SIG FRID SVENSSON
Helgon i silver
En intensiv dyrkan av Jesu moder präglade det religiösa livet vid medeltidens slut. Med reformationen försvann officiellt denna Mariakult. Men ännu tre sekler senare fortsatte skånska och danska guldsmeder att tillverka tröjspännen med den heliga jungfruns bild. Bondhustrur i södra och östra Skåne och på Amager förblev köpare och beställare. Maria toppade helgonens skara. Hon och hennes monogram är också helt dominerande bland det sentida folkliga dräktsilvrets medeltida kvarlevor. Däremot har tre spännen med helgonfigurer i Kulturens samlingar endast få motsvarigheter. I Norge har de dock förekommit och här liksom i Skåne hör sådana tröjspännen samman med den begynnande renässansens klädedräkt. Sitt upphov har de i senmedeltidens guldsmedskonst. Miniatyrbilderna på de avbildade tröjspännena återger följande helgon: Georg, Barbara, Kristoffer. Georg eller S :t Göran var en romersk soldat från tidig kristen tid, som mer blivit känd som drakdödare än som martyr. Oftast är han beriden, så i Stockholms Storkyrka och på de småländska järnbrukens sättugnsplattor. Men särskilt i litet format har det varit behändigare att avbilda honom till fots. När han som här, bild 1, också utrustas med ett kroksvärd för tvärhugg får den lilla bilden den för ändamålet lämpliga slutenheten. Svärdspetsen snuddar vid vänstra armbågen och ovalen fullföljes av draken, som biter i riddarens korsprydda sköld samtidigt som han skjuter stjärten i höjden.
88
