pens träd, omgivna av vilda djur som är fromma som lamm. Ännu hade inte ormen lockat Eva att smaka den förbjudna frukten och ännu hade inte D arwin påverkat människors föreställningar om tillvarons ursprung. Ålderstrappan musealiseras och revitaliseras Hur gick det med ålderstrappan sedan också de tyska bild fabrikerna upphört att spo tta fram dem? Många - både kistebrev, sydsvenska bonadsmålningar och dalmålningar - hamnade på muse r och där finn s de alltjämt, dock alltmer sällan utställda. ågra dalmålningar återgavs i bildverk och därmed förvandlades de till folkkonst (Svärdström 1944, 1983) . D et var uppenbarligen de estetiska kvaliteterna som gjorde att man hängde fa st vid dem. E n viss revitalisering ägde även rum. Broderiaffärerna tillhandahöll mönster och material för nytillverkning. På min 50-årsdag 1976 fö~ärad es jag en ålderstrappa i litet format, broderad av min svägerska. Jobstryck av ålderstrappan i formatet 107 x 107 börj ade marknadsföras. Margareta Dj oos iscensatte ålderstrappan vid Skansens Moragård med dräkter från fora . G öteborgs stadsteater lät motivet möta publiken som en ridå från scenen. Också forskningen började intressera sig för ålderstrappan. Först ut var Svante Svärdström som i sin avhandling Dalmålningarna och deras fadagor 1949 förtecknade de då kända målningarna med mo tive t. Sj älv har jag registrerat de sven ska ki stebreve n där åld erstra ppan ständigt återko mmer. E n inträngande jämförande analys lämnar den danska fors karen Lene Otto i en uppsats med titeln L ivstrapp en.
Fra kristen allegori fil videnskabelig taxonomi. Inga referenser till sådana verk finner man på internet. Likväl har inte begreppet ålderstrappa försvunnit. Tvärtom ger en sökning på Google inte mindre än 5510 träffar. Hur är detta möjligt?
Nils-Arvid Bringeus
I
sid 75
