i tarmfloran rubbas. Symtomen är ofta individuella. Det är vanligt med trötthet, höga stressnivåer, orolig mage, buksmärtor, diarré, förstoppning och hudproblem. Även försämrat immunförsvar kan vara ett tecken på försämrad tarmhälsa.

Forskarna ser hoppfullt på läget, eftersom var och en kan

”

Många upplever att de får ont i magen när de är nervösa eller stressade, ett konkret exempel på hur den fysiologiska kopplingen mellan tarmen och hjärnan fungerar.

vidta åtgärder för att förbättra sin tarmhälsa. Det enkla svaret lyder livsstils- och kostförändringar. Visst är det bekant från förr, men inte så enkelt att ta till sig.

Enligt en internationell undersökning, som Biocodex och Ipsos låtit göra, visar det sig att många finländare i princip känner till kroppens mikrobiota. Få känner till att balansen i tarmfloran kan orsaka olika sjukdomar.

En del som svarat på enkäten svarar att de hört att livsstilsförändringar kan förbättra välbefinnandet. Trots vetskapen är få beredda att vidta åtgärder och göra ändringar i vardagen. Forskarna är dock hoppfulla. Mer forskning och upplysning kan leda till att fler får upp ögonen för den viktiga tarmhälsan. Kunskap kan leda till en bättre tarmhälsa.

Tips för en bättre tarmhälsa Se över din stressnivå. En hög stressnivå påverkar en rad funktioner i kroppen, bland annat tarmhälsan. Promenader, socialt umgänge, yoga och meditation kan hjälpa att varva ner.

Den viktiga sömnen. Ta en titt på ditt sovmönster. En god och oavbruten sömn gör gott för hela kroppen.

Kolla kosten. Enklaste sättet är att ta en titt på kostrekommendationerna. I ett nötskal kan man säga mer frukt och grönt, mindre kött och mättade fetter.

Den viktiga motionen.

Fysisk aktivitet förbättrar tarmhälsan och reducerar inflammatoriska reaktioner. Rör dig gärna också ute i naturen. 

Källor: Terveyskylä Folkhälsan International Microbiota Observatory 2024 - av Biocodex Microbiota Institute och Ipsos

14 KURIREN

R0225_.indd 14

06.02.2025 11:21:20

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

Aldrig lagom

K

an någon av oss leva upp till det gamla talesättet ”lagom är bäst”? Är vi nöjda med lagom: tillräckligt med pengar på kontot, tillräckligt stort hus, tillräckligt god hälsa... Nja. Undertecknad tror tyvärr att de flesta av oss sällan är riktigt tillfreds med en lagom bra tillvaro.

Du tycker det aldrig är lagom varmt.

Högsommardagar med strålande solsken från molnfri himmel när luften är vindstilla och skuggorna korta, lider du av att det är alltför hett och då längtar du efter svalka. När den bitande nordanvinden viner runt husknutarna i februari och för med sig snö i mängder, klagar du över att det är alltför kallt och vill helst gå i ide likt ett mumintroll. Mittemellan den varma ljusa sommaren och den kalla mörka vintern har vi höst och vår då vädret borde vara lagom svalt och dagarna tillräckligt långa. Men inte ens då är vi nöjda.

Vädret är aldrig perfekt och sällan lagom. Vi tittar upp mot himlen och spår kommande väder utgående från molnens färg och storlek. Vi ser den grannaste soluppgång och konstaterar med en suck att dagen blir regnig. Vi talar om nyckfullt aprilväder fastän de första tranorna syns flyga norrut genast snön börjat smälta. Vi talar om ihållande grå novemberdimma men glömmer de kristallklara frostnupna korta solskensdagarna.

Ute på en skidtur i februari en gnistrande vit dag är det något fel på skidorna.

De är bakhala i uppförsbackarna men glider inte i nerförsbackarna. Aldrig lagom vallade.

Inför påsk äter du memma som är alltför kompakt eller alltför lös. Aldrig lagom konsistens. På valborg och 1 maj firar ungdomarna ute i stadens parker intensivt och högljutt. Aldrig lagom, så där som när du var i den åldern.

 Den 2 mars, på fastlagssöndagen, kommer vi igen att äta alltför mycket. Foto: Anne Giljam

Om det inte haglar och regnar på midsommarafton har du för mycket kläder på dig och när du plockar blåbär i juli har du för tunna kläder. Aldrig lagom. Dessutom är dina kläder oftast i fel storlek, aldrig lagom stora, oftast för små och det gäller i alla situationer, även när du är bjuden på kalas. Antingen är du överklädd eller annars bara felklädd.

Och aldrig dricker du lagom av bålen.

Dricker du för lite har du tråkigt och dricker du för mycket har de andra tråkigt.

Och tyvärr är de flesta i din bekantskapskrets bara lagom trevliga. Inte ens dina trognaste bästa vänner är ständigt pigga och på gott humör. Oftast är de på ett lagom stabilt humör. Ingen är direkt flegmatisk men ingen heller överenergisk. Så ni fortsätter umgås sådär lagom ofta.

I den långa kön till matbutikens fiskoch köttdisk är du lagom tålmodig. Du står med din kölapp i högsta hugg, suckar högljutt, tittar på klockan, trampar på stället.

Men du fäller inga sarkastiska kommen-

tarer. Du säger ett butter tack när du äntligen får din inslagna sikfilé. Du är ju ändå lagom välbehärskad och väluppfostrad. Äter du mat på en lunchrestaurang med stående bord tar du först en liten portion som smakade gott, sedan en ny stor som får dig att må illa. Dessutom är maten ändå sällan riktigt lagom kryddad eller lagom varm. Och när du går ut därifrån är du naturligtvis inte lagom mätt. Om du inte känner dig hungrig känner du dig övermätt och dåsig med följden att du blir slö och kaffesugen och onödig på din arbetsplats.

Du upplever själv att dina arbetsuppgifter är onödiga och du drömmer dig bort. Även skillnaden mellan arbetstid och egentid är aldrig lagom. Om du har energi och lust till arbete (ifall du är egenföretagare, frilansare eller har flygande arbetstider) finns det inget arbete, men när du vill vara ledig flåsar arbetet dig i nacken.

I nacken flåsar även håret. Det som aldrig är lagom långt eller kort. På sommaren rinner svetten under den flottiga flätan, på vintern gömmer sig de glesa testarna under mössan. Är vi människor faktiskt funtade så att vi inte kan vara lagom nöjda en längre stund i taget? Vi finländare är kanske så bortskämda och kräsna att vi saknar lagom tålamod för det slentrianmässiga och tråkiga i tillvaron. Jag är rädd för att det är så, jag är rädd för att jag själv är precis sådan.

Just nu är jag riktigt lagom trött på mina egna funderingar att jag sätter punkt för denna gång. Jag går ut på en lagom lång promenad och blir på lagom gott humör.

Sedan står omgivningen ut med mig igen och jag orkar och vill fortsätta det lagom tröttsamma, slitsamma, monotona men nog så värdefulla fina vardagsliv jag har.

Anne KURIREN 15

R0225_.indd 15

06.02.2025 11:21:23

Knäböj med skivstång är en bra övning för ben och rumpa. Stora muskelgrupper jobbar, vilket även gör att pulsen ökar.

Träna dig igenom klimakteriet!

Fysisk aktivitet kan lindra kvinnors besvär under klimakteriet och styrketräning kan motverka benskörhet som många drabbas av efter menopausen. De omtalade värmevallningarna, som kan vara speciellt besvärliga nattetid, kan minska genom att man tränar och svettas ordentligt. Så säger den personliga tränaren Johanna Hjulfors som inte vill att kvinnor ska frukta klimakteriet, utan se det som en tid för utvärdering och självreflektion.

J

ohanna Hjulfors är personlig tränare, massör, kostrådgivare, sjukskötare och hälsovårdare, för att nämna några av de utbildningar hon har. Hon kommer i kontakt med folk i alla åldrar

Text och foto: Anette Forsström-Fellman och ofta med kvinnor i klimakteriet, som kan pågå under fem till tio år omkring menopausen (när blödningarna upphör).

Den genomsnittliga åldern för menopausen är 51 år.

Johanna har läst på mycket

om klimakteriet och följer med forskning i ämnet.

– Bland de kvinnor som jag kommit i kontakt med är de vanligaste besvären, och de besvär som jag vill lyfta fram, viktökning, ledbesvär och

bekymmer med sömnen. Viktökning är ett vanligt tema för mig som personlig tränare. När östrogenet sjunker under klimakteriet blir insulinet också slöare, vilket gör att man kan gå med lite förhöjt blodsocker

16 KURIREN

R0225_.indd 16

06.02.2025 11:21:25

 Dessa motionsrekommendationer gäller för den vuxna befolk-

ningen upp till 64 år enligt UKK-institutet som lanserar forskningsbaserad information för hälsofrämjande. Johanna Hjulfors tycker bilden är beskrivande och vill särskilt lyfta fram vardagsmotionens betydelse.

Underst i det blå fältet finns ”återhämtande sömn”, sedan följer ”pauser i stillasittandet”, ”lätt vardagsrörelse”, ”ansträngande motione eller rask motion” och på toppen finns ”muskelstyrka och rörelsekontroll”.

hela tiden och därmed öka i vikt, berättar Johanna.

Att känna sig styv och stel i leder är vanligt. Sömnbesvären, där man vaknar tre på natten och ligger vaken i ett par timmar, känns också som ganska allmänna.

– Man kan vakna av en värmevallning och sedan ha svårt att få tag i sömnen. Men jag är lite förvånad över att det talas så lite om värmevallningar, åtminstone i de sammanhang där jag rört mig. I stället pratar en del kvinnor om hjärndimma,

att man glömmer och har svårt att koncentrera sig. Nedstämdhet kan också förekomma under klimakteriet.

Johanna konstaterar att det är väldigt individuellt hur mycket man påverkas.

– Jag tycker det är orättvist att vissa kvinnor ska lida så mycket. Har man försökt med livsstilsförändringar och symptomen fortsätter ändå och försämrar livskvaliteten avsevärt, tycker jag att man ska vara öppen för hormonpreparat.

Det finns många olika typer av

Styrketräning gör att man bibehåller muskelmassan och motver-

kar problem med benskörhet efter menopausen. Styrketräning kan också, enligt en studie från Linköpings universitet, minska besvären med värmevallningar.

Johanna förevisar tre styrkeövningar hon tycker om: Övning 1. Rodd stärker övre ryggen och kan förbättra hållningen. Övning 2. Axelpress är en bra styrkeövning eftersom problem med sjuka axlar är vanligt.

sådana i dag – de som verkar i hela kroppen eller bara lokalt i slidan.

Fram för vardagsmotion!

Enligt UKK-institutets motionsrekommendation för befolkningen i 18–64 års ålder, ska man träna styrka eller rörelsekontroll två gånger i veckan, samt ägna sig åt ansträngande motion en timme och 15 minuter per vecka.

– Muskelmassan minskar med åldern, men genom styrketräning kan vi bromsa i den

nedförsbacken. Det ska vara tung styrketräning, det är bättre med ordentligt motstånd och färre upprepningar än att hålla på en minut med lite motstånd, säger Johanna.

Den ansträngande motionen kan bestå av till exempel löpning, simning, cykling eller ledda motionspass. En dryg timmes ansträngande motion kan exempelvis också bestå av raska promenader på två och en halv timme. Men en viktig faktor i vår vardag är vardags KURIREN 17

R0225_.indd 17

06.02.2025 11:21:28

 Johanna Hjulfors har många utbildningar som stöder varandra och har läst på mycket om klimakteriet. Hon hoppas att vi trots eventuella besvär kan se klimakterieåldern som en tidpunkt för utvärdering och självreflektion; vart har jag kommit och vad vill jag med resten av mitt liv? Livsstilsförändringar som gynnar hälsan har vi glädje av livet ut, säger hon.

Träna dig igenom...

Forts. från föregående uppslag

motionen som vi ska utöva så ofta som vi har möjlighet. Hit räknas till exempel städning, trädgårdsarbete, promenader med hunden, att ta sig fram till fots under arbetsdagen eller att gå i trappor, uppmanar hon.

– Vi blir genom åren i allmänhet lite stillsammare av oss, så förutom att hormonerna påverkar omfördelningen av fett så kanske vi ökar i vikt på grund av brist på aktivitet i vardagen. I vår tid upplever många även hårt tryck på jobbet. En kvinna i 50-årsåldern har ofta familj och familjemedlemmar som ska tas om hand, och vi har svårt att få energin att räcka till allt. Men jag lovar att bara man tar på sig kläder och går ut, så märker man efter ett tag att man faktiskt blir piggare.

Johanna påpekar att återhämtning också kan vara en aktiv sådan, för det är också ett faktum att vi med stigande ålder behöver mera tid för både återhämtning och för att samla krafter.

– Min grej är att vara ute i naturen. Jag tar hunden med mig och så vandrar vi i skogen. Det är kravlös lek där jag kastar käppar som hon hämtar.

Johanna påpekar att man också måste planera in tid för återhämtning när man går in i en ålder på över 40 år, men betonar igen en gång att återhämtning inte alltid behöver innebära vila.

– Jag förespråkar att man ska hitta sin grej som gör att man ”känner livet inom sig”. För mig kan det handla om en promenad eller lättare löpning med medhavd termos där jag pausar på ett vackert ställe och kanske gör detta tillsammans med en väninna eller min trailgrupp där vi springer på naturstigar.

För någon annan kan det handla om att måla eller dreja, vad som helst egentligen. Det viktiga är att man tar ansvar för sig själv så att man faktiskt laddar sitt batteri.

En nystart i samband med klimakteriet Många upplever att vi pratar mer om klimakteriet nu än tidigare och det håller Johanna med om. Hon tycker vi ska prata om det så att kvinnor kan dela erfarenheter och inte bli rädda.

– Det är en normal process vi kvinnor ska igenom. En del kvinnor skulle läsa lusen av mig för att jag kallar det normalt, men igenom den processen ska vi ändå på ett eller annat sätt, säger Johanna och ler.

Hon tycker det finns många skräckhistorier om klimakteriet och om hur uselt man sover, att samlivet är obefintligt, att man svettas synligt och så vidare.

– Jag skulle gärna se att vi vänder på det och också ser en möjlighet till förändring. Att vi reflekterar över vårt mående och ser vilka livsstilsförändringar vi kan göra. Klimakteriet kan också bli lite av en nystart i livet där man ofta har mera tid för sig själv. Är man aktiv, stark och sund har man glädje av det livet ut.

Johanna rekommenderar att man även pratar med sin mamma om hur hon hade det i klimakterieåldern eftersom vissa besvär kan vara ärftliga. Dessutom är det bra att prata med väninnor om hur man har det – och kanske ännu viktigare – låta partnern vara med på den resan också.

Det som ytterligare talar för att vi ska ta hand om oss själva under klimakteriet, är en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes efter klimakteriet. Här spelar vikten en stor roll.

– Vill vi åt vår vikt går det alltid via kosten, det kan räcka med att vi inte är så generösa med skräpmat eller att vi minskar på mängden kaffe och alkohol.

Att vi lägger på oss några kilon extra med åren och kroppen därför blir lite mjukare här och där, är inte hela världen.

– Man ska vara vän med sin kropp och i det ingår också acceptans. Man behöver varken ha panik eller känna stress över det, säger Johanna. 

18 KURIREN

R0225_.indd 18

06.02.2025 11:21:36

Fråga Kurirens expert om relationer Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Hej! Min man dricker mer på helgerna än vad som känns bekvämt för mig. Ibland märker jag att han ljuger om sitt drickande och säger att han druckit mindre eller inte druckit alls fastän han gjort det. Och han har helt slutat visa intresse för vår kärleksrelation. Jag vet inte vad jag ska göra, det känns så hopplöst och ensamt.

Ska jag skilja mig fast jag är väldigt rädd för att bli ensam på ålderns höst? Ängslig 67 år Hej Ängslig 67 år!

Alkoholkonsumtion är ett känsligt ämne i många relationer. Vid problem kring alkoholen är det svårt att mötas i sina behov och upplevelser, samtalen låser sig och leder ofta till ännu mer frustration.

Det finns många bakgrundsfaktorer till situationen som inte kommer fram ur frågan: hur länge hans beteende har pågått, hur er kommunikation ser ut även om du säger att han ljuger om när och hur han druckit, kan ni prata om problemet annars, är det i samband med att drickandet ökat som han slutat visa intresse för kärleksrelationen, kan han vara beroende så att alkoholen tagit över och han själv inte ser hur drickandet påverkar er relation?

Tyvärr kan jag inte ge dig ett enkelt svar på din fråga om du ska skilja dig eller vad du ska göra, det är en väldigt stor och svår fråga som du själv behöver hitta det rätta svaret på. Däremot ställer jag gärna några motfrågor till dig, som kanske kan leda dig framåt i ditt beslut.

Kan du se någon bakgrundsorsak till din mans beteende just nu? Om det är ett beteende som nyligen börjat, har det skett någon förändring eller hänt något som han kan ha svårt att hantera och därför söker lindring genom alkoholen? Dricker han också på vardagar? Upplever du att din man mår dåligt? Många tar avstånd till sin partner vid psykiskt illamående. Älskar du honom fortfarande? Tror du att han är mottaglig för hjälp? Hur mår du i er relation?

göra det vid ett så oladdat tillfälle som möjligt, så att dina egna känslor känns hanterbara för stunden. Välj också ett tillfälle då han inte druckit. Utgå från ett jag-perspektiv och förklara för honom hur du känner och upplever situationen. Försök undvika att gå till attack och att använda alltför starka ord som till exempel alltid/aldrig.

Foto: Adobe Stockphoto.

Är det rädslan för att bli ensam som gör att du stannar kvar? Finns det en vilja att lösa problemen, eller har det gått för långt?

Det finns mycket hjälp att få både vid osund alkoholkonsumtion och relationsproblem och ifall ni är öppna för det kan det vara ett bra sätt att fortsätta. Ibland blir det mycket lättare att förstå varandra och mötas då en utomstående person ställer de rätta frågorna och hjälper er att nå fram till varandra. Man behöver inte veta att man ska fortsätta tillsammans då man går på parterapi, utan det kan man ta reda på där. Även om han inte är mottaglig för hjälp kan det också vara bra för dig att få prata med någon. Det behöver inte innebära professionell hjälp ifall du inte vill det, men att prata med en väninna eller någon annan du litar på kan också hjälpa. Det är viktigt att inte behöva bära allt själv.

När man funderar på väldigt stora beslut som påverkar hela livet blir det oftast lättare och tydligare då man får prata med någon, annars fastnar man lätt i sina egna tankar.

Oberoende av hur utgången blir och vad som känns rätt för dig, behöver ni få igång kommunikationen kring problemet. Även om det inte framgår ur frågan ifall din man alls är mottaglig för diskussion så vill jag ändå ge några allmänna tips till att försöka nå fram till honom.

Då du vill påbörja en diskussion, försök

Försök också skilja på person och beteende, då är risken mindre att han går i försvarsposition och att diskussionen tar slut innan den ens kommit igång. Försök vara nyfiken på hans upplevelse och berättelse och försök att möta honom på ett icke-dömande sätt, annars är risken stor att han inte öppnar upp alls.

En viktig del i det hela kan också vara att själv fundera över vad du behöver göra för att må så bra som möjligt i vardagen. Vad behöver du för att orka? Finns det något som kan göra hela situationen lättare att hantera för dig?

När en relation inte fungerar som man önskar och det känns svårt tappar man lätt också bort sig själv. Oberoende av vilket beslut du tar är det viktigt för din egen skull att ta tag i det du kan påverka. Det vill säga hur du tar hand om dig själv och hur du tänker kring vad du behöver för att må bra.

Jag vill också påminna om vikten av att alla bara kan göra sin egen del och ta ansvar för sig själva. Du får ta ansvar för dig själv och din del av relationen, men du kan inte ta ansvar för din man och hans del av relationen. Med det sagt finns det perioder i livet då det är svårt att klara av att göra sin egen del och då kanske man behöver hjälp. Även om skammen att ta emot hjälp kan ta över och man kanske biter ihop hellre än att ta emot hjälp, så är dessa problem vardag för dem som jobbar med det och deras uppgift är att hjälpa och stöda personer genom livets svåra stunder.

Hoppas du kommer fram till rätt beslut för dig och er!

Lotta Löfs KURIREN 19

R0225_.indd 19

06.02.2025 11:21:37

– Jag kan inte bara tänka på vad som skulle vara roligt att producera, säger Jessika Eklund som alltid behöver beakta vad som är lönsamt för hennes företag att producera.

”Nu eller aldrig” – Jessika gjorde slag i saken och började ysta I ett litet kök i byn Kaitsor i Vörå driver Jessika Eklund sitt företag Mejerista Jessika. I sitt företaget ystar hon ostar och tillverkar yoghurt. Hennes väg till att få börja tillverka och sälja sina produkter har inte varit lätt, men responsen har varit god.

Text och foto: Chanette Härus 20 KURIREN

R0225_.indd 20

06.02.2025 11:21:39

Hennes populäraste produkt är grillosten som hon tillverkar i liten skala.

T

anken på att starta ett eget företag har länge varit en dröm för Jessika, men för att kunna göra det behövde hon en lämplig lokal.

Att bygga ett eget mejeri anser hon hade varit en alltför stor investering.

– Jag ville börja bygga upp företaget och hyra ett kök innan jag tar det längre. Men det är inte lätt att hyra ett kök eftersom det är så hårda hygienkrav.

I en nedlagd restaurang i Kaitsor kom plötsligt köket till uthyrning. Enligt Jessika ligger köket på ett perfekt ställe för hennes företag.

– Transporten av mjölken ska vara så kort och smidig som möjlig och Gårds Smak har sin ladugård endast några kilometer från köket. De har också en egen butik bara några hundra meter härifrån och levererar mjölken till mig.

Jessica beskriver det som att synergierna var för bra för att inte ta vara på chansen och starta företaget. I april 2023 startade hon officiellt produktionen i sitt företag.

– Jag gör inget ogenomtänkt, men jag tänkte att det är nu eller aldrig.

Mjölk sedan barnsben Samtidigt som planerna på att starta företaget formades gick Jessika en utbildning i direktförsäljning av livsmedel på Optima i Jakobstad.

– Medan jag gick utbildningen tänkte jag att jag måste göra något av den kunskapen jag samlade på mig. Jag hade en tanke i bakhuvudet om att jag ville starta företag, det är något jag tänkt på i över tio år. Det var ett stort steg att ta, men jag tänkte att jag måste våga satsa.

Jessika Eklund har både jobbat med och studerat mjölk under hela sitt liv. Hon är uppvuxen på en mjölkgård och har studerat till agrolog. Tidigare har hon också studerat inom mathantverk och till merkonom.

Att det ska vara ett företag med fokus på mejeriprodukter har alltid stått klart. Via mathantverksutbildningen som Jessika gick via projektet Kustens Mat, som ordnades via Yrkeshögskolan Novia, fick hon möjlighet att göra en mejeripraktik på Åland.

– Det var då som tanken på att det är det här jag vill hålla på med föddes på riktigt.

 Grillosten vakuumförpackas för att hållas så färsk som möjligt.

Jessika berättar att varken mikrobiologin eller biokemin avskräckte henne.

– Jag studerade biokemi ett år i Åbo och då tänkte jag att det här ska jag aldrig mer hålla på med, säger hon och skrattar.

Det är mycket livsmedelsbyråkrati inom mathantverksbranschen. Allt från nedkylning till bakterier måste man ha kunskap i. Jessika berättar att det har underlättat att ha en tydlig vision.

Krångel på ministerienivå Under utbildningen inom mathantverk skulle man tillverka en slutprodukt som examensarbete. Jessikas första idé var att tillverka en ny Mustapekka-ost som förut tillverkades av Valio i Kaitsor. Efter flera försök var hon ändå inte nöjd.

– Plötsligt slog det mig att det inte finns några bra inhemska alternativ på grillost.

Hon provade sig fram hemma i köket. När Jessika kände sig nöjd med grillosten beskriver hon det som att det kändes som att hon fick stående ovationer av de som smakade på den.

– Då tänkte jag att jag kanske borde prova på att sälja den.

Sommaren 2017 hyrde Jessika ett skolkök i Nykarleby för att ysta grillosten. Men vägen till att få hyra ett skolkök att ysta ost i var inte spikrak.

– Det märktes hur ovanligt det är med småskalig tillverkning i Finland. Ärendet för att jag skulle få tillstånd att tillverka osten i ett skolkök var ända upp på ministerienivå. Då förstod jag att det här inte blir någon lätt match.

Trots krånglet med att få tillstånd berättar Jessika att hon inte upplevde det som avskräckande. Under hela sommaren ystade och sålde hon osten och fortsatte sedan i en mindre skala under andra lov och helger. Grillosten är fortfarande hennes populäraste produkt, men i dag tillverkar hon också olika sorters salladsostar och yoghurt.

– Jag smaksätter salladsostarna och yoghurten enligt säsong. På sommaren smaksatte jag yoghurten med rabarber och jordgubbar och på hösten med äpplen och kanel.

Det är inte bara mjölken till produkterna som är lokal utan även de övriga ingredienserna.

Jessika plockar själv de bär och  KURIREN 21

R0225_.indd 21

06.02.2025 11:21:42

B

”Nu eller aldrig”...

Forts. från föregående uppslag

andra smaksättningar som hon använder i produkterna.

– Det tar mycket tid, men tills vidare fungerar det. I framtiden kanske jag inte längre har tid för att plocka alla bär själv.

Ekonomin är en utmaning Köket i Kaitsor är litet och begränsar möjligheterna för vad Jessika kan tillverka. Köket saknar lagerutrymme, vilket innebär att hon inte kan tillverka lagrade ostar. I stället satsar hon på att enbart tillverka färska produkter.

– Jag kan inte bara tänka på vad som skulle vara roligt att producera. Det är ständiga övervägningar om vad som efterfrågas på marknaden och vad som är ekonomiskt lönsamt att producera.

En annan utmaning är konkurrensen. Jessika Eklund beskriver det som att hon konkurrerar med såväl stora som små producenter, men även med den ekonomiska situationen i Finland.

– Det gör inte saken lättare att matpriserna nu är högre samtidigt som alla andra levnadskostnader också har stigit.

Det leder till att en större andel inte väljer de alternativ som är lite mer kostsamma. Jag kan inte tävla med industrins bulkpriser.

Jessika berättar att det märks på försäljningen vilken tid på året det är. På vintern är det inte lika många som köper av hennes produkter som på sommaren.

– På sommaren finns det många sommargäster och många tycker att maten kan få kosta lite mer under semestern. När vardagen igen börjar efteråt så märks det att det blir ett annat köpbeteende.

Mycket jobb Jessika gör allting utom bokföringen själv på sitt företag. Hon har gjort allt från att designa sin logotyp till allt arbete med marknadsföringen.

 Jessika Eklund jobbar för tillfället ungefär 60 procent med sitt företag där hon gör allting själv – allt från att tillverka och packa produkterna till att plocka bär.

dukter i de stora butikerna, men det är inte heller något hon vill.

– Jag vill stödja de småskaliga butikerna som satsar på ett annat utbud och på det lokalproducerade.

Jessika Eklunds produkter säljs i regionerna mellan Jakobstad och Lappfjärd och det är hon själv som levererar produkterna för återförsäljning mellan Vasa och Jakobstad.

Produkterna säljs i lokala butiker och gårdsbutiker, men även i delikatessbutiker som Fiskdisken i Vasa. Även restaurang  Företagets logotyp fästs på alla produkter. Jessika står själv bakom Fröj i Vasa har hennes produkdesignen. ter på menyn.

I framtiden skulle Jessika – Det tar tid att marknads- 80 procent som rådgivare för vilja prova på att tillverka kvarg och sorbet. Tankarna på föra och bygga upp sitt före- mjölkgårdar på ProAgria. tag. Jag åker mycket runt på – Jag har inte vågat räkna ut ett eget mejeri har inte heller rekoringar och har provsmak- hur mycket jag jobbar på före- lämnat henne.

– Men det ska vara en välningar i butiker för att mark- taget, men det är åtminstone 60 digt stor försäljning innan det nadsföra mig. procent för tillfället.

Hur Jessika hinner med allJessika berättar att hon inte är lönsamt. Vi får först se hur ting är en gåta. På sidan om har tillräckligt med resurser långt jag kan gå inom detta företaget jobbar hon nämligen eller tid för att få in sina pro- köks väggar. 

22 KURIREN

R0225_.indd 22

06.02.2025 11:21:45

t t y n k Bo OTRYGG

ANNA JÄRVINEN UTGIVARE: FÖRLAGET

Anna Järvinen Foto: Aki Roukala

Anna Järvinen, född 1970, är en sverigefinsk kompositör, sångerska och musiker bosatt i Stockholm. Våren 2025 är Järvinen aktuell med Otrygg, vild och vacker autofiktiv prosa om en mamma med demens.

Mamman har insjuknat i Lewykroppsdemens. Som från ingenstans kan hon ringa sin dotter och be henne stiga av färjan trots att de inte rest till Finland tillsammans.

Fram sprakar en livshistoria i ögonblick och språkmelodier. De är lika mycket döttrar och mammor, flickor och kvinnor, och mellan dem pågår en kommunikation som växlar mellan intimitet och avstånd. En dotter blir en anhörig, en mamma blir ett bonusbarn, men dottern är också kvar i det som varit. Hon kastas ut i världen men är fortfarande livrädd. Är det svårt att skriva om närstående som är i en utsatt

position? Var drar man gränsen mellan att vara privat och personlig?

– Själva skrivandet är inte svårt egentligen, men att få till en text som svänger är ett segt arbete.

Mare Kandre sa att skrivande är lite som att gräva diken… det tycker jag stämmer. Och självklart är just frågan om att bevara allas integritet jättesvår. Om man stryker alla detaljer kan det hända att en text dör, men om man inkluderar personliga detaljer, riskerar man att gå över gränser. Jag vill inte vara privat egentligen, tanken är ju att texter som delas ska ha en möjlighet att vara relevanta för okända läsare. Här förlitar jag mig på ett samtal mellan min intuition och mina redaktörer och producenter, och också att vi är mer lika än olika.

Eftersom varje ny låt och text både känns rätt och fruktansvärt pinsam på samma gång. Till slut får man bara bestämma sig för att vara klar.

Kan man någonsin bli ”klar”

med en relation som skaver om personen i fråga går bort eller blir svårt sjuk utan att man hunnit försonas? Blir man någonsin färdig med relationen till sig själv?

– Nej det kan nog vara svårt… men jag tror att det också kan gå… konsten har hjälpt mig. Man får försöka förlåta sig själv och alla andra, eftersom nära relationer är så besvärliga medan de pågår.

Du är även musiker, liknar jobbet som författare och musiker varandra och vilket kommer till dig mest naturligt?

– Musik och skrivande och tecknande är samma sak. De handlar om överskottsenergi och underskottsenergi, en obekväm känsla som inte försvinner ur armar och mage om man just inte lyckas gestalta den på något sätt. Så är det för mig. Jag blir inte fri innan svåra upplevelser befinner sig utanför kroppen.

PERIODARE

Om jag under hösten och julen läste med väldig fart så har jag nu hamnat i en svacka. Visst har jag ständigt flera böcker på gång men det går onekligen trögare nu. Tiden vill inte riktigt räcka till helt enkelt. Då är det perfekt att få tag i en bok som Anna Järvinens ”Otrygg”– en liten, kort roman som inte känns övermäktig att slå upp. När man väl börjar läsa så vill man inte sluta eftersom språket är så vackert och historien är mångbottnad och berörande. En perfekt start på bokvåren 2025 helt enkelt!

Jennifer Hägen, Redaktör

PRINSESSAN AV VASA

LARS SUND UTGIVARE: FÖRLAGET

Aleksandra Schalin-Holm får ett telefonsamtal från Finland. Hennes gudmor, skådespelaren och regissören Iris Kvarnström, ligger nedsövd på intensiven. Alexandra tar första bästa flyg till Finland. Minnets slussar öppnas under dagarna vid sjukbädden. Iris blev central för den moderlösa Alexandra. Alexandra minns tonårstiden då hon var hardcorepunkare och djurrättsaktivist; hon hoppade av gymnasiet för att söka till en dansutbildning i Tyskland och hamnade slutligen i Stockholm. Alexandras berättelse varvas med hennes pappas hågkomster av tillvaron som ensamförälder till en speciell dotter – hans egen Prinsessan av Vasa. Boken är den avslutande i en romantrilogi.

ÅRHUNDRADETS KÄRLEKSSAGA

MÄRTA TIKKANEN UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Det var inte meningen att texterna skulle publiceras. Ändå slog Århundradets kärlekssaga ner som en bomb år 1978 och drabbar ständigt nya generationer läsare.

I diktromanen skriver Märta Tikkanen om sitt passionerade men destruktiva äktenskap med Henrik Tikkanen.

Hon ropar ut sin vånda över att bågna under plikt, ansvar och krisberedskap.

Hon förbannar alkoholismens oberäkneliga skuggor och adresserar maken direkt. Århundradets kärlekssaga är en klassiker som alltid behöver finnas tillgänglig.

Därför utkommer den nu i ny skepnad signerad Sanna Mander.

DIGITALA STÄMMOR

JOHANNES BRUSILA, KAARINA KILPIÖ, INKA-MARIA NYMAN, KIM RAMSTEDT UTGIVARE: SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET, GIDLUNDS

Musiken är alltmer närvarande i vår vardag. Digitaliseringen har gjort det enklare att producera, sprida och lyssna på musik. Men vad innebär det för minoritetsmusik och små musikkulturer?

Förstärks de av de nya möjligheterna eller drunknar de i flödet? Vilka nya uttrycksformer skapas? Hur påverkas upplevelsen av kulturell sammanhållning? Och vilken roll tar de etablerade musikinstitutionerna, till exempel public servicebolag och operahus? I boken diskuterar fyra musikforskare hur digitaliseringen har inverkat på den finlandssvenska musikkulturen, med fokus bland annat på folkmusik, populärmusik, körsång och hiphop.

KURIREN 23

R0225_.indd 23

06.02.2025 11:21:58

 Maj-Len Karlberg välkomnar besökare till Klubbhuset Pelaren.

 Lotta Eriksson tycker att jobbet som klubb huschef p

Klubbhuset Pelaren är ett spr Klubbhuset Pelaren på Åland är en stöttepelare i vardagen för personer som lever med psykisk ohälsa, det fungerar som ett språngbräde till arbete, studier och en meningsfylld tillvaro. På klubbhuset jobbar medlemmar och anställda sida vid sida för att driva verksamheten, fokus är på styrkor, inte på sjukdomar.

Text och foto: Erika Brenner

G

rundpoängen är att medlemmarna behövs för att verksamheten ska fungera, säger Lotta Eriksson som hörde till dem som grundade Pelaren för 15 år sedan. − Pelaren är jättebra! välkomnar Maj-Len Karlberg från Pelarens reception.

Bakom henne flimrar veckans meny och aktiviteter förbi på en elektronisk skärm, på en anslagstavla hänger veckans nyhetsbrev och infoblad om allt från musikgruppen till simning. − Vi har jättemycket aktiviteter på Pelaren och när vi får en ny medlem brukar vi ge en pärm med lite info och visa lokalerna, berättar Maj-

Len innan hon startar rundturen i klubbhuset.

Hon medger med ett skratt att hon inte har gett introduktionen tidigare fastän hon har varit medlem i klubbhuset nästan sedan starten 2010.

Men hon kan sin läxa: − Klubbhuset är för personer som har eller har haft psykisk ohälsa. Det är frivilligt och gratis att vara medlem, men du måste vara över 18 år.

I kontoret sitter två personer vid en dator. − Receptionen och kontoret fungerar som en enhet, här betalar vi räkningar, gör födelsedagskort, tar fram nyhetsbrevet och mycket mer, berättar Maj-Len. I köket, som fungerar som en annan enhet tillsam-

mans med matsalen, är allt rendiskat och prydligt efter dagens lunch. − Vi håller morgonmötet i matsalen och där väljer vi om vill syssla med köksarbete, sitta i receptionen, arbeta i kontoret eller med något annat. Dagens uppgifter skriver vi upp på en tavla i matsalen, berättar Maj-Len.

Fyller ett tomrum Under konceptet den arbetsinriktade dagen är allt som görs i klubbhuset för medlemmarna som jobbar sida vid sida med de anställda, handledarna. − Klubbhuset jobbar för att medlemmarna ska komma ut i arbetslivet, börja studera,

24 KURIREN

R0225_.indd 24

06.02.2025 11:22:02

om klubb huschef på Pelaren har varit det mest meningsfulla jobb hon haft.

 Respekt, ödmjukhet och medkänsla är ledorden för Pelarens verksamhet, berättar Viola Willman.

t språngbräde tillbaka till livet få ett socialt liv – att komma tillbaka till livet, säger Lotta Eriksson.

Hon blev fascinerad av modellen bakom klubbhuset efter sitt första möte med den. Året var 2007 och Lotta var del av en grupp från psykiatrin på Åland som skulle utreda möjligheter för psykiatrisk rehabilitering. Det var under en period då det skedde stora förändringar inom den psykiatriska vården, både på Åland och i Finland. Inläggningarna på sjukhusen förkortades och efter utskrivningen erbjöds öppen psykiatrisk vård vilket i praktiken ofta innebar ensamhet. − Ingen blir frisk av att komma ut i ensamhet, det fanns ett behov för rehabili-

terande vård inom den tredje sektorn, säger Lotta Eriksson.

Lotta, som ursprungligen är från fastlandet, arrangerade med hjälp av sina kontakter en studieresa till ett klubbhus i Helsingfors. − Det var massor av folk, det sjöd av liv och alla såg ut att må bra. Du hade ingen koll på vem som var anställd och vem som var medlem. Jag blev imponerad, säger Lotta.

Så undersökte Lotta vad det fanns av andra klubbhus i Finland och hittade det tvåspråkiga klubbhuset Fontana i Karis som kom till Åland och berättade om sin verksamhet.

Efter ett par års hårt arbete slog Klubbhuset Pelaren den 17 mars 2010 upp dörrarna i Mariehamn med Lotta Eriks-

son vid rodret som klubbhuschef. Tre år senare blev klubbhuset ackrediterat som internationellt klubbhus.

Verkar i 33 länder Klubbhuset Pelaren är en del av en världsomfattande modell, såkallade ”Fontänhus” som startades i USA 1944 av personer som själva levt med psykisk ohälsa. I dag finns det över 370 klubbhus i 33 länder, i Finland finns det 23. Alla Fontänhus följer samma 37 riktlinjer och för att säkerställa att riktlinjerna följs ackrediteras eller kvalitetsgranskas klubbhusen regelbundet av Fontänhusens internationella organisation, Clubhouse International.

När Pelaren öppnade hade Lotta och bland andra Christian Beijar, som först var styrelseordförande i interimstyrelsen innan Pelaren öppnade och senare i styrelsen, lyckats få EU-medel för att finansiera de tre första åren. − Det gav oss andrum den första tiden så att verksamheten kunde etableras, säger Lotta.

Men i början fanns det inte medlemmar. − Så kom en person som jag hade haft kontakt med inom psykiatrin och frågade om hon kunde hjälpa till. Vi hade fått vår första medlem, det var väldigt roligt, berättar Lotta.

Efter det strömmade folk till och i dag har Pelaren 171 medlemmar varav 115 är aktivt  KURIREN 25

R0225_.indd 25

06.02.2025 11:22:05

Klubbhuset Pelaren ...

Forts. från föregående uppslag

inskrivna just nu. Klubbhuset blev också väl mottaget av myndigheter, politiker och medier.

Mening i vardagen En av de första medlemmarna var Viola Willman. Viola, ursprungligen från Nykarleby, fick 2005 en psykiatrisk diagnos och efteråt två långa sjukskrivningar. När hon gick med i Pelaren jobbade hon halvtid på skattebyrån, sedan 2016 är hon sjukpensionerad på heltid. − Pelaren har hjälpt mig mycket. Jag har fått rutiner, den arbetsinriktade dagen har gett mig mera mening i vardagen och jag har blivit mer aktiv också inom andra föreningar och organisationer, berättar hon.

Av de göromål på Pelaren som ingår i den arbetsinriktade vardagen tycker Viola bäst om att jobba på kontoret. Hon gillar också att sitta i receptionen och kontakta medlemmar som av någon orsak inte har dykt upp på någon tid – det kallas Reach Out. − Jag berättar om vad som är på gång eller säger att vi behöver extra hjälp i köket. Ofta dyker folk upp sedan.

Maj-Len supplerar: − Ibland har jag inte kraft eller lust till någonting och vill ligga under täcket i flera dagar.

Men så ringer de från Pelaren och frågar hur jag har det. Så får jag energi igen.

Maj-Len har deltagit i det som klubbhusen kallar övergångsarbete, en modell som hjälper medlemmarna ut i arbetslivet.

Arbetsgivaren bidrar med en tidsbegränsad anställning med enkla och strukturerade uppgifter och Maj-Len har bland annat arbetat som lokalvårdare på Emmaus Åland.

Enligt Viola, som också är medlem av Pelarens styrelse, borde det finnas fler av dessa arbetstillfällen, det finns ett behov.

Ett annat evigt bekymmer är ekonomin. Efter att EU-finan-

 Om man vill starta ett

klubbhus rekommenderar Linus Åkerblom och Lotta Eriksson att man vänder sig till centralorganisationen för klubbhusen i Finland, suomenklubitalot.fi.

nen inte mår bra och ett sådant ärende går vidare till klubbhuschefen i sista hand. Annars följer vi våra ledord ”respekt, ödmjukhet och medkänsla”, säger Viola.

Högsta betyg

 Viola Willman och Maj-Len Karlberg umgås också privat, utanför Pelaren.

sieringen tog slut har klubbhuset finansierats genom olika modeller. Nu är huvudfinansiären landskapsregeringen genom spelföretaget PAF. Man får också in pengar genom fonder och donationer. − Det bästa var när vi fick

pengar till att gå på bio och teater genom en insamling från en kommersiell radiostation, Steel-FM, säger Viola.

Till tråkigare erfarenheter hör att en medlem kan bli orolig och skapa otrivsel. − Men det är för att perso-

Pandemin drabbade Pelaren hårt. Klubbhuset stängdes helt ner. − Vi kunde delta via nätet men det är inte samma sak, säger Viola.

Den sociala biten är väldigt viktig på Pelaren och man har kvällsöppet en gång i veckan, söndagsöppet en gång i månaden. Under storhelger som jul och påsk har man aldrig stängt mer än två dagar i rad.

Lotta Eriksson slutade på Pelaren innan pandemin bröt

26 KURIREN

R0225_.indd 26

06.02.2025 11:22:08

Emma Kanckos

Emm

FINLANDSSVENSK FÖRFATTARE & POET

FINLAND

POESIKRÖNIKA: TIDEN TAR VÅRA PLATSER

 Till Pelarens många event hör firandet av Thanks Giving, något en medlem tog initiativ till. Efter det är det tradition att alla varje vecka berättar om något man är tacksam över.

ut och efter att en anställd jobbat som tillförordnad klubbhuschef under ett år tog Linus Åkerholm över. − Det var en utmaning i sig att ta över efter Lotta som hade varit klippan i verksamheten, men det var en dubbel utmaning att stänga ner hela verk-

”

Vi fick högsta betyg vilket betyder att vår verksamhet är ackrediterad för tre år utan att det behöver göras någon uppföljning.

samheten efter bara en vecka som klubbchef på grund av pandemin, säger Linus Åkerholm.

Men efter att Pelaren äntligen öppnade dörrarna igen gick det bra. − Vi lärde känna varandra i klubbhuset bättre och kunde tillsammans utveckla verksamheten på plats, säger Linus.

Orsaken till framgången

handlar enligt Linus om att Pelaren har en så stark grund i klubbhusmodellen. Förra året genomgick Pelaren en ackrediteringsprocess. − Vi fick högsta betyg vilket betyder att vår verksamhet är ackrediterad för tre år utan att det behöver göras någon uppföljning, säger en mycket nöjd Linus Åkerholm.

Den etablerade strukturen är en lönsam investering för samhället. Enligt finska klubbhusnätverkets uträkningar, som är baserade på validerade mätfaktorer, sparar samhället 3,77 euro för varje 1 euro som investeras i klubbhusverksamheter i Finland, berättar Linus.

Men klubbhusets utveckling beror helt på vem som är i klubbhuset och vilka intressen de har. − Allting är väldigt levande hos Pelaren, säger Linus.

I mars firar Pelaren 15-årsjubileum. Det gör man genom att arrangera ett såkallat Ångestlopp, ett kort gatulopp. Efteråt är det öppet hus och tårta på Pelaren.

Lotta hoppas kunna delta i festligheterna men från sidolinjen. − Det är dags för mig att backa och en verksamhet ska inte vara personbunden.

Däremot vill hon gärna hjälpa till med det praktiska.

Tillsammans med medlemmarna. 

Det finns så många platser från näsan när någon hoppar ner från rostigaMIG metallskrumin ungdom som inte finns tornet, de OM längre. Betyder det att jag håller varna som på något vis fastnade in under naglarna,författare och de skrovpå att bli … gammal?

Finlandssvensk och poet, liga betongpelarna som höll upp Världen förändras, men i född 1989 och bosatt i Jakobstad. mina minnen härskar ännu nos- hela konstruktionen och som talgin som blivit allt starkare för rev upp knäna om man mitt i ett har alltid drömt om att orangutangsprång landade förskriva, och varje år som går. Men de gånger Jag hårt mot2024 dem.utges min jag söker mig tillbaka till de hösten platser som en gång betytt så debutdiktsamling - De jordbundna mycket för mig är det som om Kanske är det den här förändrikssvenska Vendels ringen kring tillträdet tillförlag. ens Jag är en röd bom landar rakt framför på första och hittills enda ”egna” platser som gör att fölnäsan. Platserna har blivit otill- förlagets jande dikt av Tomas Mikael gängliga för mig vartefter att finlandssvenska författare.

Bäck är en av mina absoluta jag blivit vuxen.

Jag tänker av någon anled- favoriter ur hans diktsamling är akademisk och jag Allsbakgrund ingenting (2023): ning på hopptornet vid Min simstranden där jag brukade har arbetat en del inom De bedövade hundarna I grunden är hänga om somrarna. Det är ett översättningsbranschen. gammalt hopptorn, men fortfa- jag på ensmådjurskliniken språk och litteraturmänniska vaknar upp ur sin dvala rande populärt, och där under som trivs i andras i exakt samma rumsällskap, men som kan man trampa vatten och självständigt. gärna arbetar där jag tillbringade min ung- Jag låtsas att man kommit till en dom. för närvarande en annan värld. Hur många timmar slutför Dra inga extrema slutsatser! har jag inte simmat där bland de grundexamen i affärsverksamhet. rostiga järnbalkarna och pratat strunt med kompisar? Samtidigt En plats kan vara den samma, kreativ, god menärändå inte.flexibel, Tiden har är en kan jag, rent fysiskt, inte kan ta Jag dimension vi alltid måste mig dit längre. Jag är för stor, samarbetsförmåga, ochräkna möter alltid med. deadlines.

Ingenting varar för evigt, jag trivs allt sämre i kallt vat- mina ten och ryggen klarar inte av att inte ens det som varit vårt. Allt leka orangutang då man kastar går vidare, men konsten ger oss möjligheten att återskapa sig från järnbalk till järnbalk.

Jag är för stor, för vuxen, något eget utifrån nuet och det för gammal. Redan som tret- förgångna. Som exempelvis en dikt där läsaren leds in på vissa tioplus-åring känns det alldeles KONTAKTUPPGIFTER för tydligt. (Är det en livskris tankegångar, men får en röd näsan av diktjaget som nafsar mig i hälarna?) bom framför emmakanckos@gmail.com Tiden har tagit tag i mig och sli- – hit, men inte längre.

Tänk att400 man kan lyckas tit mig ifrån sådant som förr var +358 154085 ett roligt tidsfördriv och en stor fånga något så mänskligt som Kyrkostrandsgatan 5, Jakobstad är en faktor som frihet. En tid innan smartphones att förändring vi människor måste räkna med och, till viss del, badvakter. emmakanckos.com i en dikt. Vi må alla bli äldre, Skrivandet är ett sätt för mig men ibland slår det mig hårt: att få tillträde till dessa platser konsten är evig. igen. Jag har alltid haft en livlig fantasi, jag dagdrömmer och Emma Kanckos glömmer bort tiden. Men när jag skriver måste jag verkligen Jakobstadsbo och poet, stanna upp och minnas alla sinsom debuterade med diktsamlingen nen. Vattnet som skvalpar upp i De jordbundna i oktober 2024.

KURIREN 27

R0225_.indd 27

06.02.2025 11:22:10

Foto: Adobe Stockphoto.

Hur ska man göra för att bli hundra år eller mer?

Charlotte Åberg-Holm arbetar på en bok om riktigt långlivade människor och nu söker hon finlandssvenska 100-åringar att intervjua.

Text: Sören Viktorsson

I

september i fjol hade Finland, enligt Statistikcentralen, 1182 personer som var hundra år eller äldre. Av dessa hade hela 128 svenska som modersmål.

De kallas för blå zoner, områden i världen som är kända för att ha många invånare som håller sig friska länge och uppnår exceptionellt hög ålder. En känd sådan ö är den japanska ön Okinawa.

– Även östra Sardiniens bergiga inland, den isole-

rade lilla grekiska ön Ikaria i Egeiska havet, Nicoyahalvön på Costa Ricas Stillahavskust och den kaliforniska staden Loma Linda är sådana områden, berättar Charlotte Åberg-Holm.

Bakgrunden till boken, med arbetsnamnet Lev till 100 år eller längre – 100-åringar berättar, står att finna i hennes egen yrkeskarriär.

– Jag har hela mitt yrkesliv arbetat inom äldrevården och såväl studerat som forskat om

100-åringar. Tanken på att skriva en bok och dela med mig av min kunskap blev mer och mer lockande, säger hon.

– Boken är ett försök att sammanfatta kunskap från vetenskaplig forskning, delge mina egna personliga erfarenheter från många år inom äldrevården samt även lyfta fram goda råd och levande beskrivningar av äldre människor.

Synen på de äldre har fluktuerat genom historien. Charlotte Åberg-Holm skriver i sin

28 KURIREN

R0225_.indd 28

06.02.2025 11:22:12

bok om att perioden efter medeltiden och fram till 1700-talet präglades av respekt och vördnad för de äldre.

– Men så, mot slutet av 1700-talet och under 1800talet, försämrades denna positiva värdering av äldre betydligt. Nu var de unga människorna framtidens hopp där utbildning, examen och enskild kompetens prioriterades framom de äldre.

Utöver sin utbildning till specialsjukskötare har Charlotte Åberg-Holm även en magisterexamen i hälsovetenskaper från Åbo Akademi samt en filosofie magister examen från Jönköpings universitet i Sverige med huvudämnet gerontologi, det vill säga läran om det friska åldrandet.

Sverige ligger långt framme vad gäller forskning kring åldrande. Fysikprofessorn i Lund, emerita Bodil Jönsson, utkom år 2011 med boken När horisonten flyttar sig. I den skriver hon om äldrefrågor, men inte ur traditionellt, problematiserande perspektiv, berättar Charlotte.

– Ögonoperationer, bättre hörapparater, ledbyten och effektivare piller är fyra faktorer som gjort att en 75-åring i min generation medicinskt är likvärdig en 65-åring i min mammas generation, säger Charlotte och fortsätter: – Ett annat stort namn vad gäller populärlitteratur om åldrandet är svensk-brittiska psykologen, psykoterapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl. Boken Den tredje åldern”, från 1999, följdes tio år senare upp med Den fjärde åldern.

Ett ledande namn på den svenska parnassen vad gäller att skriva populärt om äldrefrågor är i dag läkaren och seniore professorn i psykiatri, Ingmar Skoog.

– Jag hänvisar i min bok till hans bok 70 är det nya 50, som gavs ut 2023 och som handlar om att dagens 70-åringar mår bättre än någonsin. Åldrandet har förskjutits längre upp i åren och dessutom visar den forskning Skoog gjort att de extra år

 Charlotte Åberg-Holm försöker i sin bok sammanfatta kunskap från vetenskaplig forskning, egna erfarenheter inom äldrevården och beskrivningar av äldre människor. Foto: Privat

vi får till att leva är friska år.

På basen av de forskningsresultaten kan det dock snart vara dags att avfärda begreppet 70 är det nya 50 och i stället säga att 85 är det nya 70, fastslår Charlotte och fortsätter: – Ingmar Skoog hävdar att dagens 70-åringar är i bättre form än någonsin. De är lika friska och har en klart förbättrad tankeförmåga, såsom 50-åringar hade för några generationer sedan. Därav lanserades begreppet 70 är det nya 50.

På basen av forskningsresultat har Ingmar Skoog senare börjat fundera på om man även skulle kunna säga att 85 är det nya 70, berättar Charlotte.

– Om ålderskrämporna förr började vid 70 så får vi gå till 85 i dag. Äldre är alltså yngre än någonsin.

Hennes bok, som är planerad att komma ut i höst på förlaget Libraria, blir en kombination av historisk tillbakablick, vad modern forskning säger och vad enskilda 100-åringar och äldre har att berätta.

Men hur mycket vet vi med säkerhet i dag om faktorerna bakom ett gott åldrande? Det händer att vissa 100-åringar kan hävda att de uppnått sin höga ålder tack vare cigarrer och whisky.

– Det förefaller som om levnadsvanorna har större betydelse än det genetiska och därför kommer jag mer ingående att skriva om människornas leverne i de så kallade blå zonerna och ta tillvara deras för hur man ska leva till 100 och dessutom vara frisk.

Är månne Svenskfinland att betrakta som en sådan här blå zon?

– Det är något jag också vill diskutera i boken, eftersom finlandssvenskarna lever friskare och längre än den finska majoritetsbefolkningen.

Ett av bokens budskap är hur antalet 100-åringar liksom antalet 110-åringar har ökat märkbart i hela världen.

– En 110-åring kan dessutom vara helt frisk fram till de fem sista åren. Varför det är så vet ingen ännu i dag.

Charlotte berättar att det är något hon själv fått uppleva då hon tidigare intervjuat 100-åringar till sina två magisteravhandlingar och mött 100-åringar med en positiv attityd till livet, en vilja att få bestämma över sitt liv och en tro på sig själva.

– Ett flertal av dem har dessutom varit nästan helt friska.

Många av dessa 100-åringar har visat sig ha en inneboende förmåga eller motståndskraft att reagera på påfrestningar som sorger och motgångar i livet, vilket i sin tur kan ha blivit en avgörande faktor för deras hälsa.

Charlotte Åberg-Holms bok kommer till betydande del bestå av intervjuer med 100-åringar i Svenskfinland och kanske även i Sverige.

– Jag har gjort några intervjuer redan i detta skede av arbetet med boken, men kommer att göra många fler. Min strävan är att besöka och intervjua 100-åringar bosatta längs kusten i den åboländska skärgården och på Åland.

– Om någon anhörig har tips eller personen själv känner för att delta i boken är det bara att höra av sig till mig.

När boken väl kommit ut, har Charlotte Åberg-Holm ett annat projekt i kikaren.

– Att få fortsätta forska vidare i detta ännu så relativt outforskade område i form av en doktorsavhandling.

Många i hennes släkt har även nått hundraårsstrecket. I bästa fall hinner hon med såväl detta som flera andra projekt, innan det är dags att blåsa ut de hundra tårtljusen i hemmet i Hangö.  KURIREN 29

R0225_.indd 29

06.02.2025 11:22:15

Sångcoachen Ronnie Karlsson:

”Sångaren är en flöjt genom vilken Guds andedräkt blåser” Operasångaren Ronnie Karlsson växte upp i Solf i Korsholm. Sommaren mellan sjuan och åttan bildade Ronnie ett coverband tillsammans med en kompis. Efter den sommaren bestämde sig Ronnie för att bli sångare.

Kompisarna skrattade och tyckte att hans planer var grandiosa. Ronnie gav inte upp, och i dag har han ett gediget cv som sångare och har även grundat ett eget företag som coachar sångare och andra att hitta sin egen röst.

S

om ung var Ronnie Karlsson mycket intresserad av barock, renässans och rokoko.

Han klädde sig som en gothrockare där klädstilen är inspirerad av nämnda tidsperioder. När Ronnies mor såg en annons i tidningen att Vasa Opera sökte sångare gick Ronnie till provsjungingstillfället iklädd kråsskjorta, sammetskostym, lång läderrock, långt svartfärgat hår, smink, solglasögon och svartmålade naglar.

– Jag tyckte att de andra sångarna som stod där var pretentiösa och fina i kanten. Jag steg upp från stolen och skulle precis gå ut ur lokalen när mitt namn ropades upp och jag fick göra sångprov.

När Vasa Operaförenings grundare Irma Rewell hörde Ronnie sjunga gick hon själv och satte sig bakom pianot, bör-

Text och foto: Frank Berger jade spela skalor och bad Ronnie härma dem.

– Hon tyckte om min röst och jag fick en liten roll i Kuninkaan sormus, en stor produktion som sattes upp i Vasa ishall 2001. Jag var 20 år.

Ronnie gjorde flera roller med Vasa Opera, och han sjöng även i Trollflöjten som sattes upp i Smedsby. Där lärde Ronnie känna Karlebybon Hannu Ilmolahti, som både regisserade och sjöng i föreställningen.

Han övertalade Ronnie att börja studera sång vid Mellersta Österbottens konservatorium i Karleby. Ilmolahti själv var Ronnies lärare och Ronnie trivdes med studierna i Karleby.

Tappade rösten under studietiden Ronnie sökte första gången till Sibeliusakademin år 2004. Han

hade samma extravaganta klädsel på sig vid inträdesprovet till Sibeliusakademin som han haft på sig när han gjorde sin provsjungning till Vasa Opera. Den kände tenoren Peter Lindroos satt i juryn och efter sångprovet sade han åt Ronnie att hans framförande var långt ifrån perfekt.

– Jag svarade att om det hade varit perfekt hade jag väl inte behövt komma hit och studera.

Jag kom inte in och fick feedback om att jag hade attitydproblem.

Ronnie sökte på nytt och kom in år 2008. Han började studera sång för Petri Lindroos, som parallellt med att undervisa hade mängder med solistuppdrag ute i världen. Ronnie beskriver sin lärare som en stöttande och sympatisk man.

– Jag minns när jag var och lyssnade på honom i Milano, i

Antwerpen och på många andra platser. Ett speciellt minne är när vi hade sånglektion backstage i La Scala i Milano.

Ronnie började uppleva svårigheter med sångrösten och fann ingen vid akademin som kunde hjälpa honom. Han upplevde en blackout på scenen mitt i en aria, vilket ledde till en svår scenskräck. Ronnie lyckades hitta en välrenommerad privatlärare som lovade rädda

30 KURIREN

R0225_.indd 30

06.02.2025 11:22:16

Ronnie Karlsson anser att sången och musiken är en gåva och ett mysterium.

Ronnies röst och få honom på benen igen.

– Samarbetet började bra, men när min berömda lärare försökte göra mig till tenor, blev resultatet att min sångteknik for helt åt skogen.

Efter några år sökte Ronnie med ljus och lykta efter en ny sånglärare. Den tidigare så stabila sångrösten var en skugga av vad den tidigare varit. Den erkände operabasen Jaakko

Ryhänen tog emot Ronnie som elev, och coachade honom fram till diplomsångarexamen.

– Rösten började långsamt fungera bättre, men privat mådde jag dåligt.

Ronnie var den första i Sibeliusakademins historia som någonsin under sin diplomexamen sjungit Holländarens elva minuter långa monolog ur Wagners opera Den Flygande Holländaren. Han rörde

sig fritt mellan olika röstfack och sjöng arior både för bas och för baryton. Han fick vass kritik för sina prestationer, och kämpade med att bli klar och kunna ta ut sina magisterspapper.

– När jag utexaminerades efter åtta år var det som att äntligen se solen efter att ha varit i fängelse. Jag har tyvärr få positiva saker att säga om Sibeliusakademin.

Hitta tillbaka till sin egen röst Ronnie säger att flera av hans medstuderande som tidigt hoppade av studierna blev professionella sångare. Ytterst få av de som gick magisterstudierna klart är sångare i dag. De blev brända av sina erfarenheter i en toxisk miljö.

– Jag gick omkring och frågade alla lärare i huset vad stö-  KURIREN 31

R0225_.indd 31

06.02.2025 11:22:17

Sångaren är en ...

Forts. från föregående uppslag

det egentligen är, eller vad som händer i struphuvudet när vi sjunger. Jag fick bara flummiga och kryptiska svar. Ingen kunde förklara det åt mig.

Ronnie var frilansare och medverkade i flera operaproduktioner. Han har varit solist både på Nationaloperan i Helsingfors och under Nyslotts operafestival. Han berättar att rösten ändå var en skugga av sitt forna jag. Han lyssnade på gamla inspelningar från 1940talet och tidigare.

– Jag spelade in mig själv när jag sjöng samma fras om och om igen ur en aria ur Don Giovanni. Efter timmar av övning var jag nästan i tårar när jag lyssnade på vad jag spelat in. Jag tyckte min röst lät förfärligt.

Ronnie lyssnade på de gamla, raspiga inspelningarna om och om igen. Tiden innan andra världskriget beskrivs ofta som den klassiska sångens gyllene tidsålder. Han försökte knäcka koden till hur de gamla sångarna kan sjunga så lätt, otvunget och klangfullt, och han experimenterade vilt med sångrösten.

– Plötsligt kände jag hur kroppen började samarbeta och rösten blev med ens fri. Jag förstod hur den gamla skolans sångare gör och kunde göra likadant själv!

När pandemin stängde ner samhället grundade Ronnie sitt eget företag Sol Studium. Han har utvecklat en egen pedagogik för att coacha och hjälpa sångare med sångtekniska problem och hjälpa dem att hitta fria övertoner i rösten. Ronnies egen pedagogik heter Sol Technique. Parallellt med sångstudierna undervisar Ronnie också sina kunder i självmedvetenhet och i att överkomma rädslor och mentala blockeringar.

– Jag har själv gjort alla fel en sångare kan göra och på egen hand tvingats lära mig att rätta till dem. Jag undervisar bara sådant jag själv erfarit och förstått. Jag förklarar med enkla termer så att alla kan förstå vad klassisk sångteknik går ut på,

 Ronnie undervisar här en sångelev under en mästarkurs som hölls i Varlakyrkan i Kungsbacka, söder om Göteborg.

utan de kryptiska och svårtolkade förklaringar jag själv matades med under studietekniken.

En passion för att coacha Ronnie fick en inbjudan att komma till Göteborgsoperan och sjunga en roll i en nyskriven opera. Han tackade ja.

Dessvärre gjorde pandemin att produktionen blev inställd. När samhället småningom började öppna upp igen erbjöds Ronnie i stället ett vikariat som andra bas i Göteborgsoperans kör.

– Jag tackade ja, har jobbat här i några år, och har även hunnit sluta i kören.

En egen solokarriär lockar inte lika mycket längre som för några år sedan, även om Ronnie inte lagt sitt eget sjungande på hyllan. Mera än att sjunga själv drömmer han om att undervisa och coacha sångare till en fri och hälsosam röstanvändning.

– Jag jobbar också med businesscoachning. En av mina

elever hade 100 följare på sociala medier, och lyckades efter min coachning höja det till 110 000 följare. Självmedvetenhet leder till inre styrka, oberoende av om det gäller sång eller något annat. Han har även hunnit hålla en mästarkurs i Göteborg, och han kommer att ordna flera sådana.

Enligt Ronnie är människan skapad till Guds avbild. När en människa blir fri och öppnar sig för de stora mysterierna börjar Guds skaparkraft reflekteras i människan. Ronnie poängterar att inget av det han undervisar kommer från honom själv. Han för vidare en uråldrig kunskap som hittas i Bibeln, Bagadvadghita, den vediska litteraturen och i flertalet andra uråldriga källor.

– Samma principer som gäller för en fri sångröst utan spänningar kan appliceras på alla områden i livet.

Ronnie ser på musik som någonting som finns i tillvaron hela tiden. Allt är musik. Den

är en ständigt pågående vibration. När en sångare eller musiker öppnar sig för musiken och låter den flöda fritt genom sitt instrument är det alltid njutbart.

Sången och musiken är en gåva som musikern får för att ge vidare.

– I dag när jag går på operan hör jag tyvärr nästan aldrig högklassig sång. Jag hör hur sångarna spänner sig, pressar fram tonerna och kämpar. Jag hör rädslor och spända nerver i deras röster. Även när en medioker sångare med dålig teknik tar ton är den äkta musiken närvarande.

Men den artificiella vibrationen hos en sångare som spänner sig stör harmonin och den fria resonansen.

– Jag drömmer om att bidra till att göra ett operabesök verkligt njutbart för besökarna. Och att göra världen i stort till en bättre plats. Vägen dit tror jag går via självmedvetenhet och genom helande av människors själar. 

32 KURIREN

R0225_.indd 32

06.02.2025 11:22:18

FEBRUARIKRYSSET är de bekymrade

innehållslös man

ordoförmåga

håller tag på höga höjder

högt värderad

agerade skrämmande

spädbarnssäl

asterixantagonister en av de ädlare i leken

säger den som ej hörde

Brukades vid bommar

sprängämne sätter igång

jolle gick till motanfall

sammanläggande

honungsodlare

i mellandagarna boplats mättat kolväte

kan hon heta

liten lya bladdryck

brukar apornas son

damplagg

från fåret stoppar om

arkens ankarplats

Antalet Smeder hårlinje

tog till orda försynen

vegetarisk råvara tolvstegssällskap

hade en åsikt gissa i Jeppis : ---jakob

new jersey bibelpräst

extrem

kan det vid sorg som glädje

jäst dryck

territoriet i freuds teori positiv riktning

vågbrytare

Europeisk rymdman

föregår sagans baba

fIngrar

biblisk broder aveny

gjorde den som ryckte ivrigt

blir man i rampljuset

ljusgivare

dra vid näsan

bearbeta

antik stad

framföra fordonet

kan man räkningen upphöjt

marginal

har genomskinliga dörrar

bondboss

är ofta självgående

Film : -----utan minne

rikedom

abbanödrop

är hedersuppdraget

regelvidrigheten

lynx lynx

tysk tidskrift

solgud

beteckning för budgetvara

sjätte tonen dimridå kompanjon till aladdin

Ett presentkort värt 20 euro till S-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@kuriren.fi.

Lösningen bör vara framme senast den 5 mars 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 33

R0225_.indd 33

06.02.2025 11:22:19

Så tar du hand om ditt husdjur om krisen kommer Strömavbrott, översvämning eller eldsvåda – eller kanske bara en vanlig säsongsinfluensa.

Kriser kan vara både små och stora och de kan framför allt komma plötsligt och oväntat.

Då gäller det att vara förberedd. Vet du hur du ska hantera ditt husdjur om krisen kommer?

I

förberedelser för en kris ingår att se till att man har vatten och mat hemma för en viss tid.

Om strömmen försvinner kan vattenpumparna sluta att fungera efter ett tag och då behöver du ha extra vatten upptappat, till både familjen och husdjuren. Minst tre till fem liter vatten behövs per person och dag – det räcker till dryck och det allra nödvändigaste under de första dagarna.

På nätet kan du söka och hitta information om hur mycket just ditt husdjur dricker varje dag, och kan på så sätt planera för vattenbehovet (se också till att du alltid har lite extra djurmat hemma).

Om det är bra kvalitet på vattnet och dunken är ren och förvaras mörkt och svalt kan vatten förvaras upp till sex månader. För att slippa unken smak rekommenderas dock att man byter vattnet oftare, gärna varannan månad.

Strömavbrott Korta strömavbrott är de flesta vana vid, inte minst på landsbygden, men om strömavbrot-

tet i huset eller lägenheten blir långvarigt gäller det att hålla värmen och se till att även husdjuren gör det.

Har man hund eller katt kan man samla dem tillsammans med resten av familjen i ett lite mindre utrymme. Blir det riktigt kallt kan man bygga en koja runt ett bord och sova där, för att ge värme åt varandra.

Kaniner, hamstrar och andra burdjur klarar ofta att hålla värmen, så länge de får ordentligt med bomaterial. De behöver också mycket mat och fri tillgång till hö, så en god idé är att se till att det alltid finns djurmat hemma. Vid en större samhällskris, där vitala funktioner slås ut för en tid, behöver man också ha en batteridriven radio eller vevradio hemma för att kunna hålla sig uppdaterad om vad som händer (oavsett om man har husdjur eller ej).

Kristräna med husdjuren Det kanske låter lite konstigt att kristräna med sina husdjur men det finns många anledningar att faktiskt göra det. Ett exempel är att träna på evakuering. Du som har katt vet att katter har en

tendens att gömma sig på olika ställen och en god idé är att lära sig dess favoritställen. Det går också bra att träna inkallning.

Med rätt godsaker, som katten verkligen gillar, kan man få den att komma på inkallning precis som man gör med en hund.

Tänk också på att ta reda på hur du ska ska lyfta din hund, om det blir nödvändigt. Små hundar kan man förstås lyfta som katter, men hur lyfter man exempelvis en schäfer? Sådana frågor är bra att ha svar på om krisen väl kommer.

Samlingspunkt När man tränar evakuering är det bra att bestämma en samlingspunkt utanför bostaden för familjen, om det exempelvis skulle hända något mitt i natten och familjemedlemmarna måste ta sig ut på olika ställen.

Då minskar risken för att någon drabbas av panik om krissituationen blir akut.

Om du har barn i huset kan du göra träningen till en kul grej och prova olika scenarion, på olika tider. Få ungar kan motstå möjligheten att få klättra ut genom ett fönster, särskilt om

trygga vuxna står utanför och tar emot.

Sannolikheten att man ska behöva använda sig av träningen i praktiken är inte särskilt stor. Men genom att göra den till en rutin blir det både enklare och mindre dramatiskt om krisen skulle komma.

Mentalt förberedd Vid en kris kan det värsta ibland hända – att en husdjursägare behöver lämna sina djur. Det är viktigt att vara mentalt förberedd på en sådan situation och tänka igenom hur man ska agera i så fall. Som husdjursägare måste man ta ansvar för vad som är bäst för djuren och om det inte finns någon som kan ta hand om dem så hamnar man i en situation där det kan bli aktuellt med avlivning.

Finns det barn i familjen, eller den nära kretsen, kan det vara klokt att även förbereda barnen på en sådan situation. 

Text: Bitte Assarmo Foto: Adobe Stock

34 KURIREN

R0225_.indd 34

06.02.2025 11:22:20

KURIRENS DOKTOR

Bältros kallas en virusinfektion, som ge upphov till utslag med små blåsor, oftast beläget enbart på ena sidan av kroppen. Utslaget är oftast smärtsamt.

Medicine doktor

Lena Sjöberg

Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa.

Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

Bältros drabbar oftast äldre med nedsatt immunförsvar

B

Foto: Adobe Stockphoto

ältros förorsakas av samma virus som ger vattkoppor. De flesta av oss har vattkoppor i något skede av livet, ofta som barn.

Hos en person som haft vattkoppor finns viruset kvar i nervknutorna och kan senare aktiveras av en eller annan anledning.

När man blir äldre, försvagas immunförsvaret och därför kan virus som ”slumrar” i nervknutorna då väckas och aktiveras, varpå de vandrar till huden och ger upphov till smärta och utslag.

Ibland kommer smärtan klart före utslagen och då kan bältros förväxlas med till exempel ischiassmärta, hjärtinfarkt eller njursten, beroende på var åkomman sitter.

Små blåsor på röd bakgrund Det speciella med bältros är att det alltid drabbar ett välavgränsat område, ett så kal�lat dermatom. Med dermatom menas det område på huden som motsvarar en bestämd nerv. Ett utslag som sträcker sig över kroppens mittlinje är alltså i regel inte bältros.

Bältrosutslaget är oftast typiskt till utseendet: ett område med små blåsor på röd bakgrund. Utslaget utvecklas rätt snabbt och ändrar utseende.

Vid första misstanke på bältros kan man ta ett foto på huden för att sedan kunna jämföra då symptomen framskrider. Åkomman är, som sagt, smärtsam. Många drabbas

tyvärr också av utdragen smärta efter att hudutslaget börjat läka. Bland annat därför är det viktigt att börja medicinera så fort som diagnosen är klar, speciellt om det är fråga om en person med nedsatt immunförsvar, om utslagen sitter i ansiktet eller om patienten är äldre. Ju starkare symptom, desto viktigare är att påbörja medicinering så fort som möjligt.

Medicinering Den viktigaste medicinen är en som specifikt hindrar viruset att föröka sig, till exempel acyklovir eller valacyklovir.

Medicinen ges flera gånger om dagen i tablettform. Per KURIREN 35

R0225_.indd 35

06.02.2025 11:22:24

Människan som psykofysisk varelse

Självkänslan är en st Elisabet Heikkilä

är filosofie magister i tillämpad psykologi och skriver om människan som psykofysisk och social varelse. Hon har arbetat med bland annat rehabilitering av hjärn-skadade, hållit föreläsningar och gett arbetshandledning.

Hon är pensionerad och bosatt i Helsingfors.

Foto: Adobe Stockphoto

Det är lätt att tro att självkänslan hela tiden är konstant, men så är det inte. Vår självkänsla formas och utvecklas under livets gång genom egna upplevelser och känslor, människor vi möter och det vi gör och man kan i en viss mån själv inverka på sin självkänsla.

G

runden till självkänslan skapas starkt i barndomen.

Personligheten och det centrala nervsystemet spelar också en stor roll. En trygg barndom med varma och pålitliga människorelationer skapar grunden för en god självkänsla.

Man accepterar lättare sig själv, känner sig värdefull och vågar misslyckas om man blivit hörd, sedd och älskad. Man har då också lättare att acceptera andra människor sådana som de är. De flesta människor har en självkänsla som befinner sig på en nivå mellan stark och svag.

En god, hälsosam självkänsla innebär att vara du med med sig själv och att vara rätt nöjd med sitt liv. Självkänslan inverkar på den psykiska hälsan, den motivation man har att sköta om sig själv och inverkar även på bland annat vår sinnesstämning, våra relationer till andra och det egna arbetslivet.

En person med en god självkänsla har en realistisk bild av sig själv, sina egna styrkor och svagheter, accepterar sina misslyckanden och bryr sig inte särskilt mycket om vad andra tänker och tycker om en.

Man är vanligtvis bättre på att hantera stress och kriser om man har en god självkänsla.

Man litar på att man klarar sig och att allt ordnar sig på ett eller

annat sätt. Man tål också bättre kritik, kommer lättare överens med andra människor och kan glädja sig över både andras och egna framgångar.

Livskriser Många händelser under livets gång kan inverka på självkänslan och leda till en kris. Man kan till exempel bli sjukpensionerad eller arbetslös och därmed känna sig värdelös och utanför samhället. En separation är ofta omvälvande och kan ge upphov till känslor av både besvikelse och misslyckande.

Psykiska sjukdomar orsakar lätt känslor av skam och mindre värde och kan liksom neurologiska sjukdomar även vara stigmatiserande.

Ungdomlighet skattas högt. Åldrandet för även med sig många förändringar vad utseendet beträffar och att bli pensionerad kan även ge upphov till ett tomrum.

Förändringar och motgångar behöver ändå inte leda till en bestående och försämrad självkänsla. Livet för med sig allt möjligt och genom att förstå och acceptera det som sker, blir det lättare att hantera både besvikelser och kriser. Svårigheterna kan till och med stärka självkänslan genom att man samtidigt själv mognar, blir starkare och får livsvisdom.

Respektera det operfekta Inom det gamla, japanska, livsfilosofiska tankesättet wabi sabi strävar man efter att respektera det som inte är perfekt, acceptera det och se det som vackert.

Ett annat gammalt japanskt begrepp, kintsugi, som även det baserar sig på en urgammal japansk konstform, är något av ett motsvarande tankesätt.

Ett söndrigt porslin lagas med guldlim och det blir i och med sammanfogningen både unikt och mer hållbart och praktfullt. Skavanker och felaktigheter framhävs. Det söndriga behöver inte döljas, utan skapar ett nytt slags förhållande till kärlet som därmed får en specifik egenskap.

36 KURIREN

R0225_.indd 36

06.02.2025 11:22:25

Bältros drabbar ...

Forts. från föregående uppslag

n stöttepelare och där man känner att man kan vara sig själv helt och hållet.

Det är inte bra att jämföra sig alltför mycket med andra. Sociala medier ger ofta en alltför rosafärgad bild av andras liv.

God självkännedom är viktig då man bygger upp en god självkänsla och det gäller att försöka förstå sig själv, sina behov och känslor. Det är nyttigt att tänka på vad man är bra på och vad man får positiv feedback för. Att göra saker man lyckas med gör en gott och stärker både självförtroendet och självkänslan.

Människor med ett gott självförtroende och en god självkänsla tänker ofta positivt om allt möjligt. Det hjälper att bli medveten om sina negativa tankar och försöka ändra på dem.

Det räcker att vara som man är

Dessa filosofiska tankesätt kan även tillämpas på människans mångfald av ofullkomligheter, och motgångar kan ses som en möjlighet att bli starkare och vackrare som människa.

Det är bra att komma ihåg att självkänsla bara är en egenskap bland många andra. En del människor är nöjda med sitt liv även om självkänslan inte är den allra bästa. Men man kan leva ett gott liv även med en dålig självkänsla, bara man inte lider av det. Var och en bedömer själv bäst hur det känns.

Självkänslan kan variera i olika sammanhang Det är också bra att inse att en person som är blyg och tystlå-

ten ändå kan ha en bra självkänsla och att en person som är både modig och pratsam kan lida av dålig självkänsla. Självkänslan har även många dimensioner och delområden. Ens självkänsla kan till exempel vara god som förälder men dålig i arbetslivet.

Det lönar sig att ge akt på hur man talar om sig själv inför andra och hur man tänker om sig själv. Man borde sträva efter att ge sig själv uppmuntran och tänka både uppskattande och med mildhet på sig själv. Det är inte heller bra att kräva alltför mycket av sig själv. Den som är deprimerad upplever sig ofta som både dålig och värdelös.

Det är viktigt med människorelationer som gör en själv gott

Man får bättre självkänsla genom att förstå att man är värdefull, att det gott och väl räcker till trots att man är som man är och att man får vara svag och bristfällig. Varje människa förtjänar allt gott och att sköta om och ta väl hand om sig själv.

En ung kvinna såg för första gången på sig själv naken efter att hennes bröst blivit bortopererat på grund av cancer. I handen hade hon en röd ros. Hon frågade sig själv vad hon såg i spegeln. Det var ett kraftgivande svar och gav henne vilja att gå framåt i livet.

• Hurdan uppfattning har du om dig själv?

• Vad är du bra på?

• Vad har ökat respektive fått din självkänsla att minska?

Elisabet

soner med bältros i ansiktet, speciellt i ögat, kan behöva sjukhusvård och medicin via dropp. Detsamma gäller allmänt svaga personer, till exempel cancerpatienter och ålderstigna personer med övriga sjukdomar.

Utslagen läker inom 2–3 veckor och efterlämnar oftast inga ärr. Man bör följa med ifall smärta kvarstår eller till och med förvärras. En del patienter får långvarig smärta och kan behöva olika slags mediciner en längre tid.

Vaccin mot vattkoppor har getts till alla sedan början av 2006, så de yngsta årskullarna är skyddade mot vattkoppor, ifall deras föräldrar gått med på att barnet ska få vaccinet.

Vaccinet innehåller levande, men försvagade virus. Vaccin med levande virus rekommenderas inte för gravida eller personer med nedsatt immunförsvar.

Vaccin mot bältros Det finns också sedan tio år tillbaka ett vaccin mot bältros och numera också en effektivare variant av detsamma.

Fördelen med bältrosvaccin jämfört med vattkoppsvaccin är att det inte innehåller levande virus – därmed kan också personer med nedsatt immunförsvar ges vaccinet. För dem ger vaccinet också mest nytta.

Tills vidare finns vaccinet inte i vårt allmänna vaccinationprogram, men man kan be om ett recept på vaccinet, köpa det själv och gå med preparatet till hälsostationen, där hälsovårdaren kan ge det.

Kolla med din egen hälsostation, om du behöver boka tid för vaccineringen.

Tyvärr måste man själv betala för det här vaccinet. I många andra länder rekommenderas vaccin mot bältros starkt för personer över 50 år, över 65 år eller över 70 år (det finns ingen tydlig åldersgräns).

 KURIREN 37

R0225_.indd 37

06.02.2025 11:22:26

MATVRÅN

Mat som är snäll mot magen

Rebecka Sandbacka, är en 26-årig finlandssvensk, med rötter i Kronoby, som bytte kalla Tromsø mot va a Arendal, där hon nu bor och verkar som fotograf och innehållsproducent.

Hon har många järn i elden och älskar äventyr och att utmana sig själv. Fotografering står henne extra varmt om hjärtat och det intresset kombinerar hon ofta med bakning och matlagning.

Du kan ofta finna henne med kameran i högsta hugg över en nyskapad kreation i köket.

Ramen med biff och kokosmjölk.

Recept och foto: REBECKA SANDBACKA 38 KURIREN

R0225_.indd 38

Ramen med biff och kokosmjölk.

06.02.2025 11:22:28

U

ppblåsthet, magont, och ständig oro för att snabbt behöva hitta en toalett – låter det bekant? Om svaret är ja, är du långt ifrån ensam.

Många människor kämpar dagligen med olika typer av matintoleranser, allergier och tarmproblem. Bland dessa är IBS, eller Irritable Bowel Syndrome (på svenska: lätt retbar tarm), en av de vanligaste diagnoserna. Det beräknas att ungefär tolv procent av befolkningen i västvärlden lever med IBS, varav en majoritet är kvinnor. Trots att det är ett utbrett problem är orsaken till IBS fortfarande inte helt klarlagd.

Att leva med IBS kan vara både frustrerande och begränsande, men en ljusglimt är att rätt kost och livsstilsförändringar ofta kan göra stor skillnad. För många är en låg-FODMAP-diet till stor hjälp. FODMAP står för fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler – grupper av kolhydrater som kan vara svårnedbrytbara och därmed trigga symtom som gaser och obehag.

Efter nästan ett decennium av att själv ha lärt mig att leva med IBS, har jag hittat strategier och recept som hjälpt mig att återfå kontrollen över min mage.

Här är några av de viktigaste principerna för en mage i balans – samt förhoppningsvis inspirerande recept med ingredienser som är skonsamma för tarmen.

APELSINOCH CHIAPUDDING En lyxig frukost som du förbereder dagen innan, och som kan varieras i det oändliga. Ta din favoritfrukt och bär du gillar.

1 stor apelsin (kan bytas ut mot vilka bär eller vilken frukt som helst) 2 msk chiafrön 2 msk vatten eller valfri mjölk 1 dl grekisk yoghurt eller kvarg 1 skopa proteinpulver med vaniljsmak (valfritt)

Skala apelsinen och mixa den med en stavmixer.

Blanda i chiafrön och vatten.

Exempel på livsmedel som ofta tolereras väl:

Apelsinoch chiapudding.

● Frukt: apelsin, banan, blåbär, jordgubbar, kiwi.

● Grönsaker: morötter, zucchini,

spenat, tomat, paprika. ● Proteiner: kyckling, fisk, ägg, tofu. ● Kolhydrater: ris, potatis, quinoa, glutenfri pasta. ● Mjölkprodukter: laktosfria produkter, hårda ostar, mandelmjölk. ● Andra: Vitlöksinfuserad olivolja, tamari (glutenfri soja).

Livsmedel som kan trigga symtomen:

● Frukt: äpple, päron, mango, vattenmelon.

● Grönsaker: lök, vitlök, blomkål, broccoli (stjälkar), sparris.

● Kolhydrater: vete, råg, korn (om inte glutenfritt).

● Mjölkprodukter: mjölk, grädde, färskost (med laktos). ● Andra: sötningsmedel som sorbitol, xylitol.

I den här artikeln delar jag med mig av mina bästa recept och tips för en låg-FODMAP-livsstil. Du kommer att upptäcka att god mat och en välmående mage faktiskt kan gå hand i hand.

Ställ i kylen i minst 4 timmar eller över natten.

Nästa morgon varvar du chiapuddingen med yoghurt i ett glas eller en skål. Vill du ha lite extra protein kan du blanda i proteinpulvret i yoghurten.

Toppa med det du gillar, till exempel blåbär, jordgubbar eller lite honung.

Smoothie med bär och spenat.

SMOOTHIE MED BÄR OCH SPENAT

En smoothie är aldrig fel och är perfekt att ”gömma” grönsaker i. Spenaten här ger ingen smak, men tillför en extra krämighet!

1 banan 1 dl jordgubbar ½ dl blåbär

➛ KURIREN 39

R0225_.indd 39

06.02.2025 11:28:21

MATVRÅN

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

en näve färsk spenat, eller 1 fryst kub en skvätt mjölk 1 skopa proteinpulver med vaniljsmak (valfritt)

Havregrynsgröt.

Lägg alla ingredienser i en mixer och mixa tills smoothien är helt slät.

Använd frysta bär och spenat för en tjockare smoothiebowl.

Häll upp i ett glas, eller i en skål för en bowl.

HAVREGRYNSGRÖT Vanlig havregrynsgröt har de flesta ätit, men det här är en lyxigare variant med kryddor och bär som är snälla mot magen.

1 dl havregryn 1 dl vatten 1 dl valfri mjölk 1 tsk kanel en nypa salt 1 tsk kardemumma -1 tsk chiafrön

Hetta upp en stekpanna med olivolja i. Stek kycklingen tillsammans med ingefäran, tills den är genomstekt och gyllene.

Tillsätt currypastan och kryddorna, och låt fräsa lite innan du tillsätter kokosmjölken.

Låt småkoka i 5 minuter, tillsätt chili, ananas, paprika och tamari. Vill du ha en tjockare sås blandar du majsstärkelse med vatten, och häller i såsen.

Koka riset enligt anvisningen på förpackningen.

Servera med koriander.

Till servering: ½ banan ½ dl blåbär Koka upp havregrynen med mjölk och vatten.

Tillsätt chiafröna och kryddorna, och låt koka på medelvärme tills gröten blir krämig.

Mosa bananen och blanda i precis när du tar grötkastrullen från plattan.

Toppa med blåbär.

RAMEN MED BIFF OCH KOKOSMJÖLK

KYCKLING I CURRYSÅS MED RIS olivolja till stekning 400 g strimlad kyckling 1 paprika 1 tsk curry 1 tsk currypasta 1 msk färsk ingefära salt och peppar efter smak 1 burk kokosmjölk (utan tillsatt socker) 1 dl ananas, konserverad eller färsk 1 röd chili 1 msk tamari (glutenfri soja) 1 msk majsstärkelse + 2 msk vatten 4 portioner ris

Ingenting slår en varm ramen med lite hetta i under vintern.

Denna rätt kan också varieras i det oändliga, och är en perfekt ”rensa-kylskåpet-middag”.

Kyckling i currysås med ris.

Buljong: 1 msk olivolja 1 msk färsk ingefära, riven eller finhackad 1–2 msk misopasta (vit miso eller baserad på ris) 1 burk kokosmjölk (400 ml, utan tillsatt socker) 5 dl nötbuljong (välj en utan lök) 1 msk tamari (glutenfri soja) 1 tsk sesamolja

40 KURIREN

R0225_.indd 40

06.02.2025 11:28:57

öt.

Biff och topping: 200 g biff, (till exempel entrecôte eller ryggbiff, skuren i tunna skivor) 1 portion glutenfria nudlar eller risnudlar (ca 80 g okokta per person) 1 näve babyspenat eller pak choi ½ morot, strimlad eller skuren i tunna stavar 1 kokt ägg (valfritt) salladslök (endast gröna delen, finhackad) sesamfrön (valfritt, för topping)

ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET ✽

Hetta upp en stekpanna med lite olivolja i. Stek biffskivorna hastigt på hög värme, 1–2 minuter per sida, tills de är lätt brynta men fortfarande rosa inuti.

Krydda med lite salt och peppar.

Ställ åt sidan.

Tillaga de glutenfria nudlarna enligt instruktionerna på förpackningen. Skölj av dem med kallt vatten och ställ åt sidan.

Gör buljongen: Hetta upp olivolja i en gryta på medelvärme. Fräs ingefäran lätt i oljan i 1 minut.

Rör ner misopasta och kokosmjölk, och blanda tills misopastan löst sig. Häll i nötbuljong och låt småkoka i 10 minuter.

Smaka av med tamari och sesamolja.

Montera ramen: Fördela nudlarna i två stora skålar, häll över den heta buljongen.

Lägg på de stekta biffskivorna och toppa med babyspenat, strimlad morot och eventuellt ett kokt ägg.

Strö över salladslöken och lite sesamfrön. 

✽

✽

­

­ ­

­

­

­

­

✽

Annonsera i Kuriren

- nå läsare över hela Svenskfinland

✽

✽

✽

✽

✽

✽

✽

Fant ant

Interfloratjänster från oss

Centrumvägen 3, Smedsby Öppet må-fr 9.00-17.00 lördag 9.00-14.00

Självbetjäning till kl 21.00 Nu har vi också webbutik!

Boka din annons på mia@kuriren.fi eller 044 756 1551

EN FÖRENANDE LÄNK I SVENSKFINLAND I 65 ÅR

Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142 www.begravningsbyrafant.fi • begravningsbyrafant@netikka.fi KURIREN 41

R0225_.indd 41

06.02.2025 11:22:34

Mat med

KNÄCKEBRÖD för fritid och hälsa!

K

näckebröd, hårdbröd eller spisbröd som det också kallas, är en svensk uppfinning som kan spåras tillbaka till 500-talet. Brödet bakades ofta på råg inför det kalla vinterhalvåret och kunde förvaras under en längre tid.

Knäckebrödet var ett stort och runt förrådsbröd med hål i mitten för att kunna hängas upp på stänger för att torka, men även för att råttor inte skulle komma åt brödet. Eftersom knäckebröd innehåller mindre än tio procent vatten är dess hållbarhet mycket god, något som var ännu viktigare i äldre tider då andra konserveringsmöjligheter saknades.

Det moderna knäckebrödet har sitt ursprung i 1800-talets svenska bagerier med de två största i spetsen: Wasabröd och Leksands Knäckebröd.

Wasabröd är i dag världens största tillverkare av knäckebröd och levererar sina produkter till över 40 länder. I Sverige är knäckebröd ett vanligt tillbehör till ärtsoppa, liksom till inlagd sill.

Spisbröd är ett fornsvenskt ord och syftar ursprungligen på mörka och torra bröd. Spisbrödet var grövre än konventionellt knäckebröd och kunde under 1700- och 1800-talen bakas av korn och agnar eller osiktat rågmjöl. Det uppfattades som sämre och var särskilt avsett för ”utspisning av tjänstefolk”.

Det ansågs även hälsosamt för

Inom varumärket Finn-crisp ingår många välbekanta brödprodukter som även tillverkas för export.

barns tänder eftersom barnen var tvungna att tugga.

De första knäckebrödsbagerierna kom till vid 1800-talets mitt. Näringsfrihetens införande påbörjades 1846 genom att avskaffa hantverkarnas skyldighet att tillhöra skråväsendet.

En gång i tiden var knäckebrödet ett förrådsbröd som bakades två gånger per år, höst och vår då det fanns vatten i kvarnarna. På större gårdar samlades ortens kvinnor och bakade tillsammans och hängde upp det i taket till vintern. Grund-

receptet är enkelt. Det mesta bakas fortfarande på de fyra ingredienserna vatten, salt, rågmjöl och jäst, men det förekommer även andra ingredienser och många knäckebröd bakas i dag på surdeg i stället för att använda jäst.

En stor tugga knäckebrödshistoria från Finland Berättelsen om det finländska knäckebrödet Vasa knäckebröd (Vaasan näkkileipä) fick

sin början år 1849 när August Alexander Levón, hemma från Salo, av magistraten i Vasa fick tillstånd att grunda en ångkvarn i Vasa. August hade också en önskan och dröm om att kunna etablera ett eget bageri vid kvarnen men det fanns inget samtycke till detta just då.

Femtio år senare, år 1904 får

August sin önskan uppfylld och han öppnar sitt eget bageri vid ångkvarnen. Den bärande kraften för att August Alexander Levón kunde starta ett eget

42 KURIREN

R0225_.indd 42

06.02.2025 11:22:34

också startskottet för knäckebrödets erövring av världen när varumärket Finncrisp såg dagens ljus. På samma väg är man ännu i dag när Vasa surskorpor och Vasa knäckebröd (Vaasan hapankorput ja näkkileivät) är internationellt kända märken som går under namnet Finn Crisp.

Foto: Adobe Stockphoto.

bageri var tack vare handelsrådgivaren Hanna Schaumans medverkan, hon hade en betydande roll i bageriverksamheten under starten. I början av Ångkvarnsbageriets verksamhet bakade man många olika brödprodukter men efterhand övergick man till att enbart baka knäckebröd, ett arv man tagit till sig från Sverige.

Under 1920-talet var knäckebröd ännu inte känt i varje hushåll och man fick lära folk hur det skulle användas. För det ändamålet blev man tvungen skapa så kallade ”bröddikter” i tidningar och tidskrifter som oavbrutet kom att glädja finländare 1922–1962.

Det blev en reklamkampanjserie som man i Finland inte vare sig före eller därefter har sett maken till. Informationen kunde vara inspirerad av finländsk tondiktning och i många fall bestod den också av dikter, men även av att det sades att idrottaren fick sina krafter genom att äta just knäckebröd, kunde användas som inspirationskälla. Även skolan fick sitt eget knäckebröd. Alla känner mycket väl till det finländska Koulunäkki”som ännu i dag är ett väletablerat knäckebröd i de finländska skolmatsalarna.

När så knäckebrödet hade etablerat sig i finländarnas hjärtan ville man också sprida budskap om det finländska knäckebrödet vidare ut i världen. År 1952, när Finlands huvudstad Helsingfors höll de olympiska spelen, blev det

Visste du detta om knäckebröd?

• Det svenska ”knäckebrödsbältet” ligger i Mellansverige, med fokus på Dalarna. Om man ritar en ellips med centrum i Dalarna och låter den täcka södra och mellersta Norge och områden i Finland får man ett knäckebrödsbälte där man äter hårt bröd under hela året. Om knäckebröd förvaras mörkt och torrt har det mycket lång lagringstid. Behovet av att ha lager var antagligen mer accentuerat i svenska Dalarna jämfört med i andra delar av landet.

• Det finns en speciell knäckebrödsetik. Ljudet är viktigt då man äter knäckebröd, det ska knastra. Det är legitimt, precis som att man får slurpa i sig sina nudlar i Japan så får det knastra när man äter knäckebröd. Knäckebrödet, om det är

runt, skall också brytas på rätt sätt i mellanvecken och smöret skall alltid bredas på den släta sidan.

Varför heter det knäckebröd?

Det kommer sig av att knäckebrödet ska vara knäckt, det vill säga på ena sidan behandlat med verktyget krusknäck/brödknäck, så att det ska vara lätt att knäcka eller bryta. Det ska också vara naggat eller pickat.

Vad är det bästa med knäckebröd?

• Knäckebröd är en njutning att äta och det är ofta gjort av fullkornsråg som är bra för magen.

Det är också nostalgi. Det är lite herrskapsaktigt och något

HEMBAKAT, GROVT KNÄCKEBRÖD 4 dl sammalet, grovt vetemjöl 4 dl havregryn 2 dl solrosfrön 1 dl linfrön 1 dl sesamfrön 1 tsk salt 7 dl vatten

Blanda samman alla ingredienserna till en bredbar smet.

Bred ut smeten tunt på tre ugnsplåtar täckta med bakplåtspapper.

Grädda i 160 graders ugns-

adligt över ett knäckebröd med smör. Dessutom har knäckebrödet många andra goda egenskaper, som lång hållbarhet och är den allra bästa fullkornskällan.

Det innehåller oftast 100 procent fullkorn och massor av nyttiga fibrer.

Visste du att knäckebrödet har en egen dag i den gastronomiska kalendern?

Knäckebrödets dag firas alltid den 19 februari. Vilken är uppmaningen under knäckebrödets dag? Fira dagen genom att baka ditt eget knäckebröd, smöra ett knäckebröd och sätt tänderna i det. Ta gärna en bild och dela med dig av ditt knäckebröd på Facebook. värme i 25 minuter – skär rutmönster i degen.

Fortsätt grädda nu i 150 graders ugnsvärme i 45 – 50 minuter. Ta ugnsplåten ur ugnen och låt svalna.

När knäckebrödet har svalnat, bryt av där du skurit rutmönstret och förvara det i rumstemperatur på ett torrt och svalt ställe.

Detta knäckebröd är också ett gott tilltugg till ost.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 43

R0225_.indd 43

06.02.2025 11:29:34

Foto: Britannica.com

Klippt& skrivet

”Inte alla som vandrar är vilse.”

J.R.R. Tolkien Sagan om ringen

Sammanställt av Jennifer Hägen

FINLÄNDARNAS SÄRSKILDA RELATION TILL SKOGEN: SKOGEN UPPLEVS TILL OCH MED SOM HELIG Finländarnas relation till skogen är en djupt inrotad del av den finländska identiteten. Ett forskningsprojekt lett av Uleåborgs universitet utreder de kulturella och andliga dimensionerna som ofta hamnar i skuggan av ekonomiska målsättningar.

Skogen är inte bara en resurs och inkomstkälla för finländarna, utan även en plats där vi ökar vårt välmående och söker en särskild relation till naturen. Under årtusenden har aspekter av sakralisering och ritualisering kopplats ihop med skogen. För oss är skogen så speciell, att den finländska skogs-

relationen har valts in i den nationella förteckningen över levande kulturarv.

– Vi har många anledningar att gå till skogen: vi fäller träd, plockar svamp, gör utflykter, varvar ner. Vi kan även uppleva skogen som helig, även om vi inte skulle använda de orden; höga furor kan upplevas som en koppling till det förflutna eller skogens helande effekt. De här vardagliga värderingarna har en lång historia, som vi forskar i, berättar projektledaren docent Tiina Äikäs.

Källa: Uleåborgs Universitet

Foto:Freepik

TA BORT FETTFLÄCKAR FRÅN BÄNKSKIVAN

Foto: Freepik

Fettfläckar på bänkskivan kan vara en riktig utmaning att få bort, men med rätt metod kan det bli mycket lättare. Ett effektivt sätt att ta bort dessa fläckar är att blanda varmt vatten och ättika i en sprayflaska.

Spraya sedan blandningen direkt på fläckarna och torka av med en ren trasa.

Kom ihåg att alltid arbeta utifrån och in mot fläckens mitt för att förhindra att den sprids. Genom att

använda denna metod regelbundet kan du hålla din bänkskiva fri från fettfläckar och andra smutsfläckar. Det är ett enkelt och effektivt sätt att städa köket och hålla det i toppskick.

Så nästa gång du stöter på envisa fettfläckar, prova denna metod och se hur lätt det kan vara att göra rent.

Källa: husmorstipset.se

44 KURIREN

R0225_.indd 44

06.02.2025 11:22:58

Foto: Britannica.com

INREDNINGSTRENDER 2025 – BÅDE RYMD OCH NATUR

Naturen fortsätter att inspirera och prägla inredningen också 2025. Nu är målbilden att närmast sudda ut gränsen mellan inne och ute, med hjälp av biofilisk design som efterliknar naturens former och färger men också det naturliga ljuset. Nu är det hög tid att byta ut skarpa lysrör mot ett mjukare ljus som efterliknar naturens, för att öka vår hälsa och vårt välmående.

Det handlar även om att återskapa naturmiljöer inomhus, med hjälp av stora växter, gröna nyanser och naturmaterial som trä och sten. Men som vanligt hittas ytterligheter i inredningstrenderna och en annan intredningsstil

på uppgång är den futuristiska. Rymdestetiken börjar sakta men säkert smyga sig in i inredningen. På inredningsmässan Maison & Objet i Paris kunde besökarna ta del av designutställningen ”A Cosmic Odyssey”, som var utformad som ett rymdskepp, och årets kulör 2025 enligt trendbyrån WGSN är dessutom den rymd- och sci fi-inspirerade kulören ”Future dusk”. En kulör som med stor sannolikhet kommer synas på allt från väggar och inredningsdetaljer framöver. Trenden bjuder även på rymdinspirerade lampor, futuristiska möbler och kalla metaller.

Källa: Tidningen Hus & Hem

Foto: Foscarini Foto: House Doctor

NY FORSKNING: ÄLDRE SKÄMS I ONÖDAN ÖVER SITT STILLASITTANDE Ett alltför snävt fokus på att minska äldres stillasittande gör att deras behov av att sitta ner för återhämtning glöms bort. Bilden av stillasittande behöver nyanseras, menar Joakim Niklasson, vars avhandling i vårdvetenskap sätter de äldres perspektiv i centrum.

Att det är viktigt med fysisk aktivitet genom hela livet är ett välkänt faktum. Men när vi blir äldre ökar också behovet av att vila. Äldres stillasittande är ett relativt outforskat område och rekommendationerna från Världshälsoorganisationen är kortfattade.

– Världshälsoorganisationens rekommendationer kan sammanfattas i en mening: var stillasittande så lite som möjligt. De rekommendationerna innebär ett problem när man även adresserar äldre som tenderar att ha ett större behov av vila, säger Joakim Niklasson, forskare inom Linnéuniversitetets forskargrupp ReAction group, som bland annat arbetar för att stärka äldres förmåga att aktivt främja sin egen hälsa..

Doktorsavhandlingen ”Understanding sedentary behavior in older adults” undersöker vilken roll sittandet har i äldres liv. Avhandlingen, som bygger på intervjustudier och kvantitativa mätningar, visar att äldre som spenderar delar av dagen sittande inte

nödvändigtvis lever mindre aktiva liv.

Ett återkommande tema i intervjuerna är att de äldre upplever skuld eller skam inför att vara inaktiva, de gånger kroppen säger emot. Joakim Niklasson efterfrågar en mer nyanserad bild av sittande inom hälso- och sjukvården.

Han betonar vikten av att lyssna på den äldre och dennes förståelse för sin kropp, för att hjälpa äldre till ett mer aktivt liv på ett individanpassat sätt.

– Att hävda att stillasittandet är dåligt per definition är ett både felaktigt och i stora drag åldersdiskriminerande sätt att tänka. Oavsett ålder måste man ha möjligheten att inte känna ångest för att man sitter ner, då det kan vara ett nödvändigt behov av vila, säger Joakim Niklasson.

Data från avhandlingen visar att de äldre spenderar mycket tid sittande, i snitt lite mer än tio timmar per dag. De går i genomsnitt 4 329 steg om dagen.

Två tredjedelar av de tillfrågade kände hög motivation till att röra på sig och hälften strävade efter att öka fysisk aktivitet. Samtidigt uppgav mer än hälften dålig hälsa, samt oförmåga för att självständigt röra sig utomhus eller rädsla för att ramla.

– En av mina studier visar att de äldre

kan sitta i timmeslånga stunder upp till två gånger per dag utan att det påverkar det totala antalet dagliga steg.

Med andra ord finns det ingen given motsättning mellan stillasittande och att vara aktiv, säger Joakim Niklasson.

Sittandet bör i vissa fall förstås som välbehövlig vila som grundar sig i medvetna val hos de äldre.

– De val som de äldre tar är inte ogrundade beslut, utan medvetna val grundade i att man känner sin egen kropps gränser. Detta är viktigt att komma ihåg.

Källa: Pressmeddelande Linnéuniversitetet

Bild: Freepik

KURIREN 45

R0225_.indd 45

06.02.2025 11:23:05

STORLEK: S/M - L/XL Längd från överst på axel: Ca 32-32 cm Bredd: Ca 40-43 cm GARN: DROPS MERINO EXTRA FINE från Garnstudio (tillhör garngrupp B) 150-150 g färg 39, isblå Och använd: DROPS KID-SILK från Garnstudio (tillhör garngrupp A) 50-50 g färg 07, ljus himmelsblå Eller använd: DROPS KARISMA från Garnstudio (tillhör garngrupp B) 150-150 g färg 89, morgondimma Och använd: DROPS KID-SILK från Garnstudio (tillhör garngrupp A) 50-50 g färg 07, ljus himmelsblå STICKOR: DROPS RUNDSTICKA NR 4: Längd 40 cm.

DROPS RUNDSTICKOR NR 5,5: Längd 40 cm och 80 cm.

Tekniken MAGIC LOOP kan användas – då behövs endast rundsticka 80 cm i varje sticknummer.

STICKFASTHET: 16 maskor på bredden och 21 varv på höjden med slätstickning och 1 tråd i varje kvalitet på sticknr 5,5 = 10 x 10 cm.

Obs: Kom ihåg att sticknumren endast är

rekommenderade. Får du för många maskor på 10 cm, byt till tjockare stickor. Får du för få maskor på 10 cm, byt till tunnare stickor.

Förklaring till beskrivningen: MÖNSTER: Se diagram A.1. ÖKNINGSTIPS: ÖKA 1 MASKA MOT VÄNSTER EFTER MARKÖREN: Använd vänster sticka för att plocka upp tråden mellan 2 maskor från varvet under, tråden plockas upp framifrån och maskan stickas rät i bakre maskbågen. ÖKA 1 MASKA MOT HÖGER INNAN MARKÖREN: Använd vänster sticka för att plocka upp tråden mellan 2 maskor från varvet under, tråden plockas upp bakifrån och maskan stickas rät i främre maskbågen.

46 KURIREN

R0225_.indd 46

06.02.2025 11:23:07

STICKA

= rett = vrang = sett 1 maske på flettepinne foran arbeidet, strikk 1 rett, strikk 1 pinn = sett 1 maske på flettepinne bak arbeidet, strikk 1 rett, strikk 1 pinne

HALSVÄRMARE Arbetet stickas uppifrån och ner med sadelaxelökning och flätor.

I-CORD: FÖRSTA 2 MASKORNA: Stickas så här på varje varv: Ta av 1 maska från stickan som om den skulle stickas avig med tråden framför arbetet, sticka 1 maska rät.

SISTA 2 MASKORNA: Stickas så här på varje varv: Sticka tills det återstår 2 maskor på varvet, ta av 1 maska från stickan som om den skulle stickas avig med tråden framför arbetet, sticka 1 maska rät.

RÄTSTICKNING: Alla varv stickas räta.

Börja arbetet här: HALSVÄRMARE – kort översikt över arbetet: Halskant och ok stickas runt på rundsticka från bak på axeln, uppifrån och ner.

Sedan delas arbetet till framstycke och bakstycke som stickas fram och tillbaka var för sig.

HALSKANT: Lägg upp 88-96 maskor på rundsticka 5,5 med 1 tråd DROPS Merino Extra Fine och 1 tråd DROPS Kid-Silk (= 2 trådar) eller 1 tråd DROPS Karisma och 1 tråd DROPS Kid-Silk (= 2 trådar). Byt till rundsticka 4 (det läggs upp på tjockare sticknr så att uppläggningskanten ska bli elastisk).

Sätt 1 märktråd i början av varvet och sticka runt i resår och MÖNSTER – läs förklaring ovan: * Sticka A.1, 2 rätmaskor, A.1, sticka resår (= 2 rätmaskor / 2 avigmaskor) över de nästa 20-24 maskorna, 2 rätmaskor *, sticka från *–* en gång till.

Fortsätt resåren runt så här i 7 cm.

Sätt 1 markör i arbetet här, oket ska mätas från denna markör.

OK: Byt till rundsticka 5,5. Nästa varv stickas så här: Sticka A.1, 2 rätmaskor, A.1 som tidigare (= 22 axelmaskor), sätt 1a markören här.

Sticka slätstickning över de nästa 22-26 maskorna (= framstycke), sätt 2a markören här, Sticka A.1, 2 rätmaskor, A.1 som tidigare (= 22 axelmaskor), sätt 3e markören här, Sticka slätstickning över de nästa 22-26 maskorna (= bakstycke), sätt 4e markören (= varvets början).

sticka 2 rätmaskor (= 66-70 maskor till framstycke), maska av de nästa 14 maskorna med rätmaskor över rätmaskor och avigmaskor över avigmaskor SAMTIDIGT som det görs 1 omslag om stickan mitt i varje avigparti, sticka 2 rätmaskor, 2 avigmaskor, sticka 58-62 maskor slätstickning, avsluta med 2 avigmaskor och 2 rätmaskor (= 66-70 maskor till bakstycket).

Sedan stickas framstycket och bakstycket fram och tillbaka var för sig.

SADELAXELÖKNING: Sticka mönster över axelmaskorna som tidigare och slätstickning över framstycket och bakstycket, samtidigt ökas det 4 maskor på varvet så här: Det ökas EFTER 1a och 3e markören, och FÖRE 2a och 4e markören – läs ÖKNINGSTIPS. Det ökas bara på framstycket och bakstycket och antalet axelmaskor förblir det samma. Öka så här på varje varv totalt 18 gånger = 160-168 maskor. Kom ihåg att följa stickfastheten. Efter sista ökningen mäter arbetet ca 9 cm från markören i halsen.

På nästa varv (= sista varv där det stickas runt) maskas det av maskor till axlarna, sedan stickas framstycket och bakstycke färdiga fram och tillbaka.

Sticka 2 avigmaskor, 2 rätmaskor, maska av de nästa 14 maskorna med rätmaskor över rätmaskor och avigmaskor över avigmaskor SAMTIDIGT som det görs 1 omslag om stickan mitt i varje avigparti (detta gör kanten elastisk –omslaget maskas av på vanligt sätt som om det var 1 maska), sticka 2 rätmaskor, 2 avigmaskor, sticka 58-62 maskor slätstickning, sticka 2 avigmaskor,

BAKSTYCKE: = 66-70 maskor.

Sticka varv 1 från avigsidan så här: Sticka 2 maskor I-CORD – läs förklaring ovan, sticka 2 maskor i RÄTSTICKNING – läs förklaring ovan, sticka slätstickning tills det återstår 4 maskor på varvet, sticka 2 maskor i rätstickning, och avsluta med 2 maskor i-cord.

Sticka så här fram och tillbaka i 1 cm, på nästa varv från rätsidan minskas 1 maska i varje sida innanför framkanten och 1 maska slätstickning så här: Sticka i-cord, sticka 2 maskor i rätstickning, sticka 1 maska rätt, lyft av 1 maska från stickan som om den skulle stickas rät, sticka 1 maska rät, lyft den lösa maskan över maskan som stickades, sticka slätstickning fram tills det återstår 7 maskor på varvet, sticka 2 räta tillsammans, sticka 1 rätmaska, sticka 2 maskor i rätstickning, avsluta med i-cord.

Minska så här på var 4e varv (dvs vartannat varv från rätsidan) totalt 8 gånger i varje sida = 50-54 maskor. Arbetet mäter ca 24 cm från markören i halsen.

När minskningarna är färdiga, stickas sista varvet från avigsidan.

Nu ska det stickas resår. Byt till sticknr 4 och sticka 1a varvet från rätsidan så här: Sticka i-cord, 2 maskor i rätstickning, sticka resår (= 2 rätmaskor / 2 avigmaskor) SAMTIDIGT som det ökas 8 maskor jämnt fördelat tills det återstår 6 maskor, avsluta med 2 rätmaskor, 2 maskor i rätstickning och i-cord = 58-62 maskor.

Sticka resår (= 2 rätmaskor / 2 avigmaskor) med kantmaskor och rätstickning som tidigare i varje sida till resåren mäter 4 cm. Maska av med rätmaskor över rätmaskor och avigmaskor över avigmaskor.

Arbetet mäter ca 31 cm från överst på axeln i båda storlekar.

FRAMSTYCKE: Sätt maskorna till framstycke på rundsticka 5,5. Sticka på samma sätt som bakstycket.

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com

A.1

10

Filnavn: me-287

==rett rätt Filnavn: me-287 avigt ==vrang sätt1 1maske maska flätsticka ==sett påpå flettepinne foran arbeidet, strikk = rett arbetet, sticka 1 bak arbeidet, strikk 1 =framför sett 1 maske på flettepinne =rätmaska, vrang sticka 1 varv rätfrånpå flätstickan =stickning sett 1 maske flettepinne foran arbeidet, strikk sätt1 1maske maska flätsticka ==sett påpå flettepinne bak arbeidet, strikk 1

bakom arbetet, sticka 1 rätmaska, sticka 1 varv rätstickning från flätstickan

KURIREN 47

R0225_.indd 47

06.02.2025 11:23:07

NOVOKRYSSET

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Sonja Nylinds bok ”Ödets vägar”.

Ett presentkort värt 20 euro till K-kedjan utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 5 mars 2025. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ...........................................................................................................................................................................................................

Foto: Adode Stockphoto.

Så här löser du Novokrysset:

48 KURIREN

R0225_.indd 48

06.02.2025 11:23:10

OBS! Denna sida behöver inte sändas in tillsammans med lösningen på Novokrysset. Det räcker med meningarna som bildas i krysset, vilka även går att sända per e-post till kryss@kuriren.fi.

SUDOKU Det gäller att fylla rutmönstret med siffror.

Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång.

Lösningarna finns på sidan 50.

9 1 2 7 5

4 1

Lätt

4 1 2

3

5

9

3 7

4

5 8 6

7

2

4 7 3 5 2 4 9 1

Medelsvår

1

8

8 9 6 2

3

1

8 9

3 7 2 5

6

5 9 6 5 4 8 3 1 6 Mycket svår

Foto: Adode Stockphoto.

3 4 9

7 3

6 5 1 4 5

7 4

6 2

6 9

6

8 6

1

9

8

6 5 8 2 1

2 4 7

8 1

4 1 5 3

4 3 2

KURIREN 49

R0225_.indd 49

06.02.2025 11:23:12

GENOM KURIREN!

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras.

• Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar

Här finns värme, närhet och kärlek. Kvinna ensam, 60 år. Har många intressen: laga mat, virka, promenader, läsa, djur, musik, tv. Umgås med barn och barnbarn. Bor på Åland. Svara gärna med foto. Sv. t.

19.2 – ”Lena.”

Var finns du man 60-70 år som är nykter och rökfri och som gillar sköna hemmakvällar? Norr om Vasa finns en dam på 68 år som gillar allt som gör livet värt att leva. Svara gärna med foto. Sv. t. 19.2 – ”En skötsam karl.”

Hej på just dig! Är en kvinna, 65+ som söker en ”kaffevän” nu när kvällarna är långa och mörka. Finns i Jakobstadstrakten. Intressen: vara ute i naturen, skäri- och båtliv, matlagning m.m. Sv. t. 19.2 – ”Vågen.”

är nykter, rökfri, humoristisk och från Åbotrakten. Mina intressen, förutom dig, är matlagning, musik, dans och mysiga hemmakvällar efter en god arbetsdag. Svara gärna med foto.

Sv. t. 19.2 – ”Med puss och kram”.

Hejsan! Här är en trevlig, ledig humoristisk, arbetande man, 64-år, 175 cm lång, nykter, rökfri och från Åbotrakten. Jag söker en arbetande kvinna för ett seriöst förhållande. Du

Lösning: SUDOKU Medelsvår

Lösning: LÄTTA KRYSSET Mycket svår

t e r e m i t n o s a d e s a t t g b T l l e v a n a n a r l m i k r o n u s s p a k d a t t r e p b k s e o l j a l e n s e n ö r n r underhålla

land på andra sidan viken

minuter och Sekunder Föda

orange byggnadskloss

trivs bäst i ensamhet gjorde spårhunden

FINN 5 FEL

befann sig på stolen

är den som har erfarenhet

annat har på namn på känn japan

nominerar

med den värmer man mat

united states

tillsammans med ditt

bollklubb

tågvirke inte tidig

stor balja

håll ögonen öppna !

mjuk eller slät

svart guld

stor rovfågel

bokstav nummer arton

Kryssmakare : David Forsblom

Lösning på sidan 56.

FINN 5 FEL

LÄSARDIKT

– 100.50–– 100:75 – 110:25–– 110:50 – 110:75 – 120 – 120:25 – 120:50 ...

100:50 – 100:75 110 –– 110 110:25

R0225_.indd 50

dra på munnen

liten fordmodell

foglig ; stång

50 KURIREN

bild : David Forsblom

nej på engelska

Lätta krysset finns på sidan 10

Lätt

chanserna att hitta rätt. Vad söker du?

• Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post.

• Skicka in annonsen till kontakt@ kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

• Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

Foto: Adobe Stockphoto.

FINN EN VÄN

Ibland när jag tänker att jag inte orkar mer då tänker jag på dig på ditt jävlar anamma och på den finska sisun som rinner i mina ådror och så orkar jag lite till Emilia von Essen

110:50 – 110:75 – 120 – 120:25 – 120:50 ........

06.02.2025 11:23:16

Stjärnorna?

19 FEBRUARI 2025

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop.

Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Mars i ditt aktivitetshus lyser upp ditt liv med passion och drivkraft. Du lägger stor energi på kreativa projekt och sådant som ger dig glädje och synlighet. Fysiska nöjen som idrott och äventyr lockar, liksom kulturella upplevelser som teater och film. Din livsglädje smittar av sig, och detta är en tid där romanser kan uppstå spontant. Balans är nyckeln för att njuta utan att förbränna din energi.

OXEN

20/04 – 21/05 När Venus och Saturnus möts i en lite stressad aspekt kan en tillfällig känsla av begränsning infinna sig. Det är lätt att fastna i självkritik och ifrågasätta ditt värde, men kom ihåg att detta är snart övergående.

Använd denna tid för att bygga din inre styrka och stå upp för det du tror på. Även om yttre omständigheter verkar hindra dig, bär du kraften att omvandla dessa hinder till steg mot något större.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Månen och Merkurius förenas i en god aspekt, och kommunikation och tankar flödar med lätthet. Det är en utmärkt tid för Tvillingarna att dela idéer och inleda samarbeten som tidigare känts osäkra. Din intuition är starkare än vanligt, vilket gör det lättare att förstå både dig själv och andra på djupare nivåer. En kort resa eller ett spontant möte kan ge oväntade insikter och nya möjligheter.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Månen möter Uranus i sin energidynamik och skapar en unik spänning mellan det förflutna och framtiden. Månen söker trygghet i det bekanta, medan Uranus kastar sig in i förändringens vindar. Detta möte påminner dig om vikten av balans – att hedra det som varit samtidigt som du vågar möta nya möjligheter. Lyssna till både egna och andras idéer så kan du forma en gynnsam framtid.

LEJONET

23/07 – 23/08 Tålamodets frukter börjar visa sig. Det som tidigare känts tungt och segdraget går nu smidigare, och du har möjlighet att komma ikapp med det som legat efter. Genom att skapa och följa tydliga rutiner stärker du både ditt fokus och din motivation. Dina känslor, som kanske känts dämpade, får nu nytt utrymme och balans. Det är gynnsamt att använda din erfarenhet för att ta initiativ till nya projekt.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Du blickar bakåt och återknyter till minnen som bär både glädje och en stilla melankoli.

Denna harmoniska energi låter dig möta känslor från det förflutna med klarhet och varsamhet. Genom att ta till dig nyanserna i din historia finner du styrkan att skapa försoning och läkning. Det är en tid att hedra det som varit och låta dess lärdomar bli en del av din fortsatta resa, fylld av insikt och ro.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Du befinner dig i en period där Venus och månen harmoniserar och skapar en atmosfär av kärlek, glädje och uppskattning. Det är som att din energi drar människor till dig som uppskattar din närvaro och värme. Även om vissa kanske bara är där för att stilla sina egna behov, är det en tid att njuta av vänskap och kärlek utan att förvänta dig något tillbaka. Din förmåga förstärks nu att ge och sprida glädje.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Månen i Skorpionen leder dig djupt in i känslornas kärna, där intensitet och fokus dominerar. Du drivs att skydda det du värdesätter, men påminns om balansen mellan att hålla fast och släppa taget. Passion och ihärdighet genomsyrar denna tid, där du överbryggar hinder med beslutsamhet. Skorpionens energi bjuder in till reflektion och ger styrkan att möta både dina skuggor och ditt ljus med klarhet.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Jupiter skapar en länk till din inre visdom och förbinder dig med den andliga dimension som stärker ditt syfte. Änglarna verkar som tysta ledsagare, fyllda av klarhet och inspiration, och vägleder dig till nya insikter och skapande möjligheter. Denna energi uppmuntrar dig att följa din intuition och öppnar vägar till kreativa projekt och idéer som bär en djupare mening för ditt liv och dina handlingar.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

När månen förenas med Saturnus möts känslighet och ansvar i en djup inre reflektion. Dina känslor präglas av allvar, och du fokuserar på stabilitet snarare än ytliga uttryck. Detta är en tid för att se över dina relationer och bekräfta din plats i dem. Du uppskattar pålitlighet framför ömhet, och även om glädjen kan kännas dämpad, bygger du en grund för varaktig trygghet ekonomiskt och i relationer.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Du sätter en stark prägel på framtidens teknologi och social utveckling. Din styrka ligger i att tänka innovativt och agera med hjärtat. Just nu riktar du din energi mot att bidra till en bättre värld, kanske genom ett hjälpprojekt eller att inspirera andra till förändring. Även från hemmaplan har dina insatser betydelse, och ditt engagemang sprider positiva ringar på vattnet med goda gärningar.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Dags att släppa taget och låta själen andas.

Solen har just gått in i Fiskarnas vattenvärld och det är din chans att ge dig hän åt introspektion och drömmar. Känn hur Vattumannens distans smälter bort, ersatt av Fiskarnas flödande intuition och empati.

Upplev havets rytm eller skogens stillhet, låt meditationen föra dig djupare in i dig själv.

Denna tid är för att lyssna till din själ och känslor.

KURIREN 51

R0225_.indd 51

06.02.2025 11:23:17

Foto: Adobe Stockphoto.

Det känns i hjärtat Novell av ELLINORE SVENSSON

H

on är åttiotre, inte tre – men läkaren talar till henne som om hon vore det.

– Varför är Elsa här i dag?

– Jag fick så ont i ryggen.

– Och det har du inte haft innan?

Han verkar ha svårt att tro henne.

– Jo. Jo, det har jag ju.

– Hur länge har Elsa haft ont i ryggen?

– Sen jag var fyrtiotre.

– Jaha, det säger Elsa. Så länge. Men varför är Elsa här i dag då? Varför har Elsa åkt ambulans hit just i dag?

Han låter som om han förväntar sig exakt rätt svar, ett svar som stämmer mot något för oss okänt facit.

– För att det kändes annorlunda, det liksom spred sig.

Elsa kommer in till sjukhuset i ambulans.

Efter provtagning och undersökning sitter hon tillsammans med sin dotterdotter och väntar på läkare. Till slut är det hennes tur att komma in till den unga läkaren som verkar tycka att gamla människor mest bara upptar hans dyrbara tid och därtill uppvisar en mästrande attityd.

– Var då?

– Här. Hon gör ett försök att peka men det blir bara en svag armrörelse.

– Mot lungorna eller var?

Hon vet inte. Av rädsla för att hennes farhåga ska bli sann bara genom att hon uttalar den, så viskar hon med svag röst: – Det kanske är hjärtat.

– Har Elsa känt något i hjärtat?

– Ja, jo det högg till i morse.

– När då i morse?

– Jaaa, på morgonen.

– Vad gjorde Elsa när det hände?

– Ja, jag skulle äta frukost ...

– Ja, men vad gjorde Elsa?

– Gjorde?

Stum lyssnar jag till den överlägsna tonen i den unge läkarens röst. Jag vill avbryta honom och skydda henne mot

hans mästrande attityd och envisa frågor. Hon må vara lite förvirrad av situationen och kanske svarar hon inte så korrekt och effektivt på hans frågor som han skulle önska, men han talar till en vuxen människa som förtjänar respekt. Men jag tiger för jag blir plötsligt osäker på om jag kanske låter likadan, lika nedlåtande? Och om jag griper in och hjälper till, visar jag inte bara då att han har rätt?

Att hon är gammal och orkeslös och därför inte skulle kunna tala för sig själv.

J

ag är den enda som är där. När min mormor som aldrig klagar annars, visar verklig oro, och vill åka till sjukhus, då är jag den enda som kan följa med som hennes stöd och hjälp. Men jag kan inte hennes sjukdomshistorik eller namnen och doserna på hennes mediciner. Jag vet inte vilket sjukhus hon vårdats på

52 KURIREN

R0225_.indd 52

06.02.2025 11:23:19

mest eller senast. Det enda jag kan är att hålla hårt i hennes kära handväska, det är den enda uppgift jag känner att jag behärskar.

Jag har aldrig tidigare behövt vara den vuxna tillsammans med henne. Jag är ju bara barnet här, barnbarnet till och med. Det är hon som har varit den kloka, som vetat allt och som stått för trygghet och stabilitet i vårt förhållande. I alla andra situationer är jag vuxen, och tycker jag har kontroll.

Men inte med henne, det har aldrig behövts.

När vi kommer fram till akuten och blir ensamma i väntan på läkare, säger jag det till henne. Att det inte borde varit jag som är med, utan någon av hennes döttrar. De som vet och kan. Inte jag, tafatt och bortkommen.

– Ähh! Det är bra med dig.

Det är bara synd att jag skulle förstöra din semester.

– Det gör du inte. Så får du inte tänka. Jag bara hoppas att jag duger.

– Det är klart att du duger.

Jag skulle vilja höra mer, egentligen behöver jag höra att det ordnar sig och att hon har någon sorts kontroll, men det kan hon såklart inte säga. För det har hon ju inte.

S

köterskorna är snälla och omhändertagande och jag kan koncentrera mig på att inte vara i vägen under provtagning och undersökning.

Men snart är de klara och den långa väntan på läkaren börjar. Åkturen liggande baklänges i ambulans fick mormor att må illa, och illamåendet håller i sig medan vi väntar. Om och om igen försöker hon kräkas men lyckas inte. Oron har hindrat henne från att äta.

Jag vet jag inte om jag ska lägga min hand på hennes rygg eller låta henne vara ifred.

Hjälplösheten plågar mig, men det är inte jag som är gammal och sjuk och blir behandlad därefter. Det är hon som halvligger hopsjunken i ett fönsterlöst rum på akuten och som inte kan hitta ett uthärdligt läge för sin onda rygg.

Glimtvis är hon den mormor

jag känner så väl; stark, klar magen är ännu slät. Hon skäms i sinnet och med en speciell inte för sin nakenhet eller sina skavanker. Även om hon säger svart humor.

– Nosgrimma, som på en att magen är tjock, så är det så annan tjur. Kan de inte ta mig att hon egentligen inte bryr sig.

Hon är en kropp av kontraster, ur den här? från det tunga, skrynkliga, Men i andra stunder är svullna och välanhon svag och tyst, vända – till den alltför tyst. Det släta vita huden enda hon som knappt säger på någon sett. en lång Det är stund är vackert. ”jag ger Hon är upp”.

– Nosgrimma, som vacker.

Bara Jag ser d e på en annan tjur. på hennes orden. hår som Kan de inte ta mig Utan en slingrar axelryckur den här? sig i nacken, ning, utan silkeslikt och en förändrad fortfarande i grunmin. Vad betyden mörkt, men med der de? Ger upp massor av silver. Det lägger vad? Att hitta rätt läge?

Den långa väntan? Livet? sig i vågor mot örngottet. Det Hon ser plötsligt så blek och ser friskt ut, starkt, som om det hopsjunken ut, som om hon inte velat åldras i struktur om är ålderdomen personifierad än i färg. Jag skulle vilja röra i dess sköraste och svagaste det, känna om det känns så stund. Det griper mig, och jag som det ser ut. Men hon skulle vill säga det exakt rätta till inte förstå. Vi har aldrig varit henne. Det som är tröstande, fysiska på det sättet och jag kan lugnande och rätt. Det som inte börja nu.

Jag kan knappt klappa henvisar min kärlek. Men detta är ingen dramaserie på teve, där nes hand utan att känna mig man har manus med de per- dum. Ändå tvingas vi plötsligt fekta orden. Det finns inget till en ny närhet, när jag blir den som hjälper henne med avklädfacit. Inte i verkligheten.

Jag har inte sett min mormor nad, och som knäpper sjukhusavklädd tidigare, och det känns skjortan som doktorn senare både underligt och helt natur- okänsligt lämnar öppen. Jag får ligt. Vi är ju båda kvinnor, men henne att lyfta lite på rumpan tidigare har hon mest av allt för att få av strumpbyxorna varit en personlighet för mig, så att läkaren kan se hennes en själ mer än en kropp, och nu svullna ben. Jag kämpar med ser jag henne som om det var de stenhårda stödstrumporna första gången; den gamla kvin- hon har under. Hon är pigg nog nan med den gamla kvinnans att oja sig: – De är smutsiga. Jag tänkte kropp.

Hennes hud är vit och slät vänta och byta dem i morgon.

– Det spelar väl ingen roll. på de ställen dit solen aldrig – Och mitt hår, jag ser nog har fått nå. Ett livs hårt fysiskt arbete syns på hennes pinade hemsk ut.

– Nej, det är jättefint. böjda rygg och på hennes hän– Jag ska klippa mig på onsder – märkta, fåriga, rodnande.

Men de utstrålar fortfarande dag. Men vi får väl se hur det blir med det nu. seghet och styrka.

– Jag tycker det är fint som Hennes ben är svullna som stockar, med åderbråcken sling- det är. Du klär i att ha det lite rande och huden spänd över långt.

Hon ser på mig som om hon dem, tunn och skört genomskinlig. Hennes sjunkna byst inte tror ett dugg på vad jag befinner sig mer mot magen än säger. Jag försöker få henne att i brösthöjd, och den rundade tänka på något annat:

”

– Du hade det väl långt förr?

– Ja, jag hade det i en valk liksom. Det var modernt då.

Alla undrade hur jag fick det att bli så.

V

i pratar på och när hon tystnar håller jag krampaktigt samtalet vid liv. Jag talar om allt från den senaste tidens väder, till skvallret i Svensk damtidning.

När hon inte svarar mig blir jag orolig. Säkert är hon trött och mår dåligt, men jag blir genast rädd att jag säger fel saker.

Jag försöker tänka, vad hade jag velat ha om jag varit hon?

En kram, en smekning på min hand, prat om inget eller om allvar? Tystnad? Men jag är inte hon.

Jag inser med sorg att vi känner varandra dåligt som vuxna människor. Jag känner bara en liten del av henne; mormorsdelen. Jag vill hjälpa henne fysiskt, men hur mycket vill hon ha hjälp med, och när överträder jag hennes personliga sfär? Jag vill tala med henne, men vågar jag släppa det ofarliga småpratet? Egentligen vill jag ju fråga henne de stora frågorna, om liv och hat, kärlek och lycka – sorg. Jag ser hennes liv, som nu ofrånkomligt befinner sig i sin slutfas.

Men den hon var, som fru, mor, vän, kvinna – den kan jag bara ana delar av. Tidigare har jag bara sett min mormor. Nu ser jag henne.

Det gör inte den unge läkaren. Han möter ännu en patient som tar upp hans dyrbara tid. Ännu en gammal människa som jämrar sig och mår dåligt.

Kanske tror han att de gamla och ensamma bara är där för en stunds uppmärksamhet och umgänge? När man inte exakt kan beskriva en krämpa kanske den inte ens finns? När mormors svar ändrar sig, så undrar ju till och med jag. Vad säger hon nu och sa hon inte annorlunda innan? Kanske är hon förvirrad eller så ändrar hon sig medvetet för att han låter så tveksam till hennes rätt att vara där.

I hennes generation har man respekt för de ”fina yrkena”;

➛ KURIREN 53

R0225_.indd 53

06.02.2025 11:23:19

läkare, advokater, präster. När hon nu möter allt annat än omtanke och förståelse från en av dem, hur ska hon kunna, och ens orka, hävda sig? Hon kan bara vara honom till viljes genom att svara sjuk på ”rätt” sätt, och vem vet vad som är rätt för honom.

är något fel ändå, sen – när han som vet bäst har gått ut ur rummet.

Han tar oss i hand, och tackar och går. Sekunderna senare är vi glömda. Sköterskorna kommer, dessa vita änglar. De är kompetenta och handlingskraftiga, erfarna. De ställer inga komplicerade diagnoser, eller avgör om någon får åka hem till sin egen säng, men de bemöter människan, inte enbart patienten.

är läkaren kommer tillbaka andra gången har det gått ytterligare en timme, inte fem minuter som han sagt. Mormor är utmattad och medtagen av hela upplevelsen. Läkaren ber om ursäkt men det låter inte alls som om han menar det.

– Provsvaren är klara. De visar att det inte finns något allvarligt fel på hjärtat.

Hans tydlighet räcker inte till. Mormor hör bara det som hon andlöst upprepar; – Allvarligt fel på hjärtat?

– Nej, Nej. Elsa har INGET fel på hjärtat. Allt är bra. Allt ser B - R - A ut, skriker han och formar ansiktet i en grimas som ska likna ett leende. Lite tafatt rör han hennes arm medan han talar.

– Det var väl skönt, säger jag i normal ton för att göra honom uppmärksam på att ingen av oss har hörselproblem.

– Jaaa. Mormor låter tveksam, och jag vet att hon kommer att ifrågasätta om det inte

i lyckas få på alla plagg igen. Det går långsamt, och det känns förnedrande. Kan hon detta själv annars? Hur mycket ska jag hjälpa henne med påklädningen och vill hon ha min hjälp? Hon behöver stöd när vi går in på toaletten. Hon frågade efter den tidigare.

– De måste väl ha en toalettstol med sådana där armstöd här någonstans?

– Såklart. Bara säg till. Är det akut?

– Nej, sa hon men lät tveksam och nästan förvånad. Inte förrän vi kommer in på toaletten inser jag att hon har blöja.

Jag är barnbarnet som får hjälpa min mormor byta blöja.

Hon verkar inte generad eller besvärad, och det är inte jag heller. Kanske orkar vi inte. Vi har gått igenom ambulansfärd, akutmottagning och en känslokall läkare tillsammans nu, och ett toalettbesök är bara ännu ett moment, en bagatell. Så vi

Det känns i hjärtat

Forts. från föregående uppslag

N

V

beter oss som om det var något naturligt för oss båda. Men det är det inte.

Säkert bytte hon min blöja när jag var liten, och jag vet att hon följde mig till doktorn när mamma inte kunde. Nu har tiden bytt om våra roller, och med tyngd faller hennes blöja till papperskorgens botten. Vi tvättar händerna tillsammans.

P

å hemvägen tänker jag på alla de ensamma gamla, som är helt ensamma i den allra sköraste stunden, den i sjukhussängen, där man är orolig för en känsla, ett ont. De som inte har någon, inte ens en betald någon, som kan dryfta skvallret om de kungliga, vädrets nyckfullhet, en gammal frisyr man haft, eller hur och när man kände det där ”annorlunda” som man kände. Det finns ingen som säger de där perfekta orden, det finns inte ens någon som oroar sig för att inte veta vilka de rätta orden är.

Det finns inte någon som kommer en annans största oro nära.

Min mormor är hemma igen, och hon mår bra. Hon är undersökt och hon behövde höra att allt var som det skulle. Själv tillät jag mig aldrig tänka att det skulle kunna vara allvarligt. Jag överlämnade den oron i vårdarnas händer och koncentrerade mig på det enda jag klarade av att vara, och kanske det enda min mormor behövde, ett barnbarn. Som fanns där. Som dög.

H

ur vuxen man än tror sig vara, så finns det saker och händelser man går igenom, som alltid kommer att göra en mer vuxen, och mer medveten om hur livet kan vara. Men de får en också att känna sig mer som ett barn än någonsin förr. De är nästan alltid förknippade med kriser, egna eller närståendes. Efteråt är jag glad att det var jag som var där, som fick den här erfarenheten, även om jag såklart inte vill vara med om den igen.

Jag känner mig stärkt av att uppleva både mina egna och någon annans svagaste stunder.

Det blir så tydligt – vi är bara människor.

Jag respekterade och beundrade äldre människor tidigare, men nu har jag fått se sidor av ålderdomen som var både vackrare och värre än jag trott. Att inte respektera och behandla människor väl, oavsett om vi talar om ålder eller annan diskriminering, är en stor brist hos många människor. En dag på en akutmottagning, när någon – vem det än är – behöver en hand att hålla i, skulle nog vara nyttigt för de flesta.

Jag vill prisa de änglar i sjukvårdspersonalen som vi mötte i ambulans och på mottagning – jag hoppas att ni får den uppskattning ni förtjänar – ni gör ett jätteviktigt jobb och jag är verkligen imponerad!



54 KURIREN

R0225_.indd 54

06.02.2025 11:23:20

KONTAKTA KURIREN

Ta gärna kontakt med oss om du har ärenden gällande prenumerationer, annonsering eller innehåll i tidningen. Hos oss får du personlig service och vi blir glada över att höra från våra läsare.

Du kan även skicka in läsarbidrag som till exempel recept, tips, dikter eller läsarbilder.

Rosita Holtlund Redaktör Ansvarig utgivare rosita@kuriren.fi material@kuriren.fi tfn 06 318 1900

Julia Sundsten Prenumerationsärenden prenumerationer@kuriren.fi tfn 044 901 4953 eller 06 344 1820

Mia Väkelä Annonsförsäljare mia@kuriren.fi tfn 044 756 1551

Ghita Enges Ombrytning ghita@kuriren.fi tfn 06 318 1900

KONTAKTUPPGIFTER:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa E-post: info@kuriren.fi, hemsida: www.kuriren.fi Instagram: @tidningen_kuriren Facebook: Kuriren

Prenumerera på Kuriren – enkelt och bekvämt!

JA TACK! JAG VILL PRENUMERERA PÅ KURIREN. Helårsprenumeration: 94 euro JAG VILL PRENUMERERA PÅ KURIREN. Halvårsprenumeration: 52 euro.

JAG VILL PROVA PÅ KURIREN, FEM NUMMER: 32 euro.

VALFRITT PRESENTKORT värt 750 € eller 50 € till K- eller S-kedjan.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • hemsidan www.kuriren.fi • mejla prenumeration@kuriren.fi • ring 044 901 4953, 06 344 1820

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

Tryck: Printall.

Prenumerationspris: inom Finland 94 euro, utanför Finland 108 euro.

Kan sändas ofrankerat inom Finland.

Kuriren betalar portot.

SÄND KURIREN TILL: NAMN ADRESS TFN:

SÄND RÄKNINGEN TILL:

KUSTMEDIA AB KOD 5005430 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

NAMN ADRESS TFN:



Betala din prenumeration innan 30.11.2025 och du kan vinna ett

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

PRENUMERERA & VINN!

1 X 750 € 3 X 50 €

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

ISSN: 0780-0126.

Adressändringar kan göras via e-post eller per telefon. Observera att vi inte får inte får adressändringar från posten och därmed skickas tidningen ut till prenumerationsadressen som finns i vårt register.

VINN PRESENTKORT!

OBEROENDE TIDSKRIFT • GRUNDAD 1959

Erbjudandet gäller till 30.11.2025 inom Finland.

2-25

KURIREN 55

R0225_.indd 55

06.02.2025 11:23:20

100:50 – 100:75 – 110 – 110:25 – 110:50 – 110:75 – 120 – 120:25 – 120:50 ........

757591-2502

PAL. VKO 2025-10

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen!

Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2025 lottar vi ut en iPad till ett värde av 500 euro.

Vinn en

❱◗När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren.

❱◗Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”.

iPaedtt

till värde avro!

500 eu obe

: Ad Foto

❱◗Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

phot

Stock

o.

➦ Vinnaren dras den 31 december 2025 och kontaktas personligen under januari 2026.

FÖRSÄLJNING, SERVICE, KURIRENS UTGIVNINGSDAGAR 2025 RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR Håll ett öga på honom, han bad NR 3 • 5 MARS, NR 4 • 19 MARS,

om att få ettNRsmörgåsparket i 5 • 9 APRIL, NR 6 • 30 APRIL, FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR MAJ, NR 8 • 11 JUNI, NR 9 • 2 JULI, NR 7 • 21 morron!

MSA 120 C-BQ Stihl MS 241 C-M VW Yrkesmotorsåg med värmehandtag

BilsläpvagnSpecialpris 699 660€ € ochSpecialpris båttrailer• MotoMix • Stihl FS 410 C-EMK Röjsåg försäljning

660

MSA 120 C-BQ Bilsläpvagn- Batteridriven såg ochBrukstid båttrailerca 35 min (AK20) försäljning

329€

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

FS 950€Stihl 410 C-EMK

Mix •

2-T bränsle, som tillverkas genom a STIHLs egna HP Ultra motorolja itet – går till alla 2-taktsmotorer Stiga ST4262P ST 5266P IHL 4-MIX maskiner! Stiga Snöslungor

ruks- och entrer, reservdelar, .m. tra,

Service av lantbruks- och entreprenadmaskiner, reservdelar, tillbehör, oljor m.m.

Auktoriserad Valtra, Fendt, Sampo, Huddig och Lännenservice

Röjsåg

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

• MotoMix • (AK30) Ultralätta Brukstid ca 45 min ätta motorsågar

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom Stihl MS 170 162 Erbjudande • Volym motorolja 30 cm att använda STIHLs egna €HP Ultra 199€ 199€ • 4,2 kg av toppkvalitet går till 2-taktsmotorer inkl.–batteri ochalla laddare 172 Erbjudande Stihl MS 180 NYA MODELLER! • Volym 32 cm samt till STIHL 4-MIX maskiner!

279€ • 4,3 kg

379

3

3

Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

299€

Stihl MS211 172CEErbjudande Stihl MS 194 Erbjudande

399€ 390€€ 359 Service av lantbruks- och entreCirkelv. 15, prenadmaskiner, reservdelar, tel. 06-3182950 Ultralätta motorsågar 65100 Vasa 0500-364688 tillbehör, oljor m.m. www.marander.fiStihl • email: MSmarander@maskin.netikka.fi 170 Erbjudande € 3 Auktoriserad Valtra, • Volym 30 cm • 4,2 kg Fendt, Sampo, 199€ Stihl MS 180 Erbjudande och NYA MODELLER! Huddig • Volym 32 cm3 Lännenservice 279€ • 4,3 kg

1590 56 KURIREN

inkl. batteri och laddare

Arbeta tryggt och bekvämt med Stiga ST4262P STIHL säkerhetsutrustning!

Snöslungor FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE. R0225_.indd 56

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm • 3,3 kg

• Volym 35 30 cm3 • 3,3 4,3kg kg

Brukstid ca 45 min (AK30)

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

379€ FINN FEM FEL finns på sidan 50.

Yrkesmotorsåg med värmehandtag

NR 10 • 27 AUGUSTI, NR 11 • 10 SEPTEM- Batteridriven såg BER, NR 12 • 24 SEPTEMBER, - Batteridriven såg Brukstid ca 35 min (AK20) Brukstid ca 35 min (AK20) BilsläpvagnNR 13 • 15 OKTOBER, NR 14 • 29 OKTOBER, 329€ € 299 329€ • 12 NOVEMBER, NR 16 • 3 DECEMNR 15 inkl. batteri och laddare och båttrailerMSA140 70C-BQ C-B MSA - Batteridriven såg BER, NR 17 • 17 DECEMBER Brukstid ca 45 min (AK30) MSA 140 C-BQ försäljning 379 €€ - Batteridriven såg MSA120 60C-BQ C-B MSA

Lösning: FINN FEM FEL

Stihl 201 C-M C-MVW Stihl MS 241

inkl. batteri och laddare

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 Erbjudande

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

279€

Stihl MS 180 Erbjudande Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

3

Cirkelv. 15,359€ 65100 Vasa

tel. 06-3182950 06.02.2025 11:23:21 0500-364688