Bildningsförvaltningen och skolan - Rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning

3.3 Vanda Bildningsväsendets verksamhet i Vanda regleras av ett flertal instruktioner. Allmänna, gemensamma bestämmelser ingår i förvaltningsstadgan, medan bildningsväsendets verksamhet och organens uppgifter specifikt regleras bland annat i instruktionen för bildningsväsendets verksamhetsområde, instruktionen för undervisningsnämnden samt instruktionerna för grundskolorna och gymnasierna. Andra instruktioner som berör bildningsförvaltningens verksamhet är instruktionen för svenska kommittén i Vanda samt ekonomistadgan. Staden har ingen skild språkstadga. I förvaltningsstadgan nämns dock att man vid verksamhetens organisation ska följa språklagen och lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda. Även i instruktionen för bildningsväsendets verksamhetsområde anges i 1§ att när verksamheten organiseras ska man ta hänsyn till invånarnas rätt att få service på sitt modersmål, finska eller svenska.

Biträdande stadsdirektören för bildningsväsendet är chef för bildningsväsendets verksamhetsområde. Till dennas allmänna uppgifter hör att svara för att verksamheten är resultatrik och att den är samordnad med stadens övriga verksamhetsområden. Till biträdande stadsdirektörens särskilda uppgifter hör bland annat att svara för ledningen av ekonomiplaneringen, att utveckla samarbetet mellan bildningsväsendets olika resultatområden, att svara för det samarbete som behövs med områdeskommittéerna och att svara för utvecklingen och planeringen i anslutning till verksamhetsområdets allmänna förvaltning, personal och ekonomi. Den biträdande stadsdirektören för bildningsväsendet beslutar också om indelningen av resultatområdet i resultatenheter, om inget annat bestäms i någon annan instruktion.

Organiseringen av den svenska utbildningsförvaltningen I Vanda består bildningsväsendet av ett antal olika resultatområden. Ett av dessa är resultatområdet för den svenskspråkiga servicen. Resultatområdet i fråga ansvarar för organiseringen och utvecklingen av svenskspråkig småbarnsforstran, barndagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning och leds av direktören för det svenskspråkiga resultatområdet. En reform som innebar att man bildade ett eget svenskt resultatområde, dit dagvården också kom att höra, genomfördes i början av 2000talet och kan sägas ha medfört större kontinuitet i fostran och utbildning ända från barndagvård till andra stadiets utbildning. Man ser det i staden som en bra sak att man har en rätt bred organiseringsmodell för det svenska verksamhetsområdet, med allt från barndagvård till gymnasieutbildning inom samma område. Däremot menar man i intervjuerna att det kunde vara komplicerat att inordna ytterligare verksamheter under resultatområdet. Det kunde nämligen bli alltför små volymer och personalresurser om man gick in för att avspjälka den lilla svenska delen av olika verksamhetsformer.

21