Redogörelse 1932–33

100 ex. av Kulturens Festskrift

till SO=sårsjubileet 1932 utlämnas till Kulturhistoriska Föreningens ledamöter för med 35 % nedsatt pris 15 kr. för häftat och 20 kr. för bundet exemplar 363 sidor i stort kvart med 200 illustrationer och planscher

Författad av G. J :so n Karlin Framställd och utgiven av John Kroon

Det år som gått, sedan Kulturhist. Föreningen förra gången höll sin årsstän1ma, har såsom lätt inses redan på grund av det femtioårsjubileum Föreningen och museet därunder firat varit n1er än något annat betydelsefullt. Den fen1tioårsberättelse, med vilken händelsen utåt celebrerades, och den fest, som tack ·vare enskilt ingripande, trots Föreningens ekonomiska nöd, kunde hållas den 30 november i vår egen hemstad, och som räknade en representativ församling av in- och utländska auktoriteter med Sveriges kronprins och prins Eugen i spetsen äro talande bevis för vad »Kulturen» i Lund varit, är och betyder.

Då stod också tnuseet fullt färdigt enligt uppgjord byggnadsplan 1ned samlingarnas 36,000 nummer nyordnade i 25 byggnader, utom ekonomihusen, för en kostnad av 865,000 kr. vilket endast med 33,000 kr. översteg de därför beviljade lotterin1edlen.

Men mörka n1oln till följd av otillräckliga årsinkomster för Inuseets drift hänga i form av starkt stegrade skulder fortfarande tungt över våra huvuden.

Det avslag vi fingo på en ansökan om en lotterihjälp å 50,000 kr. dels för täckande av den ovannämnda bristen, dels till den behövliga konserveringsanstaltens slutförande samt de nedsättningar i anslagen från stat och landsting, smn under året skett, har gjort det ytterst svårt att för nu löpande år uppgöra ens en kristidsbudgeL Även i en sådan, som endast kunnat uppgöras genmn Föreningens ben1yndigande till styrelsen om upptagande av nya lån, varigenon1 museets hela skuldsumma stigit till 435,000 kr., gapar ett deficit å 25,000 kr. För täckande av detta samt för vinnande av amorteringsn1edel till skulden har styrelsen därför ånyo ingått till Kungl. Maj:t med underdånig

l{ULTURHISTORISI{A FÖRENINGENs FÖR SÖDRA S\7ERIGE

1932-1933.

anhållan om en första tilldelning av intill 75 ,000 kr. i lotterin1edel. De n utredning av »K ulturens » finansiella ställning, som Kungl. Handelsdepartementet samtidigt härmed låtit utföra och som innebär en anslutning till den gjorda an sö kan, är det hoppets anka re mot vilk et vi för den nä rmaste tiden måste stödja oss, samtidigt med att vi ånyo med förnyad kraft för komman de år vilja klappa på dörren till de anslagsbeviljande myndighete rna, riks dagen, Lund s stadsfullmäktige och Malmöhus läns lan dsting.

Skulle även dessa ansträn gningar bliva förgäves återstår endast att tillgripa realisationens väg under en eller annan form för att genom offrande av mycket rädda det övriga men därvid också flytta ned museet från den veten skapliga och folkbildande rangställning det nu intar.

Till dessa ekonomiska bekymmer komma också kä nnbara personliga förluster, såsom vår vördade om Föreningens och n1useets utv ec kling högt förtjänte ordförande i styrelsen och Kungl. Maj :ts ombud i dens amma prof. emeritus Thyrens samt museets stora välgö rarinna fru Ida Thomander- Warholm s bortgång.

I samband med vår jub elfest fingo vi dock även materiellt erfara så 1nycken vä lvilja och erkän nande, att vi därav måste kä nna ett förpl iktigande att icke låta modet falla : I natura gåvor till san1lingarna fingo vi mottaga värden av mer än 60,000 kr. Brandstodsinrättningarna i Lund stiftade en fon d av 10,000 kr. I det Thoman der-Warholmska testamentet hava vi ihågkommits med 5,0 00 kr. kontant utöver det mån gdubbl a värde bibliotek och inredning repres entera, och vårt upprop till bildande av en jubelfond för litterär verksamhet har givit oss omkring 9,000 kr., viss erligen långt ifrån vad vi hoppats men dock därmed en möjlighet att finansiera den nya Kulturhistoriska handboken och den Skånska textilkonstens historia In. m.

Kulturhistoriska Föreningen åtnjuter alltjämt förn1ånen att som sin beskyddare räkna HANS MAJ:T KO NUNG GUSTAV V.

A. Ledamöter.

He dersledamöternas antal är 8, H. K. H. Kronprins Gustaf Adolf, Chefen för kontrolls tyrel sen C. E. Svensson, v. Konsul W. Westrup, Professor C. Bjö rling, Fru Lilly Qu enne rs tedt, Friherre C. Ku rck, samt de i år nyutsedda, Gen eraldirektör Ole Olsen, Hellerup och f. Landsting sman Johan Thygesen, Lund, till vilka vi i dag hava glädjen överlämna våra he dersdipl om .

14 stän diga le dam öter på gr und av sär sk ilda fö rtjän ster.

Andersson, A., direktör, Lund. Andersson, .J. G., professor, Stockholm. Dunker, H., disponent, Hälsingborg. Haubcrg, P., museumsinspektör, Köpenhamn.

Jahnsson, Jean, f. d. generalkonsul, Stockholm. Karlin, G. J :son, museiintendent, Lund. Liljefors, Bruno, konstnär, Uppsala.

Olin, C. 0., med. d:r, förste livmedikus, stockholm. Toll, H. G., kammarherre, Stockholm. Tornerhielm, G., f. d. landshövding. \Vrams-Gunnarstorp. Wallenberg, Knut, bankdir., Stockholm. Westerström, Th., e. o. hovrättsnotarie. Lund. Westrup, G. Juel-, fru, Rydsgård. Winborg, Th., direktör, Stockholm.

Genom av minst 50

erlagd avgift kr. eller gåvor till minst sam ma värde hava 402 pers oner förvärvat stän digt medlem skap i Fö r eni ngen.

Adelsvärd, A., friherre, överste, Umeå.

*Adrian-Nilsson, G., konstnär, Lund.

Ambolt, Anders, disponent, Lund. Almen, F., v. häradshövding, Göteborg.

*Andersson, B., landtbrukare, DPgcberga. Andersson, C. Th., antik.-handl., Sthlm. Andersson, Fr., apotekare, Lund.

*Andersson, N., grosshandl., Hälsingborg. *Andersson, 0., handlande, Trälleborg.

*Andersson, T., lantbrukare, Eskilstorp. Andersson, W., järnhandlare, Lund. Appeltoft, C., konsul, Landskrona. Arenfeldt, Hagnhild, fru, Sreby, Danmark.

*Arnhamn, V., handlande, Hälsingborg. Arfwidsson, G., major, Malmö. Arwin, A., fil. d :r, Stockholm.

*Bach, Carl, kammarmusiker, Stockholm. llager-Sjögren, J., fil. d:r, folkskoleinspek· tör, Norrköping.

nanck, Erik, direktör, Hälsingborg.

*Beck-Friis. C., greve, Börringe.

*Bennet, Anna, friherrinnn, Örtofta. Bennet, J., friherre, Örtofta.

*Bergcngren, And., godsägare, Harlösfl. Bcrgqvist, B. J:son, generaldirektör, Sthlm Bergström, E., disponent, Malmö. llern, 0., läroverksadjunkt, Lund. Berlin, M., kyrkoherde, Lund. Berling, Ruth, fröken, Ystad.

*Beskow, A., fru, Göteborg. Bjerken, F., folkskollärare, Lund. *Björck, 0., direktör, Stockholm. Björkegren, Elisabeth, fröken, Simrishamn. Björkegren, Sigrid, fru, Simrishamn. Blekingska Iandsmålsföreningen, Lund. *Bock, A., bruksägare, Klippan. Boijsen, C., fabrikör, Hälsingborg.

Bolinder, Th., ingenjör, Stockholm. * Bolmstecl t, Olga, fru, Eslöv. Bolmstedt, H., doktor, Eslöv. Bonde, Philip, greve, Bosjökloster, Snoge· röd. *Bonnier, IC 0., bokförläggare, Stockholm *Borg, P. J., v. konsul, Kristianstad. Brink, Ina, fru, Lund. Bring, E., v. häradshövding, Giiteborg. *Broden, Fanny, fru, Lund. *Bunth, Helena, fru, Malmö. Broome, Alb., v. häradshövding, Djursholm. Biilow, Waldemar, redaktör, Bjärred. *Böckman, Anna, fru, Lund. Bök, N. S:son, ingenjör, Lund. Callmer, Fredrik, stiftssekreterare, Lund. Callmer, Paula, fru, Malmö, * Colliander, Selma, fil. d:r, Lund. *Collin, H. S., häradsskrivare, Lund. *Coyet, H., friherrinna, Torup. *Crafoord, J., fru Lund. Cronberg, P., med. d:r, Malmö. Cronsire, Axel, postexpeditör, Lund. *De Geer, L., friherre, f. d. landshövding, Kristianstad.

De la Gardie, Elvira, grevinna, Stockholm. De la Gardie, Jakob, greve, Maltesholm, Tollarp.

Dickson; E., godsägare, Göteborg. Dickson, R., direktör, Göteborg. *Djurklou, A., friherrinna, Malmö. *Djurklou, G., friherre, Malmö. *Djurklou, Nils, friherre, Malmö. *Djurklou, N., ryttmästare, friherre, Malmö.

Duvander, A., grosshandhne, Malmö.

*Eckerbom, Marie Louise, fru, Lund.

Edling, Lars, docent, Lund.

E·hrenborg, Th. C., länsbokhållare, Kristianstad.

Ehrensvärd, Albert, greve, minister, Paris.

Ehrensvärd, Aug., ryttmästare, greve, Liatorp, Hälsingborg.

Eidem, E., ärkebiskop, Upsala.

*Ekblad, Gustava, fru, Lund.

Ekegren, E., fru, Malmö.

*Ekelund, B. M., bildhuggare, Lund.

Ekelund, J., handlande, Ystad.

*Eklund, Loulou, fru, Lund.

*Eklund, P., kapten, Lund.

*Emmelin, Gunhild, fru, Landskrona.

Eriksson, C.; grosshandlare, Göteborg.

Ericsson, G. E., dhektör, Lund.

Eriksson, J. G., telegrafkommissarie, Gävle.

Fleetwood, C. M., häradshövding, fri· herre. Stockholm

Floborg, Alfred, direktör, Hälsingborg.

Fornmark, A., f. d. förste stadsläkare, Malmö.

Francke, A., löjtnant, Hälsingborg.

Frantz, A., grosshan dl., Veberöd.

Friberg, A., ingenjör, f. d. museiintendent, Jönköping.

*Fromell, M., fröken, Lund.

*Furst, C. M., f. d. professor, Lund.

Furst, Olga, fru, Lund.

Gamstorp, Greta, fru, , Lund.

Gamstorp, P., borgmästare, Lund.

Geijer, K. von, f. d. borgmästare, Stockholm.

*Grahn, Math., fru, Lund.

*Grahn, Otto, handlande, Lund.

*Gren, Anna, fru, Lund.

Grönvall, F. W., hovrättsråd, Stockholm.

Gyllenkrok, Nils, friherre. godsägare, Björnstorp.

Gyllenstjerna, A., friherre, Forsmöllan, Klippan.

Gyllenstjerna, N., friherre, Krapperup, Brunnby.

Göhrn: A., hovrättsnotarie, Lund. Göransson, E. , kronouppbördskassör, Lund.

*Hagelqvist, Gust., herr, Möckeln.

Hagerman, G., konsul, Malmö. Hain, E., konsul, Malmö.

Hallbeck, J., konsul, I\.falmö. Hamilton, A., greve, Barsebäck.

Hammar, H. B., kontraktsprost, Ängelholm.

*Hansson, A. P., handlande, Lund. *Hansson, P., lantbrukare, Tullstorp. Hellerström, Sv., godsägare, Marielund, Nättraby.

Hellner, J., justitierJd, Stockholm. Hellner, A., fru, Stockholm.

*Hemberg, Eugen, länsjägmästare, Växjö Henning, Ivar P:son, konsul, Hälsingborg· Henningsson, A., hovrättsnotarie, Lund.

Herrlin, Axel, professor, Lund.

Herrlin, A., fru, f. Björkegren, Lund. Heyden, 0., v. häradshövding, Lund.

Hildisch, W., fabrikör, Malmö.

Hillerström, Otto, direktör, Hälsingborg.

*Hjelmerus, E., fru, LoshulL

*Hjelmerus, Alfr., f. d. lektor, Härnösand.

Hjelmquist, Fr., fil. d:r, stadsbibliotekarie, Stockholm.

Hjelmquist, Karin, fru, Stockholm.

Holck, 1., fröken, Lund.

Holm, Anna, fru, Lund.

Holmberg, Ad., disponent, Lund.

*Holmberg, Anna, fru, Stockholm.

*Holmberg, C. G., handlande, Lund.

Holmberg, Ernst, direktör, Lund.

*Holmberg, Gottfr., direktör, Lund.

Holmgren, Bror, konsul, Stockholm. Holmgren, Ture, bokhandl., Malmö. Hultman, G., konsthandlare, Lund. Hultman, A., fru, Lund.

*Humbla, Adolf, apotekare, Stockholm.

*Hungerland, H., fil. d:r, Osnabruck. Hyllander, Theodor, fil. lic., Stockholm. Ingelsson, Bernhard, direktör, Hälsingborg.

Ingemansson, A. I., bankdirektör, Lund. Ingers, E., fil. d:r, folkhögskoleinspektör, Hvil:m, Akarp.

*lsherg, H., hnndl:mdc, Lund.

*Jakobsson, IVJar, ingenjör, Stockholm. Jakobsson, Th., major, Stockholm. Janse, 0., fil. d:r, f. d. antikvarie, Stockholm.

*Jansen, A. L., direktör, Malmö.

*Jensen, N. P., trädgårdsdirektör, Ramlösa. Jensen-Carlen, C., direktör, Lund.

*Johansen, P., kapten, Köpenhamn. Johansson, A., byggmästare, Halmstad.

*Johnsson, Ester, fröken, Malmö. Jönsson, And., direktör, Hälsingborg

Jönsson, A., fru, Hälsingborg.

*Jönsson, Frans, fabrikör, Malmö. Jönsson, Johanna, fru, Lund.

*Kallenberg, Märta, fru, Lund.

*Karlin, Gurli J:son, fru, f. Ström, Lund.

*Karlin, Göran G:son, förvaltare, Östarp.

*Karlin, Ored G:son, Lund.

*Karlin, Torkel G:son, Lund.

*Karlsson, Edv., maskinist, Hardeberga.

*Kastman, E., fru, Lund.

*T<illberg, 0., bokhandlare, Hälsingborg. Klercker, Edla af, fru, Köpenhamn.

*Klinckert, 0., vaktmästare, Lund.. Knutsson, J. P., lantbrukare, Långeberga, Påarp.

*Knutsson, Maria, fröken, Malmö.

Knutsson, P., landstingsman, Vallby.

Kock, A., f. d. professor, Lund.

*Kock, Johan, grosshandlare, Trälleborg. Kockum, A., fru, Malmö.

*Kockum, Jan, godsägare, Jordberga.

*Kull, H., lektor, Hälsingborg. Kulle, Thora, fru. Lund.

*Kulle, Thora, fröken, Lund.

*Kullenberg, J. F., handlande, Skurup.

*Kurck, Elsa, fröken, Rynge.

*Kurck, Sigrid, fröken, Rynge. Körner, H., rektor, Lund.

*Lamby, H., ingenjör, Stockholm. Larsson, A., lantbrukare, Stångby.

*Larsson, Alb., konstnär, Lund. Larsson, Hans, professor emeritus, Lund. Larsson, H. A., handlande, Laholm. Larsson, L., snickaremästare, Malmö.

*Larsson, Ludv., f. d. lektor, Lund.

*Larsson, 0., juvelerare, Landskrona.

*Larsson, P., fabrikör, Lund. Larsson, P., kamrer, Skivarp.

*Lenander, E., fröken, Lund.

Lengertz, W., skriftställare, Lund.

*Lennartsson, M., fru, Lund.

Lewan, 0., kyrkoherde, teol. d:r, Knäslorp. ·

*Lewenhagen, A., fru, Lund.

Lilienberg, G. R., justitieråd, Stockholm

Lilliecreutz, A., friherre, Värnamo.

Lilliecreutz, H., friherre, Värnamo.

*Lilliehöök, J. 0., generalkonsul, Shanghai.

Lind, Sture, järnhandlare, Lund.

*Lindeberg, E., tandläkare, Lund. Lindelöf, J. M., fabrikör, Landskrona.

*Linder, E., . generalmajor, Stockholm. Lindgren, A., fru, Lund.

*Lindquist, A., fru, Malmö.

Lindström, C. W., bokhandlare, Lund. *Ling, Karin, fröken, Stockholm.

Ljunggren, C. A., med. d :r. Triilleborg. Ljunggren, E., f. d. överbibliotekarie, Lund.

Ljunggren, Maria, f. d. seminarierektor, Lund.

Ljunggren, R., konsul, Hälsingborg. Ljungström. E. L., fil. d:r, Stockholm. Lundahl, Anna. fru, Lund. Lundahl, Nils, statskonsulent, fil. d:r, Lund.

*Lundbladh, Thora, fröken, Lund. Lundell, J. A., professor, Uppsala. *Lundgren, Andriette, fTu, Lund. Lundgren, C. M., godsägare, Landskrona *Lundgren, Hj., redaktör, Stockholm. *Lundgren. J., handlande, Lund.

*Lundh, Anna, fröken, England. Lyttkens, I. A., f. d. kansliråd, Stockholm.

*Löfstedt, Joh., grosshandl., Hälsingborg. Löfvall, Oscar, direktör, Hälsingbo1:g.

Magnusson, E., hovrättsnotarie, Malmö. Magnusson, 0., rådman, Lund. Malm, A., f. d. förste bibliotekarie, Lund. Malm, Hj., grosshandlare, Göteborg.

*Maresch, 0., disponent, Trälleborg. *Melchier, L. S., herr, Sakirenzy, Ryssland.

*Molin, Gerda, fröken, Höganäs. *Molin, Ida, fröken, Höganäs. Montelin, Fr., apotekare, Lund. Montgomery, J., överste, Stockholm. *Muchardt, H., konservator, Hälsingborg. Månsson, Kerstin, fröken, Furulund. Månsson, P., fabrikör, Malmö.

*Mårtensson, Nils, handlande, Rinkaby. Måås-Fjetterström, Märta, textilkonstnärinna, Båstad.

Nauman, Th., v. häradshövding, Stock· holm.

Neess, B. F. E., konsul, Landskrona. *Neuman, S., handlande, Stockholni. *Nilsson, A., hovjuvelerare, Malmö. *Nilsson, Bernh., lantbr., Dalby.

*Nilsson, Gustaf, herr, Kaffatorp. Nilsson, Hans, lanlLrukare, Brunsbo. Nilsson, J., fru, Svedala. Nilsson, .J., direktör, Hälsingborg. Nilsson, K., kamrer, Lund. Nilsson, Louis, arkitekt, Malmö. ordenfelt, N., fröken, Höganäs. Nordenstierna, Otto, kustbevakningschef, Malmö.

Nordlöf, Oskar, direktör, Stockholm. Nordström, H., fru, Lund. N ordström, W., fabrikör, Lund. *Norelius, Lydia, fröken, Lund. *Norlind, Ernst, konstnär, BorgeLy. Norlind, Hanna Larsdotter, fru, Borgeby. *Nystedt, Elisabet, fru, Lund. *Odencrantz, Tor, häradshövding, Borås. Ohlsson, H. Th., boktryckare, Lund. Olin, Elisabeth, fru, Kristianstad. Olsson, A. Fr., målarcmästare, Lund. Olson, Emil, professor, Lund. *Olsson, Eva, fröken, Göteborg. Olsson. Gerda, fru, Lund. Olsson, J., fröken, Lund. Olsson, N., förvaltare, Sövestad. Olsson, Svea, fröken, Göteborg. *Olsson, Wilh., handlande, Kristianstad. *Oredsson, A., fröken, Grönhult, Arkelstorp.

*Oredsson, S., fröken, Grönhult, Arkelstorp.

*Palm, C. W., direktör, Stockholm. *Pa lmstierna, Sophie, friherrinna, Slackholm.

*Paulsson, 0., dekoratör, Lund. *Paulsson, Sigfrid, dekoratör, Lund.

*Persson, J. Th., f. d. bankdirektör, Lund

Persson, N. F., snickaremästare, Akarp.

Persson, P., bankdirektör, Akarp.

*Petersen, G., disponent, Trälleborg.

Petersens, Katarina af, fröken, S. Lindved, Svedala.

Petersson, A. J., grosshandl., Landskrona.

Petersson. B., f. d. borgmästare, Ystad.

Petren, Emma, fru, Lund.

Petren. Gustaf, professor, Lund.

Piper, Gustaf, greve, godsägare, Högestad. Platen, B. von, kapten, Vettinge, Östra Ljungby.

Po ppius, Dan, agronom. Lunci.

Porat, W. von, f. d. överstelöjtnant, Lund.

Przybyzewski- Westrup, Z. eJc, byr:lsekrt>· terare, Stockholm.

Ramel, Fr., friherre, landshövding, Malmö.

Ramel, H., friherre, Övedskloster.

*Hamel, Otto Malte, major, friherre, Umeå

*Reventlow, Math., grevinna, Målilla.

Ridderborg, L., kassör, Malmö.

Rietz, S. V., proYinsi;dliik: re, Ronneby. Rodhe, Edv., biskop, Lund.

*Roloff-Andersson, Hilma, fröken, Lund

*Rydeman, L., prost, Göteryd. Rosen, And., f. d. lektor, Lund.

*Rosenörn-Lehn, friherre, Munka-LjungJ,y Roslo, Elisabeth, fru, Ljungbyhr(l. Roth, Ad., tandläkare. l;tlmi'1. Ryberg, H., f. d. stadsläkare, Lund.

*Ryberg, S., fru, Lund.

Rydberg, G., kungl. målare, Malmö. Rydbecl\, Otto, professor, Lund. Sahlin, Alb., direktör, Eslöv. Sahlin, Ellen, fru, Djursholm. Schaar, Y., polismästare, Malmö. Schultz, A., handlande, Ystad. Seltir, E., köpman, · Lund.·

*Sievers, Ch., fru, Stockholm. Silfverschiöld, O. B. A., friherre, 1\obcrg Simon, Falk, bankir, Göteborg. Sjöberg, N., med. d:r, stadsläkare, Lands· krona.

Skoog, C. A., fabrikör, Karlshamn. Skånska Landsmålsföreningt"n, Lund. Smith, G., fru, Trällehorg. Smith, Otto, fil. d:r, Karlshamn. Smith, Salomon, apotekare, Ystad. Sommarin, E., professor, Lund. Sonesson, W., grosshandlare, Malmö. Stae! von Holstein, G. M.. kapten. ll;drn stad

*Stickler, Ph., handlande, Trällebor.:;.

*Stille, E., fru, Lund.

*Stjernsvärd, Sigrid, fru, Vittskövle. Strandmark, Anna, fru, Grimslöv. Ström, Helmer, grosshandlare, SfO<;klwlrn

*Styff, Ada, fröken, Lund.

Sundberg, Ester, fru, Mostorp, Getingc.

*Sundborg, Sigrid, fröken, Stockholm.

*Svanberg, Fr., antik.-handl., Stockholm.

Svanlunc..J, G., bokhandlare, Linkö ping.

Svensson, H., direktör, Hälsingborg.

*Svensson, S. H. A., disponent, Kanik. Sylvan, 0., professor emeritus, Göteborg.

*Sörensson, P. K., lektor Lund.

T am m , E., fil. kand., Lund.

Tamm, Y., fil. lic., Lund.

*Tengberg, J., kapten, Stockholm.

Thomasson, Selma, fru, Lund.

Thott, Augusta, grevinna, Skabersjö.

*Thulin, Emil, magistralssekr., Malmö.

*Thulin, Hilda, fru, Malmö.

Thyren, Anna, fröken, Lund .

Thyren, Carl, sekreterare, Lund.

Thyren, Hildegard, fröken, Lund.

•Torell. Anna, fröken, 1\ ungsbacka.

Tornerhielm, Charlotte, fru, Vrams Gun narstorp.

Trana, E., f. d. borgmästare, Göteborg.

Tranchell, C., direktör, Malmö.

Traugott, Ivan, grosshandlare, Stockholm.

Trolle, E., hovmarskalk, Stockholm.

*Trolle-Bonde, Gustaf, greve, Trollcholm.

*Trolle-Wachtmeister, C. A., greve, TI·olleLjungby.

*Trulsson, E., skulptör, Malmö

*Törnblom, Albert, ingenjör, Malmö.

Törne, F. \V.. professor, Lund.

*Uggla, Signe, fru. Lund.

Wachlmeisler, C., greve, Christinelund.

W•reringsaasen-Svenkerud, Ingeborg, fru. Elverum, Norge.

\Vahl, A. de, sk:ldespelare, Stockholm.

*Wallis, Ida, fröken, Lund.

\Valterstorff, E. v., amanuens, Stockholm Warholm, H.ichard, med. d:r, !\almar. Weibull, C. G., landsarkivarie. Lund. Weibull, Martina, fröken, Lund. *Welin, S., museiintendent, Skara. W elinder, B., f. d. godsägare, Stockholm Wennerth, Hj ., grosshandlare, Malmö.

*Westerström, Elsa, fru, Lund.

*\Vestman, A., fru, Lund. Westrell, G., grosshandlare, Yslnd. Wicander, Oscar, -konsul, Stockholm. Wickman, Berta, fru, Lund.

\Vickman, Bertil, e. o. hovrättsnot., advo kat, Lund.

Wickman, C.. v. häradshövding, Lund. Wickman, Ove, e. o. hovrättsnot., Lund. Wiens, H., kansliråd, Löberöd.

\\'ijkström, 0., adjunkt, Askersund. Wingård, Aug., konsul, Hälsingborg. *Winkler, Emil, disponent, Limhamn. \Vivesson, B., f. d. stiflssekreterare, Lund. W rangel, C. G., friherre, K ristineberg. Wrangel, Ew., professor emeritus, Lund. Wulff, B., andre bibliotekarie, Lund.

*W'ulff, Justina, fru, Lund Wåhlin, Th., domkyrkoarkitekt, Lund Zellinger, P. A., fabrikör, Karlshamn, Zickerman, Lilli, fröken, Wittsjö Zätterström, Gotthard, grosshandl, Stock· holm, Saltsjöbaden. Åberg, C. P., disponent, Lund.

Ågård, Alfr., lantbr., Billeberga. * Agårdh, Hi!da, fru, Lund. Åkerhielm, G. F. N., friherre, kab.-kam· marherre, Stockholm. Östberg, G., direktör, Malmö. *Österberg, G., skeppsredare, Trälleborg. *Österlund, H., konstnär, Malmö.

Åntalet årsmedlemmar, som betala

Adell, A., domkyrkovicepastor, Lund. Agrell, Sigurd, professor, Lund Ahlberg, N. P., handlande, Lund. Ahlgren, Chr., revisionssekreterare, Lund. Ahlgren, G., professor, Lund. Alden, G., fru, Göteborg. Ambolt, G., fru, Lund Ammilon, Margit, fröken, Lund. Anderberg, K. 1., fil. kand., Malmö. Andersson, A. 0., bokbindare, Lund. Andersson, Edith, fröken, Engelholm. Andersson, Emma, fröken, Lund Andersson, bildhuggare, Lund Andersson, Hj., konstnär, Köpenhamn Andersson, Svea, fröken, Lund. Angberg, L., barnavårdsinspektör, Lund. Ankarcrona. E., fru, Boserup. Ankarcrona, Th., godsägare, Boserup. Asker, Ellen, fru, Ängelholm Asp, Hj. konstnär, Malmö. Aulen, Titti, fru, Strängnäs Bagg W·ahlborg, fru, Lunde, Beck-Friis, Ebba, grevinna, Lund. Beck-Friis, Sigv., frih.. kab.-kammarherre, S. Börringe. Beck-Friis, J., friherre, f. d. envoye, N. Lindved. Bengtsson, Agda, fru, Lund. Bengtsson, P., direktör, Lund. Bengtsson, A., stadskamrer, Lund. Bergengren, J., fru, Lund. Berggren, E., fru, Lund Berggren, E., landtbr.-ing., Lund. Bergman, C. G., professor, Lunrl. Bergström, Endis, konstnärinnn, Lund. Berlin, Otto, doktor, Malmö. Berman, Harry, grosshandl., Lund. Berman, H., fru, Lund. Bern. Essie. fröken, Lund. Billing, Ebba, fröken, Lund. Billing, Signe, fröken, Lund. Björklund, H., fru, Lund. Björkman, W., direktör, Älvsjö. BJomgren, G., tandläkare, Borås. Blomqvis·t, Hedvig, fru, Lund.

en av gift av 5 kr. uppg år till 402.

Blomqvist, Ragnar, fil. d:r, Lund. Bonnesen, S., docent, Lund. Borg, E. M., fru, Lund. Borg, O. W., direktör, Lund. Borgh, Siri, fröken, Lund. Borgenstierna, C. R., direktör, Ystad. Brattström, Gust., bankdirektör, Lund Brattström, Nanna, fru, Lund. Bremer, Dorry, fröken, Lund Brilioth, J., domprost, Lund Brinke, N., med. d:r, Lund. Broman, 1., professor, Lund. Gusta;f, Burrau, Fr., f. d. stationsinspektor, LuLd Burrau, F., fru, Lund. Bååth, F., herr, Lomma. Bäckman, N., bankkamrer, Lund. Böök, Fredrik, professor, Lund. Ga,rlgren, O. H., professor emeritus, Lund. Carlsson, Albin, herr, Lund. Carlsson, A., fru, Lund. Carlsson, Gottfrid, professor, Lund. Carstens-Johannsen, E., l :e stadsläkare, Lund.

Cavallin, Aina, fru, Lund. Cavallin, Gustaf, major, Lund. Cavallin, Th., direktör, Lund. Cedergren, H. I. W., disponent, Lund. Charlier, C. V. L., professor em., Bjerred. Charpentier, Emma, fru, Lund. Clemensson, G., landsarkivarie, Göteborg. Colliander, Gerda, fröken, Lund. Collin, Carl, lektor, Borås. Collin, Seth, direktör, Lund. Collin, Lydia, fru, Lund. Dalholm, Ax., typograf, Lund. Dahlström, Linnea, fru, Lund. Dahn, Martha, fröken, Sjöbo. Dallby, N. , adjunkt, Lund. Davidsson, J., fru, Lund. De Ja Motte, Maria, fru, Kungshult Donner, C., bankdirektör, Lund. Drake, Eva, fru, Malmö. Duner, Otto, trafikchef, Lund Edestrand, Zaid, fru, Malmö Ehrnberg, Gösta, fabrikör, Simrishamn.

Ehrnberg, G., fru, Simrishamn. Eidem, E., fru, Upsala.

Ekblad, E., rektor, Lund.

Ekensten, Vera v., fröken, Lund. Eklundh, Albert, hovrättsnotarie, Lund. Ekström, Hanna, fröken, Lund.

Ekwall, B. O. E., professor, Lund. Elmqvist, C. G., bankdirektör, Malmö. Elmqvist, Ernst, fabrikör, Lund. Elmqvist, Fr., handl., Lund. Eriksson, A., expeditör, Lund. Erington, J., disponent, Lund. Erington, J., fru, Lund.

Erlandsson, H., konservator, Lund. Erling, Ernst, kyrkoherde, Lund. Essen-Möller, E., professor, Lund. Flensburg, F. W., rådman, Karlskrona Flygare, Eug., ryttmästare, Malmö. Forsberg, Signe, fru, Åkarp. Forsman, Anna, fröken, Lund. Forssman, J., professor, Lund. Forssman, H., fru, Lund. Frantz, A., fru, Veberöd.

Franzen, G., handl., Lund. F ;anzen, G., fru, Lund.

Frings, Anita, fröken, Lund. Geijer, G., bankdirektör, Lund. Geijer, Signe, fru, Lund. Gellberg, A. B., fru, Kristianstad. Glans, H., konstnär, Vanås. Goldman, E., fröken, Lund. Grafström, Martha, fröken, Malmö. Granlund, A., fru, Liljeholmen. Grob-Melander, Elsa, fru, Lund. Grothoff, Y., förste stadsfogde, Malmö. Gräns, Anders, konservator, Lund. Grönwall, K. A., professor, Lund. Gyllenberg, Asta Kihlbom-, docent, Lund. Gyllenberg, Walter, observator, Lund. Gyllenstjerna, Anna, friherrinna, Lund. Gynnerstedt, Helga, fru, Lund. Gynnerstedt, Tage, e. o. hovrättsnot., Lund Göransson, Ernst, byggmästare, Lund. Göransson, E., fru, Lund. Hadding, A., docent, Lund. Hallbäck, C., fröken, Lund. Hammarqvist, Greta, fröken, Göteborg. Hansen, fröken, Köpenhamn. Hansson, Ann-Marie, fru, Lund. Hansson, Ernst, adjunkt, Lund. Hansson, F., urmakare, Lund. Hansson, H. L., försäkringstjänsteman, Lund.

Hedberg, L., Bjersjölagård.ryttmä,stare, Hedberg, M., fru, Bjersjölagård. Hedberg, 0., skriftställare, Hareskov, Dan· mark. Hedenskog, l. A., disponent, Lund. Hejdeman, 0., fabrikör, Malmö.

Hellquist, C. G., hovrättsassessor, Stock• holm

Henninger, Ester, fröken, Landskrona. Hermansen, C., kapten, Sneckersten. Hjelmquist, Greta, fröken, Lund. Hofvander, A., landsfiskal, Dalby. Holmberg, Olle, docent, Lund. Holmgren, Sv., tjänsteman, Lund. Hommerherg, R., hovrättsnotarie, Lund. Hylmö, G. E., teol. d:r, Lund. Håkansson, Selma, fröken, Skurup. Högstedt, G., telegrafkommissarie, Lund. Hien, Augusta Thorsson-, fru, Lund. Ingwar, Sven, professor, Lund. lngelow, J., redaktör, Vetlanda. .Jeremiason, E., målaremästare, Lund. Jeremiason, Ida, fröken, Lund. Johansson, Alb., direktör, Lund. Johansson, Joh., skräddarem., Lund. Johansson, G., folkskollärare, Lund. .Josephson, Ragnar, professor, Lund. Jungbeck, T., rådman, Trälleborg. Jönsson, Anna, fröken, Lund. .Jönsson, J., riksdagsman, Dösjöbro. Kabner, N., konsulent, Lund. 1\abner, N., fru, Lund Kallenberg, E., professor emeritus, Lund. Kallstenius, L., fru, Lund. Karlson, Christina William-, fru, Lund. Karlson, William, fil. d:r, Lund. I�arlsson, Anna, fröken, Lund Karlsson, Anna, fröken, Lund Kemner, N. A., fil. d:r, Lund. Kihlbom, N. E., k apten, Malmö Kjellin, G., apotekare, Lund. Kjellin, G., kamrer, Lund. Kjellin, Hanna, fru, Lund KjeUin, Helge, professor, Karlstad. Kleberg, Helmi, fröken, Kristianstad. Knutsson, A., lektor, Borås. Kock, A., fru, Lund. Kolmodin, L., arkitekt, Lund. Kristensson, Karl, måla.rmästare, Lund. Kroon, .J., hovintendent, Malmö. Källman, Elsa, fröken, Lund Landin, Fr., redaktör, Malmö. Lars:son, Erri.k, · b.ankvaktmästare, Lund. Larsson, Anna, fru Landskrona Larsson, L., byggmästare, Lund. Laurell, Wilhelm, ingenjör, Lund. Laurin, Joh., herr, Lund. Leide, A., fil. d:r, Lund. Levin, E., dekoratör, Lund. Lidbeck, Erik, direktör, Göteborg Liljegren, J. E., ingenjör, Malmö. Lindahl, N., handl., Lund. Lindau, A., doktor, Lund. Lindau, A., fru, Lund. Lindblad, Nancy, fröken, Lund. Lindblom, J., pro fessor, Lund.

Lindeberg, G. vV., lektor, Lund. Lindgren, Olof, handl., Lund. Låndh, Ella, fröken, Lund.

Lindqvist, G. W., fabrikör, Lund. Lindqvist, Ivar, docent, Lund. Lindqvist, Agnes, fru, Lund. Lindqvist, S., fröken, Lund.

Lindskog, Cl., professor, Lund

Lithström, A., fru, Lund.

Ljungdahl, Malte, överläkare, Mnlmö. Ljungdorff, V., fil. d:r, Lund. Ljunggren, C. A., f. d. lektor, Lund. Ljunggren, Hanna, fröken, Karlshamn. Ljunggren, Olof, lektor, Göteborg. Ljunggren, G., docent, Lund.

• Ljungström, Nils, herr, Lund. Lundeberg, Anna, fröken, Lund. Lundell, L., bankkassör, Lund. Lundgren, Ebba, fröken, Lund. Lundgren, R., fröken, Lund. Lundgren, Alma, fröken, Lund. Lundh, Elin, fröken, Lund. Lundmark, K., professor, Lund. Lundmark, K., fru, Lund. Lundqvist, H., tandläkare, Lund. Lundqvist, Ella, fru, Lund. · Lundström, Aug., juvelerare, Lund. Löwe ren, I., ombudsman, Lund. Löwen, Louise, grevinna, Sextorp. Magnusson, H., fröken, Lund. Malling, H., överstelöjtn., Lund. Malling, J., fru, Lund. Malmström, A., fru, Lund. Martinsson, R., sparbankskamrer, Borrby.

Mathsson, C. Fr., adjunkt, Lund. Melton. C., folkskollärare, Sösdala. Meurling, Ester, fru, Lund. Mjöberg, J., rektor, Lund. Moberg, Ax., pro fessor, Lund. Mortensen, Ernst, kamrer, Lund. Månsson, A. E., direktör, Malmö. Månsson, Hilda, fröken, ö. Torn, Lund. Mårtensson, A., fabrikör, Lund. Möller, Alfr., fabrikör, Lund. Möller, B., förste bibliotekarie, Lund. Möller, Corfitz, kamrer, Lund. Möller, Hj., studerande, Lund. Möller, J. P., löjtnant, Lund. Möller, Elly, fru, Lund. Neergaard, Elna M. de, fröken Paris. Nelson, Helge, professor, Lund. Nennes, Ester, författarinna, Lund. Nilsen, E., boktryckerifaktor, Lund. Nilsson, A., postmästare, Lund. Nilsson, Anders, glasmålare, Lund. Nilsson, Berta, fru, Lund. Nilsson, Hulda, fröken, Åkarp. Nilsson, Jacques, tandläk., Landskrona. 1'\ilsson, Joh. landshövding, Kristianstad.

Nilsson, L., arkitekt, Ignaberga. Nilsson, M. P:son, professor, Lund. :\TiJsson, Martin, juvelerare, Sjöbo. Nilsson, Wiwen, hovjuvelerare, Lund. Nilsson, Alb., amanuens, Lund. Nordblom, H., stadsfiskaL Malmö. Nordslrand, Th., doktor, Lund. Noreen, E., professor, Lund. Noreen, M., fru, Lund. Norelius, Chr., fil. lic., Lund. Norlind, W., andre bibliotekarie, Lund. Nyebölle, G., disponent, Lund. Näsberg, G., redaktör, Landskrona. Olow, J., pro fessor, Uppsala. Olsson, Betty, fru, Lund. Olsson, Emma, fru, Lund Olsson, I., fröken, Lund. Olsson, Kerstin, fru, Lund. Olsson, Oscar, disponent, Malmö Palm, Agnes, fröken, Lund Palm, Anna, fru, Lund. Palm, Euphrosyne, fröken, Lund Palm, John, kamrer, Lund. Pm·ck, Knut, fil. d:r, rektor, Eslöv Parck, H., fru, Eslöv. Penson, H., lady, Lund. Persson, A., köpman, Sjöbo. Persson, Albin, direktör, Lund. Persson, A., fru, Lund. Persson, Alfr., direktör, Lund Persson, Anna fröken, Köpenhamn. Persson, Anna, fröken, Dagstorp. Persson, Ann-Marie, Skarhult.fru, Pettersson, Ebba, fru, Malmö. Ponten, F., lektor, Lund. Post, A. von, major, Lund. Post, I. von, fru, Lund. Pripp, Aino, fru, Stockholm. Ramberg, Anna, fru, Malmö. Ramberg, Hugo, ingenjör, Malmö. Rhodin, Stina, fröken. Lund Riesz, M., professor, Lund. Ripa, Erland, med. kand., Lund Ripa, Hanna, fru, Lund. Rdttfeldt, A. bo•khandl·are,E., Lund. Rittfeldt, Olga, fru, Lund Rosen, E., advokat, Lund. Rosen, Elsa, fru, Lund. Rosengren, L. F., professor, Åkarp. Roupe, Hanna, fru, Lund Roupe, Mia, fröken, Lund. Rudmark, K-arin, fröken, Örtofta. Rydbeck, Erik, handlande, Lund Ryden, Malin, fru, Lidingö. Rönström, Greta, fröken, Lund. Sahlin, B. 0., med. lic., Lund. Sandblad, J., rådman, Lund. Santesson, Lisa, fröken, Stockholm. Scharffenberg, J. G., handl., Stångby. Schedin, Albert, bokhandl., Lund.

Schaerström, K., kapten, Lund.

Schlyter, G., stadsombudsman, Hälsing borg.

Schubert, Stina, fröken, Lund.

Schwerin, Hans v., frih., fil. d:r, Skarhult. Schwerin, Margareta, friherrinna, Skar hult.

Seltir, C rolina Forsberg-, fru, Lund. Serner, Gertrud, fil. kand., Lund. SernPr, J. J., ingenjör, Lund.

Siegvald, Herman, fil. lic., Lund. Sieurin, Elsa, fröken, Göteborg.

Sjöberg, Ludv., redaktör, Lund

Sjöberg, Sigfr., rektor, Lund

Sjöberg, Vera, fru, Lund.

Sjöblom, Axel, intendent, Stockholm

Sjöbring, H., professor, Lund.

Sjöbring, H., .fru, Lund

Sjögren, Yvonne, fru, Göteborg

Sjöström, H., arkitekt, Lunu

Sjövall, Einar, professor, Lund. Smith, Helmer, docent, Lund

Sonden, Torsten, överläkare, Lund.

Sonden, Astrid, fru, Lund

Stadener, S., biskop, Växjö Stavenow, Åke, fil. d:r, Stockholm

Steiner, Anna, seminarierektor, Lund Stenström, Thor, docent, med. d:r, Hälsingborg.

Stephensen, Knud, herr, Köpenhamn. Strömberg, Agda, fru, Lund. Svensson, Augusta, fru, Lund. Svensson, Edv., kontorist, Lund. Sydow, C. W. von, docent, Lund. Sylvan, Wivi, amanuens, Göteborg. Säve, Greta, fröken, Göteborg. Sörensson, Th., fabrikör, Lund. Tapper, Elisabeth, fröken, Berlin. Thelander, Ester, fröken, Lund. Thulin, J. G., major. Lund. Thulin, Maria, fru, Lund. Tillberg, Maja, fru, Malmö.

Timberg, J. A. S., disponent, Lund.

Timberg, M., fru, Lund.

Torne, Siri, fröken, Norrköping. Tranens, Alfhild, fru, Lund.

Truedsson, H., övoerskötare, Lund. Trägårdh, I. E., överstelöjtnant, Lund. Tullberg, A., fru, Eslöv.

Tullberg, C., köpman, Lund.

Wachtmeister, Ebba, grevinna, Knutstorp. \Vachtmeister, Gustaf, greve, Vanås. Wadstein, Emil, med. d:r, Lund. Wallengren, Hans, professor emeritus, Lund.

Wallin, Sigurd, intendent, Slockholm Walter, E., professor, Lund. Weibull, Curt, professor, Göteborg. \\' cibull, L., professor, Lund. Weibull, Mary, fru, Göteborg.

Weimarck, Elvi, fröken, Lund. Wennerth, Hj., herr, Malmö.

Wennström, Th., adjunkt, Lund. Wennström, C. J. W., handl., Lund. Werner, C., fil. d:r, Lund Westbeck, Leonie, fru, Lund. Westrup, Ingeborg, fru, Lund \Vkkberg, Tullia, fru, Malmö. Wickman, Olof, krigsdomare, Malmf, Wihlborg, A., kyrkoh., Malmö. Wilke, J., rektor, Lund. Winblad, E., bankdirektör, Lund. Wimarson, Nils, fil. d:r, lektor, Göteborg. Wollmer, Lars, teol. d:r, Lund. Wolter, Elvira, fru, Lund. Wolter, Kurt, med. kand., Lund. Zanichelli, A., herr, Osby. Zetterström, Lisa, fröken, Hörby. Åhman, l{arin, fröken, Lund. Åkerlund, H., löjtn., Lund. Åkesson, Albin, kontorschef, Lund Aström, Ella, fröken, Lund. Aström, Emilia, fröken, Lund Österlin, G., domkyrkokomminister, Lund.

Sedan förra årsmötet har alltså föreningsledamöternas antal n1Inskats från 850 till 818 av vilka 416 äro ständiga och 402 årliga. sextiotvå nya ledamöter hava under året inträtt i föreningen och 94 lämnat densmnma.

Bland de 94 avgångna ledamöterna, under detta och nännast föregående år, har dödens skörd omfattat 28, bland vilka vi redan nämnt professor T hy ren och fru Ida Thomande r- Warlwlm . De övriga äro f. d. stadsfiskal N. Aschan, Toppeladugård, fröken Anna _4nderss on, Löderup, friherrinnan /. Prz ybyze wski Bennet, Maln1ö, fröken Maria

Collin, Lund, arkitekt Fr. Fredriksson, Mahnö, grosshandlare M. Frän ckel, Göteborg, grosshandlare O. Hass e/b lad, Göteborg, professor emeritus E. Hellqu ist, Lund, Provinsialläkare G zzs t . Lind gren, Gislaved, f. d. lantbrukare N. Mårtensson, Alstad, f. d. lantbruksingenjör O. Nilsson, Höör, f. d. stationsinspektor Olof Nilsson, Lund, professor e1neritus E. Overton, Lund, köpman E. W. Paradis, Lund, bokhandlare A. Qv iding, Växjö, kontraktsprosten A. Rie tz, Vänndö, f. d. biskop E. H. Rodhe, Göteborg, prosten F. Ros llln d, Landskrona, handlanden O. Röh rbe ck, Falkenberg, fröken Hanna Simonsson, Falkenberg, v. konsul G. Smith, Trällehorg, grevinnan Alexan dra Spm'I'e, Kronovall, Vem1nerlöv, fru G. Stens tröm, Karlstad, f. d. kronofogde J. Stenström, Karlstad, greve Otto Thott, Skabersjö, grosshandlare C. Westre l , Malm.ö, tullkontrollör P. Wiuesson, Lund, ingenjör J. Wu lt von Steyern , Landskrona och fru Ulla 1Vult von Steyern, Landskrona.

Föreningen har under året hållit trenne alhnänna san1n1anträden: det 49 :de års mötet den 18 sistlidna juni under presidimn av disponenten H. Dunker täknade 40 deltagare. Styrelsehs och revisorernas berättelser föredrogas utan anmärkning. Till styrelsen återvaldes 1ned· acklamation i tur avgående hrr greve Hamilton, patron Thygesen och professor Nelson med kanslirådet Wiens till suppleant. Likaledes återutsågas till ·revisorer hovrättsnot Th. Westerström och bankdirektör Gösta Geijer 1ned doktor Brinke och disponenten Timberg såsom suppleanter. Till kyrkavärdar i Boseho återvaldes häradshövding Heyden och disponent Tin1berg och till justeringsn1än utsågas ingenjör Ambolt och disponent Timberg.

60 kr. i premier ur fru Anna Karlins pre1niefond tilldelades från Konstslöjdanstalten utgående lever: Elsa vVallin, Martha Johansson, Bertha Bengtsson, Ann-Maria Olsson, Martha Ahlberg och Edith Ljungberg. Boseho kyrkokassa rannsakades och visade sig n1ed tillägg av dagens kollekt och innehållet i kyrkastockarna hava stigit från kr. 21 8: 07 till kr. 262: 54.

Efter mötets avslutande i Boseho kyrka besågs dels Konstslöjdanstaltens elevutställning samt den till mötet anordnade utställningen av orientaliska mattor i Vita huset, dels de nyordnade delarna av museet, varpå dagen avslutades n1ed den sedvanliga kollationen i Västra Vrams prästgård, där intendenten höll föredrag om »K ul turen för fem ti o år se dan ».

. Ett 2:dra samn1anträde höll Föreningen den 17 :de december under ordförandeskap av intendenten Karlin Föreningen ställde i enlighet n1ed styrelsens förslag sin lösa och fasta egendmn såson1 säkerhet för det lån av 50 ,000 kr., son1 styrelsen med egen borgen såg sig nödsakad att upptaga.

Ännu ett 3 :dje n1öte lr ölls den 7 :e april detta år under presidium av Föreningens ordförande profes sor J.· C. W. Thyren Vid detta sanlInanträde, som räknade ett fyrtiotal besökande, bemyndigade Föreningen styrelsen att öka inteckningarna i Föreningens fastigheter 1ned 60,000 kr. såsom säkerhet för styrelsens borgen, samt valde till

ny ordinarie ledan1ot i styrelsen ryttmä stare L. Hedberg efter f. lands ting snlannen Joh. Thygesen, som efter 17 års medlems kap avs agt sig förtroendet, smnt till suppleant efter hr Hedberg rekt or Josua Mjöberg.

Till hedersledamöter ka llades på förslag av styrelsen land sting smannen J Thygesen och generaldirek tören Ole Ol sen .

Dä rpå riktade ordföra nd en , som stod i be grepp att till K. Maj :t ingiva sin a v ske dsanmälan sås on1 K. Maj :ts ombud i styre lsen , varmed allt så ock så hans ordföran deskap i denna bortfölle, nå gra tack- och avske dsord till Föreningen och styre lsen , vilken senare han nu tillhört i trettionio år. Sa mtidigt härmed hade han också att fullgöra »e n sista 1n en kär plikt » nä mligen att enligt K. Maj :ts åläggande till Föreningen s sekreterare och museets intendent doktor G. J :s on Karlin »med avseende på hans långvariga och fr amgångsrika verk salnhet för museets · utveckling )) överlämna me daljen i guld av tolfte storleken med insk rift : Illis quorum me rue re labo res att i högblått band med gula kanter bäras om halsen)) .

St yrelsens v. ordförande biskop Rodhe uttalade därefter, medan hela församlingen reste sig, den djupa tacksam het i vilke n Föreningen stod till prof. Thyren för de många årens ingripand e arbete i Kul­)) turens)) tjänst såsmn först av Föreni ngen sedermera av Konungen vald med lem av styrelsen samt för det ordfö randeskap han under de fe1n sista åren utövat inom de nna. Talet åtföljdes av ett trefaldigt leve.

Därefter riktade intendenten Karlin ett pe rsonligt tack till prof. Thyren för det starka stöd han undEr många vanskliga förhållanden varit för hon on1 i hans tjä nst, vilket på mångfaldiga sätt lättat ett mö dofullt arbete. Även detta anförande un derströks av mötet med ett trefaldigt leve.

Intendenten Karlin höll därpå ett med talrika reproduktioner och originalarbeten belyst fö red rag om Bengt Nordenberg konstnären och männi skan, varefter den i Vita husets ena överljussal anordn ade ut ställnin gen av kon stnärens arbeten besk ådades Den sedvanliga kostna dsfria ko llationen i Vrams prästgård avslutade dagen .

ju belfesten den 30 no v. 1932.

25 år hade gått sedan Förenin gen i hoppets tecken firade sin första jubelfest under si n dåvarande styrelseordf. Pontus Fahlbecks pres idiu1n . Allt vad vi då önskat, ha vi under Inella nti den uppnått : ökade, kom.pletterande samlingar för » Kulturens » syste1nat iska fra mställning i för än dam.ålet av passade tillräckliga lokaler på fördubblat tomtområde allt utom en tryg gad ekonmni och förtröstan på framtiden.

Till festen förelåg den digra även konstnärligt tungt vägand e historieboken över de gångna fe1ntio åren sk riven kostna dsfritt av Karlin och fran1st älld för själ vkostnads pris av Mal mö grafiska anstalt {h ovintendenten Kroon) varför vi särsk ilt i dag vilj a tacka.

Da gen den 30 nove n1 ber uppr ann. Hela staden flagg ade, och gäster anlände från alla väderstreck. Kl. 11 f. m. öppnade Akademiska Föreningen sin festk lädda högtidssal och in tågade Sv eriges Kronpr ins, Prins Eugen, Hövd ngarna i Sk åne och Blekinge, stiftets Biskop tillika Kulturh ist. Fö reningens styrel ses v. ordf. , Riks antikvarien, Un iversitetets Rektor, stadsfullmäktiges ordförande och Bo rgmästaren i Lund, våra stora donatorer Generaldirektör Ol sen och Prof essorskan Que nners tedt, :�;epresent anferna för nordiska och utlä ndska museer m. fl . Det inslag av regerin gsmedlemn1ar, på vilket vi hoppats , hade vis serligen till vår stora saknad uteb livit, men ersattes av vänliga telegram. För övri gt ingen nä1nnd och ingen glömd.

Festli gheten inleddes, sedan de trehundra reserverade plat serna (Fig. l) intagi ts, n1ed Kröningsmarschen ur Profeten av Söd ra Skåningarnas musikkår. Talarstolen bestegs därefter av styrelsens v. ordf. Biskop Edv. Rodhe, son1 höll följande efter Sv enska da gbladet refererade hälsni ngstal :

Ed ers Kungliga Hö gheter. Hö gt ärade församl ing.

Kultur histor iska föreningen för södra Sve rige hälsar eder hänned välkomna till den högtidlighet varm ed den har velat hugfästa minnet av Kulturh istoriska 1n useets femtioåriga tillvaro.

Vid tjugufemårsfesten den 30 nov. 19 07 teckn ade föreningens dåvarande ordf örande, professor Pontus Fahlbeck, 1n ed säker hand utvec klingsgå ng en under den då ti llryggalagda pe rioden smnt de ideer, son1 hade behärskat dess ledning. För visso var det ett stort steg, som hade blivit ta get från de n anspråkslösa begynnelsen år 18 82.

Se dan dess ha tjug ufe1n år förflutit, under vilka ett lika stort steg framåt har ta gits. Det torde icke vara nå got överord, 01n n1 an säger, att Kulturhist oriska n1 useet numera inta ger en plats bland n1 useerna av rang i Eu ro pa.

Man ka n icke 1n ed fog påstå att Kulturh istoriska 1n useet under de senaste tjugufem åren släppt sin primära. uppgift att giva en bild just av vårt fol ks sed och odling under gångna tider. Det har allt jämt haft sina djupa ste rottrådar i svensk 1n ark, i skå nsk jo rd. Men san1­

tidigt har det ekumeniska draget framträtt allt starkare, enligt museets ide nä rn1ast sås on1 ran1 för svensk och erkannerligen sydsvensk kultur, uppdragan de förb in delselinjer n1 ellan svensk odling och an dra länders, vari genom utveckling sgån gen i od lingens hi storia klarare sk ulle framträda . De gångna fe mtio åren ha varit en san1landets tid. De lvis ha de också varit en magasine ringens tid. Helt är denna tid ännu icke förb i. Kulturh istoriska museet har icke så litet i ki storn a. Det för ett musemn nö dvän diga exponerandet av sina föremål In öjli ggjordes genom förvärvet av den stora Sj ögren ska fasti gheten , det nu s. k. Vita huset, n1 ed dess vids träckt a tomt. Utan lotterin1edel hade detta förvärv legat utom möjlig hete rn as gräns. Men trots riklig heten av dessa drog utvidgningen med sig ytterligare kostnader. Den och icke nyansk affni ngen av föremål tvingade fören ngen att beträda sku ldsätt ningens vanskliga väg. Man har nö dgats gå ett långt, alltför långt stycke på denna allfarväg. Fö r närvarande häftar för eningen i skuld för 387 ,000 kr., vartill kommer att utvidgni nge n medfört avsevärt högre drif tskos tnader, utan att inkomsterna stigit i proportion därmed. Den ekonomiska situatio nen är allt annat än upplyftande. Det gäller det dagliga brödet.

Nä r Kultur hi stori ska föreni ngen i dag ser tillbaka på de gångna femtio åren , så sker det med stor tack samhet mot alla dem, son1 med råd och dåd ha un derstött dess verksamhet, offen tliga myndigheter och ensk ilda , inge n nä n1 nd och in gen glömd. Et t tack samhetens ord vill jag också ägna den man, som så att säga fö rkroppsligar Kulturhi sto riska museet och dess ideer, d :r G. Karli n, mus eets upp hovsn1an och dess ledare un der alla de femtio åren.

Så som fö rklarad anhängare av kulturens och kulturanstalternas decentr alisering, och detta icke av lokalpatriotiska skäl, utan från riks intressets synpunkt, anse r jag det vara av allra största betydelse att Kulturhistoriska museet allt fortfarande får vara vad det kan och vill vara. I känsla av djupt ansvar för jag i dag Kulturh ist or iska mus eets talan i en för dess fortvaro kritisk tid. J ag är förvissad om att denna ansvarskänsla delas av många fler än Kulturhi storiska förenin gen för nä rvarande vet om. Men om Kulturh istoriska föreningen med verkligt bek yn1mer ser mot fra mti den så be själas den ock så å andra sid an av glädje och stolthet över vad den äger i Kultu rhisto riska museet. Jag är övertygad om att dessa känslor röra sig hos många på Kulturhi storiska museets femtioå rsdag .

Se dan applåderna ty st nat bestegs talarstolen på nytt av Inten denten Karlin, som höll det Bil. 2 återgivna av upprepade bifallsyttringar avbrutna mi nnestalet. V. ordf. meddelade dä rpå, att styrelsen på de avlidne styrelseordföran denas gravar nedlagt kransar bundna av blommor och grönt skuret på »K ulturen ».

Ef ter talet sjöng herr Johan Friberg Neuman s » Ä dla skuggor ».

Den därpå följ ande me daljutdel nin gen förrättades av H. K. H. Kronprinse n , som dek orerade Kons ervator And. Gräns med Kungl. guldmedalj för n1 edborgerl ig fö rtjänst sa n1t Vakt mästare J. Tillqvist,

Bildhuggare P. Månss on och Verkmästarinnan Anna Karlsson med Kungl. Patriotiska sä llskapets me dalj i guld av Kungl. Sä llskapet lämnade kostna dsfritt såsom ett särsk ilt erk ännande åt Föreningen och dess verksamhet. Dä rpå vidtog raden av uppvaktningar och hyl lningar san1t överläninande av ad resser. Ku ngl. Vitterhets Historie- oc h Ant ikvitet s Akademiens talan fördes av Rik santikvarien Curman, som till Dokt or Karlin överlämnade Ak ad emiens stora belöningsn1edalj i guld, vilket, poängterade hr Curman , är en myck et fin utm ärkelse, i det att endast tre utdelats detta århun drade. Land shövdingen fr iherre Ran1 el franibar Ma lmö och Hälsing borgs n1use ers samt forn1nin nesfören ingens i Ystad gratulationer, för Nordis ka museet talade professor And reas Lind blom, som hoppades, att Kulturen i Lund alltid måtte hävda sin ·egenart , för Lunds hi sto riska museum profe ss or Otto Rydbeck , för Nationalmuseum inten dent Å ke Sta venow, för Rik sn1us eets etnografis ka avdelning professor K. G. Lindblon1, för föreningen Det gamla Lund professor Wrangel, som överlämnade en volym, innehållande föreningens 13 utgivna sk rifter och n1 ed en dedik ation till museet på första blade t, för de västländska 1n useerna och kul tur hist oriska före ningarna i Göteborg, Alingsås, Bohus, Da lsland och de sju häraderna, Ha lland, Ud devalla och Vän ersborg talade intendenten S. Kjellb erg, för danska statens hist ori ska museuni d:r Mackeprang, för norska folkniu seerna inten dent Mi dtun, för Lunds stadsfullmäktige apotek are .M ontelin, för sc hloss museum i Be rlin professor Sc hmidt, för styrel sen för Sk ånska brand försäkringsi nrättningarna och bran dstodsbolage t apotekare Montelin, som å dessas vägnar överlämnade 10 ,0 00 kronor, måhända den mest välkomna av alla dagens gratulation er. Pengarna skola utgöra de båda företagens fond att användas till Kultu rhis torisk a fö reningens bä sta. Från brit tiska museias sociat ion en franiförde musei intendenten, d :r Fischer från Ma lmö, en hälsning och erinrade on1 att 1n ellan detta sällskap och Kulturen i Lund exi sterade ett 23- årigt samarbete. Re ktor Mjöberg frambar ett tack till museet från Lunds skolungdon1, som haf t så mycket att lära av Kulturen, och som ett bevis härpå överläninad e han en liten samling uppsatser i bun den och obunden form från förstaoch andraklassi ster i hans egen skola, som däri sk ildrat sina intryck från museet. Bu kovvskis konsthande l hade varit artig nog att sända en ståtlig prese nt, i drivet si lver, utgörande Karl XII :s pre sent till Peter den store.

Se dan Bis kop Rodhe frainfört »K ulture ns » tack för dessa gåvor och hyllningar och Herr Friberg sj ungit Stenha1nmars »Sv erige » bröt man vid l- tiden upp . Till lunch voro de spe ciella gäst erna uppdelade i trenne grupper med Bi skop Rodhe, v. Hära dshövding Heyden och Intendenten Ka rlin så smn värdar. Ur den sista gruppen ut kristal liserades en li ten extra donation på 1, 000 kr.

Kl. 3 gavs en hi storisk ko ns ert i Vita husets audit orimn ni ed Bi sko p Thomas fr ihetssång och 1ne lodier från Gustav II Ad olfs tid. Herr och Fru Knut Br odin voro här föredra gande. Un der den därpå

Fig 2. Framför de n Kung lig a minne ssamlingen.

följande promenadkonserten be sågos de nu i n1 useets 25 hus fullt ·Ordnade . sa mlinga rna (Fig. 2) , ti lls festbanketten i Akademiska För eningens stora sal kl. 6 e. m. tog sin början Den räknade 200 deltagare. Biskop Rodhe och Intendenten Karlin presid erade, den senare såsom representant för »K ulturens » okända värdinn a, som bekostat hela jubelfesten, vilket också av Do ktor Karlin betonades i hans hälsnings ·o rd (Fig. 3) .

U n der mi ddagen utbra gte Biskop Rodhe först skå len för Konungen, »Kulturen s» höge besk yddare, samt talade därefter för deras Kungl. Högheter Kronprinsen och Prins Eu gen. Dä rpå talade Intendenten Karlin för de anslagsbeviljande myndig heterna : regering och riksd ag ·samt stad och landsting, och v. Häradshövding Heyden för Förening-ens hedersledamöter och 3, 000 donatorer. Nästa tal riktad es av Doktor Karlin till kollegern a, musei1nännen. Dä rpå tog H. K. H. Kronprinsen under stor anslutning till orda . Han framförde ( enl. referat i Sv. Da gbl .) ett tack från sig själv och sin farbroder, som ·sagt sig vara »b ergtagen av den skånska slätten ». Även on1 vi ej, :sade kronprinsen bl. a,, haft särskilda relationer till Skå ne, hade vi troligen icke undgått att komma hit tack vare den energ iske Karlin. Till denne ville han brin ga en tacksä gelse och en hyllning för hans ·out tröttliga insats att levan degöra och popularisera museet samt för att intressera den stora allmänheten för det ta. Kronprinsen ville lyckönska honom till resultatet av hans arb ete. Han had e i dag

gått igenom museet unde r ledning av d:r Karlin och med intresse erfarit den fond av vetande och aldrig sviktande intresse denne visat även för de minsta detaljer, vad son1 för kronprin sen vore tecknet på den verk lige samlaren. Ä ven kr onprinsen vore samlare, ehuru på ett annat område, och han förstod väl den känsla, son1 besjälade d: r Karlin i hans saml , ande. Karlin vore den borne optimisten och entusias ten , nödvändiga förutsättningar för att tillsammans med sina medhjälpare ha kunnat hopbringa denna stora samling. Kronpri nse n slutade med en önskan, att d:r Karlin ännu i In ånga år skulle få stå i spe tsen för sitt :verk, och utbragte en skål för honom .

Efter n1 iddagen begå vo sig gästerna först til l Vita huset utanf ör vilk et 30 nov. -fören ingen, som på sedvanligt sätt n1ed ett fa ckeltåg bragt hjältekonu ngens 1n inne i sin hylln ing, framför Karl XII :s bysten lät sina facklor gå upp i ett flamn1ande bål samt bragte de kungliga ett leve.

Festens avslutan de förl ad es därefter till Bo rgarh uset, vars alla tre våningar voro upplåtna åt mi ddagsgästerna samt ett femtiotal inbjudna represen tan ter för studentkåren. Hä r böllos ytterligare tal av studentkårens ordf. , Fil. mag. Tage Alden, som eri nrade om det intima samba nd, som ända från begynnelsen rått 1n ellan »K ulturen » och studentk åren . För museet och dess skapare och styresman höjde han ett lund ensiskt leve. Karlin ta cka de såsom Lunds Dagblad skriver » i ett gripande anför ande » samt utbragte ett leve för Lunds studenter. Rik san tikvarien t lade därefter för Karlin och Professor Björling för den »k ända » värdi nnan, Fru Karlih.

Nu var det tid för de kungliga gästerna att avres a. Bi skop Rodhe bragte dem des sfö rinnan ännu en hjärtligt besvarad hyllning. Kollationen med smörgåssupe, förfriskni ng ar, sång, musik och tal fortgick därpå till kl. l då : allt var slut för dagen.

Nästa dag fo rtsattes jubelfesten på Ös tarp med ett 50-tal deltaga re ; även härtill räckte den okända väninnans penningar. l\finnesrikt var det ögonblick, då Karlin med representanter för broderfolken samlad e i en grup p proklamerade den nordiska museala treenighet en.

Så var då jubelfesten slut. Vad hade den bragt oss ? - Ett rikligt er kännande av vårt arb ete och niöda och av det resultat som därmed vunnits

Skall detta erkännande hjälpa oss fran1, ska ll det öv rtyga vederböra nd e, som ma kten hava, att »K ultur en » är nå got, som ska ll och måste bestå men därför också behö ver medel för sin existens och fortko mst ?

· Ett tröstens ord från en av »K ulturen s» varmaste vänner, Biskop Sa m. St adener, som var förhindrad att själv nä rvara, n1å här anföras. Han skriver :

Jag vet vis serligen icke huru den nya regeringen ställer sig. Men jag tror icke att Ni har nå gon större anledning att frukta därtill har kulturhistoriska n1u seet dels blivit svenska fo lket allt för kä rt dels i dubbel bemärk else dyrbart .

B. Styrel se och revisorer.

Styrelsen har sedan förra årsmötet utgjorts av Prof. emerit. Thyren, utsedd av Kungl. l\1aj :t , ordf. , Biskop Rodhe v. ord f. , Inten denten Karlin sekreterare, Friherre Djurklou, La ndsti ngsman Thygesen och Di sponent Dunker intill utgången av 19 32, Må la remäs tare Olsson, Greve Ham ilton, Professor Nels on, v. Häradshö vding Heyden och efter Thygesens avgång Ryttmäs tare Hedberg utsedda av Föreningen med suppleanter Teol. Do ktor Le wan, Kanslirådet Wiens sa1nt Ryttmästare Hedb erg och efter hans val till ordinarie Rektor Josua Mj öb erg, samtliga valda av Kulturhi storis ka Fö reningen. Dä rjä1nte har Lu nds stads. fullm äktige i enlighet med sin rätt insatt Konservator Erlan dsson till ordinarie medl em och Målaremästare Mattsson så smn suppleant för denne.

Under den tid berättelse n mn fattar har styrelsen hållit 9 salninanträden därav ett under ord. ordf. Prof. Thyrens, sex under v. ordf. Bi skop Rodhes san1t ett under vardera Disp. Dunk ers och Intendent Karlins ledning. Protokollen, son1 mn fa tta 37 foliosidor, hava förts av Föreningens ständige sekrete rare Karlin.

Frågor, som framför an dra tagit St yrelsens uppmärksamhet i anspråk, hava utom de rent ekonon1iska för sk affande av medel till budgetens upp görande genom nya -' lån och ökade anslag, vilka senare så som redan nämnts sorgligen avvisats, varit jubelfesten, och vad därtill hör; omläggandel av museets bo kförin gssys ten1 ge nmn sarninanslagning av samtliga verksamhetsgrenar till en enhet, vilket låtit sig göra genom Konstindus trilotteri ets indragning, Östarpsd riftens om läggning, varigenom den pe rmanenta förlusten på denna rörelse kunnat definitivt hävas, och Konstslö jdans taltens infogande i museets direkta verksamhet. För Ös tarpsfrågans ordnande har en sp ecia lkommitte, Professor Rosengren, La ndstingsman Thyg esen, Ryttn1ä stare Hedberg samt Intendenten Kar /in, framlagt av styrelsen godkänt förslag. För räkensk apsföringens omläggning har styrelsen såsmn särskild expert anlitat stadska mreren A. Be ngtsson, som också jämte t. f. Inte ndenten vid Nationalmuseet Åke St avenow av Handelsminis tern engagerats för en sä rskild ekonomisk utredning av museets ställning.

Såsom grund för denna utredning har legat den utfästelse och preliminära utredning, som av Inten denten Karlin i skrivelse till styrelsen på grun d av dennas begäran året förut utfört, dagtecknad den 20 sept. men i styrelsen föredrage n och protok ollförd först den 14 dec. 19 32 (Se bilaga 4) .

Andra viktiga frågor, som tagit sty relsens upp1nä rk smnhet i an språk , hava varit realis erandet av lotteriets vin stlager, den Thomanderska donationen, den textila utställning sturnen till Tyskland, jubelfonden för litt erär verksamhet, säke rhetsåtgär der n1 ot tjuvnad samt först och främst möjliga bes parings åtgärder i museets drift , varvid vi nöd gats gå till en del avsk edan den och inskränkningar i museets öppethållande.

Revis orerna, hov rättsnotarie n Th . Wes terström samt bank direk tör G. Geijer, utsedd av Kulturh is to riska fö reningen, och bankdire ktör A. J. Ingemanson, utsedd av Lunds sta dsfullm äkt ige, hava under maj månad fö reta git en genmngående gransk ni ng av Fören ingens och museets räkenska per och förvaltning, varöver en utförlig berättelse föreligg er till årsmötet. Styrelsen, SOn1 för Övrigt kunde fullt an sluta sig till revi sorernas uttalanden, hade beträf fande sät tet för real isering av konst industrilotteriets vin stlager hävdat en annan uppfattning. De n av styrelsen genom sina leda1nöter v. häradshövding Hey den och intendenten Karlin verkstäl lda granskn ingen av Drätselkaminarens förvaltning av den Fahlbeckska kulturfonden har ic ke givit anledning till nå gon eri nran . Fonde n be löpte si g den l januari 19 33 till kr. 12 5,8 49 : 51.

C. Saml in gar, biblio tek och ar kiv.

Sa mlingarnas tillväxt har vad nun1merantalet betr äffar varit In ycket lågt. En dast tvenne år sed an museets grundande visa ett något lä gre nu mmertal, och vad ink öpen beträffar är det frånsett de fyr a åren, då in ten dentens gåvor onödi ggjorde alla inkö p, det allra lägsta, med endast 37 nummer, son1 i inköp ko stat 2,247 kr. ; och dock representerar värdet av årets förvärv den högsta si ffra, som uppnåtts sedan kristidens donationsflod ett par år välld e över 1n ed mellan 70 och 80,000 kr. eller i runt tal 65,0 00 kr., av vilka 62,5 00 kr. representera gåvorn a. Men så ingå ock så bland dessa hela Ole Ol sens donat ion av svenskt si lver och keramik till ett värde av 43,0 00 kr., den praktfulla Es terstapeten, som efter tolv års räntefri dep osition på museet av professorskan L. Qu ennerstedt inlöstes för dess inköpsp ris · 10 ,000 kr. och skänktes såsom jubi leumsgåva, den Bukowskiska jubelgåvan, ett silverfat, till ett värde av 2, 000 kr., en okänd vänninnas 500- kronorsgåva och fröke n Ingeborg Holeks 1, 000 kr. till inlösen av den Tibetanska san1l ingen.

Hade ti den räckt till att bokföra de Thom anderska saml ingarn a, inbegripet det väldiga bi blioteket på 8, 000 band, skulle vär det stigit med ytterl ig are 10 0,0 00 kr. Det blir nu det år, som började den l ju ni, smn får att redov isa denna ökning, vilken fråns ett bi bli oteket består av mer än 400 nummer pre tiosa, möbler, husgeråd, dräk ter etc. Ined ett ord allt son1 rymn1es i det Thmnanderska huset, so1n vi i dag gå att invig a (F ig. 4 o. 5) en varmhjärtad kulturkvinnas stora gärni ng, en dotters hylln ing til l si n med rätta beundrade faders minne. På den krans, »K ulturen », lade på hennes grav, hade vi skri vit:

Di tt varn1a hjärta och din öppna han d Oss bundit har n1 ed tuse n band, Et t sorgtyngt tack för allt du gav Vi därför lägga på din grav

Över si ktl ig beskri vning av ny fö rvär ven.

Ingen öknil1!g av de förh ist orisk a sa1nli ngarna har un der året skett. Dä ren1 ot har de n lokala medeltida arke olo gien län1nat en del belägg om oc kså obetydliga på grund av den ringa byggnadsverks amheten under året. Dä remot har ett viktigt prepar eringsarbete an slutande sig till äldre Lundafynd utförts. Re dan i höstas bl evo vi sålun da fä rdiga 1ned den stora brunn, smn året fö rut uppgrävts vid Bo tulfsbygget och som visade sig tillhöra 11 00 -talet (Fig. 6) . Det var en med skar vyxa urholkad stam av en jätteek med en ännu bevarad höjd av 302 cm., som bragtes i dagen. Den hade i botten en träskiva med borrhål samt var även på sidorna gen on1b orrad. Man har vid urholkandet efter hand fått kr ypa igen on1 stamn1en Typen är gansk a vanlig i Lund in nan de· kn utti nu ade eller sk iftesverk sbrunnarna kon1mo i bruk . Men i regel har den mot förr uttnelse be varade delen vid fy nden varit ganska kort, endast en meter eller däromk ring. Även ett såda nt stycke har under året preparerats och uppställts lik som de bevarade fynden av Lunds. medeltida sp öpåle och prygelbänk på sin tid upp grävda på det gamla forum Lu ndense norr om det nuvarande st ortorget.

Men ett änuu vikti gare inre musea lt konserve rings- och prepareringsarbete har under året blivit utfört genmn uppstä llandel av vad jag ka llar Lu nds ku ltur pela re.

Det lyckad es mig 1913 vid grundgrävn ingen till Nya sparbanke ns. hus vid stortorget att träf fa på ett helt orubbat kultur skikt, vars lagringar utan några störande ne dgrävningar fått hopa sig över varandra ända från ne olitisk stenålder In ed artefakta flintor således n1 er än 8 , 000 år f. Kr. ti ll 18 00-t alets början till ett sammanlagt djup av & meter alltså därmed n1 ark erande den nivå, på vilken Lu nds äldsta bebyggare vandrade. Genom att under den ka lla vintern begjuta grävningsprofilen , så att denna blev stelfr usen, kunde jag så ga upp kulturpelaren på trenne sid or, därpå frigöra den från sit t ryggf äste, inbygga den med plankor och så i avsnitt på 2 Ineter föra den hem till »Kulturen ». Där har den sedan legat i avvaktan på län1plig tid , plats och medel för dess prepar ering och uppställning. De tta har nu skett. Se dan pelaren, som urs prun gligen höll en mäk tighet av 50 cm., blivit uttunnad till 15 cm ., varvid ytterligare flera intressanta fynd från de olika lagringsperioderna gjordes, såsom ke ramik , läder, en vacker kam, en stylus o. s. v., prepar erades dess olika stycken samt fogades åter samman och upprestes i tvenne längder 0111 vardera tre meter i Lundasamlin garna i Lind fors ska huset.

I skåp vid sidan och me llan dessa på trenne si dor Ined trä på den fjärde n1 ed glas täckta pelare inlades därpå i lagerföljd alla på grävni ngsplat sen gjorda fynd bi ldande alltså en autentisk bild av Lundakulturens utv eckling under 10 ,000 år. Båda de hä r gjorda prepareringarna · och fr amts ällningarna torde vara tämlige n enastå ende inom modern syste 1natiskt bed rivet museiarbete (Fig. 7-8) .

Fig. 6. Botulfsbr unnen upps täl ld Lund asamling en.

Museets mynts an1.ling har genmn gåva av Fröken Maria Collin erhållit en ökning av 356 utländska ko ppar- och si lverm ynt . De vapenhistoris ka san1.li ngarna hava ökats 1n ed en del svenska uni forn1.spe rsedlar och värjor samt en uhnärkt hjullås pistol tillv e rkad i Dresde n 15 95 och en preu ssisk office rssp ontong från Fredrik den stores tid.

Fig 7. Kul turpel ar en.

För den religion shistoriska av delningen har un der året gjorts synnerligen viktiga förvärv närmast anslutande sig till buddaismen. I sin la1naistiska form har denna fått en rik belysning genom en serie präktiga tibetanska tempelbonader miniaty nn ålade på si den från 17 00och 18 00-t alen, de tvenne här (Fig. 9) av bild ade bönekv arnarna och tempelhornet samt de förgyllda bronsbil derna av de la maistiska gudonlligheterna den 11 hövdade Padan1pani, Vai racuv eira, denwnernas betvingare och rik edomens gud, den bloddryp ande på en mula över en sjö av blod ridande gudinnan Lha-mo samt kopuleri ngen mellan Maluicakra- Vajrapan i. Härtill komma tvenne drastiska te1npelbonader från Bali fran1st ällande strider mellan den1oner och änglar, en praktfull kakemono från Kina fr amställande La-ot-se predikande för kejsaren och de fyra viceko nungarna (Fig. 10 ) sa1nt ett par ki nesiska och indiska religionsurkunder den senare på Pali språk - även dessa be lysande buddaismen.

· Muhammedanernas heliga bok Koranen har först detta år 1nen i ett sä llsynt vack ert persiskt illumin erat ex e1nplar, i vilket äve n pär­

Fig. 8. Detalj av Kul tu rpelaren .

rnarna äro inne hållet värdiga (Fig. 11 ), från 16 00- talet, gjort sitt intåg i våra religionshisto riska sam lingar. Et t skånskt bårtäcke från 18 08 skall icke helle r glön1mas i detta samn1anhang.

Ä ven n1 usik avdeln ing en har un der det sis ta året ökats 1n ed flera värdefulla gåvor. Sä rskilt skall här nä1nnas ett vacke rt gan1n1alt sve nskt han11 nark laver av George Chri stoffer Ra ck witz, St ockh olm, 17 80-90-t alet, vi sserlig en sedan läng e i museets ägo men nu restaurerat, spelbart och uppst ällt i Vita husets audit oriun1 för att fungera vid utföra nd et av hi storisk mu sik.

Den rena konsten har ökats n1 ed flera värde fulla gåvor, såso m kartongen till Axel Ku lles Ki llespelar e och en akt av And. Trulsson för att icke tala mn de lika pe rson histo riskt so n1 konsthistori skt dyrbara bysterna av Aug. Quenne rstedt (Fig. 19) i brons av Valter Runeberg och Johan Henrik Thomander i n1annor (Fi g. 20) av Herman Vilh elm Eissen. Till de personliga 1n in nena hör den st ora brevsamlin gen under 50 år från de n 18 68 avlidne Prosten Ca rl Fr. Nil sso n i Vittaryd, som med samma rätt skulle kunna hänföras till ark ivet .

Fi g. 9. Tibetanska bönekv arnar och tempelhorn. 1/ s.

Fig . 10 . Kinesisk Kakemo no : rel igions l ärare predill:ande för kejsare och sto rd ignit ärer.

Sa mma du bbelstäl lning intar san1lingen av dräkter och andra 1n innen av kända personlig heter n1 in nessamling en eller te xtilsamlingen ?

Till denna senare hör frainför allt annat Prof esso rs kan Li lly Quennerstedts dyrb ara jubelgåva (F' ig. 12) : Den präktiga Es terstapeten, den

Pig. l L Koranen, illum inerad, persisk. 1/6.

sjätte ur en fla ndrisk cykel å 6 tapeter från slutet av 15 00- talet, av vi lka de andra fem hamnat i Amerika.

Den av Fru Joliann a Jöns son förra året skänkta handskmakareverk staden har under året ökats med ännu ett antal föremål .

Så s on1 vanligt är det de ke ra miska san1lingarna, som vunnit den största och vikti gaste ko mpl etteri ng. Här ingå i första hand Generaldirektör Ole Olsens legat av svensk fajans och porslin, 22 nummer och 30 fören1ål, till ett värde av ine1not 20, 000 kr., däribland dyrbarheter så dana som den här (Fig. 13) aybildade bålen av Rörstrandsfaj ans, som av givaren på Rö rstrandsauktionen betalades med 2, 500 kr., en vattenbehållare, smn kostade 78 0 kr., ett fat från 1750, som gick till 1, 010 kr., samt av Marieberg sfaj ans en potpourrikruk a, som betalades med 3,350 kr. Sa mlingen står n1 ed museets eti ke tter tillsvidare kvar i den väldiga Ol sensk a san1lingen på st engården i Hellerup. Bland annan svensk fajans, som under året förvärvats, står bålen (Fig. 14 ) fr ämst. De n är en gåva av den »okä nda väninna », som bekostade hela jubelfesten. Om den icke varit signerad med Be rtheviens märke, sku lle man knappast tagit den så som svensk om icke möjligen på »K ulturen », som redan förut ägde en urna otvivelakt igt målad av samn1a hand. Man skulle stanna i villrådighet i valet på någon fransk fabrik men antagligen stannat för Ap rey, då man ju ick e kunde hän föra den till Se vres eller La Se inie vars mi niatyrmäs ig dekorering med flygfän elj est närmast överensstämmer med Be rthevin -bålen s. Sin fran ska urgrund för nekar den emellertid icke.

För första gången har på grund av Ole Ols ens keramiska legats uppnående av 25,0 00 kr : sgränse n dess ränteavka stning kunnat tillgodogöras för si tt ändan1ål. Dä rför hava med donators goda minne trenne . tyska porslinsfigurer Ott we iler, Kelst erbach och Ful da, som förut ick e figu ralt voro represente ra de i samlingarna, kunnat förvärvas (Fig. 15) . Med Ott weile rs-flickan ha vi därjämte slutit ringen av tyska porslinsfabr ike r på 17 00-t alet, vilka nu samtl iga äro företrädda på museet, vilket förut endast varit fallet 1ned ett annat museum, näml igen _llfuseu m fur Kunst und Ge werbe i Hamburg. Flera tyska och danska

fajanser hava under året tillkommit jäm.te en serie ostasiatisk ker amik dels från Wei- och Tangp erioderna i Kina, dels från det sås on1 keramiskt produktionsland förut okänd a Annam, från vilket vi tack vare Fabrikör W. Nordströms friko stighet erhållit en liten representativ samling av nio föremål de flesta från Sungpe rioden o kring 12 00 e. Kr. (Fig. 16 ) .

Tävlande med eller överträffande de keramiska förvärven stå de metalli ska. Det är särskilt silvret, även on1 en hel del guld detta år i form av ur och sn1ycken synnerligen genon1 den Thom anderska donatione n komn1it i »K ulturens » händer, son1 sätter sin prägel på avdelningen. Nio ka nnor och tre bägare, alla av svensk ext raktion eller, vad som gäller trenne av de1n, ostbaltisk under svensk regin1 och av den utpräglat sven ska typen n1ed den enda li lla sk illnaden att hanken ej går helt ned till fot en . samt saknar den på de rent svenska ka nnorna be fi ntliga sköld, son1 täcke r den na. Av de (Fig. 17) avbildade kannorna är den vänstra och största med en vikt av ungefär 3 kg. ti llverk ad i Riga 172 9. De n melle rsta har till hemstad Göteborg och till mästare J. M. Win terstei n . Den högra är från St ock holm samt visar

Fig. 12 . Drottn ing Est erstapeten i gob elinsalen.

Fig. 13 Faja nsbål, Rö rstr and. 1/s.

Fig

14 . Faja ns bål, Ma rieberg. 1/a.

Fig. 15. Figuri i1er av po rslin, Fulda, Ottweiler och Kelsterbach. 1 / 2·

Fig. 16 . Annam Keramik, 12 00-talet. 1 /4.

Fig. 17. Sv ensk a silvet·k ann or. 1/o.

Fi g. 18 . Silve rfat, Stockholm 16 98. 1/s.

mästars tän1peln D. Z. Bå da äro rikt gravera de på lock och ko rpus san1t förskriva sig från slutet av 16 00- talet. Andra st ock holmskannor och -bägare från sam1na tid bära Ferdinand Sehls, Erik Starins och Jöns Ellerh usens n1 ästaren1ärken. En kanna och en bäg are n1 ed rik yttre fil igranskå lla bära den ok ände stock holm ske fili granmästaren I. F. S: s insignier.

Ännu en synne rligen vacke r gravera d kanna 1ned en Kristi födelseme dalj på locket och otydliga svenska st ämplar tillhör årets förvärv, ehuru den ännu endast gäldats med fj ärdedelen av sitt inköpspris. Men det förnän1sta förvärvet är dock det prakt fulla silverfat (Fig. 18 ) , son1 16 98 tillverk ades av Johan Schenck i St ock holm såsom gåva från Karl XII till Zar Pe ter och nu av Bu kowskis konsthandel skänkts såsom jubileun1s gåva ti ll »K ulturen ».

A v den ni ängd In öbler och husgerå d, som under året tillförts oss, in går största delen i den ännu icke bokförda Warholm Thmnanderska donationen och får därför stå över till nästa års redogörelse. Det övriga represente rar alln1 ogehen1Inen, komple ttera nde och dupli ceran de utan att län1na nå got eg entlige n nytt.

Ta blå över Mus eets förv ärv sedan de ss gru nd ande

/1 882-83 1883-84 1884-85 18 85-86 /1 886-87 /1 88 7- 88 / 1888-89 1889-90

Antal uppköpta n:r 635 592 794 471 256 97 11 9 300 skänkta 446 494 277 16 5 94 84 91 15 2och . depon. n:r

Summ an :r l l, 081 lInköpspris l ,065 ,61 1, 086 l1,30 5,29 1,071 l1, 94 8,35 636 l 350 l ,409, 80 l ,334 ,15 18 1 l401 ,30 210 l 452 51 0, 55 2, 58 0,00

1890-91 · 1, 901 557 452 479 234 327 14 4 287 467 62 52 167 248 134 89 12 4 95 85 1, 963 l 609 l 619 l 727 l 368 l 41 6 l 2 68 l 382 l 552 7,671 ,05 2,02 8,48 6,952, 92 2,7 38 ,51 3,441 ,23 2,205,90 1, 21 5,38 2,97 9,18 3,3 45,32

244 908 426 858 391 519 410 1,1 16 908 17 8 15 3

208 15

18 3 822 45 14 0

541 l 70 2 1 1, 232 1 1,161 1 1, 048 4,972,25 9,1 96 ,73 4,97 6,03 14 ,727,00

1 1, 061 . l 498 1 1, 066

4,353, 90 6,905,71 12 ,9 68,85 15 ,13 7,70 1908-09 / 1909-10

67,

561 1, 10 4 413 607 725 569 663 234 94 219 114 10 4 208 10 4 16 5 255 558

,7 82, 96 5,98 9, 16 12, 550,

l 780 1 1,218 l 517 l 815 l 829 l 734 l 918 l 792 l

6,59 6,48 8,71

l 191 8-19

,592,

/ 1927-28

l

9,660 ,61 7,354 ,81 24 ,80 0,03 5,001 ,86

9-20 1920-21 1921-22 1922-23 1923-24 1924-25 1925-26

279 1, 045 747 514

14 2 116 303

l

27,37 8,20 16 ,584,19

l 817

1931 -32 / 1932-33 Summa

25,8 17

10 ,306

,15

l 36,1 23 l

4,488.n

Klassific eri ng av ny fö rvär ven.

Fördelade på de olika kult urhistori ska huvudgrupperna ställa sig årsförvärven sålunda :

Se rie l.

r på grupp A. Persone r hän delse r och platser.

B. Smnhäll sski ck.

C. Andlig odling

D. Näringar, han tverk och slöjd .

E. Huset och bostaden.

F. Ljus och värme.

G. Föda och nju tn ingsmedel.

H. Toalett och hälsovård.

l. Dräkt och sn1yck ep.

Se rie II. Den ark eologiska gru ppen.

n:r på grupp A. Allmän fö rhistoria.

B. Lundaark eologi.

C. Historiska fy nd från andra platser.

efter ämnesprincipen ställa sig förvärven sålunda :

r Keram ik.

Glas.

Ädel metall

Annan me tall

Textilier.

Trä.

St en

Horn och ben.

Di verse.

År ets 3 7 gi vare.

Förva ltare K. Almgren, Bi llesholm : Kista med Ra1nels och Linden ows vapen , 16 71.

Gene ralkonsul John Anderss on, St ock holm : Eg yptisk n1 umiekist a.

öken M. Bei } er, Lu nd : l par gjutna järnkandelabrar, smn ti llhört Esaias Tegner d. y. Fru Häradshö vding R. A. Bergman, Lu nd : 2 n1 anti ljer av si den ; sidenklänni ng ; l par brudsko r ; ridikyl.

Köpman Harry Bermcm, Lund : Gudinnan Lha-n1o, tibetansk bronsstatyett. Dok torinnan Olga Bolmste dt, Es löv : Bo kp ärn1 från Ned erlän dska Indien

Firman H. Bu ko wskis kons thandel, St ockh olm : Fat av si lver, drivet och cicelerat av Johan Sc he nk, St ock holn1 16 98 (k unglig gåva till tsar Peter)

Fröken Maria Col lin, Lu nd : Hä ng kläde, skälblad, Halla nd ; rockblad, övre Norrl and ; d :o, Uppla nd ; slända, Sa rdinien ; li nfäs te, It alien ;

glaserat lerfat ; slända, Tunis ; eldfl äkt, d:o; bälte, Nordfinland ; l erfat ; »H ertig Karls sängk an11nare på Gripsholm », rade ring av R. Hag lund ; 356 n1 ynt ; »Pilar », litografi av E. Norlind ; »I nfärden till marknaden i Lu nd », akvarell ; två träsnitt.

Ryttmäst are L. Hedb erg, Bj ärsjölagå rd : »Ö s tarps gård », oljemålning av R. Al yhr.

Fröken Ing eb org Ho lck, Lu nd : »Pad ampa ni », »Vairacuvaira », tibetanska bron sst atyetter ; B udda, tibetansk trästat yett ; sittande präst, kinesisk bronsstatye tt ; ko ran n1 ed illuminerad skr ift, Persien ; 3 tempelbonader, Bali, Indie n ; »R e ligionslärare », kinesisk ka k e1nono ; kinesisk religionsurkund med målning ar ; indisk relig ionsurkund 1 Paliskrif t ; 2 tibetanska ten1p elbona der .

Fröken Augu sla Hufei (t esta 1n ente) : E1naljerad dosa.

Fru A.nna Höqstedt, Lund : Uniform som burits av telegrafkom1nissa rie G. Högstedt, Lund.

Kap ten P. Johansen, Köpenhamn : Budda, fö rgylld trästatyett

Herr Carl Jönsson, Lu nd : Mall av trä för ti llverkning av stig byglar ; l par örhängen av silver.

Fru Joharma Jönsson, Lund : 17 num1ner inventar ier och redskap ur fr amlidne handskmak a re Johann es Jö nssons ve rkstad.

In tendenten G. J: son Karlin, Lund : l par hästskor, jordfynd från Lund ; gnidsten av glas, Skå ne ; »A lkemist », oljemålning på pan nå ; porträttförstori ng ; beg ravningsbrev ; sockeryx a; kaffek anna, l par kaffekoppar och 2 tallrikar, Offenba chfajans ; venetia nskt glas med filigranfat ; »M ad am Treb ell i» och »Kristina Nilsso n », oljem ålningar på trä ; »Killespel are », svartkritblad av Ax el Kulle ; naken modell, svartkritblad av An ders Trulson ; 2 saxar från Lund ; 2 ostkar från söd ra Sk åne ; yxhammare 1n ed bräckjärn sa1nt pressjärn, jordfynd från Malmö ; skä ppekorg från Torna härad, Skåne ; · kompass, Kina ; åminnelsetavl a, 18 79 ; Kn iv med hornskaft, jordfyn d från Lund ; bordsur.

Profess or skan E. Kock, Lu nd : 2 askar med porsli nsle ksaker.

Kyrkoh erden, teol. d:r O. Lewan, Knästorp, Lund: 2 fickur av guld ; prästkrage av si lver.

Gen eralkonsul Lindqvi st: 4 brickband från Him alaya

Doc ent Iva r Lindqvi st, Lund : Kak elfragmen t , jordfynd från Lund.

Fröken Karin Li ng, St ock holm : Porträtt av P. H. Li ngs första hus tru ; 2 porträtt av P. H. Ling.

Fru Annie Li ndbe rg, Simrish a1nn : Sk åp och skäkt eträ från Jerrestads härad, Skå ne.

Malm ö Museum, Ma lmö : Sv artgodsp otta, funnen i Lund .

Chau fför Martin Nilss on, Lu nd : Gjut järnsplatta, dek orerad efter v. Ostade.

Hemmansäqare Lars Nilssons sterbhus , De geberga : Bårtäcke från Olseröd, De geberga sock en, Gärds härad.

Fabrikör Walfrid Nords tröm, Lund : 9 numn1er ke ran1ik från Annam.

Generaldirektör Ole Olsen, Köpe nha1nn : svenskt si lver : bä gare, Stockholm , 16 00 -talet ; kanna, d: o, d:o; ka nna, Re va!, d: o; kanna, J. Mar­

tin \V in ters tein , Göte borg ; ka nna ; bägare, Ferdi nand Sehl, St ockhohn ; bägare, P. B., Stockh olm ; kanna, Erik Be ngtsson St arin , St ockh ohn ; kanna, D. Z. ; kanna ; kanna, Jöns Ellerhusen, Stockholnl ; kanna, D. B. Sv ensk ke ramik : fat, tårtfat, pyra mid, fat, platå, potpourrikr uk a, stekkupa, tekanna, fo ntän, bål med lock , vatt enbeh ållare, l par tallrik ar, fa t, terrin, fruk tkorg, ter rin, Rö rstra ndsfaj ans ; bonbonniere, terri n, potpourrikruka, 2 kani n vase r, Mariebergsfajans ; figur in och 8 krän1koppar, Ma riebergsp ors lin.

H er r Erik Palm, Kastlö sa : Mosaikp är la, ungersk järnålder, funnen i Kastl ösa.

Professorskan Lilly Qu enn ers tedt, Lu nd: Fland risk tapet, Es ters historia ; professor August Quenn erstedts byst i brons av Valter Runeberg.

Fröken Hilma Ro loff- Andersson, Lund : 2 sablar och l par pi stoler, smn ti llhört rege1nentsläka ren Roioff And ersson ; ka pi tula tio nssed el ; bibel, 17 60 ; doc ka ; l par trådstjärnor av lergods ; Kajsa Rulta och hennes katt, leksak ; ringhängare av silver ; tratt av silver ; 4 förlovnings och vigselrin gar ; tvenne buntar guldsp etsar.

Prosten Lamech Ry deman, Göter yd: Sk rinda ; diverse almanacker, antecknin gar, predikningar och brev 111 . 111 av Prosten Ca rl Fr edrik Ni ls s on , Vittaryd.

Frihe rre H. H. von Schwe rin, Sk arhult : Spanskt rör n1 ed gul dknapp.

Fru Hanna Sfö st edt, Lund : l par hand hackor.

Direktör Ivar Tra ugo tt, St oc kholn1 : l par urnor, stengods, Wei, Kina.

Greve Gu stav Wachtm eist er, Vanås : 2 tibe tanska tempelbonader. Hovrättsn ot arien Thure Westerström, Lund : Sa1nling fli ntspån , Lindorma backen ; s tu den tvär ja . J\!I usi kdirektör Elof Wingren, Lund : Musikinst rument (za nza) från Be lgiska Kongo.

Fru Ju dith Q Wingren, Lund: Mang elb räde, Ski rö, Småland. Fröken S. Aberg, Lu nd : Kista . .Okänd gi varin na: Krus, fajans, Be rlin ; kr us, faja ns ; kr us, faj ans, Er furt ; fixerkrus av glas ; hjullåsp istol, Dr esden ; fa t, faj ans, Nevers ; bål, fa jans, Marieberg.

Vi hava redan i inledn ingen framhållit, att allt undantagand es det Thon1and er ska huset stod färdigt vid jubelfesten i noven1ber. Det har -e ndast varit retuschen som återstått, tills vi unde r den sista månaden fingo gripa oss an 1ned detta hus .

Men arbete har där för icke sakna ts för den oti llräck liga person alen .

Det gällde först och främst att få fe stskriften i ett värdigt skick fra mst älld, on1 möjligt utan ko stnad er för Fören in gen . Helt ha r detta åtminstone ännu icke lyckats . Visserl igen sk rev intendenten den digra boken på lediga stun der och 1n ed utnytt jande av sin se mester, utan någon er sättning, sa1nt fotogra feDade de hun dratals föremål, som ingingo i illustrationsmaterialet. A1na nuenserna uppgjorde på sin :a rbetstid tabeller, utr äkningar och andra bilagor, och slutligen tog hovin t e ndenten Kroon i Malmö den typograf iska frainställningen och

dis tribueri ngen om hand för självkostnadspris med det resultat, att muse et för en kostnad av endast 1, 300 kr. blev ägare av en upplaga av 250 exemplar, med vilka vi ej blott kunnat fullgöra våra officiella och kollegiala sky ld igheter n1ot pe rsone r och in stit utioner utan därtill äga en rest upplaga å 10 0 exemplar att erbjuda Föreningens medlemmar till ett till 15 kr. ne dsatt pris, varigenOin också dessa 1, 300 kr. skulle kunna

Ef ter an strängningen , att icke säga överansträ ngning en vid jubelfesten hade väl nå gon vila varit be hövlig, n1 en realka talogarbetet, som se dan årsmötet fått vila, kr ävde nya tag. 70 0 blad 1ned tecknin gar och fotografier hade n1 edhun nits förra året d. v. s. en fj är dedel mer än årets nyförvärv. Och det gällde att åtn1i nstone hålla jän1na steg med dessa . Så fick åte r överarbetet, na ttjänst göri ngen , tillgripas med det resultat ,· att i denna stun d har realkata logen tagit det största steg, smn tagits något år sedan museet gr undades. Icke n1 indre än 1, 000 nuinmer motsvar ande tre års förvärv hava avverk ats. Dessa 1, 000 nmnmer hava krävt 1, 250 blad n1 ed beskrivnin gar, veten skapliga utredningar, fotografier eller teckningar. De senare hava huv udsakl igen utförts av amanuens ert doktor Blomqvist och e. o. amanue n sen Elsa Hägg. Den förre har dess utom utfört beskr ivnin garna på någoL över 200 blad, vilka emellertid icke mn fa tta n1er än 30 nummer. Men detta gälle r lund ensiska grun dgräv ningsf ynd, vi lket alltså visar ett genomsnitt av 7 blad och ännu flera föremål på v rje nmnn1er. Icke min dre än 900 blad hava kommit på int endentens roll. De ha i n1otsats till de förra i regel täckt var sitt nummer, dock så att även här ganska ofta flera föremål in gått i samn1a nmnmer. Av dessa hade fröken Hägg ritat en mindre del, medan inten denten fotograferat allt det övriga. sl utligen har en del lättare upp gifter, för vilka en allmän schablon kunnat uppställas, kunnat anförtros åt kontoristen fr öken Andersson , på vars lott alltså kommit be skrivnin gen av ett femtiotal skrin, lådor och betsmän .

Men utom denna nykatalogise ring har intend enten hunnit korri gera · samt förse n1 ed fotografier ett hun dratal äldre ka talog blad.

Ett som allt har alltså det utomordentligt viktiga arkiv- eller real kata logarbe tet trots otillräcklig arbetsk raft i år tagit ett jät testeg framåt, som om det med ökad sakkunnig arbetsk raft kunde fort sättas under tre eller fyra år skulle kunna återh än1ta hela den förlorade ti den , så att vårt museum, som först av alla museer, det vill säg a redan från sin grun dläggning 18 82, införde lappk atalogsy st en1et efter bi bliote k se xeinpel, vilket num era godtagits över hela museivä rlde n , då skulle hava nått fram till löpande årsnun1mer.

Konserver ings arbetet har oaktat oful lständig heten i våra konserverings anordn ingar bedri vits på det n1 est energiska sätt. Kan1pen n1ot mal och trä1nask i ett n1 useum med hundratusentals föremål utan desi nfektionsugn är svår. I detta samn1anhang får också nämnas det stora preparerings- och konse rveringsarbete so n1 Bo tulfsbrunnen och »k ult urpelaren » inne bar ett värdigt monument över hela vår n1 ate­

riella kultur mitt ibland de rikaste ark eologiska fy nd, Skandinavie n lämnat inom ett område så litet son1 Lunds gan1la stads plan.

Föreläsnings- och förevisningsverks amheten på museet har pa ovIi gt sätt bedrivits alla folk söndagar, och vad de n senare1 beträffar, nä r det varit möjli-gt att träda upplysande och ledande till de sk aror, som eljest trots den popul ära efter enklare andliga behov uppställda vägvisaren ofta skulle vand ra blinda eller föga fö rstående genom sa nl li ngarna.

Föreläsningarna, av vilka 34 hållits av Intenden ten Karlin behandlande 13 ämnen : Museala erfaren he ter under 50 år, »K ul tu ren » för 50 år se dan, Orient aliska ma ttor, Hemdel och köpenskap (6 förelä sn.) , Seder och bruk om höst en . Trettioå riga krig et s vap en, Sve ns k gu ld· sm edskonst, Gamla julse der, Det zznder.fordiska Lund (4 för eläs n.) , Bengt Nordenb erg konstnären oc h männi skan (2 före läsn. ) , Seder oc h bruk om våren, Den kin esiska konstens expa nsi on till Kinas grann länder un der Sung-perio den samt Textilkonstens hi st oria (13 före läsn .) för Konstslöjdanstaltens elever, tvenne av aman uensen William Karl son : Gamla böc ker och H em in.redn ingens hi st oria intill rococon, sa1nt tre av amanuen sen R. Blomqv ist : Tre ttioåriga krige ts vapen, »K u lturp elaren » och Heminredning ens histo ria från rococon till nuvarande tid, jän1te en demon stration av de arkeologiska samlingar na, hava med olika intresse följts av publike n. •

Under året har en serie separatutstä llningar anordnat s, såsom de n redan nämnda utställnin gen av orientaliska mattor, en uts tällning av museets ad resse r och gåvor till jub elfesten san1t en kons erver ings utställning.

Den redan i förra årsberättelsen omta la de textila utställ n ingsturneD till Tyskland har för en månad sedan återkommit efter att på tolv tyska museer, senast Greifsw ald och St ralsund, hava med n1 ycket erkännande propagerat för svensk ganlinal och ny textilkonst.

Tvånget att spar a för att däri gen on1 så 1n ycket son1 n1 öjligt minska den brist i budgeten, son1 dock icke kan undv ikas, har nö dgat oss att under fyra vin ternlåna der inskränka n1 useets öppethå ll ande till sö noch helgdagar samt 3 timmar under en eller tvenne veckodagar . Där)genmn ha vi kunnat ytterl igare minsk a den redan förut otillräckliga betjänin gen san1t inbespara bränsle och belysning för ett par tusen kronor, 1n en vi ha därmed med svidande hjärta fått uppgiva en av våra museala principer on1 ett museums lä ttillgänglighet.

Visse rligen har det ' ald rig varit helt stängt för extra besök mot högre avgift un der sa kkunnig ledning. Me n att nödgas på grund av bristande offentligt understöd avvisa de hund raden, som ej ha råd att betala en högre avgift för att gå och frysa i oeldade rmn, är svårt. Med april månad återtogo vi öppethållandet varje dag 0111 också under ko rtare tid, och vi hava ännu icke vågat utsträcka före visningstiden över fen1 ti mmar dagligen. Avgifterna hava varit de vanliga 1 kr. för vuxna och 50 öre för ·ba rn , utom på folksö nda garna, som i regel in­

träffat varannan söndag, då avgiften varit 50 öre för alla . Des sutmn ha va Lunds studenter och san1t lig sk olungd on1 inom sta den , när den följts av lärare, haft fr itt ti llträde. De ts amn1a gäller under samma villkor också för alla folk skolor inom Maln1öhus läns landstingsom råde. Andra folk skolor åtnjuta en nedsätt n ing av entren till 20 öre och andra läroanstallar ti ll 50 öre. Sa rnina pris gäller också vid saln lad e besök av minst 25 personer. Fritt står museet dessuton1 öppet för journ alister, museimän och fo rsk are samt för alla Kulturhistoriska Föreningens le damöter.

Besöken visa dessvä rre under året is tället för den starka ökning vi varit berättigade att vänta efter museets stora utvidgning och nyordnande en betänklig te ndens till ne dgång, i någon mån förklarligt på grun d a v inskränkn ingen a v fö revisningsti derna. Be sö ke n på n1 useet under 19 32-1 933 ställa sig sålunda

År

An tal An tal int rädes- Summa Må nad j fritt besökande betal ande inträde savgifter

19 32 Juni .. . . . . .. . . . . . .. .. . . . . 1, 807 3, 317 1, 697,80

Juli 174 2,720 l, 769, 90

Augusti .... .. ..... . .. .. . . 202 2,493 1,712 ,30

)) Se ptember 775 1, 356 91 5,60

Ok tobe r ... ... ... ... ... ... 745 997 643 ,90

November ··· ·· ··· 5 63 690 447,00

December . . .. . . . .... . . . 346 602 39 0,00

19 33 Janu ari . ...........

Februa

Ma rs

April

Maj

623 499, 75

342 211,00

556 361 ,50

1,218 867 ,oo

596 1, 34 4 713,60

258 l 10 ,22 9,35

Bland de fritt besökande ingå 652 studenter och 4,494 sk olungdom. De he sö kande med ne dsatt avgift utgjorde 2,648. Besö kande och inträdesavgi fter under de 10 nännast föregående åren framgår av nedanst ående tabell.

r

31-19

30-1931

29-1

28-1

26 -1927

25-1

24-19

23-1

2-1

,608

,925

.442

,521

,269

trädes avgifter

,91 4,35

,6 61

,3

,62

,006,

871,90

,34

Bibliotek och arkiv.

Även för dessa har den ytt erligare begränsnin gen i budg eten verka t hän1 n1ande. Sä rskilt gäller det naturligtvis förvärvet av ny li tteratur. I någon n1 ån har detta en1elle rtid kunnat kompenseras genom det bytesobjekt .vi erhållit i »K ul ture ns » festskrift. Tillökningen · under året belöper sig på biblioteket till 295 band, av vilka 13 inköpta för en summa av 969 : 16 , de övriga fö rvärvade genom gåvor eller byte. Till dessa räkna vi i första hand de prak tfulla 27 ka talog banden från det Hallwyls ka muse et i St ock holm sa1nt grävningsberättelserna från Sc hloss Hallwyl i Sc hwei tz. De sista daga rnas jätteförvärv : det Thon1 ande rska biblioteket kan först överskådas och behandlas i nästa års be rättelse.

Ark ivets ökning har huv udsaklig en skett genon1 infogande av de 1, 150 realka talogbla den samt genmn den starka tillväxten av fo tografiska negativ och kl icheer. Men vid sid an därav kunna också nämnas ett par intress anta pe rsonliga brev- och dok u1nen tsan1lingar : Prosten Carl Fredrik Nilssons i Vittaryd av Växjö stift samt en samling svenska resolutioner från ti den 1617 -1 778 .

Nännaste vå1�de n av såväl bibl iotek som arkiv har fortfarande utö vats av an1anuense n Karlson .

De fö rnämsta bibliotek sförvärven genon1 inköp äro : Alm, J., Blanka vapen och skyd dsvapen. Stockholm 19 32. Die wi chtigste n Webeornan1ente bis zu1n 19. Jahrhunder t. Bd. 1-5. Elgensti erna, G., Den int roducerade sven ska adelns ättartavlor. 7. St ock holm 19 32. Hintz e, E. och Mas ner, K., Goldschmiedearbeiten Sc hlesie ns. Br eslau 191 1.

Schn eider, H., Die Kultu rleistungen der Me nsc hheit . 2. Leipzig 19 32.

Byte och gåvor hava erhållits från nedanstå ende ins titutioner och enskil da givare :

Allmänna Bran dförsäkringsverket, Stock holn1 .

Blekinge hembygdsförbund, Karlskrona Bl ekinge museun1 , Karlskrona .

Dalarnas hembygd sförbund, Falun

Da lslands fornminnesförening, Å1nål .

Etn ografiska rik s1nuseet, Stockholm .

Föreningen »D et gan1la Lu nd », Lund . Föreningen Gotlands fo rnvänner, Visby .

Föreningen Värm lands he1nslöjd, Karlstad .

Gamla sparban ken, Lund . Gotlands fornsal; Visby . Göinge hembygdsförening, Broby . Göteborgs kungl. vet enskaps- och vitterhe tssa mhälle, Göt eborg . Gö teborgs n1useum, Göte borg.

Hallands he1nbygdsförbund, Haln1stad.

Hallvvylska san1lin garna, St ock holm .

Hälsin gborgs n1 useu n1, Häls ingborg .

Härjedalens forn minnesf örenin g, Funäsdalen.

Jämtlands läns fo rnminn esförening, Ös tersund.

Kalmar läns fornm innesför ening, Kalmar.

Kommi tten för Gustaf II Adolfs -uts tällnin gen i St ock hohn 19 32

Kungl. livrustkammaren, St ockholm .

Kungl. Vitterh., Hist. och Antik v. Aka demien, Stock holn1 .

Lund s univ :s historiska n1 useum, Lund .

Maln1ö n1useu n1 , Malmö .

Malmöhus läns hemslöjd sföre ning, Malmö .

Motala museum, Motala .

Nat.lonalmuseun1, St oc kh olm .

Norb ottens läns hembygdsförening, Umeå .

Nordis ka museet, St ockholm .

Norra Allbo hembygdsföre ning, Alvesta .

Ord och bilds redaktion , Stockho hn .

Ov anåk ers hemb ygdsfören ing, Edsbyn, Ov anåker .

Röhsska ko nstslöjdsmuseet, Göteborg .

Sk andinaviska mus eiförbundet, St ockholm

Sk ånes hembygdsförb und, Lund .

St at ens hist. mus eun1, St ock holm .

Svenska slöjdföre nin gen, St ockholm .

Sven ska museimann afören ingen , Stock holm .

Sv enska sällskapet för geografi och antropolog i, St oc kholm .

Sv enska vapenhist. sällskapet, St ock holn1 .

Svens k-j apanska säl lsk apet, Stock holn1 .

Sv eriges kyrkor s redaktion

Sy dsvenska före nin gen för konsthantverk, Mahnö .

Sy dsvenska geografiska sällskapet, Lund .

Sä llskapet Sk ånes års bok, Ma ln1ö .

Sö dermanlands forn minnesförening .

Te kni ska museet, St ock holm .

Upplands fornminnesföre ning, Uppsa la .

Vänersborgs n1useum, Vänersborg

Vännlands for nminnes- och mu seifören ing, Karlstad .

Värnamo hembygdsf ö rening , Värnamo .

Väs tergötlands forn1ninne sfören ing, Sk ara .

Västmanlands fornn1innes före ning, Väste rås .

Växjö lä roverk, Väx jö .

Ös tasi atisk a saml ingarna, St ock holm .

Ös tergötlands fornn1inn esfö rening, Linköpi ng .

Ö. Sö dermanlands ku lturhi st. fören ing, Sö dertälj e .

Det Jydske his t.-topog raf. Se lskap, K0ben havn .

Det nationalh ist. Museun1 paa Fredrik sborg, Hi lle r0d .

Indust rifore ningen , K0benhavn .

Kunstindustrimuseet, K0ben havn .

Kobsta dsn1u seet »D en gamle By », Aarhus.

Nationalmuseet, K0benha v n.

Thorvaldsens mus eun1, K0benha vn . De Sandwigske Sa mlinger, Li lleha1nmer.

Kongl. norske Vi denska bers Selskab, Oslo.

Kunstindustrimuseet, Oslo.

Nordenfjeldske Kun stindlJstrimuseum, Trondheim. Norske Museers Landsforbund, Oslo. Norsk folken1useum, By gd0.

VesHan dske Kunstindust riinuseum, Be rgen

Finska fornminnesföreningen, Häl singfo rs.

· Hälsin gfors universitet, Häl singfors

Archeologisches Institut d. deutschen Reiches, Be rlin.

Bayerisches Ak ademie d. Wissenschaffe n, Miinchen.

Bayerisches Nationalmuse un1, Mii nch en Bern isches hist. Museum, Bern .

Ca nte rbury 1nu seum, Ch ristchurch, N e w Zeeland. Ca stle museum, Norwich.

Denk mäl erverwaltung bei dem Bi ldungsmini sterium, Riga. Deutsches Museum, Be rlin.

Die staatlichen Sa mmlungen fiir Kunst und Wissensc haft, Dres den . Eesti Rahva Muuseum i, Tartu (Dorpart) .

Etnografisches lVluseun1, Leyden.

Free public museum of the city of Liverp ool . Het nederlandsch Op enluchtmus eum te Arnhem. Kunstgewerbe1nuseum, Danzig. Kunstgewerb emuseum, Flensburg. Kunstgewerbemuseum der Handels- und Gewerbek ammer 111 Pra g. L' adminis tration des monuments, Ri ga . Leicester mu seum, Le icester. Man chester museum, Ma nchester. Museum archeo logiczego, War zawa. Mu seum f. Vö lkerkunde, Be rlin. Sc hweizisches La nd esmuseum, Ziir ich. St ädt. Mus eum f. Völkerkunde, Leipzig. U. S. A. National museu1n, Washington. Victoria & Albert museum, Lo ndon. Ensk il da givare äro : 1 :sta Aman u ensen Gösta Berg, Stockholm : Förhistoriska skidor Sverige. Sä rtryck ur »P å sk idor » 19 33. Fröken Maria Collin, Lund : Ord och bild, årg. 18 93-1 930 ; Svea. Folkka lender. Årg. 18 64-66, '69-7 0, 73, 78, 82, 83, 86, 97, 99 19 01, 04, 06 och 08 ; Bokt ryckerikalender 19 05-06 ; Populära etnologiska sk rifter, l, 3, l 0-1 2. S tockh ohn 191 1 -1 5; Museum, Afbildningar efter berön1 da taflor. St ock holm 18 89 ; Karta öfver Skåne med järnvägarue 18 95 ; The studio. Sum1ner nmnber 18 99.

Major Th . Jakob sson, St ock hohn : Cata logue of a choice collection of sw ords, fire anns ... The property of major Th. Jakobsson of St ock holm. Lo ndon 19 32.

Skriftställaren Peh r John sson, Broby : Sv enskt bondeliv genorn tiderna. Ek sjö 19 32.

Herr Carl Jönsson, Lund : St agnelius, E. J., Samlade sk rifter, del 2. Stock holm 18 52 ; Oe hlenschläger, A., Aladdin eller den forun derlige Lampe. 2. Opl. Köpenhamn 19 09 ; Eh rencreutz , v., Fullst ä ndig anvisning att uppföda och dress era hundar, 2 upp l., Stock holm 18 65 ; Hälsin gborgs n1 useum. Retrospektiv utställning af äldre svenskt porträ ttmåleri 3-1 7 november 1912 ; Myntsamling i Sa ldins enskilda mus eum {han dsk riven myntkata lo g) .

Fil. d:r William Kar/s on, Lu nd : Eck hoff, E., Visby stad s1nur, 2.

Mu seu ms direktör Thor Ki el/and, Os lo : 01n guldsmedkunst i hundre · år. Os lo 19 32.

Profe ssor G. Landtman : Et hnographical collection from the Kiwai dist rict of British New Guinea. He lsingfors 19 33.

A.-B. Ph. Lindsted ts uni ve rsitetsb okhan del, Lu nd : Möller, B., Aktiebolaget Ph. Li nd stedts univ ersitetsbokhandel, Lund.

T. Le th oc h K. G. Li ndblom : Two kinds of fisbing implemen ts. Stockholm 19 33.

In tendent G. J: son Kar/in, Lund : Monun1enta Sc aniae historica, 3: 1- 2, 4. Lund 19 02 -1 909 ; Horn eri Il ias. Rec. C. F. Ingerslev. Hauniae 18 30 ; Novum tes tament um . Cur. P. J. Bö hlin. l. Kristianstad 18 34 ; Evang. Sch ullehrer-B ibel. N. T. 3. Sulzbach 18 31 ; De dek am, H., Hvits0m fra Nordm0r. Trondh jem 1914 ; Lunds kongl. universitets ka talog, ht. 18 79, 18 80, 18 81, vt. 18 82, ht. 18 83, ht. 18 84, 18 85, vt. 18 86, vt. 18 88, vt. 18 89, vt. 18 90 ; Sc ha rtau, H., Un derwisning i christendomskunska pen för barn. und 18 62 ; Socken-Bi bliothe k, 18 53, 2:d ra halvåret ; Si ng stock , S. E., Fullstän dig lärobok i den moderna kokkonsten, St ock holn1 18 32 ; Vårt land och fol k. Sk ildrin gar ... samlade af Martin Sc hiic k. 2 uppl. Stock hohn 18 67 ; Pete rsens, M. af, St udier i vår äldsta bergshan ter ing. St ockholm 19 29 ; Nordiska ark eologmötet i St ockholm 19 22 ; Hand lingar rör. tillsättandet av lediga professorsämbetet i kon sthistoria .. i Lund 19 28 29 ; Svenska museer. Meddelande från Svenska museimannaföreni nge n . Stockh olm 19 32 ; Auktio nskat alog (Af rik anska och am erikanska etnograf ika) 19 32 ;· 2 fotografier från fornnlinnesmötet i Lun d 19 09 ; Ska ndinavisk Muse umsfo rhun ds Flyveskrifter, N: r 1-4.

Kust od en H. Mortens en, Köpenhamn : 16 st. div. svenska resolutioner från 1617 -1778 .

Fil. d:r John Nihlen, St ock holn1 : Studier rörande äldre svensk järntillverkning med sä rskild hänsyn till Småland. Stock holm 19 32 ;

Fil. d:r Un o Ot terstedt , Malmö : Diverse arkivalier.

Professar O. Ryd b eck, Lund : Den sven ska fornfo rskningens utveckling. Lund 19 32.

Intendent A ke Stavenow, St ockh olm : Ca rl Hårleman. Uppsala 19 27.

In ten den t Sig urd Wallin, St ock holn1 : Möbler från svenska herren1anshe1n. Bd l. St ockholm 19 31. Major A. Zett ers ten, St ock holm : Jugos lav iska ski dor. Sä rtryck ur »På skidor » 19 33. Maln1 ö 19 32.

Föreningens och museets personal har unde r året utgjorts av: Inten dent : D: r G. J:son Karlin Ska ttmästare : Postmästare A. Nilss on . Amanuenser : D: r William Karls on och D: r Ragnar Blom qvi st. e. o. Amanuen s: Fröken Elsa Hägg till den l jan . 19 33. Kontorist : Fröken Anna An derss on Konservator : Herr And ers Gräns . Rustmästare : Herr V. Jönsson samt tvenne vaktmästare, sju vak tflickor, en gårdsk arl och en snickare. Samtliga tjän sten1än och betjänte, undanta gan des intendenten, hava under året tillgodogjort sig sin m e ster .

Till Föreningen och n1 useet hava 1, 491 försändelser och sk rivel ser ingått sa1nt från detsan1ma 4,3 16 utgått, däribland 3, 616 korsban d.

Kul tu r his tori ska Förening ens räk enska per för år 1932 .

Ing åe nde Ba 1ans.

Ti llg ångar

Fastighetet· ......

Kulturhi storiska museet.

. . 1, 093,369: 5 0

Samlin gar 1, 580, 719 : 9 7

Bb liotek

. 43,263: 0 6 Arkivet 11,371: 1 9

Inventarier ......

Handböcker och vägvi

Vykort .

Tidskrift

Varor

. . 10 9,492: 9 7

2, 450: 9 0

2,386: 65

1,019 : 2 5

7, 254: 7 3

Boseho kyrkokassa . 226: 5 4 Th omande rska

Anna Karlins premi

5,1 30: 6 4

,070:

,384:

331:

44: 87

13

Kas sabehållning

Brist

80

55: 95

53

Kronor 56,1 56: 85

Skulder .

Lån hos Gamla Sp arbanken

Kulturh ist. mu seet.

>> Sk. Bran dförs äkringsinrättn ingen

336,500:

54,000:

>> Ole Olsens ket·a miske Legat 20,000:

>> Beathe och Sv en Be ngt

Inn estående anslag till utg.

Sku lder till diverse pe

Tillgångar utöver skuld

Skuld till Föreni

fond

20,000: Ac cepter

6,730: 50 437,230: 50

3,000:

15, 893: 62

17

Kronor 3,043,33 1: 29

»Kul turens»

p.

94,000:

1, 372: 43 95,372: 43

Vinst- och Förlu sträkning . Utgifte r.

Kulturh istoriska mu seet.

Räntor .. ... ...... ...... ......... ...... ....... .. ................ ... .......... . 22,257: 82 · Omkostnader 61 ,395: 83

Avskrivni ngar ... ......... ... ....... .. .......... .. ....... .. ... ......... .. . 2,1 10 : 73

Be athe och Sven Ben gtsson s fond 400: 14 7, 283: 73Värdeök ning ..... ........... ......... .. ...... .... .. ......... ..•............

Konstindu strilotteriet.

Bri st 16 ,069: 53 Avskrivningar . ... ... . . .. ... ... . . ... . . . .... . . . . . . . . . . . ... .. .. . .. .. . . . ..... . 6,605: 80

Provi sion och rabatt ............ 1, 325: 25 Vinstföre mål ... .... .. ... ............. .. ...... . ... .. ... .................... . 3,779: 89

An nonser .... .. ... . .. ...... ... ....... ... ..... .... .. ... .................... . 2,964: 77 Omkostnader .... ..... .. ... .. .. ...................... .. ... ...... ... .... . . 7, 456: 88 stämpelskatt 41 4: 50

»Kulturens» Östarp.

Reparationer ...... ....... ... ... ............ ...... . .. .. ... ... ....... ... ... . . 1, 603: 88

Avlöningar . 6,825: 81 Div erse omk ostnader ... ..................... ... ... ... ... ... ... ...... . . 3,728: 39

Konsts löjdarstalten.

Räntor ......... ... ...... ... ............. .. ......... ......... ... .... ....... . 60: 30

Omk ostnader 23,046: 89 In betalt lån till fö re ståndaren . 2,662: 82

Kronor Kulturh istoriska museet. Ink omster.

Medlems- och inträd esav gifter ......... ......... ... ...... ....... .... 12 ,640: 50 Ans lag ...... ...... ..... 14 0,500: Hyror, tavernan m. m . ... ... ..... .. ...... ... ... ... ... ... ... ... ... .... . 4,4 11 : 17 Kollekt och rä ntor från don ationerna ...... ............... ..... 2,590: 41 Trycksaker ....... ... . ......... ... ...... ... ...... ... .. ...... ...... ... ..... . 239: 03 Gåvor till saml ingarna och bibli oteket ...... ............ . 62,450: Donationer . ...... ......... .......... .. ................................... . 10 ,6 17 : -

Konstindu strilo tteriet.

Förs ålda lotter ......................... .. ...... ... ............... ... . ... . . 11 , 654: 50 Em ballage 30: 31 Inköps rabat ter .................... .. .. ...... .. ... ...... .... .. ... ........ . 2,956: 57 Räntor 22: 62 62Brist ....................................................... ..................

»K ulturens)) Östarp.

Produk ter 2, 296: 39 Dj uren ...... ... ... . ....... ............ .... ... .. ...... ... ... . ... .. ........ . 1,127: 15

Trycksaker . 14 4: 37 Bilje tter och arrende ... ...... .... ...... ..... ....... ..... ...... .... ... . . 5, 671 : 65 Diverse inkom ster ...... .... .. ... ... ....... .. .......... .. ...... ... ..... . 84: Värd emin skning . 2,834: 52

Konstslöjda n stalten.

Allmän _ försäljn ing ...... ...... ... .......... ..... .......... ... ... ... .... 13 ,1 99: 20 6,546: 615 : -Försäljning till Lotteriet ..................... .... ...... ...... ...... . . Provision och el evavgifte1; ....... .. ...... ... .... ..... ...... .... ... . Brist 5,409: 81

Kronor

233, 448: 11

38 , 616 : 62

12 ,1 58: 08

. 25,7 70: 01 309,992: 82

233,448: 11 38,6 16 : 62

12 ,15 8: 08 25, 7 70: 01 309,992: 82

Ut gående Ba lans. Ti llg ång ar.

Kulturhistoriska museet.

Fastigheter .. ........... ...... ................... .. .... .. .. ....... ... .. ... .

Sam lingar ... ...

Bibliot ek ......... ... ... ...... ................ .. ............. .. .... ....... .

Arkivet ... .......

Inventar ier .... .. ... ... .... ...... ... ... ...... .. ...... ... ... ... ... ........ .

Diverse varo r ......... ... ......... ......

Trvcksaker ... ....................................................... .....

In estående i bank .. .... ...... .. ...................... ... ... ...... .. ... .

Kassabehållning ................ .. ............. ... ...... ... ...... ....

Fordran hos »K ulturens» Ös tarp 96 ,500: » >> Kon stind ust rilotteriet .......... .. ... 60,500:

»Ku lturens» Östarp.

1,112 ,784: 78 1, 648,303: 35 45,220: 84 12 ,393: 59 11 0 ,214: 97 6,1 4 1: 4,1 01 :4 0 203: 03 16 1: 28

2, 939,524: 24

Inventarier. .. ......... .... .. ... ...... ............... ... ............ ...... ... 5, 73 0: 80

Prod ukter 2,552: 80

Dj ur .... ....... ...... ... ... ...... . . .. : ...... ...... ...... ... .. ...... ... ... ... 5,490:

Try cksaker .. l ,31 7: 45

Fa stighe ter .... ... ... ...... ... ... ...... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 10 1, 31 7:

For drin gar .... ....... ... ...... ... .... .. ............. .. .................. 2,085: 20

Ka ssabehållning ... ... ... ... .. . .. . .. . ... .. ... ... ... ... ... ... .. . ... ... ... 96: 96 11 8,590: 21

Konstindustrilo tteriet.

Vin stföre mål ............... ...... ................ :.. ...... ... . ..... .. .... . .

Inven tarier ...... ...... ... ... ................... .. ... ....... .. .... ..... ... .. .

Fordringar ..... , ... .. .. ................................. ...... ... ... . .

Innestående å post giro ...... . » i bank ... ... ......... ...... ........ .... ...... ... .... ....... .

Kassab ehållning ...... ...... .............. .... ... .......... .. ........... .

Brist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . 23,952: 62

Ko nstslöjdanstalten .

Inventarier ... ...... ....... ...... ......

Mat eriallager och vävn ader ... ... ... .. . ... ... .. . .. . ... ... .. . . . . . . . .. .

37 ,0 71: 500: 440: 45 218: 34 14: 31 63: 93

38,308: 03

1, 000: 7, 588: 30 Kronor 3,1 05,0 10 : 78

Donationsfonder under styrel sens förvaltning.

Bo seho kvrkokassas medel, inne st. i Sparbanken i Lund Thomand rska fo ndens medel » » » » » Anna Ka rli ns premiefond » » » » >> Ole Olsens keramiske legat » » » i Lund .... .. ...... ... ..... ..... .. ... 5,1 99: 14

Utlånt till Föreningen .. ... . . . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . .. . . . 20, 000: Upplupen ränta . ... 1, 000: B. & Sv. Bengtssons fo nd inne st. i Sp arbanke n i Lund ... ... 841: 82

Ut lån t till Föreningen ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. . 20,000 : -c Rän tefordran hos Fören ingen ...... ... ... ...... ... 1, 000: Sk. Brand försäkringsinr ättningens och Sk. Städer nas Brandsto dsinrättnin gs donation, innes t. i Sp arbanken i Lund

272: 93 5,348: 69 1,069: 72 26,1 99: 14 21, 841 : 82 10 ,040: 64,772: 30

Skul de r.

f{ ul turh istoriska museet.

Lån hos Gamla Sparban ken 281 ,500:

>> >> Sic Brandförsäkrin gsinr ättningen . . . 54, 000:

>> >> Ole Ol sens kerami ske Legat ... ... 20 ,000:

>> >> Beathe och Sven Bengtssons donation 20, 000 : Accepter. 16 ,773: In neståen de ansl ag till utg. av Sk. Tex tilkonst 3,000: 395,2 7 3: Obetalda räntor ...... ...... .. 17, 235: 20

>> räk nin gar ..................... ....... ... ... ................ . 14 ,2 97: 44 426,805: 6 4

))Kul turens)) Östarp.

Skulcler till dive rse personer ...... ... ... ................ ... ... .. . . 1, 784: 4 6

Skuld till Fören ingen ... ........ ..... 96,500: 1, 78 4: 4 6 Konstind ustrilotteriet.

Obetalta vins tföremål 283: 19

>> annonser ... ... ...... ...... ... ... ... ... .... ... .. ... ....... ... . . 1,121: 9 6

>> omkost nader .... .... 355: 50 Skuld till Fören inge n .. .. .. .... .. .... ...... ... ... ... 60,500: 1,7 60: 65 Konstslöjdanstalten .

Accepter ..... ...... ............... .... . 2,1 0q: 3 7 Skulcl till Föreståndaren ... ... ... ... ... ... ... ... ... .......... :. . .. . .. 3,309: 4 4 5,409: 81 56

Tillgån gar över skulderna . ... .... . . 22 Summa Kron or 3,1 05, 01 0: 78

Donationsfondernas kapi talbehållning.

Boseho kyrkokassa ................ ... .. ...... ......... ...... ... ... .. .. . . 272: 9 3

Thomand erska fo nden ... ....... ...... ... .. ... ... ........... 5,348: 6 9 Anna Karl ins premi efond .... ... ... ... .. ... ... ... ... .. .. ..... ........ . 1, 069: 7 2

Ole Olsens keramiske Legat .. .. . ..... . ... 26 ,19 9: 1 4 Be athe och Sven Bengtssons donati on sfond ... ... ... .. ........ . 21, 8 41: 8 2 Sk. Städe rnas Br and stod sföreni ngs och Sk. Br andförsäkringsinrät tni ngens donation ... ....... ... ... ..... ............. .. 10 ,040: 64,7 72: 3 0

Lund den 2 maj 19 33. A. Ni lss on .

Vartill kommer : Kulturfo nden 12 5,849: 51, Jubileu msfonden 8,7 44: 60 ...... 13 4,594: 11

Rev ision sberätte lse.

Sedan Kul turhistoriska Förening,e ns styrelse till oss i skri velse av den 24 maj de tta år överlämnat för revi sion nödiga ha ndlingar, hava undertecknade gemensam t granskat Kul turhistoriska Föreningens för södra Sverige räkenskaper och förvaltning år 1932 och undertecknade Westerström oc h Geij er dä rj ämte gr anskat Ko ns tslöjdsanst altens, Ko nst ind ustrilo tteriets och Östarps räkenskaper och förvaltning för samma år. Efter sålffnda ful lgjort uppdrag få vi däröver avgiva följ ande revisi onsberättelse.

Vi hava tagit i:lel av styr elsens protokoll samt Föreningens räkens kape r och andra handling ar. Av styrel sens protokoll framgår, att dens amma bes lutat att genom auktion och underhandsf örsäljning reali sera det i räk enskap erna för det nu

mera nedlagda Kon stindustrilotteriet till 37,07 1 kr. upp tagna restlagret samt i årets hudget beräknat, att härför till mus eets drift erhålla ett helopp av 25,200 kr. Revisor erna finna den beräknade inkomsts umman under nuvammde förhållanden omöjlig att uppnå, därest det av styrelsen he slutade realisationssättet skall verkstäl las.

Revi sor erna tillåta sig därför fö reslå, att restlagret istället förvandlas i penningar genom ett realisationslott eri med en dragning i slutet av decemhe·r månad 1933.

Då Sydsvenska Kons tindustrilotteriets organisation ännu står till Kulturhistoriska Före ningens förfogande och då vin stutsi kterna vid ett realisationslo tteri kunna för sp elarna göras betydligt förmånligare än vad vid andra lotterier är faJlet samt det samlade vin stvärdet kan komma att fullt täcka spel arnas insatser , hålla revisorerna för trolig t, att dä rest lo tteriet baseras på ovannämnda grunder allmänheten skall inse de ttas fö rm ånliga villk or och lottsedlarna dä rigenom kunna avyttras. Ett dylikt r e a i sationsl otteri skulle und er sådana förhållanden lämna ett överskott . som täcker det i hudgeten beräk nade belop pet.

Vi hava även vår uppg ift likmätigt granskat museets nyförvärv under året samt funnit desamma vederbö rligen inordnade i samlingarna, varvid vi sä rskilt fäst oss vid den st or:a tillväxten av pretiosa, som gör, att den redan förut i tvenne rum av tredj e våningen i Herrehuset förvarade klenodies amlingen numera torde representera ett värde av cirka en halv million kronor. Denna dyrbara samling kräver till skydd mot inbrott särskilda sä kerhetsåtgärder, varför vi anse det önskvärt att styrel sen snarast ville gå i författning om anorduandet av dylik a.

Då mu seets samtliga sam lingar numera uppgå till mer än 36,000 nu mmer, av vilka hittills endast hä lvten hunnit kata logiseras, och då detta arbete, på grund av otillräcklig museip ersonal, endast kunnat hedrivas av intendenten pers onligen långt efter ordinarie arbetstidens slut, anse sig revisorerna höra hemställa, att styrelsen måt te söka bereda möjli gh et att anställa någon därtill kval ificerad pe rson att deltaga i det ytterst be tyd elsefulla och krävand e katalogiseringsa·rh etet, vars framsk ridande i ra sk are tempo än vad nu . är fallet måste anses som en nödvändi ghe t.

Vi tänka därvid sä rs kilt på d e omfattande textila samli ngarna;, de störst a i Norden, vilk as snara behandling måste ske un der intend entens led ning, me dan han ännu kan ägna sin vid detta arb etes utför ande oersä ttliga slakkunska p åt museet. .Qe tta är så mycket nödvändigare som det sedan år 1915 för utgivande av Skånsk Textil kons'! balanser ade st atsanslaget inom den närmaste tiden måst e komma till användning och för vars utgivande förenämnda katal ogiseringsarhete måste li gga till grund. Ökad pe rsonal blir dess utom så myck et mera nödvändig, då den stora nu överlämnade och und er upp ordning varande Thom anderska donationen -i vilken ens amt biblio teket upp tager mer än 8,000 nummer kr äver större de len av den ene amanuen sens arbete en lång tid framåt.

För underhåll av byggnader och inventarier har i budgetsförslaget upptagits ett belopp av 3,000 kr. Vi anse oss härvid höra bemärka , att nödigt underhåll av Före ningens till närmare ett tret_ti otal uppgående byggnader måste utföras. Ett underlåtande härutinnan hämnar sig med all säk erhet inom kort.

Då det trots alla besp1aringsåt gärd er ändock visat sig , att me d Föreningens nuvarande inkomster det icke finnes möjlighet upp rätta en budget, som utan ytterligare låne transaktioner ka n bära de fö r museets försvarliga drift oundgängligen edo rderliga ko stna derna, vilj a vi på det enträgnaste hemst äUru till styrel sen, att denna ville söka för ett kommande år utv<'rka ökade anslag.

Vi hava med gl ädj e erfarit, att styrelsen be slutat ingå till Kungl. Maj :t _med underdånig an sökan om beviljande av ny tilldelning av lotterimedel för amortering av museets tryckande skuldbörda, utan vars succe ssiva avlyftande museets framtid torde komma att ställa sig mycket mörk, även om, såsom vi vilj a hoppas, ökade anslag för sj älva driften komma att bevilj as.

Vad Östa rp beträffar, som hittills ekonomiskt sett , dragit Fö reningen år liga förluster, ha r styrelsen be slutat omlägga driften av detsamma. De tta synes revisor erna vana synnerligen välbetänkt, i synnerh et som det nya drifts ättet efter allt att döma, kommer att medföra, att Öst arp i fram tiden bör ku nna drivas utan förlus t fö r Fö reningen.

Räke nsk aperna, vilka, med undantag av dem fö r Konstlöjd anstalten till sif fran

gra ns ka ts av särskild dä r till uts edd pe rson, hava av oss befun ni ts riktigt fö rda oc h fu lls tänd igt verificerade.

Föres tåend e tablå överensstämmer med räkenskaperna.

Före nin gens byggnader oc h samlingar äro enlig t vårt förm enande på ett betryggande sätt fö rsäk rad e mot brandskada.

Kas san har av oss uppräkna ts och befunnits riktig.

Då anledning till anmärkning i öv rigt icke förek ommi t, tillstyrka vi an svarsfr ihet för st yrelsen för den tid re visionen omfattar.

Lund de n 29 maj 19 33.

Th ure Westerström.

Gustaf Ge ijer.

Ut sedda av Kulturhistoriska Föreningen. A. l. lngemansson .

Uts edd nv Lunds Stad sfullmäktige.

Sa mm andr ag av stiftelsen »K ulturfonde ns» r ä)< ens kaper fö r räkenskapsåret 1932.

Ing ående Balans.

Til lgån gar. Sveriges Allmänna Hypoteksbanks 5 % obli gatione r stadshypoteksk assans 5 % obl igatione r .. ... ... .. .............. . In neståen de å kapitalräkning i Skan d. Kreditakti ebolaget Upplupna ej förfallna rä nt or ....... ... .. ......................... . .

In koms te r.

Ränta å Sveriges Allmänna Hypot eksbanks 5 % obli gat io ner )) )) st adsh ypotekskassans 5 % obl igat ioner . . . . .........

19 ,500: 88,000: 10 ,669: 97 2,67 1: 90 12 0,8 41: 87 >> >> me del inne st ående å kapital räk ning ...... ... ... ......

Ut gi fte r.

För val tning sarv ode, utgörande 4 % av fo nd ens avkastn ing kr. 21 ,780: 66

Ut gående Balans.

Till gångar.

Sv eriges Allm. Hypotek sbanks 5 % obligationer av år 192 3 BOITI. kr .. ... Ku ngari ket Sveriges stad shypotekskassas 5 % ob ligationer av år 19 31 nom. kr.

............. . ............ .... . ...... .

Innestående å motbok n:r 382 71 fö r kapi tal räkn ing i Skand. Kred itaktiebo laget ......... ....... ............... ... ........ .

975 :4,400: 503: 87

Krono r 12 6,720: 74 19 ,500: 88,000:

Up plupna ej förfall na räntor . .... ...... ... ... ... ... ............ 15 ,6 77: 61 2, 671: 90

För stiftel sen Kulturfonden Drätsel kam maren i Lund H. Körner.

Gran skad ut an an ä rkning.

871: 23

Kronor 12 6,720: 74

A. Ben gtsso n.

För Lunds st ads re visi on : För Kul turhistori ska fö re ni ngen fö r Södra Sverige Carl Bo rg str öm. G. J: son Karlin. Oscar Heyden.

D. Ös tar p.

Under det gångna året hava stora förän dringar vidtagits rörande gårdens drift. Det ekonomiskt ogynns amn1a resultat denna under flera år visat, må ste övervi nnas. Vi nära den säkra förhoppningen att så också nu har sk ett. Frä1nst gällde det att få en på san1ma gång dugl ig, verkligt lantbruk smässigt utbildad förvaltare, som därjämte v ar inriktad på Ö starpsmuseets betydelse och son1 ku nde st älla full säke rhet för sin för valtning, dänned lämnande garanti för utgifternas begrä nsning inmn ramen av gårdens ink omster. För det andra att frigöra gästg iveriet från själva gårdsbruket så att hela arrendet för dets amn1a direkt inginge till Fö reningen, son1 1n ed detta hade att betäcka sina Ö starpskostnader. Vi hava därför redan i årets budget kunnat beräkna en behå llnin av 2, 000 kr. i stäl let för en lika stor brist under det gångna året och våga hoppas, att när de fe1n år gått, för vilka avtalet med den nye förvaltaren gä ller, Ö starp ska ll · ku nna helt förränta det av Före ningen i detsamma insatta kapitalet 95 ,000 kr. Efter att alltse dan de n l juli 19 32, då den förre gårdsfogden lä1nnade sin plats, hava provsk ött gården och Ö starpsn1useet, det senare under intende ntens kontroll, har hr Göran Karlin sås om kontrakterad förvaltare under fe1n år från den l januari d. å. trätt i Föreningens tjänst.

Sin dragn ingskraft har Ö starp under det år som gått icke förlorat. De besökan des antal har uppgått till 5, 583, vilka erlagt en avgift av 2,5 39 : 50 enligt ne danstående tab lå :

Ta blå öve r "K ul ture ns" Ös tarps rä kenska per för år 1932. Ingående balans.

Ti ll g ån gar .

In ve niarier . ... ... ... ... ... ... .. . ... ... ... . .. ... ... .. . .. . ... .. . .. . .. . ... ... ... ... .. . .. . .. . . . . 8,5 4 7: 80

Produkt er ,. 2,30 0:

Dj ur ... . ... ... ... ......... ...... ... ... ... ...... ... ...

.. ......... ... ...... ... ... ... 6,800:

Trycksaker ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. . 1, 446 : 50

Fastigheter 10 1, 317:

Auk tion sfor dran .. . ... ...... ... ... ... ... ... ... ... ...... ...... ... ... ... ... ... ... ...... ...... l ,07 5: 50

Kassabehållning . . . . . . . . . . . . . . . .. . .. . . . . . . . . . . .. . .. . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . .. 25: 90

Kronor 121, 512 : 70

Skuld er .

Sk uld till Fö reni nge n . 94,000: » >> divers e personer ... .. . .. . ... 1, 372: 43 95,372: 43

Beh ållning .... ... . . . ... ..... ... ... . ... .. . ......... ..... ......... .. .. ... .. ......... .... :. ...... 26,1 40: 27

Kronor 121, 512: 70

Ut gifte r.

Vinst- och Förlustkonto.

Reparat ione r. ... ......... ... .. .... ... .. ... ... ......... ... ...... . ... .. ...... ... ... ............ 1, 603: 88

A v löni ngar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6,825: 81

Diverse omk ostnader ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 3,7 28: 39

Kr onor 12,1 58: 08

Ink omste r.

Produkter . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .. . . . . ... .. . . . . .. . .. . .. . . .. . . . . . . .. . . . . . . . .. . .. . . . . . . . . . . . . . .. . 2,29 6: 39

Dj uren .. . . .. . ... .. . ... .. . ... ... ... ... ... ... .. . .. . ... ... ... .. . . . . . . .. . . . . . . . . ... .. . .. . .. . ... .. . 1,12 7: 15

Tryc ksaker 14 4: 37 Bilje tter och arrende ......... ... .... ...... .... .... ................... ......... ... ...... .. 5,67 1: 65

Diverse inkomster 84: Värd eminskning . .. ... ... ... ... ... ... ... ...... ... . . .. . . ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 2,834 : 52

Kronor 12 ,15 8: 08

Ti llgång ar.

Utgående balans.

Inv e ntarier . ... ... ......... ... .... ...... .. ... ... ... ... ...... .......... ... .... .. .. ... ...... ... 5,730: 80

Produkter . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fastigheter

,31

E. Ko ns tindu stri l otteriet

Det Konstind ustrilotteri, som första gången bevilja des Kulturhistori ska Föreningen år 18 94 och som fortgått intill denna dag och på vilket vi åtnjuta koncession även under nu löpande år, har från att under mång a år varit Kultu rhist. Fö reningens och museets bä sta stöd och inkomstk älla särskilt därige nom, att lönekost naderna till väsentlig del kunnat påföras lotteriet, under de sista åren blivit i hög grad förlustbringande. De rena penn ingelotterierna och de varulotterier, som med sin blandade storindustri (bilar) och penni ngvinster (s tatsobligationer) under . de senare åren fyllt allmänh etens intresse, har gjort ett lotteri . av den ka raktär som vårt med sina stränga konstind ustriella krav omöjligt att existe ra.

Kulturhistoriska Föreningen har därför sedan någon tid varit starkt betänkt på att helt uppgiva lotteriet men åtanken på hantverkeriernas och hemslöj�ens stödj ande, söm ingår i Före ningens program och uppgift, har dock inti ll nu hållit oss tillbaka från dett a · steg. Men sedan Föreningens förlust med 19 32 stigit till över 60,000 kr. måste vi taga steget ut. Vi hava därför ock så underlåti t att i år begagna oss av den konc es sion vi äga.

Fråg an gäller nu nännast sättet att realis era vinstlagret värderat till 37,070 kr. Meningarna härom äro så smn framgår av revisorernas berättelse olik a inom styrelsen och revis ionen .

Naturligtvis är det med mycket vemod vi nödgas nedlägga lotteriet, som en gång var »K ulturens » livsnerv, varom femtioår sskr iften ger ett talande vittn esbörd.

Förs äljn ingen och dess fördelning på de olika länen framgår av nedans tående tablå.

Summa kr.

Från lotteriet ha under året utgått 2,551 och till detsamma ha ingått 846 postför sändelser.

Intendenten Karlin har varit lotteriets direktör, pos tmäs tare A. Nilsson dess ka ss ör, fröken Anna Ande rsson, som ock så assi sterat på museet, kon torsbit räde. Så som av Lä ns styrel sen förordn ad kontrollänt har stiftsnotarien Tage Gy nn erstedt fungerat.

Tablå öv er Sy dsvensk a Ko ns ti ndus tril otte ri ets räkenskaper för år 1932.

Ing ående Balans.

Skulder.

Ob etalda vin stföremål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . 7, 772: 72

>> annonser 2,025: 63

>> omkost nade r .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 858: 50

Lån hos Ku lturhistoriska Museet

Tillg ång ar.

Kronor 56,1 56: 85

Vi ns tföremål . . . . . . . . . . 32,033:

In ven tarier ... .'. ... ... ... ... .. .. ... ... ... ... 500:

Fo rdran hos koll ektörer

44: 87

7, 439: 70 Behålln ing å postgiro

Innes tående i Skand inaviska Kredita kti bolaget . ... ... 13 : 80 Kassabehållning . . . . . . . .. . . . .

.

. . .

55: 95 Brist 53

Kronor 56 , 15 6: 85

Vinst- och Förl us tkont o.

Utgifte r.

B rist

Avskrivna ford ri ngar

Peovision och rabatte

Vinstfö remål

Ann

Omk ost nade

,069: 53

,605: 80

325: 25 3,779: 89 2,96 4: 77

456: 88

4: 50

38,6 16 : 62

Ink oms te r.

Försålda lo tter . ... ... ..... ... ...... ....... . ...... ... ......... .. ... . ...... ..... ... .

Emball ag e

Inköpsrabatter ....... ..... ... ............... ... ... .... ........ ... ....... ... .. .............. .

Räntor ... .......... ............. ...

Brist ......... .................. .................................... ...........................

Ti ll g ångar.

Ut gå ende balans.

11, 654: 50 30: 31 2, 956: 57 22: 62 23 ,952: 62

Kronor 38, 616 : 62

Vin stfören1ål ...... . ..·..... . ... ... ...... ... ... ... ... ... ... ... ......... .... ... .. ... ... ...... ... 37,071 :

Inven tari er ... 50 0:

Ford ran hos kol le l, törer .. .. . ... ... ... ... ... ... ... ... .... . . ... ... ... ... ... ... ... ... 440: 45

Behållning å postgir o. .... 218 : 34

In ne st ående i skan dinaviska Kredital<ti ebolaget ... ...... ... ...... ... ... ...... 14 : 31 !{ass abehållning .. .. ... .. .. .. .. . .. . .. . .. . .. . .. . . .. .. . .. . .. . .. . .. . .. . .. . . .. .. . .. . .. 63: 93

Br ist (ökn ing un der åre t 7,8 81: 09 ) ... ... ...... ...... ...... .... ......... 23 ,952: 62

Kr onor 62,260: 65

S kul d e r.

» annons er .... .. .... .. ... ... .... .. .... ... .. ...... ... .... ...... ... . .............. .

>> om kostnad er Lån hos Kultur historiska

Obetalda vinstförernå l .... .... .. ... ........................ ......... ... ...... .... ... ... . . 283: 19 1,121: 96 355: 50 60,500·

Kronor 62,260: 65

Lott för säljnin gen fördela d.

l: sta dragningen 1, 093 klass lotter a 2: 50 838 ser iel otter » 5:

2: dr a » 1, 352 ld as slotter » 3: 50

Tota lförsäljning en i kl asslo tter 4,1 21 st.

Lund den 5 april 19 33.

2,73 : 50 4,1 90: 6,922: 50

4, 73 2:Kronor 11 ,654: 50

A. Ni lsson.

F. Kon sts löjdan stal te n.

Denna har gått hand i hand n1 ed lotteriet och utan detta skulle den icke kunnat utvec kla den kraf t och vu nni t de resultat, på vilka den kan skåda til lbaka.

Men lika visst son1 Föreningens ve rks an1het för konstii1du stri och hemslöjd är årsbarn med n1 useet själv allt i övere ns stä1nnielse 1n ed det program, på vilket Föreningen st iftades och för vilken dess motto Forntid

Fra1ntid ger utt rycket, lika visst kan den bestå utan förb indelse 1n ed ett lotteri, även mn ve rksalnbeten i viss mån må ste omläggas och huvud sakligen ba seras på kon servering och reparat ione r sa1nt un dervisning. Just denna fö rbunden n1ed studiet av museets rika textila

smnlin gar så dant det i flera år bed rivits under inte!J.dentens ledning samt de dänned jäm nlöpande teck nings­ och komposi tionsövningarna un der textilt ut bildad lärare hava gjort våra elevplatse r mycket eftersökta och våra betyg värdefulla. De tta har visat sig även detta år, då tio elever åtnjutit undervisning vid an stalten. Den elevutställning och pre1nieut delning, som fö rsiggår i för bind else In ed års1nötet i dag, talar härvid också ett tydligt språk .

Det är n1 er än tre hundra slöjdare och slöjderskor spridda över allt Sv eriges land, son1 här under flydda år fått sin utbildn ing och en utbil dning som, vi veta det av n1 ånga för livet bundit de1n , med tack salnbetens band vid · »K ulturen ». Det är väl i alla fall nå got annat att ha fått lära på Kulturen i Lund än någon annanstans i Sverige, skr iver en av dessa våra minnes goda ade pter.

Det har också lyckats att sås on1 ersättn ing för den bortfallna försä ljningen till Konstindustrilotteriet sk affa ganska betydande en sk ilda beställningar sä rski lt beträffan de r estaurering av .äl dre kons tförem ål.

Dä rför varken behöver eller får Ko nst slöj dan stalten falla me<;! Konstind ustrilotteriet De n är en del av oss själv, förbi ndelsen n1 ellan forntid och framtid.

In tendenten Karlin är alltjämt an staltens förest åndare, Anders Gräns konservator och facklärare, Anna Karlsson verkm ästarin na. Teckningsundervisnin gen med delades intill den l januari 19 33 av Elsa Hägg.

Tab lå över Kon st slöjd ans talt ens rä kensk aper ljl 193 2- 1/t 1933.

Skul der .

Sk uld till fö restån daren .

Ing ående Balans.

. . . . . . . . . .. . .. . . . . . . . . .. .. . .. . . .. .. . . . . . . . 2,662: 82

Ba lans (behåll ning) ... . ... . .. .. .. .. ..

Kr onor 7,078: 02

Ti llgång ar.

Inventarier . . . . .. .. ..... · .. · .. · 1, 000: Ma teriallager (textilskolans) .. .. ... ... .. .. .. ... ...... .... .. ...... ... 5,57 8 : 02 » (bildh uggar eskolans) 500:

Kron or 7,078: 02

Ink oms te r.

Allmän försäljn ing och arbete

13 ,1 99: 20

6,546: Provision och ele vavgifter

Försäljn ing till Lotteriet

: - 20, 360: 20

Accept er .......... .. ... .. ... 2,1 00: 37 Lån av För e stånd aren .. .. .. .

.

3,309: 44

Kr ono r 25 ,7 70: 01

Rän

Ut gifter.

Hyra, bely sning

Avlöningar

betslöner

mat erial

nbetalt lån

Inventarier

Ti ll g ång ar.

Material lager, textil skolans

bildhu

Skul de r.

Accepter

till Förestånd

(behållning)

Lund den 24 maj 19

Utgåe nde Ba lans .

60: 30 1, 050: 2,505: 94 15 ,037 41 4,453: 54 23 ,107: 19

2, 662: 82 Kronor

25,770 : 0 1 1, 00 0:

l ,45 7: 30

5, 63 1:

500:

Kronor 8,588: 30

2,1 00:

5,409: 81

3,1 78: 49

Kr onor 8,588: 30

G. J:son Kar lin.

Anstallens föreståndare

kassör.

Utöver vad vi i inledni nge n yttrat, vill styrelsen till slut i första hand till Fö ren ing ens me dl en1mar rikta den gamla maningen att icke för trött as, at t se till att led erna i Kulturfalangen tätna samt att, då museets egna tillgångar icke tillåta nå gra nän1 nvärda inköp till sam lin garn a, under be tänkande av att ett mus eums up pgi ft i första handen lig ger i att samla, ock så hjälpa ti ll att fylla de luckor, som ännu stå öppna inom vårt museum, så att detta sin uppgift trogen kan lämna i stort och sn1å tt en full och lev ande bild av kulturens hist oria och på den grund bliva en lev ande och fl öd ande kunska ps källa, ett förnyelsens bad för vår egen gener ati on. styre ls en.

Ef terskrift.

Protokoll hå llet vid Kulturhistorisk a Före njngens 51 årsmöt e i Bosebo kyrka d. 17 ju ni 1933.

Nä rvarande 43. ledamö ter samt 16 sä rskilt inbj udna. Föreningens stä nd ige · sekreterare Int endent Ka rlin hälsade den talrik a församlingen välkommen och hemställde till · densamma att välj a ordförande för da gen. Hä rtill utsågs Professor G. Berg man, som ta ckade för förtroendet samt övertog kl ubb an.

§ 1. Föredrog sekreteraren styrelsens ber ättelse om verksamheten un der det gångna året.

§ 2. Revisorern as e. o. Ho vrättsnotarien Th. Westerströms samt Ban kdirektörerna A. J. Ing emanssons och G. Geij ers berättelse över deras granskning av rä kenskaperna för 1932 och förvaltningen und er det gångna året föredrogs av den senare. Berättelsen hade i vederbörlig ordning va rit styrelsen förelagd utan att denna haft något att därvid erinra und antagandes sättet för realisering av det nedlag da Konstindustrilotteriets vin st er. Mö tet uttalade sig med 29 rös ter för av revisorern a föreslagen realisering med els lotteri mot se x, som avgåvos för styrelsens beslut om auktion och un derhandsförs älj ning. Dä refter medd elade s styrelsen tillstyrkt full och ta cks am ansva rsfrihet.

§ 3. I tur att ur styrelsen avgå voro Herrar Dunk er, Dj rklou och Olsson, av vilka Disp. Du nker redan vid årsskiftet an mält sitt utträde, utan att ny medlem ännu blivit vald. På bord et förelåg un danbed j ande av åt erval från Friherre Dj urklou. Dessutom förelåga avsä gelser från Professor Nelson och v. Hä rads hövding Heyden. Vid därpå företagen nom in ering av styrelsek andi dater föresl o.gos Professor G. Carlsson, Kapten N. E. Kihlb om, Malmö, Professor Claes Lindskog, Rektor J Mj öberg, Målaremäs tare A. F. Olsson samt f. Kanslirådet H. V\7iens. Det begä rdes, att valet skulle ske med sluten omröstning. Fö rsamlin gen beslöt därpå, att man först skulle ut se eftertr äd are till de trenne i tur avgående, vilket skedde med det resultat, att av 36 avgivn a rö stsedlar Professor Lindskog s namn stod på 30, Rektor Mj öbergs och Kapten Kihlb oms på vardera 22, Målaremästare Ols-sons och Kanslirådet Wien s' på vardera 16 , sa mt Professor K. Grönw alls på 2, vadan alltså Lindskog, lltlj öb erg och Kihlbom förklarades va lda. I nä sta valomgång, som gäl ld e. eftertr äd are för Herrar Nelson och Heyden, avgåvos likaledes 313 rö stsedlar. Valet ut föll så, att Professor Carlsson valdes med 29 och Kans lirådet Wiens med 26 röster. N ärm a st i röstetal kom Målaremäs tare Olsson med 17 rös ter.

Vid dä refter företaget val av tvenne supplean ter efter Herrar Mj öberg och Wiens inva ldes med acklam ation Rådman G. Sandah l och Fi l. dr Fr iherre H. H. v. Schwerin såsom de enda fö reslagna.

§ 4. De förut varande revisorerna Herrar Westers tröm oc h Geijer med Dr Brinke och Dispon enten Timberg såsom suppleanter återvaldes med acklamation.

§ 5. Till kyrka värdar i Bo sebo återva ldes likaledes med acklamation v. Hä rad shövding Heyden och Disp onent Timberg. I samband dä rmed rannsaka des kyrko stockarna, vilka und er året inbragt kr. 12: 98 samt upptogs kollekt medelst håvgång lämnande en in täckt av kr. 27 : 31 . Härvid hade Bo seho kyrkokassa sedan föregående årsmöt e stigit från kr. 272 : 93 till kr. 313: 22.

§ 6. Utsågos f. Bibliot ekarien A. Malm och Dr Ch. No relius till ju steringsmän av da gens protok oll.

§ 7. Ut delades de förut av För eningen beslutade diplomen för hedersledamot skap i Föreningen åt f. d. Ge neral direktören Ole Olsen, Hellerup och f. Lan dstin gsmannen J. Thygesen, Lund. På Ol sen s diplom lydde inskriften sålunda : »U nder djup tacks amhet och erkännande av de välgärningar Edert varma ko ns t­ och kulturhistorisk a intresse brakt »Kulturen» i Lund, varigenom Edert namn för alla tider sammanbund its med vår institut ion och våra sa mlin gar hava vi äran och gl ädj en att kalla Eder till Heders led am ot av Kulturhistoriska Föreningen för Sö dra Sverige. Und erskriften på Thygesens sålunda : Under sj utton år har Ni såsom medlem av Kulturhistoriska Föreni ngens styrelse verksamt och fruktbringande deltagit i arbetet. för in stitutionens utveckling oc h kons olidering, sä rskilt tänk a vi dä rvid på Eder verk­

samhet för östarp. Kulturh istoriska För eningen har därför vid Eder avgån g ur styrelsen såsom ett uttryck för sin tacks amhet och vö 1 dnad ka llat Eder till He ders ledamot av vår förening (un derskrifter).

§ 8. Utdelades av ordförand en fö lj ande pr emier till från Ko nstsl öj dansta ltens ko nsttextila fackskola ut gående elever : Kulturhistorisk hand bok och 10 kr. till Inez Hammar strand, Ingrid Ven del oc h Hanna Strand. Kulturh istorisk ha ndbok och 5 kr. till Elga Jeppson, Ma rgit Nilsson och Brita Bergström sa mt Kulturh ist. handbok till Margit Bor gl in. De ko ntanta beloppen, 45 kr., voro tagna ur ränt eavkastningen från Anna Karlins premiefond.

§ 9. Intendenten Karlin höll dä refter ett minnestal över Förenin gens bortgångne ordf. Prof. em erit us Johan Thyren berörande hans förhållande till ))Kultur em>, om vars pu blicer ande i årsskriften mö tet hemställde.

§ 10 . Dä refter be gav sig de församlade till den Thoman derska gården, som nu fullt färdig med 14 monterade rum, av vilka fyra helt upptogos av bibliotekets 8,000 band, invigdes med ett minnestal om Tho ma nder och det Tho ma nd erska hemmet av f. Dompr osten M. Pfanne nstill.

§ 11. Sedan Herrehuset med dess nyförvärv bes ökts, ställdes kosan till Vita huset, där Tho man ders mar morbyst utförd av Bissen d. ä. nu erhållit den ena av hedersplatserna i trapphuset. Den vackra, till årsmötet ordnade ut stäl lningen av Konstslöj danst altens elevarbeten beskå da des, va refter mö tet avslut ades med den sedvanliga kostna dsfria kollationen i V. Vrams präs tgård, i vilken ett 60-tal gäster del togo.

Lund som ovan.

Justerat. Lun d. d. 28 juni 1933.

G. J :son Kar lin.

Anders Ma lm. Ch Noreli us.

Karlins minn estal vid jub elfesten den 30 no v. 19 32.

Ku lturhi stor iska museet i Lund, uppb uret av den Kulturhistoriska Förenin gen för Sö dra Sverige, vars femtioåra tillvaro vi i dag fira, har, såsom de flesta känna, vuxit upp ur den lilla bygdesamling på ett pa r hundra numm er, som jag och min a land smålskamr ater somma ren 1882 hopbragte i Huaröd och Sve nsköp.

Föga anade vi då vad som skulle bliva av detta ba rnet, såsom ja g da gen efter de ss fö delse på midsommardagen skrev i min dagbok Ett sommaroch ett sön dagsb arn blev det åtminstone för mig, om det också såsom de flesta ba rn berett sin a föräldrar en del sorg eller åtmi nstone omsorg.

Hade det överhuvud kommit til l världen d. v. s. hunnit ut över luftslottens töckniga, obestämda gestaltning utan de 250 kr., med vilk a min fader hj älpte oss att lägga grunden ? Han tänkte då säkerligen icke, att de nna summa skulle bliva omgestaltande för hans sons hela liv. De ar ma för äldrarna fortsatte emellertid att låta topprida sig av sin då raktige gosse, för vilken somliga

Fig. 19 Au gust Quenn ersted ts byst, av Valter Runeb erg .

även hyste ett visst medlidande över att han på detta sätt förstörde sin framtid.

· Men ja g vill icke vidare tala om dessa musee ts fö dslovåndor.

De t hade nu emellertid bö rj at sin livsv andring med stöd av tvenne goda fadd rar : de Lundensiska lan dsmålsföreningarna oc h de Skån ska landskape ns historiska och arkeolo giska förening. Mar tin Weib ulls namn är det första, som mö ter oss i dett a samm anhang. Han var liksom Clas Theodor Odhner mi n lärare i historia, och de blevo både den nya Kulturhist. fö reningens förste ordf. och v. ordf. Det upprop, som den nybildade föreningen eller rättare sa gt styrelsen till den bli vande för enin gen sänd e ut över hela södra Sverige, bär tydliga spår av hans livli ga ingenium. Den tredj e av våra förgrundsfig urer var Dr Carl Schw eder, samlar e och estet. Genom honom oc h, ja g ka nske kan til lä gga, genom mig sj älv kom den skånska nationens inspektor Universitetets rektor Gustav Ljun ggren, även om han tills vidare höll sig utanför styrelsen, att varmt intressera sig för den nya stiftel sen. Arbetet gick hopp fullt fram under Uni versitetets hägn. Detta var under trenne år v:år frik ostiga hyresv ärd utan hyra. Då varken ja g eller mina många medama nuenser de voro legio ty de voro många, för många för att här kunna uppräknas kände till nå gonting som ka llades lön, och vi därtill utförde allt arbete ej blott det rent museala utan även det ha ntver ksm äs siga d. v. s. mus eet hade verkligen en vaktmästare, som avlönad es med 100 kr. om året rä ckte Föreningens medlems avgifter plus inträdesa vgiftern a och de tillskott våra faddrar lan dsmålsför enin garn a och Historiska oc h arkeologiska föreningen lämn ade oss, väl till täckande av ink öpen nch in samlingen överhuvud av kulturföremål.

Men så kom den stora skrällen. Museet stod en dag helt ovänt at hemlöst. Universitetet behövde »Kuggis», som un der tv(mne år varit upplåtit åt »Kulturen>>, för andra ändamål och hade ingen annan lokal att sätta i stäl let.

Vi må ste alltså ma gasinera bä st och hur vi kunde på sex olika stäl len i staden. Vi klappade förgäv es på stadens port, men den öppnades icke Stä llningen var hart när för tvivl ad. Ha zelius ka stade ut en livboj, på vilken jag kunde rädda mig sj älv över till hans stolta galej a. Jag sto d tve ksam. Skulle ett fyra årigt arbete, för vil ket ja g offrat all tid och möda oc h alla mina existensme del vara förspillt. Men ja g ville göra ännu ett försök att rädda vårt verk, om det icke var möjl igt i Lund så i vår gra nnslad Malmö. För min plan hade jag enda st två förtrogna, pr ofessor Odhner och lektor Eurenius i Malmö, som fullt gill ade densamma. Men vi må ste handla med försiktighet. Pressen, som alltid spelat en stor roll i »Kulturens» liv i regel till dess from ma, sattes i rö relse. Frågan om för fly ttning dök alltså upp. De t skrevs för och emot ; men, när ett samm anträde i Malmö, samm ankallat för att dryfta frågan uttalade sig för densamma, bra st isen kr ing Lunds kommunala hj ärta. På ett nytt sta dsful lmäktigesammanträde bevi lj ad es oss för tre år 1, 000 kr. Vi kunde dä rmed hyra en relativt god och billig lokal i professor Weib ulls gård vid Gråbrödersgatan oc h efter halvtannat års mag asinering åter slå våra por tar upp. Men våra inkomster oc h kontanta tillgån ga r hade under tiden sinat ut in trädes avgifterna och häl ften av våra me dlemsa vgif ter voro borta. Lyckligtvis fick ja g i för skot t lyfta nå gra tusen kronor av det arv jag en gång kunde för vänta. På detta kunde ja g alltså: sj älv leva, sam tidigt med att jag kunde ration ellt inrikta min museala uppf ostran, vars brister ja g alltför väl kä nde, samt köpa och lä gga på hög. J ag förlade mina museala studier de ls till Stoc kholm och Köpenhamn, dels till Tysk land, där ja g i Justus Brinck -

mann, direktör för Museum fiir Kunst und Gewerbe i Ha mburg, lärde kä nna den ideale museimannen, som ej blott blev min bästa läromästare utan även en vän för livet. När han må nga år dä refter kort före, sin 19 15 timade död bes ökte Lund, vann vå rt museum fullt och helt hans hj ärta. Da han vid sin hemk omst höll ett föredrag om sin svenska resa, i vilket han övermåttan välvilligt bedömde »Kulturen» i Lund, fällde han de ord, som av all t vad som sagts om mig och det mu seum, vid vilket ja g är fä st, gripit mig mest )) Aber so ist der Di rektor auch ein Sch iil er von mi n)

Av min anstäl lning vid Nordiska mus eet blev alltså intet. Någon kyla uppstod dä rvid mellan mig och Hazelius, vilken icke lindrades när :vi kort därefter pr oklamerade det nya system, pavi ljon gsystemet, som även und er na mnet frilu ftsmuseum blivit den största svenska insa tsen i mod ernt museiliv. Vi återsågo va randra icke förrän 1897 kort före hans bortgång, men då lö stes efter en förklaring i en omfamning allt gamm alt groll h missförs tånd. Min beund ran och tacksamhet för den lille men dock så an dligen store mannen, väckt redan i mina pojk år, hade för övrigt aldrig grumlats.

Museet hade alltså åter kom mit under tak låt vara provis oriskt. Vi hade fått ett byggna dslotteri, som gav oss en behållning av 63,000 kr., plus 30,000 kr., som ja g und er tvenne år tiggde samman i allt Sveriges land, vilket förvärvade mig ett namn, för vilket ja g för övrigt icke skä mdes Sveriges andre tiggare. Den förste · var Ha zelius och ja g avstår gJrna oc h utan all .a vund rangplatsen åt honom. Vi hade alltså nära 100,000 kr. att röra oss med, och kö pte dä rför att bö rj a med den Tollska fastigheten, där vi också kunde förverkliga det nya pa vilj ongssystemet.

De ssutom hade såsom en följ d av en liten pal atsrevolution framk allad av diverg erande uppfa ttn ingar av mål och me del för >! Kulturens» framti d prof. Greve G. K. Ham ilt on ko mmit att intaga ordförandeplatsen med prof. Biomst rand såsom v. or df. i · »Kulturen ». I dem mö tte vi åter tvenne ledande perso ner, till vilk a Fö reningen står i tacksa mhetssk uld. Båda voro besj älade .av lika kä rlek och nit för institutiQnen, om de också sågo densamma under €n något olika synvinkel. Karakt äristisk härför är en episod från det styrelsesamm anträ de, då beslut skulle fattas om anvä ndni ngen av det nya tomtförvärvet. Ham ilton ville att det skulle tagas till protokollet, att vi skulle snarast möjl igt försäl j a h a:lva to mten och kon cen trera oss på den an dre.

Om min st ällning till frågan behöver ja g knappast uttala mig. Bl omstrand repli kerade sin kollega sålund a: >> Jag tror, att vi bara skulle göra oss löjl iga med ett sådant be slut. För det är väl ingen, som tror, att det nå gonsin skall komma att sä ttas i verket. Vi få vara glada, om Karlin nöj er sig med vad vi nu har och icke köper hela kvarteret.>> -Vi logo alla, ja g icke minst -. Men nu äga vi i alla fall kvarteret Kulturen och dessu tom halva kvarteret Te gner, om också mitt begär, när det gällde nya tomtförvä rv, snar t nog övertrumf ades såväl av Fahlbeck samt unde r en senare pe riod av hela styrels en.

När Ham ilt on år 1892 lämnade Lund och flytt ade till St ockholm, intog Gu stav Lju nggren, som redan ett par år tillhört styrelsen, platsen som ordförande i densamma, till v. ordf. va ldes först pr of. A. Quenne rstedt och efter honom Fr. Wulff. At er möta alltså en serie nya na mn representerande icke blott dekorat iva inslag utan han dl in gskraftiga, kl artskå dande personl igheter, även om de också alla tre starkt pyntade på För eningen och styrelsen och .alltså även därigenom voro ett styrk eb älte för den ofta hårt utsatta och .ansatta »Kulturen))

Den pe riod, som vi be n ämna den Ljunggr enska och som inl eddes med den lO årsfest, vid vilken vi in vigde den nya museikomplexen; vilken oc kså temp orä rt fyllde våra behov och gj orde det med all den berömmelse vi kunde önska, varade i tio år. Den har sin sä rskilda st arkt betonade pr äg el. I det Kon stin dustr ilolleri, som inrättades och som bil dade gr unden till den konstslöjdansta lt , som liksom det förra ännu exi sterar, erhöllo vi en kraftig hävstång i vårt framtida arbe te, arbetet för ko nstslöj dens höj a nde och und erst ödja nde. Det var en bry tningstid i hela Europ as kons tl iv, vilken som nligt framkallade skarpa strider mellan gamm alt och nytt. Mot all förväntan be fann sig »Kulturen», som man trodde så sä ker t för ankrad i fornt iden den ena leden i vårt mo tto att den andra leden, fram ti den, endast fick betraktas såsom ett deko rati vt moment i teten för den rev6lut ionära rö relse, som på sin fana skriv it: ti den si n konst konsten sin fr ihet. Det blev en hård strid på olika fronter med ut ställningar och utställningsturneer i in- och utland et, stridsskrifter, föredrag och invekt iv, så ingående skildrad i festskrift en att ja g här kan stanna vid de an tydn ingar jag givit. De t var sa mhålligheten inom styre lsen, Ljun ggrens starka pe rsonliga auktoritet samt de ick e obetydliga medel ko nstindus trilotteriet ställde till vår t förfogande, som gj orde att vi kunde hålla ut i kam pen, tills så småningom även hos oss den nya rör elsen med sin frigörelse från de gamla stilisti ska banden träng de igenom. Pa riserutst ällningen 19 00 blev mä rkesstenen i denn a världse volut ion. Det gamla sterila ritaredömels grav var åtminstone teoretiskt grävd med den även hos oss vaknande ins ikten av att konsten och konstslöj den icke kan leva på vad and ra tider med and ra ideal och en annan livssyn sk apat utan krävde sina egna uttryck. Från att vara så fa rliga, att man fann nö digt utmo t a oss från del tagandet i stockholmsutst ällningen 18 97 och världsut st ällnin gen i · Paris 1900, blevo vi så pa ss täckeliga, att vi till och med erhöllo statsanslag för att kunna delta ga · i konstslöj dutställnin gen i Stockbolm H:!07.

Men redan dessf örin nan hade vår museala verksamhet av regering och riks dag befunnits så fö rtj ä ns tfull, att »Kulturen» såsom det första mu seum i lan dsorten år 1903 tilld ela des en st atlig subve ntion av 5,000 kr., som efterh and stigit till 30,000, innan baksla get i våras korn med en öd esdiger sän kning till 25,000, _ vilken vi eme llertid vilj a hopp as endast är temp orär.

När Ljun ggren dukande · under för ohälsa och ålder 1902 länm ade styrelsen och ordförande sk apet , brö ts em ellertid icke ko ntinui teten i vår t arbete. Vi hade redan funnit hans värdige efter träd are i pr of. Pontus Erland Fa hl-bec k. Men kä nslan av den lidn a för lusten var · därför icke mindre. Vid den tack- och avsked sfest, m ed · vilken vi vid hans av gång hyll ade honom, gav sig vår känsla av dju p ta cksamhet uttryck i den symbolism, som talade ur den från vår egen konstsl öjda ns talt utgångna i silver drivna framställningen av Su lami t och Sa lamit byggande den bro, va rs po stament äro tro och kärlek, de enda bä rande i livet. Vid hans grift efärd ett pa r år dä refter skrevo vi på vår gravkr ans :

Vi seglade med dyrbar last I storm bland bränningar och skär, N är du som rorsman lugnt tog fast Och lotsade med säker hand V år farko s t fram mot sp anad strand.

Men det var ännu endast en sp anad strand. Museets och Föreningens framtid låg ännu i du nkel oc h ovi sshet.

Ett svårt an grepp mot vår samlin,g sfrihet och sj äl vst än dighet var tillbakaka stat bar a, och våra mot stånd are ordnade sin skara att allt förkrossa med

ett nytt. Det var till stor del Ljun ggrens för tj än st, att det första anfa llet misslyck ades, men jä mte honom hade vi den vä rdige ma nnen på ecklesiastikministerstolen, Gilj am, att tacka för att lö sningen blev så verkligt gy nnsam som den blev. När vi eller åt minstone nå gra av oss stodo bävande och beredda att ko mpromissa bort vår förstfö dslorätt för en gryn välling, gav han oss gry nvällingen och ändå mera utan någon kompromiss. Det var andra gån gen vår tac ksam het oförställt rik tade sig till en av männe n i Konungens råd. Den första gån gen var , när vi genom då varande utrik esmin istern greve Ehrensvärds kraftiga in grip ande fingo oss bevi lj at det byggna dslotteri, som möjliggj orde förvärvet av den Tollsk a fa stigheten och dä rmed genomförandet av vårt nya museala pr ogram. J ag vet det så mycket sä krare, som det var· konung Oscar sj äl v, som an förtrodde mig denna hemlig het, som ja g nu efter 40 år ka ns ke kan hava rätt att röj a. Det var nä r jag för maj est äte t fr amlade ritn ing arn a till den nya byggnadsplan, som blev elen nä rmaste följ elen av lo tteriet, som Konun gen sade : ))Ehrensvä rd var my cket envis))

Men föremålen för vår tacksamhet äro många ; och då denna vår femtioårs högtid i första hand är en minnets oc h tacks amhetens fest, har jag icke annat än att forts ätta.

Jag kan nat ur ligtvis icke uppr äkn a alla, som ju st un der de nna nyskapa ndels tid kr aftigt stödde oss och dä rmed gj orde sig förtj än ta av att ihå gkommas.

En särskilt trösterik tillflyktsor t i våra bekymmer var emell ertid Kräkelyckan i Lund. Huru ofta har ja g icke tramp at sandgången till elen lilla riddarborg professor Quenn erstedt och hans maka byggt sig i lummig grönsk a. Hon vår vördade hedersledamot , som så kraftigt fullföljt sin makes gärnin g, kan bäst bevittna sanningen härav. J ag vet mig ald rig hava gått ohj älpt från Edra dö rrar. Sär skilt vo ro na turligtvis öra och hj ärta öppna, när det gä llde Karlaminnen. På sådant sä tt kom Bonc hardons originalbyst, som rests utanför Vita huset, och Kraffts va ck ra ryttarbild av to lfte Karl samt hans fade rs ka ssakista, på vilken den unge fursten, enligt Volt aires väl ej alltför' pål itliga utsag o, skall hava kna ckat under uttal ande av det trö stens ord : )) Gl äd Er l fångar arma · e r be fr iare lev en), i mu seets ägo. När det gällde in köp sådana som dessa gj orda på auktioner oc h jag frågade, hur långt vi fick gå, ble v svaret endast tills ni får den. En annan gåva, som jag icke lä tt gl ömme r, var när Quenn erstedt på mig transp orterade en skul dsedel å 2,500 kr. med orden : Vill ama nuensen - såsom det hette på den tiden ta den här dock på ett villk or -att icke tacka mig ty för mig har den intet vär de, men ka nske ka n den få det för mu seet - och det fick den vi fingo ut va rj e öre med ränta. En hand ling, som djupt grämde mig, var den unde rskrift han såsom rektor vid uni versitetet ·satte på beslutet att riva gamla »Kuggis». »Jag blev först mycket ond» sade · han »när jag l äste Intende n tens an ate ma mot Universitetet för detta beslu t men efter hand övergick vreden i ån ger. Då ka llade jag till mig byggmästan n, som åtag it sig rivningen ut an kostnad för uni vers'itetet mot at t få be hål la ma terialen. J ag frågade honom vad han ville ha för ann ulering av kon traktet oc h fick till svar : ».Tag kan sälj a enbart kopp artaket för 2,000 kr. oc h det and ra måtte väl vara värt lik a mycket alltså 4,000 kr.)). Förbittrad över detta oförsk ämda krav, lät ja g ma1;nen gå. Hu set revs men ån gern över att icke med de 4,000 kr. hava gottgj ort min del i fauten har seela n de ss aldr i g lä mnat mig.

I våra råds lag var han såsom i all sin gärn ing på samma gång klok,

orubblig och varmhj ärtad , riddaren sans peur et san s reproche. Och sådan står han även in skriven i stadens oc h universitetets ann aler. Att Karl XII var hans hj älte är icke un derligt. Vid avtäckningen av Karl XII : s-bysten försäkrade han oss också, att, om »Kulturen>> funni ts på Karl XII :s tid i Lund, skulle Kungen utan tvivel varit mu seets tro gn aste kund. När hans maka till sin a övriga välgärningar mot muse et har lagt gåvan av den byst i brons hans gode vän Valter Rune be rg fo rmat och som i dag avtäckes i vår minnessa l, har hon dä rmed också stäl lt upp ett manande vår dtecken för fortsatt kulturgärning under kä nslan av strängt pe rson ligt ansvar.

Bland våra bo rtgå ngna vän ner vill ja g i detta sammanhang nämna tren ne and ra samtida namn, Fredrik Wu lff, Em il Söderwall och Svante Thul in. De tillhörde alla den styre lsegenera tion, som fy lkade sig kring Ljun ggrens monumentala pe rsonl ighet och bidrogo att giva styrk a åt dennes jag skulle vilj a kalla den ka mpministär. Visserligen sviktade Wulff ett ögo nblick, när efterdyn ingarna av Malm öutställningen hotade att så var åtminstone den goda meningen slå til lsamman över mitt syn diga huvud. Det var nog Ljunggrens fasta förtroende och kl oka uppträdand e, som satte stål i Wulffs lättrörliga sinne och gj orde, att han samt med den övriga styrelsen Söderwall och Thulin framför andra med ha rm tillb akavisade det för såtliga angrepp, som sa ttes in. Någ ot varmare hj ärta . än Wulffs har aldrig kla ppat. För »Kulturen» stod det liksom hans pung stän digt öppet , och många äro också de vä rdefulla gå vor, som bä ra hans namn. J ag glömmer aldrig den middag, då han und erströk de vänliga ord han riktade till mig med de gamla · bibliska kungsor den )) äska av mig och jag vi ll skänka di g allt in till hälften av mi tt rik e)) . När ja g inskränkte detta halva rike till ett par Ma riebergsk rä mskopp ar, utvidgade Fredrik Wulff det dag . en ganska betydlig gåva, vilken säkerställde ett förv ärv, efter Läng e trånat. Hans harmfyll da prot est : den smärtfyllda sone tt han skrev och det impulsiva telegram, . som sänd es från det för.eningsmöte vi un der };lans pr esidium höllo i Karls krona år 1900 när underrättelsen om Dreyfus' dom in gick, glömmer ingen av de eft el'levande deltagarna. ,

Jag har tvenne gånger nä mnt Söderw all och Thulin. Den förre var stadens representant i styrelsen och kämpad e lika tapp ert om också icke alltid lika framgån gsrikt för oss i Lunds sta dsfullm äktige, däri livligt assisterad av Thulin i Lunds sparba nk, vilken på hans initiativ öppnade sin besparingsfond för museet. ,

Alla tre :räknade ett tjugotal år såsom »Kulturens» bålde strid smän. De tven ne upplevde att ingå i hedersle damo tsklassen. Thulin st1,.1pa de i selen. Alla följde de med i den nya aera, som bö rj ade med Fahlbecks 18 -åriga regemente.

'

Fahlbecks insats i »Kulturens» liv är utan tvivel ännu vikti gare än vad Lj u nggrens var. Med honom steg en ljus optimism förbunden med en handlingens frimo dighet upp i högsä tet. Hans pe rsonliga aukto ritet var lika stor som Ljungg rens , men hans po litiska rangställning oc h hans egen ekonom iska bä rkraft förlänad e honom dä rtill en styrk a, som Ljun ggren icke ägt i lika hög grad. Vi hade visserligen redan före Ljun ggrens avgång förvärvat den återst ående delen av P. H. Lings gamla fasti ghet, den Lindfo rssk a gården, med stöd av ett konsor tium, som förb and sig att överta ga köpet om )> Kulturen s>> kra fter skulle svik ta. Men nu gingo vi ännu ett eller rättare sagt två steg vidare. Gr anngårdarna mot no rr och vä ster, som för oss skulle öppna väg en till en rikare utveckl ing , lågo in om räckhåll och förvärvades. Sj älen i

dessa nya fa stighetsköp var Fahlbeck. Det ligger in gen fara i att köpa gårdar blott ma n kö pe r dem, så att de vä l förränta sig, sådana de stå utan dyra reparation er, var hans moti verin g. Men när gårda rn a väl voro i vår ägo gick det såsom det gått vid våra förra husköp -. Hyresg äster och hyror försvunno ha stigt, och den synden så väl som så många andra har i för sta hand haft sin rot i mitt ege t onda hjärta. Frestelsen var eme llertid för stor, då mu seets utvidgning och konsolidering med nödvänd ighet krävde de nya gård arn as inp as sning i systemet.

Sj älv fick jag lämna min bostad i borga rhuset och flytta in i huset vid Annegatan. Men samt idigt vä xte också skulden, även om ränto rna kunde hållas ne re tack va re tvenne st örre rä ntefri a lån från Sparba nkerna i Lund.

För 25 år sedan var allt så den andra epoken i vår byggna dsverk samhe t avslutad, och vi ging o med frej digt mod och med ljusa framtidsförhoppn ing ar till firandet av det första kvartseklet av vår tillv aro. Det skedde med solenna former un der Fahlbecks presid i11 m med representan ter för regering och rik sdag, Skå nes hövdin gar, stiftets biskop, mus eer och fornminneskorporationer. Professor Mont elius angav vid detta tillfälle mus eets up pg ift va ra att skap a en leva nde bild av den nordiska kulturen, som gått sin väg fram över Skåne. Biskop Billing krönte mig till tiggarkung, och sj älv tyckte ja g, att det hela icke var mycket att tala om, alldenstund museet såsom ett tidsbehov str äng t taget gj o t sig sj älv. Något trött var jag emellertid, när ja g ett pa r da gar efter for att gä sta min gamle vän och lärom ästare Brin ckmann i Ha mburg.

Vad Fahlbeck betydde för ))K ulturen)) kan bäs t avläsas av stabiliteten i styrel sen. Under hela sju år skedde ingen enda förä ndring i dess sammansä ttning. I detta sammanhang vill ja g också frammana bilden av vår v. ordf. und er många år Lunds gamle välvillige bo rgm äs tare Ca rl Brinck. Vi trivdes alla väl inb ördes och Fö reningen trivdes med oss, fast skulderna växt e och styrelsens ansvarsbörda med den . Fahlbeck brukade säga : ))S trunt i skulden blott tillg ångarna växa ännu mycket mera och vi samla och tillgodogöra våra sa mling ar, så att mus eet blir en verklig lan dsn ödvänd igh et.))

Det var und er Fahlbecks regim vi utk ämpade slaget vid S :t Michael med sina allvarliga ko nsekvenser ej blott för den tillfälliga ant ikvarisk a överledningen i la ndet utan för reformerandet av hela fornminnesväsen det, som ju st denn a strid visade nö dvändig. Det var Fahlbeck, som jä mte lan dshöv din g Widen i rik sdag en frambar den motion, som resulterade i til lsättande av den fornminneskom mitte, i vilken försla gsställ aren ansågs för farlig att tagas med en komm itte som nu ersatts av en annan kom mitte, som det må vara att hoppas skall bringa frågan fram till sin lö sning.

Innan Fahlbeck lämnad e arenan, hade inom vår tomtram ytterligare stora förä ndringar skett. Kalendebrödernas gilleshus hade, efter en flerårig kamp för dess be varande på sin ursprungliga plats, mi't st fly ttas till mus eet. Samma väg hade Ha bitatio pa stori s samt det \V ahl bom ska huset va nd rat, alla uttj änta veteraner från Lunds medeltid och ren ässans. Men dessa arbeten krävde också mycket pennih gar, även om staden med 10 ,000 kr. bidrog till Kalend ehusets fl yttning.

Hä rig enom stego ytterligare våra skulder. Så kom kriget och dyrt iden. De n lotteribeviljning vi sökt och haf t de bästa förhoppningar at t erh ålla dels för att betala skulden, dels för at t lösa museets allt me ra påträi1gande byggnad sfrågor, för vilk a fullst änd ig plan var uppg j ord och förelagd Kungl. Maj :t , sköts på framt iden Ställ ningen var betä nklig. Hik sdag en höj de visserligen sitt anslag först med 5,000 kr. och sedan med ytterligare 5,000 kr.

70.

men vår vädjan till Lunds stad att följ a exemplet besvarades med det vanliga : non . possumus.

c . Då vaknade åt er ta nken på att bryta upp från Lund och söka andra vägar eller altern ativt gå till försäl j ning av en del av samlingarna för en halv million. Jag . hade fått det hårda ålä ggandet att uppgöra planen för en såd an försäljning . . Den haus se på konstmarkn ad en, som . i samband med de stora krigs vinsterna inträt t i vårt land, .gj orde en sådan försälj ning fres tande. För att eme llertid få fria händer även i den eventuella fl yttningsfrågan väckte styrelsen förslag om stadgeä ndring innebär and e, att bestä mme lsen om att sa mlingarna a ldr ig få fö rsk ingras eller från Lund bo rtföras skulle änd ras till att. få från Skåne bo rtföras. Hos Kung l. Maj :t be.gär de vi tillstånd att sä lj a. Kungl. Maj :t svarade med a tt av riksdagen äska ökat an slag till ))Kulturen)) för att åtminston e til ls vidare uppskj uta en förs älj ni n g men upptog äv en, såsom e n · eventualitet att räkna med, museets uppbrott från Lund, om icke från stadens sida ett i han dling v-is at livligare intresse konune . tillsynes.

Den kyr kostämma med full sa tta bä nkar, som under Fahlhecks pr esidium höl ls i )) Kulture ns» Bo seho för att behandla stadgeän drin gsför sla get, var milt talat livlig. Med stor ma j oritet til lbakavisa des eme llertid frågan om borttagand et av ri geln i stadgarna. Or df. och sekr. rö stade icke. Ordf örandens ma nande tal till församlingen efter omrlis tningen att betänka . det ansvar den på tagit sig genom avslaget framk allade också en kraftig opin ion syttring genom en lokal insamling inom 14 dagar : av 3,500 kr.

Ännu en strid hårdare än någon , som vi hittills utkä mp at, var den som framkallades gen om ett från Un iversitetet rest krav på s t atlig reglering av förhållandet me llan Kulturhist. museet och Un iversitetsmus eet, gående ut på en begränsning av »Kulturens» sa mli n gsr ätt till tiden efter reformationen alltså en för nya d upps tån delse av de redan tvenne gånger förut slaktade Tors bockarna. Även i denn a strid var det .vä s entlig en Fahlbecks auktoritativa uppträdande, kra ftigt un derst ött av pr ofessor Clasons, som åt oss hembar segern, lämnande oss i okvald besi tt ning av vår gamla samlingsrä tt av Kungl. Maj :t im formulerad sålu nda : Fö reträ desrätt för . His toriska museet till svenska förhistoriska fynd, likaberättigande beträffande me delliden och företräde för »Kul tu rem) be träf fande yngre perio der. Här med var striden lycktad såsom vi hoppas för alltid och frid oc h endrä kt inträdd mellan de båda mu seerna i Lund. Så som en un derp ant på fredsslutet får jag ka nske betrakta det hedersdokto rat Un iversitetet sa mtidig t förlä nade mig.

Jag nämnd e Ciasons namn. Aldrig har Fö reningen och museet ägt en me ra hängi ven vän allt från den stun d han såsom nybliven pr ofessor kom till Lund. Denna kä rlek visade han även, sedan han läm nat Lund och övergått till riksarkivet, såsom riksdagsman och såsom statsråd och chef för ecklesiasti kdep artementet.

När Fahlbeck besvarade min do P.. ation av samlingar inköpta för bortåt 200,000 kr. utgörande den kristidsvinst, varmed ja g avsåg dels alt frigöra mig sj älv från den skuld, i vilken ja g sto d eller fram deles skulle komma att stå till »Kultur em) genom att uppbära lön för mi tt arbete, dels för att där med sät ta den såsom ja g trodde säkras te låsen för )) Kulturens)) po rt, genom att på min sextioårsdag stifta den )) kul turfon d)), som i när varan de stund stigit till 125,000 kr., gjor de han det icke minst för att be fria mig från tvånget att en gång gammal och orkeslös behöva äta ))Kulturens)) bröd. Fondens första avka stning skulle nä mligen gå till intendentens pensione ring.

Två år efter de nna stiftelse avgick Fahlbeck på grund av va ckl ande hälsa ur styrelsen, och två år där efter jor dades hans stoft på Lu nds kyrkog ård. Det kraftiga statsin grip and e, som hade till följ d de tvenne första dragningar na

i pe nninglotteriet, i vilket dåvarande han delsministern Sv ensson förvärvade sig vår . evärde lig a ta cks amhet, fick han icke uppleva. V åra kä ns lor tolkades vid hans . jo rdefärd med föl j ande ord :

Med kloka rådslag

Vår t verk du led de,

Och krävdes krafttag ·

Du st ark dig tedde.

Med hj ärtat s god het och vilj ans stål

Du bana t väg mot vårt framtidsmål.

Fyra ordförande hava, på den korta tid som förflutit sedan Fahlbeck avgick, för t kl ubban inom styrel sen. A v dem har en redan ingått i minnenas vä rld Pr ofessor !{ar l Pet ren. Fyra år av sitt rastlösa liv ägnade han åt »Kul turen ». Inst itu tionen var honom in ga lunda , främmand e, nä r han såsom ordförande ingick i dess styr else. Det nihil hu manum, som präg lade hela h;ms livsgärning kom väl till synes i hans st ällning till Fö reningen. Sä rskilt un der de fyra år han tillhörde styrelsen hade det hunnit att djupt inristas i våra hj ärtan, när han mitt un der ny dani ngsverket plö tsligt lämn ade oss och den stora gä rning i mä nsko k ärlekens tj ä nst, till vilken han för övrigt vigt sitt liv. Kort förut hade en annan av våra varmaste vänn er gått ur tiden. Det var en da nsk ma n, museiman, och såsom sådan en av de främsta, Bernh. Ol se n, Danska Folkemus eets stift are. Ett hj ärtligare samarbete och ide utbyte än det, som ägde rum me llan . honom och mig och dä rmed våra resp ektive museer torde icke kunna uppvisas i museernas ann aler. J ag kunde e n gång på en ju beldag för honom tälj a, vad en gammal he derlig jy dsk bonde, som besökte »Kulturen>> sa de, sedan han med nå gra ord fördömt den akad emiska stramhet, som han ansåg vidlåda de äl dre mu seern a: ))J\Ilen dau .oppuåkte Gud en man der he der Bernhard Ol sew). · Det är sann erligen icke det sämsta -· att bli va satt i pa ritet med de gamle pro feter, sade ja g. När vårt museum 1892 invigdes på egen grund, pla nterade han i vår lustgård 1,000 ros or, vilka än nu stå i fa gert ju liflor. A v dessa bundo vi den krans, som vi la de på hans bår med de ord en : De rosor du pl antat i Skånes jord, må to lka vår saknad, vårt tack ut an ord. Haz el ius, Mo nte lius och Brinckman, de äl dst e av mina ko lle ger, har ja g redan nä mnt. Lä gger ja g dä rtill en rad bortgångna chefer för Natio na lmuseet från Upmark d. ä. till Laost röm och Fa leker och mina lan dsortskol le ger Eurenius oc h Hans Em il Larsson i Malmö, Lager be rg i Gö teborg, Baerenths i Kalmar, Qv id ing i Karlskrona och mina no rska kolleg er Grosch och De dekam, fullgör jag ej blott en kär pe rsonlig vä nskapsplikt utan en skyldig museal ta cksamhetsgärning.

Vad vore ett mo dernt museum utan kon sthande ln ! Vi söka väl i vad mån vi kunna att undv ika denna fördyra nde mellanhand, men vi få sn art erkänna oc h erfara vårt ohj älpliga beroende av densamm a. Det är under sådana förhållanden lyckl igt att också få erfara oc h erkänna, att det finnes kons than delns gentlemän. J ag kunde nämna många, men inskränker mig till tvenne, den ga mle hederlige Alfr ed N at hansen i Köp enhamn, död för ett par år sedan, samt den Bu kowsk iska fi rman i Stockholm, allt j ämt blomstrande under sin framlidne grun dlä ggares namn. Med båda äro »Kulturens>> förbindelser näs tan lika gamla som »Kulturen)) sj älv.

Till sist vill jag ägna några ord åt kvin nan i »Kulturens>> liv, ))Kultur ens)) vä ninnor såsom en tidning en gång me ra hån fullt än erkänna nsvärt beteck­

nade dem, när en kvinnlig gåva en gång kompe nserade en nedsä ttning i staden Lunds anslag t ill · mus eet, och tidningen på den grund rekommenderade att helt draga in allt anslag och låta vä ninn orn a i stället lämna understö det. Då mi tt anförande vä sentli gen är ett tal för minnet, får ja g emellerti d lämna de levande, endast erinrande om, att vi under mus eets närvarande betryck icke ens kunnat fira denna enkla fest, om icke en av våra vän innor på tagit sig ko stnaden.

'Vad Grev innan W. v. Hallwyl va rit och även efter sin död betyder för mus eet, få vi bäs t erfara, när vi i mo rgon resa ut till hennes stiftelse, Östarp det levan de mus eet, som blev vår sista insats i mod ernt museiväs en. Att jag i ett fall frångår min föresats att endast tala om de bortgångna må förlåtas mig, när förem ålet nå tt den respektabla åldern av 96 år. Det är fru Ida Thomander- War ho lm, som åter uppfö rt och inrett sitt barndoms hem, den Thoman dersk a gården, på museet och med denna don ation förbundit i tidens fullbordan hela det stora Thoman derska biblioteket, som vi i dag icke få glömma. »Kulturens» vänninor hava varit och äro många, »evad på bonade golv de gå, evad i stugan de vä ven slå» för att tala med A. U. Bå th ja , det är kanske ju st där vi haft dem, som känt varmast för oss. J ag tä nker på Kerstin · Jönsson i Knicka rp, som efter sitt eget huvud omformade de mönster vi satte i hennes hand, eller Mor Karna, skräddarhustrun från Bj äresj ö, som med sin a 50 kr. till varj e hö stmarknad återgäldade den ta cksa mhetsskuld, i vilken hon ansåg sig stå till »Kulturen>>, och alla de andra som sk änkt sina dr äkter, sina husgeråd och smycken.

Jag har härmed nå tt slutet av mi tt enkla minn estal, i vilk et ja g låtit några av de pe rsoner, som und er de 50 åren gripit in i »Kulturens» liv, men som för alltid lämnat oss, för en kor t stund åter träda fram för vår an des öga. Så läng e den levande skaran av »Kulturens» vä nner vä xer, så läng e rekryteringen försiggår som hi ttills, så läng e befinner sig »Kulturen» på den rätta vä gen, men när imresset slocknar , när in stitu tionen ej mer förmår väcka vare sig entusiasm eller vrede när den blir varken kall eller va rm, då har hon förlorat sitt existensberättigande.

Vägen har varit lång och svår, men jag önskar i denna stund, då ja g sj älv står nä ra mitt levn ads slutm ål, inga lun da, att den sk all för framtiden bliv a bred och bekväm endast att den sk all bliva något me ra framkom lig än den i denn a stu nd synes.

De t blev allt så vi två som fingo taga risken och söka ordna besöket så gott vi kun de.

Så kommo vi till Malmö. Där skildes vi från våra ka mrater. När vi bö rj ad e överr äkna vår kassa funno vi att den samman lagt icke rä ckte mer än jä mt och nät t till en tredj e klass bilj ett till Lund.

På den tiden kunde eme llertid en st udent med sj älvaktning icke begagna den vag nklassen, vadan vi på Thyrens förs lag beslöto att gå till Akarp och därifrån taga andra klass till Lund, vilket oc kså ske dde.

Väl anlända, såsom gent le män anstod, till Lund följ des vi först hem till Thyrens st udentkula,_ där det smärtsamma budet om hans fade rs hastiga frånfälle mö tte oss.

Därmed var alltså oc så Thyren ur spelet för det vänt ade Köpenhamnsbesöket oc h ja g stod ensam för v å r inbj udan eller åtagande, hur ja g mi . sk all kalla det. Det . hade na tur lig tvis l gat närmast till hanels att skriva till våra, pya vän ner, att om ständi g hetern a gjort etc. -- Men det lå g inte för min röst -. Jag fick i en hast . bi l da t en ko mmitte. V i lade ut en lista och gj orde anslag på Akad. Föreningen, gingo omkring i bekanta fami lj er och tiggde inkvartering. Men när ja g någ ra dagar senare fick ett en tusiastiskt me ddelande att man hopp a des komm a femtio man starkt var mitt hj ärta nära att b:dsta. Lyckligtvis höl l det och de sista tio, f ör v il a ingen privat inkvartering kunde erhållas, fingo vi härbergera på en vind på Centralho tellet, är det på golve t bäddades tio sys konbäddar. Källarmästaren visade den extra vänl igheten att bjuda sina gäster på morgon kaf fe den 1 ma j .Allt gick väl i l å s - visserligen örklarade studen tkårens ordföra nd e i et t tal på kvällen, att jag var en enast ende fräck no vis, men ja g tröstade mig ;med att strax dä refter bliva buren på guldstol i lilla salen. Den 1 maj , som var en sönd ag, foro vi till Bö keberg. Det var en sällsy nt tidig vår de t året med bo ksko _ gen redan _ utslagen och , vi hade en under bar dag. På kvällen f oro våra gäster hem. När ja g den 2 maj översk ådade min eko no miska ställning , efter en gä stfrihet långt överskri dande mina svaga resurser te dde sfg den nä rmas te måna den, för vilken jag redan förbr ukat hela mitt. månadsgage från fa dershuset, ganska mörk. Då ko!ll hj älpen, en remissa från Thyren åt följ d av de . or den : .T ag skall nat ur ligtvis bära min andel av vårt gemensamma åtagande alltså troh et och ansvar.

Ett förhål lande, som nog icke många kä nner, är att Thyren ett slag ----:- ja g förmodar i käns lan av sin beundran för Napo leon, möj ligen också i kä nslan av att ett Napoleon sfrö fanns inom honom sj äl v - tä nkte bryta sin redan på börj ade aka demiska ba na han var nämligen redan då promoverad doktor och övergå till den militära. · Till den ändan for han en dag till Kris tianstad för att tala med chefen för Ve ndes artill eri. Att intet kom ut ur denna resa, hade kanske samma orsak som i ett annat likn ande fall den gången-· gällde det dock endast en ung student med för. va ckra studentbetyg att han ansågs hava en för den militära banan onöd ig oc h överflödig belastning av vetande.

När Thyren nybliven e. o. pr ofessor el en 14 ju ni 1894, alltså för 39 år sedan, ingick såsom supp leant i Fö reningens styrelse, bestod denna av professor em eritus Gustaf Ljun ggren, ordförande, e. o. pr ofessor C. Furst, v. ordf., ri ksdagsman Jöns Be ng tsson, major P. Follin, kyrfoherde J. Hä rstedt, friherre C. Kurck, dekorationsmå lare Svante Thulin, ordin arie samt e .. o. professor Fr. Wulff, greve Fr. Reventlow jä mte den nyvalde Thyren, suppleanter.

Museet hade då flytt at in och nyor dna ts i den Tollska gården, där vårt nya pa vilj ong ssystem genomf örts. Revisorerna, som med den bredaxlade smålän ningen A. J. Gu staf sson i spetsen, såsom vanl igt gj ort en grundlig

rev1s1on med en lika grun dlig revis ionsberä ttelse, avslutade denna sålun da : Resultatet av revi sionen har alltså utfallit på ett tillfredsställande sätt. Något skäl till anm ärkning mot styrelsen förefinnes icke, utan den har i allo gj ort sig förtj änt av Föreningens erkänsl a och tacksa mhet genom ett nog grant uppfyllande av sina åliggande och träget arbete för föreningens förkovran. Särsk ilt anse vi Förening en st å i stor tacksa mhetsskuld till ordföranden Pr ofessorn och Kommendören G. Ljun gg re n, 1 und er vilkens ledning Fö reningen och Museet gj ort så stora framsteg , Sekrete:raren och Inten denten G. J :s on Karlin, som allt fortfarande visat sig vara sin a tr aditio ner trogen, · och skattmästaren Kamrer G. Gr önfors; som lika ledes alltj ämt skött sitt ansvarsfulla kall på ett sä tt, som gör honom berätti gad till Föreningens erk änsla. På grund av det nu anförda hemställa vi till Fö ren i n g en att bevi lj a Styrelsen full oc h tacksam· ansva rsfrihet för den tid revisionen omfa ttar.

Det låg sol och glans och ljusa förhop pningar för fr am liden i det arbete, som leddes av en homogen styrelse -i vilken alla voro en anda öch en sj äl med Gu staf Ljun ggrens aukt oritativa pe rson lighet i spetsen. Sty re1sen vann· ytterligare i styrka genom den häng ivne med lem staden Lund insa tt, nämligen doktor .E. Sö de rwall.

Konstin dustrilotteriet Föreningens styrk ebälte und er många år hade organiserats oc h Konstslöj d an stalten höll på att taga fasta former. Vid båda dessa företag ,. av vilka särs kilt det senare låg Thyren varmt om hj ärtat, såsom den fortfarande gjor t allt intill hans bortgång, var han aktivt verksam för utarbetande av stadgar oc h reglemente samt såsom sä rskilt delegerad.

För ingen . stod Ljung grens betydelse för ))Kultu ren )) klarar e än för Thyren. När hans, kropps- oc h själskrafter de , sista åren börj ade svikta och fa milj en blev orolig för hans fortsatta delta gande i vår t arbete, yttrade Thyren : Vi måste behålla honom, så länge det nå gonsin är möjl igt. Varj e dag är en vinning för vår in stitu tion. Thyren fick und er det sista året från min mun om sig höra samma ord upprepas .

Men även för Ljung gren slog 1902 avsk e dets . timma. Vi voro lyckli ga att få till hans eftertr äd are Po ntus Fahlbeck. Professor Quenne rste dt, som under de år han var un iversitetsrektor lämnat styrelsen, hade nu åt er.i nträtt i densamma, Wulff hade blivit v. ordf. efter Furst, Thyren avancerat till ordinarie ledamot oc h dä rp å såsom v. ordf. efterträtt Wulff.

Det var kampfyllda år vi geno mlevde oc h i den ka mpen stod Thyren i kulturf alangens främsta led. När vi stredo för våra nya kons tslöj dideer fingo vi rygg mot rygg kläda skott. Och den skrift, i vilken styrel sen bemötte Hushållningssällskapet, Malm öutställningen och sedermera Pariserkommitten, hade firman Thyren & Karlin till författare. Att Thyren med sådan värme omfattade Fö reningens praktiska kon stslöj dverks amhet bottn ade na turligtvis liksom min i innebörden av den devis, som läses på banden till vårt insegel Forntid Framtid -de för pliktelser den förra ålägger oss inför den senare. Att det framför annat var te xtilkonsten, som vunnit hans hj ärta, beror nog på hans tidiga bekan tskap med denna vår provinsie lla historiska ko nstform, vilken oc kså gjorde honom sj älv till en flit ig sa mlare av dess alster.

När vi firade Lju nggren vid hans bo rtgång från ordförandeskape t, skänkte vi honom ett alster av vår kon stslöj dverksamhet, ett silverfat, som visade den trohetens, kä rlekens brygga, som Sulamit och Sa lamit sla git. · När vi tolk ade vår tacks amhet mot Fahlbeck vid hans avgång, blev det ett an nat alster av kon stslöj da ns talten, en skärm med de fyra elementen, vävd i gobelin, och när vi hyll ade Thyren på hans 70-årsdag, skedde det också med ett ko nsttextile, Prinsessan i blå skogen, som utg ått från vår Konstslöj danstalt J ag vet, att den gåvan var honom sä rskilt kär såsom ett uttryck för den pr aktiska gär­

ning, som han älsk ade att se som ko mplement till Föreningens rent kulturhistoriska verksamhet.

När den hå rda striden om förhål landet mellan de båda mu seern a i Lund bröt ut, och klenmodighetens and e, som ju alltid har nå gon representant, lät höra sig även i vår styrelse, visste ja g väl va r vi hade Universitetets rektor som tillika var vår kun gavalde ledamot även om hans ställning ålade honom en formell ne ut ralitet. Den av Kun gl. Maj :t utsedda komm issionen för und ersök ande av anklag elsern a mot mig och »Kulturen» kom såsom kännt är till ett resultat som sammanf öll med den av oss hävdade upp fattningen, vilken också slutligen helt godk änd es av Kungl. Maj :t. Den utj ämnin g och ömsesidiga goda vilj a, som ef ter domens fall förde till ett nedgrävande av stri dsyxan, vilken såsom vi hoppades aldrig me r sk all grävas fram, var väsentligen Th yrens för tj änst. Att av de tre un dersökni n gsdom arn a de tvenne ingalunda kommit med förutfattad övertygelse om vår oskuld, fra mgår av den korta berättelse Thyren flera år senare gav mig. Jag mötte, sade han, Afzelius på gatan och på min fråga vad som fört honom till Lund svarade han : »Vi äro komna för att hålla räfst och rättarting med Karlin». »Vad svarade du därpå», frågade ja g. »Dä rom kan du fråga Afzeliu s», var det svar ja g erhöll.

När ett an grepp från vår högsta antikvarisk a myn dighet nöd gade mig att gå till mot attack, vilken slutade med den förres avgång , var såsom så ofta förut och efteråt Thyren min ende förtrogne, som gjorde mig och i lika hög grad >> Kulturen» den ovärd erliga tj änsten att granska de vapen ja g hade till mitt förfogande. Samma tj äns t, kanske ännu me r aktivt, gjorde han mig och museet vid ett tryckfrihetsåtal, som ja g må ste väcka för att få slut på en lögnkampanj mot mig och in stitutionen. Se gern även i detta, oberäkneligt såsom tryckfrihetsmål i a'll mä nhet, tillk ommer till stor del Thyren, men när ett vittne, va rs vittnesmål kunde komma att öva inflyt ande på utgången, ej kunde för rätten för ete det dokument, va rpå han stödde sitt vittnesmål, och på den grund sj älv blev pa rt i må let och dömdes till bö ter för obevis ad anklag else, lö ste Thyren frågan sålunda : »Den stackars X har naturligtvis handlat i god tro, fast han gått och slarvat bor t pa pperet. Han bör således ick betala, Museet, för vars skull åt alet visserligen gjorts, har icke råd att betala och står ju dessutom forme llt utanför det hela, och du, som dels har lidit nog av skriveri erna och i alla fal l end ast med största tvek an gick till åtal, skall na turligtvis icke heller betala. Aterstår alltså sj älva uppho vet, som dessutom lå tit lura sig av He rr X - vadan jag alltså hä rmed be r att få avbörd a mig bötesbeloppet.» Och så skedde. Ater samma uttryck av trohet och ansvar, som ja g sett så många gån ger förut.

Att ja g i den heta valkamp anj , som förde Thyren in i riksdagens 2:d ra kamm are, för 14 dagar avkopplade muse et oc h kastade mig med all kr aft in i stri den, vilken också ledde till en lycklig utgång oc h til lförandet åt vår riksförsamling · av en av vår pa rl ame nta riska historias me st glä nsande företeelse, hade naturligtvis för mig även det pe rspektivet, att vinn a en god och välbehövlig talman för »Kult ur ens» in tre ssen i riksdagen. Det dröj de fö rövri gt icke länge förrän han fick utbyta sin pla ts såsom förening svald till kun gavald ledamot i vår styre lse. Vad han såsom sådan såväl som i sin egenskap av riksdag sman oc h läng re fram ytterligare såsom ledamot av regeringen verkat till Föreningens och muse ets fromma är mycket stort, även om det tack vare hans dj upt rotade förtegenhet och olus t att framhäva egna förtj än ster, till stor del un dand rager sig en direk t dokumentarisk bevis ning. På min a tacksä gelser, framställningar och böne r, att fortfarande använda sitt inflyt ande till den fattiga »K ulturens» fro mma, svarade han' vanlig en : »J ag har ingen­

ting annat gjort eller kunnat göra än att sjunga ditt lov, om det lyckats tillföra ))Kulturen)) nå gra fördelar, får du sj älv bedöm a>>.

, I ett fall står dock detta så tydligt för våra blick ar, och kan oc kså dokume nt ariskt styrk as, att ja g icke vill und erlåta att / framhålla detsa mma.

I många år hade vi klap pat på den dö rr, innan för vilken lotteriguldet för kulturella ändamå l gömdes men utan resultat.

Våra skulder hade stigit till bortåt :3 50,000 kr., och vi hade på allvar bö rja t be grun da möj ligheten av en försälj ning ur samlingarna, för vilken em ellertid villk oren för mina krist idsdonationer sa tte ett hastigt stopp, då Thyren åtog sig att avfatta den nya ansökan, som ej lä ngre finge bliva en bön om kristids hj älp eller bidrag till sj älvhj älp utan innefatta ett fullt . avlyft ande av vår hela skuldbörda oc h dessutom tillräckliga me del till inköp av tomt er och uppförande av de hus museet behövde. Det blev alltså icke för femtio, sextio eller sj uttio tusen kronor vi skulle gå till aktion, utan för 1,600,000 kr.

Men styrelsen fick på förhand lova att god taga Thyrens förslag, och i all synne rhet fick jag åliggandet att tiga och lida. >>Du sk all sättas som agn på kroken, förs tår du.» Dä rvid blev det.

Det är givet, att mus eets nuvarande bekymme rs amma finan siella förhålla nden skulle dj upt be röra ordföranden liksom styrelsen för övrigt. När ja g dä rför i september 19 32 för honom framlade den utredning och hushållsplan, varom styrelsen ett halvår förut anhållit, oc h som visade den förtvivl ade ställning, i vilken vi skulle komma att befinna · os s,. om icke lotterimedel och ökade anslag erhöllos, var han genast färdig att tills ammans med mig uppgö ra förslag till skrivelser dels till Lunds stad om en höjning Rv· st ad ens anslag till 10,000 eller åter bä rande av de 15,000 kr. staden, för att be strida sina egna kostnader, vid Sj ögrenska fastighetens förs älj ning till ))Kulturen)) beräknat utö ver sin egen köp eskilling, förslag om höj ning av statsanslaget till de gamla 30,000 samt om en lott erihj älp av 50,000 kr., vilka båda senar e antogos av styrelsen. På be gäran om höjn ing av sta den Lunds arsanslag eller åtminstone en tillfällig hj älp i och för ju belfesten vågade styrelsen dä remot icke inlåta sig.

Om den utf ästelse och änd ring jag i samband med min ekonomiska utredning gj ort i bestä mmelsern a för min don ation av 1917 va rigenom en förs älj ning av ko nstföremål intill 230,000 kr. ur mina donerade sa mlingar upptogs såsom mu seets ultima ratio, ville han däremot icke höra tal as, åtminstone icke förrän efter ju belfesten, på vars ekono miska resultat han som en gång varit organisatorn av Lunds Universitets stora jubel- och segerfest 19 18 ho pp ades. Han underströk denna sin upp fattning med den förklaring, att om ja g föredrog min utfästelse i styrelsen före ju belfästen, komme han att avgå. Härmed var jag na turligtvis bunden.

Ännu hopp ad es han att kunn a få presidera på 50- årsdagen och ja g kan gä rna säga, att det var denna önskan, som det sista året, då redan hans hälsa bö rjad e va ckla höll honom kvar i styrelsen. Jag har bevittn at den resignationens sm ärta, med vilken han avstod från detta tillfälle att slå ett sista slag för ))Kulturen)). Ty hon var honom kä r, även om han icke uttalade det med de ord som Lj un ggren gj orde när han avgick : ))Denna insti tution har varit mig mycket kä r)).

Men även sedan jubelfä sten, utan hans direkta med verk an, gått av stape ln och sedan ja g i styrelsen, i vars förhandlingar han icke län gre kunde pe rso nligen delta ga, framlagt min utfä stelse, kvarstod han på grund av mina enträgna bö ner intill den 7 april och intet sammanträde hölls, utan att jag först diskuterat frågorna med honom såsom ordförande. Hans sista gärning för ))Kulturen)) var också att utforma, jag kan i denna stund förråda hem­

ligheten, det för slag till koncessionsansökan, som skulle till föra oss den fj ärde av de fyra drag nin gar, för vilka han en gång gått i härnad. Det fälldes någ ra ord vid · det styrelse samma nträd e, då detta »Karlins» förslag avslogs : »De t är ju mycket bra skrivet, men det är om öjlig t>>. Temp ora mutan tur. Med detta avslag, med un derkänna nd et av skrivel seförslaget om ökat anslag från staden Lund och efter det klen a resultatet av det upprop om bildande N en ju belfo nd för lit terär verksam het, som han på styre lsens begäran författat, därvid und ers tryk ande sin eg en un derskrift med en gåva av 500 kr. voro hans förhoppningar för »Kulturens» framtid und er den form, i vilken den nu arbetade, mycket små. »Nu står, sade han vid vårt förber edande av mö tet den 7 ap ril, vår räddning i ett tillgr ipande av det ultima :r;atio, som lig ger i 15 av Föreningens stadgar : Upp löses Fören ingen, över lämnas fonder, sam l ingar och övrig fast och lö s egendom till vård och förfogande au Kungl. Vitt erh., Ri st. och Anti kv itets Akad emien; dock få sam lingurna aldri g försk ingras eller bo rtfö ras fr ån Lund ej hel ler til lgångarna användas för andra ändam ål. Dä rför må ste du arbe ta».

Att våra me ningar här gingo i sär vill ja g icke dölj a. Ännu hopp ades ja g, och hoppas väl ännu på att den dag som nat urligtvis en gång måste komma skall dröj a - åtminstone den korta tid ja g står kvar i Kulturens tjän st. Men den tiden var också nära att förkort as. Då i Febru ari månad mitt liv hängde på en tråd, visade sig ej blott Th yrens obrutna pe rsonliga vänskap utan dennas samman fallande med hans kärlek till »Kul turen». Varj e dag förhörde han sig om mitt tillstånd och när våra röster en dag åter mö ttes i telefonen gav han mig det besk edet : ja g må ste na turligtvis st anna tills du åter kunde stå på benen.

Så kom d. 7 ap ril då vi för sista gången sågo J o han Thyren i vår krets, till synes »o bruten till kropp och sj äl med samma sprudlande fascinerande makt över sinnena i samma ranka sp änstiga yngl ingag est alb>. Vid mö tets slut hördes en röst säga, »vad det är synd att han skall lämna »K ulturen» oc h synd om intende nten också», tillade en annan. · Men sådan är livets gång. »Kulturen» och din gamle ung domsvän bringa dig i dag sitt ta ck dj up t och inne rl igt kännt. Ditt livs maxim var Tro het och Ansvar. Det · är bro ar, som bära över livsdj upen.

Lund den 17 juni 19 33.

G.

i: son Kar lin.

Minne sord vid invigning en av det Thomand er:ska he mme t den 17 juni 1933.

Det är andar från en förgången tid, som kringsvärma en, när man träder över tröskeln till detta hem. Så ungef är såg ett prof essorshem ut för hund ra år sedan, då detta to gs i besittning av dess äg are. I likhet med det välbekanta 'Tegnerska huset på Gr åbrödersgatan vnr även detta, det Th omand erska, efter

Fig 20. Joh. Henrik Tho ande rs hyst i ma rmor av Bissen d. ä.

nu tidens måt tstock till det yttre oan se nligt no g. Och icke heller i det inre utvecklades någ on större lyx. Men här liksom där ha vi att tänka oss en av tidens resligaste kulturperso nligheter da gliga liv i kretsen av de sina. Och vi sättas i tillfälle att följ hans arbete under studier och förfa ttarsk ap. Här se vi sålunda pred ikokonst utveckla sig till den höj dpunkt den nå tt i hans utgiv na predikosam ling. Det skrivbord står ännu här i behåll, vid vilket hans hustru efter diktamen upptecknade dem. Denna predikos amling, så beundrad för språkets glans oc h författarens geniala grepp på sitt ämne ! Här var det, som pro fessor Tho mand er mo ttog sina studenter i helg och sö cken, lärde dem att taga sina studier på allvar och vid fästliga tillfällen tjusade till dem genom att alltid för var och en ha ett på samma gång intrycksfullt och vä,nligt ord att säga. Och som beständigt f förtroende knöt dem vid sin lä rare. Under allt var Tho ma nder en flitig man. Det stora bib lio te k, vi kunna ed rätta uppmä rksamheten. nligen tillägnat sig allt det vilken nästan otrolig litterära sk atter, och hur blott på te olog iskt områd som inom den då för tid n genomgångna arbeten, som h.an en för trogne Da hl greri Om hans stora beläse nliet många hänseenden för Och slutligen även ha lis denna tid, såd ana som Geij er och Atterbom, ademien.

Men det är: sin omfa ttning i viss liksom åtskilliga andr a. man får fö rstå det så : od elade livsverk, i allt tagas med. Ty professorstiden ksamma liv. Sin största som praktisk kyrkoman. av Guds nåde. Det kunde till åhöra re. De ssa studerade stämma fyllde Lunds do mkyrk g-ån gen, och på förfrågan uttryck a sin för- och beundran »to man der» ! Och Esaias Tegner junior, som il sin un gdom hörde honom på samma plats, har som sin mening uttalat : att »han och domkyrkan särskilt väl pa ssade tillsa mman». Att »båda voro storheter av ovanl igt må tt>). Och han tilllä gger : »De voro nog på sin tid Lunds två förnämsta st orheter» .

I sj älva verket ligger det så nä ra att i kyrk omannen Th omander se en forts ättning på den ståtliga raden av den tidiga medeltidens kyrkofurstar i Lund. Ty en hövding var han lika väl som en Eskil, en Absalon, en Andreas Suneson. Vi sserligen var han icke färdig att som dessa, när det gällde, ikl äda sig en krigares rustning och draga med ut på härnad ståg. Så dant hörde me delti den till. Och Th omander var en son av reform ationen. Andligen besläktad med refor matorn Luthe r även i det stycket, att han framför allt vädja de till de sedliga ma kterna och trodde på dessas slutliga seger. Även i den inre och yttre po litiken. Härpå grun dade han redan det betydande inflyt ande

' han såsom me dlem i prästerståndet inom vår gamla ståndsri ksdag utövade under en allvarlig brytn in gstid. Och härp å grun dade sig icke mind re hans ställning som en av förgru ndsges taltern a i den skandi n avistiska rörelsen und er dess klang- och ju beldagar. Man ser det på den stora målningen i Köpenhamns un iversitet ! Och det samma ko mmer till synes, om än i en på visst sät t mo difierad form, då Thom ander i ekumenis k anda inträder för sin tids frire ligiösa pioni erer. Och skydda r dem om så skulle va ra med sin pe rson. Men för den framstående kyrkomannen måste under alla för hållanden det eg na stiftets kyrk liga förvaltning träda fram sås om huvuduppgiften. Och därom råder så gott som endast en mening , att Th omand er varit den oförliknelige stiftschefen. Här finnes ibland samlingarna en servis, som talar sitt tysta språk om den gäs tfrihet, som utövades i det Tho mande rska biskopshuset. · Det sä ges från bi skopen ha ut gått en ukas, att varj e stifte ls prä st, som besökt e Lund , må ste intaga sin middag i bisko pshuset Men med de nna fa derliga om vårdnad om sitt pr ästerskap förenade denne biskop de strängast e krav på no ggrann pliktuppf yllelse i ämbetet. Det be rättas, hur han om söndagarna ofta styrde sina steg utå t lqndsbygden för att utan den vanliga app araten inspe ktera sina prä sters försam lin gsvård. Och det kunde då hända, att när en f<;>rsumlig predikant allt för länge överskridit gudstj änstti den, han till sin överraskning , för att ej säga för skräckelse, kunde få se biskopen i prediksto len, då han äntligen infann sig.

Att Thom ander ännu un der biskopstiden bibehållit förbindelsen med sina studen ter, är vitsordat från många håll och på olika sä tt. Om icke annat genom fr ikostiga stip endiedonationer från hans sida. Det är rörande att höra, vilke intryck det gj orde på hans närma ste, då studentern a i kår med sina fanor kommo på en sista 1 :sta maj uppvaktning till sin nästan avgudad e prok ansler, då deras ordförande infann sig uppe i sj ukrummet för att fra mföra studenternas hälsning, och huru dessa, då denne sedan åter vänt med det nedslående bud skap et, sänka sina fanor oc h tysta lämna pla tsen.

De n sista av de 7, som dagligen samla des . omkring middagsbordet i det gamla Th omande rska professorshuset, har med fru Ida Th oma nd er-Warholm gått ur tiden. Driven av en dotters vördn ad och beundran för sin fad er, är det som hon åt honom velat upprätta detta äreminne. Inga offer har hon skytt, för att allt, som behövdes för ända målet, skulle ställas till förfogande. Och med van hand har In tendenten Karlin ordnat allt, för att det hela skulle bli så intrycksfullt som möj ligt.

Så har det gamla professorshuset kunnat fira sin åter uppstån delse och öppnas från denna dag för allmänheten.

Och Lunds kulturhistoriska muse um har erhållit en ny attraktion till de förutvarande många.

M. Pfann ensti ll;

Till Kulturhistoriska Fö reningens Styrelse.

För ett år sedan anmodade styrelsen mig att litarbeta och inkomma med en hushålln ing splan för Föreningen beräkn ad på att med dåvarande årsinkomster få debet och kredit att gå ihop ' ut an ytterligare skuldsättning.

Sedan dess · har · emellertid dels en mi nskning i våra anslag på 5,200 kr. skett, dels en skuldökning av i runt tal 30,000 kr. tillk omm it; vilket gör, att föreningens skul dsumma i nä rvarande stund stigit till något över 500,000 kr., från vilken dock innan årets tgång 109,000 kr. komma att avgå mo tsv arande de lo tt rimedel, som des sförinn a n ' skola utfalla. Skuld en utgör då omkring 12 o;o av Fö reningens · bo kförda värde

Att det und er sådana forhållanden må ste bliv a mycket svårt . att ut a: n ökade ansl ag fr å n ' ståden Lund och ri ksdag en, ·varom vål föga hopp för nä rvarand e tord·e finnas , uppgöra e n' budget · för 1933 är påt agligt.

Under vissa betin gelser låter det sig · dock göra. Dessa äro, att ink öpe n till sa mlin garna inskränkas till de 2,000 'kr., som utgå av dä rtill anslagna dönationer; att all e. ordin arie pe rsonal avskedas, således te cknerskan, gårdskarlen, mu raren, snic karen oc h eh av arbe tarna på kon server ingsans talten, at t konstindu strilotteriet nedläg ges och ersättes för näs t a år med ett rea lisationslotteri på de kvarvarande vinsterna med 37,000 · kr :s · värde, att koi1stsl öj dah'st altens te xtila fackskola, som har svårt att existera utan lotteriet, inskränkes till en rep arationsverkstad med hö gst tren ne an ställda s1öj derskot, att museet med undantag av Vita huset och eventuell t · Bo rgarhu set stänges redan efter ju belfesten i hös t och hålles stäng t till april, varigenom en besp aring pa utgif tern a för eldbrand, belysning oc h vaktpersonal på 8,000 kr. torde kunna göras und er förutsä ttn ing , att även sedermera öpp ethål land et inskränkes till två timmar om dagen unda ntagandes sön dag arn a. Att en sådan stängning naturligtvis också ko mm er att med föra en minskning av inträdesa vgiftern a, som nu uppgå till 10 a 11,000 kr., med appro xim ativt 3,000 kr. är na turligtvis ound vikligt. Även på andra utgiftsp ost er såsom rep ar ationer och ko nservering, ann ons ering och tryck, inköp för bibli otek och eventuellt brandförsäkringspremierna mås te inskränkningar göras. Den brist på 11, 400 kr., som likväl icke ka n undvik as, skulle kunna täckas med en dubblettf örsä lj ning för 4 a 5,000 kr. plus 5 till 6,000 kr. av realisationslotteriet, som nat urligtvis får fina nsiera sig sj älv. Det är emellertid gi vet, att den efter dessa principe r uppställ da budgeten må ste betraktas såsom en nö dtidsbudget, som icke utan obotl ig skada för musee t och dess uppg ifter kan uppr ätthåll as me r än ett par ftr.

In te nde nt en Kar lin s . utr edning och erbjuda nde den 20 se.pt. 1932.

Den sålunda beräknade budgeten jä mförd med bud geten för nu löpande år skulle komma att ställa sig sålunda :

B'erliknade inkomster. ' l

Inträdes avgifter ...... ............... .. .. .. .. .. .. ............. .

Medlemsa vgift r .... . ......................................... . . Anslag av rik sdagen ........ .............. ...... .. ........... .

» » staden I....und ....................................... .

>> » Land stinget .. .. ...... ........ .. .. .. .. .. ........... .

Hyror, belysning och värme Tr äd gård, kreatur och tavern Vykort, ka talog- och bokfö rsälj ning Kollekt, bran dstodsutdelning och räntor Anslag av Lunds sp arbank .. . . .. . . . . . ... . . ... . . . . .. . . ... . . . .

» » Nya Spar banken .. .. .. .. .. .. .... .. .. .. .. ......... .

Don ationsme del .. .. .. .. .. .. .. .. .. ...... .... .. .. .. .... ......... .

Beräknade utgifter.

Räntor ....... .................. . .......... .......... ... .... . .

Sk atter, rik s- och brandfö rs äkrin gar ....................... . Belysning och uppv ärmning, renovation o. vatten .. ........... . Resor, frakter; po rto, telefon och bilkostnader .............. . Annons er, tryck och skrivm aterial . Tr äd gårdens och djurens un derhåll L öner.: . Inten denten . . . . . . ... .. . . .... .... . 1 : st e amanuensen .. · .....

2: dre amanuense n . .. ... .. , ..... .. .... . . . . .. .. ; . . . . . . . .. . sk attmästaren .. .. ......... : ..................... · ... : .. . Kon servatorn .. .................... .................... . E. '0.· amanu ensen .................................. .. Konto rsbiträde 1/3 .•. :.•.••••...••• : .••.•.••.••..••.• . Rustmästaren ; ... , ......... . . ...... . . . .. . . .. . : ..... .. . Vaktm ästare ..

)) .1/3

Gå rdsk arl .. ..

V aktflickor .. ;

Div. arbet are, renhållning ; ...·, :

Till dessa löner komma Intendentens natura lön eförm

beräkn ade

E.

Expensmedel

Konserverin g och

Fester och utställning

Inköp

Inköp

Diverse utgifter

1932 1933

1 0,500 ' 8,000 2,000 1, 500 25,000 25,000 6,000 (),000 2,500 2,300 7,100 5,000 550 300 700 500 500 500 5,000 5,000 2,000 ' 2,000 2,000 3,000 63,850 57,1 00

19 32 1933 21 ,000 18,000 3,350 2,500 9,900 5,000 3,300 2,000 5,100 ' 2,000 550 250 6,200 6,200 . 5,000 5,000 4,000 '1 ,000 1, 500 1, 500 1, 200 1,200 1 ,500 500 500 3,000 3,000 2,500 . 2;500 850 850 1 ,800 ' 3,300 2,000 1, 500 1;000 500 . 500 9,,250 5,000 3,000 1,000 5;600 2,000 2,100 1,000 1, 000 500 97,500 ' 67,500

Men d sj älva skulden med .en sådan bu dget skulle komma att stå lika fast och tryckande, gäller det i första hand att finna . medel till dess full ständiga avlyftande. Detta kan ske med 400,000 kr. i en eller tv enne nya drag nin gar i penni nglotteriet eller genom ko mbinerade lotterimedel och don atio ner. Det finnes emellertid ännu en utväg att i yttersta nöd tillgrip a. När ja g på sin tid till museet skänkte ko nst­ oc h kulturf öremål, i nä rva rande stund omfattande omkring 1, 500 numm er, till ett inköpsvärde av 187,000 kr., förband ja g med denna donation vissa bestäm melser icke blott för gåvans oan tast lighet utan även för museet s orubbliga för blivande i Skåne och dess oförän derlighet till prin cip och sj älvständiga ställning .

Karl inska donat ionen.

· Vid Kulturhist. Föreningens styrelse samma nträ Ä e den 25 ja nu ari 1918 föredrogs följ ande skrivel se :

Till Kulturhist. Fö reningens styrelse.

Hä rmed får ja g till Kulturhist. muse et såsom gåva överl ämna den förtj änst ja g haf t dels på den v. Schwein gelska po rslinsaffären, dels på inköpet av B. Norde nbergs konstn ärliga kvarlåtenskap, dels annan inko mst, som ja g und er det gångna året kunnat göra mig eller un der nu löpande år har säkra utsikter att genom ett utnyttj ande av min sakkunskap vid vär dering och förmedlande av förs älj ning av kons tföremål oc h antikviteter.

Gåvan består dels i de av mig vid fö rra styrelsesamm anträdet anmälda museiinköpen sedan den 1 ju ni 1917 för . kr. 3,080 :­ införda un der nämnda år i museets förvärv skatalo g, dels und er detta år redan införda förvärv för kr. 41 ,734 : 24 omfattande alla inköp un der min .r esa i Tyskland och Belgien år 1916, en serie auktionsinköp under de tvenne sista åren, dä ri bland på v. Schweingelska auktionen för kr. 20,360, samt en mängd un der hand för vär vade fö rem ål, dels det hundratal tavlor , stu dier och skisser, som återstå av den Nordenbe rgsk a kv arlåten skapen till ett min imivärde av 5,000 kr. (ett i dagarna refuserat bud från en kon sthandlare). Alla dessa föremål äro med undantag av den Nor denbe rgska sa mlin gen försedda med verifik ationer. samtidigt härmed kvitterar ja g också den skuld av 8,000 kr. ja g fått ikläda mig för mus eet på gru nd av resor och långa förskottslikvider för inköp till samlingarna m. m., allt sedan min mod ers död för 10 år sedan, då jag med det arv, som då tillföll mig , sattes i stånd att betala min sedan min fad ers frånfälle 20 år förut för samma ändamål åsamkade skuldb örda. Slutligen för bin der jag mig att un der nu löpand e år täcka alla ytterligare inköp för samling arnas ökande till ett belopp icke un derst igande 5,000 kr.

Det hela utgör alltså . en summa av omkring 63,000 kr.

Vid gåvan fäster ja g emellertid, för såvida den rör de till mus eet redan skänkta föremålen, omkring 600 n: r, eller de som framdeles komma att av mig skänkas, det vilkoret, att, om någon förändring i mu seets plan och syfte kommer att ske, så att någon hel grupp eller enstaka för emål av betydelse avsöndras försälj ning , utbyte eller depo sition eller mus eet änd rar namn eller fö rflyttas från Skåne, ja g, förbehåller mig oc h mina rättsinnehavare efter mig rätt att disp onera gåvan för annat eller andra mu seer eller för andra ideella än damå l.

Det villkor, ja g här fäster, häng er på det nä rmaste samman med gåvans hela na tur. Då ja g dess värre icke äg er förmåga att på annat ännu kra ftigare

sä tt ekon omiskt trygga de nna för · mig så kä ra institution, har jag trott mig bäs t kunna främj a dess framt ida bestånd genom att anvä nda de medel, över vilk a ja g kunnat disp onera, till ko mplettera nde av saml i ngarna på ett sådant sätt att de skänkta för emålen, som redan nu vid deras överlämnande representera ett långt st örre vär d än vad de, enligt vad verif ikationerna visa, ko stat i inköp, snart nog torde komma att ytterligare st iga så mycket, att redan dessa 600 n :rs frånski lj ande skulle bliv a en allt för ansvarsfull handling för dem, som tilläventyrs skulle vilj a under den ena eller andra förevän dningen komma sin hand vid instit utionen.

Det är med andra ord en enkel försvarsgärni n g jag med denna gåva utför för det Kulturhistorisk a mus eet, icke därför att det till väse ntlig del är mitt verk, utan därför att de från vår t nä rm aste grannl and lånade ten dens ern a att dels centralisera i huvu dstaden allt vikt igar e mus eimaterial, dels över huvud klavbin da och besk ära samlande ts frihet, den vik tigas te hävstången för ett blomst rande mu seil iv, hotande hänga över oss. Det är därför ännu me ra nöd vän digt, att åtminstone ett museum i vårt vidstr äck ta la ii d får okränkt bevara och od la de tra dition er, som uppbära den allt rikare blomstring med därav följ ande stora kulturella och fol kun derv isande betydelse, som utm ärker ko ntinentens allsidigt utvec klade museiväsen.

Slutligen vill jag mot den anm ärkning, som möjl igen kan göras och för övrigt redan gj orts, att gåvan icke mots varar min ekonomiska bärkraft, framhål la, att det för mig, med den uppfattning ja g har av privatkapitalets berättigande, skulle vara lå ngt svårare att behålla än lämna från mig en inko mst, som faller utom en nö dtorftig bä rgning. På gr und av denna uppfattning hava också de arv, jag efter hand fått mottaga efter mina föräldrar, gått samma väg. Att Kulturen där vid blivit den nä rmaste arvt ag aren är lika förklar ligt, som att min inn erli ga önskan är, att exe mplet kun de mana till efterfölj d från stat, ko mmun oc h enskilda, som hava råd att giv a, så att det verkligen känns.

Skulle mot all för modan någon beskattning av de me del, som utgöra eller fö rutsätta gåvan, ko mma i fråga, hemställer ja g, att Kulturhist. Föreningen ik läder sig denna, då ja g so rgligt nog åtminstone för nä rvarande icke har mera att lämna.

Lund den 24 ja nuari 19 18 .

G. J: son Kar lin.

Styrelsen, som med tacksamhet och under godkänn ande av de upps tälld a villkoren mottog dona tionen, uppdrog åt sina leda mö ter Prof. C. Bj örling oc h Direktör A. Ande rsson att granska de räkningar och övriga handlingar, på vilk a donationen vilade, och därö ver inkomma med berättelse.

Vid styrelsesammanträdet den 25 mars 19 18 avgåvo Hrr Bj örling och Andersson följ ande redo görelse :

Und erteckn ad e, som efter det Intend enten G. J :s on Ka rlin vid Kulturhistorisk a för eningens styrelses sammanträde den 25 sist lidne Ja nua ri överlämnat sin till inemot 63,000 kronor värderade gåva till förenin gen av styrelsen utsetts att gransk a de gåvan rörande verif ikationerna, inventera samlin garn a och därö ver inkomma med berät telse, få till fullg örande av detta up pdrag avgiva följ ande berättelse.

Vi hava genom gått Kulturhisto risk a museets ka talog och funni l de dä ri upptagna, i gåvan ingående sär ski lda för emålens inkö psvärden styrkta med behöriga verifik at ioner ; vi hava vidare i museets samlingar kons taterat att för emå len blivi t med desamma rikt igt införlivade.

Särskilt hava vi , genom gått den Nordenbergska sa mlingen och befunnit del)samma med . all sannolikhet representera ett vä rde, . vida överstiga nde det. uppgivna peloppet 5,000 .. kronor.

Med räkningar och andra bevis hava v.i funnit de Intend enten Karlins utlägg å 8,000 kro no r, vilk as eftersk änkande .ingick i gåvan, beh örigen styrkta i den mån sådant va rit gö rligt.

På det hela taget få vi såsom vå r me nil)g uttala, att gåvans tot alvärde torde kunna sättas åtskilligt hö gre än det i och för sig betydande belopp, till vilket givaren sj älv uppskat tat densa mma.

' Lund den 25 Mars 19 18.

Ax . Andersson. C. G . Björl ing.

I anslutning härtill förkl arade ordföranden, Prof. , P . Fahlbeck :

Att han ville, då nu styrelsen var fulltaligt samlad, till Intendenten Karlin frambära styrels ens oc h föreningens tack för den stora · gåvan, som: mus eet enligt i föregående · protokoll intagria gåvqbrev och nu avgiven inventerings­· berättelse fått mottaga. · Med nämnda gåva har In teridenten Karlin ånyo på ett storartat sätt åd agalagt sin kä rlek till och sin omv å rdnad · om det Kulturhistoriska museet. De tta museum är hans verk, men sällan har väl mä st aren så helt och fullt ägnat sig och sitt åt- verket, som i detta fa ll. Hela den skatt av ko nstföremål och penn in gar, soni han genom sitt arbete och sin erfarenhet und er sen aste år förvärvat; har han härmed öve rl åtit åt museet, med villkor blott att kons tföremå len så sorri ett samlat helt för framtiden skola förbliv a uti den milieu, vari han ställt dem, och alltså ock att Museet sj älvt i sin anor dning och sin a grunder förblir orubb at . Kulturhistoriska mu seet är nämligen icke blo tt en storart d samlin g av kar akteristiska ko nstföremå l och redskap inom alla områden av mä nsklig · verksamh et, utan ock uttryck för de ideer beträffande mus eiväsendet och dess ordnande i vårt land, för valka Int en denten Karlin som ba nbrytare kämpat och alltj ämt kä mpar. När dä rför styrelsen i föreningens namn mo ttager denna gäva, se vi uti den tillika en maning och en uppg ift att skydda och vårda den skapelse, som Inten denten Karlin med aldrig svi kande kä rlek och utomordentlig energi bragt till stånd , och va ri denna gåva nu ingår som en del.

Med dessa ord, som torde få inflyta i da gens protokoll, har ja g velat till Eder Herr Intende nt, framföra vå rt va rm a tack för sagda gåva, som huru ·be tyd ande den än är dock blott utgör en ringa del av allt det, som Ni und er årens lopp skänkt Rulturuhistorisk a mus eet av arbete, om sor ger och ma teriella värden.

De n.ärvarande reste sig upp och instämde i vad ordföranden sålunda uttalat.

Det blev som be kant icke blott med de utlovade 5,000 kr. utan med 124,000 kr., va rmed de första 63,000 kr. un der ytterligare trenne år ökades och därefter med alla räntor på oinlösta inköp jä mte nya inköp för 4,200 kr. intill denna dag frånsett min a gåvor till bibloteket, som representera me r än 5,000 kr. tillsammans be tydli gt översti gande 200,000 kr. oberäknat värdet på då 500 nummer ja g redan fö re 1917 skänkt till samlingarna.

Då intet är viss are än dö den, och den vid min ålder ka n vara mycket nä ra, har ja g be slutat at t nu så tillvida föränd ra bes tä mmelsern a för min don ation, vilken väl i närvarande stund torde mo tsvara det dubbla vä rdet

av vad d en • kostat, att ja g medgiver Föreningen att, om alla and ra utvägar skulle stä n gas, dä ribl and även eri förs älj ning av Vita huse t med områd e, . med bibehål lande av donat ions villkoren för . övrigt förs älj a ur dessa samlingar intill 400 numm er efter här bifo gad för slagsvis upgj ord förteckning till ett värde av 230,000 kr., ur vilka också köp eskillingen för övriga ännu obetalda inköp, som ja g sj älv , utan kostnad för museet hittills förränt at, 1 5,000 kr., skola utgå,1 sedan även : auktions kostna derna blivit gäldade . Jag kan här end ast und erstryka värdebedöma ndet med den upplysningen, att vi för de fyra gobelinerna Abrahams bön samt de tre världshj ältarna för något mer än ett år sedan av ko nsthandlare bj ödos 60,000 holländska gulden.

Att göra för sälj ningen un der nuvarande tryckta konj unkturer · skulle em ellertid vara mycket oklokt. Men redan om ett år eller. två torde väl tiderna åter vara sådana, att en realisation kan låta sig göra, om den visar sig oundviklig. Den bö r naturlig tvis i sådant fall ske genom auktion, som hålles på muse et i Vita huset. En sådan cause cele bre skall na turligtvis draga hela ko nstvärl den till sig.

Med denna handling hoppas ja g också kunna uppnå trenne andra mål, det ena att befria styrelsen från all pe rsonlig bo rgen för Föreningens lån, det and ra att frigöra våra don ation er, det tredj e att förstum ma det mer eller mi nd re smygande klan dret, att det är min omättlighet vid inköpen till mus eet, som är orsaken till dess tillfälliga misär.

Museet har sedan det grundades haft i kont an ta inkomster omkring 3,300,000 kr. Inköpen till samlingarna hava tills dato, alltså und er 50 år, kos tat något över 400,000 kr., en så låg summa att ingen fackman skulle våga tro det. Av dessa 400,000 kr. falla 198,000 kr. på de sista 12 åren, d. v. · s. på den tid, som förflutit sedan jag nö dgad es upphöra m e d . mitt me cen atskap i st örre skala. Genom att ur min don ation uttaga dessa 198,000 kr. kan ja g red ucera Kulturhist. mus eets egna inköp till de 2 1 3,000 kr., vartill de 1916 hade stigit, vilket utgör mindre än 6 1f2. 0/o av Föreningens hela inkomst un der det gångna halvseklet.

Men denna ampu tering, vilken dessvärre innebär mu seets degradering från den rangplats det nu intar genom avskilj andel av dess fö rnämsta vä rdeför em ål, vilka ja g genom begagnande av konj unkturern a lyckats förvärva för und erpris, och vilka nu äro muse ets största attraktioner ej minst genom sin förmåga att draga andra don ationer till sig, varom den sista stora silvergåvan bäst vittnar, får icke tillgripas, utan att den ater stående sku ldens täckande me delst lotterimedel eller på annat sä tt föru t garanterats och tryggats, samt ökade anslagsmedel för mus eets vede rbörliga drift bevilj ats. Utan detta, som må ste vara uppn ått . före den 23 april 1935, skulle mitt offer vara till ingen ny tta.

Att ja g, om denna försäljning måste tillgripas, därmed också beseglat och avslutat mitt arbete vid ))Kulturen)) sä ger sig sj älv. Då min pe nsionering såsom bekant sker genom den Fahlbeckska kulturfonde n, kommer min avgång icke att me dföra någon ökning i mus eets utgiftsstat utan snarare någon mi nskning. Kanske kan min avgång också komma att öka mö j ligheten av höjt anslag från staden, vilket intil! denna dag enda st utgj ort 4,5 O/r, av Föreningens samlade inkom ster sedan dess bildande.

Hä rmed kunde ja g avsluta min kommunike lämnande åt styrelsen att sj älv ut fin na de ekonomi ska vä gar Föreningen efter min · av gån g kan hava att van dra, sedan i och med densamma För eningens skuldb örda blivit avlyftact oc h därmed också en be sp aring i utgiftern a på 20,000 årligen kunnat göras.

·

1 Sedan de tta sk revs ha dess a ge nom do nation smedel mins kats till 2000 kr.

På grund av särs kild · anmaning vill ja g emellertid frainställa · ytterl igare några synpunkter för upp görandet av en pö st-K arlirisk budget.

J a g utgår där vid frän det antagan det, att ri ksdag en åter höje r sitt anslag till 30,000 kr., att Lan dstinget höjer sitt till 5,000 kr. samt att staden Lund också lär · sig inse; att den skadar sig sj älv mest att allt för njug gt tillgodose en ins titution, som för densamma betytt och betyder så mycket som »Kulturen», och därför höje r sitt anslag till de 10 ,000 kr., varom vi i nio år an sökt, sa mt att sp arbanksutdeln ingar komma att fortgå såsom i år. J ag utgår härvid frän den föruts ttningen, att ko nstin dustrilotteriet och ko nst slöjda nstalten ind ragits eller om la gts, så att de kunna ingå i den al lmänna budgeten. Östarp har ja g dä rem ot utelämnat, allden stund detsammas drift för framtiden med ' tämlig säke rhet torde kunna beräkn as bliva icke förlust- utan vinstbringand e, om det oc kså icke fullt ka n fö rränta det däri nedlagda kapi talet, som med 95,000 kr. ingår i ))Kultu rens» skuldsum ma.

Under dessa fö rutsättningar skulle bu dgeten kunna beräknas sålu nda :

In koms ter.

In trädesa vgifter ............ .. ..... .. .. ............. .. .. ....... ...... 11,00 0

Medlemsavg ifter 2,00 0 Anslag av ri ksdag en 30,000

»

)) st aden Lund .. . . . . . . . . . . . . ... . . 10,000

>> >> lan dstinget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,000

>> Sparbankerna 5,000 + 2,000 = . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7,000 52,000

Utdelning av dona tionerna, dä rav 500 kr. av Bran dstodsinrättn. 3,000 Hyror, bely sning oc h värme . .. .. .. . .. .. . • . . . .................. ....... . 5,000

Trädgården, kreaturen och serveringen ................. ....... ..... . 500 Vykort, ka talog-, ti dskrift- oc h bokför sälj ning 2,000 Kollekt, brandstodsutdel ning , räntor m. m. . ... . .... . ... . 1,000 Kon servering, rep aratio ner, elevavgifter o. varuförsä ljning 5,000 Utdelning från Östarp 1, 500 Diverse .. .. ................... .......... ......... .................. ... . 80 0

Kr. 83,800

Utgifter.

Skatter, riks- och bra ndförsäkringar .. ...... ......... ............ . . 3,000 Belysning , uppvärmning, va tten och renhållning . . .... ..... . . . . ... . 8,000 Annon ser, tryck och skri vmaterial (kvartalsskriften m. m.) . ... . .. . . . . 4,000 Resor, frakter, po rto, telefon och bilk ostnader ... .................... 3,000 Trädgärdens oc h dj urens unde rhåll 30 0 Löne r : Int ende nten . . . . . . 9,200

Densammes expenser 1,000

2 ama nuenser .. ..

E. o. amanuens . .

sk attmä staren .. .

Kons erv atorn .. .

Ko nservatrisen

Kon torsbiträde

Rust mä stare

vaktm

·

:

Vaktflickor, na ttv., städni ng

Div. extra arbetare (smed,

9,500

2,500

2,500

3,700

1, 500

1,500

3,000

5,000

5,000

3,600 48,000

mlin garna

Härtill ko mme r att efter mitt frånf älle rä ntorna av den Fahlbeckska kulturfonden, und antagandes ett årligt legat å 1,200 kr., få enligt donationsbrevets bestämme lser användas dels till sam lin garn as ökan de, dels till litterär verksamhet. Det blir minst 5,000 kr., som dä rigen om årligen tillföres Fö reningens inkomster. Inköpen till sa mlin garna behöva alltså där efter kna pp ast un derstiga 8,000 kr. årligen.

Hä rmed bo rde full ba la n s i räkenskape rn a kunna vinnas. Att lö nern a liksom nu äro hållna i un derk ant samt att pe rsonalen för en effektiv mus eiskötsel är otillräcklig, såvida ej den nya pe rsonalen vill följ a mitt exempel att offra dubbel arbets dag, är emellertid uppenb art.

Skulle de förutsät tningar, som här ovan an givits rörande anslagsökningarna bortfalla och icke ens 200,000 kr. i lot terimedel erhåll as, återstår naturligtvis intet annat än att tillgripa realisationens väg eller att i erkännande av att sa mlin garn a äro för mer än husen avskilj a och fö rsälj a vissa de lar av fastigheterna för att rädda samlingarna åt bä ttre tider, eller slutligen att upplösa Föreningen i enlighet med §§ 14 och 15 av dessa st adgar. Jag vill härvid endast påpe ka, att man i båda fallen riskerar att brin ga åtgä rden · i stri d med bes tämm elsern a i mitt donationsbrev, vilket ka n me dföra en återgång av hela den samling det omf attar.

Slutligen vill jag framhålla, att lika lyckligt som för värvet av den Sjögrenska fa stigheten kunde bliv a, om Föreningen kom att förfoga över tillräckliga driftmedel, lika öde sdiger måste den med sina ofrånkomliga konsekvense r beträffan de unde rhåll, uppvär mning , bet j äning m. m. bliva, om detta icke blir förhåll an det, en uppf attning, som jag från börj an gj ort gällan de, och vilken på sin tid drev mig till för slaget att, innan det var för sent, åter försäl j a densamma.

Jag anhå ller att ovan gj orda utfäs telse rörande min donat ion såväl som hela ko mmuniken för övrigt, vilk a härmed för eligga i bevittn at exemplar tagas till da gens protokoll.

Lund den 20 sept. 1932.

G. J :son Kar lin.

Uppr ope t och redo visni ngen fö r jub ileums fo nden.

Kulturhistoriska Museet för Söd ra Sverige i Lund fyller i höst 50 år. Från en ring a bö rj an en liten bygdes amling på 250 nr, sa mmanbragta av mu seets grundläggare, samme man, som efter 50 år alltj ämt är dess nä rmaste le dare har det vuxi t upp till vad det nu är -det största och fullst än digaste museum i No rden utanför huvudstäderna, vars omfattning småningom vuxit från Skånela nds, Sveriges oc h Nordens ku ltur till sn art sagt hela världens, även om den sydsven sk a etnografien · oc h folkk on sten alltj ämt utgör dess kä rna, och som inom sig rymmer mer än 300,000 föremål inom ramen av ett trettiotal större och mindre byggna der, upptagande ett helt kvarter i stadens centru m.

Muse et, som under det gångna halvseklet fått kämpa en ofta hård strid ej blott · för sina mo derna, vi torde väl vara be rättigade att säga föregångsideer på det museala omr ådet, utan för siri rena ex istens, har emellertid haft fö rmånen att . också vi nna många och mäktiga vä nner. Museets sam lingar, tom ter oc h hus, som i denna stund kunha vä rderas till omkring 4 millioner, kronor, tala också bäst om den stora offervillighet, som mö tt den Kulturhistoriska För eningen, vilk en något sen are ärt sj älva museet stift ades för att omhän dertaga detta och föra det framåt.

Är det i första hand det allmänna, framför allt st at en, tacksamheten gäl­. ler för det stark a stöd, utan vilket den inramning, museet nu gläder sig åt, aldrig skulle kunnat vinn as och den · årliga driften inte kunnat upprä tthållas, så är det det enskilda intr esset, som skapat sj älva sam l ingarna, vare sig deras ökning skett genom medl ems- ' och inträ des avgif ter eller genom gåvor in natura eller kontant.

Om nu genom denna kra ftiga hj älp sa mlin garna och deras inramning vuxit till pro po rti oner, som ingen kunnat ana, hava däremot nä stan jnga medel va rit til lgängliga för det litter ära utnyttj an det av det allt rik are materialet.

En ny pe riod vill museet därför om de ekon omiska förutsättningarna kunde sk apas inleda med det nya halvseklet nämligen en vetenska plig ae ra, som bygger dels på materialet sj älv, dels på det oms orgsfullt tillrä ttalagda realk atalogarbetet, som und er de femtio åren gått hand i hand med sa mlan det. Men här till fordras pe nni ng ar, och museets egna mede l äro uttömda såväl genom de oundgäng liga driftko stn ade rn a som genom räntorna på Förenin gens skuldbörda å 350,000 kr. De anslag från det al lmänna, varp å vi hoppas, kunna icke tänkas bli st örre än att de, i bä sta fall, tills ammans med andra regelmässiga inkomster, tä ck a drift och un derhållsk ostna der.

Vi vända oss där för till »Kulturens>> många vä nner för bildandet av en ju bileum sfond , som framför allt avser att trygga dess litterära och vetensk apliga arbete. En såda n fond skulle i första hand möj liggöra återupptagandet av Föreningens sedan många år vilande kvartalsskrift Men med dess avkastning skulle museet också kunna finansi era fristående vetenskapliga verk, därvid vi närmast tänka på den av museets in ten dent Dr G. J :son Karlin uta rb etade och länge mo tsedda >) Keramikens historia», som allt för länge

väntat på möj lighet att utko mma från trycket. Be redandet av denna mö jl ighet torde bliva den enda lönen f9r . honom, som firar sitt oavbrutn a och sällsynt oegenny ttiga arbetes . halvsekelsj ubileum sa mtidigt med muse et. Teckningslistorna torde insändas före den 20 september, så att resultatet kan översk ådas och . tillk änn agivas vid jubelfesten den 5 oktober detta år. Lund i juni 1932.

Un derte cknat av 84 personer,' bl. vilk a mä rkas styrelse, utom inten denten, och hedersl edamöter, regeringsmedlem mar, landshövdin gar, bisk opar, mä stare i södra Sverige m. fl.

Gi vare.

H. K. H. Kro:r:tprins Gu stav

Ad olf .. ............ • .... . '

A. A-n, St. Frö sund a Adolphson, K. Hälsingborg .. Af Jochnick, Adol f, Stockholni Almqvist & Cös ter, Hälsingborg ..................... . Ambolt, An ders, Lund ..... . Amundsson, A., St. Frösunda And ersson, Axel, Lund Arhusia nder, H. T., Malmö Arncloo, A., Lund (Vacuum Oil Company Ab., Syensk En gelsk a Mineralolj e AB) Ba ger-Sj ögren, J., Norrk öping Be ck-F riis, C., Börringe ... . Beck- Friis, J., ' _Börringe ... . Beck- Friis, Sig vard, Börringe Beck- Friis, Stina; Börringe Bengtsson, P., Lund . Ben n et, An na o. Jac ob, örtofta .............. . .... . . . Be rgenda hl, R., Stockhölm .. Bergengren, A., Hj ularöd .. Bergman, C. G., Lund ..... . Bj örk holz, vV ., Malmö ..... .

:-

:­

:­

:­

0:

:­

:' }

:­

-·

:­

: -­

:­

:25 :­

.:__

Callmer, Fredr., Lund Carlberg, C. G., St ockholm Car leson, A. 0., Stockholm Carstens-Johan nsen , E., '.Lund Ca vallin, G., Lund ......... . Collian der, Gärda, Lund ... . Colli ande r, Selma, Lund ... . Collin, Maria, · Lund ....... . Hulth, Augu sta; Lun d ... . Curman, Sigurd, Stockholm .. Frödin, 0., St ockholm Källström, 0., d: o Gus tavsson, K. A., d:o Bag ge, Ax., d: o Sörling, E., d :o Smith, d: o No rberg, R., d: o Oldeberg, A. R., d: o Faith -Ell, H., d: o Ugglas, C. af, d: o Appelgren, T. G., d: o Rasmusson, N. L., d: o Lun dberg, R., d :o Berthelsson, B., d :o Hedenlund, I. A., d:o Berth elsson, B., d :o

Nerman, B., d :oBj örkman, K. E., Karlskro na

borg­

:­

:­

:­

:­

:10: 10:

50 :10 :25 :

1 7 :

Champs, Ch., Karlskro na 50 :-Bj örling, C. G., Lund ....... . 20 :De Geer, L., Ra naskog ..... . 10:Blad h, J., Lyckeby ......... . Bo nd e, Ph., Bos j ökloster ... . 10:

Dela Gardie, J., Maltesholm .. 100: Bond esson, Per, Svalöv ..... . 10: De Sharengrad, F. V. C., Bo rg, O. V., Lund ....... ... . 50 :- Lo1nn1a .. ................ . 10 :Broman, A., Da lby ......... . 50 :- Skand in aviska Eternit Ak Broome, Albert, Stockholm .. tieb olaget, Lomm a ..... . Dickson, E. , Sp arreholm ... . 100:Båå th, J., Hä lsingborg .. ... .

Dunk er, H., Hälsingborg ... . 30 0:.. Bök, N. S :son, Lund , .... .. . 10: E. Bg, Lund .. .. ........... . 10 :Böö k, Fredr., Lund ..... .. . 25 :- S. Bg, Lund ............. . 10:

Sa nden, H., Hä lsingbor g

Ed ling, L., Lund . : ......... 30 :- J-C, Lund . . . . . . . . . . . . . . . 5:

Ehrensvä rd, Atigustine, Toste- Johansson, J. B'., Torup 5: ·rup .. . .. ; ....... ......... . 10: · Jö nsson, An ders, Hä lsingbor g 1, 000: Ekelin, G., Tomeliila ....... . 25 :- J öns son, B., Kris tianstad · . . 10 : Enocsson, E., Vanas ....... . Jöns son, C., Tomeliila . . . . . . 10: Åkesson, J., Vanas ....... . 5: Karlin, G. J: son, Lund 25 :Er la nd sson, H. Lund · ..... . 10 :- Kj ellin, Gust., Lund 25 :Ervall, L. E., Lund ........ . . 10: Kj äll, Hj., Malmö .... 10 : Faxe, C. G., Malmö ......... . 10 0: Adler, A., Ma lmö . . . . . . . 5:

For sberg, Carol ina, Lund ... . Kock, J. E., Malmö . . . . . . . . 100: Larsson, H., Lund ...... . .

Frantz, A., Veb eröd ....... . Frising, G., Lun d ......... Geij er, K. von, Stockholm Gi eseke, W., Ron neby

G o tthardt, H., Malmö

Gröne, A., Ma lmö .. .. ....... . Göhrn, A., Lund .... ..... .

5: 10 0: 25 :5: 1 0: 10: 10: 10 :­

Gö ransson, E., Lund

Ho lmgren, Sv., Lu nd ....... . llJ: 5:Ho lmqu ist, A., Trälieb org ..

Hom me rberg, C., Ma lmö ... . 50 :-

Kramer, H., Malmö . . . . . . . . 25 :Köh ler, G., Malmö . . . . . . . . 10 : Lachmann, J., Charlotte nlund 100: Lavesson, H., Trelleborg . . 5:Lind, S. , Eskilstunabod en, Ld 50 :

Lin der, E., Stock holm . . . . 10 :­

Lin der, W. Malm ö . . . . . . . . 25 :­

Wihlen, B., Eslöv Gö ransson , Alma, Lund .. Lilj a, N. E., Eslöv Hansson, E., Lund ....... . 10 :- Nilsson, N. G., Eslö v Hag elqvist, G., Möc keln ... . 15: Nilsson, Carl, Eslöv Dahl, Ester, EslövHa german, G.; Malm ö ..... . Brix, R., EslövHa gströmer, S., Kar lskrona .. 15: -· Nihlson, M., EslövHalmstads sparbanks styrel seStåhl, L., Eslövledam öter, Ha lmstad .. .. 100: , Hami lton, A:, Ba rsebäck ... . 20 0: Hammar, H. B., Än gelholm .. 10: Ehnl und, J., Än gelh olm .. 10: Hedin, A. J., Tol larp ....... . 5: Hellerström, Sv., Marielun d .. 50 :Hellner, Jo han, St ockholm .. 25 :Hellner, Agnes, St ockholm .. 25 :Helmont, N., Trälieborg .. . 10: Hemme ts Jo urn al, Malmö .. 100: Hernod, T., Stockholm ..... . 5: He rrm an, C., Eslöv ......... . 5: Hi lder, H., Ronneby ..... . 2lJ :Ho lmgren, B. F., Ka rlskrona

92 } 4-

Lindstedt, G., Eslöv . . . . . . . . 18:

Insulan der, I., Eslöv 22: Jönsson, A., Eslöv Åkesson, B. L., Eslöv Nilsson, W., Eslöv Mattss on, G. T., Eslöv Ken ert, E., Eslöv Andersson, H., Eslöv . Jönsson, H., Eslöv Rönn, A., Eslöv Ljung , E. W., Svalöv ....... . 10 : Lj un ggren, E., Lund ....... . 20 :Lu nda hl, N., Lund ....... . 100: Lunden, G., Än gelholm ... . 10: Lundquis t, H., Lund .... ... . 25 :Lö fgren, A. E., Eslöv ..... . 10:

Ahlström, A., Eslöv Huldberg, S., Malm ö ... .... . 100: - B. H. och N. N., Eslöv Hö gstedt, G. Lund Ho ffer, E., Eslöv Ekvall, E., Lu nd Löwe gren, I., Lund ....... . 20 :­} 8Lund h, S., Lund Löwen, Lou ise, Ous byholm .. 20 :Falck, K., Lun d Mag nusson, E. 0., Tumhult 5: Ingemansson, A., Lund 50 :- Mal mq vi st, L., Malmö 50 :­

In gers, E., Akar p ........... . 20 :- Malm roth, C., .; önköping .. 20 :- · Ingvar, Sv., Lun d ........ . . 50 :- Mo rt ensson, E. W., Lund .. 10 :­

I. O. C., Jönköping ......... . 50 :- Månsson, Fabian, Ul vsunda . .

5: 5:50 :50 :50 :1U: 5: ·-·

I. S. , Ronne by ...... ....... . 5: Mår t ensson, B., Gärsnä s .. 15 :­

A. L.

Sv anlun d, Go ttfr., Link öping 10:Kj älle rqvist, L. 6- Tengblom, J., Karlskrona .. 10:}v. J. Th omand er- Wahrholm, L, Lund .......... . 25 :Måå s-Fj etterström, M., Båsta d 25 : Mö rn er, Axe l, Halmstad 20 :- Thott, Otto, Sk abersj ö .. .. . 50 : -· N els on, H., Lund ... ...... . Nilsson -Ehle, H., Svalö v ... 10 :Thott, Augusta, Skabe rsj ö .. 50 :Thygesen, J oh., Lund .... . . 100: J.Thyren, C. W., Lund 50 0:Nordenskö ld, G; H., Malmö .. 50 : .. Timberg, J. A. S., Lund . . . . 15:N 01·disk a Ind ustriakt iebol a · get, Göteborg .. ... ...... . 250: Tr ana, E., Gö teborg ..... . Olsson, Ax. Fr., Lund ..... . 50 :- Traugott, Ivan, Stockholm .. 300:Ohlsson, H. Th ., Lund ..... . 100: Tr oll e-W achtmei ster, C. A., Ol sson, Ol of, St ockholm ... . 25 :- Trol le-Lj un gby .... ... . 50 :Palm, J., Lund .. ..... . . 25 :- Trygger, Ernst, Stoc kholm .. 100: Persson, Hen ning, Lun d . . . , 100: - Trygger, Sigen, Stockholm .. 20 : Pet ren, Emma, Lund ..... Petren, Gus tav, Lund . .. . Petren, Torborg, Lund . . . . Platen, W. v., Ma lmö . . . .. . Påhlsson, F., Malmö ....... . Påhlsson, A., Malmö .... . . Quenne rstedt, L., Lund ... . Rahmberg, H., Malmö ..... . Ra mel, Fr., Malmö ....... . Ramel, M., Hviderup ..... . Richt er, A., Malmö ......... . Rignell, K. R., Everlöv ... . Rign ell, Alma, Everlöv ... . Ro dhe, Edv., Lund ....... . Roseng ren, L. F., Akarp

50 :50:5:

Sj övall, E., Lun d ........... . }

10:10:25: 50:50: 100:10:25: 20 : 50 : 2: 50 2: 50 50 : 20 :-

15:15:

Träg årdh, V. E., Lund .. .. . 20 :Tuvesson, G., Eslöv ....... . 10: \V achtmeister, Ax., J ohannis hus .. .. .... ........ ....... . 10 : Wachtmeister, Carl, CristineJund .. .. ................. . 100: \V achtmeister, Ha rriet, Hä lsingborg .......... . 25 :Wallis, Ida, Lund ....... . 20 : \V arholm, R., Kalmar .. ... . 20 :Wehtj e, E., Malmö .. ..... . 50 :Wenn erth, Hj ., Malmö ..... . 50 : \Vessberg, Edv., Bö rringe 5: Westrup, · \V., H.Yd sgård ... . 100: Widner, N. Stoc kholm 10:Sa hlin, A., Eslöv ......... . 100: Winkler Emil, Limhamn \V inkler, Sig rid, Limh amn .. 10 :Winkler, Sven, Lim hamn 5: Salan ders Fabriker, Lund .. 25 : :_ Santesson, K. D., Eslöv ... . 50 : Sj öbring, H., Lund ....... . 20 :- Winkler, Brita, Limhamn .. 5: Sj ögren, Ax. G., Hälsingborg Winkler, Nelly, Limhamn .. 5: M. S. G. S. L. v. K.

100: 5: 5:

Diverse 10: 5 Wrede, H. Ha rlösa ....... . Yllner, A. R., Åstorp ..... .20 :- Ag årdh, Hilda, Lu nd ..... .10: Österling, And. , Äppelviken ..

Sprichorn, C., Gö teborg ... . St enberg, J oh., Ystad ..... . 10 : 20 : österlun d, Alfr., Malmö ... . 10 0:styrelsen för Sparb anken i Okänd ....... ... ...... ..... . 25 :Ystad ................ ... . 100: St igner, N., Kyrkhult ..... . 10:

S :ma Kro nor 8,695 :

Kulturhlsf . Föreningen s Konsft� löjdant�fal t

utför konstslöjdarbeten av alla slag (spec ialitet: gobeliner, gobelinrestaurering och hataraia);. utlånar originalm önster och modeller, utför ritningar till konstmob ilier, vävnader och broderier samt meddelar _!lnders: visning i bild h uggeri mönsterritning samt speciellt textilkonst gobelin och annan konatvävnad. broderi, knyppling m. m..

d kursen är förbunden studier och föreläsningar i museets samli ngar. Kursavgift fr. 100 till 250 kr. för hel kurs i textilkonst 8 minader. Aven frielev r mottagas.

Melss en l belysning av fri h erre Curt v. Schweinge)s sa mlln1

G. j:son

helsidespJa nscher,

-)

-

Kulturhi stori ska Mu seet l Lund, en ha db ok för besök och sJllvst udlum av G. J:son Karlin l och Il med tillsammans 352 s. med 16 helsidesplanscher och 280 illustrationer, Lund 1918

(10: - ) 5: -

Vigvisare genom Kul turh i storiska Mu seet l Lund av G. j: son Karlin. 96 s. med 55 il lustrationer och l kArta .

. (f: - ) -: 50

Kulturh isto riska Mu seets Östarp Dess natur, historia och inc:tamll av G. j:son Karlin. Kvart. 90 sid. med 29 il lustrationer

kartor

(5: =-> 3:"Kul tu ren s" Östarp . Historik och vigvisare

G. J:son Karlin. 20 s. med 17 ill ustration er, Lund

Ole Orn amentik der lgyptJ seh en Wollenwlr ker eien . von M. Dimand. Kvart. 76 s. 18 Tafeln.

BS. r I ny serie utkom m

50

Häftad (7: - ) 5:Bunden (10: -)

-