Erik Magntorn
århundraden har jag stått, en bod av gammal fur . [ ] En smålänning, ofantligt stark och seg till min natur. 1 Att skydda säd, att skydda mat, att vak~a allt för fara. Jag stod där som ett kassaskåp, jag stod för att bevara. Jag minns när jag var nybyggd på Karl den Xlls tid. Hur bondens söner tog farväl och gav sig ut i strid. Tre var de, bara en kom hem, två dog i fjärran slag.
De föll för ryska kulor, vid Sveriges nederlag.
32
ERIK MAGNTORN
