10.14 Helsingfors stad: Specialplanerare Nina Gran, och planerare Petri Rostedt,
vid Helsingfors stads avdelning för kultur och fritid (Helsingfors)
Intervjun med specialplanerare Nina Gran och planerare Petri Rostedt vid Helsingfors stads avdelning för kultur och fritid gjordes i Helsingfors 9.11.2018. Helsingfors stad betonar tillgängligheten inom den grundläggande konstundervisningen. Den grundläg gande konstundervisningen på svenska utökades 2018 med bland annat ordkonst, arrangerat av Sydkus tens ordkonstskola, och undervisning i drama på svenska som arrangeras av Föreningen Drama och Teater. Regional omfördelning NG: Helsingfors stad har gått in för en strategi av delaktighet och tillgänglighet. Helsingfors har väldigt aktiva beslutsfattare och de uttalade satsningarna på delaktighet är påtagliga. PR: Helsingfors stad gjort utredningar om kulturutbudets geografiska placering i staden, som visade att den största delen av kulturinstitutionerna ligger inom en tre kilometers radie från Tölöviken och att tillgången till kultur varierar kraftigt i olika delar av staden. NG: Biblioteken är också kulturhus, vi finns inom samma administration och funderar på hur vi till sammans kan vara mer tillgängliga för barn, unga, familjer, och seniorer, framför allt äldre seniorer. PR: En så här stor stad har mycket utmaningar. Varje stadsdel är en egen by och har olika förutsätt ningar att fungera. Vi har satsat mycket på östra och norra Helsingfors. Men utredningen visade att den grundläggande konstundervisningen är ojämnt fördelad i stan. Det har föranlett åtgärder som har orsakat friktion med vissa etablerade kulturinstitutioner. År 2017 gjorde staden en nedskärning på 5 procent i finansieringen till de största statsunderstödda läroanstal terna, som främst är musikinstitut, och de medlen flyttades över till andra konstarter och mindre aktörer. Avsikten var att skapa större tillgänglighet. PR: Nu finns det en stark politisk vilja att göra utbudet mer förmånligt, och främja tillgängligheten. Man ifrågasätter strukturer nu mer än för tio år sedan. Vi försöker ha en diskuterande attityd med fältet, alla vill ju ha mer pengar, ingen mindre. Men ändå måste man kunna omfördela resurserna på ett ända målsenligt sätt. NG: Vi är inte ute efter att skrota de stora traditionella läroanstalterna. De levererar goda resultat. Men vi tycker att de borde testa nya verksamhetsformer. Gruppundervisning kan vara bra, och det har visat sig att också den kan ha pedagogiska fördelar. Det handlar inte bara om att spara pengar. Men en större öppenhet efterlyses. Vissa läroanstalter är redan nu väldigt aktiva i sin näromgivning. NG: Vi ser att den allmänna tillgängligheten är en viktig aspekt. En del kommuner gått in för att via dagvården erbjuda musiklekis. Men om föräldrarna måste betala för den, så leder det till att man plockar ut vissa barn vars föräldrar inte vill betala. Det är inte bra att segregera barn redan som små och plocka ut dem som inte har råd att betala. Gallring bland gku-skolorna Sedan läroplansgrunderna har förnyades 2018 har alla läroanstalter med tillstånd att undervisa från Helsingfors stad varit tvungna att skriva nya läroplaner och skicka in dem till staden för godkännande. I samband med det har staden gått igenom allihopa och gallrat. NG: De olika tillstånden till läroanstalterna hade beviljats under årens lopp. Nu lade vi fram alla på bordet och granskade dem alla samtidigt. Eleverna och familjerna måste kunna lita på en viss kvalitet och framförhållning. Det finns också annat än grundläggande konstundervisning Det är viktigt att minnas att grundläggande konstundervisning bara är en del av all barnkultur och kul turpedagogisk verksamhet. Det finns mycket annat, också sådant som når ut till barn och unga mycket bredare, påminner Nina Gran. 46
