Medeltida bröllop i en stad som Lund MARIA CINTHIO
I äldsta tid Med hjälp av de arkeologiska och historiska källorna går det att skapa en bild av folklivet i Lund för omkring tusen år sedan. Bebyggelsen i Skånes första »Stad » avvek inte nämnvärt från den på den omgivande landsbygden - gårdskomplex eller enstaka hus byggdes av lerklinat flätverk eller ibland trä. Levnadsomständigheterna var desamma för alla; kyla, värme, rök från härden, latringrop bak knuten och en brunn i närheten . Ändå skiljde sig lundabornas liv från landsortsbefolkningens. Skillnaderna mellan nybyggarsamhället och landsbygden var lika stora då som under nyare tid, kanske ändå större. Människor från när och fjärran, i~land långt ifrån sin gamla gemenskap med dess seder och bruk, skulle skapa sig en ny roll i ett nytt samhälle tillsammans med människor med annorlunda bakgrund. Innan denna föga homogena skara av invånare funnit sin identitet som borgare med självklara sociala mönster, blommade dock kärleken i alla dess former. »Sibbe sitter med Åsa», »måtte Sigvors Ingemar få mina olyckor» och det brutalt nedklottrade »horbocken skall fixa B», skrivet med runor på en bandvävsbricka och små benstycken, talar sitt tydliga språk om känslor och konflikter på detta område. Regelverket kring familjebildandet måste ibland ha varit svårt att upprätthålla i denna mångkulturella miljö, där inte heller kärleken alltid visste av några gränser. Ett sätt att få en uppfattning om mäns och kvinnors levnadsom-ständigheter under Lunds allra äldsta tid är att studera dem i deras gravar. Under de senaste decennierna har stora delar av en kyrkogård från stadens grundläggningstid varit föremål för arkeologiska undersökningar. Resultaten härav visar att männen, liksom i andra nybyggarsamhällen, var i flertal, omständigh~ter, som naturligtvis gjorde deras möjligheter att finna en lämplig hustru mindre. Sättet 57
