En stolpknapp och ett striglakors som tillhört Henriette Coyet. Nyförvärv 2008. KM 91539, KM 9 1537
Folk.konst en och slöjden på världsutstä llningarna Utställningar där olika nationer möttes i fredlig tävlan och för uppvisning av det egna landets industri, jordbruk, turistnäring och så vidare, avlös te varandra med ungefär 5-10 års mellanrum under hela andra hälften av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Budskapet handlade mycket om att lansera en nationell identitet för en internatione ll publik. I valet av sådant som på något sätt kunde ses som specifikt för det egna landet låg allmog kultur n närmast till hands - det som i andra länders ögon kunde verka exotiskt, egenartat och främmande. Utställning en i Wien 1873 bidrog i särskilt hög grad till att rikta blickarna mot den nationella textila hemslöjden . Tidningsref erat och rapporter vittnar om d n betydelse som just 1873 års utställning hade för upptäckten av den svenska allmogens textilskatt med dess "allt för länge förbisedda ursvenska mönster" (Tidskrift för Hemmet 1873:154). Det sades inget ~m var i Sverige de utställda textilierna kom ifrån - bara att de var "allmogear beten" utförda av "Qvinnan af folket" (Tidskrift för Hemmet 1873:44). Det intressanta just då var ju trots allt att i det internationella mediabruset framhålla det nationellt svenska, inte det regionala. Men gissningsvis var det de skånska textilierna som dominerade . Det var de som redan då utan konkurrens var de m st uppmärksam made. Folk.konst en och slöjden vässar den regionala profilen 1873 års utställning i Wien hade presenterat svenska allmogetextilier som uttryck för en nationell särart. Den regionala framträdde desto mer i den länsvisa presentatio nen av hemslöjden på den Allmänna konst- och industriutst ällningen 1897 och på den Allmänna konstindustriella utställningen 1909, båda på Djurgården i Stockholm.
sid 12
I
Johan Knutsson
