Några bilder ur "Djävulens bönbok"

KULTUREN 0

EN ARSBOK

193 9

KULTUREN EN

ÅRSBOK TILL

MEDLEM l\ ilAHNA AV KULTUHHISTOHISKA FÖH E NING EN FÖH SÖDRA SVERIGE

I

9 39

DENNA BOK ;\Il BEDIGEBAD AV SVEN T. IUELLBEHG 0

OCH THYCKT ! EN UPPLAGA AV 8,100 EX.EMPLAH I GHAVYIUIANEH HOS HAl\A:\ 01-ILSSONS BOKTllYCl\EBI LUND.

KLICH(mnNA j\no Fllt\N A.-B. MALMÖ

GllAFJSl{A ANSTALT OCl-I PAPPEHET FHAN FINBHUKEN , STOCJUIOLl\1.

LUND 1940

NÅGRA BILDER UR »DJÄVULENS BÖNBOK,, ur spelkorten , »Djävulens bönbok », som de kallats , kommit till Europa, och varifrån de leda sitt ursprung äro spörsmål, som icke med full visshet kunna besvaras. Som ofta när det gällt uppfinningar med osäker källa har även i detta fall Kina på vissa håll fått stå för ansvaret, och man har förmodat 800-talet e. Kr. vara den tid , då de först uppträdde här. Man har också gissat på Indien. Genom araber och saracener skulle de sedan ha förts till Spanien och därifrån vidare spritts i Europa. Andra hålla före, att zigenarna skulle fått dem från Egypten, där spelkorten skulle levat kvar som en rest av den gamla hieroglyfiska hemlighetsläran. De finnas också, som anse, att de första spelkorten visserligen kunna ha fabricerats i Kina eller Indien, men att europeerna själva gjort uppfinningen på 1300-talet eller omkring 1300. Det antagligaste anses emellertid vara , att Indien är ursprungslandet, och att Spanien varit förmedlare för Europa, främst Italien, varifrån de sedan skulle ha kommit till Tyskland omkring 1310 med tyska soldater och sedan spritts vidare. Vissa kortspelsforskare ha velat härleda spelkorten ur schackspelet.

Om de tidigaste spelkortens utseende och tillverkningssätt vet man ingenting. De tidigaste bevarade av tyskt ursprung äro alster av träsnidarkonsten. Liksom de medeltida avskrivarna stundom skuro vissa bokstäver i trä , skars hela kortlekar i detta material. På så sätt fick man alltså en patron, av vilken avdrag gjordes på papper. Dessa mycket grova avtryck målades sedan, till en början blott i två färger. Med träsnidarkonstens utveckling följde också spelkortens mera konstnärliga utstyrsel. Sedermera togs kopparstickskonsten i bruk för samma ändamål. Både CRANACH och DORER ha tecknat spelkort, och mästare som MARTIN SCHONGAUER, H. s.

BEHAM och JosT AMMAN ha skurit och graverat matriser till sådana. Färgen sattes med pensel på stocken eller plåten. Även direkt handmålning utfördes. De äldsta målade kort, som be-

H

92

Spelkort fdm 1600-talet. Valörbet eckningcn av sid en, inlagd mellan tvenne sammanklistracle pappblad , av vilka d e t övre är fö rs ett m ed urklipp för figur erna. I{. M. 17050.

93

va rats Lill vå r Lid , och över huvudtaget de ä ldsta bevarade, äro de, som 1392 m å lades av PIERRE GRINGONN EUR för KARL Vl av Frankrike. Under senare å rhundraden utfördes spelkort även i d ekopyrarbele, bild 1- 2. Efter hand blev tillverknings sättel alltmer fabriksmä ssigt, och därmed förlorad e spelkorten som k on stnärlig produkt sitt intresse.

Det äldsta kända kortspelet var del italienska l rapp o 1::i m ed 36 kort. Ett annat, som frå n Italien spritt sig i Europa ä r tar o k m ed 7 8 kort. I T yskland u tvecklacles della under 1600-talet, så a tt det k om att omfatta 97 kort. Myck et vanliga kortspel under 1700-talct voro lri se tt e, farao och l'h o mbr e.

Det å rhundrade, som ivrigas t ägn at s ig å t kortspelets nöjen , torde h a varit 1700-talet. Men även tidigare h a r de t funnits s. k. »kortoxar». Sigismund III av Polen lä r h a n öll bort alltför mycken tid p å sitt älskade »fluss »-spel. Ja , t. o. m . klostren s invå nare uppskattade m ycket k ortspelets förnöjelser. Redan så tidigt som 1329 utfärdade därför biskopen av Wtirzburg ett förbud för nunnor och munkar i sitt stift alt idka spel m ed kort, ringar, kulor etc. Under n yar e tid ha m oralen s väktare ofta och kraftigt dundrat mot sp elnöjen a .

Kortleken väcker em ellertid ock så associa tioner m ed spågummor och ka ffes ump. Hedan vid 1400-ta lets slut övades d enna slags svartkonst i Italien. Den tidigast kända bok, som h a ndlar om kon s ten alt spå i k ort, trycktes i Ven edig 1540. Att få veta s itt framtida öde har alltid intresserat m ä nskligheten.

MARIE ANTOINETTE lät under sina glansdagar till Versa illes kalla en spåmadame, som var djärv nog a tt förespå drottningen h ennes h em ska öde. Överraskad blev sa nnolikt m arsk alk BERNADOTTE, sederm era CARL XTV JOHAN av Sverige, när sibylla n L ENORMAND i Paris i januari 1804, fö rutsade h on om h ans blivande k onungsliga vä rdigh et. GUSTAF III uppträ dde ej sällan i en eller a nna n fö rklädnad h os m amsell AHFVIDSSON för att avlocka h enne en och annan fra mtida h emligh e t.

W.K.

~) 4

Spelk or t f'r:'rn 1700-l a le l. F ig urern a iirn tryc kta med triis toc lrnr i sva rt oc h d iirdter kol orc rnd c. I\. ~1 . 170;"i 0.