KustNytt 3/2022

6 430030 490108

NR 3/APRIL 2022

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,90 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

TEKNIK & UTVECKLING

VAD HÄNDER I ÅMINNE?

De hjälper sina landsmän i Ukraina

Renoveringen vid Lärknäs snart klar

PÅSKKRYSS I TIDNINGEN

LÄS ÄVEN OM

Torolf vill se mer liv på Bergö

NÄR LIVET GÖR EN U-SVÄNG NYTTIGA VARDAGSAPPAR MADDE & MATILDAS HITLÅT

CHANS ATT VINNA Heidi utvecklar vindkraften i Korsnäs

Nu har vi ett antal demonstrationsspisar och -kaminer som vi säljer förmånligt!

CERTIFIERAT UTSÄDE Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

KUNDNÄRA - ÄRLIG FÖLJ OSS PÅ Facebook & Instagram

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi | nunnauuni.fi | takkahuone.com

@ByaNyttKustNytt

FRÅN PLANERING TILL FÄRDIG PRODUKT VI TAR HAND OM DET! EN REKLAMBYRÅ FÖR OLIKA BEHOV

2 TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Vah! Inte på riktigt?

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi

JAG HADE TILLFÄLLE att lyssna till författaren Mikaela Nyqvist från Vasa, bosatt i Solf. Hon berättade om sina böcker och om sin skrivarprocess. Det är hon Mikaela som skriver om Vasa från och med branden den 3 augusti 1852 och när hennes bukett av sex böcker är klara är hon framme vid nutid.

Fyra av dessa verk har utkommit.

Nu håller hon på med två böcker i en ny serie. Titlarna på de fyra första är: Rök i fjärran (2017), Förändrad och bränd (2018), Mellan is och aska (2019) och Av styrka mot ljus (2021).

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

JUST INNAN JAG hörde Mikaelas föreläsning hade jag lyssnat ut bok nummer två. Jag tycker om det jag hör och jag har blivit kompis med människorna i böckerna, en del mera kompis, en del mindre.

Elna, Amalia, Alfred och de andra.

Hennes böcker är till en del helt på

riktigt och berättar om Vasa och dess historia – på Mikaelas sätt.

Det vill säga på basen av en mängd efterforskningar men ska inte ses som historiska verk så. Hon återger hur det var och hur man levde då. Till en del är det fråga om helt fiktiva romaner.

VAH! INTE PÅ riktigt? Jag skruvade på mig i stolen där jag och försökte ställa om i eget huvud.

Kära nån! Hon säger alltså att familjerna inte är på riktigt – de som jag umgåtts med hittills i över tjugo timmar i lurarna. Va jättekonstigt. Och ett positivt tecken på att Mikaela Nyqvist är en god berättare. Läs eller lyssna till hennes böcker i Runsorserien. Min nästa är nummer tre: Mellan is och aska.

Men – här emellan blir det AnnLuise Bertell och hennes Glöm bort din saknad. SOM jag har väntat på den!

DEN HÄR KUSTNYTT är så rik på material. Både sett till artiklar och till annonser. I mängden lyfter jag fram Johanna Granlunds kolumn. Den innehåller mycket bra!

Handla av våra annonsörer.

Låt deras synlighet, erbjudanden och tjänsteutbud bli er läsares förstahandsval när ni ska göra affärer.

När KustNytt utkommer nästa gång har det varit påsk och valborg och första maj. Tänk he!

Bara det slutar snöa nu blir det vår 😊 SKÖT OM ER!

Torsdagen den 31 mars 2022

SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi

Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 3/2022: Carina Nordman-Byskata, Joakim Snickars, Anna Sand, Johanna Granlund, Rosita Pellas, Jennifer Hägen, Anton Holm

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/ eller KustNytt.

Cool Down är en nyskriven låt som handlar om att alla är lika värda.

Matilda Hemming från Malax och Madelene ”Madde” Wik från Vasa sjunger låten och är frontfi­gurerna i musikvideon. projekt. En dokumentär är under arbete och de ska snart uppträda inför en större publik. På sociala medier finns nu Madde Matilda på olika kanaler med filmer bakom kulisserna, kommentarer av dem själva med mera.

– Vi sjöng den på mitt kalas, säger Madde. Men snart ska vi till Optima i Nykarleby och uppträda.

– Om vi tänker stort? Ja, säger Matilda. Vi tänker först Finland och Sverige. Sen andra länder i världen. Vi vill göra mera musik.

– Det är tur att familjerna är med på noterna, tillägger hon.

De tycker inte att jobbet med låten varit svårt. Okej, ganska svårt att lära sig texten utantill och det tog länge att spela in videon. Scenkläderna är häftiga och låten så cool!

– Det som var svårt var att hålla hela saken hemlig tills låten släpptes den 14 mars 2022. Ännu finns det också sådant som vi inte kan berätta. Det har vi lovat vår agent Maria, säger de.

Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi

ANNONSFÖRSÄLJNING

Madde å Matilda

BÅDE MADDE OCH MATILDA har länge tyckt om att sjunga och dansa. De har känt varandra och varit kompisar, ända sedan de var små.

– Jag gillar Madde. Hon är omtänksam, modig och vågar sticka ut.

– Jag gillar Matilda. Hon är jätterolig och gullig.

Båda har Downs syndrom och träffas bland annat vid Kristallen, ett korttidsboende som Kårkulla driver. Det var här de kom i kontakt med musikappen Starmony.

De gjorde början till en låt och fick hjälp med resten. Samuel Åhman från Sverige skrev texten. Madde och Matilda, som annars brukar öva in danser på TikTok, tycker att det här är jättekul och stort på alla sätt.

– TikTok är en plattform med konton och man kan följa till exempel musik, humor eller dans och teater, förklarar Matilda.

Cool Down är en dröm som går i uppfyllelse. Nu händer väldigt mycket. Musikvideon var ett stort

REDAKTÖR

TRYCKERI Botnia Print, 2022 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år

Madde Wik, 21 år och Matilda Hemming, 26 år. Cool Down har nu över 200 000 visningar på TikTok. – Jag vill sen sjunga inför publik, säger Madde.

– Jag vill att låten ska få många likes på sociala media,vi har redan fått massor, nära tio tusen likes som jag drömde om, säger Matilda.

Maddes favoritartist är Lisa Ajax och Matilda tycker om att lyssna/ dansa till K-pop eller Black Pink.

Båda gillar Anders Bagge.

Matilda är projektassistent inom projektet Steget vidare vid FDUV. Hon hjälper och möter dem som söker jobb. Och så är hon två dagar i veckan vid daghemmet Solhagen i Övermalax. Madde arbetar vid Kårkullas Arbetscentral i Stenhaga. Att sy och handarbeta ingår i hennes jobb där.

Vad gör ni på fritiden?

– Är med familjen, kompisar och min pojkvän Abbe, säger Madde.

– Hänger på Youtube, TikTok, pratar med min pojkvän som bor

i Tammerfors. Tycker om skäre, säger Matilda.

Vem är Manda, Musse och Mimmi?

De fnissar.

– Hundarna! Manda hör till min familj, säger Matilda. Mimmi och Musse till Maddes familj. Musse och Manda är syskon. Hundarna är från Australien och är av rasen Australian copperdog. Det är en allergivänlig assistent- och allergihund. Vad gör ni med hundarna?

– Chillar, myser, vilar.

Vi träffas vid Maddes villa i Petalax. Hennes föräldrar heter Pia och Peter och hennes syster heter Rebecca. Matildas familj består av Susanna och Mika samt bröderna Sander och Selmer.

– I dag spelar pappa vår låt på hockey i Targahallen. Undrar var Freddi Smulter tycker?, säger Matilda. Ni två - LYCKA TILL! Text och foto: Lisbeth Bäck

PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 108 €, EU 118 € Övriga världen 122 € ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3 FYRKLÖVERNVINNARE Jasmine Ylsöbäck i Yttermark vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 340.

Tröstpriser fick Bengt Långgård i Malax, Jeanette Nylund i Övermalax, Göran Sved i Pörtom samt Helena Tuomela i Pörtom.

Gratulerar till alla vinnare!

Jasmine Ylsöbäck heter vinnaren denna gång, vinsten är en fin kabinväska. Jasmine berättar att hon är hemma från Töjby men är bosatt med sambon Daniel i Yttermark. Jobbar gör hon på Bema System i Närpes.

– Jag har arbetat där sen jag blev färdig tradenom för cirka tre år sedan.

Jasmine och Daniel är båtmänniskor och en stor del av fritiden spenderas på sjön sommartid.

– Bland annat på Gåshällan. Jag är med i styrelsen för Närpes Skepparklubb, förklarar Jasmine.

Paret har en mindre båt med framkajuta som man kan övernatta i. Ibland tar de båten på släp efter bilen och kör till nya ställen.

– Det är kul så får man se nya vyer. En favorit är Höga Kusten och i somras båtade vi i Åbolands skärgård. Nu hoppas vi att coronan lättat så pass mycket till sommaren så vi kan åka till Sverige igen.

FÖRETAGARNAS SPONSORMATCH

– nytt och lyckat koncept MALA X IF:S HOCKEYSEKTION/SENIORER riktar ett stort tack till publiken, sponsorer och vänner av verksamheten för den gångna säsongen. När detta skrivs är det semifinalvecka. När KustNytt utkommer är det finalvecka.

Roger Herrgård, ordförande i seniorernas hockeysektion, som har två lag, vill också berätta om det som kallades Företagarnas sponsorkväll och som anordnades i Targahallen den 19 mars då Malax IF spelade match mot Kurikka.

– Det är ett helt nytt koncept för oss men blev riktigt lyckat, börjar han.

– Alla som kom till matchen hade fritt inträde. Barnen fick en godispuck och i pausen uppträdde hockeyskolan.

Publiken medverkade också till sponsoreringen på ett positivt sätt. Därför att hela 29 företag sponsorerade genom att betala x euro per besökare i publiken.

Sponsorföretagen i sin tur var bjudna på information och tilltugg i Sportstugan före matchen och efter matchen mötte spelarna

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Tävla och vinn UGNSFORM

EL-TANDBORSTE

TÄVLINGS­SVAR K222:

Laddningsbar Oral-B el-tandborste med timer.

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 5,5,11,7

Vi gör städning, handlar, fönstertvätt, FRÅGA 4: 9,16,4,11 trädgårdsarbete, vedarbete, byggen, renovering, flytthjälp, Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 20 april 2022. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen. mm.

Arabias klassiska ugnsform, tål maskindisk. Kan användas både i ugn och mikrovågsugn.

Rymmer 1,5 liter.

FRÅGA 3: 14,6,9,4

1

2

Hur kan vi hjälpa dig?

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Välkommen och testa nya grillen eller ta en kopp kaffe med bulle VI HAR ÖPPET:

050 58 Må99 - Fre741 07 - 19

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra: – Allt har gått...

– Vi måste hjölpa..

MALAX Lö 12 - 18 • Sö 15 - 19 www.enhjalpandehand.fi Obs! Köket stänger 30 min innan stängning

4

I detta nummer har vi gömt fyra Strandvägen 594 miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Från slutet av...

– Med den här...

Namn.............................................Tel.........................................

Adress.........................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Ugnsform El-tandborste Omgång 341 K322

• Solf

upp tillsammans med företag och publik i Hockeybaren.

– Mycket lyckat, säger Roger Herrgård. Responsen för konceptet fick gott betyg och saldot för Hockeysektionens del var så välkommet. Vi har en budget på över 60 000 euro för säsongen och vi jobbar hårt för att täcka våra kostnader. Så ett stort tack till alla som bidrog vid vår första Sponsormatch. Antalet besökare var 303 personer.

Av inkomna medel donerade hockeysektionen en euro per besökare till hjälporganisationer verksamma i krigets Ukraina.

Han tillägger att matchen var inplanerade tidigare i år men att den flyttades fram med anledning av pandemin.

Säsongen summerar Herrgård så här.

– Vi har gått för mästerskap och vinst hela säsongen. Laget i division 2 och spelarna har visat prov på att klara det. Vi hejar på Miffi in i det sista!

Text: Lisbeth Bäck Foto: Roger Herrgård och Lisbeth Bäck

Efter Sponsormatchen skrev spelarna autografer.

Här är det Vilmer Nylund som får autograf av spelaren Oscar Herrgård.

Roger Herrgård.

4

Hannu bygger allt från båtar till gitarrer Hannu Alvaskari i Övermalax har alltid arbetat med händerna.

Antingen har det varit bilar, motorcyklar och mopeder – eller så har han skapat i trä. De sista femton åren i arbetslivet byggde han broar och tunnlar.

J

AG HAR ALLTID tyckt om att ta reda på hur saker fungerar, förklarar Hannu Alvaskari. Redan som liten pojke brukade jag skruva sönder mina leksaker och sedan sätta ihop dem igen. Intresset för hantverk hittas på hans mammas sida i släkten. Efter grundskolan i Jakobstad valde han att utbilda sig till maskinsnickare i Karleby.

Därefter arbetade han först i ett snickeri, sedan vid segelbåtsvarvet Nautor och så båtvarvet Norrfiber.

– Hur många båtar jag byggt genom åren? Det är nog svårt att räkna ut, men det blev många under tjugofem år. Som hobbysyssla har jag däremot tillverkar fyra båtar hittills.

Båtar och vägar Även om Hannu trivdes med att tillverka båtar kändes det efter ett kvarts sekel att det kunde vara intressant med något annat. Han hade fått nog.

– Så jag for till Norge för att prova på att bygga broar och tunnlar.

Det var tänkt att jag bara skulle vara en kort tid för att få lite ombyte, men det blev femton och ett halvt år.

Arbetet i Norge räckte tolv dagar, sedan var han ledig i nio dagar innan det var dags att återvända hem.

– Det var ett intressant jobb, intygar Hannu. Vi var flera härifrån Finland som jobbade där och trivdes bra tillsammans.

På frågan hur frun Christel upplevde det att han jobbade på distans är de båda eniga om att det inte var något problem alls.

Tvärtom var det praktiskt och så var han ju ”ledig” hemma emellan.

– Nu för tiden är det ju så enkelt att hålla kontakt med telefoner och bilder.

Hannu flyttade till Malax 1994 och trivdes från första stund.

– Nu har jag rotat mig riktigt bra här, skrattar han. Och med familjen blir det ju enkelt att trivas.

Hannu Alvaskari i Malax tycker om att arbeta i trä, allt från att planera till att tillverka det han tänkt ut.

Möbler och smyckeskrin Han tycker om alla skeden med träarbetet: att planera och klura på hur det ska bli bra, att tillverka och justera vartefter – och att sedan känna sig nöjd med att slutprodukten ibland till och med blev bättre än han tänkte sig. Och att det ibland bara är att börja om.

– Jag har nog egentligen bara lagat sådant som vi har här hemma, visar Hannu. Den här skåpen som står i köket, serveringsvagnen som vi inte hittade att köpa färdig någonstans eller smyckeskrinet som frun fick.

Det är just utmaningen, att inte veta helt säkert hur det ska bli, som Hannu tycker om.

– Jag skissar alltid lite först, tar mått och funderar på hur det kunde bli. Skulle nu något föremål jag hittar eller har i förråden kunna användas till något? Till exempel då vi bytte luftvärmepump skruvade jag den gamla i bitar för att se vad de kunde passa som.

Arbetar för nöjes skull Hannu säger att han helst arbetar utan tidtabell, helt enkelt för nöjes skull.

Hannu håller på att bygga en båt utgående från gamla ritningar till en modell från 1920- och 1930-talet.

– Om någon granne till exempel ber om hjälp, så visst ställer jag gärna upp med sådant. Men jag är inte direkt intresserad av att börja ta emot beställningar på något. Det kan bli stressigt. Även om finsnickeri är det han sysslar med mest har han även bland annat byggt ett vackert innertak i huset de bor i, liksom tänkt ut och fogat samman den inglasade terrassen på baksidan av huset.

– Ibland har Christel kommit med förslag på något jag kan tillverka och då planerar vi tillsammans, som när det gäller inredning. Då brukar jag också fråga henne om råd.

Han har inget favoritträdslag, men konstaterar att det ofta blir i mahogny, björk, ek, gran eller ask. Det beror på vad föremålet

ska användas till och hur virkets egenskap eller utseende passar.

– Ytbehandlingen väljs enligt hur föremålet ska användas och vad som passar. Mest blir det att vaxa eller lacka, men ibland laserar eller målar han.

Klassisk amerikansk båt Mest stolt är Hannu nog över den nya båten som han jobbat med i snart ett år nu. Den är helt i mahogny och skapad utgående från gamla ritningar från en modell som tillverkades på 1920- och 1930-talet.

– Det är en amerikansk Classic Runner Boat, av ritningar som jag köpte för mer än trettio år sedan.

Då hade jag inte tid, men eftersom jag numera är pensionär såg jag de där ritningarna och tänkte att nu ska båten bli lagad.

Båten, en Zimmer 22, är alltså 22 fot och har dubbla sittbrunnar. Han som ritade båten, Nelson Zimmer, samarbetade med Hacker Craft.

– Det rekommenderas mellan hundrafemtio och tvåhundra hästkrafters motor, så topphastigheten kan bli omkring 50 knop. Jag tänker att i så där en tjugo knop kunde det vara riktigt trevligt att glida fram i vattnet.

Som bäst ska köljärnet på och sedan ska hela skönheten vändas, så att han kan börja med insidan av båten. Färdig blir den antagligen om några år.

Kajak och gitarrer På frågan vilken båt han använder tills Zimmern läggs i skrattar han stort.

5 Välkommen och testa nya grillen

T

E TACK FÖR TIPS

eller ta en kopp kaffe med bulle

VI HAR ÖPPET: Må - Fre 07 - 19 Lö 12 - 18 • Sö 15 - 19 Obs! Köket stänger 30 min innan stängning Strandvägen 594 • Solf

Serveringsvagnen kom till för att det inte fanns någon bra att köpa. Då tillverkade Hannu en sådan som de ville ha på glasverandan.

När han inte hittade lämpliga hjul tillverkade han också dem

Badbryggor Rörpontonbryggor Badbryggor Badbryggor Betongbryggor Rörpontonbryggor Rörpontonbryggor Småbåtshamnar Betongbryggor Småbåtshamnar Betongbryggor Transportflottar Transportflottar Småbåtshamnar Transportflottar

www.hfbryggan.fi

+358 6 3476 100 www.hfbryggan.fi +358 6 3476 100 www.hfbryggan.fi

+358 6 3476 100

LOKALNYTT.FI BYA Mahognybåten är nu nästan färdig på utsidan, efter att köljärnet kommit på. Då ska den tunga båten vändas. Innan han började bygga båten tillverkade han en miniatyrmodell att utgå ifrån.

Förutom att Hannu tillverkar akustiska gitarrer visar det sig att han också kan spela på dem. Gitarrerna har märket Bergman, det efternamn Hannus far hade innan han bytte till ett finskt.

HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

Hannu tycker om att paddla. Kajaken har han givetvis tillverkat själv.

Sanna Toppinen

Sampsa Lind Marja Suutari

Janne Järvenpää

UTAN ATT KÖA:

Gråstarr-, lins-, laser- och ögonlocksoperationer

NYHET!

Gråstarr- och linsoperationer med laser

NYHET!

Marknadens skonsammaste CLEAR-laseroperation – En kajak, som jag brukar paddla runt i några gånger varje sommar. Kajaken byggde jag av smala och tunna granribbor och så är den är epoxibelagd. Det är så roligt att kunna röra sig också på grunda vatten med den.

Sedan visar Hannu några gitarrer han byggt och som han själv ibland spelar några ackord på. Den senaste är så gott som färdig nu.

Inuti står Bergman, hans pappas efternamn innan han bytte till Alvaskari.

– Jag tror att den stora utmaningen med att bygga en gitarr är att göra den så perfekt som det bara är möjligt, för även det minsta fel syns.

Vanligen går Hannu ut i ”snickarboden” vid niotiden på morgonen. Ibland flyger timmarna i väg

– och det är just det han tycker om. Att få trivas medan han arbetar i sin egen takt.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

BOKA TID www. silmasairaalapilke.fi eller ring tel. 010 5088 100 ÖPPET: mån 10–18, tis–fre 8–16 Tel. 010 5088 100 Vasaesplanaden 17, VASA

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

6 TEKNIK & UTVECKLING

RALF SÖDERBACK

OM LIVET I ÅMINNE Christina och Ralf Söderback.

Hunden heter Pyret

R

ALF SÖDERBACK HÖR numera till en av dem som vet mest om hur det var i Åminne förr. Han är född och uppvuxen ”på sågsidan” i Åminne. Här byggde också han och Stina sitt hus år 1974 och de följer årstidsväxlingarna vid båthamnen från köksfönstret.

Det är ett nöje att lyssna till Ralf Söderback när han berättar om Åminne. Det är också ett nöje att få berätta vidare till er läsare. Ralf är född på 1940-talet. Sjön, båtar, fiske och motorer var en del av hans barndom, liksom sågverket, simningen, ”BagaWiljamas syltgrisar” och limonad.

Redan före militären var han i Sverige och arbetade. Han packade en väska och fick hjälp av brodern Ernst att komma i gång i Sverige. Han kom hem till militären och efter det blev det en vända till Sverige igen – den här gången med Stina i sällskap.

– Men när det blev vår, trutarna började skräna och jag nästan kände doften av båtar och tjära – då var nog inte i Sverige jag skulle vara. Jag ville hem. År 1974 flyttade de in i nyhuset riktigt i slutet av Tuvasvägen. De har två vuxna döttrar och barnbarnen är 6. För drygt tio år sedan pensionerades Ralf från Malax kommun, där hans arbetsplats hade varit avloppsreningsverket i många år. Och under sitt yrkesverksamma liv var han också anställd vid Wärtsilä, Solf Rör och Botnia Frys plus jobben i Sverige.

Ralf berättar om Åminne – förr och nu Mina föräldrar hette Amanda och Lennart. Mammas hemgård var här i grannskapet och pappa kom från Bergö.

Syskonskaran är jag, Britta, Leif, Kalle, Bengt och Ernst.

Fem pojkar och en flicka. Nulevande är jag, Britta och Leif.

När jag var barn var vi ett helt fotbollslag med pojkar här i Åminne, nästan alla barn var pojkar. Sommartid hade vi simplatsen nära en sten, som ännu syns under en gran i strandkanten. Vi sprang ut i vattnet tills vi föll omkull, simmade och soltorkade sen på stenen vid ”Svensgrånn”.

Vi hade en egen spång över ån till andra sidan. Där fanns bland annat butiken, fiskhamnen, bageriet och paviljongen.

Det var en annan tid. Min pappa visste mycket och skötte mycket. ”Allt folk” kom till oss. Det resonerades om smått och om stort. Många kom för att fråga om skjuts med båt.

Det var inte många som hade egna motorbåtar så vi skötte en del sjötransporter.

Att börja skjutsa folk på sjön hade inget med ålder att göra. Det hade att göra med när jag var stor nog att orka veva i gång båtmotorn. Orkade man det kunde man resten.

Jag började skjutsa ut folk redan under tio års ålder. I alla väder och både när det var ljust och mörkt. De som var äldre lärde ut konsten, och farleden och hur båten skulle hanteras i olika väder. Tidigt lärde jag mig hur man färdas på sjön och var farorna fanns.

Nej, jag minns inte att jag skulle ha varit rädd. Men har nog många resor i minnet. En gång körde jag ut ett gäng till ett ställe utanför ”Hagigrånn”. Vi brukade han extra bränsle

under bänken men så var det inte den här gången. Jag fick inte båten startad vid hemfärden. Hörde nog ljudet av en barkmaskin på Trutören men det kändes långt bort. En av gubbarna kom på råd. Vi svängde båten, gav motorn en brännvinssup och vevade som fan på samma gång. Motorn startade och så bar det av till Åminne. Det var en öppen 24 fots motorbåt med en cylinder.

En annan gång skickade pappa mig till en vik nära ”Galtagrånn”. Den båt jag körde kunde man bara köra framåt, när motorn var i gång gick det inte att backa. Det var hård blåst men farsgubben instruerade mig. För att nu inte köra rakt upp på berget skulle jag kasta ankar och svänga båten i tid.

Sen lasta folk, starta, köra rakt och få upp ankaret i farten.

En annan gång skulle jag hämta ett gäng från Olsön mitt i natten. Jag svängde in från farleden när jag såg en svag strimma av ett ljus. Allt annat var mörkt.

En uppgift som vi hade var också att köra proviant och förnödenheter till LångskärsManda.

Vi lärde oss saker vartefter. Och det beror förstås på vad man är intresserad av också. En gång när jag höll till vid stranden kom jag på att jag skulle skruva sönder båtmotorn för att se hur ”den va laga”. Jag minns när pappa kom dit och utbrast ”Men arma sa.... hur ska du få den ihopskruvad tillbaks?”.

Det fick jag nog.

Så var det och Ralf var ett barn av sin tid.

Efter stunden vid köksbordet vid fönstret som vätter mot Åminnefjärden tar vi en promenad, en båthusrunda, där familjehunden Pyret får bestämma både fart och riktning.

Ralf visar några fotoförstoringar på väggen.

Fotade i Åminne 1959 och 1960.

Här är hemgården, den vita stugan till vänster i bild, sågen, båthuset. Fiskbryggan på andra sidan syns, liksom Sjöstrands hus. Jag vet att fotona är tagna vid den här tidpunkten för Gunnar Sjöstrand byggde ut huset och det var när de fick Kajsa. Nästan alla båthus hade halmtak.

Och här ser man från andra sidan ån. Affären och Uddmannas och Salem och mosteras fähuset. Många minnen föds varje gång jag betraktar dessa bilder.

7

Så förbättras inloppet vid Åminne hamn Medan vi promenerar berättar Ralf vidare Den här rundan går vi varje dag. Just nu är det extra spännande när pålningsarbetet pågår och båthusen/bryggorna får en säkrare grund att stå på. Det ser bra ut och arbetet verkar förlöpa som det ska. Under min tid har det varit flera pålningsprojekt. Dels på samma ställe där kanten nu förnyas och så pålningar som gjorts vartefter båthamnen har byggts ut. Samfälligheten äger marken och tar betalt för båthus och båtplatser.

Båthusen fyllde en annan uppgift förr än nu. Då förvarades bragder, jollar, skötbåtar och ”don” i båthusen. I dag fyller de sin funktion mest som förråd. Likväl är de en stor bristvara och ofta får jag frågan om jag vet om det finns tillgängliga båthus till salu.

Pålningen och den kommande muddringen är ett viktigt projekt. Jag minns när kanalen grävdes ut ända till första grynnan. ”Övermarkare” var här och körde undan massan med lastbilar. Kippade massan till skogs. Det ska göras med jämna mellanrum. På grund av strandens errodering och åmynningens utlopp här.

Det är intressant att följa Hemmingas arbete med pålningen och i höst får jag följa muddringsarbetet.

Bästa läsare. Så här den här gången. För vi slutar inte här.

Det kommer mera av Ralf.

Text och foto: Lisbeth Bäck

PROJEKTET HETER OFFICIELLT Förbättringsåtgärder för översvämningsrisken vid Malax åmynning samt vattenvårdsåtaganden. Projektägare är Över- och Yttermalax gemensamma samfälligheter.

I praktiken handlar det om arbete i flera delar. Nu utför Bröderna Hemming pålningsarbete med tillhörande massafyllning vid kanten till båthusen. I höst påbörjas muddringen av hamnen och för det arbetet står entreprenör Jan Lindberg.

Solen strålar Trafiken till sågsidan i Åminne har varit livligare än vanligt den här vårvintern. Intresset för att se hur pålningsprojektet framskrider har varit stort och saken berör också många båthus/båtplatsägare.

Kent Bonn, syssloman i gemensamma samfälligheterna och arbetsledaren Stefan Väglund från Jordbyggnadsföretaget Bröderna Hemming möter KustNytt vid strandkanten en tidig marsmorgon. Solen strålar. 25-tonnaren till grävmaskin med Jonas Engblom bakom spakarna, Kaj Silfver som styr arbetet från isen och Mathias Österdahl som kör fram mera stolpar har redan kommit i gång med dagens arbete.

Från vänster Stefan Väglund och Kenth Bonn.

Muddras i höst – Arbetet löper på som det ska, säger Stefan Väglund.

Det rör sig om en 440 meter lång linje som ska förses med pålar – ungefär två tusen pålar totalt.

– Det här är Hemmings del av arbetet i ett större helhetsprojekt vid Åminne hamn. Pålningen är nödvändig för att förhindra erosion. Vi fräser sönder isen, skjuter ner sex meters pålar efter varandra på ungefär två och en halv till fyra meters djup, ska kapa dem jämna och täcka insidan med väv. Sedan ska mellanrummet mellan pålarna och båthusen fyllas ut med fyllnadsmassa. Massan ska köras från ”Svensgrånn” där man samlade massan vid senaste muddring på 1960-talet. Efter det är vårt arbete klart.

– Det blir stadigt och bra. En snygg och redig kant, säger Väglund.

– Efter det kommer bryggkonstruktionerna att återställas av båtplatsägarna, som är uppemot hundra till antalet. Så är det tänkt, fortsätter Kent Bonn. Och i augusti påbörjas muddringen i hela hamnen. När det är gjort ska vattendjupet här vara cirka två meter.

Registren uppdateras Christian Storm är ordförande i Malax gemensamma samfälligheter, förvaltare av vattenområdet här. Han berättar.

– Det är ett stort och omfattande projekt. Men så ska det också stå sig i ungefär femtio år framåt.

Totalbudget för projektet är drygt 200 000 euro.

NTM-centralen står för hälften, Malax kommun och samfälligheterna för resterande del. Själva tillstånden är i skick från årensningen och som kontrollant fungerar Leif Österroos.

Storm berättar också att det pågår ett parallellt projekt samtidigt med att uppdatera registret över båthus, båtplatser och numreringen av dem. Det finns en tillsatt arbetsgrupp för ändamålet: Leif Österroos, Kalle Revahl, Kent Bonn, Niclas Herrgård och Kim Bonn.

Arbetet fortsätter.

Text och foto: Lisbeth Bäck

8 TEKNIK & UTVECKLING

Egen solenergi kan nästan halvera elräkningen Svinfarmaren och jordbrukaren Christer Storfors driver en verksamhet som arealmässigt omfattar två hektar under tak. De ekonomiska utmaningarna inom branschen är stora. Christer diskuterar gärna aktuella energifrågor.

Sedan hösten 2020 producerar svinfarmaren och jordbrukaren Christer Storfors solenergi för den egna anläggningens bruk. Höjda elpriser och det kroniska samhälleliga behovet av minskade koldioxidutsläpp är några faktorer som har inspirerat honom att satsa på ett mera hållbart alternativ.

N

ÄR MAN VIKER in till Christer Storfors svinfarmsområde i Öjna, Malax fastnar ögat inledningsvis på två helt solcellspanelprydda takpartier.

På ett angränsande tak återfinns ett par kompletterade panelrader som har adderats för att öka solcellsparkens totala kapacitet till 100 kilowatt. Framför de båda maskinhallsbyggnaderna har Christer avverkat ett mindre skogsparti för att ge solstrålarna mera spelrum.

– I mars 2020 lämnade vi en stödansökan till NTM-centralen.

Vi beviljades en uppbackning på 40 procent. Den 20 september 2020 körde vi i gång parken. Det var dock så pass sent på året att vi inte lyckades producera särskilt mycket el under debutåret, berättar Christer.

Christer tillägger i samma veva att de godkända projektkostnaderna låg mycket under det fastställda

stödtaket på 110 000 euro. Samtidigt har han också varit tvungen att förnya anläggningens elcentral och skaffa ett helt nytt reservkraftverk på egen bekostnad. Sammanlagt handlar det om en park med cirka 260 solcellspaneler. Både offerteringen och installationsarbetet har helt och hållet skötts av elektrikern Karl-Johan Lindeqvist.

Hur kommer det sig att du har valt att satsa stort på den här formen av förnybar energi?

– Diskussioner kring ämnet har förts i några organ som jag sitter med i: Österbottens Kötts styrelse, A-producenters styrelse samt en utvecklingsgrupp för österbottniska svinfarmare.

– Koldioxidutsläppen och höjda elpriser är givetvis viktiga påverkande faktorer. Jordbruket framställs allmänt som en svår miljöbov.

På det här viset vill vi dra vårt strå

till stacken i utsläppsfrågan, säger Christer som berättar att intresset för solenergi har ökat inom den österbottniska jordbruksvärlden.

Tyngdpunkten ligger på självhushållning En huvudprincip är att mängden solel som produceras inte ska överstiga den mängd som vi själva konsumerar. Det är självhushållning och inte extern försäljning av överskottsel som gäller för oss.

Så sammanfattar Christer den filosofi som det egna solenergiprojektet baseras på för närvarande.

– Kapaciteten är alltså 100 kilowatt per timme. Men det är sällan som vi når upp till den mängden.

Ibland kan det handla om 90–95 kilowatt under några timmar av en riktig solig sommardag.

KustNytt besöker Christers anläggning en solig måndagskväll strax efter vårdagjämningen.

– Idag har det bästa resultatet varit 66 kilowatt. Efter klockan fem på kvällen är siffran nu nere i 13,9 kilowatt. Det totala dagssaldot är 437 kilowatt, upplyser Christer. Även om Christer inte direkt vill beskriva solenergisatsningen som

någon mirakulös ekonomisk räddningsplanka framhåller han att det ändå är möjligt att nästan halvera saftiga elräkningar när produktionen är som störst.

– Under det mörka halvåret tillför panelerna inte så mycket.

Effekten sjunker drastiskt under höstmånaderna och i december och januari ligger produktionen nära noll. Det är först i slutet av februari som det brukar vända mot det bättre.

– Från slutet av maj tilltar elproduktionen med besked. Då genereras det el dygnet runt. Även nattetid, säger Christer.

Hur har själva tekniken fungerat sedan starten?

– Det har inte varit något som helst krångel. Garantitiden för panelerna är därtill lång. Man bör dock vara försiktig när man sopar bort snö så att man inte skadar panelytorna.

– Jag har ursprungligen räknat med en återbetalningstid på 7–8 år. Men om elpriset skulle stiga betydligt i början av nästa år kan tiden förkortas, fortsätter Christer.

Har du några visioner om att bygga ut solcellsparken ytterligare?

– På det tak där de kompletterade panelraderna finns skulle ytterligare 200 paneler kunna installeras. Jag har diskuterat med elektrikern, men inget beslut är fattat i det här skedet.

– Efter en sådan utbyggnad borde kapaciteten ökas till 200 kilowatt och halva produktionen reserveras för försäljning. Om man satsar på extern försäljning och inte enbart självhushållning är det dock inte möjligt att erhålla statligt investeringsstöd.

Energifrågor på tapeten Christer Storfors driver en svinköttsproduktion som omfattar 1000 suggor och 1000 slaktsvin på ett anläggningsområde som uppgår till två hektar under tak.

Malaxföretaget sysselsätter för närvarande åtta personer varav sju är av ukrainsk börd.

– Det skulle finnas behov av att anställa ytterligare en person till verksamheten framöver, säger Christer i samma veva.

Försämrad lönsamhet och ekonomisk motvind har varit ett allmänt fenomen i den finländska jordbruksvärlden under lång tid.

Energifrågorna och allt dyrare priser på el och fossila bränslen är jämt och ständigt aktuella- parallellt med ett accentuerat intresse för förnybara energikällor.

– Man borde komplettera solcellspanelerna med ett vindkraftsprojekt. Kanske kunde man bygga en enda större vindmölla samt eventuellt också satsa på något biogasprojekt. Ett vindkraftbygge skulle försvåras av det faktum att det finns bosättning i närheten.

Att lyckas trolla bort de fossila klassikerna är inte alldeles enkelt.

– Själv använder jag 70–80 000 liter brännolja årligen samt 30 000 kilo gas i spannmålstorken. Det går inte för mig att avvara oljan och gasen. Så det är bara att bita ihop. Gasen kunde ersättas med en flisanläggning. Men det skulle behövas mycket stora flismängder i så fall, säger Christer.

Text och Foto: Joakim Snickars

9

Ett modernt stugboende året om med härlig utsikt, som man kan boka max sju dagar per bokning.

En trappa ner har man egen brygga, fiskevatten och gott om utrymme för att simma.

Därtill en hel ö att upptäcka.

Häng med till Bergö Havsudden.

T

E TACK FÖR TIPS

Vi gör städning, handlar, fönstertvätt, trädgårdsarbete, vedarbete, byggen, renovering, flytthjälp, mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

Stugorna heter Kim, Oliver och Richard. Det är namnet på AnnaLena och Torolf Wests söner.

050 58 99 741

MALAX www.enhjalpandehand.fi

Övernatta på Bergö!

Firma K.Rusk

D

046-5743685 MOLPE

rusk.kristoffer@gmail.com

• Sandblästring och målning • Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagnsdäck med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

K-G Revahl Från vänster Rolf, Leif, Hilding och Torolf West. Bröder och terrassbyggare. séet, cykla runt ön, åka ut med båt, beundra Vikingaskeppet som Magnus Molander byggt med mera.

Syskonskara till hjälp

Positiv respons Lars-Erik Nordlund i Molpe står för ritningarna där också Torolfs tankar och idéer har hörts. Nykvists från Vörå har levererat elementen och West&co inreder och färdigställer dem. Stugorna står klara i vår. Nästa skede blir planteringar, bastu och kringprogram.

– Responsen på satsningen har varit väldigt positiv och VASEK har varit till stor hjälp. Det

Hilding sågar till terrassvirke.

Satsningen på stugorna är ett sätt att utveckla Bergö. här är ett sätt att utveckla Bergö.

Gästerna kan också uppleva badstranden, spela minigolf, handla vid våra försäljningsställen, gå Bergö vandringsled, besöka mu-

Stugorna, med boyta om 40 kvadratmeter, är nu under uppbyggnad. Hemsidan, gjord av Robert Sandström, är klar och bokningskalendern tillgänglig. Sökordet på internet är Bergö Havsudden. Den första juni välkomnas de första gästerna.

– Vi är i fas med jobbet, säger Torolf West. Just nu är jag speciellt tacksam över min stora syskonskara och vänner som bistår hjälp med att skruva, måla, fixa lunch åt hjälpredorna, erbjuda städhjälp och baka kaffebröd, berömmer han.

Man kan hyra stugorna minst ett dygn och max sju dygn på en bokning. Priset är per stuga, dygn

och uppdelad i tre prisklasser beroende på säsong.

Öppet Hus i maj Torolf visar runt inne i en av stugorna och berättar om hur allt blir när det blir färdigt. På utsidan vid en annan stuga skruvar tre av hans bröder terrass. Det är Rolf, Leif och Hilding. Vi pratar en stund om bygget och havsutsikten men också om Ukraina och om det tråkiga som sker i världen.

Torolf ska koka kaffe åt dem och KustNytt drar vidare. Tack för stunden. Det här blir bra.

Till sist välkomnar också Torolf till invigning och Öppet Hus lördagen den 21 maj 2022.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Övermalax 0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

Transport Kennet Westerlund • • • •

Jordbyggnad Grus & Matjord Flis Rivningsarbeten

✁

RÖMMEN BLEV SANN om att utveckla turismnäringen på Bergö då Torolof West fick bidrag från Aktion Österbotten och skriftligt arrendeavtal med skifteslaget. West bygger nu tre övernattningsstugor nära Bredhällans båthamn på Bergö.

Något han tänkt på i minst femton år.

Han hyr en arrendetomt av Bergö skifteslag och har uppfört tre stugor för uthyrning året om.

Stugorna är namngivna efter Anna-Lena och Torolfs söner: Kim, Oliver och Richard.

– Ett rum med stugkök och soffgrupp, ett sovrum, ett loft, sammanlagt sex bäddplatser, toalett och dusch, TV, luftvärmepump.

Fullt utrustad, berättar West.

– Var vi är? På Margrund, nära Bredhällans båthamn. Det här är sedan tidigare ett planerat område för rekreation.

Enda boendet på Bergö för utomstående gäster som finns idag är ett populärt Bead&Breakfast och en ny caravanparkering. Behovet är större än så och det verkar som att intresse för övernattningar finns hos hobbyfiskare, turister från nära och fjärran men också hos hemvändare.

• Städning • Gräsklippning • Fastighetsskötsel

Tfn. 050-4310658 transport.westerlund@gmail.com

E-Mek AB Fordonsreparationer Däckservice AC-Service Avgastest bensin och diesel Norrvägen 339 • Petalax Tel. 050-9194104

10 TEKNIK & UTVECKLING

BONUSTIPS ALLA BONUSKORT I EN APP Med appen Stocard samlar du enkelt alla dina bosnuskort på ett och samma ställe. Allt från Plussa till Finnair, IKEA Family eller HM och andra kort kan du mata in här för att slippa ha dem i plånboken.

Navigera på sjön Rör dig mycket på sjön men inte vill betala för dyra appar såsom Navionics, kan du testa appen 0100 100. Du får sjökortet och farlederna direkt i telefonen. Appen finns både i en enklare gratisversion och i en betalversion.

Nyttiga vardagsappar

På resa Idag är det enkelt att både boka och planera en hel resa via mobilen.

På TripAdvisor-appen får du alla tips och recensioner som behövs. Hotell kan du boka via appen Booking eller Hotels, och de flesta flygbolag samt VR har egna appar. Väl på plats kan du göra resan enklare med att ladda ner en app för valutakonvertering, och kanske en mobil ordbok i telefonen.

Förbättra dina bilder Med några enkla knep kan du göra stora förbättringar på dina mobilbilder. Telefonen har egna, inbygga justeringsreglagen men med appar som Photoshop, Photo Editor, Afterlight och så vidare är möjligheterna oändliga. Testa dig fram!

Lyssna på musik, ljudböcker och poddar Möjligheterna är oändliga. Musiken hittar du enklast via Spotify, och utbudet av poddar inom olika ämnen är idag enormt. Med appen Podccaster hittar du lätt just din favorit.

I appen RIX FM kan du lyssna på olika rikssvenska radiokanaler som inte annars hörs hos oss – vad sägs om till exempel Skärgårdsradion eller Dansbandskanalen?

FAKTA SÅ FUNGERAR GPS I DIN TELEFON • GPS (förkortning av Global Positioning System) är ett system för satellitnavigering där en uppsättning satelliter ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position (longitud, latitud och altitud), var som helst på jorden.

• Systemet utvecklades ursprungligen av det amerikanska försvarsdepartementet på 1970-talet och var avsett för att styra de amerikanska kärnrobotarna till sina mål i dåvarande Warszawapaktens städer.

• Systemet togs inte i drift före 1994 och adopterades då snabbt också av den civila världen, som idag gjort sig mer eller mindre beroende av det.

• GPS-nätverket är uppbyggt av drygt 30 satelliter som roterar runt jorden på ungefär 20 000 km höjd. Varje satellit har en radiosändare och ett exakt atomur. Satelliterna roterar i olika banor och är placerade så att var man än är så kan man få kontakt med minst fyra satelliter.

• En GPS hittar din position genom att räkna ut avståndet mellan dig och satelliterna. Positionen beräknas genom att beräkna tiden det tog för signalen att nå mottagaren.

• GPS fungerar helt utan påverkan av andra nätverk, som exempelvis internet och kan därför fungera utan dem.

• GPS är inbyggt i en stor del av den elektronik som vi använder som redskap varje dag. Det finns i mobiltelefoner, bilar, båtar, klockor, kameror, datorer och lantbruksmaskiner.

• GPS används också i nöjessyfte. Mobilkameran använder exempelvis GPS för att spara information om var du tagit dina bilder - sedan kan bilderna lagras i ett album med minnen från en specifik plats.

Dennis Holmberg på Multitronic/iTronic, konstaterar att apputbudet fortfarande är större hos Apple än hos Android. Den som köper mobiltelefon på Multitronic eller iTronic, har alltid möjlighet att få ”start up-hjälp” här, vilket man märkt att många äldre användare önskar när de byter telefon.

Dagens mobiltelefoner – smarttelefonerna – är effektiva små datorer som kan förenkla vardagen på många sätt. Med några klick kan du kolla helgens väder, skapa veckans inköpslista, parkera och betala tankningen utan att fumla med vare sig bankkort eller kontanter. Dennis Holmberg, inköpschef på Multitronic, ger här sina bästa apptips till KustNytt-läsarna.

E

N APP ÄR ett litet mobildatorprogram som du installerar på din telefon för att ge den fler funktioner. Du laddar ned appar från en speciell butik i telefonen. Det går också att ladda ned en app till datorn och föra över till telefonen manuellt. För iPhone (iPad/iPod) heter appbutiken ”App store” om du besöker den via telefonen, eller iTunes store om du besöker den via datorn. För Android heter appbutiken ”Market”.

112 Suomi Nödcentralverkets app 112 Suomi borde alla ha i sin telefon.

I en nödsituation lönar det sig att ringa nödsamtalet via den här appen, som förmedlar din position till nödcentralen automatiskt. Appen baserar sig på lokalisering med hjälp av en GPS. I appen finns också telefonnumret till Sjöräddningen, Giftinformationscentralen och Mannerheims barnskyddsförbunds telefon för

barn och unga. Appen går att ställa in på svenska. 112 Suomi är gratis för Android, IOS och Windows phone.

Bergöfärjans app – Har man då och då ärende till Bergö, men inte har pluggat in färjetidtabellen utantill, är den här appen riktigt användbar, säger Dennis.

11

Skur´s Däck & Maskinservice Slitna Däck?

Drop in Däckbyte alla dagar

F-Secure Key

Appen har utvecklats av Korsholmaren Patrik Pada, som har sommarstuga på Bergö, och kan laddas ner från adressen https:// bergo.link. Den här appen hittar man däremot inte i varken App Store eller Google Play.

Tack vare den här appen slipper man hålla reda på alla sina olika lösenord. Man kan samla dem här på ett enda, säkert ställe – i stället för att till exempel lista dem i sina anteckningar i telefonen. Appen fungerar på alla plattformar och kan även föreslå nya, starka lösenord åt dig.

WhatsApp Skicka meddelanden till familj och vänner gratis – WhatsApp använder nämligen telefonens internetanslutning för att skicka meddelanden. Med röstsamtal eller videosamtal kan du prata med familj och vänner gratis även om de befinner sig i ett annat land. Med gruppchatt kan du dela meddelanden, foton och videor med upp till 256 personer samtidigt. Du kan även ge gruppen ett namn, stänga av eller anpassa aviseringar och mycket mer.

Bring!

Foreca, FMI och andra väderappar Appen 112 Suomi är mycket användbar.

Med den får du direkt fram din position och kan också direkt från appen ringa nödsamtal.

– Den här appen använder vi jättemycket i min familj, konstaterar Dennis.

Den förenklar familjens gemensamma matinköp genom att man kan skapa och dela inköpslistor – lägga till det som behöver handlas, ta bort när det är köpt och så vidare. Med antingen sina Apple- eller Googlekonton kan hela familjen ansluta sig och det finns också recept i appen. Dessutom kan man skapa skilda listor för olika affärer för att alltid ha rätt ordningsföljd på produkterna.

Mobile Pay Glöm kontonummer och kontanter - med Mobile Pay-appen landar pengarna på mottagarens konto i ett ”swish”.Appen gör det möjligt att överföra pengar till en kompis eller familjemedlem via mobilen. Allt som behövs är appen och telefonnummer. Det är ett enkelt och tryggt sätt att överföra pengar och pengarna syns direkt på mottagarens konto.

– Numera kan man ofta också använda Mobile Pay som betalningsmedel på Internet, tillägger Dennis.

I de flesta telefoner finns idag en inbyggd väderapp, som dock ofta lämnar en del övrigt att önska. Det finns många andra, kostnadsfria och bra väderappar att ladda ner, exempelvis Foreca, FMI, Yr och AccuWeather. Även dessa baserar sig på GPS och ser automatiskt var du befinner dig, men du kan också kontrollera vädret i andra delar av världen, till exempel inför en resa.

Vasabladet Läs dagstidningen var och när som helst i mobilen eller på läsplattan med Vasabladets egen app. Här kollar du också enkelt senaste nytt, kan spara valt innehåll och söka i arkivet.

Tankningsappar Via adressen https://bergo.link kan du ladda ner appen med Bergöfärjans tidtabell. Den här appen hittar man däremot inte i varken App Store eller Google Play.

Easy Park Betala din parkering enkelt i mobilen – varken parkeringsbricka eller dekal behövs längre då du använder Easy Park, och du slipper tänka på kontanter eller stå vid parkeringsautomater. Appen ger dig notis om när parkeringstiden går mot sitt slut så att du enkelt kan förlänga den, och du kan även använda appen för att hitta lediga parkeringsplatser.

Easy Park baserar sig på GPS och appen upptäcker automatiskt var din bil är parkerad.

Vardagar 9:00 – 20:00 ° Lör & Sön 10:00 – 15:00 RING: Tobias Skur 050 330 97 54 / Lallastået 21, Solf

Parkeringen blir betydligt smidigare med appen Easy Park.

De behöver inte mata in bankkort eller sedlar i någon automat – speciellt tacksamt när det blåser 15 m/s och termometern visar -20. Betala tankningen via appen medan du sitter i bilen, och först därefter behöver du stiga ur och gå till pumpen. Olika kedjor har egna appar.

YLE Arenan – Med den här appen kan du när som helst titta på YLE:s programutbud i din mobil eller läsplatta så länge du befinner dig i Finland. Det är gratis att registrera sig och nya funktioner tillkommer hela tiden i appen.

Arenan påminner dig då det finns ett nytt avsnitt i din favoritserie och du kan själv välja textningsspråk.

Text: Anna Sand Foto: Anna Sand samt pressbilder och skärmdumpar

Fråga oss om Bosch bergvärme!

Tel. 06 3341 090 | E-post ifo@vvsvarme.fi

AB SKINNARS VERKSTAD OY Reparationer och service USA-bilar Reservdelar Mjölnaregatan 15, Vasa • Tel 3198 600 Vi erbjuder: erbjuder: Vi ✓Service och och reparationer reparationer av av bilar, bilar, traktorer traktorer och och övriga övriga fordon fordon ✓Service ✓Rökgasmätning för för dieselbilar dieselbilar ✓Rökgasmätning Sommardäck Kolla dina sommardäck i tid ✓OBD-test, övrig övrig besiktningsservice besiktningsservice ✓OBD-test, till förmånliga förepriser! säsongen ✓Brännoljeförmedling ✓Brännoljeförmedling ✓Däck- och och fälgförsäljning fälgförsäljning ✓DäckVälkommen!

Välkommen!

Pörtom Bil Bil & & Traktor Traktor Öb Öb Pörtom Velkmossv. 44 Velkmossv.

RUNE: RUNE: 0500-560974 TONY: 0500-560974 040-5646334 TONY: JENS: 040-5646334 040-1875665

12 TEKNIK & UTVECKLING

JOHANNA GRANLUND

SÄLLAN ÄR TRÄDGÅRD så roligt som just den här tiden på året, då vårsolen värmer, möjligheterna känns oändliga och man snart, snart kan börja gå ut och jobba på riktigt.

Men i år känner jag också mer allvar i trädgården. Jag har något av en prepper* i mig, en som alltid brukar vakna till vid tider som den här, då man tydligare än vanligt påminns om att trygghet inte är något vi kan ta för givet. Så nu fantiserar jag lite om jordkällare och borrade brun�nar och funderar på om jag borde

Medvind för

med en fungerande matproduktion i det egna landet. I skrivande stund har regeringen klubbat igenom ett stödpaket till jordbrukarna på 300 miljoner euro. Jag hoppas att det dessutom skulle gå att förhandla fram skäliga priser för producenterna som en mer långsiktig lösning, men också att det här blir en extra sporre för jordbruksbranschen att ta fram alternativ till fossilt bränsle och konstgödsel från sinande resurser. I den egna trädgården på hobbynivå finns förstås inga lönsamhetskrav, utan här handlar odlingen i stället om att det är vacker, gott och om att vi helt enkelt vill.

TIDIG VÅR I TRÄDGÅRDEN försöka övertyga min man om att det skulle vara läge att skaffa den där vedspisen som vi redan har en färdigt förberedd skorstenskanal för.

ODLAR GÖR JAG i vilket fall som helst, egentligen bara för att det är roligt, men jag har alltid med viss tillfredsställelse tänkt att om man någon gång skulle befinna sig i den situationen att mat från butiken inte längre var någon självklarhet, då skulle vi i vårt grönsaksland åtminstone ha en god början. Jag tänkt på hur mycket lättare det är att klara sig på landsbygden, trots allt. Jag har också tänkt på bilder som visar hur alla små gräsmattor och jordplättar i London – eller var det någon annanstans – för åttio år sedan hade grävts upp och blivit potatis- och kålland.

Jag har tänkt på jordbruket, på skenande bränsle- och gödselkostnader, skrattretande producentpriser och varningar om livsmedelskris. Jag önskar inte krig någonstans, men på grund av kriget i Ukraina har beslutsfattarna mer än tidigare fått upp ögonen för hur viktigt det är

DET FINA MED en trädgård är att den rymmer så mycket och kan ta emot så mycket.

Den är tryggheten i form av ett eget potatisland som motvikt i en otrygg värld. Hårt arbete att skingra tankarna med, ifall man har behov av det. Det terapeutiska i att för en stund bringa ordning i åtminstone en liten, liten del av tillvarons oreda med rensade bäddar och morötter på rad. Också påminnelsen om förgängligheten och den oundvikliga döden för allt levande, en insikt att vänja sig med och förhålla sig till.

Och den rena livsglädjen, ivern, hoppet och framtidstron i nysådda frön, runda små knoppar och solen som väcker jorden. Den är skönhet och en stunds vila mot en varm södervägg. Smaken av solvarma jordgubbar, doften av den vita midsommarrosen. Den är vissheten om att det, efter varje hård vinter, kommer en ny vår. * Prepper - en som ägnar sig åt krisberedskap på varierande nivåer från att bygga upp hemberedskapsförråd av mat och vatten och vara förberedd för längre elavbrott, till att gräva bunkrar och hamstra bränsle.

Det fina med en trädgård är att den rymmer så mycket och kan ta emot så mycket

I mars öppnade Forststyrelsen sitt nya kontor i Korsnäs på Silverbergsvägen, i samma fastighet som Skogsvårdsföreningen i Österbotten. Där finns projektexpert Heidi Vest på plats tre dagar i veckan. Korsnäskontoret ska fungera som presentationsplats för projektet och som bas för de som arbetar med det.

Mellan 70 och 100 kraftverk ska rymmas på området som ligger 15-30 km utanför kusten.

Det långa avståndet gör att turbinerna kommer att synas från strandlinjen.

13

vindkraftsprojekt Den havsvindpark som planeras utanför Korsnäs är ett stort och nationellt viktigt projekt. Så stort att man redan nu i planeringsskedet från Forsstyrelsens sida öppnat kontor på plats.

Malaxbördiga Heidi Vest har utnämnts till projektexpert för den planerade havsvindsparken och hon finns på plats i kontoret tre dagar i veckan, tisdag till torsdag.

H

EIDI VEST INLEDER med att poängtera att tröskeln för att besöka kontoret ska vara låg.

Hon har rollen som både informatör och koordinator samtidigt som hon också jobbar med planeringsteamen som finns runt omkring Finland. Men – hur började då allt och hur ser planen ut?

– Forststyrelsen är i egenskap av land- och vattenägare initiativtagare till havsvindparken, berättar Heidi. De har byggt många vindparker förut, men då på land.

Utanför Björneborg finns också en havsvindpark nära kusten, men detta blir Finlands första, egentliga havsvindpark, fortsätter hon.

Korsnäs kommunfullmäktige godkände planeringsinitiativet hösten 2020 och just nu pågår naturutredningar för miljökonsekvensbedömningen.

– Redan 2005 gjordes de första vindmätningarna i området, som har visat sig vara mycket lämpat för ett dylikt projekt med medel­ vindar på upp till 9 m/s. Det är även nära till tre olika hamnar med järnvägsförbindelse samt till energiklustret i Vasa. Dessutom påverkar inte parken sjöfarten desto mer i området, fortsätter Heidi.

Stor kapacitet – mycket el Området ligger långt utanför kusten – hela 15-30 kilometer från land och djupet på området varierar mestadels mellan 10-30 meter, men är ställvis hela 50 meter.

Totalt handlar det om ett område på 220 km² där 70-100 vindkraftverk får plats. Tillsammans skulle de ha en kapacitet på 1 300 megawatt och de skulle producera 5 000 gigawattimmar el per år, vilket skulle räcka till för 250 000 eluppvärmda småhus.

– Det skulle också ge Korsnäs kommun en skatteintäkt på cirka 70 000 euro per kraftverk per år, tillägger Heidi, och totalt under sin livscykel på cirka 30 år skulle projektet ge otroligt stora och positiva kringeffekter i form av sysselsättning och skatteintäkter.

Meningsfullt och motiverande Förutom naturutredningarna ska också partnervalen göras under 2022, och hela planläggningsprocessen ska vara klar tidigast 2024.

Det innebär att parken kan står klar tidigast 2028.

– Något beslut om byggande finns dock inte ännu, men jag hoppas att allt ska kunna går framåt i god anda. Grön energi, och egen, inhemsk energiproduktion är framtiden och det känns väldigt meningsfullt att jobba för detta.

Finland ska ju vara fossilfritt 2035,

FAKTA KORSNÄS HAVSVINDPARK • Yta: 220 km² • Plats: 15-30 kilometer utanför Korsnäs kust.

• Antal: 70–100 vindkraftverk/turbiner • Höjd: Navhöjd 160–180 meter.

Den totala höjden kan bli cirka 300 meter.

• Kapacitet: 1 300 MW för hela parken.

• Energiproduktion: 5 000 GWh el/år.

• Tidtabell: I drift tidigast 2028

tillägger Heidi, som efter tio år utomlands återvände med sin familj till Finland för att arbeta med just detta projekt.

Hon har tidigare erfarenhet av liknande offshore-projekt, bland annat i Tyskland, men kommer nu närmast från Singapore där familjen bott efter en tid i Japan.

P a r o • F A S T E R

B e l l a • S u z u k i • S i l v e r • Te r h i

H o När det gäller n d a • Välkommen och se vårt urval M AKU släpvagnar och båttrailers FÖRMÅNLIGT! e r Båtar och motorer från Korsnäs sedan 1991 c w w w. mrmo t o rs . fi u Korsnäs 06-3641102 Vard 8-18 Lö 9-14 r y BÅTAR OCH MOTORER KÖPES KONTANT

BÅTAR & MOTORER

mr. motors

BESÖK OSS PÅ

LOKALNYTT.FI BYA

Kallelse hem Det havsvindprojekt Heidi jobbade med i Tyskland byggdes 90 kilometer utanför kusten och hade en kapacitet på 400 megawatt, vilket säger något om storleken på det som nu planeras utanför Korsnäs.

– Då blev jag engagerad i byggnadsskedet, så det är extra roligt att nu få vara med redan i planeringsskedet. Att flytta hem igen fanns också i vår plan, och när det här jobbet dök upp kändes det som en kallelse, ler hon.

Till familjen hör också två barn på ett och fyra år och en hund, och just nu renoverar familjen hus i Vasa.

Svarar gärna på frågor Den 14 mars hölls öppningen av Forsstyrelsens Korsnäs-kontor och då fick Heidi bland annat frågor om möjligheten att sysselsätta lokalbefolkningen i projektet, om huruvida transporten av komponenterna ska ske till havs eller på land samt om fastighetsskatteintäkterna från projektet när det verkställts. Att involvera lokalbefolkningen och föra en direkt dialog med dem anser Heidi vara A och O från början av projektet.

– Jag har fått ganska positiva vibbar – havsvindkraft verkar inte väcka samma känslor som på land. Men många har också frågor – bland annat om dragningen av sjökabeln, som Forststyrelsen planerar i samarbete med Fingrid. Det är bara att knacka på och komma in om man har frågor eller vill veta mer, avrundar Heidi.

Text och foto: Anna Sand

PihaPRO®-badtunna Fler färgalternativ på vår hemsida!

Tillverkad i Kaitsor

1790€

Hemleverans

BIOSMART® Minireningsverk Minireningsverk för avloppsvatten från wc och tvättvatten i egnahemshus och villor.

Pris från

3950€

PålGrundarna www.palgrundarna.fi • 044-356 9000

14

Projekt Lärknäs färdigställs under försommaren Renoveringen och nybygget vid Lärknäs serviceboende är på slutrakan och snart återstår bara gårdsarbetena, som ska göras under våren och försommaren.

Vikarierande enhetsledare Ann-Louise Salahddin visar upp de förnyade utrymmena.

P Vik. enhetsledare Ann-Louise Salahddin möter upp i den nya huvudingången vid Lärknäs åldringshem.

Korridorerna är delvis inredda med ”stugknutar” i olika färger och även fönster, för att skapa ett intryck av gamla trähus även inomhus.

ROJEKTET STARTADE EFTERSOM vi hade ett väldigt sjukt hus, med mycket dålig inomhusluft och många mikrober, inleder AnnLouise Salahddin. Nu snart två år senare, ser personalen, som uppgår till över 40 personer, äntligen slutet på projektet. Det har omfattat både rivning, nybyggnation, ändring och renovering av Lärknäs åldringshem och före detta Annahemmet, som tillsammans numera utgör en enhet.

med stora, rymliga och verksamhetsanpassade badrum, fortsätter Ann-Louise.

Någon evakuering av de boende har inte behövts göras under projekttiden – däremot har man förstås varit lite mer trångbodda.

– Allt har gått över förväntan och beträffande tidtabellen har arbetet till och med gått snabbare än planerat. Vi kunde flytta in i de nybyggda utrymmena flera veckor före beräknad tid i höstas, berättar Ann-Louise.

Gått över förväntan

Ny trädgård och uteplats

Vid projektstarten var hemmet indelat i fem avdelningar, A-E, varav tre fanns i de äldsta byggnadsdelarna från 1969 och 1989.

Dessa har nu rivits och ersattas med en helt ny byggnad. De byggnadsdelar som var byggda i början på 2000-talet har renoverats.

– Storleksmässigt har vi ungefär samma ytor att förfoga över och antalet klientplatser är faktiskt en plats mindre. I stället har nu alla klienter egna, en persons rum

AK-Plan Ab har fungerat som huvudplanerare för projektet.

Nybygget beräknas kosta knappa sex miljoner euro, medan renoveringen gick på drygt 100 000 euro. Som huvudentreprenör för arbetet fungerar Tom Knip Ab. Uteområdena har även de planerats av AK-Plan och Tom Knip förverkligar dem via Sunds Trädgård. Ann-Louise ser mycket fram

emot att få ta den nya trädgården i bruk.

– Vi får helt ny plattsättning, nya planteringar med bland annat en syrenpergola och terrasserna blir betydligt mer lättillgängliga än tidigare, konstaterar hon. Sommartid vistas de boende utomhus så mycket som möjligt. Även personalens utrymmen har förbättrats med stora omklädningsrum, duschar och också ett vilorum.

– Köken är välutrustade och vi har en bra personalmatsal, tillägger Ann-Louise.

Hon är nöjd med det nya, fina och genomtänkta huset som också ytmässigt fått ett nytt utseende på insidan. Fototapeter pryder väggarna i de allmänna utrymmena och i korridorerna har man inrett med ”husknutar” i olika färger.

– Nu har alla rumsdörrar också ett lite fönster med en rullgardin, så att vi kan sköta vårt arbete betydligt smidigare, speciellt på nätterna, tillägger Ann-Louise.

ARA-finansiering Från kommunens sida konstaterar tekniska chefen Ulf Granås att användarnas åsikter är viktiga i planeringen – det är de som skall vistas i byggnaden.

– En planeringskommitté tillsattes bestående av förtroendevalda, sakkunniga inom byggbranschen och användarna. Medlemmar ur kommittén gjorde bland annat studiebesök till andra nybyggda

15

Br. Bäcklund Utför även reparationer

 06-364 3140 Gruvvägen 5 • Korsnäs

KVALITETSVÄRMEPUMPAR KVALITETSVÄRMEPUMPAR FRÅN DAIKINFRÅN DAIKIN

Försäljning och service av värmepumpar Besök www.kylservice.fi för mer info

Försäljning och service av värmepumpar • Mer info www.kylservice.fi

KYLSERVICE KYLSERVICE

J.Westling J.Westling

tel. 0500 tel. 0500 240 240 312 312 e-post: info@kylservice.fi e-post: info@kylservice.fi www.kylservice.fi www.kylservice.fi

MALAX KROSS Er leverantör av bergskross och grusprodukter

I terapirummet, som finns i den nybyggda delen, har man möjlighet till pyssel och spel, bakning, frisörbesök och mycket mer.

• Vatten,

avlopp, minireningsverk

• Gårdsplaneringar • Dräneringar

Marcus 0400-362 185 Björn 0400-442 483

I de allmänna utrymmena på de olika avdelningarna pryds väggarna av fototapeter, och i ”lugna hörnan” pryder en stjärnhimmel av lampor taket.

• Husgrunder

m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

BÅTSERVICE

Reparationer, service, tvätt, transport och sjösättning av båtar

BILVERKSTAD Avgastest • Reparationer Besiktningstjänst • Däckförsäljning Småmaskinservice

Auktoriserad Tohatsu servicepunkt

STORSVEDS SOPSERVICE

Reklamtejpningar och lasergravering

Jonas: 045-1333678 Strandvägen 1677, 66100 Malax www.marinedock.fi

Tel. 0500-708381 Även Solf och Sundom FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR Stihl MS 201 C-M

MSA 120 C-BQ

LÄTT, STARK & EFFEKTIV YRKESMOTORSÅG

äldreboenden i Österbotten och för att få en klarare bild över vad som funkar och inte funkar i dylika äldreboenden. Användarna har tillsammans med huvudplaneraren valt inredningsfärger och dylikt, tillägger han.

Kostnadskalkylen för projektet var cirka 5,9 miljoner euro brutto när det inleddes. Tilläggsarbeten och ändringsarbeten har tillkommit under byggnadsskedet och de slutliga kostnaderna beräknas bli totalt 6,3 miljoner euro brutto.

– Budgeten styr planeringen.

Vi ansökte om ARA-finansiering och de har riktlinjer för vad bidrag beviljas för och inte, vilket vi försökte vi hålla oss till. Vi blev också beviljade ARA-bidraget, vilket vi är tacksamma för.

Text och foto: Anna Sand

Specialpris

690€

Stihl FS 410 C-EMK Röjsåg

890€ STIHL- OCH STIGA ROBOTGRÄSKLIPPARE FRÅGA OFFERT ÄVEN MONTERING

- Batteridriven såg

Bilsläpvagnoch båttrailerförsäljning

Brukstid ca 35 min (AK20)

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

379€

• MotoMix •

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

Service av lantbruks- och entreprenadmaskiner, reservdelar, tillbehör, oljor m.m.

Auktoriserad Valtra, Fendt, Sampo, Huddig och Lännenservice

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm • 4,3 kg

279€

Stihl MS 180 Erbjudande 3

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

16

Tillsammans är vi starkare, ett uttryck som också familjen Herasymenko visar när de sitter trygga i soffhörnet i Malax. Från vänster Bohdana, mamma Daria, pappa Serhii, Katalea, farmor Tatiana, Danyl och mormor Lubov. Hunden heter Jessica.

Serhii och Daria hjälper hemlandet Ukraina Ukrainaren Serhii Herasymenko kom till Finland i augusti 2014 och fick arbete på en svinfarm i Malax. Hans fru Daria och parets två äldsta barn kom efter drygt två år senare. Ingen av dem kunde tro att deras hemland skulle invaderas av rysk militär och förstöras av krig.

N

ÄR DENNA ARTIKEL skrivs återstår ännu en vecka av mars månad, så vi vet inte vad som ännu hinner hända innan tidningen går i tryck. För Serhii och Daria kommer datumet 24:e februari 2022 alltid att förknippas med den ryska invasionen av deras hemland.

– De första dagarna följde vi varenda nyhetssändning, för att försöka förstå vilken omfattande tragedi som drabbat Ukraina, minns Serhii.

Snart insåg vi att vi måste bespara barnen det värsta. Vi försöker leva ett något så när vanligt liv här i Finland för våra barns skull – även om tankarna hela tiden finns med familj och vänner i hemlandet.

mellan Moskva och Odessa går genom staden.

Serhii hade vänner som bodde och arbetade i Finland, som föreslog att han kunde söka arbete där. ”Kom hit, det här är ett bra land” fick han höra.

– Jag visste verkligen inget om det här landet, ler Serhii vid minnet. Men jag hade funderat på var jag kunde få mer arbetserfarenhet och fick snart höra om grisfarmen som Christer och Lotta Storfors driver i Malax.

Två år gick fort och han tyckte om jobbet i Malax och började trivas bättre och bättre. Därför kändes det bra att familjen kunde flytta med i december 2018. Familjen såg fram emot en trygg framtid tillsammans.

Arbete och trygghet

Lära sig svenska

Vi backar åtta år bakåt i tiden, när Serhii bott snart två år i Danmark.

Han utbildade sig inom agrikultur och fick praktik på en grisfarm, medan familjen bodde kvar i storstaden Cherkassy.

– Vår hemstad finns mitt i landet, belägen invid floden Dnepr, ungefär 160 kilometer sydost om huvudstaden Kiev. Järnvägslinjen

Serhii beklagar att han inte hunnit lära sig svenska ännu. Daria behärskar inte heller det nya språket, så maken får översätta det hon berättar till engelska.

– Jag stiger upp tidigt på morgonen och far till jobbet, så jag är trött på kvällen när språkkurser erbjuds, konstaterar Serhii. Dessutom är många av mina arbetskamrater

från Ukraina och mina arbetsgivare talar engelska med mig.

Barnen började i svenskspråkig skola, fick vänner och intressen som gjorde att de på ett halvår lärde sig det nya språket. Tioårige Danyl spelar fotboll och pratar obehindrat om träningen och laget. Hans storasyster Bohdana är tretton år och går på sexan. Ikväll har hon två kompisar hemma och det hörs att hon kan tala både standardsvenska och dialekt.

– Vår yngsta dotter Katalea föddes här i landet, berättar mamma Daria. Vi tycker att Finland är perfekt för barnen, det är tryggt och finns mycket aktiviteter för dem.

Serhii och Daria håller sig informerade om vad som händer i hemlandet Ukraina. De oroar sig för sina vänner och familjen. De hoppas och tror att ukrainarna ska hålla emot de ryska angreppen och vinna kriget. För en framtid som igen måste byggas upp.

Över en natt Åren rullade på och familjen kände sig hemmastadda i lilla Malax, trots att de kommer från en storstad med närmare 200 000 invånare. Att åka på semester till hemlandet tog ungefär två och en halv dag, med bil genom Estland, Lettland, Litauen och Polen.

– Vi kunde knappt tro nyhetsrapporteringarna den sista veckan i februari, säger Serhii och söker Darias blick. Hittills är vår hemstad inte förstörd, men ryssarna släppte några bomber på ett militärhögkvarter och ett vapenförråd bara några kilometer utanför staden.

För att hjälpa ukrainarna samlade Serhii och Daria in förnödenheter i sitt garage hemma i Klockarbacken. Allt från kläder och skor till mediciner och tvättmedel.

– Redan efter två dagar hade folk kommit med över tio ton, som paret sorterade. Allt lastade i två

långtradare som förde förnödenheterna ner till Helsingfors två veckor senare.

Hjälper de nyanlända Serhii blir blank i ögonen. Han kunde inte drömma om att människor skulle dela med sig så mycket.

– Vet du, några pensionärer kom hit med det sista de hade. De ville verkligen hjälpa till, fast de inte har så mycket själva.

Nu kommer de inte att arran­ gera fler insamlingar för att sända i väg, även om såväl de som blivit kvar i Ukraina liksom de miljoner som flytt ur landet behöver både mat och kläder. Också männen som krigar behöver utrustning och förnödenheter.

– Vi kommer i stället att vila lite emellan nu, för att framöver hjälpa de familjer som kommer hit till Finland, säger Serhii. Så mycket vi

bara kan ska vi hjälpa vid registrering, att hitta tak över huvudet och det viktigaste för att människorna ska klara sig i början.

Struktur och tid Serhii värdesätter den struktur och ordning som han ser i Finland.

Han respekterar Sofia Lillgäls, som är koordinator i Malax och den som i sin tur kommunicerar med andra städer och kommuner.

– Vi måste hjälpa där det behövs, inte överösa med sådant som vi råkar ha samlat in. Vi vet inte vilka familjer som kommer, men att de kommer – det vet vi.

Serhii vet att de människor som flytt Ukraina nu behöver stöd för att hitta en vardag i ett nytt land.

Tiden skapar struktur och förhoppningar om framtiden, bara människorna hjälper varandra.

När det är svåra tider visar det sig också vem människorna är.

17 Han understryker flera gånger att han eller familjen inte har något emot ryska människor – det här är inte deras krig.

– Jag blev så rörd över en rysk flicka som kom hit med två stora väskor och sa ”förlåt, förlåt”! Hon skämdes över att vara rysk och ville visa att hon inte var delaktig i det som sker. Vi sade flera gånger åt henne att hon inte behöver känna skuld eller skam.

Fake news och propaganda Serhii håller kontakt via mobiltelefon med sina vänner som anslutit sig till militären i hemlandet. När han frågar om läget svarar vännen vanligen bara att ”det är lugnt”, för båda är de medvetna om att risken är uppenbar att telefonkontakt kan avlyssnas av ryssarna.

– Vi vet ju att det inte är lugnt, säger Serhii. Vi vet att maten är slut, att det inte finns vatten och att människorna tömmer vatten ur värmebatterierna eller skitiga diken för att försöka dricka. Men vi är i det här kriget tillsammans, då blir vi starkare och orkar.

Serhii och Daria vet att krig alltid medför falska nyheter och propaganda. Att man försöker tolka situationer ur den synvinkel som passar angriparna bäst. Ryska nyheter är helt regisserade av staten.

– Alla ukrainare förstår och talar ryska, förklarar Daria. Däremot förstår ryssarna inte det ukrainska språket.

Ett enkelt folk Serhiis och Darias mammor är väninnor och umgicks dagligen hemma i Ukraina. Efter en strapatsrik flykt under många dagar kom de slutligen fram till Malax den fjärde mars.

– De har längtat efter sina barnbarn och är förstås lättade över att ha kommit hit. Men... inte är det lätt för dem här heller, då de vet vad som händer där hemma. Kanske skulle det vara lättare om de kunde tala med människor här i byn, men ingen av dem kan engelska eller svenska.

Serhii beskriver ukrainarna som ett enkelt folk, som mest av allt vill få vara i fred.

– Vår enda önskan har varit: låt oss få leva i fred! Jag vet att alla som kommer till Finland och andra länder nu vill ha arbete tills de kan återvända hem till Ukraina. Inte vill de bara komma hit och vänta.

Han hoppas att de som anländer ska kunna få sysselsättning och känna att de är till hjälp och nytta i Finland. Kanske samtidigt lära känna de som bor i byn och kommunen.

– När ukrainarna kommer till våra trakter ska vi försöka att hjälpa så mycket vi kan. Ni får gärna fråga oss igen då om vilka saker eller åtgärder som behövs. Vi vill vara en del av den strukturerade hjälp som kommunen och frivilliga samordnar.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

TACK FÖR TIPS E

T

En u-sväng mitt i livet MARIA PROST ÄR född och uppvuxen i Smedsby. Hon utbildade sig till speciallärare och redan under studiepraktiken tyckte hon om att jobba med högstadiets och andra stadiets elever. Jobbet som speciallärare är – speciellt. Ett arbete där du jobbar nära eleverna och där förtroende och tillit är viktiga byggstenar.

– Givande och intressant på många sätt. Krävande. Och är man som jag, en sådan som har svårt att säga nej, vet man inte alltid när man närmar sig sin egen gräns. Åtminstone inte på förhand.

Hon har arbetat vid flera av nejdens högstadier och inom andra stadiets utbildning vid Optima i Jakobstad.

För Maria blev det tidvis mycket jobb och återhämtning som uteblev. Ett sätt att varva ner och slappna av var att ta ett glas vin, som blev två och tre och allt oftare. Hon var trött, för det mesta trött och när hon slutligen beställde tid till företagshälsovården visade det sig att hon gjort ”alla rätt” för att diagnostiseras för utmattning. Arbetsrelaterad även om hon i efterhand också inser att det låg andra oupplösta knutar bakom.

– Läkarbesöket var precis inför ett jullov och jag fick i första hand rekommendationen att vila och återkomma sen.

Hon berättar vidare och nystar på samma gång upp en annan tråd.

– Jag kommer från ett hem med kristna förtecken, är konfirmerad i kyrkan, har alltid haft min egen gudstro men blev inte först en församlingsaktiv vuxen. Min man Johnny, som är hemma från Bergö, har bakgrund inom pingströrelsen och Taborförsamlingen på Bergö.

Marias mest ledsna och hittills tröttaste höst var för fem, sex år sedan. Hon hade tjänst i Jakobstad och paret bodde i Monå.

– Jag mådde inte bra. I min livskris kände jag för, och tillät mig, att gå till pingstkyrkan där jag grät mig igenom gudstjänsterna och fortfarande var ledsen. Först. Sen bestämde jag mig för att ge Gud en ärlig chans. Jag blev döpt och kände att jag fick återupprättelse.

Hon tycker att det på ett sätt är svårt att förklara och på ett annat sätt blev det nya så självklart för henne. Att det skulle bli så här. Att hennes Gudstro skulle växa, att hon skulle bryta mönster i livet och att hon skulle sluta dricka alkohol. Att hon skulle göra en u-sväng.

På riktigt.

– Så blev det. Där och då kändes det lätt. Sedan dess har jag känt att jag fått vägledning, att olika saker har lett mig framåt till det jag är och gör idag.

– Jag mår bra nu. Jag är en mera lugn person. Grubblar mindre över hur saker borde ha varit eller borde vara. Är mera anpassningsbar och trygg i det som är.

Jag känner mig glad.

Hon har alltid tyckt om lärarjobbet, att bygga relationer och möta barn och ungdomar.

– Det var inte det att jag inte trivdes på jobbet. Det var viljan att bryta mönster. Jag sökte därför jobb vid dåvarande

Allkristen Bokhandel i Jakobstad. Där var jag ett år. Återvände till lärarjobbet en tid och fick sedan frågan om att jobba på deltid inom Finlands svenska Pingstmission.

– Johnny sökte, och fick, jobb på Bergöfärjan och hösten 2019 flyttade vi till Bergö. Och en dag fick jag ett samtal av Rafael Kecklund. Han frågade om jag kunde tänka mig att överta hans uppgift som församlingsföreståndare inom Petalax pingstförsamling. En befattning om 20 procent av heltid.

– Det kändes som en stor utmaning, men jag upplevde att jag både ville och skulle anta den. Jag började i somras,

Det finns verksamhetsformer vi vill utveckla – exempelvis musikverkstad för barn och ungdomar.

På senare år har Maria förstått hur mycket den ofrivilliga barnlösheten påverkat henne, hur hon förträngt den och mest sörjt inombords. Nu förstår hon att det påverkat hennes mående under årens lopp.

– När jag var trettio år opererades min livmoder bort. Ungefär då när man på allvar börjar fundera på att skaffa barn.

Då gavs jag – vi inte längre möjligheten till biologiska barn.

– Så länge jag valde att inte prata om det, tills jag mötte en själavårdare

Maria Prost är församlingsföreståndare i Petalax pingstförsamling.

Hon är ödmjuk inför sitt uppdrag, lyssnar och delar egna erfarenheter. Hennes egen livskris och u-sväng mitt i livet har gett henne nya och värdefulla insikter – om livet och vad det bär med sig.

sommaren 2021. Coronatiden har präglat vår verksamhet men nu ser vi framemot en ny sommar.

Församlingen har ett trettiotal medlemmar, bönehus i Petalax, gudstjänster på söndagar, en kvinnosamling en gång per månad med mellan 20 och 40 deltagare. Kvinnosamlingarna gästas oftast av en person som berättar sin livsberättelse.

– Vi deltar i Julhjälpen som ordnas inom kommunen, vi har fadderbarn och vi stöder missionsarbete genom insamlingar. Vi har inlett en Alpha-kurs som innefattar grunderna i kristen tro och vi är med och arrangerar sommarläger vid lägergården i Vassor.

– Anders Ekström är ordförande inom församlingen och Rafael Kecklund, som har varit församlingsföreståndare i hela 50 år, är till stor hjälp för mig i mitt arbete. Pingstförsamlingen är en registrerad förening och sköter sin egen ekonomi.

Våra utgifter täcks så gott som helt av församlingsmedlemmarnas donationer.

För särskilda ändamål har vi också ansökt om och fått bidrag från Aktiastiftelsen.

Hon fortsätter.

– Frivilligverksamheten är vår styrka.

Vi har frivilliga som sköter musik vid gudstjänsterna, som sköter serveringar, städar och predikar. Jag håller ihop verksamheten och sköter administrationen.

som hjälpte mig på vägen till acceptans.

Nu märker jag att det också finns behov hos andra att diskutera barn och barnlöshet.

– Min önskan är att vi inom församlingen ska våga öppna upp och prata om olika saker, också de som inte alltid är så bekväma. Jag tror att alla mår bra av att möta Guds nåd. Jag vill lyssna och vara till hands.

Hon försöker påminna sig själv om att inte ta på sig för mycket. Hon påbörjade teologistudier på distans men har pausat dem för tillfället åtminstone.

– Som församlingsarbetare tycker jag om att förbereda gudstjänsterna och att medverka i dem. Det hör till jobbet och det hör till det jag vill göra. Men att möta människor i andra sammanhang och lyssna till dem är lika viktigt. Att luta mig tillbaka och ta till mig Guds ord. Det ser jag också som förkovran.

– Bönen är viktig för mig. Jag brukar ofta be när jag kör bil. Det är ensamtid man inte ska underskatta. Jag brukar också börja dagen med hjälp av en bibelapp, en stund där jag landar och förbereder mig inför dagen.

– I övrigt känner jag avkoppling i naturen. Helst vid havet.

Text och foto: Lisbeth Bäck

18

PÅSKKRYSS

Namn:________________________________________________ Adress:_______________________________________________ Telefon:_______________________________________________

Fyll i korsordet, skicka in och delta i utlottningen av en SODASTREAM. Skicka in lösningen senast 24 april 2022 till adress KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa

Tips till KustNytt:_____________________________________ ______________________________________________________ EMIRAT

SLÅ HÅRT PÅ NÅGOT

ANKUNGEN VANSKAPTA

I EN SÅN BYTS ÅSIKTER

PERIOD

SKENARBETAREN

EN FORM AV KALABALIK

STARTA UPP LECTER, RUSKIG FIGUR KAP OCH FYR PÅ RÜGEN

 UPPRÖRT BET. OCKSÅ OCKSÅ

BADPLATS

BONOBOBAK

LÄRLINGAR

DEN ÄR PÅ GÖR KUN- SVENSKT TV:N OCH I GEN DÄR MILITÄR - TAR TILL BADFRU FLYGHAN RUMMET PLAN SITTER

SOTHÖNAN

KRAFTEN I VÄGGEN RÅ

EN RYSK VERST VAR EN DRYG SÅN SOM SÖKES HÄR FYLLKAJAN SANNOLIK

LOBBAR

KALLAS FRANSKA FLAGGAN

STEKT RIVEN POTATIS

REDDING

AREA FÖR SOLCELLER

SPRED GUDS BUD BLAMAGE

500 I ROM

VULKAN

HYLLA TAUBE, TRUBADUR NEDERBÖRDSBEMÄNGDA SKAPADES

FÖRMERA

RADERAR PÅ DATORN

ÄR JU KALLE ANKA

ÄR VÄL SJÄLVKLARHETER FEL

VEGETABILIERNA PILFODRAL

FATTIGMANSKO

ODENS BROR KONVALESCENSEN

NAKEN

DÅRSKAP

SCHWARZENEGGER BUSKE

VISARE

ODLAD MARK

LÖSÖRE

FYSIONOMIN STUDERAT

MOTIV

VISITERA TIO I GB

OMTANKEN KABLAGE

DET PERFEKTA

KOMMUN MED KYRKSTALLAR OCH VRIDIN GNUTTAN

DE ÄR LÅNGA PÅ SKJORTAN

SVAGT

BRUKAR SES MED MORAL

NERE PÅ BOTTEN STAT PÅ DEN GRÖNA ÖN

REGEL

VÅTARV

HÅGKOMSTEN PENDYL

29-nov

GÖRAN, CHEFREDAKTÖR O IVRIG DEBATTÖR I SVT NYTTJAR HALVERAD

HAVREARTIKEL STÅR MAN PÅ I KÖN

HYFSET OCH PLIN

ARRANGERAT (O)LJUD KANSKE AV FÖRBUNDSTYP?

ORAKA BOCKA OCH NICKA EVAS HEM

VETTEN ÄR EN SÅN

HUVUDSTÖD

HÄSTGÅNG GUD MED MJÖLNER

BLADDRYCK SYSTER LÅTIT MED OFINT VID SOMMARBORDET VISA

STRIDER EFTERLEVANDE OM? STARTORD

GRANSKAT SOM ETT MYTISKT ASASKEPP

GÖR EN MOTOR KRAFTEN SUNDHET

FÖRE TRULL

GER STÖD

GJORDE HUGGVILLIGA GÄDDAN SPIK

ENERGI

TANGO ÄR REVETERAT HUS MED LJUS FÄRG

Konstruktion/foto Jan H. Eriksson

19 BESÖK GÄRNA VÅR HEMSIDA!

Maria Österberg, Nicole Häggblad, Hasse Snickars och Johan Vide. Foto: Privata

Nina Björkgren och Linda Högback.

Premiär för Pörtomrevyn ÄNTLIGEN FICK VI slå upp dörrarna efter lång väntan, säger Nina Björkgren, skådespelare i Pörtomrevyn.

Premiären har blivit uppskjuten flera gånger men 26.3 var det så dags.

– Det var nästan så att det kom tårar, vi har väntat och övat i två år, ingen vågade nästan tro det var sant. Men vi hade så kul!

– Det kändes inte nervöst, ett litet pirr bara. Vi var bara taggade och glada, säger Nina.

Revyn heter ”Öppna dörrarna” och anspelar delvis på coronanedstängningen men Nina menar att de försökt undvika att blanda in viruset allt för mycket.

– Vi börjar dock med att ”spärra in” publiken i skrattkarantän, revyn behandlar aktuella händelser och dråpliga situationer. Igenkänningshumorn är stor, men inte bara lokal, man känner igen sig om man är från Vörå också.

– Alla är inblandade i manusskrivningen och Sören Storbäck

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2022 och du kan vinna en Dyson cyclone v 10 total clean sladdlös effektiv dammsugare, värde 499 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA:

Text: Jennifer Hägen

hemsidan www.lokalnytt.fi e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 344 1814 • via

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser Gilla oss också på

PRISSKÅPET KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

DYSON

• på

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 58 € Inom Europa: 63 € Utanför EU: 65 €

har ressigerat, jag är så stolt över hela ensamblen.

Nina vill tacka alla som kom på premiären och riktar ett extra tack till musikerna bakom revygänget.

– De gör verkligen ett toppenjobb, de syns inte på scen men finns med oss hela tiden!

Pörtomrevyn spelas helger till och med påsk med chans till förlängning om intresse finns.

WWW.LOKALNYTT.FI

VÄRDE 499 € Lokaltidning i Malax & Korsnäs

– Jordbyggnadsföretaget Wideroos Infra har utsetts till Årets Företag i Närpes av Närpes stad på Entreprenörsgalan 2022.

Företagaren Christina Yrjans som driver skönhetssalongen Bella Donna fick priset Årets Företagare av Närpes Företagare r.f.

Grattis!

?

GISSA

VEM

Skicka in kupongen senast 24 april till KustNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________

Här ser du en pixlad bild på en känd amerikansk person.

Namn:_________________________________

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Nina Juselius i Vasa som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätt svar: Michelle Obama

Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

20

BARNS TANKAR OM PÅSK Pellas Text och Foto: Rosita

Påsken symboliserar påskhäxor och chokladägg för många – och att gömma och leta påskägg är kul för barnen. I många familjer säger man att det är påskharen som kommer med godis. Men varför kommer egentligen en påskhare på påsk? Det och lite annat om påsken frågade vi barn i Petalax förskola.

1.Vad är det roligaste med påsken?

2.Varför firar vi påsk egentligen?

3.Varför har man påskhare på påsk?

4.Vad tycker ni om memma – gott eller ej?

RASMUS RIBACKA, 6 ÅR:

ELSA LUNDMARK, 7 ÅR:

MILLA GRANKVIST, 6 ÅR:

”DÅ JAG VAR LITEN FICK JAG TRE PANNOR FULLA MED GODIS”

”PÅSKHAREN KOMMER VARJE PÅSK FÖR ATT GÖRA OSS BARN GLADA”

”I ÅR SKA JAG LÄGGA CHOKLADKNAPPAR PÅ MIN MEMMA”

Jag tycker det är roligt med äggjakt på påsken.

Förra året busade påskharen med mig. Jag var helt säker på att han gömt påskäggen i sin mössa. Men nej, han hade det – i sina händer. Jag har på påsken varit utklädd till hare, jägare och kyckling. Jag minns när jag var liten, då vi gick runt och knackade dörr, och då fick jag tre hela pannor fulla med godis. Vi firar påsk bland annat för att Jesus dog just på påsken. Påskharen finns för att barn ska få påskägg. Jag tycker inte om memma, för jag tycker det smakar lite konstigt.

När jag tänker på påsken så tänker jag mest på godis. Förra året gömde påskharen påskägg bakom vår soffa. Jag har varit utklädd till både katt och kyckling, och när jag var utklädd kyckling så målade vi mig i ansiktet och hade en liten kyckling på huvudet. Vi firar påsk för att Jesus dog efter att någon spikat upp honom på ett bräde. Han var lite för snäll. Påskharen kommer varje påsk för att göra oss barn glada, därför ger den påskägg och godis. Jag själv tycker inte om memma, men min mamma älskar det.

Vi brukar plocka videkissor och hänga påskägg i dem. När jag hittat mina påskägg brukar jag busa lite – och göra en egen skattkarta åt mig själv. Då får jag liksom leta igen, för det är kul.

Vi brukar också alltid klä ut oss hela familjen, och ett av mina syskon var en gång utklädd till ett påskägg. Jag vet inte varför vi firar påsk, men kanske för att det ska finnas en dag som man faktiskt får häva i sig allt godis som finns i huset.

Påskharen finns så barn ska få chokladägg. Jag tycker memma med mycket grädde och socker är gott. Men i år har jag tänkt lägga chokladknappar på min memma, så det ska blir ännu godare.

KUL FAKTA OM PÅSKEN

SALLY BÄCK, 7 ÅR:

KIAN STRÖMSBÄCK, 7 ÅR:

”ROLIGAST ÄR ATT FÅ BREV AV PÅSKHAREN”

”JAG BRUKAR LETA PÅSKGODIS I SKOGEN”

Jag brukar göra egna påskkort med ägg, kaniner och kycklingar. Vi pyntar också lite hemma och har många grannar som ger godis till oss.

Men roligast är att få brev av påskharen och leta godis. Vi firar påsk för att det blir vår.

Påskharen finns för att lära oss att leta efter saker, för den gömmer godiset och ger oss ledtrådar. Jag tycker om memma fastän det ser ut som bajs. Det är liksom som yoghurt, fast hårdare.

Jag tycker det bästa med påsken är att man får äta mycket godis. Jag brukar också klä ut mig till påskhäxa och leta efter påskgodis som påskharen gömt ute i skogen. Förra året var där chokladägg och lakrits. Påskäggen var goda men jag tycker inte så jättemycket om lakrits. Memma – vad är det? Jag har aldrig hört det ordet. Jag vet inte riktigt varför vi firar påsk men tror att påskharen kommer för att ge barn godis, så att de ska bli glada.

På frågan varför man har påskhare på påsk fanns det bara en trolig teori enligt barnen. Påskharen kommer för att ge barn påskägg och göra dem glada.

Barnen har helt rätt i den meningen att påskharen är en figur skapad av vuxna för att roa barn.

Men vad kanske inte många vet, är att den antas ha sitt ursprung i Tyskland. Redan på 1600-talet lade påskharen sina ägg i tyska trädgårdar som barnen skulle leta efter.