10.8 Åbo stad: servicedirektör för svenskspråkig fostran och utbildning Liliane Kjellman (Åbo

Intervju med Liliane Kjellman, servicedirektör för svenskspråkig fostran och utbildning vid Åbo stad gjordes i Åbo 3.12.2018.

Kommunen sysslar inte med grundläggande konstundervisning:

LK: På de finskspråkiga konservatorierna finns det svenskspråkiga lärare. Men all undervisning torde vara på finska eller så är läraren tvåspråkig. Arbis har inte heller grundläggande konstundervisning. Vi har haft diskussioner om det, men det har inte blivit av.

LK: Stadens invånare vänder sig inte till oss för att få veta vad som finns. De vänder sig exempelvis till Luckan istället. Konstskolorna närmar sig grundskolorna direkt, och via skolorna informeras föräldrarna om vad det finns för utbud. Utbildningsarrangörerna sköter allt via skolorna där eleverna finns, och skolorna hjälper till med att informera. Det verkar ha uppstått spontant och det är ju bra så, så ska det ju vara, att förvaltningen inte blandas in utan de går direkt till stället där barnen finns.

LK: Den grundläggande konstundervisningen är över huvudtaget inte under mig. Jag har inget att göra med den. Det är privata aktörer som sköter den, till exempel Åbo konservatorium, och de är frikopplade från oss på staden. Det är deras rektorer som kan förklara hur de samarbetar med staden. Staden stöder ju genom att erbjuda utrymmen avgiftsfritt, om de stöder.

LK: Frågan är hur mycket mer samarbete man kunde ha. Om det vore kommunens egen verksamhet så skulle det vara enklare att besluta sig för att satsa resurser på att kommuninvånarna får så bra service som möjligt, men det är svårare när det är privata aktörer som driver verksamheten. En slutsats är att det är lättare att förbättra resultaten om den grundläggande konstundervisningen är i kommunal regi. Man kunde föra en mer strategisk diskussion om hur vi tänker och hur vi samarbetar. Det är ingen annan än jag som kunde ha den intentionen att samla alla aktörer och tillsammans göra samarbetet riktigt bra.

LK: Det finns ett helt fält att fundera över tillsammans med de olika aktörerna. Det är viktigt att vi kunde jobba i samma riktning och mot samma mål. Men det blir väldigt personbundet om det inte finns institutionellt förankrade strukturer för samarbete.

Bildning bara utbildning

LK: Bildningssektorn i Åbo gäller bara utbildningen. Den har en egen nämnd, och en svensk sektion inom den. Fritids och kultursektorn har sin egen nämnd, men den har ingen svenskspråkig sektion. Då svenskan är i minoritet i Åbo blir den svenskspråkiga kultur och fritidsverksamheten inte så synlig. Det finns ingen svensk förvaltning för bibliotek eller sjukhus, så som det finns för skolorna. På chefsnivå finns det ingen som har specifikt ansvar för det svenskspråkiga. Utöver det finns det förstås enskilda aktörer som har svensk verksamhet som intresseområde, som till exempel Luckan.

LK: Luckan är en viktig part i att informera om svenskspråkig grundläggande konstundervisning i Åbo då de sammanställer broschyren Kul på fritiden, som delas ut till alla elever som går i svenskspråkig grundskola eller svenskspråkigt språkbad i Åbo och S:t Karins. Den inkluderar alla aktiviteter som finns på svenska. Luckan är en viktig aktör för att sprida info om det svenskspråkiga utbudet.

LK: Åbo konservatorium har många svenskspråkiga elever. Taidekeskus koulussasi ordnas i skolorna så att föräldrarna betalar för det. Barnen kan välja konstformer och det funkar delvis på svenska också.

Genom tjänsten Taidekeskus koulussasi erbjuds instrumentundervisning, bildkonst och dansundervisning en termin åt gången.

Svenska skolor centralt belägna:

LK: Det finns en tydlig policy att svenska skolor ska vara belägna i centrum. Vårt elevupptagningsområde är enormt stort, över 14 kranskommuner. Så de kommer inte tillbaka hit på kvällen, utan vi ordnar lektionerna i grundläggande konstundervisning för dem i skolutrymmena efter skolan. Åbo stads policy är att konservatoriet kan arrangera verksamhet avgiftsfritt i våra skolor. Det är klart att det inte är så enkelt

ordnat om det är på kvällen. Men det bygger på att allt är ganska centraliserat. Det geografiska läget kan spela en stor roll. Om man bor till exempel i Nådendal så kanske de söker sig till finskspråkig grundläggande konstundervisning på sin hemort istället. Många elever bor också ganska långt utanför centrum, och det försvårar deras deltagande, om de inte har väldigt aktiva föräldrar.

Delaktighet och prestationskrav

LK: Det är intressant med grundläggande konstundervisning. De som söker och kommer in är ju duktiga elever från välbärgade familjer, det är gräddan som får den grundläggande undervisningen. Många barn och ungdomar, och särskilt flickor, känner jättestor stress. Det kunde man tänka på när man försöker hitta lösningar för att höja ungdomars välmående. Prestationsfri konstundervisning, till exempel dans, kunde vara ett svar på det. Om läroanstalten erbjuder prestationsinriktad undervisning så att meningen är att eleven ska satsa jättemycket och bli jättebra, så hjälper det ju inte mot stressen.