Kakel och kakeltillverkning i Lund under dansk tid

KULTUREN o

'

'

EN ARSBOK

1936 J

KULTlJREN EN

ÅHSBOK TILL

!VIEDLEi\'l MAHNA AV K ULTUHHISTOHISKA FÖHENINGEN FÖR SÖDRA SVEHIGE

I

9 36

DENNA BOK ÄB REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH THYCKT I EN UPPLAGA A V 6,500 EXEMPLAH l GHAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOI\THYCJ{EBJ l LUND. J{LICHEEHNA ÄHO FIIÅN A.-B. !llALMO GRAFISI{A ANSTALT OCH PAPPERET FllÅN FINBHUKEN . STOCIUIOJ.i\1.

L UND l!lili

KAKEL OCH KAKELTILLVERKNING I LUND UNDER DANSK TID Au RAGNAR BLOMQ VIST

»

E

n vacker kvinna och en vacker ugn är lustigt att se i en stuga >>, skrev en elsassisk författare år 1519 och gav därmed uttryck åt uppskattningen av den värmegivande kakelugnen. Att 1500-talets kakelugnar, vilka då som senare voro en viktig detalj i bostaden, framförallt i Tyskland, voro värda att lovprisas, erkänner man gärna, då man ser dc rester därav, som bevarats till vår tid. Rikt utstyrda med reliefbilder, friser, gesimser och krön och med blänkande glasyr, ofta i flera färger, kunde de i dekorativ verkan med framgång tävla med övrig rumsinredning.

I Norden stod stadskulturen under 1500-talet liksom under de närmast föregående århundradena i beroende av det hanseatiska Tyskland, och det är alltså naturligt, att ett starkt inflytande därifrån gjorde sig gällande även ifråga om eldstäderna. Kakelugnen var ej inhemsk i de nordiska länderna. men till vissa av hansan berörda orter synes den ha kanunit redan vid slutet av 1200-talet. Så småningom vann den alltmera terräng, och vid 1500-talets mitt har den varit ganska allmän bland städernas borgerskap och äYen på stormännens gårdar, åtminstone i Sydskanclinavien - enligt jordfyndens vittnesbörd. Gemene mans egendom i samma grad som kakelugnen var det i det tyskspråkiga Mellaneuropa bleY den dock aldrig i d e nordiska länderna. Under m edeltiden torde det noreliska behove t av kakelugnar i stor utstriickning ha täckts genom import från Tyskland, men senast framemot 1500-talets mitt har en konkurrenskraftig kakeltillYerkning

-----1

180

Bild 1- :.l. ÖYcrsl: l. Pol! kakel med rundad botten. Saknar glasyr. H. 15,7 cm. ?llynning 13 X 12,5 cm. K. M. 19887. - 2. Pottkakel med plan botten. Grön glasyr. H. 10 cm. Mynningsdiam. 14,4 cm. K. M. - Ned e rst : 3.

Pottkake l med rosettmönsl er i bottnen , sett uppifrå n och i se ktion. Grön glasyr. H. 8 cm. My ning 15,3 X U ,S cm. K. :\1. 22584.

upptagits av krukmakarna pattemakarna enligt dåtidens benämning - i en del städer i Sverige och Danmarie För närvarande är det dock för tidigt att mera ingående redogöra för de nordiska förhållandena i detta avseende. Tillräckligt antal specialundersökningar saknas. Här kommer endast att skärskådas de lundensiska förhållandena, sådana de framträda 181

i belysning av fynd i Lunds jord och i jämförelse med kända förhå llanden på kontinenten.

Kakelugnens äldsta historia har behandlats av flera, framförallt t yska författare, och det synes för närvarande råda enighet om, att kakelugnen uppstått i det sydtyska område, som koloniserats av romarna. Kakelugnens närmaste förfäder skulle ha varit sådana av krukmakarna använda brännugnar, vilkas tak utgjorts av tunn- eller kupolvalv, kons truerade med användning av krukor. De sålunda byggda valven avsvalnade långsammare än massiva valv, på grund av att de håltomma krukorna verkade såsom värmemagasin. Kakelugnen uppstod, då man i väggen på bostadens av lera eller sten uppmurade ugn m ed mer eller mindre stora mellanrum placerade brukskärl av lergods. Ordet kak e l kan härledas ur latinets caccab u s, som b etyder kruka. Avsikten har tydligen varit, att åt ugnsväggen förläna sarmua värmemagasinerande egenskap som man funnit hos valven i krukmakarugnarna. Detta kakelugnens äldsta stadium kan icke studeras på ursprun gliga ugnar, eftersom sådana icke finnas b evarade, utan måste rekonstrueras med lednin g av i jorden funna kakel av primitiv form, av på sina håll , t. ex. på Jylland, ännu in i sen tid kvarlevande primitiva ugnstyper samt medeltida avbildningar av kakelugnar.

Kärlen eller kaklen kunde placeras i ugnsvtiggen antingen med mynningen eller bottnen utåt, och båda dessa placeringsmetoder ha kommit till användning och givit upphov till tvenne olika typer av primitiva kakel , konkava och konvexa . Ur dessa båda huvudty per ha renässa nsens kvadratiska kakel utbildats.

För renässansens rektangulä ra kakeltype r synes ursprunget ha varit ett annat. Enligt AMBROSIANI simlic dc r ektangulära kaklen ha utvecklats ur taktegel av medeltidens munk- och nunnetyp er, vilka inmmats i överdelen på primitiva ugnar och så småningom givit anledning till tillverkning av speciella kakel med takpannornas halvcy lindriska fonn. AMHHOSIANIS teori har blivit bestridd, men bestyrkes bl. a. av ga mla notiser om att u gnar byggts av takpannor. Det är emell ertid icke 182

Bild 4. Modell av ugn byggd av konkava pottkakel. Nordiska Museet.

Eftet· Rig 1927.

uteslutet, att även denna kakeltyp utvecklats ur i . u gnsväggen inmurade brukskärl, och de k eramiska fynden vid författarens grävningsundersökningar vid Falsterbo slott 1934-1935 visa, att en typ av halvcy lindriska brukskårl verkligen existerat vid slutet av m edeltiden.

Ka k eltypernas utveckling synes helt och h å llet ha försiggått på utlå nd sk botten, huvudsakligen i de t tysk språkiga Mellane uropa. Till No rden ha de efterha nd inkommit i färdigbildat skick. Man kan därför icke i Lundafynden följa utvecklingsserierna i a lla deras faser. Vad dessa fy nd giva, är prov på olika, ofta lå ngt från varandra b elägna utvecklingsstadier.

Av de primitiva kakl ens - bå ga rkakle n s-båda huvudgrupper, konkava och konvexa, iir endast den förra representerad bland fynden från Lund. Huruvida gruppens ä ldsta typer - djupa kärl m ed rund mynning och sfärisk botten - förekommit här år föga troligt, då fyndmaterialet ej ger något 183

belägg härpå. Den typologiskt äldsta formen av konkava kakel bland Lundafynden är något mera avancerad, i det mynningen är kvadratisk, bild l. Denna typ erbjöd avgjorda företräden framför den i mynningen runda, enär ugnen kunde uppföras med ett minimum av annat material än kakel.

Huvudmassan av de lundensiska bägarkaklen tillhöra emellertid ett något yngre utvecklingsstadium m ed bottnens undersida plan. Av denna typ förekomma tre varianter, en med slät botten, en med två kraftiga koncentriska åsar i bottnen samt en där bottnen är försedd med ett rosettmönster i relief, bild 3.

Formatet på mynningen, som sällan år regelbundet kvadratisk, håller sig omkring 15 X 15 cm. Djupet kan icke exakt utrönas, eftersom några hela kakel icke befinna sig bland fynden, men det synes i allmänhet vara störst hos den första varianten och minst (8 cm) hos den tredje. Att den tredje varianten icke blott är den typologiskt utan även kronologiskt yngsta, bestyrkes av glasyren, vilken, där den förekomm er, alltid anbragts invändigt. Den mot medeltidens slut vanliga, friskt gröna glasyren förekommer nämligen endast å denna variant, medan de båda andra ha brun glasyr. En enda skärva har den olivgröna, mörkprickiga glasyr, som är utmärkande för det rödbrända lergodset vid tiden omkring 1300. Oglaserade skärvor förekomma, de flesta av den tredje varianten. Efter glasyrerna att döma ha dessa bägarkakel varit i bruk i Lund huvudsakligen under medeltidens sista del, 1400-talet och 1500-talets början, men även varit kända under 1300-talet.

Lundafynden inrymma ett par hundratal fragment av kakel av dessa primitiva typer, ett ringa antal i förhållande till den stora mängden av yngre kakel. Bland fragmenten finnes icke n ågot, som har karaktären av verkstadsavfalL Det saknas sålunda belägg för att kaklen tillverkats i Lund, och det torde snarare finnas skäl att förmoda , att dc importerats färdiga från Tyskland, där dessa typer varit mycket utbredda.

En kakelsort, som endast anträffats på ett enda ställe i staden - tomten n :r 3 i kvarteret Maria minor - och där endast i tre exemplar, återgives i bild 2. Formen med den 184

•\\. ·-::·:::::::::::::-

.··>

Bild 5-8. -· 5. Konkavt kvadratiskt kak el. Gulbrun glasyr. 15 X 15 cm.

K. M. 18801. - 6-8. Kvadratiska bladkakel med slät, konkav medaljong.

- 6. Grön glasyr. 16 X 16 cm. K. M. 21814. -- 7. Brun glasyr. 16,3 X 16,s. cm. K. M. 24420. - 8. Grön glasyr. 15,o )( 15,u cm. K. M. 17988.

Bild 9-11. Kvadratiska bladkakel med slät millmedaljong. - 9. Matris. med avgjutning, konvex, 14 ,~ X 13 ,s cm. K. M. 37270: 7. - 10-11 . Grönglaserade med resp. konvex och konkav medaljong, 16,4 X \6,4 cm och 18,2 X 18 cm . K. M. 20281 och 5296.

Bild 12-15. Kvadratiska bladkakelmed porträtt. Grön glasyr.- 12. Frag m ent av flera kak el. 16,~ X 16,t: cm. - 13. 17,5 X 17,:, cm. K. M. 5277. 14. Fragment av fl era kak el. 15,:, X 15,o cm.- 15. 16,~ X 16,2 cm. K. M. 25550.

B ild 16-1 8. Kvadra tiska bla dka k el m ed po rtriill. - 16. 1-lö rnka kel. Gul ,glasy r . B r. 16,8 cm. K. M. 1()770. - 17. Grön glasyr. 16,2 X 16,G cm . K. M. 6264 : a. - 1S. Grön glasy r. 8 X 16,7 c m. K. :VL 1283 1.

Bild 19- 22. - Hl. Ha lvcylindriskt, re kla n gulä rt kakel m ed s liill mittfiill.

Ned re dele n r ek o ns truera d . Saknar glasyr. Br. 16,4 c m. K M. 17875. 20- 22. F ra gment av halvcylindris ka, rektang ulä ra ka k e l. Samtliga g rönglaserade. K. M. 1()777, 17994 och 26 179.

runda m ynnin gen ä r ty pologiskt sett tidig, m en den invändigt a nbragta gröna glasy ren hiinvisar till 1400-ta lets slut eller 1500-talets börja n såsom k a klens tillkom sttid . T ydligen stamma k a klen f rå n en enstaka impo rtsändning.

Bild ~ visar en mera utvecklad typ av k onkava k a k el, ·dä r k ä rlets r unda m y nnin g över går i en k vadra tisk omra mning.

Runt m y nningen lö per en t värreffl ad rundst av och i h ö rnfä lten sitta vapensköldar. Materia let ä r ljust grågult lergod s och fra msidan h ar gul brun glasyr. Kaklets bak re del tor de h a 186

]Jild 2:1- 25. He ld a ngulära bildkakel utan nunp. - 2:3. Syndafall e t. Grön :glasyr. 28 ,:~ 17,< cm . K. M. 1799-l. - 2-J.. Simson m ed Gazas portar, 15-J.O. ,G ul g laS)' r . 28,r, X 17,=< cm . Fragmen t av fl e ra kak e l. - 25. H elfigur av man i dräkt fr å n 1500-tal e ls mitt. Gr ö n glasyr. 30,:; X 17,c. c m. K . M. 1799-J..

><

\\1 ·-~, - ' ·! .

'

.

'

:

-

i

l ~·~

:

'

B ild 2u-28. - 26. Fr is kakeL Liibccks vapen. Grö n glasyr. L. l 7," cm. F ragn1. av fl era kak el. - 27. FriskakeL H ertigdöme t Sac hsens va p en . Brun g lasyr.

L. 10,:, c m. K. i\l. 15257. - 28. Fragm . av r ekta n g ulä rt kakel m ed list på b aks idan. 1-l<!r ligdömet Sachsens vapen. Fläckar av grön glasyr. K. M. 1799-J..

varit halvsfärisk och har å bilden rekonstruerats i enligh et med k akel av nästan exakt samma utseende i museet i Li.ineburg i det forna h erti gdöm et Sachsen. Av denna kakelsort har endast elt fåtal skärvor påträffats i Lund. i\'Iåhända h a vi även här rester av en i staden f. ö. ganska ensamstående importerad u gn .

Frå n det k onkava po ttka klet bild 5 och till renässansens kvadratisk a bl a dkak e l, bi ld 6 och fö ljande, är steget icke

187

långt, och möjligt iir alt en stor grupp av de senare uppkommit på så sätt, att en plan, konkav eller konvex skiva placerades där det runda kakelkärlet mynnar i den kvadratiska fasaden, varjämte man för att icke få mer än en vägg mellan elden och rummet skar bort kärlets botten. En del av kärlet bibehölls för att möjliggöra kaklens fästande, och detta rudiment av kaklens urtyp blev det ännu på moderna kake l kvarlevande rumpet. Liksom så många andra detaljer i kakeltypernas utvecklingshistoria har emellertid även denna varit föremål för livlig diskussion i facklitteraturen, för vilken här ej kan redogöras. Det senaste bidraget på svenskt språk är NILs. LITHBERGS förträffJ.lga uppsats i Rig 192i, där en rad nya synpunkter på problemet framföras.

Av Lundafyndens talrika varianter av kvadratiska bladkakel med slät miltmedaljong avbildas här ett urval , bild o-11. Hörnfältsprydnaderna bestå huvudsakligen av blommor, blad eller ekollon . Bild 8 visar en kasserad produkt från en tillverkningsplats inom staden, och ytterligare bevis för att typen tillverkats här lämnar formen bild 9. Det förefaller av glasyrer och rumpformer att döma som om m å nga av museets resler av dylika kakel äro relativt sen a, och formen bild 9· är funnen i en verkstad, vars tillvaro med visshet kan förläggas till 1600-talets förra hälft.

De kvadratiska medaljongkaklen fingo från ticlen omkring 1500-talets mitt en mycket stor spridning i norra Tyskland och de skandinaviska länderna, varom jordfynden lämna sina tydliga vittn esbörd. Vanligen är dock mittmedaljongen ej slät utan prydd med reliefbilder av olika slag, huvudsakligen porträtt av kända personer. I Lundafynden äro sådana porträttkakel rikli gt representerade, bild 12, 14 och 15. Ifråga om medaljongens omramning äro dessa Lundakakel tämligen ensartade med enelast obetydliga skiljaktigheter, vilka huvudsakligen hänföra sig till svickelutfyllnadens utseende. Porträtten äro manliga eller kvinnliga bröstbilder, vilka torde kunna härledas ur olika av 1500-talets populära porträttserier med kurfurstar, romerska kejsare o. s. v. Personerna i1ro med 188

llilcl 2!1 och 30. - 2(J. Rumpkalwl med hild a\· kvinna i driikt från L\00-talcts tidigare del, stiiencle på ko nsol. Grön glasyr. 1G,4 X 7,9 cm. K. i\1.

SG05. - 30. Fl'isl;nkcl, fragmen tnriskt. Figurerna i driikter fdtn tiden omkring l 500talcts mitt.

Grön glasyr.

B r. t G,S cm. 1\. M. 17994.

ett par undantag - TITUS och SISILIA KOH.FlJRSTIN -- ej namngivna. Några vittnesbörd om a tt dessa kakel tillverkats i Lund ha ännu ej anträffats; skärvorna äro överlag sotade på baksidan och ha alltså använts i ugna · innan de hamnade i jorden. De stamma emellertid från en period, då, såsom andra vittnesbörd ge vid handen, kakeltillverkningen redan kommit i gång i staden, varför det icke är alldeles uteslutet, att de förfärdigats på platsen. Dekoreringen visar släktskap med samtida kakel i norra Tyskland, och i museet i vVismar förvaras ett par matriser till kakel, där medaljongens omramning har samma utseende som på bild 12, något som kan

189

förklaras med att matriserna till Lundakuklen stamma f rå n samma verk stad som \Vismarmatrisern a .

En annan typ av kvadratiska bladkakel h ar upptagit de arkadmotiv, vilka m era höra h emma på dc rektangulära kaklen. Bilderna 13 och 16-18 visa en rad sådana k a k el, där fi gurerna äro klädda enligt dräktmodet under 1500-talets förra del. Mannen och kvinnan å bild 17 och 18 torde utgöra ett äkta par, eftersom inga a ndra bilder förekomma å kakel m ed denna omramning. Arkadmotivet å bild 16 återfinnes i samma utformning i Nordtyskland, bl. a. på ett par kakel i Museum f iir H a mburgische Geschichte i Hamburg, och St .

Annen lVIuseum i Liibeck äger en i staden fu nnen matris till ett kakel m ed denna arkad. Synbarligen ha vi att räkna m ed d essa trakter såsom giva nde p a rt i förhållande t ill dc skandinaviska länderna. Ka k el m ed samma arkadmotiv ha enligt SIGUHD GIUEG hittats i Bergen i Norge, ett faktum som understryker betydelsen av h a n san s roll som förmedlare i f råga om kakeltypernas spridning.

Mot slutet av medeltiden uppträda iiven r e ktan g ul ära k a k e l. Upprinnelsen till dessa h a redan berörts. Deras enklaste och troligen iiven äldsta i Lund förekommande typ, bild 19, är halvcylindrisk och på baksidan är upptill och nedtill a nbragt en list, tydligen fö r att kaklet bättre skulle kunna fästas i u gnsväggen . Framsidan i"i r slät så n ä r som på ett par längs a lla fyra sidorna löpande smala s lavar. I Tyskland voro dessa hal vcy lindri s k a kak e l mycket allmänna under sengotisk tid, och de tyska museerna inneh å lla vackra exemplar m ed mycket rik r eliefdckorering. Även i Lund ha sådana reliefdekorerade kakel f unnit a nvändning, m en jordfy nden ha hittills endas t givit oss ett relativt ringa a nta l fragment därav. Motiven på Lundakaklen synas liksom i Tyskland till övervägande grad ha varit kristliga - syndafallet, Jona och valfisken , k orsfästelsen, evangelister etc., bild 20-22. Stilen ä r sengotisk Dessa bildkakel äro a lltid försedda med den vid m edeltidens slut uppträdande saftigt gröna glasyren. Några bevis för att d c tillverkats i Lund Jä mnas 190

Bild. 31. Grönglaserad kakelugn m ed bilder av änglar samt dygder och planeter. Tyrolen, · li)OO-talet. Gei'Juanisches Museum, Niirnberg. Efter Roeper och Bösch.

icke av fyndmaterialet, och även m ed hänsyn till de funna fragmentens relativa fåtalighet torde man kunna antaga att dessa kakel äro importerade.

Betydligt m era rikt representerad bland fynden ur Lunds jord, är en typ av rektangulära kakel , vilken betecknar ett något y ngre utvecklingsstadium för de halvcylindriska kaklen.

Karaktären av halvcy linder är här så gott som försvunnen, kaklet b estår av en i det närmaste plan skiva med fram skjutande kanter, och endast de upptill och n edtill på baksidan anbragta listerna angiva typens härstamning. De funna fragmenten äro stl. pass många, att det lyckats museets konser191

vator att rekonstruera ett antal hela kakel, bild 23-25, representerande tre olika serier. Framställningen av syndafallet på bild 23 är fortfarande sengotisk, men på bild 24 se vi renässansens tillskott till kakelfältets reliefdekor arkadbågen. Detta kakel tillhör en serie med bilder ur berättelsen om Simson. Årtalet 1540 på bågen ger en bakre gräns för seriens förekomst. En vacker bågställning omramar bildfältet å kaklet bild 25, som representerar en i vissa fynd rikligt förekommande typ med bilder av förnäma män och kvinnor i dräkter från tiden omkring 1500-talets mitt, men även med religiösa motiv såsom Kristus pa korset. På ett fragment, bild 28, som f. ö. är av intresse därför att baksidans list är pla·cerad ett gott stycke nedanför överändan, synes en sköld med hertigdömet Sachsens vapen.

Bland kakelfragmenten av den sistnämnda typen se vi dc äldsta bevisen för kakeltillverkning i Lund. På en hel del har glasyren flutit över brottytorna, ett ovedersägligt bevis för att de utgöra avfall från en keramisk verkstad. Fyndplatsen år tomten n :r 16 i kvarteret Gråbröder, där verkstaden bör ha varit belägen. Till denna tidiga fabrikation kunna hän- . föras tre i Lund anträffade fragment av kakelmatriser. Det ena hör till kakeltypen bild 29, en sorts små rumpförsedda kakel med arkaddekoration likartad med typen bild 13 och troligen avsedd såsom utfyllnad vid hörnet i ett skift kvadratiska kakel. De båda andra stamma från matriser till större kakel med samma bågställningsmotiv.

Några upplysningar om hur kakelugnarna varit byggda under dessa äldre perioder stå ej att erhålla ur fyndmaterialet i Lund. För att kunna få en uppfattning härom måste vi taga i betraktande det material, som på kontinenten kan finnas till belysande av detta spörsmål. Någon anledning att förutsätta väsentliga olikheter i uppbyggnaden mellan kakelugnarna i Norden och i Tyskland finnes icke, eftersom Norden i detta avseende uteslutande var mottagande part. I Tyskland befintliga samtidiga avbildningar och modeller visa ugnar av konkava bägarkakel uppbyggda med en fyrsidig undersats med 192

Bild 32-34. Rektangulära kakel utan rump. - 32. Saknar glasyr. 27,a X 15,4 cm. K. M. 6260: b. - 33. Grön glasyr. 25," X 16,2 cm. K. M. 18082. 34. Grön glasyr. 25 X 15,3 cm. K M. 18082.

eldrum samt en därå placerad tornartad översats av fyrsidig, mångkantig eller rund form , bild 4. På modeller och bilder från slutet av medeltiden kan iakttagas, huru undersatsen så gott som alltid är byggd av kvadratiska kakel, medan de rektangulära placerats i översatsen, en fördelning efter format, som gör sig gällande en lång tid framåt, bild 31. De tyska kakelugnarna voro helt slutna inåt rummet och eldades· genom en öppning från utrymmet bakom ugnen kök, lwrridor eller svalgång. Förhållandena torde ha varit desamma i Norden, även om man icke äger några direkta bevis härför.

LITHBERG är böjd för att antaga, att den nutida svenska kakelugnen, som till skillnad mot den tyska vänder fyröppningen mot rummet, utformats först under 1700-talet såsom frukten av en påverkan från västra Europa.

Någon fundamental olikhet i konstruktionen synes således ej ha funnits mellan 1300-talets och 1600-talets kakelugnar.

Däremot har det yttre utseendet varit underkastat av tidsstilarnas växlingar betingade förändringar, vilka huvudsakligen gjort sig gällande i dekoren, men även berört uppbygg13

193

Haden. Renässansen medförde ett kraftigare betonande av ugnens arkitektoniska uppbyggnad, i det socklar, gesimser, krön och hörn gåvos en rik utformning. Reliefdekorerade friser synas i Lund ha funnits redan på ugnar av såda na kakel som bild 23- 25 och 28-29, och i bild 26, 27 och 30 återgivas några i staden funna fragment av fri skakel från tidig renässansperiocl. P å bild 27 ses återigen hertigdömet Sachsens vapen. Vapenbilden å bild 26, den tvåhävdade örnen, k a n vara den tyska riksörnen , men med hänsyn till den lilla skölden å örnens bröst bör den m å hända snarare tolkas såsom Liibecks vapen.

Det egentli ga uppsvinget för kakeltillverknin gen i Lund sammanfalle r i tiden m ed den f ullt utbildade renässan sstilens. herravälde under 1600-talets förra hälft. Från d enna tid stammar huvudmassan av de i jorden funna kakelfragmenten,. kakelmatriserna och verkstadsfynden.

Den under d enna tid d ominerande kakeltypen är det rektangulära bladkakl e t med rump. Uppkomsten av d enna kakeltyp har varit föremål för vidlyftiga spekulationer och utrednin ga r, vilka icke h ä r skola refereras. Finge man döma efter Lundafynden bleve förklaringen tä mligen enkel : på de h a lvcy lindriska k a k elns yn gre former har man placerat de kvadratiska kaklens r edan vid 1500-talets mitt fullt uthildade rump. Ka klet bild 29, som har samma h öjd som de· kvadratiska rumpkaklen vid 1500-talets mitt och vilket såsom redan nämnts säkerligen suttit i ett skift sådana k a k el, har på haksidan h aft rump . Det verkar h ä r av som om man vid nämnda tid försett d e för u gnens undersats avsedda kaklen med rump oavsett om deras fo rmat var kvadratiskt eller rek-· tangulärt, medan man m ed avseende på översatsens r ekta n-· gulära kakel iinnu ej kunde frigöra sig frå n den från de' Bild 35- gS. Rekt a n guliira rumpkakel. - 35. S. KON IG I N POLEN. Ula n . g lasyr. 27,2 X 17 cm . K. M. 26239. - 36. DIE KONIGI N IN P. Mörkgrön. glasyr. 27 X 16,8 cm. K. M. 26946. - 37. H.-\VBTMAN. 28 X Ii c m. FragIllent av o lika k a kel. 38. ~htske terare . U tan glasy r . 26,6 X 16,4 cm _ Frag men t av o lika kakel.

194

halvcylindriska kakeln nedärvda utformningen av baksidan.

Men då denna säkerligen erbjöd sämre möjligheter för kaklets fästande i ugnsväggen än den rumpförsedda, bör det, sedan man väl lärt sig förse mindre rektangulära kakel som bild 29 med rump, ha legat nära till hands att även placera rump på rektangulära kakel av större format.

Den äldre kakeltypen utan rump m ed utskjutande list upptill och nedtill på baksidan försvann dock icke alldeles utan levde kvar i en serie kakel med rombiskt mittfält, bild 32-34.

De båda varianterna bild 33 och 34 utgjorde huvudmassan av fynden i den kakelverkstad å tomten n :r 11 i kvarteret Apotekaren, som arbetade här under första hälften av 1600talet.

Kulturens väldiga materia l av kakel och kakelfragment från högrenässansen ger en rik provkarta på olika slag av dekorering och ett starkt intryck av tidens krav på riklig och detaljerad utsmyckning. Här kan emellertid endast beröras d e viktigaste av Lundafyndens mångtaliga kakelvarianter från d enna tid.

De flesta kaklen kunna inrangeras i olika cykler, omfattande två eller flera kakel, vilka i ensartad dekorativ omramning visa bilder ur samma motivkrets. Från det tyska kakelmaterialet känna vi en h el rad sådana bildserier av bibliska scener, apostlar, bibliska hjältar, allegorier av dygder, de olika människoåldrarna, de fem sinnena, kurfurstar och landsknektar m . m. ur renässansens motivvärld. Bland de äldre renässanskaklen i Lund ha vi kunnat särskilja olika bildserier m ed förnäma män och kvinnor samt med bibliska motiv. Högrenässansens kakel visa andra och även ett större antal olika cykler och en rik växling av olika ramverk kring bilderna. Detta ramverk utgöres så gott som alltid av en m er eller mindre rikt sirad bågställning.

Den i Lundafynden ojämförligt vanligaste omramningen ses å bilderna 35-38. Den med en äggstavsbård försedda bågen vilar här på kannellerade kolonner med joniska kapitäl, i svickelfälten sitta änglamasker. Denna omramning har an196

Bild 39 och 40. Kvadratiska rumpkakel med porträtt, del h ögra troligen Kristian IV av Danmark . Salma glasyr. 17,s X 16 cm. K. M. 37270: 34 o. 33.

vänts för tvenn-e olika bildserier. Den ena av dessa visar höftbilder av samtida furstliga personer, vilka angivas i underskrifter sådana som S. KONIG IN POLEN, bild 35, DIE KONIGIN IN P., bild 36, ROMISCHER KEIS och MAT. DVX. OT. Dessa bilder, som samtliga visa dräktmodet under 1500talets sista årtionden, förete sådana överensstämmelser i hållning och stil, att man måste anse dem utförda efter en enhetlig porträttserie. Troligen är det en populär serie kopparstick, som legat till grund för matristillverkaren. Matriser till denna serie ha även spritts i Tyskland, där kaklet m ed d en polska drottningen av författaren iakttagits i museerna i Rostock, Liibeck och Liineburg, dock m ed annat utseende på ramverk et . På Liineburgerkaklen lyder under skriften : DIE KONIGIN IN POLEN AO 1596, varav kan slutas, att porträttet visar Sigismunds första drottning, ärkehertiginnan Anna av Österrike. Den andra bildserien m ed samma omramning visar helfigurer av landsknektar av åtminstone fem olika typer , bild 37 och 38, vilka m ed ledning av dräktskicket kunna t tidnistas till 1500-talets sist a årtionden. Säkerligen ha 197

även för dessa kakel förlagorna utgjorts av en serie stick.

Professor MARTIN KLAR i Berlin har kunnat fastställa, att en 1593-1606 påvisbar keramisk hantverkare i Leipzig med signaturen lVIF utfört kakel med soldatbilder efter stick av holländarna Hendrik Goltzius och Jacob de Gheyn d . ä. Figurerna i den lundensiska soldatserien synas vara besläktade med men även bättre utförda än MF-mästarens soldatbilder, och det visar sig, att förlagorna till de förra böra finnas hos samma kopparstickare. Professor KLAR omnämner en ugn med soldatbilder, som stått i Stendals rådhus och vars kakel äro signerade i\HV 1611. Samma initialer och närliggande årtal finnas även på kakelmatriser i Lund. Författaren har dock ännu ej haft tillfälle att undersöka, humvida något samband mellan ugnen i Stendal och kaklen i Lund verkligen förefinnes.

Sanuna bågställning som på de föregående har även använts på en minst sex olika varianter omfattande gmpp kvadratiska kakel med bröstbilder av ej namngivna förnäma personer, bild 39 och 40. Bågställningen har avpassats för det kvadratiska formatet helt enkelt genom att nederdelen har avskurits ett stycke nedanför kolonnernas kapitäL Samma porträttbilder synas även ha varit spridda i Nordtyskland, och museet i \Vismar äger ett kakel med samma porträtt som bild 40 försett med en underskrift, som synes syfta på kung Kristian IV av Danmark.

Båda de här omnämnda serierna av furstliga personer ha använts i Tyskland, åtminstone av de nordvästtyska kakeltillverkarna, men icke tillsammans med den bågställning, som använts på Lundakaklen. Denna har i Tyskland istället satts som omramning på en serie kakel med helfigurer av då för tiden kända män sådana som Fredrik, pfaltzgreve vid Hhen, Bild 41-H. Heklanguliira rumpkakel. - 41 och 42. Med bilder ur beriiitelsen om den förlorade sonen. - 41. Grönsvart glasyr. 27,2 X 16,G cm .

K.l\f. 18431. - 42. Utan glasyr. 27 X 16,s cm. K. M. 14661 : s . - 48. H e rtig Johannes Albrecht a\· Mecklenburg. 26,7 X 18 cm. Ulan glasyr. Fragment av olikn kakel. - 44. Musketerare. Ulan glasyr. 26,7 X 18,1 cnl. K. i\-1. 16914.

19R

Bild -15 och 46. Rektangulära rumpkakel. - 45. Bild av okänd drottning.

46. IVDIT med Holofernes huvud. Sakna glasyr. 24 X 17,5 cm.

K. M. 21526 och 16914.

greve Carl i Mansfelt och Sigismund, hertig i Siebenbiirgen. varav framförallt det på kakel rika museet i Liineburg äger en god samling.

En annan i Lund förekommande omfattande kakelserie representeras här av bild 41 och 42. Serien inrymmer minst åtta olika bilder till berättelsen om den förlorade sonen och andra bibliska motiv. Den arkitektoniska ramen utgöres av ett par på höga plintar stående refflade kolonner, vilka uppbära en arkitrav med triglyfer. I ett bågfält ovanför sitter Gud fader med högra handen utsträckt till välsignelse. Svickelfälten utfyllas av änglamasker. De flesta kaklen av denna serie ha grönsvart glasyr och- äro anträffade vid grundgrävning å tomten n :r 3 i kvarteret Glambeck (Palladiumbiografen) och torde utgöra rester av en och samma ugn. Serien har även varit känd i Tyskland, där formatet efter vad ett kakel i Liineburgs museum ger vid handen varit bredare, varför

200

Bild 47 och 48. Stort rumpkakel med bild av korsfästelsen . Utan glasyr.

36 X 30 cm. Fragment av olika kakel. - Matris av bränd lera till samma kakel. 38 X 32 cm. K. M. 17969.

det icke kan vara tal om en dubblering av samma sats av matriser. I Tyskland har man genom att slopa överdelen med bågfältet även skaffat sig kvadratiska kakel av samma serie.

Några serier synas endast ha omfattat två olika bilder, åtminstone om man får döma efter det lundensiska kakelmaterial et. En sådan serie utgöra de båda kakeln bild 43 och 44, vilka visa ytterligare en variation i den omramande båg~tällningen. På bild 43 ses höftbilden av en man och underskriften VGG IOHANNES ALBRECJ-I 1-IZ.M, d . v. s. Von Gottes Gnaden Johannes Albrecht Herzog Zu Mecklenburg, och på bild 44 en musketera re. Dräktskicket visar, att båda bilderna äro att hänföra till 1600-tal ets första å rtionden . Enbart motivvalet tyder i detta fall på att matriserna äro av tyskt ursprung.

Att serien ick e varit okänd i Tyskland visar ett k a k el i museet i Giessen i Hessen.

201

.Bild -!9-5 1. 49. Stort rumpkakel med Kristi vapen . Uta n glasyr. .37,3 X 23,8 cm. Fragment av olika kakel. - 50. HörnkakeL Utan glasyr.

H . 42 cm. K. l\'I. 15048. - 5 1. Stort rumpkakel, fragm enta riskt, med bild av IVS'I'I'I'I A. Utan glasyr. Br. 27 cm. Fragment av olika kakel.

Bild 52-:H. l(,·adra tiska rumpka kcl. - 52. Gotiskt fö ns ter inom rcnässansbågs tällning. Uta n glasyr. 19,5 X 15,6 cm. Fragment av olika ka kel. 53. s . MAR CVS. Mö rkgrön glasyr. 16,5 X 16,5 cm. K. ~l. 26239. - 54. Tvåhövdad örn, tro!. Liibecks vapen . Utan glasy r. 19,, X 18 cm. K. M. 37270:46.

202

Bild 55-57. Kvadratiska rumpkake l. - 55 och 56. Kakelpar med bilde r av okänd ma n och kvinna . Uta n glasyr. 22 X 20 cm. K. M. 16650 resp. omärkt. 57. Med bladornament och äggstavsbård. Fliic kar av grö n glasyr. 17,7 X lS,u cm. K. M. 6267: c.

Ett annat kakelpar återgives i bild 45 och 46. På d et ena -ses IVDIT m ed Holofernes huvud och pä det andra en icke namngiven drottning, båda stående under en m ed en bladbård sirad rundbåge, som uppbäres av ett par h ermpilastrar. Den ·e na svickeln har en änglamask och den andra en bladstjälk. Ä ven till dessa dekorationselement finnas motsvarigheter i nordvästtyska museer. Judit å terfinnes inom en annan omramning på ett kake l i Rostock s Altertumsmuseum och bågställningen är använd på en serie k a k e l m ed FIDES, PACINCIA 'OCh IUSTITIA i Liin eburgs museum.

Under 1500-talets senare del framträdde en tendens a tt öka k aklens format, och utvecklingen i d etta h ä nseende gick snart så lå n gt, att det tillverkades kakel så stora, att ett sådant var tillräcklig för a tt utgöra en sida i u gnens smal a re översats.

Denna utveckling har även uppmärksammats av kakelmaka rna i Lund, och en h el rad av kakel av kraftigt format h a kunna t s på ras bland kakelfragmente n i Lundafynden. Det är dock enelast ett få tal av denna k a kelgrupps r epresentanter , som lnmna t h elt rekonstrueras. Bilderna 47 och 49 visa några ka k el av detta slag. Kaklen m ed DAS WAFFEN CR (Kristi vapen) och korsfästelsescen en tillhöra samma bildserie, som f. ö. om-

203

Bild 58 och 59. FriskakeL - 58. Gul glasyr. L. 18,2 cm. K. M. 37270: 50.

-59. Utan glasyr. L. 18,8 cm. K. M. 17996.

fattar korsbärandel och uppståndelsen och där bilderna omramas av ett par h ermpilastrar, en manlig och en kvinnlig, vilka uppbära en båge med bladbård. Svickelfälten utfyllas av änglahuvuden. Kristi vapen utgöras av en samling föremål, som har samband med hans lidandes historia ; där ses korset, graven, en klädnad, en lykta, 2 spikar samt en hammare och en tång, Longinus spjut m ed svampen, tre kalkar m. m., och hjälmprydnaden krönes av en tupp. På inskriftsbandet läses: - - - - - CHNET SCHON WAS- - - - - BRAUCHT ZU DES HERRENS - - - - - . Hermfigurernas dräkter äro utförda enligt m odet omkring 1610. Det tyvärr defekta kaklet bild 51 får r epresentera en typ med allegoriska figurer, varav Lundafynden hittills givit tvenne varianter , den en a med IUSTITIA och den andra med TEMPERANTIA. Bildomramningen på dessa kakel visar ytterligare en variant av arkadmotivet. Bågen uppbäres av pilastrar, framför vilka stå helfigurer, och över bågen sitta rullverkskartuscher.

De kvadratiska kaklen från 1600-talets förra hälft före te icke samma mångfald i avseende på dekoren som de rektangulära. E n grupp av p eriodens kvadratiska kakel är redan nämnd, bild 39 och 40, och med bilderna 52-57 äro så gott som alla till denna typ hörande Lundakukel presenterade.

204

Bild 60 och 61. FriskakeL Utan glasyr. L. 22 och 10.4 cm.

K. ;.'[, 87270: 49 och 56.

Evangelisten :M arcus ä bild 53 synes vara den ende representanten i Lund för sin serie. Märkligt nog återfinnes Lucas inom exakt samma bågställning på ett kakel i Heimatmuseum i Wismar. Kaklet bild 52 har ett rent gotiskt fönster m ed fiskblåsmasverk , men bågställningen är lika ren renässans.

Det verkar onekligen besynnerligt med denna sammanställning av gotik och renässans på en kakeltyp, vars förekomst i Lund på grund av fyndomständigheternas vittnesbörd faller inom 1600-talets förra hälft, och man skulle kunna förmoda, att den gjorts här i landet, men så torde icke vara fallet. En liknande kakeltyp har nämligen påträffats i Marburg i Hessen. En påminnelse om b eroendet av Tyskland ger också den i en rullverkskartusch sittande tvehö.v dade örnen å bild 54. De båda figurerna å kakl en bild 55 och 56 - de enda i Lund förekommande typerna med denna utformning av arkadmotivet äro förmodligen äkta makar, möjligen ett tyskt furstepar.

Kaklet med damen återfinnes i Märkisches Museum i Berlin.

En h elt vegetabil d ekorering har kaklet bild 57, en k asserad produkt ur ett verkstadsfynd från Kiliansgatan.

Om uppbyggnaden av kakelugnarna i Lund under 1600talets förra hälft Jämnar fyndmaterialet lika bristfälliga upplysningar som för de tidigare perioderna. Fynden visa, att 205

Bild 62 . Frishörn med lejon, hållande en sköld med danska ril>svapnct. Utan glasyr. H. il0,5 cm. 1\ . M. 20346.

på tidens ugnar funnits friser av kakel sådana som blid 58-61 med hörn som bild 62-63 samt krön som bild 64. De lundensiska ugnarna torde emellertid icke i väsentlig grad ha avvikit från ugnarna i det område, norra Tyskland, från vilket det lundensiska kakelhantverket till huvudsaklig del hämtat sina impulser, och därför återgives här i bild 65 en i Museum fiir Kunst und Gewerbe i Hamburg stående ugn av en typ, som ungefärligen kan tänkas motsvara ugnarna i Lund under ifrågavarande period. Någon motsvarighet till de ugnen uppbärande fötterna har icke anträffats i Lund. Det är möjligt att detta beror på att stöden här varit murade av tegel eller av motsvarande enkel beskaffenhet. Sockelfrisen omedelbart över fötterna samt de över dennas hörn placerade lejonbilderna visa, hur vi bör tänka oss placeringen av frishörnen med de sköldhållande lejonen bild 62 och 63. Hamburgerugnens huvuddel , undersatsen, är uppbyggd av kvadratiska kakel och översatsen av rektangulära, alltså samma fördelning efter format som under de äldre perioderna. Om de lundensiska ugnarna varit 206

Bild Gil. Frishörn med lejon , h ttlland c en s köld med vap e nb ild . Hester av g i·afitel'ing.

I-1. 2:1 c m. 1\. M . 3512\l.

byggda på samma sätt borde man kunnat vänta sig, att d e l>vadratiska k a kl en skulle vara i majoritet bland fynden, m en förhållandet är det motsa tta. Det är därför a ntagligt, att i' Lund även i undersatsen i sto r utsträckning använts r ektangulä ra kakel. F ö r övrigt torde Hamburgerugn ens listverk vid över gången m ella n undersats och översats samt vid den övre· avslutningen på d en senare även utmärkt ugnarna i Lund enligt kakelfynd sådana som bild 58-61. Den vanligaste hörnprydnaden h ar även i Lund varit repstaven, men även merarikt dekorerade h ö rnstavar ingå i Lundafynden. Till över satse'n s hörnka r yatider finnas i Lund motsva righ et av fl er a olika m odeller, bild 50 och 72, och ett lundensiskt k rönkakel ses å bild 64.

Sen gotikens safti ga gröna glasyr mister på d e inhemska• 1500-talsprodukterna å tskilligt av sin glans och färgstyrka, men denna företeelse visar sig vara allmän även i det tysksprå ki ga Mellaneuropa, Jämte en på kakel från ticl en omkring· 1500-talets mitt någon gån g anbragt gulbrun glasyr synes den 207'

Bild 64-. Krönkakel, sannolikt med Liibccks dubbelörn.

Utan glasyr. H. 15,7 cm. !C M. 16882.

gröna ha varit den enda som använts av kakelmakarna i Lund före århundradets slut. De skärvor av polykromt glaserade kakel, som förekomma i Lundafynden, äro så fåtaliga, att de sannolikt stamma från någon enstaka importerad ugn. Omkring år 1600 synes det strax förut i Tyskland uppkomna modet att bygga ugnar av oglaserade kakel även ha nått Lund, ty de funna kaklen från denna och närmast följande tid sakna i stor utsträckning glasyr. Förekommer glasyr är den grön eller svart (grönsvart) . En annan beläggning, som nu alltsomoftast anbringas å kakel är grafit. Den svarta glasyren och grafiten torde bero på inverkan från ugnar av gjutjärnshällar. I Hessen i Tyskland voro järnugnar i bruk redan under 1400-talet, och från Tyskland torde denna ungstyp ha spritts till Skandinavien, där den framförallt upptagits i Danmark och Norge. Danmarks äldsta bevarade järnugnsplatta bär årtalet 1543. I Tyskland har man många belägg på ugnar, där undersatsen var gjord av gjutjärnshällar medan översatsen bestod av kakel, och vid sådana kombinationer blev det en

208

'B ild 65.

Kakelugn, .g lase1·ad i blått och vitt. H a mbtn·g, 1600t a let.

Mu scum fiir l(unst und Gew erbe, Ham burg. ;:F oto: samma museum.

14

209

naturlig följd att kaklens färg anpassades till järnhällarnas genom svart glasyr eller påstrykning av grafit. Möjligen ha dylika ugnar även förekommit i Lund. I varje fall torde det vara tillräckligt att hänvisa till de nämnda företeelserna i Tyskland för att förklara den svarta glasyren och grafiteringen.

Vår kännedom om den äldre kakeltillverkningen i Lund grundar sig uteslutande på de fynd, som under årens loppgjorts vid grävningsarbeten i staden. Så gott som varje grundgrävning har bragt i dagen ett större eller mindre antal kakelfragment, och genom tålmodigt arbete på Kulturens konserveringsanstalt har efter hand det ena kaklet efter det andra kunnat rekonstrueras fram ur skärvorna. Men i och för sig är den rikliga förekomsten av kakelfragment intet bevis för att kaklen tillverkats i Lund. Att så emellertid i största utsträckning varit fallet framgår av de samlade fynd av avfall från keramisk tillverkning, vilka gjorts på vissa grävningsplatser. Bland dessa kunna nämnas Kiliansgatan, kvarteret S:t Clemens nr 5, kvarteret Altona nr 7, de sydligaste tomterna i kvarteret Gyllenkrok, kvarteret Gråbröder nr 16 och kvarteret Apotekaren nr 11. Mängder av kasserade keramiska produkter såsom deformerade och sönderbrända kärl och kakel, skärvor m ed glasyr även på brottytorna, plattor med märken, vilka angiva att de använts såsom underlag vid bränningen av kärl och kakel, samt fragment av kakelmatriser utgöra huvudparten av de yngre fynden från dessa platser. Den största betydelsen ha fynden från de båda tomterna i kvarteren Gråbröder och: Apotekaren. Bland fynden från den förra tomten finnas fragment av redan i bränningen förstörda kakel av samma typ som bild 25 jämte ett fragment av en matris till kaklet bild 29, alltså tillräckliga bevis för att kakel tillverk ats i Lund av dessa troligen redan vid 1500-talets mitt här kända typer. Överhuvudtaget torde d essa fragment utgöra jordfyndens. äldsta hå llbara bevis för existensen av ett k eramiskt hantverk i staden. Den på denna tomt en gång befintliga verkstaden 210

Bild 66. Fyra i bränningen förstörda bägarliknande kärl, sammanbrända med krukskärvor och kakelfragmen!. K M. 26946. Jämför bild 69.

har drivits även under 1600-talets förra hälft. Från denna tid stamma de fyra i bild 66 återgivna bägarfomade kärlen, vilka under en misslyckad bränningsprocedur förstörts och sammanbränts med krukskärvor och kakelfragment av olika slag.

Fyndet från kvarteret Apotekaren nr 11 är av intresse därför att här påträffades rester av själva verkstaden med golv och brännugn. Golvet av kullersten hade lagts direkt på de yngsta raseringslagren från S :t Clemens kyrka. De befintliga resterna av ugnen gåvo vid handen att denna varit rund. Bottnen var lagd med gråbrända och sönderspruckna plattor av tegel av formatet 18,2 X 18,2 cm. och med tjocklek av 2,3 cm., bild 67.

Fragment av rödbrända plattor av samma format utgjorde en icke ringa del av det över verkstadens golv liggande avfallet, och en del av fragmenten buro märken, som utvisade, att de använts såsom underlag vid bränningen av kärl eller kakel.

Av speciellt intresse äro tvenne fullkomligt hela pokalformade kärl av rödbränt lergods, vilka anträffades över ett kraftigt kollager i en fördjupning i verkstadens golv, möjligen en andra brännugn, se sektionen bild 68. Kärlen, bild 69, vilka äro av samma slag som de fyra å bild 66 från kvarteret Gråbröder nr 16, förefalla för klena för att kunna ha varit avsedda såsom kakelugnsfötter. Möjligt är, att de använts för något speciellt åndamål i själva verkstaden. Formen erinrar om en viss typ av medeltida bägarkakel, men det förefaller föga sannolikt, 211

Lund Kvart. Apotekaren nr Il 19JS Se.bhon G'-H

3

""""'"'''"" Te gelplattor

Af

~~ %uller.rlenlag'7ning

e f

--pllillWWW!..U.ll\

~ ~~~!:'~::.i

.}(o/lplanet l/99e'• 3~80 meter over Lunds s!ad.s nol/plan.

Bild 67. Seklion från den keramiska verkstaden å lomlen n :r 11 i kvarteret Apotekaren. Skala 1: 50. De tunna tegelplattorna på djupet 125 cm under nollplanet utgöra troligen golvet i en brännugn.

att en så pass primitiv kakeltyp under 1600-talet tillverkats för att placeras i ugnar.

Av speciell betydelse för bedömandet av kakelhantverket i Lund äro givetvis de kakelformar eller matriser, vilka till ett antal av omkring 20 stycken tillvaratagits ur Lunds jord, några nästan hela, de flesta dock endast i fragment. Matrisen till kaklet bild 29 är redan nämnd, detta jämte tvenne andra små fragment av samtida matriser, det ena från kvarteret Gråbröder nr 14 och det andra från kvarteret S:t Mikael nr 7, äro de enda som ha samband med den tidiga kakeltillverkningen från 1500-talets mitt och fram till århundradets slut.

212

Lund 7fvarf. Apolek?aren n'r Il.

3

1935

Sekhon F-E.

A1

~

~m Tegelgolv

@;)~ J(ullerslenläg<Jning

~ ~~~å !_er_::j

}10 //planelligger 39, BO me lel' över Lunds stads nol/plan.

Bild 68. Seklion frän den keramiska verksladen å lomten n:r 1.1 i kvarteret Apotekaren. Skala 1: 50. a = pulver av rödbränd gul lera, bemängd med tegelbilar, b= kol och legelbitar, c= gul lera med klumpar av rödbränt lerpnlver, kol etc., d= kol. Vid c lågo två kärl som bild 69.

Från tomten nr 5 i kvarteret S :l Clemens stamma icke mindre än sju fragment av matriser till kakel från 1600-talets förra del. Två av fragmenten höra tili formar till hörnlejon liknande dem å bild 62 och 63. En fragmentarisk form till friskaklet bild 59 har på baksidan de före bränningen inristade initialerna ANS. Av en form till krönkaklet bild 64 fanns ett fragment.

Ett stycke av en form till ett landsknektkakel av en typ som bild 44 men med ett litet änglahuvud i arkadbågens hjässa har på baksiclan märkningen MvV-6-- (bild 70). Sanuna märkning finnes fullständigare på en hel form, bild 73, till vapenskölden å frishörnet bild 63 och lyder där MW 1619.

213

Bild 69. 13iigarfonnat kiid av lergods, med enstaka fl ä ckar a v grön glasy1·.

H. 11,5 cm ., mynningsdiam. 13,3 cm .

K. M. 37270:1. Jiimfö1· bild 68 och 66 .

Matrisen bild 48 till korsfästelsekaklet bild 47 tillhör fynden från verkstaden i kvarteret Gyllenkrok De båda bitarna å bild 71 av en matris till musketerarekaklet bild 38 samt ett litet fragment av en: matris till kaklet med Kristi vapen, bild 49, ha hittats å kvarteret Murgrönan nr 9. Från den keramiska verkstaden å kvarteret Apotekaren nr 11 har bl. a. kommit en fragmentarisk matris till hörnkakel, på baksidan märkt MW, bild 72, samt den hela formen bild 9, till en art d egenererade ättlingar av 1500-talets medaljongkakeL Vad beteckna signaturerna MvV och ANS? Är det lunden·· siska pattemakares initialer? Troligen icke. Det är mera sannolikt, att det är matrisernas framställare, som på detta sätt ~ignerat sina alster. Och matriserna ha säkerligen icke tillverkats i Lund. I den föregående framställningen, som icke gör anspråk på fullständighet i något avseende, har ideligen påpekats överensstämmelserna mellan kakelbeståndet i Lund och kakel i nordvästra Tyskland, framför allt det forna hertigdömet Sachsen, d. v. s. större delen av området mellan nedre Elbe och Rhen. Det förefaller orimligt att tänka sig, att en liten obetydlig stad, som Lund var under dessa perioder , skulle varit givande part till det nämnda området, där den borgerliga kulturen blomstrade med en helt a nnan styrka. I den rika hansestad en Liibeck , som låg omedelbart utanför hertigdömets östra gräns, verkade vid tiden omkring 1500-talets mitt och

214

Bild 70. Fragment av matris till kakel med samma musketerare som bild 44, jiimte avtryck. Baksidan

signerad

M W-G--.

IL M.

·6 268:g.

senare skulptören Statius von Diiren och hans verkstad och utövade ett starkt inflytande även på kakelhantverket Statius von Diirens egentliga alstring omfattade fasadreliefer i terrakotta, och denna i de nämnda trakterna mycket omhuldade konstart, som också fordrade framställandet av matriser, kan endast ha verkat befruktande på kakelhantverket, som drevs med likartade arbetsmetoder. Beträffande de lundensiska alstren från den äldre renässansperioden, 1500-talets andra hälft, torde den här påpekade förekomsten av hertigdömet Sachsens vapen på vissa kakel klart angiva, var man först hör söka tillverkningsorten för de i Lund använda kakelformarna. Under högrenässansens tid, 1600-talets förra hälft, synas matriser tillverkade av mästaren med signaturen MW ha varit bland de av lundahantverkarna mest använda. Det gäller alltså att i första hand efterforska denne mästare. Såsom ovan nämnts finnes signaturen M\V på en kakelugn, som stått i rådhuset i Stendal; författaren har dock icke haft tillfälle att undersöka, om kaklen i denna ugn förete sådana överensstämmelser med de lundensiska alstren att det är berättigat att antaga samma upphovsman till formarna . Samma initialer förekomma också på ett i Hälsingborg funnet kakelfragment av en typ, som nära överensstämmer med Lundakakeln. Av motivvalet såväl som av inskrifterna vill det emellertid synas, som om man närmast borde söka ursprunget till de lunden215

Bild 71 och 72. Fragment av kakelmatriser. - 71. Till muskelerarekakle~ bild 38. K. l'vl. 16653 och 16014. - 72. Till hörnkakeL Baksidan signerad MW. K. M. 37270: 8.

siska formarna i Tyskland. Och förmodligen icke enbart tiU de lundensiska, utan även till en stor del av formarna i de skandinaviska städer, där kakel tillverkats.

Lundensiska pottemakare ha emellertid även försökt sig på att själva tillverka matriser till kakel. Den klumpigt gjorda: matrisen bild 9 torde vara ett sådant inhemskt försök. Det faktum, aH icke ett enda fragment av kakel från denna matris påträffats bland Lundafynden skulle kunna tolkas såsom ett tecken på att mästaren icke varit helt belåten med sitt verk.

En mycket valhänt, här icke avbildad variant av kakeltyperna bild 32-34 måste också anses framställd medelst en »hemmagjord» form. Fragment av denna variant ha huvudsakligen anträffats bland verkstadsavfallet å kvarteret Apotekaren nr 11, alltså den plats, där även den nyssnämnda formen hittats.

I ovanstående preliminära översikt har endast kunnat heröras en del av de många och lockande problemen inom detta ämne, vars uttömmande behandling erbjuder stora

216

Bild 73. Matris till vapenskölden å bild 63. Fram- och baksida, den senare· signerad MW 1619. K. M. 6268: c.

svårigheter, då jämförelsematerialet till stor del icke är publicerat och således endast kan åtkommas genom resor. Av vad som här anförts · torde dock framgå själva huvuddragen av kakelugnarnas och kakelhantverkets tidigare utveckling i Lund. De första ugnarna av pottkakel införas i staden förmodligen redan under 1300-talet. Under sengotisk tid, här väl närmast motsvarande 1500-taJets förra hälft, lär man känna och använda rektangulära kakel av den halvcylindriska typen. Det synes, som om under hela denna tid och fram emot 1500-talets. mitt alla kakel importerats från Tyskland. Först vid sistnämnda tidpunkt kan man spåra ett begynnande lundensiskt kakelhantverk , vilket uppstår ungefär samtidigt med de renässansdekorerade kakelns uppträdande i staden. Under loppet av hundra år utvecklas detta hantverk till en kraftig blomstring, vilken tvärt avbrytes omkring 1600-talets mitt, tiden för de för Skåne ödesdigra svensk-danska krigen. Den lundensiska kakeltillverlmingen under dessa hundra år äger dock knappast 217

några självständiga drag utan står under inflytande från Tyskland och bedrives i stor utsträckning med därifrån importerade matriser.

IC\LLHÄNVISNINGAR. SUNE AMEilOSIANI, Zur Typologi der älteren Kacheln. Stockholm 1910.

JOHN EIMERS, Die vVerkstatt des Statius von Diiren. Nordelbingen, 3 band. Flensburg 1924.

SIGURD GHIEG, Middelalderske Byfund fra Bergen og Oslo. Oslo 1933.

G. J :soN KARLIN, Redogörelse för Kulturhistoriska föreningens för södra Sverige verksamhet 1921-1922, sid. 35-38.

MARTIN KLAil, studien zum Wei·k des Töpfers MF. Der Cicerone 1925, Heft 4.

NILS LITHBERG, De medeltida kakelfynden i slottet Hallwil. Hig 1927.

RuDOLF l\1EHINGER, Zur Geschichte des Kakelofens. Mittheilungen der Anthropologischen Gesensehaft in Wien XXVII. Wien 1897.

MAx METZGER, Liibecher Ofenkacheln der Renaissancezeit. Das Museum zu Liibeck, Festschrift. Liibeck 1900.

C. NYROP, Dansk Pottemageri. Industriforeningens Maanedsskrift 1882.

P ÄR AxEL OLssoN, Kakelfynd från Lund i Kulturhistoriska museet.

Handskriven förteckning med ritningar. I Kulturens Lundaarkiv.

A. RoEPEn och H. BoscH, Sanuniung von öfen in allen Stilarten vom XVI. bis Anfang des XIX. J ahrhunderts. Leipzig.

KoNRAD STRAuss, Die Töpferkunst in I-lessen. Strassburg 1925.

- Kacheln und öfen der Mark Brandenburg. Strassburg 1926.

TROELS-LUND, Dagligt Liv i Norden i det sekstende Aarhundrede.

Bind II.

218