5.3 Skolnätet

Slutsatsen av det här är att en klar indelning av verksamheten i resultatområden på språklig grund med egna resultatmål både för verksamheten och ekonomin är viktig ur svensk synpunkt. Ur ekonomisk synvinkel är ett brett resultatområde att föredra framom ett avgränsat, eftersom det ger ett större språkligt inflytande i ekonomiska frågor. Utan ett eget resultatområde skull de svenska frågorna, som det påpekades i flera intervjuer, bli mindre viktiga och beroende av den övriga organisationens välvilja.

När det gäller beslutsfattandet i ekonomiska frågor svarar den ledande tjänstemannen för den svenska verksamheten för beredningen av budgeten. Nämndens förslag till budget föreläggs kommunstyrelsen. Efter att fullmäktige godkänt budgeten ger kommunstyrelsen den jämte verkställighetsdirektiv till nämnderna. Dessa godkänner de till organisationen anpassade dispositionsplanerna där de av fullmäktige uppställda bindande målen delas in i noggrannare delmål som styr verksamheten och delar upp anslagen och de beräknade inkomsterna mellan resultatområden.

Även om skillnader mellan kommuner finns torde det här vara en typisk beslutsgång. Ur språklig synpunkt innebär den att en egen nämnd för den svenska verksamheten är att föredra framom sektioner. Vanligen har sektionerna inte en formell roll i den ekonomiska processen. Undantag finns dock. I Karleby ankommer det på den svenska sektionen att godkänna dispositionsplanerna för varje serviceenhet. Sektionen kommer inte med budgetförslag, men man har rätt att ge förslag till anslagsfördelning och investeringar. I intervjuerna har även framförts att en mera betydande ekonomisk roll för sektionerna kunde ha negativa konsekvenser eftersom helhetsperspektivet på ekonomin kunde bli lidande. Vanligen är det alltså beroende av de enskilda tjänstemännen huruvida ekonomiska frågor tas upp i sektionerna eller inte.

5.3 Skolnätet

Beslut om inrättande och indragning av skolor fattas i allmänhet av nämnden, medan sektionen, där sådan finns, fattar beslut om elevupptagningsområdena. En viss variation i beslutsgången förekommer beroende på hur bildningsförvaltningen är organiserad. I 7§ i instruktionen för nämnderna och direktionerna i bildningssektorn i Esbo sägs exempelvis att nämnden Svenska rum ska besluta om att grunda och lägga ner grundskolor och gymnasier och om sammanslagning av skolor. I 5§ i instruktionen för undervisningsnämnden i Vanda sägs att nämnden beslutar om den grundläggande undervisningens elevupptagningsområden. Vidare har den svenskspråkiga sektionen enligt 6§ samma befogenheter som förordnats undervisningsnämnden då ärendet enbart berör svenskspråkig småbarnsfostran, dagvård eller det svenskspråkiga undervisningsväsendet. Sektionen besluter således om de svenskspråkiga elevupptagningsområdena. I Karleby fattar sektionen beslut om

53

elevupptagningsområdena medan nämnden beslutar om inrättande och indragning av skolor. I Kyrkslätt fattar fullmäktige beslut om inrättande och indragning av skolor medan det i förvaltnings- och verksamhetsstadgan i Borgå sägs att bildningsnämnden beslutar om att inrätta och dra in skolor enligt de strategier och den budget som fullmäktige godkänt.

I flera intervjuer betonas att beslut om skolnätet i praktiken fattas i samarbete mellan flera beslutsnivåer och sektorer eftersom de görs inom ramen för de utvecklingsplaner och anpassningsprogram som fullmäktige och styrelse godkänt. Dessutom är besluten beroende av fastighetsförvaltningens bedömningar av skolutrymmenas skick, renoverings- och utbyggnadsbehov.

Viktigare än den formella beslutsgången är emellertid det faktiska inflytandet över det svenskspråkiga skolnätet. På frågan huruvida de svenska beslutsfattarna har ett tillräckligt inflytande i dessa frågor ges i kommunerna ganska olika svar. I Esbo anses både på politiker- och tjänstemannahåll att inflytandet är tillräckligt eftersom befogenheterna koncentrerats till nämnden Svenska rum. Men också här betonas betydelsen av samarbetet mellan tjänstemän och politiker och inte minst stadsstyrelsens bostads- och lokalsektion. Man upplever att de kompromisser som gjorts inte kan ses som språkfrågor utan varit en följd av det ekonomiska läget, som lett till att skolnätet också måste utvecklas utifrån rimlighetsbedömningar.

I Vanda upplever sig de svenska beslutsfattarna ha en möjlighet att påverka frågor som gäller det svenska skolnätet, eftersom nämnden inte lägger sig i vilka strukturella lösningar man gör på den svenska sidan. Den ledande tjänstemannanivån har haft linjen att de språkliga delarna av verksamheten får göra sina egna lösningar, så länge man uppnår de inbesparingar som man har kommit överens om. Samtidigt betyder det att de ledande tjänstemännen har ett stort inflytande på de språkliga lösningarna. I Borgå har skolnätet de senaste åren varit föremål för omfattande utredningar. En tilläggsutredning om det svenska skolnätet presenterades i maj 2014. Den svenskspråkiga utbildningssektionen kunde inte godkänna det av arbetsgruppen valda förslagsalternativet som skulle innebära stängning av en svensk skola och förflyttning av elever. Bildningsnämnden konstaterade emellertid att utredningen gjorts enligt de riktlinjer som uppställts och förordade arbetsgruppens förslag som väl motiverat ur det svenska skolnätets perspektiv och man beslutade föreslå stadsstyrelsen att de antecknar skolnätsutredningen för kännedom och godkänner utvecklingsprinciperna för det svenska skolnätet enligt arbetsgruppens förslag. I intervjuerna konstateras att sektionen visserligen haft en möjlighet att påverka frågorna men att besluten fattas i nämnden.

54