fallet en ensidig kopia, som lötts ovanpå det upphöjda mittpartiet. I sin helhet präglas locket med sitt montage av senbarockens formspråk. Det är utfört av Olof Appelman, mästare i Malmö 1723-1747. Någon årsbokstav finns inte. Kannan är tillverkad vid Skånska Glasbruket, hyttan på Henrikstorp i Perstorps socken, som existerade från 1696 till 1760. Den har en dekor av graverade ornament med draperibårder upptill och nedtill, på var sida en blomsterkvast och mellan dem, mittemot örat, en lagerkrans som omsluter initialerna PM S och I74I. Dekoren är utförd i det för Skånska Glasbruket typiska maneret: naivt stiliserade ornament ur senbarockens mönsterförråd i en mycket grund gravering med trasiga konturer. Avsaknaden av exakt symmetri och precision ger det hela en karaktär av improvisation. Vi finner sålunda att kanna och lock är samtida. Visserligen saknar locket exakt datering men ingenting talar mot antagandet att locket kommit till i direkt samband med kannans tillverkning. Och lockets och kannans dekoration hör hemma i samma stilepok. Men trots samtidigheten och den gemensamma tidsstilen har kanna och lock fått så olika karaktär. Silversmeden och glasgravören har tillämpat sina förebilder på var sitt sätt, den ene har troget följt förlagornas strama formspråk medan den andre gjort en fri efterbildning. Det är två helt väsensskilda uppfattningar om dekoration och stil som här kommer till tals, representerande två helt skilda yrkestraditioner.
Tyskt stengods och danskt silver Det rhenska stengodset har gamla anor. Det har exporterats runt Nordeuropa sedan 1200-talet; i våra medeltida kulturlager påträffas ofta skärvor och hela pjäser av det karakteristiska gråa godset. Storhetstiden infaller dock under 1500-talet, då renässansens former och ornament kom att prägla kannor och krus. Dekoren gjordes dels på drejskivan, 79
