Silversmeden Wiwen Nilsson

SILVERS MEDEN WIWEN NILSSON

Bokens utgivning har bekostats av Crafoordska stiftelsen

© Författaren och Kulturen

Redaktion : Lennart Frantzen, Bertil Heddelin, Kersti Holmquist, Anders W. Mårtensson och Eva Kjerström-Sjölin Redaktör: Bertil Heddelin Formgivare: Lennart Frantzen Fotografer: se sid 248 Sättning och montag e: Lunda Text AB Tryckt i Italien 1990 ISBN 91-87054-09-4

KERSTI HOLMQUIST KULTUREN LUND

SILVERSMEDEN

Med denna publikation framträder för första gången Wiwen Nilsson, Lunds genom tiderna mest kände och framstående silversmed, på allvar i helfigur Porträttören är förre chefen för Livrustkammaren, överintendenten Kersti Holmquist. Efter flera års idogt forskningsarbete i Sverige och i utlandet ger författaren en inträngande och sakkunnig skildring av denne konsthantverkets innovatör. För första gången ges en rättvisande bild av Wiwen Nilssons verkliga storhet och mångsidighet. Kersti Holmquist tackas varmt för att hon på sitt generösa sätt ställt sitt gedigna kunnande till Kulturens förfogande.

Under arbetets gång har fru Märta Wiwen-Nilsson varit till ovärderlig nytta i likhet med antikvarien Eva Kjerström-Sjölin, vilket tacksamt noteras. Bokens speciella redaktionella utformning och layout bär Bertil Heddelins och Lennart Frantzens konstnärliga signatur. De tackas liksom alla privatpersoner och institutioner som välvilligt varit behjälpliga.

Ett särskilt tack riktas slutligen till Crafoordska stiftelsen, som generöst bekostat bokens utgivning.

K affmruisfrån 1972-73, Kulturen , Lund.

WIWEN NILSSON

Wiwen Nilsson, 1897-1974, den lundensiske silversmeden och konstnären var under mer än femtio års tid en av förgrundsgestalterna inom svenskt konsthantverk. Han debuterade inför bl a en oförstående samling konstkritiker vid Göteborgsutställningen 1923 med silverarbeten i kubistisk expressionism, uppmärksammades internationellt på Parisutställningen 1925 och slog igenom med en fullt genomförd funktionalistisk form på Stockholmsutställningen 1930. Under de kommande decenniernas många framgångsrika internationella utställningar av svensk konstindustri och svenskt konsthantverk, arrangerade av Svenska Slöjdföreningen, var han en självklar representant för svenskt silversmide och smyckekonst ofta endast tillsammans med Erik Fleming, Atelier Borgila.

Wiwens ställning inom svenskt konsthantverk manifesterades särskilt, när Konsthantverkarnas gille firade sitt 50-årsjubileum med en utställning i Liljevalchs konsthall i Stockholm 1956. Där tilldelades tio banbrytande konstnär e r , som "lade grunden för Sveriges moderna konsthantverk och konstindustri", speciella " hedersrum". Till de tio hörde Edward Hald, Wilhelm Kåge, Carl Malmsten och Märta Måås-Fjetterström. Wiwen var den yngste av dem alla.

Wiwen hade som ledstjärna för sin verksamhet ända fram till bortgången 1974 samma stränga konstnärliga principer. Han vidhöll också sitt omutliga krav på gediget hantverk som bas för arbetet. Med hjälp av en stab av skickliga yrkesmän på verkstaden åstadkom Wiwen en mycket stor produktion. De sakrala arbetena överträffar säkerligen i antal allt vad en svensk silv e rsmed någonsin har tillverkat. Det profana silvret och smyck e na har alltmer blivit föremål för omfattande intresse och samlande.

Före 1848

Det går en linje från 1700-talet till Wiwen Nilsson.

En guldsmedsdotter ferde hantverkstraditionerna vidare till nästa generation

Linjen går inte helt rakt Efter Holm bergs död 1819 fortsatte las Ramberg, 1771~1847. Ramfrån 1700-talsguldsmeden hans änka Christina Dorothea berg, som hade gått i lära hos henHolmberg till Wiwen. Erik Henning att driva verkstaden till nes far, blev mästare och satte upp Holmberg , 1736-1819, blev mäs- sin död 1837 , varefter verksamhe- verkstad i Lund 1803. Han var extare i Lund 1774. Han hann under ten lad es ner. tra rådman i närmare 20 år och en sin 45-åriga verksamhetstid utföra Hantverkstraditionen fördes tid å ld erman i Lunds guldsmedsarbeten i såvä l rokoko som gusta- emellertid vidare till nästa genera- ämbete. Tidigare hade guldsmeviansk stil och empire. En bevarad tion genom Holm bergs dotter An- derna i Lund hört till Malmö guld ritning av en rokokoljusstake stam- na-Greta , 1777-1842 , som 1805 smedsämbete. I lära hos Ramb erg mar troligen från hans verkstad. hade gift sig med gu ldsm eden Nik- kom Johan Petter Hasselgren. , . --

Pennteckning som förlaga till rokokoljusstake, troligen från Erik Holmb ergs Sockerskål i sengustaviansk

ve rkstad , be vara d i Anders Nilssons arkiv. 32,2 X 20,4 cm. Kulturen , Lund. Rokokokaffekanna av Erik

stil av Niklas Ramberg , 1809.

Holmberg , 1778. H 29,3 cm. Nordiska museet, Stockholm.

Johan Petter Hasselgren

Johan Petter Hasselgren betraktades som sin tids förnämste hantverkare i Lund. Han var den mest produktive av stadens fem guldsmeder och låg 1890 på sjätte plats som tillverkare av silverarbeten utanför Stockholm.

Johan Petter HasseJgren var född den 7 mars 1823. Fadern, guldarbetaregesällen Carl Johannes Hasselgren, kom från Stockholm. När Johan Petter hade skrivits ut som gesäll av Ram berg, gjorde han inte någon gesällvandring, som var brukligt, men han skall ha arbetat några månader i Stockholm på en verkstad för guld- och emaljarbeten. I Stockholm avlade han också, den 15 oktober 1847, vid Kungliga kontrollverket den för blivande guld smeder obligatoriska examen i guld och silverprobering.

I samband med ökad näringsfri het upphörde de gamla skråämbe tena att fungera den 1 juli 184 7 och ersattes med hantverksföreningar i varje stad . Guldsmederna hörde dock till de hantverksyrken, där det fortfarande krävdes mästerskap för att få sätta upp verkstad. Hasselgren utförde som mästerstycke ett guldarmband med emaljinlägg ningar, vilket han enligt vad guldsmederna Ramberg och Sjöbäck intygade hade förfärdigat utan någon som helst hjälp. Hasselgren fick mästerstycket godkänt av Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund den 4 februari 1848 och be viljades burskap av Lunds magi-

strat två månader senare, den 4 april.

Det har sagts, att Hasselgren övertog verkstaden efter sin läromästare Niklas Ramberg, som dog den 17 november 1847 . Detta kan endast delvis vara sant. Niklas bror, guldsmeden Sven Magnus Ramberg , övertog broderns gård vid Östra Mårtensgatan, medan Hasselgren etablerade sig på Stora Södergatan 9 i hörnet av Västra Mårtensgatan Men eftersom Sven

Magnus Ramberg blev mästare redan 1822 och torde ha haft en fullständig verkstad vid den här tiden, har Hasselgren sannolikt fått överta åtminstone en del av Niklas Rambergs verkstadsutrustning. Äldre verktyg i Wiwens verkstad , troligen från Erik Holmbergs tid , tyder på detta . Väl hanterade verktyg är oersättliga och kan användas av generationer av guldsmeder. Det finns fortfarande 1700-talsv e rktyg i bruk i svenska silversmedjor.

Hasselgren , som bara var 25 år när han öppnade verkstad, upplevde under sin 51 åriga verksamhetstid att Lund genom invandring från landsbygden starkt ökade i invånarantal från cirka 6 700 invånare år 1850 till cirka 16 600 invånare år 1900 och industrialiserades. Den "akademiska bondbyn " blev med fabriker och livlig handel en mer fasetterad stad, där studenterna och akademistaten inte längre var så dominerande. I vissa yrken fortsatte man dock att arbeta hantverksmässigt, och till dem hörde guldsmederna.

Det har ofta hävdats, att den omfattan1e industriella tillverkningen

Kaffekanna i nyrokoko av Johan Petter Hasselgren, 1865. H 20,9 cm.

Johan Petter Hasselgren, 1823 1903.

hos de stora firmorna, exempelvis Guldsmedsaktiebolaget och Gustaf Möllenborg i Stockholm, och den kraftiga importen av silvervaror från framför allt Tyskland nästan helt stod för utbudet av ädelmetallvaror. Guldsmederna i landsortsstäderna sku lle nästan uteslutande ha sysslat med reparationsarbeten och varit återförsä ljare av arbeten som tillverkats industriellt men försetts med guldsmedens/säljarens stämplar. Detta kallas fullmaktsstäm plin g och förbjöds först 1956.

Siffror hämtade ur Björn Hedstrands avhandling, Silvervaror i Sverige 1830-1915, ger ett underlag för bedömning. I Stockholm lät 35 guldsmeder 1890 kontrollstämpla 777 kg silvervaror, varav Guldsmedsaktiebolaget och Gustaf Möllenborg tillsammans svarade för inte mindre än 671 kg. Importen till Sverige var det året 468, 7 kg. Samtidigt lät 200 guldsmeder i landsorten kontrollstämpla sam-

manlagt 809 kg. Deras produktion av huvudsakligen hantverksmässigt tillverkade föremål kan alltså inte ha varit så betydelselös , som man brukar påstå.

Hasselgrens arbetsböcker från verksamheten 1848-99 , förvarade på Riksarkivet i Stockholm, visar ett ganska rikt varierat sortiment. Det är under denna period som matsilvret differentieras alltmer efter olika funktioner och Hasselgren tillverkar det mesta från små saltskedar till stora förläggs bestick. Ett exempe l på urvalet är "12 smultronskedar" 1899. Modellerna är de allmänt förekommande, gammalfransk, engelsk, Olga och snäckmodell. Mera tidsbetonade föremål är krutmått, pipbeslag, virknålsskaft och knytnålskrokar av silver, symboler för borgerligt vä lstånd. Cor pusarbetena är främst kaffeserviser, skålar, toalettsilver och ljusstakar. En ståtlig kandelaber från 1882 på Kulturen, försedd med Hasselgrens stämplar, är däremot sannolikt ett importerat tyskt arbete.

Det kyrkliga silvret med Hasselgrens stämplar har däremot med säkerhet utgått från hans verkstad. Det sker en ganska stor nytillverkning av kyrkligt silver i Sverige under 1800-talets senare del, då många nya kyrkor byggdes. Hasselgren har gjort kalkar, patener, ob lata skar och vinkannor, samman lagt ett 40-tal, till skånska kyrkor, bl a Hallaröds och Västra Karaby kyrkor.

T v Natt vardskalk av Johan Petter Hasselgren , 1868. H 27 cm. Bjuvs kyrka, Skåne.

T h. Natt vards tyg: kalk och paten av Johan Petter Hasselgren , 1868, samt oblatask och vinkanna av Anders Nilsson , 1915 resp 1916. Vinkannan h 27 cm. Hallaröds kyrka, Skåne.

Smycketillverkningen var e n väsentlig del av verkstadens arbete. Dels tillverkades armband, ring a r , örhängen och broscher av huvudsakligen guld för borgerligt bruk , dels gjordes allmogesmycken av silver , som var en viktig del av de skånska guldsmedernas produktion under l 700-talet och fram till 1870-talet. Det var mest halsl ås, kors , söljor , spännen, knappar och ringar av traditionell form, ofta belagda med filigran. Varorna tillhandahölls i verkstaden / affären och på marknader.

Hasselgren flyttade l 852 från Stora Södergatan till den Ekelöfska gården vid Stortorget i hörnet mot Lilla Fiskaregatan , där den Gleerupska universitetsbokhandeln nu ligger. Skalden och kulturhistorikern Theodor Tufvesson , 1884194 7, som i essäer och tidningsar tiklar flera gånger har skildrat Hasselgren som hantverkare och per-

Tu scht eckning av huset Stora Södergata n 15, där den H asselgren/Nilssonska ve rksamheten var inrymd 1857 1907; skyltning av co rpu svaror ifanstret t v om dörren. 22 X 27,2 cm. Kulturen, Lund .

son , beskriver miljön på följande sätt:

" Butik e n var som o ft ast hos hantv e rkarn a p å d en tiden inr y md i d e n priv ata bostaden. I ett s lags förmak stod på e tt divan sbor d d et lilla silverskåpet med sitt förråd av guld- och s ilv e rpj äser- det var a lltihop a. Bakom låg verkstaden."

R edan 18 57 fl ytta d e H asse lgren emellertid till Stora Söd e rgatan 15

m e ll a n Västra M å rtensgatan och Lilla Tvärgatan. D ä r iordningstä lld es "en butik nästan inredd efter våra da gars b e hov m ed glasdis k a r , s p eg la r oc h stora glasskåp, v ilka ovanligheter r e nt av gjorde d e n till e n märkvärdighet i den tid e ns Lund. " En tuscht ec knin g visar husfasaden m ot Stora Söd e rgat a n. Fönstret till vä nst e r om ing å ngsdörr e n fun ge r a r so m skyltfönster med a ll e h an d a corpusvaror utställda. D e n lavera d e tuschteckningen från 190 3 föreställer verkstaden mot gå rd e n m ed verk bräden, verktygsräck p å väggen , kärl e t " Svarta hav e t " för s lipningsarbet e till vänster oc h stocken m ed ambult och s parrh o rn till hö ge r. Arbetet ä r i full gå ng. Hus e t r evs 1965 .

En väse ntli g d el av försäljningen s k edde p å marknaderna. P å " Lund a m a rknad " had e Hass elgr e n sitt stånd p å Oxtorg et, nu va rand e Mårt e nstorget , men han besökte

Tr öjspänne medfiligranarb ete,fargyllt, av J ohan Petter H asselgren. L 10,5 cm. K ulturen, Lund

oc ksa de s t o r a m a rkn a d e rn a i Hörb\ , S k u rup , Sj ö b o oc h d e t ga n s ka ;1\ ·lii g n a Ki v ik , so m Simri sh ;1m n s , Ysta d s oc h Kri s ti a n s tad g ul ds m ed e rn a h a d e b e t y dli g t n iirm a r e till. D e s kå n s ka g uld s m e ckrn a h ö ll s ig i a llm ä nh e t int e till niir mas te o ml a nd ut a n s pr ed s in f<i r sä lj nin g t ill m a rknad e rn a runto m i S kå n e oc h äve n in i H a ll a nd u c h S m å la nd

Enli g t Tufvesso n b e tr a kt a d es H a se lg r e n so m s in tid s förn ä m s t e h a nt\ ·erk a r e i Lund H a n va r d e n oiim fci rli gt m es t produkti ve a v st a d e n fe m g uld s m ed e r oc h h a n låg 1890 till ve rknin gs m äs si g t p å sj ä tt e p la ts bl a nd d e sve nsk a la nds o rt s g uld m ed e rn a va d gä ll e r s il vera rb e te n I h a n s gäs tfri a h e m um g i c ks ä \ ·en h ög r es t å nd s p e r so n e r. Å r 1860 va r h a n m ed o m at t st ift a Lund s b o r ga r så n g för e nin g, i v ilk e n h a n oc h e n av h a n s sö n e r va r m edle mm a r. H a n va r ordför a nd e i F a brik oc h H a nt ve rk s för e nin ge n i Lund 1887 -92 oc h h a n s ka ll ve rka m t h a bid rag it till a t t h a n s go d e \ ä n , d e n fö rm ög n e t r a kt ö r e n Ol of Lundb e r g, s ka p a d e Ol o f Lundb e rgs r ese und e rst ö dsfond , som h a r u td el a t så m å n ga r eses tip e ndi e r för

utl a nd sst udi e r till un ga lund a h a ntve rk a r e. H a n va r oc kså a kti v i fr åga o m und e r v is nin gsve rk sa mh e t e n v id T e kni sk a sk o la n i Lund

S o m ex e mp e l p å H a s s el gr e ns ann o rlund a b e t ee nd e oc h s t ä llnin g a nför Tufvesso n , a tt h a n a ldri g "so m d e a ndra b o r ga rn a oc h h a ntver k arna i Lu nd på d en t id e n b ruka d e, ibl a nd st å ut e p å trappan o c h utb y t a d age n s 'o n dit s', 's t å p å ga d a n å s n ac k a' såv id a h a n int e ' i s in a rti g h e t följt n ågo n ut ' "

H asse lg r e n g ift e s ig i Sk a b e rsj ö de n 2 n ovem b er 1844 m ed A nn a E li sabet h (A n e t te) A d a m sso n , fci dd i Simri s h a mn d e n 13 j a nu a ri 18 17 . E n av sö n e rn a, J aco b Fr edri k , fö dd d e n 8 se pt e m be r 1849, b lev g uld s m ed H a n lä rd e y rk e t i K ö p e nh a mn oc h pr a k t ise r a d e i fl e r a stö rr e ve rk stä d er i utl a nd et, in na n h a n 1877 bl ev fa d e rn s k o m-

p a nj o n Fi r m a n a mn e t ä ndr a d es d å till J P Ha sse lg r e n & Son Son e n d og e m e ll e rtid r ed a n 1894 m ed d e n p å följd a tt ut vec klin ge n för firm a n bl e v annorlund a ä n so m sa nnolikt v ar tä nkt.

D e n I o kt o b e r 189 9 öve rl ä t H as se lg r e n , 76 å r ga mm a l, firman till e n av si n a t id iga r e lä rl i n ga r , An d e r s il ss on. H a ssel g r e n av led d e n 18 a pril 190 3 .

Att döma av d e a rb e t e n , so m b e va r a ts av H asse lg r e ns p ro dukti o n , ä r d e n ge di ge n m e n p å int e t sä tt n y d a n a nd e e ll er ko n st n ä rli gt bety d e lse full. D e t sa mm a ä r fö r övr ig t fa ll e t p å d e fl es t a h å ll i Sve ri ge und e r d e n h ä r e p o ke n H asse lg r e n var sj ä lv e n s ki c kli g gravör, so m grave ra d e h y llnin gar p å h ed e r sgåvor u p p i h ög å ld er. D e ko n st n ä rli ga a mbi t io n e rn a fö r fi r m a n s r ä knin g ko m fö r s t m ed efte rtr ä d are n.

A llmoge knapp avJ ohan Petter H asselgren. Diam 1.8 cm. Kulturen , Lund.

T uschlaveri ng av verkstaden S to ra Sö dergata n 15, utjö rd 1903 av guldarbeta ren ochjuve leraren Ca rl Persso n, som sitter längst tv; vid samm a verk brä de ägare n An ders Ni lsson; vi d verk brädet t h sitte rfr v silve r arbetaren Fritiof Persson, lärlingen Einar {?), silverarbeta ren L undström samt ciselören och modellören H ans Österberg. 23 X 3 1 cm. K ulturen , L und.

Anders Nilsson

Anders Nilsson utnämndes till kunglig hovjuvelerare 1908. Han anlitade, efter stockholmsktfaredöme, arkitekter och konstnärer som /ormgivare.

Han blev en flitig utställare runt om i landet, prisbelönades och fick se sittfaretag känt och erkänt på riksnivå.

And ers Nilsson var enligt kyrkoböckerna född i K yrkheddinge församling utanför Lund den 7 februari 1870. Hans mor var pigan Arna Hansdotter , född i den närliggande Dalby församling den 9 december 1836. Fadern är ej antecknad. Arna Hansdotter flyttade till Lund och gifte sig 18 74 med möllesvennen Nils Hansson, som dog redan 1875. Sonen Anders bodde hos modern, tills han 1885 kom i lära hos Hasselgren. Han flyttade då till sin arbetsgivare och blev medlem av det Hasselgrenska hushållet.

Det har uppgivits att Anders Nilsson skulle vara son till Johan Petter Hasselgren. Anders son Wiwen var övertygad om detta, och även medlemmar av fami lj en Hasselgren lär ha haft samma åsikt. Några bevis har eme ll ertid inte påträffats vare sig i offentliga eller privata arkiv. Det intressanta är egentligen den långa, traditionsrika hantverkskedjan och inte släktskapsleden.

I den Hasselgrenska verkstaden brukade två till fyra lärlingar och en till två gesäller arbeta samtidigt. Anders Nilsson lärde i fyra år och blev gesäll den 3 maj 1889. Han deltog i åtta terminers studier på Tekniska skolan i Lund. Hos Has-

Anders Nilsson, 1870 1935.

selgre n sta nnad e han som gesäll, t i Il s h a n den 19 april 1892 fick e tt st ip e ndium ur Olof Lundb e rgs resc und e rstödsfond och for till Köpcnh a mn. Han fick ett års uppskov m ed h e mr esa och inlämnad e den 18 m aj 1894 sin reseberättelse , som t y\ ·ä rr tycks ha förkommit. Han at c 1Y ä nd e till Köpenhamn och arb etade där e nligt uppgift p å e n av ek s tö rsta och äldsta guldsmeds\ T rk täd e rna . Man kan gissa p å Dr ag t ed , H e rtz e ller Mi c hels e n , m e n d es sa firmor saknar relevanta upp g itt e r om sin arbetsstyrka under d e n tiden . Tv å år efter sin återko m t till Lund 1897 övertog han som tidigare nämnts den Hasselgrcn ka firman och kallad e d en .J . P H asse lgrens Eftr. Mästars tiimpcln ä ndrades från]. P. HASSEL G RE & S~ till AN och A. :\T I LSSO Firman med ägarbo.:; ] j Nu inkommet ett atort pa.rtt l i~ Ilamcheviot och Damkläden . :l: å L . M . West rup & Son .

Till

den ärade allmänheten!

RA.rmed tl.lliA.nnagifvea att ja.g den 1 Oktober <letta å.r, på. grnnd a,f min höga. lider, i.t min mångårige a.rbeta.re, Herr A lfilaaon, 6fver1A.ter min juvelerare- och och vA.1rar jag, på. samma. gå.ng ja.g ta.ekar för det mig un• de1· 52 å.r visade förtroendet, att detaa.mma. må. a.llt fortfa.ra.nde komma min eftertrl.dare till del.

Lund den 1 Oktober 18 99

f , P. Hasse lgren.

Referande till ofvanati.ende Innesluter ja.g wlg i a.llmänhetens benA.gna. åta.nka och det bllfva. min största. omsorg a.tt genom humant bemötande och reelt arbete söka vidmaktlu\lla. gamla. renomme

Lund som ofvan Röga.ktnlngafullt .l, Nilsson.

Juvelerare ldl Gu.ldamed.

MODERNT SI LFVERARBETE

från Hofjuvelerare A. Nilsson i Lund på utställningen i Stockholm.

FnikL-.kakn, som i l,;ld 11.trrfinnas häroh-an , är c U af de rru ga präktig J a~ler, som ute. tl fran den Nils8'>nsk1 n :: rk::t.ldC'"n.

he1:t den blom pjäa n. s .:, m ä r ar o, al fonn, är från undre kante n !intla upp lill mun :,lycket hamrad upp efter gammaldags ul,cls,ncl()(I.

Fri~kt och be h:.1gi igl b•r sig orneringen , 90m ,is:a.r det ta.cksanuna rönn· bär!>lnoti,·ct. Del hela. förhöjes :-n om den vackra förgyllningen, h vanooJ pjä sen i sin hclhet är försedd ll rnrrör man ;irskildt fä s te r sig vid dc•nn.a. pjib är därfik att hår tilPim p:,t:, ett ur yrkessyn11unkt s1ird~les b.:.."akfal1,, iirdt tillvN.lmi111,1ssiill samt att

Pj:i s.t.'11 är lrompooer.ad aJ den kände aikltC'"kJcn E. Jl ö rl in. .i St.ockholm. • Kii.rlet med sin pbtå ,--or.kar mctl aI :,eeru:lc a konturlin ie ma yllt"' 11il mjuk

Förgylldfrukt skål av Anders Nilsson, utställd på Stockholmsutställningen 1909 . stad flyttade 1907 från Stora Södergatan till Kyrkogatan 3 - längre norrut , på andra sidan Stortorget och nära domkyrkan. är den byggnaden efter Wiwens död 1974 och firmans upphörande revs for att ge plats å t en nybyggnad for Skandinaviska Enskilda Banken , fann man vid arkeologiska grävningar att en metallverkstad hade funnits på samma plats redan på I 000-talet.

Anders ilsson utnämndes till kunglig ho vj uv e lerare 1908 . Han tycks h a var it angelägen om att firm a n skulle uppmärks am mas p å ett n ytt sätt och därför anlitade han, efter samma mönst e r som de stora stockholmsfirmorna , arkitekter oc h konstnärer som formgivare till viktigare beställningsarbeten. Han d e lto g redan p å Stockholms-

utställningen 1909 enligt Nordisk Guldsmeds-Tidning med "fat, pokaler m.m. , komponerade och modellerade af flere framstående arkitekt er och modellörer. " I tidskriften av bildas också en ganska praktfull fruktskål , som var med på utställningen. Skålen med sin platå är helförgylld med ornament av stiliserade rönnbärskvistar ett symboliskt svenskt jugendmotiv. Det p å p e kas särskilt i texten , att "här tillämpats ett ur yrkessynpunkt sä rd e les beaktansvärdt tillv er knin gssätt samt att h e la den stora pjäsen, som är af oval form , är från undre kanten ända upp till munstycket hamrad upp efter gamma ld ags ar b ets metod ." D e tta uttalande tyder ju p å att man på annat h å ll gic k vissa genvägar i arbetet. Skåle n har lfomponerats av d e n väl-

kände arkitekten Erland Heurlin , 1865-194 7, som också har ritat corpusarbeten och smycken för bl a C . G . Hallberg i Stockholm. Heurlins ritning till skålen är bevarad på Kulturen.

Nästa gång den Nilssonska firman tilldrog sig allmänt intresse var 19 l l, då Svenska Slöjdföreningen belönade tre förslag till teservis , som skulle utgöra priser i föreningens lott er i Tredje högsta vinsten utfördes av lundafirman och bestod av inte mindr e än 17 pjäser- tekök, tekanna , socker- och gräddkanna, marmeladburk, två brödkorgar och tio t eg las med sk e dar. Formgivare var arkitekten David Nilsson , medlem av föreningen Konsthantverk i Stockholm , som stiftades 1904 och hade till främsta 20

T ese rvis av A nders Nilsson, 190 1. T ekannan h

uppgift att arbeta för höjand e t av svenskt konsthant ve rk. Före målens fas e tterad e grundform mjukas upp av rundade lock och slingrande juge ndbårder.

cm

Firman ställde givetvis också ut p å Baltisk a utställningen i Malmö 1914 m ed arbeten ritade av bla Louis Nilsson och Vilhelm Waldorff.

La ve rad blyertsritning av Erland Heurlin tillfruktskå ten päjöregaende sida. 27, BX 41 ,5 cm. Kulturen , Lund

16,5

Natio nalmu seum , Stockholm.

Ci se lerat fat med bildframs tälbung av de fy ra års ti derna , efter ritning av Vilhelm Waldorf!fa r A nders Nil ss on , ut ställt på Balti ska ut ställn inge n i Malmö 19 14.

And e rs Ni l sson gav 1924 ut e tt l it e t jubil e um s häft e for a tt fir a s itt 25 å ri ga inn e h av av firm a n , J. P . H asse lg r e ns Eftr. 1899-1924. D e t ge r värdefu ll a u pp lys ningar , även o m d et för e komm e r n åg ra fe laktigheter , t e x i fr åga o m n a mn. And e r s Ni lsson nämn e r att firm a n d e lt aa it i ut s t ä ll nin gar i H e ls in g bor g 1890, i Göteborg 189 l oc h 1923 , i Malmö 1896 oc h 19 14 , i Lund l 895 , 1907 oc h 19 22 , i K a rl s kr o n a l 898, i Sto c kh o lm 19 09 oc h i L a nd s kr o n a 19 13 , d är to m gu ld m ed a lj e rövrad e s Vid a ll a a ndr a ut s t ä llnin gar m e d pri b e löning har firm a n e rh å llit s il ver m eda lj. Bild-

T eserv is, 1911 , ritad av Da vi d Nil sson far An ders Ni l sso n, vinst i S venska Sl öj dfareninge ns lot teri

mat e rial e t v isar o li ka för e m å l av jugendkaraktär , kompon e rad e av ark i t e kten Lou is Ni lsson, 1870 1963, konstn ä r e n Ernst orl ind , 1877-1952 , d e n danske bildhugga r e n oc h c iselöre n V ilh elm Wa ldorff, 18 77- 1935, och domkyrko a rkit e kt e n i Lund Th eo dor Wåhlin , 1864- 1948, m fl De sista sidorn a i jubi le umshäft e t v isa r e ndast a rb e t e n , kompon e rad e av Wiw e n från 1922 till 1924 .

Som y tt e rli ga r e dokum e nt a tion av fi rmans v e rksamh e t und e r den här tiden finn s en intr essa nt sa m li ng ritningar , s igne r a d e oc h del v is d atera d e, p å Kultur e n i Lund. Anders ilsson är själv mä sta r e till e tt

Ciseleratjuge ndspänn e med dek or av bärnsten av A nders Nilsson , / 9 15 . H 8 cm.

Ask , 1914, med Balt iska ut ställninge ns sy mbol , utformad av Ern st Nor lind, i emalj på lo ck et , tillverka d i Anders Nilssons verkstad Diam 4, 9 cm. Kul turen , lun d

S kå l , 19 17, m ed rönnbär av karneoler. H 17,5 cm. K ult uren, lun d p a r av d e m , bl a e n s kå l m ed r ö nnb ä r s m o ti v. D e t fä rdi ga a r be t e t , s o m oc kså finn s p å Kultur e n , ä r e n h ögs t fö rtj u sa nd e s kå l m ed r öd a ka rn eo le r in sa tt a so m kl a r a r ö nnb ä r i b ladverket.

Firm an fi c k så led es e n anna n T v. l averad blyertsritning till " R ön nb ä rsskål en " , sig nerad av Anders Nilsson. 35 X 35 cm K ult uren , l und

s t ä llnin g und e r A nd e r s ilssons tid. M a n fo rt sa tt e d e n h a nt ve rk s m äss iga p ro dukti o n e n av ge di ge t s lag m e n h öjd e d e n ko n s tn ä rli ga kva lit e t e n oc h br edd a d e produkt ionen. D är m ed b lev fi r m a n oc kså k ä nd oc h e rk ä n d p å rik s ni vå, d ä r d e s to r a g uld s m ed s firm o rn a Stoc kh o lm d o min e rad e.

e nd e p o st e r i Lund. Han v ar bl a o rdför a nd e i F a briks- oc h Hantve rk s för e nin ge n i Lund 1921-1927 oc h led a m o t av st a dsfullmäktig e und e r e n följd av å r. H a n öve rlät 192 7 firm a n till so n e n Wiw e n oc h fl y tt a d e till St oc kh o lm oc h se d a n till M a lm ö , d ä r han e n tid för es tod e n fili a l till lundafirm a n . H a n d og i Lund d e n 23 fe bru a ri 19 35

Barndom och utbildning

Allt vad människan hade gjort, tyckte jag var fel, allt ville jag ändra på.

Så har Wiwen Nilsson berättat om sina tankar under skoltiden. I knäbyxor och stickade strumpor gav han sig ut på sinfarsta utbildningsresa.

Första världskrigets utbrott tvingade honom tillbaka till Lund.

I maj 1919 fick han gesälldiplom och sitt livs fars ta medaij far yrkesskicklighet.

Anders Nilssons son Karl Edvin föddes den 19 maj 1897 i Köpenhamn, när fadern var verksam där. Anders Nilsson hade den 12 maj 1894 vigts vid Karolina Nilsson i Asarums församling i Blekinge. Karolina Nilsson var född den 6 september 1865 i Asarum och dotter till mjölnardrängen Nils Peter Jonasson och hans hustru Ingeborg Olsdotter. Anders och Karolinas första barn, Edith Ingeborg, föddes den 20 mars 1895 i Köpenhamn. Wiwen tyckte inte om sitt dopnamn Karl Edvin. I familjen kallades han Wiwen. Smeknamnet blev det namn, under vilket han på 1920-talet framträdde som konstnär och yrkesman.

Familjen bodde i huset Elmegade 12, som ligger på N0rrebro. Detta förstadskvarter byggdes upp under perioden 1850-1900 med huvudsakligen arbetarbostäder i hus på fem a sex våningar. Redan den 25 november 1897 flyttade familjen emellertid till Lund, där Anders Nilsson, som nämnts, övertog den Hasselgrenska firman den 1 oktober 1899.

Wiwen och hans syster gick i Rönströmska skolan på Stora Sö-

dergatan, en av stadens två flickskolor. Efter tre förberedande klasser där kom Wiwen på hösten 1906 in i den ärevördiga Katedralskolan, som räknar sitt ursprung från domskolan, grundad redan 1085. Wiwen slutade skolan i och med att han vårterminen 1912 gick ut fem te klass. Många kamrater fortsatte i sjätte klass och i gymnasiet. Wiwens betyg var långt ifrån lysande med undantag av ett AB i musik, och han har i flera intervjuer berättat , hur han vantrivdes i skolan. Hans senare stora beläsenhet i olika ämnen och förmåga att skriftligt och verbalt uttrycka sina ideer och tankar är således bas e rade på självstudier.

I en intervju i Sydsvenska Dagbladet 1972 med anledning av Wiwens 75-årsdag berättar han om en upplevelse från s i n skoltid, som visar framåt:

"När jag gick till skolan, Katedralskolan här i Lund, gick jag en lång gata och en smal m~ndre gata. Jag såg allt tredimensionellt, jag såg rummet. Jag uppfattade rummet som ett problem som jag ville lösa. Allt vad människan hade gjort, tyckte jag var fel, allt ville jag ändra på. Det var början. Sedan

dess har jag sökt de rätta proportionerna. Delarna och förhållandet mellan delarna far inte slå fel. "

Wiwen har i sin familj sagt, att han hade velat bli flygare eller pianist men som ende son till en framgångsrik och aktad juvelerare och gul?smed valde han en annan väg. " I knäbyxor och stickade strumpor" gav han sig ut på sin utbildningsresa och målet var Königliche Zeichenakademie i Hanau am Main i Tyskland.

I Hanau , några mil öster om Frankfurt am Main, ligger Tysklands äldsta och mest traditionsrika guldsmedsskola. Den grundades 1772 av arvprins Wilhelm av Hessen. Hanau, med smycketillverkning etablerad redan på 1600talet av inflyttade valloner och flamländare, var jämte Pforzheim och Schwäbisch Gmi.ind centrum för tysk tillverkning av smycken och andra ädelmetallarbeten. En skola för konstnärlig och hantverklig utbildning var naturligtvis till stor nytta för stadens huvudverksamhet. Skolan leddes från 1909 av den skicklige och dynamiske professor Hugo Leven, som bl a införde industriell formgivning i läroplanen vid sidan av hantverksut-

Wiwen med modem K arolina och system Edith bildnin gen. Under I 930 talet av gic k L eve n av politisk a skäl och sko l an hade en nedgångsperiod. En annan oc h y n g r e svens k gu lds m edsson , Sigurd Persson , va ld e av d e t s kä let i stä ll et Mi.inchen for sin utbildnin g.

Wiw en in skrevs den 4 a u gusti 1913 vid Zeichena kadem ie , och ,om blivande yrke angavs "Juwe-

d e r~s ver kstad. Enligt int yg av And e rs Ni lsso n d e n 2 maj 191 9 var so nen anstä lld från d e n 1 maj 1914 till den 1 novemb e r 1917 samt från den I n ove mb e r I 9 18 ti ll den 2 maj I 9 I 9. Under d et fors ta kv a rt a l et 191 7 va r Wiwen dock inskriv e n i Det Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn. Denna s ko la , som grundades 184 3 och nu delvi s har

en efterföljare i Skolen for Brugskunst Uämför Tekniska skolan i Stockholm som 1945 bl ev Konstfac kskol an), had e e n m ycke t br ed hantv e rklig och industri e ll utbildning, uppdelad i många olika fack oc h ämnen. I Wiwens bevarade skolkatalog står ett kryss för "Modelering i Ler " m e d dagli g underv isning , undantagand es lördag , kvälls tid 6- 7. 45. I Köpenhamn var han också privat e l ev i fem månad e r i ciselering ho s en av skol ans l ärare , d e n förut nämnd e Vilhelm Waldorff, som vid d e n tiden oc kså var " Led er af Ju vele rer Thomsens Sölvvarefabrikker" i Köp enha mn W aldorff var en ski cklig yrkesman, so m arbetade i traditionell jugendst il. H a n har formgivit arbeten för fl era skånska guldsmedsfirmor.

Under åren 1917-1918 gjord e Wiwen sin v ärnplikt och e n r epö v ning p å sammanlagt 323 dagar so m "ridande signalist" vid A9 i Stockholm.

Nu var det tid för Wiwen att officiellt avs luta lärotiden H an ansökte den 28 april 1919 om gesä ll bre v so m ciselör och silverarbetaregesäll och uppvisad e som arbetsprov "e n vas, e n thesil med kopp ; t vå broscher samt e n cisel era d b å rd . Samtliga av mig kompon era de och utförda. " Diplom et utfärd a des d e n 2 maj 1919 . Samtidigt er h ö ll h a n Sveriges Hantv e rksorg a nisations stora silvermedalj för sin yrkesskicklighet.

Wiw ens gesällstycken h a r int e kunnat åte rfinnas.

Wi we ns gesällbre v 1919.

Hanau 1920-1921

S ve nskarna ha stora naturligaferutsättningar, icke blott av dekorati v utan även av monumental art , men utländsk industrialism och svensk konser vatism ha hämmat ut vec klingen. Så skrev Wiwen Nilsson i sin reseberättelse från akademien i Hanau Stort intresse, långa övningar , många intres santa erfarenheter är ord, so m han an vä nder om sin tid i Hanau , där han fann högsta möjliga teknik och hög sta möjliga konstnärliga ni vå

Me n Wiwen v ill e utbilda s ig vi dar e. Han ansökte o m oc h fi c k stipendium ur Olof Lundb e r gs res e und e rstödsfond , lik so m fadern p å 1890-t a le t . H a n inskr evs d e n 14 oktober 1920 å t e r v id a ka d e mi e n i Hanau , som e ft er revolutionen i T ys kl a nd 1918 h e tt e Staatliche i stället för Königli c h e Z e i c h e nakad e mie. Där stann a d e h a n denna gå n g n är m are ett år , tom se pt e mb e r 1921 , oc h prakti sera d e där e ft e r ett par m å nad e r i den vä lr e n o mm e r a d e ju ve lera rfirm a n Chr. Ki ss lin g i Han a u . Tiden utn y ttj a d es verkligen , v ilk e t d e n ob li ga t or is ka r esebe r ätte lse n ge r b e lägg för. D e n publi ce rad es i Syensk H a nt ver ks tidnin g 1922:2 oc h 3 och ä r vä rd att tr yc k as o m , e fte r so m den d e ls ge r e n go d bild av und e r v is nin ge n , d e ls är et t uttr yc k for p erso nli ga ås ikt e r o m svenskt g uld- oc h s il ve rsmid e och om tex d e t fördärvliga d a nsk a infl yta nd et:

ut vec kland e t av nämnda industri h å ll es här av t ys ka staten e n s.k. T e knisk Akademi, och d e nna skola var m å let för min resa . Här ville jag fortsätta mina å r 1914 av krig e t avbrutna studier, praktiskt utbilda mi g i ciselering och t ec kning samt för övrigt följa med y rk e ts tekniska och konstnärliga utveckling. Vid ankomsten kunde jag omedelbart p å börj a min a studier, och uppd e lad e jag arbetstiden, 8-12 f.m ., 2-6 e. m. , m e llan c is e lering och tecknin g sa mt d e lto g även i för edrag öve r g uldsm edskonst e n , vilka i huvudsak behandlade d e m å ng a och o lik a slag av teknik som finnas inom y rk e t.

"J ag a \T e t e i början a v o ktob er 1920 till H a n a u a m Main , i vi lk e n stad s tö r sta d e le n av Tysklands ädelmetall- oc h juvelindustri är ko n ce ntr erad För stö dj a nd e t oc h

Med s tort in tresse började mitt a rb e t e i c is e le ringsklass e n , d å det h ä r a rb e tad es m ed andra prin c ip e r ä n va d min a hittills gjorda erfarenh ete r g iv it mi g. G e nom lå ng övning p å r e nai ssa nc e-ornam e nt , vilka ära d e svå ra s te och m es t kompli ce rad e o rn a m e nt a tt cise le ra , och e n m yc ke t h å rd behandling av m e tall e n , d .v .s . a n vä ndand e t av filar , skava r e oc h s m ä r ge lpapp e r sa mt däre ft e r e tt sista övergående m ed mattpunsar , för att få d e n s . k. ' c is e le rin gs hud e n ', uppn å dd es et t pr e

cisionsarbete, vilket var av grundläggande bet y delse för möjligheterna till metall e ns behandling. Här igenom kom man så att säga in i m e tallen , och detta betydde en ren plastisk utveckling. Efter en sådan skolning står det naturligtvis var och en fritt , att nedlägga så m yc ken teknik , som en kompositionsstil fordrar , samt uppnås förmågan d ä rtill. D e n mod e rna danska silverkonsten under det senaste årtiondet , vilken d e lv is även p åve rkat svenskarna, va r från teknisk synpunkt e tt tillbakagående. U nder infl y tande av gamla stilar, särskilt den orientaliska och egy ptiska , försökte den få fram en massver k an av vår d s lös t or dn ade detal j e r Den rena linjen i såväl föremålet so m i ornamentiken , d e n släta y tan genom hamring gingo förlorad e . Tekniskt och konstnärligt stod man ej inför någon svår uppgift och d e tta had e till följd , förutom massproduktion , förlust av teknisk säke rh e t och pr ec isionsförm åga Detta , a ns er jag, har ve rkat hämman d e p å utvecklingen i Sverige , men va rit e n intressant och i viss m å n besparande e rfarenhet.

Min und e rvisning i teckning d e

l ades m e ll a n fr ih an d s tec k n i ng e ft er leva nd e e ll er för to rk a d e bl o mm o r oc h väx t er sa m t a k ttec kn i ng e fter leva nd e m a nli ga oc h kv innli ga mod e ll e r. I m o d e llt ec knin ge n in g ic k äve n und e rvi s nin g i a n a to mi Ak a d e mi e n s o rga ni sa ti o n oc h b e t y d e ls e va r oc kså e n intr essa nt e r fa r e nh et. H å ll e n av t ys ka s t a te n , va r d ess först a upp g ift at t s tö dj a indu s tri e n , m e n d e nn a d ess b e t yd e lse va r se kund ä r. Orsa ke n h ä rtill va r , a tt d e n t ys ka indu s tri e n ä r in stä lld p å m ass produktion oc h h ä rför v a r Ak a d e mi e ns konstn ä rli ga ni vå för h ög . M ed 13 kl asse r för o lik a s l ag av tec knin g , 8 kl asse r fö r t e knik , 3 kl asse r för m od e ll e rin g sa mt d ä rj ä mt e fö r e dra g i a llm ä n ko n s this to ri a, s till ä r a oc h g uld s m e d s ko n s t , för s tå r m a n m ed v ilk e n ko nce ntrati o n oc h o m fa ttnin g d e t h ä r a rb e ta d e s : · Fr å n h ögs ta m öjli ga te knik till hög s t a m öj l iga ko n s tn ä r li ga ni vå; som l ä r a r e voro a nst ä lld a d e s ki c kli gas t e te knik e r oc h ko mp os iti o n s kl asse n , und e r va r s ko n s tn ä rli ga infl y ta nd e Ak a d e mi e n s to d , le dd es av e n kä nd m o d e rn ko nstnär. H e l a d e nn a a pp ara t a rb e t a d e m o t e tt m å l : M e ta llk o n s t e n , oc h s kiljd e s ig A ka d e mi e n d ä ri ge nom fr å n likn a nd e ko n s t- oc h ko n s th a n t ve rk ss kol o r . Ä ve n ge n o m p e r so nli g b e ka nt s ka p oc h umgä n ge m ed lär a rn a gjo rd e j ag m å n ga intr es sa nt a e r fa r e nh ete r a ngåe nd e d eras sträva nd e n .

G e n o m s tudi e r i Ak a d e min s s tora bibli o t e k , b esö k p å m å n ga uts t ä llnin ga r , d ä r av äve n av d e b e r ö md a ' Wi e n e r W e rk s t ä tt e' oc h ' Wi e n e r W e rkbund ', b esö k p å d e n fr a nsk a ut s t ä llnin ge n av ko n s t oc h ko n s th a nt ve rk i Wi es b a d e n , ge n o m sa mm a ntr ä ffa nd e m e d p e r so

ner , v ilk a i st ud iesyfte genomrest E n g l a nd oc h Fra nkrik e, ge n o m egna st udi e r eso r t ill Fr a nkfur t a m M a in , D a rm s t a d t oc h Miin c h e n , fr a mtr ä dd e a lltför ty dli g t hur tillb a ka d e n sve n s ka ut vec klin ge n s tå r. D e t ta, so m j ag r ed a n fr a mh å lli t, d e lv is b e r oe nd e p å d e t d a n s ka infl y t a nd e t oc h d elv is p å bri s t e n av s ko lo r m e d lä mpli g o r ga ni sat io n J ag a n tage r ; a tt r es ult a te t av vå r a t e kni s ka s ko lo r ge n o m o n ö di ga kl asse r blir ett a llm ä n t in tryc k i s t ä ll e t för a tt lå ta indi v id e n konce ntr e r a s ig p å så få so m m öjli gt, m e n sa m ve rk a nd e ä mn e n , m o t e tt m å l. T eo r e ti s ka , a llm ä nbild a nd e ä mn e n , v ilk a ej äro av dir e kt b ety d e lse för indi v id e n s p ra kti s ka m å l , ä ro i e n så d a n s ko l a ej p å s in pl a ts. D oc k är d e n väsent li ga orsa k en till sve n s ka rn as n ågo t tr öga utvec klin g av r e n ko n s tn ä rli g n a tur. O c h d e tt a ju s t va d t e knik b e tr ä ffa r , t y d e nn a m o t sva r a r oc h fr a mt v in gas a lltid a v d e n kon s tn ä rli ga ni vå n. S ve n s ka rn a h a sto r a n at urliga förut sätt nin ga r , ic k e bl o tt av d e kora ti v ut a n äve n av m o num e nt a l a rt , m e n utl ä nd s k indu s tri a li s m oc h sve n s k ko n se r va ti s m h a h ä mm a t utv ec klin ge n. D e t för s t a e n e kon o mi s k fa kt o r oc h d e t a nd ra e tt e nvi s t kva rbliv a nd e v id ga m la oc h fr ä mm a nd e s til a r , v ilk a h a d e s in soc ia la kulturm otsva ri g h e t i gå n g n a å rhund ra d e n a. Äve n p å d et t a o mr å d e m ås te v i d raga vå r tid s ko n se kve n se r oc h fö r st, n ä r v i gjo r t d e t , kunn a v i t a la o m e n ege n kultur , k as t a av oss d e t fr ä mm a nd e infl yta nd e t sa mt upph ö r a, a tt ta la o m ' d e n ga ml a, go d a tid e n '. Fö r h a ntve rk e t s ku ll e d e t b e t y d a e tt s to rt upp sv in g oc h n a ti o n a le ko n o mi s kt e tt s ky dd m o t utl ä nd s k indu-

stria lism Sätt a t t av hjä lp a d e n u vara nd e fö rh å ll a nd e n a äro so m fö ru t nä mnt s s ko lo r , e ko n o mi s kt und e r s tö d å t b egåva d e indi v id e r , u tsä nd a nd et till utl a nd et av så d a n a , v ilk a v id s id a n av pr a k t is k a kuns ka p er äve n h a teo r et is ka oc h p ed agog is ka förut sätt nin ga r.

Me d se p te mb e r m å n a d g i c k s ko lå r e t p å A k a d e mi e n u t, oc h p å g rund av d e n h öga s ko lavg ift , so m fo rdr a d es av mi g i ege n s ka p av utlänn i ng, bes löt j ag, att s l uta. D en h a lva te rmin e n 13 o k t.- 15 d ec. r ä kn a d es so m h a lft å r oc h m ås te j ag för d essa b å d a m å n a d e r b eta la 250 kr. Tid e n I o k t.-8 d ec . pr a k t ise r a d e j ag h os e n av d e fö rn ä m sta j u ve lfirm o rn a p å pl a tse n oc h sys se lsa tt e j ag mi g d ä r hu v ud sa kli ge n med undersö k n i ng oc h k lass ifi ce rin g av ä del s t e n a r sa mt m ed utk as t för a rb ete n m e d ju ve l e r .

I b ö rj a n av d ece mb e r g ic k r esa n h e m å t , oc h gjo rd es d e n i s tudi esy fte öve r Miin c h e n -N iirnb e r gDr es d e n B e rlin B esö k te mu se um oc h ut s tä llnin ga r , oc h v ill j ag h ä r sä r s kilt o mn ä mn a s il versa mlin ge n i Ger m an isc h es Mu se um i iirnb e rg. H ä r fö rvaras bl. a. d e t vå kä nd a, m yc ke t vac k ra Ac kl ay b äga rn a i r e n a issa n ce -s til ; e n m yc ke t lu s ti g s kr ä dd a r- vä lk o mm a i form av et t fin ge r bo r g oc h p å loc ke t e n p ojk e, so m h å ll e r n å le n oc h sa x e n ; ett vac k e r t ko r s, öve r så ll a t m e d ste n a r , fr å n 800 ta le t , h ä r sta mm a nd e fr å n R e im s.

T ill Sve ri ge åte r vä nd e j ag vec ka n fö r e jul , oc h a n se r j ag ä nd a m å let m e d min r esa i v id s tr äc k tas te m å n vara v unn e t ge n o m s tö rr e te k ni s ka in s ikt e r sa mt ge n o m d e n öve rbli c k , j ag e rh å llit av y rk e ts u t vec klin g i utl a nd et. "

Ciselerad kopparrelieffrån Han au-tiden , signerad WN. Diam 15,2 cm

K IL-550N HANAU.2 OV1920

T usc hteck ning sig nera d K. N IL SS ON H ANA U 2. N O V. 1920. 48,8 X 32,5 cm. Ku lt uren, L und.

T/z T uschteck ning signerad W. N IL SSON H ANA U J AN 192 1 48,8X 32,5 cm K ulturen, L und.

L ängst t/z. Blyertsteckning från Hana u-tiden, Golgatascen, senare sig11erad Wiwen Nilsson 192 1 40,5 X 25,5 cm. Ku lturen, L u11d.

B eva r a d e a rb e te n fr å n d e n h ä r tid e n illu s tr e r a r s tudi e rn a i r ese b e r ä tt e ls e n Frih a nd s t ec knin ga rn as väx tm o ti v få r und e r s tudi eå r e t e n a lltm e r dri ve n oc h m ä tt a d to n D e c ise le r a d e ko pp a rr e li e fe rn a ä r m yc ke t ski c kli g t ut fö rd a oc h v isa r va d h a n lä rd e s ig p å Z e i c h e n a ka d e mi e. M o ti ve n ä r d oc k o intr essa nt a for han s fort satt a ut vec klin g. D e t ä r d ä r e mot int e a ktt ec knin ga rn a, pr äg la d e a v t ys k ex pr ess io ni s m , so m s kull e inspir e r a h o n o m t ill n ya

ve rk sa mh e t sfo rm e r und e r 195 0-t a le t .

U nd e r s tudi eå r e t ä ndr a d e h a n sin signatur fr å n K . NILSSO till W. ILSSO N.

Wiw e n h a r b eva r a t n åg r a br ev, so m han fått fr å n k a mrat e r v id ak a d e mi e n i Han a u. Intr es sa nt a st ä r tr e br ev fr å n Wilh e lm W age nfe ld , dat e rad e fr å n a pril till se pt e mb e r 1922 Wilh e lm W age nfe ld ä r d e n kä nd e t ys ke B a uh a u s m äs t a r e n oc h se nar e indu s triformgi va r e n av g las , ke r a mik oc h m e t a ll , so m r ed a n 192 3/ 24 i B a uhau ss ko lan i W e imar till s amm a n s m ed K.J. Ju c ke r skull e ko n s tru e r a s in b e r ö mda b o rd s la mp a i g las oc h n ys ilve r. H ä r i br eve n fr å n 1922 ä r h a n m e lank o li s k, e nd as t k o n s t e n v ill h a n le v a får. H a n tänk e r lä mn a H a n a u und e r h ös t e n m e n v ill int e s t a nn a i T ys kl a nd m ed d ess fin a n-

s ie ll a kaos oc h und e rk asta s ig kö p a r e n s v ilj a. ej, till Wi e n e r We rks t ä tt e v ill h a n , d ä r h a n ka n få full s k a p a rfrih e t (H a n kn ö t s a llt så till B a uh a u s i s t ä ll e t. ) D e t förh a ndl as i br eve n o m tr äs nit t av W age nfe ld , i t a kt m ed ga lo pp era nd e infl a ti o n blir d e a llt d y r a r e, h a n v ill h a 4 00 M a rk , e tt br ö d kos t a r 96 , 50 M a rk . T y dli ge n ro dd es kö p e t i h a mn , eft e r so m familj e n Wi we n- N il sso n fo rt fa r a nd e h a r tr äs nitt , s ig n era d e av W age nfe ld 192 0 oc h 19 21. Ett av bl a d e n h a r dr ag av Li o n e l F e inin ge r s ve rtik a lst r äva nd e, ro m a nti s kt fär ga d e kubi s m Ett a nn a t bl a d m ed Kri s ti upp stå nd e lse oc h s in r yt mi s k a s tr äva n upp å t v isa r t e nd e n se r , so m ko mm er ige n i \ ,V iwe n s co rpu sa rb e t e n und e r 192 0 t a le t.

Ciselerad kopparrelief från H ana u-tiden, sig nerad WN. 13,5 X 19,5 cm.

Lund 1922

När Wiwen återvände till Lund, blev han firmans konstnärlige formgivare och utforde sinafersta offentliga uppdrag.

Ioc h m ed Wiw e ns åter komst fr å n H ana u i december I 92 1 blev han firm a n s kon st n ä rli ge formgivare oc h fick s n abbt tv å offi c i e ll a uppdrag. Professo r C. G. Björling avgick e ft e r tolv å rs o rd föra nd es k a p i Lund s s ta d s fullmäktige d e n 22 december 19 22. H a n öve rl ä mn a d e d å so m gåva till sta d e n e n o rdförand e klubb a av si l ver oc h pockenholz m e d sta d svapn et. Klubb a n är fo rm given och m e d all sannolikhet också c is e l era d av Wiw e n Text oc h h å rdornament B lyertsritning

stadsfullmäktiges ordförandeklubba. 32, 4 X 42,8 cm. Kulturen, L und.

till Lunds

Lunds stadsfullmäktiges ordförandeklubba, 1922. L 24,5 cm Lunds kommun.

stå r mot en prickpunsad bott e n . D e tta s tili sera d e, s n aras t senju ge ndartad e o rn ame n t p å bård e rn a å ter finn s ed a n oft a p å lju ssta ka r oc h a ndr a föremål fr å n d e n il sso nska verkstaden und er 1920-ta le t.

D e t a ndra uppdr age t gä lld e e n vä lk o mm a till F a brik s - oc h H a ntve rksfor e nin ge n s i Lund 75 å rsjub il e um. D e nn a vä lk omma h a r sa mma uppb ygg n ad som s kr å tiden s il vervä lk ommor m ed fot oc h s kaft so m b ä r upp c upp a n , ur v ilken m a n dr ac k und e r sammanko m ste rn a . M e n därm ed s lut ar likhete n. P å d e t raka , fy rsidiga s kaft e t h a r a rb e tats ut fyra lä tt kubi serade krop p a r , so m p å sina uppsträ c kta a rmar b ä r upp e n s lät c upp a m ed en tv å radig rundtext so m d e ko r: Å R 1922.DÅ.FA BRIKS.OCH. HA TVERKSFÖRE I GEN. I.LU D.FIRADE.SITT. 75.ÅRSJUBILEUM. SKÄ KTES .DE N A. VÄL KOMM A . AV. FÖRENI GE S. ORDFÖRANDE. HOVJ VELE R A RE 1 AN DER S.N IL SSO r

Runt foten läses: P Å .FÄDRE 1 S.LAGDA. G R UND.SKALL.NYA. SLÄ KTE NS. FRAMG Å G.V IL A

Kno ppen p å d e t t o ppi ga locket ä r for ma d so m två li gga nd e, n a kn a figu rer. En li g t foreningsprotoko ll från den 7 a pril 1922 s kän kt es e n vä lkom m a " i m od e rn s til " . Wiw e n s far va r så led es g iva r e n , oc h m a n kan vä l ut gå ifr å n att h a n oc ks å hade sy npunkt e r p å hur vä lk o mm a n sk ul le utform as.

Viilkomma , 1922 H 3 8 cm Fabrik s- och H ant ue rksfarening en i Lund

Göteborgsutställningen 1923

"Me ni ngs l ösa st ru tfo rm er .. ., geo metrisk a fig urer, tunna och bräc kl ig a som gla s, ett typ is kt fa ll av dålig materia /k änsla . .. , slätrakat .. .,

arb etet var ej förnämli g are än att det räc kt med ett si mp elt material ".

W i we n Ni lss on s ent re i den sve nska kon sthant ve rk sv ärlden sk edde p å Göt eborgs ut st älln inge n. Kr i tik en var fö rö dand e

Introdukti o n e n för Wi we n i d e n sve n sk a ko n s th a nt ve rk s vä rld e n ko m d oc k för s t i oc h m ed G ö t e b o r gs ut stä llnin ge n 19 23 G ötebo r g h a d e bestä mt att fi ra s i tt 300 å r sjubil e um so m s t a d m ed e n s t o r oc h v itt fa mn a nd e ut s t ä llnin g R e nt y tm äss ig t ko m d e n a tt s tr äc ka s ig fr å n G ö t a pl a t se n till Li se b e r g . Däri in g i c k oc kså e n b ygg nad , rita d av H a ko n A hlb e r g s p ec ie llt för ut s t ä llnin ga r av ko n s th a nt ve rk oc h ko n s tindu s tri . D e t bl ev e n e lega nt b ygg n a d i m å ttfull 20 -t a ls kl ass icis m m ed s p ege ld a mm , g r ac iösa av d e la nd e ga ll e r oc h te rra ss formi g t li gga nd e ut s tä llnin gs rum . Av d e lnin ge n för " Ädl a m e t a ll e r , sm yc ke n , m ed a lj e r " va r t ä mli ge n bl ygsa m I rum 16 av ut s t ä llnin gs b ygg n a d e n s t ä lld e fö lj a nd e firm o r u t: H ovju ve le r a r e W A. B o lin oc h Guld s m ed sa kti e b o lage t , S toc kh o lm , M ä rt a a f Ek e n s t a m , M a lm ö, Hu go Lund s t e dt , G ö t e b o r g, Gulds m ed s firm a n J. E. Skr e ij , F a lun , A. N il sso n , h ovju v el e rar e, Lund , oc h Me ta ll fa brik sa kti e b o lage t C. C. Sp o r ro n g & Co., St oc kh o lm . Sporro n gs s t ä lld e e nd as t ut m ed a lj e r , pl a ke tt er oc h fö r e nin gs m ä rk e n . D ess ut o m d e lt og s kulpt ö r e n oc h ko n s th a nt ve rk a r e n Sidn ey Gib so n

m ed s il ve r a rb e t e n , so m und e r h a n s öve rin see nd e utfört s p å Gulds m ed sa kti e b o lage t i St oc kh o lm Kri t ik e n va r t ä mli ge n ljum . G las, kera mik oc h m öb le r uppm är ksam m a d es m e r ä n h a n tve rk s m äss ig t ut fo rm a d e för e m å l av d y rb a r t m a te ri a l, e fte r so m d e fö r ra va r ko n s tindu s trip ro duk te r oc h 'i tid e n s intr esse kund e m ass p ro du ceras fö r at t s prid a go d s m a k J aco b Ä n g m a n , d e n ko n s tn ä rli ge led a r e n fö r Guld s m ed sa kti e b o lage t , oc h Hu go Lund s t ed t b e h a ndl a d es m ed e n v iss a ktnin g i tidnin ga rn a. D ä re m o t fi c k firm a N il sso n i Lund , so m i ut s t ä llnin gs k a t a loge n ka r a kt e ri se r a d es so m " h e lt m od e rn oc h nä rm as t t ys k p åve rk a d ", för ö d a nd e r ece n si o n e r. D e n kä nd e oc h frukt a d e kr itik e rn E fr a im Lundm a rk s kri ve r exe mp e lv is i Sve n s ka S löjdför e nin ge n s Tid s krift i a rtik e ln J ä rn oc h s il ve r i G ö te b o r g 1923: "A . il sso n i Lund h a d e e n m o n t er m ed s il ve r a rb e t e n , v ilk a i mitt tyc k e voro upprik t ig t sag t ful a. il sso n h a r t y dli ge n s tr ävat e fte r a tt få fr a m e n n y s til , so m s ka ll va r a b å d e tid se nli g oc h ko n st n ä rli g . T y vä rr ä r d e n var k e n d e t e n a e ll er d e t a nd ra. Avs ikt e n ä r lik vä l b e r ö mvä rd ."

Lundm ar k fo rt sät t e r : " P å e n pl a n , o pr y dd cirk e lrund pl å t s t å r e n lå n gs m a l tra t t , n edtill s t ö dd av fyra p inn a r ; s n åsen är gjo rd av e n p å e n kl aste sätt v i n ke l böjd p lå tre m sa , g r e p e n e tt pl a ttj ä rn m ed e tt vass t kn ä ; e tt loc k. D e tt a ä r e n vin e ll e r ka ffe k a nn a. F ö rm o dli ge n ge int e d essa o rd n ågo n k la r för es t ä ll nin g o m k a nn a n s ut see nd e, m e n bes kri v nin ge n ä r s n a r are för r ik än fö r fa tti g oc h b ö r så led es avs löj a t o rft ig h ete n i N il sso n s n ya s til. Må h ä nd a h a r upph ovs m a nn e n lä rt s in ko n s t i e n Kun s tgewerbesc hul e, t y mi ssförs t å dd Wer k b und frå n d ess fö r sta å r t ill sa tt m edJu ge nd ut göra in g r edi e n se rn a i d e ko kt e n . D etta ka n o m öjli ge n vara , va d so m v i oc h s il v r e t sj ä lv t t rå n a eft er. S il ve r ä r se n s i be lt , d e t v ill b ukt a s ig oc h bl ä nk a , i b la n d mjukt oc h m ed d ä mp a d g la n s , ibl a nd k ra fti gt oc h m ed rik a s p eg lin ga r. D e t v ill bli vä l b e h a ndl a t av e n full ä nd a d te kni ke r , tå l ej s larv iga lö dnin gar oc h lä tt v indi ga po l er in ga r . D et lund e ns isk a s il v r e t kun de lik a gä rn a h a va rit fö r s il vra d m äss in g e ll e r fö r-

D en num era " kla ss iska " kajfeserv is enfrå n 1923, som kritisera des hår t på Göt ebo1 gsu ls tällninge n s amma år. Kaffekannan lz 29 cm

ni c kl a dj ä rnpl åt. Arbetet va r ej för n ä mli ga r e ä n att det räckt med ett s imp e lt m ate ri a l. "

ppho vs mann e n , ja, d e t var Wiw e n . Enli g t ut s t ä llnin gs ka t a lo gen va r d e fl es t a för e m å le n ko mp o n era d e av c ise lö r e n v\l iwen Nilsson , tr e s t yc ke n av ko n st n ä r e n Ern s t Nor lind (so m oc ks å fi c k e n skopa av Lundmark ) och samtliga för e m å l utförd a av Wiw e n ils so n och si lverarbetaren K a rl B e r ge ngren. D e n este ti s ka sy npunkt e n p å för e m å le n är Lundm a rk obetagen , m e n d e n h antverksmäss iga kvalit e t e n va r han t ydli ge n oförmögen att b e d ö m a.

Fl e r d e ltog i skallet. I kata loge n for utst ä llnin ge n , Wiw e n Ni lsson Silv e r fr å n 1920-30-ta le n , som v isades 1974-75 p å Malmö mus e um , a tion a lmus e um i Stockholm oc h Röhssk a kon sts löjdmuseet i Göteborg , h ar uttaland e n fr å n 19 23 samlats ( und e rstr y kningar härut e s i u tna ).

Erik Blomb e r g, Sto c kholm sTidning e n :

"Någo nting h å llnin gs lösare ä n d e t svenska s il versmidet får m a n le ta e ft e r i mod e rnt kon s th a nt ver k Bä st är d et, d å d e t h å ll e r s ig n ä r a intill d e n inh e msk a traditionen , som i c is e lör J. Ängmans arbeten for Guldsm eds bola ge t i St oc kh o lm. ... ho vj uv e l e r a r e A Ni lsso n i Lund bal a ns era r p å e n sma l s il ve rstrimma m e llan t ys k expr ess ioni s m och Jug e nd D e nna senare firmas silverföremål b es t å r av geometris ka fi g ur e r , tunn a oc h bräckliga so m g las e tt t y piskt fa ll av d å li g m a t e rialkänsla "

Andra uttaland e n ur ovan nämnda katalog : " Lik so m glaset bjud e r silvret s in

be h and lare t ill fa ll e n t ill d e utsöktaste e ffe kt e r , v ilk a e m e ll e rtid kn appast ännu t ill varatagits med sa mm a s ki c kli g h e t av d e m oderna h an t ve rk a rn a p å d e tta o m r åde. Vår 17 00 -t a ls tr a diti o n ä r oss öve rm ä kti g h ä r , oc h där d e t mod e rna är so m bäst ä r d et tack vare e n fri oc h först å ndi g dir e kt a nkn yt nin g ti ll tr a dition e n. D e n har ge nomfört s fin ast av J Ä n g m a n , Guldsmedsbolage t s rit a r e oc h c ise lö r , d e n h a r m es t os t e nt at ivt n eg li ge r ats av ho vjuv e le r a r e n A Ni lsso n i Lund , som i s ina m e nin gs lösa s trutform r t ydli ge n sö ke r upp e h å ll a e n i s kulptur e n r e d a n tynand e kubi s m .

. .. D e t A Nilsson ut stä ll e r s kull e m a n m öjli ge n va r a fr es tad a tt ka ll a sanitärt. Något m e r a lä tr a kat få r m a n le t a e ft er ...

. .. O c h v ill m a n se n ågo t som va rk e n är e mpir e e ll e r r o ko ko, ut a n s ka ll b etec kn a vå r tid s sj ä lvhävdelse i s ilv e r s til , blir m a n i r ege l int e g la d Ju ve lera r e A il sso n i Lund ä r t ydli g t p åve rk a d av m o därn t ys k stil. Hant ver ks m äss igt ett sva r var h a n for m yc ke t , m e n h a mr a r ic ke n og."

Ern t Norlind , familj e n s oc h Wiwens ege n cra ml e vä n , gör d ä r e m ot e n a nn a n a n a lys oc h få r oc kså m ed e n ka r a kt e ri s tik av d e n d å 26 å ri ge konstn ä r e n :

" Ser m a n d e n öve r sta av d e lnin ge n av h ovj u ve l e r a r e A . N il s sons mont e r p å Göteborgsutstä llnin ge n , så s kall m a n se e n sam lin g o lik a föremå l i s il ve r , d är bö1j a n ti ll n ya ko n s t vä rd e n ä r gjord. D e n un ge g uld s m e d e n \\li we n Nilsson , son ti ll A. Ni lsso n h a r m ed s t o r djärvh e t gripit sig a n m e d mod ä rn a formproblem. H a n r ö r s ig m e d d e e nkl as t e m e d e l. Fr å n e n förtätad

basis s l ungar e n tor il ve rvirv e l ut in s kön h e t , p å e n s m a l s t ä n gel uppbär e n p o ka l in ka nti ga kå l , i e n tung kup o la rt a d a rkit e ktur uppb ygge r e n bonbonnier e s itt linj e sys t e m

Mannen so m gjort d e t h a r e n ic ke a lld e les vanlig hi s t o ri a b a ko m s ig. S e r m a n Wiwen Ni lssons s ka rpt s kurna ansikte, så tänk e r m a n p å e n s p a n s k sy dl ä ndsk m ä nni s ko t y p m e d inn e brunnen li vs lid e lse. H ör man honom tala om sina ä ls klin gsä mn e n , så finn e r m a n e n m ä nni s ka so m r ö r sig p å et t ege ndomli g t fil oso fiskt pl a n , som stän digt h ar fil oso fi s ka e ll e r m a t e m a ti s ka t e rm e r till h a nd s, so m ia ktt a r li ve t fr å n e n v iss t eo r e tisk ståndpunkt

V år tid s trä, ·ar e ft e r e nkl a r e n a linjeverkningar. D e n väg, p å vilken Wiw e n N il sso n slagit in , ä r d e n riktiga , och d e t ä r a tt önska att han ville fortsätta sina studier i samma a nd a, so m d e n fl ä kt a r e mot e n i h a n mont e r p å Göt e borgsutställnin ge n ."

Vad var d e t d å for föremå l som väckte så d a nt upp see nd e? Med hj ä lp a , · en tämligen d å li g bild fr å n Göteborgsutställningen sa mt bevarade före m å l oc h a ndr a fotografi e r ka n man bi ld a s ig e n för es t ä llnin g. F ö r e m å le n s t å r i d e n bakr e m o nt e rn till h öge r oc h s kilj er sig ge n o m s in upp åtsträva nd e lä tth e t fr å n de tyngre , m e r rundad e form e rn a i d e öv ri ga si lvermontrarna. En sa k ä r ege ndomli g . Ernst o rlind talar i s in r ece nsi o n om e n m o nt e r m ed föremål fr å n Nilssons i Lund. P å bild e n för e ko mm e r int e d e n kanna , som Efr a im Lundmark så in gåe nd e oc h föraktfullt a n a lyse rar. B es kri v nin ge n stä mm e r e m e l-

lerti d utomordentligt vä l p å en kaf feka nna m ed tillhörande oc ker skå l oc h g r ä ddkann a, stä mpl a d 1923, so m e nli g t upp g ift var m e d på Götebo r gs utställnin ge n Man kan säga, att Lundm a rk ut va ld e et t myc k et bra oc h r e nodl a t exempel

p å vad Wiw e n v ill e oc h kund e åsta dk o mm a v id d e n h är t id e n

L ä n gst fram p å öve r t a h y ll a n stå r e tt vas likn a nd e föremål , b es t å e nd e av e n lå n gst r äc kt n a ke n kvinnofi g ur , som p å s in a upp åts tr äc kt a a rm a r b ä r e n h a lvs farisk c upp a

D e n p å minn e r om v\ iwens sta rk a intr esse for s kulptur , so m s kull e manifes t era sig p å a nn a t sätt i fr a mtid e n

P å tredje h y llan uppifr å n stå r e n större s kå l, sa nn o lik t av d e n ty p so m tillv e rk a d es i å tminston e ett

Foto från Göteborg sulställningen 1923 med co rpu sarbeten av Wi we n i montern th.

Skål , 1923, med ciselerad bård; modell en representerad på Göteborgsu/ställningen 1923. L 42,3 cm.

p a r exem pl ar I 923-24. D et är en s lät, ova l s kå l m e d br ättena utdragna åt sidorna och en cise lerad bård mellan corpus och fot med sa mm a motiv so m p å Lund s s ta dsfullmäktiges o rdför a nd e klubb a Vid samma tid tillverkades e n s kå l, ka llad j a rdini e r e, m ed sa mm a ova la form men fasetterad oc h m ed e n m era förenklad bård , som lö p e r runt k a nt e n . D essa två s k å l ar tor d e vara le d i d e n ut vec klin g, som avs lu tades med en oval oktogona l s kå l med ex pr ess ionistiskt utdragna spetsar. D e n kan ses som s lutpunkten e ll er fulländning en av Wiwens inspiration och kunnande vid den tiden . Medan Wiwen efter 19 27 i stort sett l ämnade sin tidigare produktion , har denna skå l

ti ll ver kats i ett Oertal exe mpl ar långt senare.

Wiw e n måste naturligtvis ha tagit utställningskritik e n h årt. H an å t e rk o m o ft a till d e n i int e r vju er oc h m edde lade sa mtidi gt trots igt , att o rdi s ka K ompa ni et i Stock h o lm mins a nn öve rt og oc h sålde u tstä llnin gsfö r emå le n. Transaktion e n s kull e h a för m ed lats av konst indu striav d e lnin gens u tstä llnin gs ko mmi ssa ri e Eri k W ette rgren , d å int endent för ationa lmu seums konsthantv e rksavdelnin g. K v isade samlingen i en utst ä llnin g, som öppnades i s lut et av oktober 1923 , Wiwens första utställning i Stockholm . Flera tidningar hade bild på den tidigare så kriti serade kaffekannan U ts tällni ngsrecensio-

n e rna är n ågot mildar e d e n här gången. Som denna:

"Trots den ofta kry tade stili e ringen , som till varje pris v ill komm a loss fr å n traditionen , oc h d e n onatu rli ga br isten p å orner in g e ll er annan yta n s s kön h e t kan man ej frånkä nn a hr ilssons silverpjäser e n v iss d e korat io n sve rk an. Upp h ovsmanne n är tyd li gen på hi tt ig och i c k e u tan fo rmt a l ang. Rik t igt vac kra äro n ågra större s kå l ar och vaser, där effe k tsö ker iet i c ke gö r s ig så märkbart. Varför a ll a pjäserna sko l a vi la på abnormt spröda fötter har man k anske lit et svårt att förstå men det är ju ändå något nytt , oc h vem vi ll icke vara modern i denna de snabbt väx l ande formernas tid ."

S k å l , 192 4 , m ed ge ometrisk bå rd runt brämet ; modellen representerad på världsut s tällningen i Paris 1925. L 43, 5 cm.

Oktogo nal sk ål med utdrag na sp etsar, 1966. k å l typ en u tfo rmades omk ri ng 1925 men har k ontinu erl ig t till ve rk a ts i ol i k a s torlek ar. l 28 cm Kulturen , lund

Paris 1924-1925

Jag anser att mitt studieår varit synnerligen givande, dels far vissa tekniska kompletteringar , delsfar den överblick , jagfått över konsthantverket från såväl gammal som ny tid. Det är en nöjd Wiwen Nilsson, som summerar sitt Parisår. Direkt livsa vgörande ble v dessutom hans möte med Gösta Adrian Nilsson, GAN. Deras samarbete kröntes i Wiwens ciselerade koppar till GAN:s illustrationer far Geijer-Af;:.elius Svenskafolkvisor.

Kanske blev Göteborgsutställningen incitamentet till att Wiwen reste ut igen. Bland kvarlämnade papper finns prospekt från Staatliche Kunstgewerbeschule i Miinchen , som gäller vinterterminen 1924 / 25, men det var till Paris han for. Han sökte och fick stipendium för andra gången ur Olof Lundbergs reseunderstödsfond. Hans handskrivna reseberättelse är av stort intr esse:

"Jag ankom till Paris den 5 maj 1924 för att studera ciselering, teckning och modellering samt konsthantverk överhuvudtaget, speciellt silver, och efter en veckas besvärligh e ter m ed inkvartering och d y likt började jag på den berömda 'Academie de la Grande Chaumiere ' att teckna modell och anatomie (9-12 f.m. 2-7 e.m) och fortsatte därmed till den I aug., då jag började modellera hos den svenske bildhuggaren Arvid Källström och arbetade hos honom i två månader . Med oktober började jag åter på ' Academie de la Grande Chaumiere , men d å jag gärna ville ciselera förhörde jag mig över de franska konsthant44

verksskolorna och verkstäderna, men blev från alla håll på det bestämdaste avrådd att besöka dem För det första göra fransmännen inget corpussilver och följaktligen ha d e ingen ciselering för corpus utan endast for bijouteri och till denna ciselerings-teknik vill jag återkomma längre fram i min reseberättelse. För det andra är det så förfallet och primitivt att fransmännen själva klaga däröver. T y piskt var, att det enda nya silver, man ser i Paris är danskt. P å statens stora konsthantverksskola var villkoret för inträde att arbeta i de gamla franska stilarna eller p å grundval av dessa ; ett villkor , som dödar all självständighet och som i vå r tid m ed sin st r äva n , s itt sö k a nde framåt är en omöjlighet. -I januari 1925 satte den berömde danske silversmeden Georg J ensen upp en verkstad i Paris och han va r vänlig nog att bereda mig en plats och satt jag där och ciselerade till maj månad. Den 15 maj återkom jag till Lund

'Aca demie d e la Grand e Chaumiere ' är e n av Paris äldsta och mest berömda kons tskolor för m åleri , teckning samt modellerin g.

Dess organisation är m yc ket typisk för det fria sätt att studera, som utmärker skolorna i Paris; man betalar sin avgift för teckning per dag , för måleri per vecka och för modeller ing komma lärarna en e ller två gånger i veckan i och for korrigering , for teckningen ingen alls. ågon slags inskrivning eller bedömmande av arbetsresultatet for en viss period existerar ej, varför jag ej h a r kunnat få något betyg utan endast mitt elevcertifikat. Hos bildhuggare Källström lärde jag de tekniska grunderna for modellering , v ilket för framtiden blir värdefullt , då jag därigenom även kan mod e llera upp modellerna till silver. Dessutom utvecklar modellering e n känslan for corpusen. Hos Georg] ensen ciselerade jag bl.a. de tre medförda reli e fe rna.

Förutom mitt tekniska arbete med teckning , modellering och ciselering , gjorde jag värdefulla studier på de oerhörda samlingar av konsthantverk , som finns i Paris ; likaså på Louvrebiblioteket , som består av en mycket stor reproduktionssamling , samt utställningar av såväl gammalt som nytt konsthantverk Framför allt de stora me-

delti d ssa mlin ga rn a på Musee Cluny oc h Louvre, den stora samlinge n av kin es isk k e r amik, persisk fajans och metall. Man blir betänksam v id studiet av d essa stora stilar och jag kan int e underlåta en del reflex io n er d äröver. Man står för det förs t a inför ett storartat stilin tryc k och för det an dr a inför ett abso lut förhållande mellan sti l och tekni k. Teknik oc h material böjde

sig under en sti lid e oc h ic k e tvärtom som i våra dagar. Då barocken bröt ned medeltiden som sti l, sp lit trade den även en överlägsen teknik icke minst öve rlä gsen därför att det fordras en mycket stö rr e säkerhet i utförandet av en sa k i sträng , bunden stil än av en i fri, vi llk orlig sti l.J ag vi ll här närmare ingå på ciseleringen. Ciselering är ett s lag av dekorativ reliefmodelle-

ring oc h som sådant bundet av vissa relief-principer. Reliefen skall i sina d eta lj e r best å av ett visst plansyste m oc h därigenom fl y t e r d e n so m helhet organiskt samman med den g rund , va r s d e kor den skall utgöra, och dära v följer att dekor e n måste vara lika sträng i stilen som d ess grund. En så dan c is e le ring har tekniskt två möjligheter, som m ed eltid en att driva upp r e li e fen far-

H emma hos K älls tröms i Par is 1924 ; Jr v A rv id Källström , hans fru K ves an , i bakgrunden Wi we n , Erik Olson,Jules Schyl och GAN.

dig från baksidan eller som hos de persiska metallarbetena, att från framsidan lineart skroda dekoren med nedsättning av bottnen. Ett tredje sätt, vilket började med barocken och ännu pågår, framför allt i Paris, är att grovt buckla upp reliefen från baksidan och modellera den färdig från framsidan. Detta är icke riktigt, ty genom modelleringen på framsidan ramlar reliefens plansystem, vilken binder dekoren organiskt vid sin grund, sönder; hur skickligt än dekoren är utförd, kommer den alltid att verka påklistrad och omotiverad. Hur rik oc h fyllig ornamentiken än är hos medeltiden och perserna är den alltid nödvändig just i sitt förhållande till sin grund. Hur tekniken har urartat, ser man tydligt hos de franska ciselörerna; en fullständig naturalistisk ornamentik, som ingenting har att göra med en dekorativ reliefbehandling. Söker man efter orsaken finner man den i förhållandet mellan stil och teknik. De gamla behandlingssätten ställa stora fordringar på teckningen, kompositionen och möjliggöras genom en överlägsen sådan, förutan vilken reliefen annars skulle verka fattig och oriktig. Härigenom belyses också meningen med det så kallade hamrade silvret; hamringen som medel att upphjälpa bristen av form såväl hos corpusen som i ornamentiken. Och det är oriktigt att med ett tekniskt medel komma ifrån den för konsthantverket vikti-

jutes Schyl mål ade Wiwen i Paris so mmaren 1924; Wiwen iförd svart rundkullig hatt som han också bär på flera fotografier från Paristiden; i bakgru nden konstnären 41 X 37 cm. Kulturen , Lun d.

WIWEN NILSSON FÖRE 1930

gaste faktorn: formen. Jensens betydelse för silvret ligger varken i hamringen eller i hans stil (moderniserad barock) utan i _ hans montering av dekoren på corpusen, vari han just mer än andra närmar sig medeltidens konstruktiva monteringsteknik; han ciselerar sparsamt direkt på corpusen, men ersätter detta med en rik barock-ornamentik, som modelleras för sig och sedan lödes på corpusen.

Liknande iakttagelser kunde man göra på de andra områdena av konsthantverket och det hela visar sig som en konsekvent nedgång. Man förvånar sig över barockens pompösa och meningslösa överbelastning, över rokokons och empirens klumpighet och den senares ofta brutala materialsammansättning. Det moderna franska konsthantverket är ett vegeterande icke bara på sina egna stilar, utan på hela världens. Allt är en enda röra; . det gäller endast att väcka uppseende och komma med nya tekniska trix. Konsthantverket har blivit en modesak för ett par år för att sedan glömmas och ersättas av 'det sista modet'. Man saknar allvaret i strävan att skapa något sunt och gediget, som står sig genom tiderna. Jag vill även här påpeka faran av stora museer och samlingar, och att oriktigt studera dem. Det nästan systematiska kopieringsarbete som t.ex. försigår på Louvre's stora reproduktionsbibliotek kan icke vara rätt. Här kunna varje dag bortåt hundra människor sitta och kopiera nästan allt som blivit gjort i hela världen, och biblioteket understöder arbetet genom • att tillhandahålla kalkerpapper. Vilken roll spelar inte den underbara kine-

siska keramiksamlingen för modernt keramik , metall och glas! Tradition är inte en sämre efterbildning utan en nybildning av formen på grundval av de nedärvda tekniska möjligheterna och material-resurserna. Det gäller en teknisk och konstnärlig anknytning till den förnämstå perioden av europt;iskt konsthantverk; medeltiden.

Jag anser att mitt studieår varit synnerligen givande, dels för vissa tekniska kompletteringar, dels för den överblick, jag fått över konsthantverket från såväl gammal som ny tid; ytterst värdefulla studier, varav man lär vad saken gäller, både tekniskt och konstnärligt .

Till slut vill jag till Nämnden för Olof Lundbergs Reseunderstödsfond framföra mitt vördsamma tack för den stora hjälp jag fått och tecknar med utmärkt högaktning

Wiwen Nilsson Ciselör.

"Till denna skildring av Wiwens ettåriga vistelse i Paris från maj 1924, där han naturligt nog, med tanke på mottagaren, fördjupar sig i synpunkter på guldsmedshantverkets teknik och dåvarande standard, finns en hel del att lägga från brev, dagböcker och minnesanteckningar. I Wiwens egna brev till Ernst Norlind , vännen Sten Broman och systern Edith förekommer utbrott av besvikelse över Paris, parisarna och det mesta av museernas konst, men de blandas med analyser av kubisternas arbeten, framför allt.Legers, och entusiastiska skildringar av "Ägyptisk sculptur , kinesiskt måleri, persiska mi-

niatyrer +fajanser+ emai ll målningar, tidig medeltid konst. nderbara saker! Det är det förnämsta av a ll bildkonst. Vad Europa efter 1500 blir lit et in för e n såda n kapa nd e fantasi "

R e eberätte lse n inn håller n aturligtvis int e h e ll er kildrin gar av det inspirerande och gan ka g lada li v , som \\ iw en l evde till a mm a n med ko n tnärskamrater. D e t ko mmer däremot bl a fram i både t ext oc h bild i Vive a Bo so n s bok H a lm s t a d Be rlin P a ris M å la rr esa ge n o m 20-talet , 1984. Bok e n innehåller framför a llt brev från h ennes far, H a l mstadgruppen Erik 01 on, som under e n peri d bodde på 86 rue o tr e D ame d Champs i P ari , där F ernand Leger hade in ate lj e och målarskola och där kända sve n s ka ko n st n ä r er o m I sac Gri.inewald , Gösta Adrian- il sso n , GA , oc h s kulpt öre n r v id Käll tröm oc kså bodd e .

En tjusande s kildrin g av denna L ege r s lege ndariska ate lj e ge r Carl Fre drik R e ut e rsw ä rd , o m i början av 1950 -t a let begav ig dit for a tt få bli e lev , i Titta, jag ä r osy nli g!, 1988. Wiwen bodde oc k å i d etta hu m en n ytta d e se n a r e till e n a nn a n ad r ess i M o ntp a rn asse, 72 ru e d ' A sas, sa mma ga ta som Au g u t trindberg bodd e p å und e r in lnfe rn o kri s på 1890-t a let m n i nummer 60.

Erik Ol so n h ar i brev h em till H a lm tad beskrivit den 12 juni 1924 å här: ' J ag har just nu s kilt s från Wiwen il sson, m ed v ilk en jag tillbragt h e la dagen: förmiddagen å Tro ca d eros indisk a sa mlin g , fruk t h e mm a ' h os oss' oc h e ft e rmidd age n har v i h e lga t å t s tudium av

de största kon tnärer om n ågo n s in existerat: egypti rna. Wiwen är e n värdefu ll bekant kap , e n man som betyd li g t avv ik e r fr å n hopen."

D et finn fotografier från augusti-september 1924 , d å Wiwen arbetade i r v id Käll s tr ö ms atelje. v\ iw e n s lå n g trä c kt a, geo m e triskt abs tr a kt a kvinn o fi g ur ä r b e tydligt m e r ava n cera d än K ä ll s tröms lill a realisti ka Oi c khuvud. nder pari tiden utförd e Wiw e n också andra s kulptur e r i g ip , präglad e av mod e rn a form tr äva nd e n i Archipenkos dynami ka och proportionsforskjutna art.

Dire k t li v avgörande for Wi wen va r e m e ll e rtid möt e t m e d GA , o m a mtidi g t v is t ades i P ar is. Wiwen berättar i br till ten B ro man , daterat den 7 juni 1924, att han h a r träffat d e n tretton å r ä ldr e GA . D e nn e h a r kildrat d e ras fors ta möt e n i h a nd krivna minnesant ec kningar , nu på Kultur e n . D e s kr evs ner p å uppmaning av författar e n och konsthistorikern il Lindgr e n , som 1949 gav ut bok e n G ö t a dri a n ils on. GA skr ive r:

' r e t inn a n jag lämnade P ari fi c k j ag e n d ag b esö k av e n ung silversmed fr å n Lund Wiwen ilsson. H a n b e fann s ig p å st ip e ndi e r e sa. V å rt for s ta möte var nog ga nsk a ky li gt, trots att han r e dan var mig fullt bekant, h a n had e t.o.m. som lit e n s kolp ojk e va rit i mitt hem p å e n barnbjudnin g, min s ys t e r Esther a r kl a skamrat m e d WiWiwen och Arvid Käll ström i den senares atelji i Paris i augusti/september 1924; t u " Bronsestöber Rasmussens son".

w e n s ä ldr e sys t e r i R ö nn s tr ö m s k a s ko lan i Lund .

M e n r ed a n sa mm a d ag, d å j ag ä tit min b o ul eva rdmidd ag oc h sa tt p å t e rr asse n v id C a rr e four d e l' Ob se r va t o ir e, ko m Wi we n m a rsc h e r a nd e oc h b a d få s lå s ig n e r v id mitt b o rd . Vi dr ac k m å n ga g la s P e rn a ud , d e t bl ev e n h e la ft o n , e nli g t lund e n s iska b eg r e pp .

J ag tr ä ffad e till min öve rr as k nin g e n fil oso f m ed kl a rt uppl ag d t eo r e ti s k li vsås kå dnin g oc h d e t e nd a so m fa tt a d es h o n o m va r kunsk a p e n o m D os t oj evs ki h a n fi c k s tr ax lå n a e n b o k ur mitt ' bibli o t e k '' D e t d ö d a Hu se t '. D e t dr öjd e i c k e lä n ge fö rr ä n h a n lik so m j ag va r fän gs la d av d e t r ys ka ge ni e t - ur v ilk e n K a fka oc h a ll a forf som öve rhu v ud h a r n ågo t a tt säga, h ä mt a t s in in s pir a ti o n . V å rt sve ns ka ge ni Strindb e r g t a la d e v i ej m yc ke t o m - v i va r ju sve n s k a r.

D e t va r lik v äl till ö v e r väga nd e g rad bildk o n s te n , so m di s kut e r a d es , oc h j ag fann e n sj ä ls fr ä nd e, so m d e t h e t e r , e n ko nt a kt , so m a ldri g h a r s lä ppt.

ä r v i p å n a t te n va ndrad e runt Lux e mb o ur g tr ä d gå rd e n s st ä n g d a ga ll e r g rind a r , va r v i ö ve r e n s o m a tt b ygga e n kubi s tisk s t a d mitt i d e n pitto r es ka r ö r a n av re n a issa n ce p a la t s, oc h h ä ll s t v ill e v i utpl å n a d e m till m a rk e n , for a tt få rum oc h lju s. C o ur b u s ie r a n såg v i d å b ygg d e p å a lltför s t a ti s ka ( kl ass is ka) prin c i p e r - d e t fr a n s ka ( m ed und a nt ag av Le ger) h a d e ej våra hj ä rt a n ."

U nd e r di s ku ss io n e r m ed Erik Ol so n a n såg d oc k G AN oc h Wiwe n , a tt L ege r s ko n s t va r s t a ti s k. D e kr äv d e m e r r ö r e lse oc h d y n a

Figurskulptur , 1925 , farsil vrad brons. H 35 cm

m ik i ko n s t e n , d e tt a so m Wi we n se na re ( 1940) h a r fo rmul e r a t so m e tt c re d o för s itt s il ve r s mid e oc h so m o fta h a r cit era ts: " D e n e nd a ko n s tnä rli ga e ffe kt , so m j ag eft e r s tr äva r , ä r e n v it a li se rin g av d e ry tmi s k a för h å ll a nd e n a p ro p o r t io n e n ." G AN:s b o k D e n g ud o mli ga geo m e t rin , d e tt a v ikti g a d o kum e nt i d e n sve n s ka m o d e rni s m e n s hi s to ri a , ha d e ko mmit ut 19 22 oc h va r n a t u rli g t v is oc kså e tt und e rl ag fö r d e ras dis k uss io n er

GAN h a r i d ag b o ksa nt ec knin gar, d a t e r a d e d e n 16 a pril 1925, gjo rt e n k a r a kt e ristik av Wi we n : " ... e n un g m a n , ut gå n ge n fr å n e tt b urge t h e m , s kydd a d fö r a ll a k a tas tro fe r i d e n timli ga ex is t e n se n . Ha n ä r ko n s th a nt ve rk a r e m e n teo re ti s kt se tt ä r h a n kons tn är till he la s in såvä l li vs so m ko n s t-uppfa tt nin g. D .v.s e n r ec ipti v ko n s tnärs n a tur e n s ka rp , kl a r , isk a ll hjä rn a .. .

H a n s vä rld ä r b ygg d p å teo ri e r kla ra, ka ll a, b e r ä knin ga r so m t ro lige n ic k e r a ml a så lä tt . Hur k a n d e t ko mm a s ig a tt d essa k a lk y le r fr a m s pru n g n a ur bl o tt t ä nk a nd e t öve re nsstä mm a m ed e r fa r e nh e t er, so m ä ro min a oc h so m kos t at mi g i c k e e ndas t ta nk e kr a ft ut a n i än nu hög r e g r a d kä n s lo kraft. Va d j ag ve t är bygg t p å e rfar e nh e t e r u t kri s t a llise ra d e ur kao ti s ka,, sö nd e r s lit a nd e up p leve lse r , va d h a n ve t är d e tsa m m a, v unnit ge n o m in te ll e ktu e ll ås kå dnin g oc h tr ä ffsäk e r r ec ipti o n . ( I ti ll ägg) D e t va r i c k e a ll s så- h a n ha de läs t s ig t ill a lltih o p !

Me d a n för mi g va rj e e r fa r e nh e t är förb und e n m ed s m ä rt a, så ä r det sa mm a för h o n o m e tt tr ygg t oc h

Figurs kulptur, 1925, farsil v rad bron s. H 50 cm.

sj ä lv be låtet stud ium inspirerat av bö cker om konst e ll er av e n fenome nal intuitionsförmåga.

Hans n at ur ä r agg r ess iv för a tt ej sä ga des p o ti s k H a n se kund e ras av e n ung hustru -e n sammansatt n at ur av barnslighet oc h k a ll int e llige ns. O c h d ä r befinner j ag mi gi c ke v id a r e s t yv i di a le ktik e n .

M in vän t y vad skall jag kalla hono m ?- har e m e ll e rtid in ge n skapan de bildfantasi , vad han besitter ä r e n ut o mord e ntlig teknisk s ki c klighe t och träffand e förm åga a tt följa mina anvisningar.

V i arbeta samman ja g gör e n t ec kning oc h h a n o m sätte r d e n i meta ll. Han gö r d e t i c ke alltid pr e cis så som jag skulle göra i händ e ls e jag hade metall e n i mina händer , men i ett par fa ll storartat. Vi h a sa mma uppfattning om konst möjligen är min n ågot m era rörlig . Han beundrar mitt a rb ete, min stil, d.v .s. strukturen , ty, om färg v e t ha n ej m yc ke t.

Men vad är d et så som djupt inne rst inne skiljer oss åt , som gör att jag ibland undviker att e ns träffa ho nom.

J ag tror d e t är skillnaden i livsv illkor och livs e rfar e nh e t , och vad dä rtill hör. Vad vet han om pr e misse rna för d e t konstnärli ga skapande t ? D e t tr ag isk a jag tror han föra ktar d e t djupt och som n ågo t ovidko mm a nd e e ll e r fabulerat. ej ic k e blott a r m a n för honom e n sönde rriv e n själ.

Och för övrigt för vem? D e t lyc kliga tillst å nd e t j ag tror även det ä r för hon o m n ågo t a b st r a kt. Han har et t näst a n semitiskt r ea liFramsidan av pärm till S venskafolk visor, 1925, i ciselera d och fargylld koppar efter far/ aga av GAN; signerad GAN WN. 62,6 X 29,8 cm.

WIWEN 1 IL SSON FÖRE 1930

tetssinne lyc kan är för honom ett rege lbu ndet oc h ti llfr edsställ an d e arbete med punsar oc h plåt, men n ågo t som kan sä lj a oc h ge pängar. H ans li vsmå l är att få bygga e tt hus e ft e r s in a id ee r- som n og oc kså sa mm a nfall er m ed min a Även här m ötas v i fastän p å hur vitt s kilda väga r! D et ä r m e ning e n att jag skall gå in i firman h a ns far är hovjuv e lera r e som tecknar e, som id eg ivar e för allt o rnam e nt a lt arbete.

Genom Folk v isorna so m nu slumrar i sin portfölj har jag ju kommit fr a m till e n so rt s mod ä rngo tisk ornament ik , d e t är den som skall utn y ttj as "

Wiw e n s hu s tru , som o mtal as, h e tt e Gundbor g men k a ll a d es för Lill e m or. H o n var född d e n 2 mars 1905 i H a lmstad och dott e r till bankk a mr e r Axel vo n J o hn s ton e oc h hans hu st ru Gerda , född Segr e ll. De var förlovade , när Wiwen for till P ar is i maj 1924, oc h g ift e sig i Antwerpen (e nligt v igs e lbok e n för Halmstad ) e ll e r i Bri.iss e l (e nligt fa miljen ) d e n 28 januari 1925. Lill e mor stannade i Paris , tills b å da for h e m i maj. Lill e mor " D e t g limmar av g uld i h e nn es inr e", s kriv e r Wiwen till Ernst Norlind-dog tragiskt bar a 26 å r ga mmal d e n 13 januari 19 32 oc h e ft e rlämn a de tv å döttrar , Carin född 1925 och Birg itt a född 19 3 1.

GAN had e i Pari s varit int e nsivt sysselsatt m ed e n svit illustrationer i tusch , akvarell och go u ac h e till Geijer-Afzelius samling Svenska folkvisor , och Wiwen skulle göra pärm e n i cise lera d ko pp a rpl åt. D e t skedde i d e n r edan d å int e rnation e llt känd e s ilv ers m ed e n Georg J e ns e ns ver ksta d i P a ri s, d ä r d e t

som tidigare nämnt s läm nad es plats åt Wiw e n under tre m å na d er för detta arbete, som en !igt J ensen va r " n oget m ed d et bes te Ciselorarbejd e jeg h ar se t " .

P ä rm en m ed s in intrik ata oc h öve rd å di gt rika bild- oc h textframställning m ed d e n romantiskt kubistisk e riddar e n p å framsidan och draken p å baksidan är , somjensen skriver, ett m yc ket elegant ciseleringsarbet e. Detsamma är fallet m ed d e t vå kopp a rreli e fe rn a, Madonnan och Munken , som Wiwen utförde samtidigt efter GA :s förlago r.

"Pärmen bl ev sjä lvk l art precis så som jag v ille ha den , m ed e xakt den relj eflk a raktär som höll figurationen plan , d .v.s. 2-dimensionell." , s kri ve r GAN i sina minn esa nt ec kningar.

Ett annat mindre känt arbete av sa mma karaktär, där d e båda vänCiselerad oclzfargylld kopparrelief, 1925, på baksidan av pärm till S vens kafolk visor, efter far/aga av GAN; signerad GAN WN. 26x 17,8cm.

n e rna har samarbetat, är e n adress si lve r , som överlämnades till grosshand lare C . E. Hc y man i Göteborg på d e nn es 50-årsdag d e n 10 juli 1925 av firmans p e rsonal. D e n förestä ll e r symbo li skt no g d e n b e vingade M e rkurius .

Ciselerad silveradress, 1925, till Carl Erik H eyman, signerad GAN WN. 50 X 30 cm. · Förlagan i go uache oclz guld av GAN i Konstmu seet, Arki v far dekorati v konst , Lund.

Munk , ca 1925 , cisel erad kopparrelief efterfarlaga av GAN , signerad GAN WN. 40 X 28 cm.

Mad onna , ca 1925, ciselera d kopparrelief efte r farlaga a v GAN, sig nerad GAN WN. 40 X 28 cm.

Lund 1925-1929

Un der p erio den 1925- 192 9 då Wiwe n arb eta r i Lund, visa r resu l tatet av sin verk s amh et p å vä rldsu t s tälln i nge n i Pa ri s, i Zu ric h , New York , C h icago och p å sve ns k bott en u t vec kla r han ny a fo rm er. H an t ar det defi n i t iva stege t m ot f rigöre l se och nyskap ande, då han 192 7 bl i r i nn eha vare av fir m an i Lu nd D et är ett l iv l ig t s k ede i ha ns l iv allt ifrån ge m ensk ap m ed GA N t i ll arb etet me d den ny a f ormg i vn i nge n, s om f år ge nom sl ag på Sto ckholm s ut s tälln i nge n 193 0

Ritnin ga r e ll e r a ndr a dir e kt a b e lägg får a tt G AN s kull e h a d e lt ag it a kti vt i d e n 1i ls o n s ka firm a n s p r o duk t io n , v ilk e t ju fö rut s ki c ka d es i GAN:s d a gbo ksa nt ec knin ga r , h a r hit t ill s inte p å tr äffa t s. Å a nd ra s id a n v ittna r GAN:s minn esa n tec knin ga r o m hur v ikti g t t a nk e utb y te t m e ll a n ho n o m oc h W iwe n va r :

" ... oc h d å v i ko m till Lund 1925 hö ll v i fort fara nd e ih o p , oc h gj or d e e n ge m e n sa m ut s t ä llnin g p å Lund s ni v. K o n s tmu se um .

D et va r av sto r b e t y d else få r mi g a tt ko mm a h e m till Sk å n e m å la rn a m ed e n så d a n ka m ra t , lik a i n t e rn a t ione ll so m j ag till s in lägg nin g, oc h lika v illi g at t dr a e n b es tä md g r ä n s m e ll a n s ka p a nd e ko n s t oc h d e n fru k ta n svä rd a dil e tt a nti s m , so m a nn o 194 7, (d å d e tt a s kri ves) fy ll e r utstä llnin gs lo ka le rn a till bri s tning . U nd e r min a å r i Lund 19 25- 1929 va r Wi we n il sso n oc h S t e n B ro m a n min a e nd a till gä n g liga s timul a nti a, i d eras kr e ts tr ä ffa d e jag a nd ra, so m å tmin s to n e så lä nge g lase n kund e t ö mm as förkl a ra de s ig sa mm a n sv ur na m ed oss, m e n va r d e finn s nu , ve t j ag ej ."

D e n fö rut o mt a la d e ut s t ä llnin g e n av Wi we n s oc h G AN:s a rb e te n

äg d e rum p å h ös t e n 1925 i Lund s uni ve r s it e t s ko n s tmu se um GA :s folk v is o r i ko pp a rp ä rm e n ut s t ä lld es d å få r får s t a gå n ge n . G A v isad e oc kså n ä rm a r e 150 o lj e , t e mp e ra oc h a kva r e llm å lnin ga r oc h Wiwe n e t t 30-t a l a r be t e n i s il ve r oc h g uld : s kå la r , vase r , lju ss t a ka r , j a rdini e r e r , as kar oc h h ä n gs m yc k e n.

Vi veca Bosso n h a d e vå r e n 195 8 upp e s in tr e b e t ygs upp sa ts i ko n s thi s tori a o m G A :s folk v iso r för R ag n a r J ose ph so n . U nd e r a rb ete t m ed upp sa t se n va r h o n p e r so nlige n oc h br ev led es i _ ~o nt a kt m ed Wi we n oc h G A . B å d a b e kr ä ft a d e , e nli g t V iveca Bosso n , a tt GA und e r s in fo lk v ise p e ri o d ko m und e r Wi we n s infl y ta nd e oc h "öve r g i c k till d e n d y n a mi s ka zi c k- zac k-linj e n , t ys k a prop o rti o n e r so m dir e kt e l. indir e kt ko m fr å n Wiw e n " I ko pp a rreli e fe rn a ä r ju d e n t e nd e nse n p å t ag li g V iveca Bosso n s kr ev oc kså i br ev till Wi we n e ft e r d e t a tt upp sa t se n ve ntil era t s i ko n s thi s to ri s ka se min a ri e t : " . .. p oä n g t era d es sä r s kilt a tt d e t to rd e va rit ge n o m Wi we n so m GA medve tet s tud e r a d e d e n d y n a mi s k a prop o rti o n e n , d vs . i d e n go ti s ka oc h rom a n s ka ko n s t e n Min fad e r ( Erik Ol son ) p ås t od a tt så to rd e vara fa ll e t Do c k

p oä n ge r a d es oc kså a tt h a n (GAN) lä n ge inn a n r e nt kon s tn ä rli g t intuiti v t a rb e ta t m ed d y n a mik e n i prop o rti o n e n , fas t ä n p å e tt a nn a t m e r a o m ed ve t e t sä tt Av h a n s ko n s t a tt d ö m a to rd e d e tt a va r a fall e t , t y br y tnin ge n intr ä d e r j~ s t d å Wi we n ko mm e r till P a ri s."

Ytt e rli ga r e b e lägg får Wiw e n s b e t yd e lse får GA : I sa mb a nd m ed e n ut s t ä llnin g i Pari s 19 53 a n o rdn a d a v Mod e rna mus ee t , d å Wi we n lå n a t ut GAN-m å lnin ga r , s kr ev d e n d å v a r a nd e mus e ic h efe n P o ntu s Hult en till honom :

"J ag b e r o m ur sä kt för dr öj s m å le t m ed d e tt a å t e r sä nd a nd e. A nl ednin ge n va r a tt v i g ärn a v ill e v isa G A d e nn a m ä rkli ga ko ll e kti o n av m å lnin ga r fr å n 192 8 30 . H a n va r m yc ke t ro a d oc h m yc ke t g la d v id å t e r see nd et, oc h p å p e kad e m ed e ft e rtr yc k d e n s t o r a roll so m N i s p e la d e v id utform a nd e av d e nn a bildt y p ."

Beva r a d e br ev fr å n Wi we n oc h G AN und e r 192 0 t a le t s se n a r e h ä lft oc h 193 0-t a le ts b ö rj a n s p eg la r d oc k v issa m e nin gs m o t sä ttnin ga r i d e r as e n gage r a d e disku ss io n e r o m r e li g io n oc h kon s tt eori .

Ett s lags m o t sa ts förh å ll a nd e ko mm e r oc kså fr a m i n åg r a br ev

från GAN till hans och Wiwens ge mensamme vän, Arvid Källström:

"Jag träffar då och d å Wiw e n även han, tror jag, håller p å att undergå en förändring. Han utst ä ller samtidigt med mig n åg ra självständiga arbeten co rpussaker , vackra, men dock ej tillräckligt givande som konst. Han är bäst då han cise lerar mina mönst e r. " (3 1.8 .25).

"Wiwens konsthantverk står mi g också nära men det saknar dock den rent konstnärliga fantasividd och variationsförmåga, som jag anser oförenliga ( !) med en universell konstform Jag har också n ågo t reagerat mot d e n konstnärliga k van tit et W. tillskriv e r t.ex e n ljus stake, även om dess k va lit et är förstklassig. F.ö. är det väl så att när man varit ensam som jag , i så många år, då hela ens arbetsresultat frampressats under mycket svåra konflikter med li ve t, detta resultat också blir annorlunda än det som framställes i e n trevlig verkstad. Detta är en sak som W. ännu ej förstått." (8.9 25 ).

Det är svårare att direkt visa, hur GAN har p åve rkat Wiwen GAN:s i viss mån negativa inställning till k o nsthantv er k fr amgår ju av br eve n till Källström , och d e n måste vä l oc k så h a kommit fram under GAN:s och Wiwens samtal. Den stora förändringen av Wiw e ns arbete till ett annat formspråk sker också just und e r p e riod e n I 9261930. Naturligtvis har GAN:s inflytande s pel at en ro ll i den processen.

En klart iakttagbar påverkan skedde eme ll er tid på 19 50 -tal e t , d å Wiwen var star kt inspirerad av GAN:s pl a n geo m etris ka m å l eri från början av 1930 -t alet.

at ion i ak vare ll a

utförd ca 1923. W

3 4X23 cm .

Gratul

v GAN med tex t: WIWEN GRATULERAS P Å FÖDELSEDAGEN 1925 ;

iwenfjllde år den 19 maj, kort efter sin återkomst till L und från P aris den 15 maj.

Sakralt silver under 1920-talet

På utställningen i Lunds univerit e ts ko nstmus e um hö s te n 1925 v isad e Wiw e n e n upps ä ttnin g kyr ks il ver , so m ti llh ör Allh e lgo n a ky rkan i Lund . D e n är tämp lad 1925 oc h b es tå r av ka lk , p ate n , v inkanna oc h två ob l ata k ar. D en re prese nt e r a r n ågo ntin g n y tt inom s itt o mr å d e oc h ä r oc kså gans ka 0itigt a vbildad i sa mtid a tid s krift e r. Sve ri ge äger e n ovan li gt rik s k a tt av ky rksil ve r , so m ko ntinu e rli g t har ö k a ts und er å rhundr a d e n a e fter Gustav Vasas ko nfi kat io n e r av ky rkliga m e d e ltid a k a tt e r e ft er r e for mation e n s ge n o mför ande 1527 . Fu nkti o n e n h a r naturli g t va rit utgå n gs punkt e n får ut fo rmnin ge n av

nattvardstyget ka lk en att dricka ur , patenen et t fat får ob later och loc k får ka lk en, ob latasken får för va rin g av ob laterna oc h v ink annan ur v ilk e n man häller v in et i ka lk en D e kor oc h i n ågo n m å n form fö ljer tilarnas väx lin g från r e nässans över baroc k , r o ko ko och g u stav ia nsk stil till e mpir e och n yro ko ko. K yr ks il vret fr å n 1800-ta l e t s senare h ä lft ä r m esta d e ls p åvert och s le ntrianm äss ig t tillv e rk a t F ö r e m å l e n är ofta av profan typ, so m ges and li g kara kt är m e d hj ä lp av kors , kruc ifix och kor s fanor.

B e tr äffa nd e ky rk s ilv e r ö kade und e r 1900 tal ets börj a n a m a rb e tet m e ll an a rkit e kt e r / ko n s tn ä r er oc h g uldsm e d er p å sam m a sätt som i fr åga om profana ä d e lm eta llarb e ten. Äve n o m Guldsmedsaktiebo l agets k o n st n är li ge l e dar e J acob · n g man sj ä lv h a r ko mpon e r a t ky rk si l ver , är han do c k i d e t fall e t

mer känd får sitt samarbete med tid e ns fr a mst åe nd e arkitekter, b l a Gunnar A plund med d op funt s insatsen t ill S:t P e tri kyr k a i Malmö oc h Lars I srae l Wahlman. Till H öga l idskyrkan i Stockholm av I var T e ngbom utförde Ängman 1923 e fter a rkit e kt e n s ritnin gar en uppsätt nin g k yr ks ilv er, som s kull e va ra i sa mkl a n g med a rkit e ktur e n Ett a nn at vä lk änt exempe l är ar kit e kte n O sva ld A lmq vists n a ttv a rdstyg, ut stä ll t p å B a lti s k a ut stä ll nin ge n 19 14 , m ed e tt spe l av fasett e r oc h passformer. Wiwen har d ä r e mot m e d n ågo t e n s tak a und a nta g sjä lv ges taltat d et ky rkli ga s ilv e r , so m ut gått fr ån h a n s ve rks ta d

Allhelgonakyrkans ka lk , so m ä r \ ,Viwens älds t a arbe te av detta slag, är m yc ke t ovan li g till formen. D e n har e n ått k a nti g fot m e d ko nk av profil oc h e n h ög å ttkanti g c upp a ,

Nattuardstyg , 1925, bestående a u kalk, paten (sak na s på bilden ), t vå oblataskar och vinkanna; senare del vis ändrade. l'inkannan h 3 6 cm. Allhelgo11akJ•rka11 , lund.

som v ilar p å små kulor och vidgar s ig upp åt . "Ja g avs kyr d essa kulor ", sade Wiwen 1971 till int e rvjuarna Ann-Charlott ngerwall och Marianne Ekman , so m vårtermin e n 1972 had e upp e e n tr e b e t ygs uppsats Oscar Reut e rswärds konst hi storis ka seminarium i Lund. D e n o mfatt a d e en in ve nt ering av Wiwen ilssons silver i kyrko rna i Lunds stift. D e t kan not e ras , att e n av cuppans fasetter senare har utvidgats till en snås, enligt kyr kovaktmästaren for att ka l ke n skulle kunna användas bättre . Paten e n h a r en till kalk e n svarande åttkantig profil , m e dan d e n hö ga smala vinkannan ä r sex kantigt koni s k m ed plan översida i samma ni vå som avs lutnin gen på det kan tiga h a ndt aget och d en lätt kn ä-ek ta snåsen.

Till A llh e lgonakyr kan gjordes samtidigt två ob l ata k ar. D en ena är ett rektangulärt s krin p å fyra ku-

lor av e n form , som int e är ovan lig i verige und e r 1600-ta le ts förra hä l ft . D e n andra ob latas ke n likn a r den rikt ut s t y rda m e de l tida monstransen i sin l å ng träckthet men är m yc ket e n ke l och rak m ed si n kvadratiska genoms kärning, avfasade k anter oc h hö ga p y ramidformad e lo c k. Äv e n d e n står på fyra ku lor. Vinkannans oc h ob la t as ka r nas kors p å hög stånda r e var ur sprung lig e n tvådimensione ll a , m e d ku lor som avs lu tade korsa r ma rn a. De har senare ersatts m e d t red imension e ll a kors ( två ko r sa r mar ) av d e n t yp, som Wiw e n använder sig av fr å n 1930-tale t och framåt.

Detta Wiw e ns första h e la nattvardstyg tycks han själv inte ha varit helt nöjd m e d D e t v isar ändring a rn a , som int e skulle ha gjorts mot hans vi lj a. Men d e n är ett intressant utslag av d en ex pr ess ioni stis k a sti lvi lj a , som präglade hans arbeten under 19 20 -tal e ts första

hä lft. O c h v issa g rund fo rm e r , t ex i v ink a nn a n finn s , o m a rb e t a d e, i h ans sena r e ky rk sil ver.

Wi we n h a d e r e d a n tidi ga r e rit a t vink a nn o r till d e b å d a m e d e ltida ky rk o rn a i Lund s n ä rh e t , Kn äs t o rp oc h Tottar p , so m öve rl ä mn a d es v id a d ve nt 1923. D es sa ka nn o r h a r en a nn a n for m ä n ä ldr e sve n s k a v ink a nn o r , so m k a n va r a cy lindri s ka m e n i a llm ä nh e t ä r buki ga, p ä ro n fo rm a d e. Fr å n e n rund a d , kr a ftig b o t te n s tr äc k e r d e sig avs m a ln a nd e upp å t oc h avs lut as m e d e tt to ppi g t loc k K a nn a n i T o ttarp s ky rk a ä r fase tt e r a d oc h b o tt e nbr äm et ä r mjukt profil e r a t oc h s exp assfo rm a t. D e t ä r sa mm a profil , so m för e k o mm e r p å m å n ga sve ns ka n attvar d s k a lk ar, t ill ver ka d e und e r 1600-t a le t s s lut oc h 1700-ta lets bö rj a n . M ed u nd a n tag av en v ink a nn a fr å n 1930 i M ag le h e m s ky rk a e fte r sa mm a ritnin g som Tottarps är d etta en form , so m W iwe n in te tar upp se n a r e

A n ta l et kyr kli ga pjäser, so m u tgått frå n Wi we n s ve rk stad , ä r im pon era nd e. En l igt Ang e rwa ll / Ekmans tabe ll er är det fråga om samm a nl ag t 677 fö r e m å l , varav 48 3 i k y rk or in o m Lund s st ift oc h 194 i a nd ra sve n ska ky rk o r . In ve n ter in ge n ut a n fö r Lund s s tift ä r d oc k in te full stä ndi g. D ä r t ill k o mm e r k y rk sil ver fö r S ve n ska ky rk a n i Par is, den i Be rli n oc h d e n i K ö p e n h am n , S k a lh o lt s d o mk yr k a p å I sland och H ess isc h e Old e nd or f i Västt y skland. En l igt u ppg i ft h ar k y rksilv e r också gått till Zululand i Sydafrika.

T vå vinkannor , 1923. H 26 cm resp 25 cm . Knä storps kyrka (t v) och Tollarp s ky rka , Skån e Foten på kannan t h inspirerad av nall vardskalk, daterad 1685, i samma kyrka.

D etalj av Allhelgonakyrkans kalk med kulor och palmellbård mellan cuppa och fot

Världs -

utstä ll ningen i P

aris 1925

Wiwen var i Paris , när världsutställningen öppnade i april 1925. Den officiella titeln var Exposition lnternationale des Arts Decoratifs et lndustriels a Paris 1925. Den hade förberetts länge, och avsikten med den var givetvis att hävda Frankrikes ställning som ledande och nydanande nation i fråga om konsthantverk och konstindustri. Tyskland deltog inte, vilket gav en viss slagsida, eftersom Bauhaus, en föregångare inom modern konstindustri , inte var representerat. Fransmännen ställde som villkor för deltagande, att de ut ställda föremålen inte fick vara stilkopior eller pastischer.

Generalkommissarie för den svenska avdelningen var Gregor Paulsson, då direktör för Svenska Slöjdföreningen. Han har i memoarer och på annat håll berättat om de svenska framgångarna. "Vackrare vardagsvaror" blev både en estetisk och ekonomisk succe med stora försäljningssiffror. Den internationella juryn utdelade d e flesta utmärkelserna till Frankrike, men därnäst kom Sverige Materialet var uppdelat i olika grupper. " Classe 10 " bestod av hantverk och konstindustri i metall. I arkitekten Carl G. Bergstens eleganta, klassicistiska svenska "Pavillon d ' Honneur" utställdes av silver endast några få arbeten, ritade av arkitekten Uno Åhren samt Jacob Ängmans mest kända verk, juvelskrinet "Heliga tre ko-

WIWEN FÖRE 1 930

nungar" , nu 1 ationalmuseum i Stockholm. I bottenvåningen i Grand Palais, där den stora svenska utställningen av konstindustri och konsthantverk hade arrange rats av Bergsten, var däremot många utställare i " Classe 1O", däribland Atelier Borgila, Sidney Gibson, C. G. Hall bergs Guldsmeds AB, Karl Wojtech ochJacob Ängman i Stockholm samt Hugo Lundstedt i Göteborg och den ilssonska firman i Lund, samtliga med ädelmetallarbeten. Lundafirman sände ner till utställningen en pokal med lock , två vaser, en lampa, en röklampa , fem bonbonnie rer , fem skålar, två jardinierer (bordsuppsatser) och en sockerskål. Man får förutsätta , att Wiwen i Paris och fadern Anders ilsson i Lund brevledes hade diskuterat lämpliga utställningsobjekt.

I Gregor Paulssons ganska sparsamt illustrerade svenska utställ ningskatalog finns ett foto av en skål av Wiwen, se sid 43. Den franska tidskriften Art et Decoration hade hösten 1925 en uppskattande presentation av den svenska utställningen, där man mest uppehöll sig vid möbler , inredning, glas och textil. Metallarbetena nämns kort och med e n luftig, lätt patentartad analys" toutes oeuvres inspirees par cet esprit de modernisme traditionnaliste dont je parlais tout a l' heure et qui , nous l'avons vu, es t la marqu e distinctive de !'a rt decoratif suedois " Wiwens silvervaser två av sex fotografier av silverarbeten i artikeln - stämmer dock knappast med karakteristiken traditionalistisk modernism.

Till de svenska deltagarna i "C lasse 10 " utdelade jury n frikos

tigt medaljer i guld, silver och brons. Wiwen fick en guldmedalj. Gregor Paulsson har senare uppgivit, att vid prövningen av jurybedömningarna i en av de högre in stanserna flera domare ville sätta Wiwens silver framför de andra svenska arbetena.

Parisutställningen med dess framgångar gav anledning till flera publikationer och många artiklar, tex Erik Wettergrens L 'a rtdecoratif moderne en Suede, 1925, som · också kom i engelsk upplaga 1927, och Nils G. Wollins Hemmet och den moderna smaken, 1928. Intr essa ntast och mest omfattande vad gäller silver är Åke Stavenows yare svenskt silver, som fyller hela tredje häftet i Svenska Slöjd föreningens Tidskrift 1926. Ake Stavenow utdelar energiskt och nå got förnumstigt ros och ris. Han är då bara 28 år, och detta är början till hans stora engagemang och insats vad gäller svenskt silver både som forskare , som Svenska Slöjdföreningens direktör 1935-46 och därefter som r e ktor för Konstfackskolan.

I artikelavsnittet om Wiwen intar Stavenow en avvaktande hållning. Han är betydligt mer entu siastisk inför arbeten av Jacob Ängman och Erik Fleming.

Stavenow skriver:

"Den en da firma i landsorten , vars tillverkningar visa någon större självständighet, är Hovjuvel erare A. ilsson i Lund. De äro komponerade av Wiwen Nilsson och beteckna onekligen ett mycket anmärkningsvärt försök till en nyorientering mom silversmidet.

Wiwen uid ritbrädet , 1933, med diplom från uärldsutställningen i P aris 1925 på uägg en

Ni lsson försöker lanc era en rent m od ern ist is k st il , som överallt på d e utstä ll ning ar d är d e förekommit väckt ett v isst upps ee nd e. Som a llt n y tt h ava il ssons sa ker rönt både opposition oc h e rk ä nn ande. Man har reagerat för d e n ex pr ess ion is tiska formen, bakom vi lk en skymtar fritt omskapad Werkbund oc h tysk modernism och mot slarv i det r e nt tekniska utförand e t , oc h m an har i andra läg er b e undr at djärvhet e n och r e nh e t e n i linj erna. Otviv elakti g t h ar ils so n und er de två se nast e åren funnit s in sti l och genomfört den med större klarh et och pregnans.

Som goda exponenter för Nilssons senaste silversmide avbildas h ä r en skål och en samling altarkärl (sid ·43, 57). Skålen far sin karaktär av den djärvt utvikta kanten och,

lik so m a lt ar kä rl e n , av d e h å rda , s k arpa formerna. Vinkannan är hög och sma l som en pelare oc h kr önes av et t hö gt och okonstnärli gt utbi ld at kors. Man känner sig ej rikti g övertygad att det material , som b e handlats p å detta lit e torra sätt som här är fallet, ver kli ge n är s il ver. Obl atas ke n och kalk e n äro komponerade i samma anda, en an in g för outrerade i formg ivninge n m e n ändå intr essanta som ex p erim e nt . En li g t min m e ning har ils son lyc kats bäst i d e s k å la r , vaser mm som expo n era d es av K onsthantverkarnas Gille på Bygge och Bo-utställningen Lilj evalchs konsthall 1926

Gr ego r P a ul sso n till Anders i lsson, daterat den 6 a u g u sti 192 6. P a ul sson beklagar " d e yt tr a nd e n , o m där fålld es," och s kri ve r att "de smärtat mig lik a djupt som Di g. I nnan jag reste bort, (t ill or dam e rik a) hade jag e tt sa mt a l med författaren, varv id jag fann h a n s ås ikt e r om d et mod e rn a sven ska si lvret vara i stort sett överens s tämm a nd e med mina . J ag trodde därför, att j ag tr ygg t kund e ge min m edhj ä lp a r e bemynd iga nd e att införa upp satse n i t id s krift e n e ft e r min resa, utan att jag sjä lv l äst den. " P aulsson anser det oc kså lämp li gt, att h an "v id en e n are tidpunkt sjä lv s kri ver e n arti ke l om Dina och Vivens arbete n. "

I Lund blev man sårad över artikeln. Det framgår av ett brev från

"D et gjor d e h a n oc kså m e n först 193 1, i Svensk H a nt ver kst idnin g, och då behandlades en helt annan

produktion av Wiwen , nämligen den från tiden omkring 1930.

Den svenska succen p å Parisuts tällningen 1925 medförde inbjudningar till andra länder. Wiwen d e ltog i Svenska Slöjdföreningens utställning av svensk konstslöjd oc h konstindustri , som öppnades p å Metropolitan Museum i New York i januari 1927 och som därefter gick till Chicago och Minneapolis. Han deltog också i utställningar 1926 på Malmö museum och i Ziirich , för att nu nämna de viktigaste I Th e Chicago Evening Post Magazine i september 1928 recenserade Charles Victor Knox Slöjdföreningens utställning. Knox är allmänt berömmande i sin recension, men speciellt ägnar han sig åt Wiw e n , som enligt hans mening hade kommit närmar e "the

Ättafotografier som 1926 sändes till Goldsmiths' H all i London far att iagå i dokumentationsarki vet där: Jjra skålar, bonbonniere , skri n, vas och lampa ; vas modelle n representerad på världsu tställn ingen i Pari s 1925

essential spmt of modernism" i sina arbeten än någon annan sil versmed. Han beskriv e r också entusiastiskt ett vackert (delicate ) ving l as, som e ft e r en minuts betraktande får ås k å daren att glöm ma funktion e n och se d et som en skulptur, som fröjdar ögat och tillfredsställer själen.

Goldsmiths ' Hall i London , som tillhör The Goldsmiths ' Company , är en vördnadsvärd institution med medeltida anor. Där anordnas utställningar av silver och smyc ken , men där finns också en stor och intressant samling av guld smedsarbeten och e tt bibliotek med ett omfattande internationellt fotoarkiv över ädelmetallarbeten. Efter Parisutställning e n 1925 fick den Nilssonska firman i Lund en förfrågan om fotografier av sin pro-

duktion. Nio eller tio fotografier sändes 1926 över till London och av dessa finns åtta stycken fortfarande kvar i arkivet.

Fotografierna ger en intressant bild av vad Wiw e n och hans far ansåg som r e presentativt för verksamheten vid den tiden. Det är bonbonnieren , skå l en och vasen, som har lyfts upp och stöds av de tunna spindelartade benen. Det är d e t r e ktangulära skrinet med sitt toppiga lo c k, krönt av e tt genom brut et, solfjädersformat ornament och b o rdslampan med sin å ttkantiga, fasetterade fot. Där är också nattvardssilvr e t från Allhelgonaky rkan och den eleganta ovala fasetterade skålen med sitt utdragna brätte.

Urvalet stämmer ganska väl m ed d e mest förekommande före-

Bränn vins kalk, 1928, sannolikt av den typ som recenserades i The Chicago Evening Post, sid 63. H 16,8 cm. Kulturen , Lund.

målstyper, som är antecknade i arbetsboken för 1925, vilken enligt gällande förordning skickades in till Mynt- och justeringsverket i Stockholm. I arbetsboken förekommer också bl a ljusstakar och brännvinsglas.

Recensenterna, som är hantverksmässigt okunniga, klagar under den här perioden på dåligt utfört arbete, vilket naturligtvis är felaktigt. Såväl Wiwen som hans far hade en gedigen utbildning och var ytterligt angelägna om att åstadkomma en perfekt produkt.

Ljusstake med ciselerade orname,zt av samma typ som på Lunds stadsfullmäktiges ordfarandeklubba; modellen representerad på Göteborgsutställningen 1923.

Men Wiwen använde sig av nya former uppåtsträvande, skulpturala som tydligen har verkat främmande. De stred mot den kvardröjande senjugendlinjen och även mot den 20-talsklassicistiska stilen och art decotrenden hos andra svenska silversmeder. Inte heller ser man någon större likhet med Bauhaus sakliga modeller till konstindustriell produktion av framför allt nysilver. Och även om Wiwen vid den här tiden mycket mer än senare använde sig av dekor , tex på den nästan helt orna-

Vas, 1923; modellen representerad på Göteborgsutställningen 1923 och på världsutställningen i Paris 1925. H 22,5 cm.

menttäckta ljusstaken , eller av avdelande bårder skilde den sig starkt från Jacob Ängmans och andra svenska silversmeders figur- och blomdekorer i gjutet eller ciselerat arbete.

Det finns en föremålstyp som tillverkades under 1920-talet i den Nilssonska verkstaden och som idag ter sig ganska märklig Det är bordslampan av silver, som försågs med en större eller mindre skärm av siden eller av siden och broderad tyll. Den förekommer också i försäljningsannonser, bl a i den ex-

Lampa , 1927, med skärm av rosa siden och tyllspets Wi w en skä nkte Lampfoten till sin sys ter Edith Finngå rd, so m sydde skärmen H 57 cm klus iva Bonni e rs V ec kotidning. W iw e n l är sjä lv ha skrattat å t företee lsen senare i li vet. M e n d e n låg p r ec is i tid e n . D e t fanns då et t

e normt intresse for utformning e n av d e n e le ktriska be lys ning e n i h e mm e t. P å P a ri s utställningen 1925 fanns e n h e l sve nsk avde lnin g

Lampa , 1927, utan skärm. med belysning, formgiven av bl a Carl G. B ergste n . I Svenska Slöjd för e ningens Tidskrift visades bordslampor av P etrus Forsb e rg och Elis Bergh i järn och brons med t ygs kärmar, kompo n e rad e av Handarbet e ts Vänner. Men bordsla mpor av si lver torde inte ha varit så van li ga, trots att tex Gulds m edsakti e bolaget en li gt kat a log er 1929 och senare så ld e sådana med tillhörand e t y gskärm. Wiwens lampor tillv e rkades dock i ett int e obetyd li gt a nt a l.

Ofta dispyter, Wiwen fick ta över

Wiwens systerdotter upplevde som barn och hörde av sin mor, att vViwen och h a n s far ofta var i dispyt om ti ll verkningen. D e föremål, som fadern försvara d e oc h so m Wi wen sjä l v inte gi ll ade, k a ll a d e h an för " mostrar ". Så små nin g om beslöts att Wiwen s kull e över t a verksamheten. H a n anmä ld e s ig den 14 m a r s 1927 t ill Mynt- oc h ju s t er in gsver k et i Stockholm som innehavare av firman A. N il sson, J. P. H asse lgre n s Eftr. Wiwen Nils son. H an begärde samtidigt att få inr eg ist r e r a stäm pl arna WN och W. NILSSON , m endådevaru pptagna, behöll Wiwen fa d erns

stämp lar. R edan tidigare h ade h a n som ti ll ägg s lagit stämp l a r med init i a lerna WN. Se v id are stämpe l avsn itt et på sid 224. År 19 41 o mbild a des firman till Wiwen Nilsson Akt iebo lag. Ett a nn at bolag Aktiebolaget Wiwen Nilsson Export bildades 1945. Avsikten var att efter andra vä rld s kri get få i gå n g en ex p ort av tillverkningen till framför a llt USA , men ver k sa mh ete n torde int e h a fått n ågon stö rr e omfattnin g. Från 1950 var rörelsen i varje fall v il an d e.

Wiw e n utn äm nd es 1928 ti ll kun g li g h ovj u ve l erare.

D e n 14 d ece mb er 1928 an m ä ld e Wiwen till Mynt- oc h justeringsve rk et, att h a n ämnade öpp n a e n försä ljn in gsfi li a l i Malmö. Fadern , som h a d e s kilt sig fr ån Wiw e ns mor och l ä mn at s in a förtroendeuppdra g i Lund , skull e förestå a ffär e n.

Fasetterat skrin med genombruten lockknopp , 1929. H 5,2 cm.

Sk ål, 1932, med åtta fasetter och utsvängt bräm. D iam 20cm.

Fasetterad skål på.fyra kuifötter, 1927. H 21 cm Kulturen , Lund. Skål med samma form men 8 cm lzögfarekommer i Guldsmedsaktiebolagets katalog 1927.

D e n låg p å Ad e lgatan. Enligt e n t idnin gsa rtik e l i n ove mb e r sa mm a å r var e n förnämlig sa mlin g av s ilve rh a ntv e rk a n o rdn a d d ä r , m e n a ffä r e n " tillh a ndag å r " äve n " d e n ko n s tintr esse r a d e a llm änh e te n m ed m å lnin ga r av ko n s tn ä r e rn a Joh a n sso n (Johan Johansson ), Sch y l oc h Adrian il sso n ". Fili a le n upphörd e e ft e r ett par å r.

Frigörelse, nytt formspråk

Det ka n int e va r a n ågot tvivel o m att Wiw e n s övertagande av firman inn e bar e n frigör e lse och e tt n ys kapand e und e r 1920-ta le ts se n are å r , vi lk et m a nifeste r a d es p å Stoc kh o lm sutstä llnin ge n 1930. Men p å g rund av e ft e rfr åga n fr å n kund e rn a fortsatt e para ll e llt produkti o n e n av ä ldr e t y p , inklu sive e n s ta ka s p ec ialb es tä llnin ga r av s tilkop ior. M e ll anformer p å väg mot d e t n ya för e komm er naturligtv is också. Vidar e k a n not eras n åg r a s m å sk å la r m e d 1920-ta ls pr äg la d form. S kå la r , som m ä rkli g t nog tyc ks vara id e ntisk a m e d d essa, ä r av bildade i Guldsm ed sa kti ebo la ge ts kata loge r for 1927 oc h 19 33. D e ev e ntu e ll a kontakt e r , som föreko m vid d e n h ä r tid e n m e ll a n Wiwe n oc h bo laget, komm e r förhopp ningsvis att r e da s ut av e n forskare , o m for n ä rv ara nd e a rb e tar m e d dess histori a .

En b ö rjan till e tt n y tt formspråk e r m a n i ka ffese r v ise n , som av bildas i Sv e n s ka S löjdfore nin ge n s T id s krift r e d a n 1926 . D e n helt ge

n o mford a fas e tter in ge n i d e n hö g r esta , s lan ka ka nn a n m ed tillh ö rande g r ä ddk a nna oc h soc k e rsk å l för e bådar d e e lega nt a buki ga ka nn o r m ed m e r sa ml a d form , so m s ka pa s n ågo t se n a r e oc h som b lir

e tt av k ä nn e m ä rk e na for Wiw e ns m ästers kap P å d essa h a r också d e n stadiga och n ågo t t y ngand e fo t e n förm in s ka ts , oc h d e t kanti ga handt aget m e d värm e iso lera nd e e lfe nb e n s pl atto r h a r e r sa tts av e tt

Kaffeka nna 1927, m ed handtagsbeslag och lo ckknopp a v elfenb en , i ngår i servis m ed grä ddkanna och sockers kål ; m ode ll en prese nterades 1926 i S ve nska S l öjdfareninge ns Tidskrift H 28,5 cm

Skål , 1929, med fot i åtta fasetter, av en typ so m senare kallas " Kun gaskålen". D iam 23 , 7 cm. halvcirkelformat handtag av ebenholts . Lockknoppar och beslag av elfenben hör 20-talet till hos Wiwen, från 20-talets slut och framåt dominerar den svarta ebenholtsen, som på ett helt annat sätt ger relief åt silvret.

D e t är inte ovanligt med fasettering av si lverytan under 1920-talet,

20 ,5 cm

tex p å arbeten fr å n kända parisfirmor. J ea n Puifor cat och d a nsk e n Christian Fjerdingstad, som var anstä lld hos Christofle, tar upp den tekniken i vissa arbeten. D et gör också Erik Fleming i stockholmsfirma,n Borgila i exe mpelvis en åttkantig kaffekann a m ed rak a s idor på Parisutställningen 1925 . Ingen genomför d e n dock så omutligt kons e kv e nt och nästan utan andra dekorati va tillsatser som Wiwen. Fas e tt e rin ge n löp er över d et vä l vda l oc k et ner över snås oc h kanna oc h mynnar ut i fotkanten. En annan k affeservis kommer trolige n till n ågot senare. D et första kända exemplaret är stämp lat 1928. Det är en betydligt kr aftigare , åttkantig kanna med raka sidor. Tillhörande gräddkanna och

sockerskål är i samma utförande m en förhållandevis låga.

En skål, som bl ev e n klassik e r , skapades också vid den här tiden. D en förekommer i Svenska Slöjdför e ningens Tidskrift 1928. Det är e n ganska låg , generöst öppen skål på e n å ttkantig , svagt konkavt välvd fot . Runt mynningen löper e n godronnerad bård , som på andra skålar av samma typ har ersatts m ed e n löp a nde hund- e ll e r en stiliserad palm e ttbård . Sk å l e n förekom m er so m e nda bild i e n liten reklamfolder, som Wiw e n lät trycka, tro li gen 19 5 1, på svens k a oc h e n ge lska. D e n kall as d är för "Kungaskå len", vilket kan ha sin förklaring i att Gustav VI Adolf enligt en förteckning av Wiwen ägde en sådan skå l.

Detalj av den stiliserade palmettbården runt skålens bräm; flera va rianter av brämbård förekommer.

Kaffe- eller tekanna och sockers kål , 1928, med handtag och lockknopp av ebenholt s. Kannan h

Kaffeservis, 1931, med handtagsbeslag och lockknopp av ebenholts. Kaffekannan h 29 cm.

Sportoch idrotts priser

Spo r t oc h id ro tt s pri ser in g i c k so m e n del av so rtim e nt e t i d e s tor a g uld s m e d sfirm o rn as k ata l o ge r. D et ä r b äga r e oc h p o k a l e r , dr yc k es k a nn o r oc h urn o r mm av va ri e rand e s to rl e k oc h fo rm , indus triell t oc h sl e ntri a nm äss igt till ve rka d e . I sa mb a nd m e d m e r ex klu s iva a rran ge m a n g so m k a pp seg lin ga r oc h bilt äv lin gar bestä lld es ibland s p ec i a lri ta d e pri se r , so m ofta bl ev öve rdri ve t m ag nifik a m ed kraftfull orn a m e ntik i n y r e n ässa n s

e ll er jugen d . Me d d e två id ro t ts priser, so m W iwe n rita d e vi d 1920-tal e ts s lu t , b r öt h a n m e d d e n tra di t i o n en g e n o m a t t s k apa s tr a m t ut for ma d e pj äs e r av h ög k o n st n ä rli g k va li tet.

Lu n d s U ni vers it ets Gy mn ast ikoc h Id ro tt sfö r e nin g ( L U GI ) b e gär d e i s kr ive l se d e n 12 a pril 1928 , att A k a d e mi s k a F öre nin ge n s kull e ge ett a n s lag o m h ögst 6 00 k ro n o r till ett va ridrin gs pri s, v ilk et bi fö ll s. D e t s kull e ut göra p r is i e n dr ag k a mp s t äv lin g m e d å tt a m a n na l ag m e ll a n s tud e ntn a ti o n e rn a i sa m b a nd m e d va lb orgs m ässo fi ra nd e t.

D e n v inn a nd e n a ti o n e n s kull e få sitt a v id d e t fr ä m s t a b or d e t , n är vå r s p exe t p å kvä ll e n fr a mförd es

A k a d e mi s k a F ö r e nin ge n s stora sa l. D essuto m , på p e k a d e L UG I , s k u ll e in s ti fta nd e t av d etta p r i s " v e rksa mt b id raga till a tt s timul era intr e sse t fö r n y tti g k ro pp s kultur bl a nd Lund s s tud e n te r. "

R ed a n d e n s i s t a a pril sa mm a år s t od pri s p o k a l e n bl ä nk a nd e p å d e v inn a nd e vä rml ä nnin ga rn as bord i St o r a sa l e n , så ä r e nd e t m ås t e h a va rit vä l förb e r e tt. Dr ag ka mpspok a l e n ä r ca e n h a lv m e t e r hö g. D e n h a r ra k a sid o r oc h v id ga r sig svag t upp å t. D e n ä r ind e l a d i fa se tt e re n fa se tt för va r oc h e n av d e tr e tton n a ti o n e rn a , v ilk as va p e n ä r c ise l era d e oc h gravera d e runt m y n nin ge n . Enli g t s t a tut e rn a öve rl ä m n a d es d e n 19 56 slutli g t till Sm å

T oddyglas , 1929 , med glasi nsats och sle v ( s tule n); utst äll d på K ul tu renu ts täll ningen 1929 och Stockholmsutställningen 1930. H 2 1,5 cm. M edicinska F öreningen , L und

T vå dragkamp spokaler, 1928 resp 1957, med L unds stude ntkårs nations vapen. H 46 cm. P okale n t v ställdes ut p å K ul tu ren ut ställninge n 1929 och S tock holm sutställningen 193 0. Småla nds nation, deponerad p å K ulturen, L und. P okale n t h, L unds studentkår.

lands nation , so m d å h a d e vunnit tolv gå n ger. Till 195 7 å rs sista ap riltävlingar fanns e mell e rtid e n ny likartad pok a l att kä mpa o m. Den är ä nnu elegantare med nationsvapnen i planrelief, en t e knik

WIWEN FÖRE 1930

so m Wiw e n börjad e till ä mp a först p å 1940-tal e t.

Ett annat vandringspris gjordes 19 29 till venska Motorklubb e n s Malmöavdelning , ka ll ad Lundapok a le n . D e t är e n å ttkantig , uppåt s kr å ddad pokal m e d e tt halvsfariskt lo c k Lockknopp e n består av Motorklubbens märk e, so m delvis är e malj erat Till tävling pri tagarna utdelades miniat yr pok a ler.

B å d e dra g kampspokal e n och Lund a pok a le n h a r formmässigt varit utgångspunkt for m å nga av Wiw e ns senare a rbet e n.

P å d e n stora utställningen Konst , indu tri och h ems löjd i Vita hus e t p å Kulturen so mmar e n 19 29 visades båda pok a le rna m e n också

fl e ra andra silverarbeten , som skulle uppmärksammas på Stockholmsutställningen följande år.

Ett m e ra speciellt föremål på utstä llnin ge n är toddyglaset med silverho lk och handt ag i form av Eskul ap ii ringlande orm . Det utförd es 1929 for Medicinska Föreninge ns räkning och invigdes samma år p å Stora Toddydagen , som går av stape ln första lördagen i apri l varje å r m e d stora upptåg av lundamedic in arna. D et är ordförandens privile g ium att vid festen på kvä ll en dricka ur detta toddyglas.

Pokal , 1929, va ndring spri s i Svenska Motorklub bens Malm öa vdeln ing , kallad lundap okal en; utställd på K ulturenutställningen 1929 och Stocklwl msutställningen 1930. H 53 cm

IViwens monter med co rpu sarbeten /J å utställningen på Kulturen / 929 ; mångafa remål återkom mer senare, I ex på Slockholmmlställningen 1930

Stockholmsutställningen 1930

Ett N ationalmu se ik öp blev ge nombrott et far W iwe n N ilss on p å S tock holm sut stä lln inge n, där hans st il fic k mång a p ressr osor.

H an har drivit enke lh eten ti ll si n sp ets me n också till höjden av raffin emang, skr ev Go tth ar djohan ss on i Ord och B i ld.

En mångo rd ig p olemik och delt aga nde i en kata strof vid Djurgå rdsbrunns vik en avs luta de S tockh olm sut stä lln inge n.

Allt se d a n P ar is ut s t ä llnin ge n 1925 oc h d e sve n s ka fr a mgå n ga rn a d ä r h a d e m a n pl a n e r at a tt göra e n sto r sve n s k ko n s tindu s triut s t ä llnin g i St oc kh o lm . D e n ö ppn a d es i m aj 1930 oc h h a d e d e n o ffi c ie ll a tit e ln S toc kh o l m u ts t ä llnin ge n 1930 av ko n s th a nt ve rk , ko n s tindu st ri oc h h e ms löjd . Tit e ln lå te r in te a n a d e t v id a g r e pp , so m h a d e tag i ts, m e n d e t fr a m gå r av p rog r a m fö rkl a rin ge n . Ändam å le t m ed ut s t ä llnin ge n va r n ä mli ge n a tt "ås kåd li ggöra Sveri ges in sa t s i nutid e n s sträva nd e n att m e d till go d ogö r a nd e av ko n st n ä rliga kr a ft e r fö rl ä n a å t b ostä d e r oc h b o h agsfo r e m å l e n go d kva lit et oc h e tt till t a la nd e u tsee nd e ... " . Utstä llnin gen inde l ade i tre gru pp e r : I . a rkit e ktur mm , 2. gato r , t r ä d gå rd ar oc h a m får d s m ede l sa mt 3. b o h ag, i v ilk e n ko n s th a ntve rk et n at urli gt in g i c k . Grego r P a ul so n va r gene r a lk o mmi ssa ri e. I ut stä llnin gs h a ll 14 s t ä lld e W iwe n ut till sa mm a n s m ed W A. Bo lin , Ate li er Borgi l a, G ul dsme d sa k t iebo l aget, C . G. H a ll berg oc h andra Stoc kh o l m företag Som van ligt d e l tog enda tett fåta l g u lds m eds fi rmor frå n and r a de l ar av l a n det . I h uvud kata logen for utstä ll nin ge n nämns av Wiw e ns ar-

b ete n e nd as t d rag ka mp s p o k a l e n , Lund a p o ka le n oc h to dd yg la et , men rece n s io n er oc h ill us t ra ti on m ate ri a l fr å n ut s t ä llnin ge n ge r e n ko mpl ettera nd e bild av h a n s u t s t ä lld a p ro dukti o n.

D et m ås te a n ses so m e tt ge n o m br o tt fo r Wi we n i S toc kh o lm , a tt a ti o n a lmu se um ink ö pt e h a n s r a ka, sex ka n t iga t ed osa m e d se xk a nti g e b e nh o lt s kn o pp oc h h a n s g r ac i la o kt ogo n a la vas m e d ut svä n g t b r äm. Å ke Stave n ow ink ö p te i ege n s kap av t f före tå nd a r e fo r ko n st h antver ksav d e lnin ge n på ationalmu e um de a ilverpjäser oc h ytter ligare to lv av d e u tstä lld a fci r emå l e n , for m g iv n a av bl a j acob Ängm a n oc h Er ik F le min g.

D e t ä r intr essa nt a ttjämforaj a co b Ä n g m a n s s k å l oc h Erik Fl e min gs ka ffese r v is m ed Wi we n s a r b e t e n. D e ä r a ll a för s tkl ass iga ex p o n e nt e r fo r sve n s kt s il ve r s mid e , m e n W iwe n s s il ve r h a r e t t lät t a r e

Vas , 1930, och tedosa , 1929, ut stä llda på St ocklwlmsut ställningen 1930 och inköpta av Nationalmu se um , Sto ckholm. H 30resp 15 cm Modellerna representerade redan på Kultu renu/s tälln inge 11 1929

Skål av J acob Ä ng ma n, Stock holm , utställd på Stockholmsutställningen 1930 och inköpt av Natio nalmu se um , Stockholm.

K affese rvis av Erik Fl emi ng, Stockholm , utställd på S tock hol ms uts täll ningen 1930 och inkö pt av Nationa lmuseum, Stockh olm

a n s lag oc h fall e r d ess ut o m p å e tt h e lt ann a t sä tt in i d e t n ya funkti o n a li s ti s ka pro g r a mm e t. D e t s tilm äs si g t m es t ava n ce r a d e för e m å le t av Wiw e n s ut s t ä llnin gs pj äse r ä r e m e ll e rtid e n sexs idi g v ink a nn a p å e n låg, indr age n fo trin g m ed lä tt profil e rin g K a nn a n h a r form e n av e n s t y mp a d ko n , d e n ka nti ga s n åse n avs lut as upptill i r a k linj e m e d d e n fl a t a öve rd e le n , d ä r loc ke t ä r infällt , oc h m ed d e t ö v r e fäs t e t till d e t h a lvc irk e l fo rm a d e h a ndt age t av e b e nh o lt s. D e t ä r form e r av s tr ä n g t geo m e tri s k ka rakt ä r , so m h a n p å o lik a sä tt ko mm e r a tt s p e la m ed i fort sä ttnin ge n . St ave n ow s kri ve r i s in a rtik e l i S ve n s k H a nt ve rk s tidnin g o m s il ve r oc h n ys il ve r p å St oc kh o lm s ut s t ä llnin ge n , a tt Wi we n s "st il ä r k a n s k e d e n intr essa nt as t e oc h m o d e rn as t e p å h e l a m e t a llut s t ä llnin ge n ... "

M e n h a n s kri ve r oc kså: "Nog vo r e d et roli g t a t t n ågo n gå n g se h a n s s il ve r mjukn a i e n lit e n c isele r a d bl o mm a e ll e r a nn a t o rn a m e nt. "

G o tth a rd J o h a n sso n ä r o d e la t p os iti v i Ord oc h Bild: " M es t p e rso nli g oc h ko n se kve nt i s in fo rmg iv nin g ä r o t v ive l a kti g t Wi we n il sso n , so m dri v it e nk e lh e t e n till s in s p e t s m e n oc k så till h öjd e n av ra ffin e m a n g ."

Enli g t Gu s t a f Näss tr ö m i Stoc kh o lm s D ag bl a d v isa r Wi we n bl a, "a tt e tt va nd r in gs pri s i dr ag ka mp ka n fö rl ä n as ra n g oc h vä rdi g h e t av ko n s t ve rk ".

M e n tro ts fr a m gå n ga rn a und er d essa 30 -t a le t s fö r s ta å r fi c k Wi we n n a turli gtv is oc kså kritik , oc h d e n fa nn h a n s ig int e s till a ti ga nd e i I br ev till To r g n y Sege r s t e d t i Gö t e b o r gs H a n de ls oc h Sj öfa r ts tidnin g kl aga d e h a n p å e n a rtik e l av t id-

nin ge n s ko n s tkri t ik e r Bir ge r B äc ks tr ö m , d ä r d e nn e utt a la t s ig n ega ti v t o m vViw e n s a rb e t e n .

A tt d e t äve n d e nn a gå n g s kull e bli e n du e ll m ed ga~ le a nt ago ni s te n Efr a im Lundm a rk , ä r in ge ntin g a tt för vå n a s ig öve r Lundm ar k r ece n se r a d e si lv r e t p å Stoc kh o lm s ut s t ä llnin ge n i såvä l S ve n s k G uld s m ed st idnin g so m i tid s kri f t e n Boe t. Nä r d e t gä ll e r Wi we n , ä r h a n fö ga m e r e ntu s ias ti s k ä n l 923: " H ovju ve lera r e Wiw e n N il sso n , Lund , a rb e t ar äve n h a n b e h ä r s k a t , ka n m a n säga, m e n i h e lt a nn a n m e nin g ä n n ä r d e t gä ll e r Bo r g il a Fl e min g . P å jubil e um s ut s t ä lln in ge n i G ö t e b o r g 192 3 v isa d e N il sso n n åg r a pj äse r , so m j ag h a d e a nl e dnin g k ara kt e ri se r a un gefä r so m pl å t s lage ri. Lund e n sa r e n s s tr äva n e ft e r d e n n ya tid e n s n ya fo rm va r g l ä dj a nd e äve n o m d e n va r o till å tli g t n o n c h a la nt m o t d e t ä dl a m a t e ri a l e t. Till d e nn a ut s t ä llnin g h a r il sso n gjo rt e tt p a r h ög res t a p o k a le r oc h k a nn o r , so m gö r a m a t e ri a le t m era h e d e r äve n o m m a n fo r t far a nd e p å minn es o m pl å t s ki vo r , pl å tr e m so r oc h pl å tsaxar. Ma n få r int e g lö mm a, a tt d e t ä r os kö n t m e d fin gerav tr yc k p å s ilve r. E n t e oc h k a ffe ka nn a se r int e ap titli g u t, o m d e n h a r n ågra t u m m a r p å s in buk. Orn a m e nt e t k a ns ke h a r e tt v iss t b e r ä tti ga nd e !

N il sso n i Lund h a r o t v ive la kti g t lä rt e n d el av Wi e n s s il ve r s m ed e r , J ose ph H o ffm a nn s infl y t a nd e r äc ker än nu . "

D e t ta s to d i se pt e mb e rnumr e t av Sve n s k G uld s m e d s tidnin g, Wi we n svara d e i o k tobe rnumr e t :

bo r g l 923. D e t fö r vå n a r mi g ege ntli ge n , d å rece pti v it e t ä r b e t y dli g t lä tt a r e ä n p ro dukti v it e t. Min s tr ä va n ä r t. o. m. g l ä dj a nd e ! M e n n o nc h a l a n se n m o t m a t e ri a let ä r n a turli g t v is e n d ö d ssy nd i vå r a d aga r. Sil ve rp sy ko log i! K o n s t ?

I ) D e t är pl å t s il ve r s m e d e n a rb e t a r m ed ; d e nn a fo rm av m a te ri a l är r e d a n e n s tr ukt iv for m oc h d e t li gge r n ä rm as t till h a nd s a tt ur d e nn a byg ga upp s truk tiva ting. I d e n pl a n e r a d e pl å t e n li gge r e tt s p ä nnin gsvä rd e so m full s t ä ndi g t m otsva rar d e n håltomm a co rpu se n s k a r a kt ä r. Till s killn a d fr å n m od e ll era d oc h gj ut e n m e t a ll , so m ve rk a r ge n o m s in massivi tel.

2) D e n a rti s ti s ka, a rtifi c ie ll a hud , so m h a mrin ge n ä r , h a r ic ke m e d sa k e n s t e kni s ka fr a m s t ä llnin g a tt göra, t y d e t ä r ic ke d e n .urs prun g li ga finpl a n e rin ge n so m s itt e r kva r . H a mrin ge n ka n endas t m o ti veras ge n o m svag h e t e r i form e n. ( H ä r hj ä lp a in ga p ro t es t e r , i c k e e n s e n gå n g fr å n h a nt ve rk a r e).

3) Orn a m e nt e t s k a ll log is kt oc h kl a rt växa fr a m 'i nifr å n ', ur d e n s trukti va co rpu se n , d .v.s. h a sa mm a st rukt iva ka r a kt är. D å s t a nn a r ic k e r y tm e n h e lt pl ö ts li g t av e n 'av n a tur e n in s pir era d ' kn o pp (l å n a d oc h förs tö rd! ) Fin ge r av t ryc ke t får h e lt s t å för d o kt o rn s r ä knin g oc h för s lage t att s ky la buk e n m ed e n ' lit e n bl o mm a' t yc ke r j ag int e ä r v id a r e a ptitli g t oc h h a r nu m yc ke t lit e t m e d t e oc h ka ffe dri c knin g a tt gora.

Va d W ie n s s il ve r s m e d e r b e tr ä ffa r h a r j ag et t sy nn e rli ge n go tt sa m-

"

D et t yc ks vara j ag oc h int e N i so m h a r ut vec kl a ts m es t se d a n Gö t e

Vi11ka11na, 1930 , sexka nt ig , Wiwens mest ge nomförda modernistiska arbete på Stockholmsutställ11i11ge11 1930. H 28 cm.

vete, men även när det gä ll er k onsthantverk tycks hi stor ik erns uppgift vara begränsad till 'motivets vandring genom tiderna'. Hur i så fall en konstnärlig värdesättning?

D et är fråga om en kon stnärlig materialkunskap och icke o m en artistis k stoffpsy kol ogi. "

Lundmarks l ånga replik i samma numm er visar på full stä ndi g oförståe lse för Wiwens arg um ent m e n utmynnar i e n fråga av intr es se:

"T ill si st. Varför framhåller hr Nilsson särski l t, att det här är fråga om konsthantverk d å ju hr Nilssons strävanden gå i riktning mot konstin du stri ( vilket också är bra och fullt tidsen li gt)? Hr Ni l ssons uppfattning om sitt y rk e tycks vara verkstadsingenj örens oc h fil osofe n s i förening mera än kon st h antve rk a r e n s. Vad d et ä r för skillnad på konstnärli g m ateria lkun s kap och artistisk stoffpsykologi vet jag int e. Wiwens mångordiga svar i novembernumret en li gt Lundmark en dast "e n fortsättning av djupsinnigheterna i det förs ta brevet" avslutas med d e klaration en att han " ic k e strävar 'mot konstindustri' trots att det 'är bra och fullt tidsenli gt', m e n oc k så att jag ser någonting mer i konsthantverket än en ti ll det manuella begränsad impressionistisk ek le kti cism."

Wiwen deltog eme ll ertid också i ett annat, mycket omtalat arrangemang på Stockholmsutställningen. I brev till Wiwen den 31 juli 1930 meddelar konstnären Otto G. Carlsund från Stockholm, att " han håller på att sätta igång en lit en manifestation av nutidskonst, måleri

och sku lp tur". Han s k river vidare: "Det är ett särdeles gott minne jag har av dina saker som du höll på att skulptera i Paris någongång 192425 och det vore förbannat hyggligt av dig om du vi ll e delta med några stycken av dessa små, grant ba lanserade plastiker. . . . sku lptur av den arten ha vi a lld e l es för li te av. Försök få d e m så vitt möjligt i äkta material. Skulle Du inte ha det , går ju naturligtvis gips också."

Carlsund avs lu tar brevet med en preliminär deltagarlista, i v ilk en namn som Leger, Ozenfant , Mondrian , Mohol y (-Nagy) och Arp samt ett anta l svens ka konstnärer , bl a GAN, ingår. Han hoppas att "sä ll s kapet till ta l ar dig ". Brevet gä ll er den berömda Art Concretutställningen, so m in vigdes den 19 augusti 1930 i P ark restaurangens kafe på Stockholmsutställningen , nere v id stranden av Djurgårdsbrunnsviken . Utställningen, som senast har behandlats av Oscar R eutersvärd i Otto G. Carlsund i fjärrperspektiv, omfattade en int ernatione llt enastående sam li ng konstverk men slutade i konkurs och katastrof på grund av hånfull kritik, oförstående publik och mus ee rs och samlares brist på intresse för inköp. Wiwen ställde endast ut ett arbete på utställningen, en postkubistisk sku lp tur i gips från 1924/25, kallad M å n en över Paris e ll er Månskensvision. Den förmedlar, l iksom hans tidigare nämnda figurskulpturer från samma tid, en stark vert ikal rörelse i sin abstrakta express ionism .

Art Concret-utställningen i Parkrestaurangens kafi på Stockholmsutställningen 1930; på podiet längst fram i mitten Wiwens skulptur Månen öve r Paris.

Månen över Paris, 1925, gipsskulptur, utställd på Stockholmsutställningen 1930. H 40 cm.

1930-talet och framåt

Fr ån sin ny erö vrade po sition blev Wi we n efter St ockholm sutställn ing en alltm er int ernat ion ellt känd ge nom S ve nska Slöjdforening ens mång a utställn ing ar i USA och Europa Han s smyc k en blev ex klu siv afo rsä ljningsobj ekt

Io ch m ed Sto ckh o lmsuts tällnin ge n 19 30 oc h d e t m o ttag a nd e, som Wiw e n fi ck där , had e h a n n å tt e n fr a mskjut e n posi tion inom d e t sve n s k a konsthantv e rk e t Tillsammans m ed Jacob Ängman o c h Erik Fl e min g var han d o min e r a nd e in o m sil ve r s mid e t J ac ob Än g m a n , född 1876 , va r n es torn. Han had e e n sp ec ie ll s tällning , eft e rsom han s om konstnärli g led a r e i Guld s m ed sa kti e b o laget måste ägna huvudparten av sin tid å t industri e ll form g i v nin g. Wiw e n o c h Erik Fl e min g d ä r e m o t dr ev b å da v e rkstäd e r m ed h a ntv e rk s m ä ssi g t utbild a d p e rsonal , s o m m a nue llt ut fö rd e a rb e t en e nli gt d eras r i tningar oc h a n v is nin ga r. " D e t vå combatt a nt e rn a " bruk a r Erik Fl emin gs son , si lve r s m ed en L ars Fl e min g, k a ll a d e m D e res p e k tera d e varandra m e n had e olika m e ning a r om form g iv nin g oc h t äv la d e n a turligtvis s in se m e ll a n o m led a nd e p o s ition.

B å da d e lt og -o ft a s om e nd a r e pr es e ntant e r för sve nskt s il ve rsmid e - m ed fr a m gå n g i Sve n s k a Slöjdför e nin ge n s sto ra int e rn a ti o n e ll a ut s tällnin ga r för e oc h eft e r a nd ra vä rld skri ge t . D e v ikti gaste und er 193 0- ta le t va r ut s t ä llnin garna i · L o nd o n 193 1, C hi cago 1933 oc h 1934 , W ien 1936 , Warszawa oc h P rag 1938 sa m t vä rld s u ts t ä llnin ga rn a i P a ri s 1937 oc h i New Yor k 1939.

Annons far Wi wensnrycken i butik en på 57e g atan i N ew York , 1940 eller någo t sena re.

Erik Fl e min g m ed A teli e r Borg ila i Stoc kh o lm va r m e r a ce nt ra lt pl acera d , m ed an Wiw e n ha d e s i n stora ku n dk rets i södra Sverige. Wiw e n had e do ck uppmärk s amm a d e ut s t ä llnin ga r i Stoc kholm 19 30 193 1 p å Sve n s k-fr a n s k a kon s t ga ll e ri e t oc h 1941 i Ljusg å rd e n p å No rdi s k a K o mp a ni e t , so m oc kså va r å t e rför sä lj a r e av han s a rb e t e n D ess ut o m utställd es oc h så ld es fr å n 1934 Wiw e n s s m yc k e n i M a rth a Cro n w in s ex klu si va ju velera rbu t ik p å Bi b li ote k sgata n , v ilket särs k i l t u pp m ä rk sam m a d es av Gu stafNässt r öm. Wi wen oc h Er ik Fl emin g had e e n g e m e nsam utst ä ll ning i m a rs 1939 p å At e l ie r Borgi l a p å Stur eg atan av de a rb e ten , som s e dan för d es över till

vä rld s ut s t ä llning e n i N e w Y o rk 1939. Erik Fl e min g oc h Wi we n pl a n e r a d e vid d e n tid e n e tt s amarb e te . Wiw e ns a rb e t e n skull e s älj as ä v e n p å Ateli e r Bo r g il a, v ilk e t d oc k int e bl ev a v förr ä n p å 1950 tal e t , d å L a r s Fl e min g börjad e sälj a Wiwe n s s m yc k e n.

Int e rnation e llt va r Wiw e n p å 19 30-tal e t r e pr es e n t e r a d i Chi ca go p å e n p e rm a n e nt institution för försä ljnin g av sve n skt k o n s th a nt ve rk , Th e Swedi sh Arts and Crafts Comp a n y, so m dr evs av dir e kt ö r T age P a lm m ed a nkn y tnin g till Sve nsk a Slöjdför e ning e n D e t var ocks å P a lm so m 19 4 0 , efter vä rld s ut stä llnin ge n i New York 1939, m ed inr ednin g fr å n k o n s tindustrih a ll e n i d e n sve n s k a p av ilj o n ge n ö ppnad e en p erman e nt , e lega n t u tstä lln i ngs oc h försä ljni ngs lo k a l mit t i N ew York p å 57e g atan inti ll F e m t e ave n y n . D e n va r b eg rän sa d till tr e k o mp o n e nt e r Orr efor sg las , Mill esskulptur e r o c h Wiw e ns sm yc k e n. P å g rund av v is s a m o tsä ttnin ga r oc h leve r a n s s vå ri g h e t e r -s p ec ie llt se d a n U SA eft e r öve rfal le t p å P ea rl H a rb o ur i d ece mb e r 194 1 gå tt m ed i a ndr a vä rld s k r ige t upph ö rd e ver ksa mh e t e n efte r n å g r a å r .

H ängs myck e,jormgivet p å tidig t 3 0-tal ; med si n stora fasettslipade bergkristall av hög kvalitet, sitt trapp stegsfo rm ade k rö n och k edja bes tåe nde av långa st avar hopfasta med ri ngar är denna komp o sition ett karakteristiskt exe mpel på Wiwens smycke k onst.

A brilli:l nt c xp rcssion in modem jewe ls by W iw e n Ni lsson,..., inrc r• preted wit h rock cry s tal and ony x, bcry ls and otln·r semi precious s1ones mo unt c d in silver. platin u m, and gold E,cclus ive w ith thc O rrefors Ca l\cries Price s s t-a t t ar $ 80; m hcr jcwdry fro m $ 10 ,.

Profant silver

Sil ve rsmidets gossen Ruda ble v dess klassiker ,

so m med stor framgång också ägnade sig åt ett spel med varianter, en vi ld och all varsam men dock lek med de geometriska grundelementen. Min herre , Ni har varit den ve rklige , verkligt ståndaktige silversoldaten, skrev Gotthardjohansson.

Kritik e rna är eft e r 19 30 närmast hög a ktning s fullt beundrand e, när d e skriver om Wiwens arbeten. D e t gä ll e r även sådana stora namn som Åke Stav e now , Gotthard Johansson , Gustaf Näsström och Erik W e ttergren . Det är formu le ringar och epitet som " spartanskt förakt för alla sensue ll a yteffekter", "den p å samma gång stränga och raffin e rade form k änslan", " d e n ev igt svenska knappheten och e nkelh e t e n ", " d e t starkt för e nklad e formspråket med dess geometriskt klara och strama uppb ygg n a d ". D et är sällan som n åg on apostroferar d e n

nästan vilda och a ll va rsamma le ke n m ed d e geometriska grundelem e nt e n cy lind ern, cirke ln , kub e n , kon e n och halvsfär e n - som Wiw e n häng e r sig å t. Kombination e rna va ri e r as p å alla upptänkli ga sätt, vilket också kräv e r a tt han förändrar måtten för att få rätt balans. Dett a s p e l m ed va riant e r kommer särskilt fr a m i corpusarbeten för bord et och i sa kr a la för e m å l.

Bordskärl

Ma n ka n som ex e mpel ta kannan . Den kan än vara päron-

formad med sex fasett e r , som löper upp över det halvsfäriska heltäckande lock et, e ll er ha cirke lrunt lo ck med sexkantig ebenho ltsknopp i plan översida. D et kan än vara en sexsidig, stympad kon med halvsfäris kt , mindre lock eller knappförsett, cirkelrunt lock i den pl ana översidan. En annan variant är den sexkantiga kannan , som smalnar av ned å t. Det intressanta är , att Wiwen redan under 1930-talet skapade de flesta grundformerna och höll fast vid dem under hela sin verksamhetstid. På 1950-talet skrev en kritiker , att Wiwen skapat ting som tillhörde det a llra bästa , som frambragts inom d et svenska si lversmidet, men att det var "obegrip li gt att han för dessa kantiga temata avstår från att prova silvrets a lla andra uttrycksmöjligheter"

En annan skrev om " tidigare gossen Ruda i svenskt silversmide, nu dess klassiker" . Gotthard Johansson kallade honom för "den verk li ge, verk ligt stånda ktig e silverso ld aten". Själv sade han vid en int e r vju 1964 till e n ung konsthistoriker, som lade fram e n uppsats om modernt kyrksilver: "Om jag

Tlz. K affeservis med bricka , 1958 67. Kajfekannan lz 25,5 cm

K affe- och te servis med bricka , Jon ngi ven på 193 0-talet, stämplad 1972 73 , se ä ve n s id 4 Kaffekan nan h 26 cm. Ku lturen , Lund.

Kaffe- och teservis med tedosa och bricka au ebenholts med silverbeslag, 1938-39. Kaffekannan h 19, 5 cm.

Vinställ, 1948 (formen känd 1927), och underlägg, 1929. Diam 13 cm resp 6,5 cm. Kaffekanna, 1956. H 27 cm.

nu har gjort en kanna , som jag anser vara den bästa jag gjort, varför ska jag då konstra till det och försöka göra en ny, som ser sämre ut."

Men även om konstnären/konsthantverkaren ställer omutliga estetiska krav på sitt arbete, måste han få fram produkter, som är gångbara. Wiwen skapade enligt egna konstnärliga principer kontinuerligt nya föremåls typer i ädelmetall. Så är också variationerna i hans produktion myck e t stora från läppstiftshylsor och vinkorkar till brudkronor och altarkors.

Kaffeserviser tycks ha varit gouterade inköpsobjekt. Kannan, vars former beskrivits ovan, har i allmänhet ett halvcirkelformat, svart ebenholtshandtag. Det förekommer även silverhandtag av samma form, som skall hindras från att ta åt sig värmen genom vita, isolerande benskivor. De kannor, som smalnar av nedtill, har raka utstående ebenholtsskaft. Snåsen, som anpassar sin fasettering till kannan , är kraftig och skall vara lätt att hälla ur. Detta stämmer med Wiwens treklang: funktion, material, teknik. Den päronformade kannan står på en fasetterad fot, de övriga på plan botten eller på en indragen fotring. Gräddkanna och sockerskål med och utan lock eller sockerskrin är formmässigt anpassade till kaffekannan. Det är också tekannan, när den förekommer i setet , men den har en mera satt form ä n kaffekannan fortfarande den g amla skillnaden mellan kaffekannan, som har sin förebild i den turkiska metallkannans långsträckta form, och tekannan, som efterbi l-

Th Varm vattenkanna , 1941. H 21 , 7 cm Nationalmuseum , Sto ckholm

dar den kinesiska t e k a nnan. Wiw e n h a r ibl a nd ocks å som kompl e m e nt till s e r v is e n e n lit e n öpp e n strösoc k ers kå l med ti llh örande sked e ll er e n tedosa Det är int e h e ller ovan li gt med ett s å l uxuöst men praktiskt ti ll ägg som en till servisen a np assa d silverbricka. D e n k a n vara åtta-, tolv- e ll er sexton kantig m ed upp v ikt , profil era d k a ntb å rd e ll e r av lå n gt sexkantig m ed två pl a tt a h a lvrund a, reffiade ebe nh o lt s h a nd tag. D en kantiga formen h a r också tagits upp i mindr e form at, till exe mp e l i vinställ, som till verkades redan vid 1920-talets slut.

I motsats ti ll d e n e uropeisk a trese ke lga ml a ka ffe k a nn an ä r coc ktailshakern en inn ovatio n i Sverige på 1920-ta let. Seden a tt dricka coc k tai ls för e e n middag spreds troli ge n i sa mb a nd m ed första vä rldskri get från USA till Europa. Efter ett par ensta k a tidiga sva lor publice r a d es i Sv er ig e vid 1920-tal e ts s lut och 1930-ta lets början fl era böck e r m ed coc kt a ilr ece pt. Orrefors första coc ktail s hak e r ( k a llad cocktailblandare) är , e nli g t pri s li s ta fr å n 19 27, ritad av Edward Hald for Sand viks g las bruk . Guldsmedsa kti e bola get kom 193 1 ut m ed e n sta nd a rdm o d e ll av s il ver till coc kt a ilshak e r , formgiven av J aco b Ängman. D e n var ått k ant ig oc h h a d e en d e kor i form av e n sy mb o lisk v indru vs kl ase p å li ve t. Vanlige n ä r d oc k coc kt a il s h a ke rn av g las, n ys il ver e ll er förkromad m e tall, mindr e o ft a av så dyrbart ma terial som silver. Wiwen h ar e m e llerti d tillverkat ett ganska stort an tal från 1930 -t a lets början till 1960talet. D å h ade ju coc kt a ils mer e ll er

T u. Co cktail shaker , /934. H 33 cm.

mindr e e r sat t s av ob la nd ade dr yc k e r so m whisky e ll er ca mp ari so m drink före m ate n

Wiwens s h a k ers h a r två hu vu dformer. D e n e n a , känd från 1932, h a r m ed s in oktogonala form och s itt h a lvsfå ri s k a loc k Lund a p o ka le n fr ån 1929 som förlaga men är m er skråddad n ed åt. H är tillkommer e m e ll e rtid ytte rli ga r e ett funktionsmoment. är dryc k en h ar blandats oc h skall h ä ll as i g lase n , måste d en s ila s , så att in ga isbitar fö lj er med. Wiwen har löst detta på fö lj ande sätt: d et upptill perforerade loc k et fortsätter i ett cy lindri skt hällrör, som avs lut as med en ått k a nti g avtagbar loc kkn opp.

D e n a ndr a shakern, k ä nd fr å n 1934 , ä r sexkantig m ed r a ka sidor. Lock et har formen av e n cylinder m ed ett lå n gt h ä llrör, avs lut at m ed e n rund lo c kkn o pp .

Fasette ring e n runt liv et p å b å da typerna ger ett bra g r e pp vid skaknin g oc h servering av dryc k e n . Särskilt d e n raka shakern med sin sa ml a d e sträckning upp å t gör ett ex pr ess ivt, s kulptur a lt intryck.

D e kompletterande cocktailglasen e ll er coc kt ai lbäga rna har formen av spetsglas, d är kupan stå~ dir e k t på den runda foten, av e n t y p som oc k så förekommer i "isat" g las. Glas i form av kupa p å högt , n edtill avsma ln at b en, som ibland

Co cktailslzak er med cocktailbägare oclz bri cka , 1947 49 Shakem h 24 cm

har ang1v1ts som cocktailglas, är avsedda för champagne.

En brännvinskanna , stämplad 1942, har såvitt man vet endast tillverkats i ett exemplar. Wiwen lär ha diskuterat utformningen med beställaren. Denna kanna är det mest outrerade exemplet på Wiwens experimenterande med geometriska former. De fyra sidorna är formade som trapetser , det kraftiga handtaget är en trekvartscirkel och det lilla greppet till locket uppe på spetsen har formen av en halvcirkel. Den gör ännu idag ett avantgardistiskt intryck.

Bägarna , i större format även kallade vaser, är ädelt rena i linjerna. Man kan urskilja tre grundtyp er den mjukt mångfasetterade, som går tillbaka till dragkampspokalen , den fem- eller sexkantiga med bestämt markerad profil och den helt släta på en liten reffiad fotring. De har raka sidor men vidgar sig något upp åt mot mynningen. De finns i m å nga olika storlekar.

På 1941 års utställning på Nordiska Kompaniet uppmärksammade Erik Wettergren "en serie skålar och vaser som varierar ett tema som är oss kärt och hemvant, nämligen den monumentalt enkla bägarform från omkring 1700, som brukar kallas karolinsk". Han skriver vidare, att " man får plötsligt klart för sig att han (Wiwen ) inte bara är ett uttryck för d e ovannämnda internationella strömningarna (kubism och funktionalism ) utan också hänger ihop med en tradition av enke lh et".

Dett a romantiska tillbakablickande p å det svenska 1700-talssilv-

Th. B ränn vinskanna, 1942. H 22,5 cm.

Champagnebägare, 1963. H 10.5 cm. Bägare , 1973. H 16 cm Kulturen , Lund

Omamentstämpel från Hasselgren/Nils sonska verks taden Bx 1,2 cm. Kulturen , Lund.

T v. Bägare i " bysantinsk " stil, 1973. H 21 cm. Kulturen , Lund.

ret förekommer ho s in siktsfulla oc h sti lm e dvetna kritiker ä nda fram till 1900-talets mitt . Wiw e ns bägare med sin go dronn era d e fot, våg linjer och s tämplad e m y nning s b år d är till sin typ n ä rm ast eft e rkaro lins k d e k aro lin s ka bägarna h ar inge n e ller e n myck e t lit e n fotring Fö r e bilden li gger e m e ll e rtid närmare ä n så. Johan P e tter H asse lg r e n tog nämli ge n i sin produktion upp denna bägart y p med a ll a de d e ta lj er, som förekommer på Wiwe n s b äga r e. Akantusmönstret i bår d e n p å d e b å d a bägarna h ar to m s l agits m ed samma stämpe l , so m för övrigt är b eva r a d p å Kult ur e n. D ä r e mot är proportion e rna o lik a rt a d e. Wiw e ns bä ga re är stramare och mer elegant upp åtst r ä va nd e Se äve n k apitlet " B ysa ntins kt " på sidan 128 .

P å världsutstä llnin ge n i Paris 1937 stä lld e Wiw e n ut , förutom s myck e n, tr e co rpusarb e t e n -e tt sto rt runt fat , e n sto r rund s kå l p å sex k ant ig fot oc h e n hög sexkantig vas p å h a l vsfårisk fot. Vasen sta nnade i Wiw e ns h e m e ft e r utställningen. D e n ä r märkt EXPO PARIS I 93 7. D e t har i ett par sa mmanhang fel a ktigt uppgivits , att Wiwen fi c k g uldm e d a lj för just d e t föremålet i P a ri s 19 25. Förutom at t vase n är stä mplad m ed års bokst a ve n för 19 37, stä mm er den p å in fe t sätt m e d Wiwens produkti o n o mkrin g 192 5. D e n ä r tvärtom ett uts l ag av d en dj ärva l e k m e d o lik a geo m etris k a konste ll at io n er, so m är kar a kt e ri s ti sk för hans se n a r e produ k tion.

Förutom den ova l a , o kt ogo n a l a

T h. Vas , utställd på uärldsut s tällninge n i Pa ris 1937. H 33 cm.

s kå le n och d e n s k kungask å l en från 19 20 -t a l e t t ill ver k as e n a nn an tidig s kå l äve n i fortsättn in gen. D et är e n mindr e, s l ät rund s kå l m e d mjukt vidgade brätten oc h e n s t ä mpl a d fotbård m e d st ili sera d e palmettorn a m e nt. D e n b å rden m ed l iggande e ll e r ståe nd e palm e tter förekomm e r äve n p å andra föremå l. En annan s kå l m e d samma form är o kt ogo nalt fasettera d . D e n tämligen lå ga skå l m ed sexton fasetter, av den t y p so m Nat ionalmus e um äge r , fi c k sin form om krin g 19 30 D e n h a r lik so m d e a ndr a s kå l a rn a tillver kats i o lik a sto rl e k a r.

D et å ttkantiga , stra m a fatet m ed profilerad k antbård finn s redan p å Kultur e ns utställning 19 29. D et finns få föremål, so m dittills h ade tillv e rkats så sc hablonm äss igt som just fatet e ll er tallrik e n av s il ver. T y p e n m e d den svä n g d a, profi lera ~ d e kantbå rd e n , ibl a nd äve n pr y dd med en fascesstav, uppst år under rokokon oc h till ver k as ä n id ag. D e n k a ntiga profil e n p å Wiw e ns fat br y ter vä lgöran d e med d e n pastisch-

Skål, 1955. D iam 27, 2 cm. Nationalmuseum , Stockholm

Th. Skål , 1936 . H 29 ,5 cm.

K uverttallrik, 1960,far prins B ertil, medlem nr "sjuderton" i Gastronomiska Akademien.

formen. Fatet tillverkas i olika storlekar under hela verksamhets tiden. Det har ofta använts som hedersgåva, och det är tveksamt om givarnas namnteckningar eller bildframställningar, som syftar på mottagaren , alltid förhöjer den estetiska kvaliteten.

Fatet eller tallriken kan också ha en annan profil än den åttkantiga, till exempel sexkantig e ller rund med uppvikt brätte. En speciell form har d e sjutton tallrikar , so m efter påskyndan av Sten Broman och FritiofNilsson Pirat e n beställdes av Tore Wretman de var alla tre medlemmar av Gastronomiska Akademien och 1960 ställdes till akademiens förfogande. Akademien "instiktades" 1958 med ända-

m å let att "sprida kännedom om svensk och utländsk matkultur ur olika aspekter " I samband med prisutdelning till förtjänta främjar e av matkultur den 11 november varj e å r avnjuter d e "sjuderton " ledamöt e rna e n specialkomponerad middag , varvid man dukar m ed silvertallrikarna som undertallrikar. Tallrikarna är naturligtvis sjutton kantiga. Wiwen brukar annars, m ed undantag för pentagonen , m est ar beta med jämnt a nt a l sidor. P å tallrikens bräm är e n symbolisk framställning i planrelief av Saint Martin de la Tour, biskopen och h e lgonet , som s kall ha dött d e n 11 no ve mb er 397 och som förbindes med begrepp e t Mårten gås. Viktiga tillb e hör till det dukade

bordet är salt- och pepparströare och sockerströare eller sockerskål. Man kan notera två huvudformer. D e n ena t y pen , som går tillbaka på Lundapokalen, är sexkantig med nedåt skråddade sidor och ett halvsfåriskt lock med bajonettfattning på den plana översidan. Den pre senteras som nyhet i Form 1938. Ett set, bestående av salt-, peppar och sockerströare, ingick i den stora utställningen Design in Scan dinavia , som visades på 27 platser i USA och Canada under åren 1954-1957.

En samtida typ har en fullkomligt självklar, cylindrisk form med en p erfo rerad platta upptill. De minsta salt- och pepparströarna är endast 2,4 cm höga och avsedda för

Salt- och peppar- samt sockerströare , 1937, 1954 resp 1956. H 4,5 cm resp 8,5 cm

Sockerströare, 1955, samt salt- och pepparströare, 1971 H 13,6 cm resp 2, 4 cm.

Tore Wr etmans ku ve rt vi d Gastronomiska Akademiens middag på Gran<! H ötel i Stockholm den 11 no ve mber 1988 med ku verttallrik och ostrongaffel, 1960.

Servettringar,

Karott med lock, 1948. Diam 14 cm.

1952, 1955 resp 1957. H ca 2,5 cm.

personligt bruk v id varje ku vert. De ger ett fårgspel mellan s il ver oc h gu ld , eftersom sa lt ströarna är förgyllda, så att s il vret inte ox id e rar p å grund av saltet.

D en h a lvsfår is k a sockerskå le n p å en lit en fotring oc h m ed platt lock med urt ag för s k ed, känd fr å n 1940 , hör också till d e bordstillb e hör , som Wiwen har gett e n annor lunda form

I Wiwens rika produktion ing å r också m å n ga " udda" för e m å l för

bordsbruk . Ett sådant tin g ä r e n e le ktrisk rin g klock a, so m b estår av e n lit e n , pl att k va dratisk låda av e b e nholt s m e d h e lt äc ka nd e loc k av si lver. I e n a hörn et p å översidan s itt e r e n kvad r at is k tryckknapp av ebe nh o lt s

D e p er fe kt a proportion e rn a, ko ntr aste n mellan det m atta si lv r et oc h d e n svarta e benholtsen oc h de inslagn a s il verstä mplarna s gra fiska mön ster, s kapar tillsammans ett lit et kon stverk.

Ströso ckerskål med sked, 1939. H 5,2 cm

Elektrisk ringklocka , 1947. 6X6 cm.

Matbestick med fiolformat skaft , 1928 32. Matskeden l 21,6 cm. Nationalmuseum, Stockholm.

Matsilver

Mats il ver e ll er matb es ti c k förä ndr a d es ga n s ka lit et i Sv e rige und er p e ri o d e n 18 50 -19 30. S ked ens blad h a d e r edan und e r 1800-ta lets första å rti o nd e n än drats fr å n rundo va l till spetsig form , oc h d e m est populär a mod e ll e rn a ga mm a lfr ans k , e n ge ls k, n y e n ge ls k oc h Ol ga tillverkad es ko ntinu e rligt. Omkrin g 1900 kom några nya m od e ll e r , bl a i n yg u stav ia n s k st il. S e n a r e tillk o m oc ks å m ode ll e r i jugen d oc h , på 1920 talet , i a rt d eco. En h e l d e l matsilver importerades. I a llm ä nh et tillverkades m ats il vret ma s kinm äss igt i d e sto r a sve nsk a oc h utl ä nd s ka guldsmedsföretage n

Ja cob Ängman ko mp o n era d e 1921 Vasamodellen för Gulds m ed sa kti e bolag et, m e n trots e n v iss s tramh et i form oc h d e kor var den in ge n inn ovat ion . Först 193 3 r eg is tr erades h a n s s lut g ilti ga ritning till d e n " klas s is ka" R ose nholmsmod e ll e n , som m ed s in a d e korat iva t vä rr effior oc h " nupn a" konturlinj e n edtill på sk afte t d oc k inte a ll s ä r m o d e rni st is k. D äremot v isa d e d e n k ä nd e tyske s ilv e r s m e d en Andr ea s Moritz i N iirnb e r g 1928 ett h e lt s lätt b es ti c k m ed ra kt avs kurn a s ka ft. Erik Fl e mings s lä ta, m ode rn a m ats il ver ko m 193 132 och d e n d a n s k e s il vers m ed e n oc h formgivaren Kai Boj ese n s b e s tick 1938 .

P å Wiw e ns ve rk stad till ve rkad e man 1928 kans k e ä nnu tidigare e n m ats il verse ri e, so m för ta nk a rn a till l 700-t a le ts sve n s ka mat s il ve r , den fi o lform a d e mod e ll e n m ed mittås . P å baksidan av s kedbl ad

finns tom d en förstärkand e v ulfe n m e ll a n s k a ft oc h blad , so m redan und e r l 700-talets senare h ä lft o mbildad es till ett r e nt d e korati v t o rn a m e nt. Men Wiwens b es ti c k h a r e n s la nk a r e linj e, d e lv is beroende p å att ga ffi arna int e h a r e n m a rke rin g m e ll a n s k a ft oc h öve rd e l utan lå n gsa mt br edd as upp å t till d e förkortad e h o rn e n . I sa mma modell gjor d e Wiwen äve n fi s kb e s ti c k, e n e ng e ls k inn ovat io n fr å n strax för e mitt e n av 1800-tal e t. D e tt a m a ts il ve r till ve rk a d es även på 1930 oc h 1940-ta len, d e lv is m·ed s m å förändringar oc h ofta so m ko mpl e tt e ringar till t idi gare ink ö pt m a t s il ver.

D et är e n utbr edd uppfattnin g, att Wiw e n p å Gregor P a uls so n s uppm a nin g tillverkade oc h s tälld e

ut e n h e lt n y mod e ll av matsilver för första gå n ge n på Stockholmsutstä llnin gen 1930. D et ä r en d ast d e lv is sa nt. Wiw e n s k ä nkt e 1967 e tt b es ti c k, b es tående av s ked , kni v oc h ga ffe l av d e nn a m o d e ll , till Malmö mus e um oc h svarade p å förfrågan fr å n L otte Ehrenstråle p å mus ee t , som h a n känd e vä l , i e tt informellt br ev följande: " Gregor va r ju 'ge n e r a l' för Stockholmsutställnin ge n D å h a d e n åg r a funki sa rkit e k ter ritat matsi lver - d e t såg ut so m sjukhuspinsetter. D e t va r int e så s koj. D å fr åga d e Gr egor om int e jag v ill e försöka att rit a n ågo t ve ttigt m ats il ver. Ja g gjorde d et och Gregor har d e första ex pl. "

Till "sjukhu s pins et t e rna " kan h öra d e t m a ts il ve r m ed s mala cy lindrisk a s kaft , so m ritad es 1930 av arkitekten Erik Ek e b e r g för firma K. Anderson i Stockholm

I korr es pondens e n mellan Gre go r Paulss o n och Wiw e n får man y tt e rli ga r e uppgift e r om d e tta mats il ve r Wiwen s kr ev d en 14 a u g usti 1930: "A n gåe nd e bord s il ve r skall ja g för sö ka ex p e rim e nt era fram n å go ntin g; d e t ä r ju e n y tt e rst kinki g sa k, m e n v i få.j u se." Exp er im e nt e t sattes tydligen i gå n g, för un gefä r et t å r se n are, d e n 24 a u g usti 1931 , s kr ev Wiw e n : " Härm ed gaffiarna i s itt n ya skick. Pr öva och döm. " P å d etta sva r a d e Gregor P a ul sso n d e n 4 j a nu ar i 1932: "S lutli gen matsil v r e t. Vi h a nu pr öva t d e prov , Du sä nd e och äro sä rskilt b e tr ä ffand e s ked e n m yc ke t n öjd a. I fr åga o m gaffe ln äro v i ä nnu ick e så övert y ga d e om, att formen h ar d e n självkl ar h e t , som formen p å e tt ve rkt yg b ö r ha , m e n d e n sa k e n kunn a vi tala o m senare. Ja g b e r Di g va ra vänli g m edd e la mi g pris e rn a p å saker-

Vulf på mat sked, 1930. Nationa lm useum, Sto ck holm

Potatisgaffel, 1935. L 18,7 cm.

na , så får jag gö ra e n kalk y l, hur d e t förh å ll er sig till b e t a lnin gsformågan. "

Ytt e rli ga r e av intr esse for d etta matsilv e r s formgivning ä r Gr ego r P a uls so n s brev d e n I feb ru a ri 19 45, d å h a n skrev : "J ag åter kom m er till de fruktkni va r som Du sän d e i julas. D et obe h ag li ga h ar intr äffat att föremålet ifråga inte tycker om d e m och jag måste nog instämma i hennes åsikt . Hu vudargumentet emot d em är att skaften ä r så tunna 100

D ru vsax , 1958. L 14,5 cm.

att man int e får ett orden tli gt grepp och så lund a int e kan h å ll a kni ve n fast , d å man ska ll bryta loss ett apelsinskal t .ex. Har Du int e n ågo n a nnan mod e ll ?"

Trot s lu c ko r i br evväx lin ge n b e lyse r d en e tt intressant oc h k ans ke unikt för h å ll a nd e, nämlig e n att den kän d e s il vers m ed e n / formgivaren och d en kä nd e konstvetaren / smakdomaren ge m e nsamt försö k te arbeta fram en matsi lvermo d e ll , so m va r på en gå n g funktion e ll ,

mod e rn och av h ög es t e ti s k kva lit e t. Grundformen p å d etta m ats ilve r är ett s lä tt skaft m ed e n svagt upp åtböjd , rundad avs lut ning. D e t rundo va la s kedbl a d e t ä r vä l lä mp a t a tt äta m ed fr å n s id a n e nli gt gott bordsskick. Gaffe ln är lätt s kå lfor m ad och h a r tämlig e n k o rt a h o rn , v ilk et inn ebä r , att m a n m ed fördel kan använ d a den ensam enl igt a m er ik ans kt sätt att äta och inte behöver , med hj ä lp av kni ven , sta pla m at på baksidan av ga ffe ln ,

Ost rongaffel, altgaffel och g rapefrukt sked, 1948, 1956 resp 1961 L 15, 17 resp 14 cm.

v ilket är vanligt i Sverige. Kniven finns i två vers ioner, en med ett tjockare , fasetterat skaft, som anså gs vä l tungt i förhållande till knivb ladet , och en med ett tunnare s kaft , som mer ansluter sig till gaffe l- och skedskaften. Ett senare knivblad är k ortare och tandat.

Sortimentet av matsilver med o lika funktioner var redan vid 1940 -t a lets början mycket stort. D å fa nns tex en origine ll potatisgaffel med ett långt horn i mitten, på vi !-

ke n man spetsade potatisen, n ä r den s kull e ska las. Mera funktionell är den e leganta, tvåkluvna ostron gaffe ln från 1940-talets mitt med s karpa in si d or, så att ostronet lätt k an s k äras loss från ska let. Grapefruktskeden ä r se n are. Bl a d et är utdraget i en spets, vilket är praktiskt när man ska ll lösgöra grapefru ktklyftan från ska let.

Om man ska ll framhäva ett föremål med ett specie llt egenvärde, måste det bli druvsaxen. Stål-

s kä nkl a rna övergår i tv å raka s ilve r stava r m ed halvcirk e lformade handta g , som i stängt läge bildar en h elc irk el. P ass ning e n är perfekt!

D e n stö rsta officie ll a b es tällnin gen · av m ats ilv e r är fr å n 1948, d å n ä rin gs li ve t i Malmöhus län till l ä n sres id enset i Malmö s k änkte sil ver , g las oc h p ors lin för r e pr ese ntation. I gåvan ingick 38 dussin matbestick samt serve rings bestick, server in gs k ä rl , kand e labrar och ljussta kar av silver.

B es tick , 1948, med Malmöhu s läns vap en. Matkni ven l 25, 5 cm . Länsresidenset , Malmö.

Tillv e rkningen av d e tta m a ts ilver fortsatte und er h e la ver k a mh e tstid e n . D et är id ag svårt att förstå , hur det va r e konom is kt m öj li gt att låta s mid a a ll a d essa o lik a mindr e föremå l för h a nd Sortim e nt oc h pri ser 1962 fr a m gå r av d e nn a upp stä llnin g. Se även ve rkstadskap itl e t på s idan 2 16.

Sortiment och priser 1962

Matsk ed ar 52 Sardingaffe l 30 Kräftkni v Mat ga ffi ar 52 Soppslev (e b-elf) 225 Saltsked M at kni var 52 Sopps lev 200 So c ke rt å n g, 8 c m D ess.s kedar 46 Soppsl ev, mindr e 17 5 Sock e rt å n g, 5 c m D ess.ga m a r 46 T å rt s pad e 60 Knivl ägg D ess. kni var 46 K o mp otts k ed , lå n g 85 Knivl ägg Fruktknivar 30 Komp otts ked 75 Skinkspett Th es ked ar 28 K ompotts ked 62 Skin ks p ett, små K a ffes ked a r 22 Sy lts ked 38 K onfe kt ked Moccaskedar 20 Marmeladspad e 30 Bulj ongs ked Mo ccas kedar , mindr e 17 P astej s ked 40 I stå n g , 15 c m Fi s kkni va r 52 T å rtkni v 75 Mad o nn a F is kga ffi a r 52 P o t at isga ffe l 28 kort Smörg ås kni var 30 O st kni v 46 Gro ggs k ed Smörg åsga ffi ar 28 Humm e r ga ffe l 35 K a kt å n g

Smörgåsgaffiar, ex tra 46 P å läggsgaffel 28 S åss ked 65 P å läggsgaffe l 24 Sallads b es ti c k

Smörkniv I 46 Sillgaffe l 35 K öttbestic k

Smör kni v Il 40 Ostron ga ffe l 35 K öttbestic k

Smörkniv III 32 Grapefruktsked 28 Fisk bestick Smörs ked 38 P åpetare 22 Fisk besti c k

KRPER T 38 15 32 21 11 15 18 5 16 32 35 52 38 33 35 47 KR PER PAR 170 150 125 190 150

T h B ord dukat 1989 i matsalen på länsresidenset i Malmö med matsilver oc/z "bys antin ska" kandelabrar med Malm öhus läns vap en , 1948.

Lju ss takar med sju och tre ljus/zållare , 1952 , 195 1 resp 1955. L 6 1,5 resp 39,5 cm. Förekomm er även som k)l rklju sstaka r.

Ljusstakar

Beträffa nd e lju ssta kar ka n m a n å t erigen gå tillbaka till utställning en på Kultur en I 929, sid 71.

P å e n m e ll a nh y ll a till vä n s te r i mont e rn står e n lju ss t a ke, som h a r ti ll verkats senare i m å ng a e x e m pl a r . D e n ä r redan h ä r färdig so m form oc h ko ntra s t e r ar m o t t ex mo d e rnisti s ka, ös t e rriki s ka lju ss tak a r fr å n sa mm a tid , so m ä r spinkigare

oc h mindr e vä l b a lanserade. Vid första a nbli c k e n ser Wiw e n s lju s s t a ke ga nsk a okomplicerad ut , e n rund fot m e d e tt s ka ft oc h e n tv ä rgåe nd e , lå n g , pl a n b a lk e ll e r s ke n a m e d tr e lju sh å ll a r e, e n i mitt e n oc h tv å p å ä nd a rn a . Men ser m a n n ä r-

m a r e e ft e r , inn e h å ll e r d e n e tt r a ffin e rat sp e l m e d o lik a geo m e tri s k a for m e r , so m ge r s p ec ie ll a lju se ffe kte r D e n s t o r a, lju ss p eg la nd e fo tpl a tt a n v il a r p å e n indr age n , ve rtik a lr e ffi a d fo trin g. D e t se xk a nti ga s k a ft e t s t å r p å e tt ti o k a nti g t , sm a la

r e s t ö d. D e cy lindri s k a lju s h å ll a rn a p å e n indr age n , t o lv k a nti g rin g av s lut as upptill m ed e n fas t , å ttk a nti g lju s m a n sc h e tt. S a mm a fo rm finn s oc k så i s t a kar får e tt lju s . M es t ve rknin gs full i s in m o num e nt a lit e t ä r d oc k s t a ke n m e d e n lä n g r e t vä r-

gåe nd e s ke n a oc h m e d h å ll a r e fo r sju lju s

En geo m e tri s kt e nkl a r e fo rm h a r e n lju ss t a ke, so m tttl ve rk a d es i tr e s torl e k a r , m e d e n se xk a nti g fotpl a tt a, e tt se xk a nti g t s k a ft oc h fa s t , se xk a nti g m a n sc h e tt.

l j uss t akar, 1972 73. H 11 ,5, 16 ,5 resp 20 cm. K ultu ren, L un d

Ljusstakar, 1929. H 36 cm. Förekommer även som kyrkljusstakar

Ljusstakar med fot av ebenholts, 1938. H 37,5 cm. Förekommer även som kyrkljusstakar , bl a sju stakar , 1932-35 i S: t Johannes kyrka, Malmö. Se sid 164.

Ett p a r lj u ss t a k a r fr ån 1929 är m e d s in se xk a nti g t ko ni s ka fo rm bes lä kt a d e m ed v i ssa l a mp s t ä llnin ga r av s il ve r fr å n 1920-ta le t B es lä kt a d m ed s k å l e n oc h b äga r e n so m b e h a ndl as p å sid 132 ä r e n lju ss t a ke, kä nd fr å n 1930 -t a l e t s bö 1ja n . D e n s t å r p å e n rund b o tt e n oc h r ese r s ig avs m a ln a nd e upp å t m o t e n rund a d n o d , va rifr å n d e n lå n as tr äc kt a lju s pip a n s tr äc k e r s ig oc h avs lut as m e d e n fas t , rund m a n sc h e tt. Äve n h ä r a n vä nd e r s ig Wi we n av d e t y pi s k a sve n s ka I 700ta lso rn a m e nt e n , d e n go d ro nn era de fo t e n oc h d e m a rk e r a d e våg linj e rn a, so m m a n åsta dk o mm e r ge no m at t ar b e t a fr a m e n z igzag linj e m e d pun se n . D en s t ar ka f ö r gy lln in ge n run t bl a fo t e n b ild a r e n ko n t r as t m ot d e s lä t a s il very to rn a. Sta ke n h a r oc k så till ve rk a ts so m ka nd e l abe r fo r tr e e ll e r fo r fe m lju s.

Lju ss t a ka r m e d utpr äg la t sa kr a l kara kt ä r b e h a ndl as i ka pitl e t o m sa k ra lt il ve r p å s id a n 164.

Lj uss takar , 1970 . H 11 , 4 cm

Lj us stakar , 1968, au " bys antin sk " typ H 25,5 cm. S:t K nut s Gille i L und.

Hedersgåvor och presenter

Det har redan konstat erats, att tillverkningen i d e n Wiwenska verkstaden i fråga om olika föremålstyper hade e n bredd, som är förvånansvärd. D et har naturligtvis flera orsaker. Kärnan i Wiwens kundkrets var, trots hans internationella rykte, förhållandevis b egränsad. Den bestod av person e r , som kände e ller kände till varandra och som i huvudsak var bosatta i Skåne , främst i Lund. D e had e i princip en avancerad smak som säkerligen utvecklades ytterligare genom Wiwens konstnärliga mästerskap och ekonomiska möjligheter att tillfredsställa den . För att beh å lla grunden för verksamheten måste Wiwen tillverka d e föremål, som kunderna ville köpa , m e n också locka fram behov genom n y skapelser, som breddade sortimentet. Samspelet mellan formgivar e och kund h a r säkert varit ömsesidigt inspir e rand e Wiwen had e e n säregen förmåga att vara öppen för diskussion om kundens önskemål och id eer, m en utförand e t av föremålet skedde i enlighet m ed han s prmc1per.

"Hotet" från d e stora guldsmedsfirmorna med maskinmässigt tillverkade produkter, som spreds runt hela landet, bemötte h an genom att ha till försäljning i sin butik ett urval av deras varor vid sidan om den egna tillverkningen.

Frimärksskrin , 1952, och cigarettetui, 1946. L 13,8 cm resp 10X8 cm.

Bre vpressar, 1961 och 1962. H 7 cm.

I verkstaden arbetade man med askar, burkar och skrin av olika form och för olika funktioner, skrivbordsutensilier ( bläckhornen blev inaktuella i och med att reservoarpennan blev vanlig på 1930-talet ), cigarr- och cigarrettetuier, cigarrettmunstycken, pennhållare och puderdosor mm , allt kännetecknat av Wiwens strama formgivning. Ofta beställdes eller köptes de för att ges bort. Prins Eugen fick tex

på sin 70-årsdag 1935 av en släkting en stor papperskniv i silver med ett infålt namnchiffer, likal edes i silver, på det breda ebenholtsskaftet. Karl Gerhard skänkte prinsen vid samma tillfälle ett anteckningsblo c k i silverfodra l med följande inskription på insidan: "Ett notesblock för golfbravader, / för vernissager och eskapader, / meditationer uti pullover / i sena timmar när Udden sover "

Papperskni v med ebenholtsskaft, 1933. L 32,5 cm.

Pärmar till anteckningsblock, 1935, med prins Eugens monogram.

R ökställ med tändare, 1929-30 Brickan l 18,5 cm. Kulturen , Lund

B ordsur, 1942, h 17 cm.

As ka r oc h burk a r va ri erar i form D e n sex e ll e r å t t ka n t iga fo rm e n ä r va nli gast, m e n Wi we n a rbetar oc kså m e d p e n tago n en , femh ö rnin ge n , so m ge r e t t s t a rk a r e i n tr yc k av r ö r e lse . D e t o lv oc h sex t o nk a nti ga as ka rn a få r e n mjuk a r e fase tt e rin g ä n d e öv ri ga m e d d eras s ka rp s kurn a v inkl a r.

Minn es oc h h e d e r sgåvo rn as funkti o n h a r o ft a m a rk e r ats m e d g r ave r a d e, sy mb o li s ka b ildfr a ms t ä llnin ga r , so m fr å n 1940- t a le t a lltm e r e r sa tt es av pl a n- e ll e r s kulp t u r r e li efe r . Pl a nr e li e fen bes tå r av fl e r a sa mm a nnit ade la m e lle r. S kulpturr e li e fe n a r betas fr a m ur m eta ll e n i o lik a s kik t.

Nä r G u s t av V I A d o lf, for fö r sta gå n ge n so m kun g , 195 1 besö k te Lund oc h in v ig d e d e n ya in st i tut io-

n e rn a for fys ik , ma t e m a tik , me kanik oc h m ate m at is k fys ik , fi c k h an so m gåva e n as k m e d e n pl a nr e li ef av L un d uni versitets ga ml a ig ill p å loc ket. D en sex k a n t iga ask , som öve rl ä mn ades till dåva r a nd e h ä ra d s h öv din ge n P. G. Lind st r ö m , n ä r T o rn a oc h B a r a h ä r a d s r ät t s n ya t in gs hu s i L un d in v igdes 1958 h a r p å loc ke t en m o d e ll av tin gs huse t i skulp t u r r e li ef. D e n ä r ut a rb e ta d i h ög r e li e f oc h ge r till sa mm a n s med de n s tili serade gravyre n e n ver kni ngsfull a rki te k to ni sk effe k t. In te rn at io n e ll a st u de n t hu set L un d in v igdes 1959 av ge n eral se kr eterare n i FN, Dag H amma r s kjö ld , oc h o m minn e er h ö ll h a n e n to l v ka n t ig b urk med st u dent hu set i k raft ig re li e f på loc ket.

T h. Burk . 1958. med Internation ella studenthu se t i Lund i relief, gå va vid hu sets in vig ning 1959 till Da g Hamm arskjö ld. H 8,2 cm Kulturen, Lund

Ask , 195 1, med Lun ds universitets vapen , gå va till kung Gusta v VI Adolf.

Ask , 1956, med Torna och B ara häradsrätts tingshus. D iam 12 cm

Burk , 1973 H 9,5 cm. K ulturen , Lund

Burk med tolvfa se tt er, 1973 H 9,5 cm Kulturen, lund .

TUDE 'T ous E

Vapen oc h sig ill i planrelief va r en av Wiwens s p ec ia lit ete r , so m h an framför a llt exce ll era d e i vid tillverkning av o ffi cie ll a in s ig ni e r. D e behandlas i nä sta ka pit e l. Exempel på d en typen av relief är grev li ga ätte n Thotts va p e n p å ett ciga rr etts krin fr å n 1948 och Skånes va p e n p å e n frim är ksas k från 1952.

Ett h edrand e uppdr ag, m e n av m era ko n ve ntion e llt slag, var uppg ift e n att utföra d e n g r ave r a d e silvera dr ess, som Svenska Akade mi e n överlämnade till Franska Akademien v id d ess 300 årsj ubileum 19 35.

D e t ä r lo c k a nd e att ur d e n stora m äng d en av h ed ersgåvor fr å n Wiwens verkstad välja ut två diametralt olikartade arbeten. D e t e na är en av d e m å n ga Wiw e nsi g n e rade gåvor, som 1931 överlämnades till sta d s fullm ä ktig es ordförande i Lund , universitetsapotekare Fr edrik Montelin, på hans 60-årsdag. D en är 30 cm hö g oc h uppb ygg d som en ko n av silver p å e n e benholtssockel. P å livet , i hög re li ef, är apotekarsymbo len placerad -e n s kå l i g uld och e n orm av gröna malak it er . D e två avsatserna upptill ä r kantade med lap is laz uli ste nar. Högst upp reser sig Lunds stadsvap e n i g uld som e n tredimensione ll borg. B orgens fönster ä r av o n yx och tornen kr ö nt a av p ä rl o r

D et andra a rb etet består av e tt podium av polerad svart gra nit (diabas ), 17 X 15 cm, med en enhet av sammanstä lld a parallellepipeder i silver. I själva verket är det en modell av en grupp nybyggnader för Lunds lasarett, det s k Centralblocket, som invigdes I 968 . Chefsläkar e n för Lunds lasarett , profes-

H ede rsgåva, 197 1, på podium av sva rt gra nit. 17X 15 cm.

Cigarettskrin, 1948, med grevliga ätten T hotts va pen. L 23 cm.

SVERIGES c:,2

Skrin , 1962, förgy llt , med kung Gu stav VI Adolfs namnchiffer i guld i relief på locket . L 35, 3 cm. H M Konungen . so r Oll e Ol sso n , fi c k d e n i gåva p å s in 60- å r s d ag 19 71.

D e n Mont e lin s ka gåv an ä r till form e n e n vä l sö kt ko n s trukti o n , v ilk e t för st ärks av d e ta lj e rn a m ed s t e n a r oc h p ä rl o r. Wi we n b et r a k ta d e d e n tyd li ge n sj ä lv so m r e pr ese ntativ for va d h an d å vi ll e åsta dk o mm a. H a n s kic k a d e nä mli ge n sa m ma år i brev till Gregor P au lsson "ett foto av den Mo n te li ns k a pj äsen; tidskrift e n har k a nsk e intress e for den?". Fotot pub licerad es inte i tidskrift en, dvs venska löjdforeningens Tidskrift.

H ed e r sgåva n t ill Oll e Ol sso n , å a ndr a s id an , är m ed s in ko nt ras tve rk a n m e ll a n sva rt g r a nit oc h silve r oc h s in y t te rli g t för e nkl a d e , kubi s ti s ka uppb ygg n a d e tt full ä nd a t u t tr yc k fo r Wi wens s kul p tu ra la fo rm v ilja.

Specie ll a hedersgåvor var tetraede rn a, utformade efter företaget Tetra Paks ursprung l iga förpackningar.

är Gustav VI Adolf fylld e 80 år den 11 novemb e r 1962 överlämnade statsm inist er T age Erl a nder vid e n lun c h i Stadshus e t i Stockholm

e n " rik sgåva" p å fe m milj o n e r kr o n o r , in sa ml a d av sve n s kar in o m oc h ut o m la nd e t oc h a v se dd for K o nun g Gu s t av VI A d o lfs 80- å r s fond for sve nsk kultur. G åva n låg i et t s to rt fö r gy llt s krin , ko mp o n e r at av Wi we n D et ä r e tt s krin av ko nve n t ione ll for m , m ed s in ty n g d oc h ge di ge nh et passa nd e fo r ä nd amålet.

T h. Kung Gusta v VI Adolf med riksgå van i det förgyllda skrinet på BO-årsdagen den 11 no vember 1962 i Sto ckholm s stadshu s.

Ambetskedjor och värdighets tecken

Vid ko nfe r e n ser oc h o ffi cie ll a b esö k ut o ml a nd s, fr a m fö r a llt i En g la nd oc h USA, vä lk o mn as m a n o ft a av s t a d e n s m a nli ga e ll e r kv innli ga b org m ästa r e i fö rd e n tung kedj a av ä d e lm e ta ll m ed st a d e ns s ig ill e ll er a n nat symbo li s k t e mbl e m. S å i c ke i Sve ri ge, d ä r bruke t av d essa ä mb e t s k edj o r t yc ks va r a sä ll sy nt oc h tradi t io n e n un g. Wi we n utförd e 1965 e n s il ve rk edj a till o rdför a nd e n i Lund s s ta d s fullm ä kti ge, num e r a k o mmunfullm ä kti ge. K edj a n s kä nkt es e nli g t ins krift av s t a d e n s a n stä lld a m ed a nlednin g av s t a d s fullm ä kti ges 100å r sjubil e um 19 6 2 oc h b es t år av s tora cirkelrund a rin ga r , sa mm a nlä nk a d e m ed tr e mindr e rin ga r. Si g ill e t m ed för gy llnin g a d e u x co ule ur s h a r , lik so m e n av Knut sg ill e t s kedj o r , Lund s s t a d ss ig ill fr å n 1354 so m förl aga. P å d e s to ra rin ga rn a g r ave r as n a mn e n p å o rdför a nd e n a oc h d e r as m a nd a tp e ri o d e r in K edj a n a n vä nd es v id o ffi c ie ll a till s t ä llnin ga r

M ä rkli g t n og fi c k oc kså s t a d s fullm ä kti ges o rdför a nd e i G ö t e b o r g sa mm a å r , 1965, e n ä mb e ts kedj a. Äve n d e n ä r ko mp o n era d av e n kä nd s il vers m ed , S ve n- E rik H ög b e r g i Göt e b o r g, oc h b es t å r av g n ej ss t e n a r in fa tt a d e i g uld. Erik L ö fm a n i U pp sa la rit a d e 1986 e n ä mb e t s kedj a av för gy llt s il ve r till U pp sa la ko mmunfullm ä kti ges o rd-

T v Wiwen Nilsson med Tumat horps Sanct K nuts Gilles ke dj or, 195 1.

L unds s tadsfullmäktig es ordfarandekedja, 1965. L 98 cm, sig illet diam 8 ,5 cm Lunds kommun

föra nd e. Stoc kh o lm s s t a d h a r d ä re m o t in ge n o rdför a nd e k edj a. D e tsa mm a gä ll e r öv ri ga sve n s ka ko m mun e r , k a n s k e m ed n åg r a und a nt ag.

U ni vers i t e t e n s oc h h ögs ko l o rn as r e kt o r s kedj o r ka n m a n följ a lä n g r e tillb a k a. P å d e t a k a d e mi s k a o mr å d e t h a r dr ä k t, kedj o r oc h a ndra vä rdi g h e t s t ec ke n ga mm a l h äv d. U pps a la oc h Lund s uni ve r s it e t h a r re kt o r s kedj o r av fö r gy llt s il ve r s kän k ta av O s kar 11 , till U pp sa la i sa mb a nd m ed 4 0 0 å r sjubil ee t 1877 , till Lund v id in v ig nin ge n av d e t nu va r a nd e uni ve r s it e t s hu se t 1882.

W iwe n h a r gj o rt t vå r e kt o r s k edj o r för uni ve r s it e t oc h h ögs k o lo r.

Ta ndl ä k a rh ögs ko la n i M a lm ö, so m in v ig d es 1949 , fir a d e sin fö r s t a å r s h ögt id 195 1, d å h ögs ko la n s lä rar k å r t ill r e k to r öve rl ä mn a d e e n ä mb e t s k edj a, utförd av Wi we n , m ed lä k e konstens e m b le m oc h M a lm ö s t a d ss ig ill fr å n 135 0 so m fö rl ago r.

Embl e m e t p å Göte b o r gs uni ve rsit e ts re kt ors kedj a h a r e n a nn a n ba kg rund ä n ä ldr e s t a d ss ig ill. K ed j a n b a r s för s t a gå n ge n 1954, d å G ö t ebo r gs h ögs ko la , so m g rund a d es 18 77 , und e r so le nn a h ög tidli g h e te r b lev uni ve r s it e t. So m m o ti v p å e mbl e m e t h a r a n vä nt s sy mb o le r fr å n t r e o lik a b o hu s lä n s ka h ä llri st nin ga r fr å n b ro n så ld e rn -m a nn e n m ed y x a n fr å n As p e b e r ge t i T a num s s n oc h s kö ld e n fr å n H ed e i K v ill e s n . S ke pp et är a llt fö r sc h e m a ti s e rat fö r a tt kunn a h ä rl ed as . Ma n k a n mi sstä nk a a tt lund e n sar e n C a rl-Ax e l M o b e rg , se d e rm e r a pro fessor i ar k eo log i i Göteborg , p å e tt e ll e r a nn a t sä tt h a r va rit inb la nd a d W iw e n oc h ko n st n är e n N il s

R ektorske dja , 195 1, far Ta ndläkarh ögskolan i Malmö. Sigillet diam 6 , 6 cm. Odont olog is ka fakult eten vid Lunds uni versitet , Malmö.

Wedel komponerade tillsammans emblemet, som i sin ~tilisering skiljer sig från förlagorna. Kedjan är av den typ, som Wiwen i allmänhet föredrog, och han motiverar det i en intervju i Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning: "Cirkeln är en tilltalande form och ringen en geometriskt tillfredsställande kropp. De lösa ringarna mellan de större och tyngre gör att hela kedjan lever på ett sätt som framhäver silvrets skönhet." Han berättar också i samma intervju, att han höll på med kedjan med emblemet och universitetets sigill i ett par månader och att själva utförandet tog en månad för tre-fyra man. Stampen . har samma motiv och är ett av de tre universitetssigill, som Wiwen har utfört. De andra två tillhör universiteten i Oslo och Stockholm.

Antalet ämbets- eller värdighetskedjor från Wiwens verkstad under tiden 1940-talets slut-1970 har utan tvivel högst väsentligt ökat det totala antalet i hela landet, även om man märker ökad frekvens även på annat håll, tex i Göteborg. Många kedjor är förgyllda eller av guld, vilket tycks vara en internationell tradition. Umeå universitets rektorskedja, komponerad av ädelsmeden Sigurd Persson 1965, är tex utförd i guld. Wiwens kedjor är av silver och i enlighet med hans estetiska principer inte förgyllda. Däremot är emblemen ofta förgyllda a deux couleurs för att förstärka reliefverkan.

Förtjänsttecken delas sannolikt ut i de flesta svenska kommuner. Även i det fallet har Wiwen gjort en konstnärlig insats med sina planreliefer, bl a med en belöningsmedalj för Lunds kommun. Lars 0. La-

1930-1974

Rektorskedja , 1954. Göteborgs uni versitet.

Sigillstamp. Oslo uni versitet.

Sigillstamp, 1954. Göteborgs universitet.

gerqvist har i en artikel behandlat Söderköpings stads förtjänsttecken från 1950 , komponerat av Wiwen. För artikeln har Wiwen beskrivit förfarandet med planrelieferna p å följande sätt : "På metallskivor av olika tjocklek tecknas bilden och densamma graveras sedan med sticklar. Därefter sågas den ut med lövsåg. Detaljer vilka skola ligga högre än grund plattan ritas, graveras och sågas på nytt och detta pågår tills jag anser att de olika planen har kommit i det konstnärliga förhållande som jag avsett. Planen nitas samman."

Bland ordförandekedjor av Wiwen i olika sammanslutningar och föreningar kan nämnas Sveriges läkarförbunds från 1947 , (stulen och 1967 ersatt av en ny) samt Fabriksoch Hantverksföreningens i Lund från 195 7. Wiwen var medlem i den föreningen liksom i Lukasgillet i Lund , en sammanslutning av konstnär e r, konsthantverkare och skönlitterära författare m fl, grundad 1898 efter mönster av medeltid a Lukasgill e n. För dett a gille har Wiwen gjort en åldermanskedja 1968, vars emblem den bevinga-

Ordfarandeklubb or.

de oxen i planrelief symboliserar evange li sten Lukas, målarnas s k ydds patron.

D en lund ens is ka Uarda-Akademi e n h a r naturligtvis en prreseske dj a av Wi wen. Akademien instiftades 1958 i sa mb and med att man firad e 50-årsminnet av uruppför a nd et av stu d e nt s p exet Uarda. Ste n Brom a n var e n av initi at ivta garna. K edjan, som ä r stämplad 1972 , b es t å r av rin gar och lå n ga, tunna s t avar. Emblemet är, med häns y ftning p å att s p exe ts h a ndling är förlagd till faraonernas Egypten, e n scara b e. M edl e mm a rna ska ll vara högst sjuttiosju ti ll anta le t och h a fr a m s t åen d e s p ex m e riter, v ilk e t g iv e t v is pr äg la r d e å rli ga sa mm a nkomst e rn a.

U ar da-Ak a d emiens åttkantiga prres es klubb a fr å n 1962 av s il ve r med b es la g oc h s kaft av eben h o lt s kommer också från Wiwens ver kstad. Till d e n hör äve n e n "s lag platta" av eben h o lt s och si lver. Wiwe n har utfört m å n ga ordförandeklubbor av varierande form och i a llm ä nh et m ed kombin at ion en s ilver oc h ebe nholt s. at io n a lmuse um äger e m e ll e rtid e n klubb a helt av elfenben.

Den största g rupp en av officie ll a vär di g h e tst ec ke n , utförda av Wiwen, tillhör olika Knut sg ill e n. D e mede ltida Knut sgi ll e n a i dåvarande Danmark var a ndli ga oc h e konom is ka sa mm ans lutnin gar e ller brödras kap, so m oc kså s kull e funge ra som stöd oc h hj ä lp till bröderna. D eras skyddshelgon var fur tes onen S:t Knut Lavard , död 1131. Dennes namn sammanb landades så smån in gom med kun g Knut d en h e liges, vi lk et bl a är märkbart i g ille nas sigi ll . De Oesta Knutsgillen

Ä ldennanskedja , 1968, med ev ange l is ten Luka s symb ol , ä ven sig nerad H U GO CEHLIN. 3 X 5,3 cm Luka sg illet , Lund

so pades bort med reformationen , men b l a Lunds Knutsgille levde kvar med en skråstadga från 1586 Det var p å tillbakagång till 1800talets början , då det återupplivad es , till stor del med hjälp av biskopar och en lång rad av välrenommerade pr o fessorer so m å ld e rm ä n .

Vid 1900 -tal ets mitt åte rupp s t o d fl era gi ll en i d e ga mla skånska stä d erna oc h i V isby. D et t a är o r sa k e n till, att Wiwen v id d e n tid e n fi c k så m å n ga b es t ä llnin ga r av Knut sgil leskedjor D e var ett dominerande inslag , när a ll a Knut sg ill en sam lad es i Lund i se pt e mb e r 1986 för att högtidlighålla 900 å rsminn et av Kn ut den heliges död 1086. Gillena s pel a r en roll i stä d e rn as sociala li v genom sina so lenna h ögt id ssam mankomster i januari varje år, men utd e lar oc kså m edel ur und e rstöds fon d er.

Tumathorps Sanct Knut s Gille m ed ce ntrum i Tommarp i syd ös tr a Skåne å t e rin vig d es p å m ed e l tidsborgen Glimmingehus i juli 1949. Wiw e n h a d e till h ögt id l igh eten utfört tre si lver k edjor , de första gi ll es k edj or han kompo n era d e. D e är av d en "o ffi cie ll a" t y p e n m ed större oc h mindr e ringar i rytmisk väx li ng. Å ld e rm annens kedja h ar två e mbl e m m ed s ig ill från ca 127 5

för Knut sgi ll et oc h för kl ostret i Thu m at h orp som förlagor. Thumathorp är Tommarp , den försv unn a medeltidsstaden på Ö sterle n Först e och andre sto lsbro d ern bär Tumathorps oc h J ärresta d s

T v Kedj or, /949 , med pap eg ojemblem , 1950 Fr v Tumath orps, S:t Knut s ochjärres tads sigi ll. L 72, 74 resp 70 cm , sigi ll en diam 7 och 7 resp 4, I cm Tumath orps Sa ncl Knut s Gill e, T ommarp.

T/1. K rö n t ill cere monimä starsta v, / 95 1, med papegoja beståe nde av sj u sa mmann itade lam ell er. H 12 cm. S: t Knu ts Gille, L andskrona

1 930- 1 974

härads sigill efter förlagor från 1535 res p e k tive 1524. Knutsgillenas gemensamma symbo l är en papegoja . Tumathorpskedjornas papegojor i lame llt e knik i t r e plan är förvånan d e nog stämp lade först 1950.

Sankt Knut s gille i Landskrona å t er instiftad es 1944 . Å ld e rmannen, d e t vå stolsbröderna och ceremonim äs tar en bar sina k edjor , kompon e rad e av Wiw e n , för första gång e n v id h ögtidsstämman i ja nuari 19 5 1. K edj o rna har e nli g t upp g ift lä nk ar av en förhistorisk typ, va r s förlaga Wiw e n hade sett p å e tt schweiziskt mus e um Även h ä r föreligger ä ldr e sigill som förlagor till e mbl e men , nämlig e n Landskronas Knutsgill es sigill , troligen från 1400-talet , och två stadssigill fr ån 1484 respektive 15 36 .

Sankt Knuts gille i Lund har en rik skatt av insignier och välkomm o r. Det finns int e mindre än nio

kedjor. Den äldsta är åldermanskedjan , vars papegoja bär årtalen 161 7 och 1618. Anders Nilsson har tillverkat tre av kedjorna, varav två från 1911 med S :t Knutsbild. Det är intressant att jämföra dem med den sigillbild, som sitter på en av tre kedjor , komponerade av Wiwen 1951. Anders Nilsson framställer Knut den helige på ett schablonartat sätt. Kungens bild är tämligen slapp i konturerna och ger ett anonymt intryck. Wiwen däremot utgår i sitt emb lem med samma motiv från ett sigill på ett gåvobrev I 085 från kungen till Lunds domkyrka. Av detta har han med sin lamellkonstruktion skapat en konst-

närlig bild, som i sin stilisering förmedlar medeltidskaraktären men samtidigt genom de fladdrande klädesplaggen ger liv och rörelse åt framställningen. S:t Knut sitter frontalt i domarställning på en konungslig tron med lejonfötter. Inskriftens bokstäver har, som Holger Arbman påpekat i sin uppsats om Wiwens planreliefer, förlorat en del av sin medeltida karaktär genom att förlagan endast är bevarad i en avritning av P eringskiöld från tiden omkring l 700. Stadssigillet på kedja nummer två har samma förlaga som den på Lunds stadsfu llmäktig es kedja.

D en tredje sigillbilden, S:t Lau-

rentius martyrium, är dock d e n märkligaste. Här finns det möjlighet att se, vilka omsorgsfulla studier Wiwen gör, när han utgår från äldre sigill. Genom att jämföra Wiwens bild med Lunds domkapitels sigill från 13 76 kan man se, att han knappast har uteslutit någon detalj. S:t Laurentius ligger på sitt glödande halster. Ur molnen svävar dels en ängel med ett rökelsekar, dels Guds hand, som marker ar den marterade mann e ns helighet Här , liksom i fråga om nästan alla Wiwens planreliefer, spelar förgyllningen a deux cou le urs en väsentlig roll för helhetsverkan. På S:t Laurentiusbilden är elden röd av kop-

Ceremonimästarkedja, 19ll , av Anders Nilsson, med S:t Knut s sigill. L 72 cm, sigillet diam 5 cm. S:t Knut s Gille i Lund.

K edja, 1951 , far stolsbrodern, med S:t Knut s sigill. L 86 cm. Sigillet diam 6,5 cm. S:t Knut s Gille i Lund.

Styrelse och kassadirektion i S: t Knuts Gille i Lund vi d årshögtid på Akademiska Föreningen den 3 januari 1984.

par och mannen blek av silver i förgyllningen. Wiwen har känsligt och ömsint överfört den medeltida

bilden till ett självständigt verk.

Wiwen har utfört ytterligare två kedjor för Lunds Knutsgille , Fågelkungens kedja och Fågeldrottningens kedja. De är endast försedda med papegojor och överlämnas vid den årliga tävlingen i papegojskjutning med pilbåge i maj / juni till segraren och segrarinnan, som disponerar dem till nästa års tävling.

Alla fem kedjorna är av den mest utvecklade typen med stora ringar och tre mindre, sammankopplade ringar i växelverkan. De är både monumentala och mjukt rörliga.

Den äldsta förebilden för alla dessa papegojor i de olika Knutsgillena är papegojan på Lunds ål

dermanskedja från 1617 och 1618 P å Wiwens samtliga kedjor , tillhörande Tumathorps, Landskronas , Lunds och Visbys Knutsgillen ( n y invigt 1967), är papegojorna utförda som planreliefer i lamellt e knik . B äst kan tekniken studeras på Landskronagillets ceremonistav. Den kröns av en papegoja, b'estående av inte mindre än sju mönsterutsågade och sammannitade lameller, som skiftar i färg beroende på förgyllningens_ ton. De graverade detaljerna fullständigar den strama och verkningsfulla kompositionen som, påpekar Holger Arbman med rätta, inte är en relief utan måste betraktas som en friskulptur.

K edja, 1951 , sigill med S:t Laurentius marryrium. L 80 cm, sigillet diam 7,4 cm. S:t Knuts Gille i Lund

Domkapitlets i Lund sigill, 1376. D iam 7,5 cm, Rigsarki vet, K öpenhamn.

Papegoja daterad 1617 och 1618 på åldermanskedjan. L 17 cm. S: t Knut s Gille i Lund

Fågelkungens kedja , 1951. L 53 cm, papegojan l 7,6 cm. S:t Knut s Gille i Lund

I den Wiwenska verkstaden har också utförts ett flertal pregnanta landskaps-, läns- och stadsvapen i planreliefteknik.

Bakom alla dessa emblem med officiell prägel, som Wiwen har låtit utföra i planrelief, ligger ett omsorgsfullt studium av äldre förlagor, ofta medeltida stadssigill. Med utsökt formkänsla, noggrannhet i detaljerna och sin teknik att med lameller i flera plan åstadkomma djup och ljus /s kuggverkan i dessa arbeten har han gjort en nyskapande insats inom heraldikkonsten.

Ett officiellt föremål av ovanligt slag, som tillhör Lunds universitet, är "kransflickornas potta" av silver, tillverkad 1952. Kransflickorna är de små vitklädda flickor , som bär fram filosofiska fakulteternas lagerkransar vid promotionen i Lunds domkyrka. Denna pjäs har visats runt om i landet , eftersom den var ett av de få dyrbara och eleganta föremål, som ingick i Nordiska mus eets stora hygien- och miljö126

utställning Lort-Sverige? 1970 och som sedan under ett par års tid följde med vandringsutställningen till närmare ett tjugotal svenska orter, från Luleå i norr till H e lsingborg i söder.

Wiwen är upphovsmannen till detta kärl i form av en upp- och nedvänd doktorshatt. Initiativtagare och donator var professor Alf Sjövall, som avsände följande elegant formulerade brev till R ektorsämbetet vid Lunds universitet: "Bland kostnaderna för doktorspromotionen 1950 förekom hyra för ett till kransflickornas behov nödigt inventarium. Då detta torde tillhöra de promotionsrekvisita som varje gång komma i bruk, har en silverpjäs, utförd av hovjuvelerare Wiwen Nilsson tillverkats. Rektorsämbetet bedes vördsamt mottaga den som gåva till U niversitetet att användas för sitt ändamål av kransflickorna vid kommande promotioner. Lund i maj 1953 ". Till detta kan läggas att de

filosofiska fakulteternas doktor er, de enda som bekransas, numera promoveras sist. Det innebär, att kransflickorna anländer senare och inte behöver sitta så länge på sina vita kuddar på trappan till högkoret. Silverpottan har således förlorat sin ursprungliga funktion men placeras som tidigare enligt ceremonielet i domkyrkokryptan.

Måtten stämmer inte helt med doktorshattens. Höjden är tex

Ordfarande- , vice ordfarande- och kurators klubba samt prokurators- och sexmästartecken, Lunds studentkår. L 6,5-2 cm.

Kransflickomas potta , 1952, i form av en doktorshatt.H11 ,4 cm Lunds uni versi tet.

Kransflickoma på trappan till högkoret i Lunds domkyrka vid promotionen den 27 maj 1989.

11 ,4 mot hattens 13 cm. På livet är ingraverat Lunds universitets sigill med devisen "ad utrumque" (beredd till bådadera) samt en lagerkrans med inskriptionen "puellis coroniferis" ( till kransflickorna). Uppsala universitet har varken kransflickor eller silverpotta.

Wiwen gjorde också "ordnar" till medlemmar i sällskap av mer skämtsam art, tex Texikavt Samfund, där han själv var medlem. Det var ett hemligt och exklusivt samfund parodi på svenskt ordensväsen stiftat på förslag av Anders Sten, skildrat i Anders Sten minns, 1983. Mottot var "Att veta allt är stort. Att veta mer är större". Pneses, Sten Broman, bar samfundets storkors, från 1959, tillsammans med officiella utmärkelser. Redan 1941 hade Wiwen skapat en magnifik kraschan av samma typ med carreslipade bergkristaller. Karl Gerhard fick den till sin 50årsdag den 14 april och bar den vid de föreställningar, som annan samfundsmedlem bevistade. Åtskilliga, som inte uppfattat samfundets parodiska natur, bad, givetvis förgäves, att få bli medlemmar.

Texikavorden, 1941, med bergkristaller; har tillhört Karl Gerhard. H 7,5 cm.

WIWEN NILSSO 1930-1974

Vapenrelief, Malmö stads vapen. H 6 , 8 cm.

"Bysantinskt"

Wiwen Nilssons " by santin ska '' silver har omisskänlig a dra g a v sve nskt 1700-tal. Han s ljusstakar var far kl eri kala far Chru sj tjo v m en Bulganin fi ck en kraftfull " bys antin s k " kanna.

De t finns a nl e dning a tt sä r skilt behandla e n g rupp av Wiw e n s a rb e t e n , som han ka ll a d e för sitt "bysantinska" silver. Till d e n g rupp e n hör b äga r e samt ljusstakar och k a ndelabrar , som r edan är b es krivna Andra typ e r av d e n sortens corpusarbeten ä r s k å lar , bonbonnierer, k a nn o r , kalkar , pat e n e r och oblataskar.

B e nämning e n " bysantinsk " är förbryllande, eft e rsom Wiwens arb e t e n int e har n ågo n likh e t m ed b y santinsk guldsmedskonst. Denn a karakteriseras av en rik ytde kor m ed färgstarka s t ena r och emaljer. Ett utt a la nd e av Wiwen , so m åte rges i Angerwall / Ekmans uppsats , ä r inte h e ll e r särskilt upplys a nd e : "J ag k a ll a r d e n bysantinsk , m e n d en är strängt taget från 1100-ta let , fast j ag går e m'ot konsthistorik e rn a oc h m e n a r a tt d e n ä r ä ldr e oc h komm e r fr å n B ysa ns . M e n jag kan int e b ev isa d et." Wiw e n b eg ränsar sig aldrig i sina studier till bara guldsmedskonst ut a n lå t e r d e m o mfatt a även e pok e n s konst och ar kitektur. H an vi ll tro li gen i ·sina " bysantinska " arbeten visa den monument a litet , det värd iga a ll var och d e n balans , som kännetecknar d e n bysantinska konst e n . D e ä r också värdiga och monumentala.

T h . Vi nka nn a, 1965, " bysa nti nsk ". H 28,5 cm . Ku l turen, Lun d.

Vi rikann a; 1719, au Petter B emegau , Stockholm H 27 cm l ngarö ky rk a, Uppland

Bonbonni e r e n i s in sa mlad e, kompakta form för tanken till e n lit e n grekisk-ortodox ky rk a. Också d e n tun ga s kå le n m ed s in a r a k a si d or h a r e n i s in e nkelh e t sär pr äg lad form. Samtidigt finn s d et e tt e kl e ktiskt dra g över Wiwens "bysa ntinsk a" arbeten , som är försedda m ed k ara kt er is ti s k a, sve n s ka sjutt o nhundratal sd e kor e r , d e n go dronn e rade foten, våg linj e rn a oc h , p å e tt par föremål, d e n stä mpl a d e bården runt m y nnin ge n.

I fr åga o m d e n "bysa ntin s ka" vinkannan ä r förbindelsen m ed svenskt sjutt on hund rata ls si lver sä r s kilt p åtag li g. D en so m h ar syss lat m ed ä ldr e sve n s kt si lver assoc ie rar spontant till e n bild i Svenskt Sil vers mid e I av en v ink a nn a i lngarö ky rk a från 1719 . D e n har tidigar e va rit i profant bruk och är omtalad, för att d e n ä r d e n fö r sta svenska c hokladk a nna , so m m a n känn e r till. D e n h a r nämlig e n d e t k ara kt eri ti ka h å let i locket , där m a n k a n stic k a n er en pinne oc h röra om i c h o kl a d e n m ed. B å d e lng arö k a nn a n oc h Wiwens ka nn a är sexpassformade m ed go dronn e rad fotkant, sex p assfo rm at lo c k oc h rak snås. D e har även lik artade h a ndta g. R en t es t e ti s kt ka n m a n konstat e ra, att Wi we n s kann a ä r samlad och stram p å ett h e lt a nn a t sätt än d e n äldre ka nn an m ed s in a spinkiga, gjutna fötter oc h grova ber a inorn a m e ntik. F oto n av lngarök a nn a n finn s för övrigt i Wiwenarkivet på Kult uren i Lund.

Vid statsminister Tag e Erlan ders och inrikesminister Gunnar H ed lund s officie ll a besök i Sovjet

Th . Bonbonni ere, 1967, och kanna , 1968, "bys antin ska ", av sa mma typ so m officiella svens ka gå vor till so vjetiska regeringsmedlemmar 1956. Bulgan i nfi ck kannan. H 11 cm resp 20,5 cm.

Skål, 1973, "bysa nt insk". H 8,5 cm. Kulturen , Lund .

våren 1956 överlämnades bland d e sedvanliga gåvorna till värdarna en kanna och en bonbonniere i "bysantinsk" stil av Wiw e n. Ambassadören Gunnar J arring deltog i resan som cheffår politisk a avdel-

ning e n p å UD. H an berättar i sina m e mo are r , att stats r å dsb e r e dnin ge n d en 29 mars 19 56, d å inköp e n av statsgåvorna skulle ske, såg ut som e n orientalisk b asa r.Jarring stannade för e n uppsättning silverljusstakar av Wiw e n å t Nikita Chrusj tjov , förste partis e kr ete r a re i Sovjet och i praktiken redan d årege rin gsc h ef. Men Erlander sade n ej . " D e är a lld e les för kl e rikala ", var dom e n. Enligt UD:s inköpslista fick Chrusjtjov i stället e n silverskål fr å n Borgila , m e dan Sov j e ts officielle l e dar e, minist e rpresident e n Nikolaj Bul ga nin, fick d e n " bysantinska " kannan. Av de tr e tton post er m ed silverföremål, som inköpt es för ändamålet, kom å tta från Wiw e ns verkstad.

Ljussta kar, 1973, " bysa ntinska ". Form en ansågs far klerikal far Chrusjtjov 1956. H 26,3 cm. Kul turen , Lund

Utställda arbeten på Bygg e och Bo-utställningen 1931 på Kulturen i Lund, t h skål, bägare och ljusstakar av "bysantinsk" typ. 1 mitten tidigt exempel på skål med sexton fasetter, se sid 92.

Tennbägare, 1939, va ndringspris far nations tävling i allmän idrott. H 22 cm. Akademiska Föreningen i Lund. Tennbägare , 1940, LUGl:s va ndringspris H 29 cm. Akademiska Förening en i Lund Tennljusstake, 1933 . H 36 cm.

Tenn

Wiwen formgav också arbeten i tenn som tillverkades på AB Ystads Metallindustri, sedermera Ystad-Metall, som även utförde beställningar från andra konstnärer och konsthantverkare.

För Wiwens räkning tillverkades olika föremål , bl a dosor med raka sidor och något nattvardstyg, men fat och bägare dominerade produktionen. D en var dock inte särskilt stor. Troligen började den redan vid 1920-talets slut och upphörde några år in på 1940-talet. Då- under krigstiden - hade tennplåt av god standard, levererad från Svenska Metallverken i Västerås, tagit slut. Wiwen var noga, närmast " petig" , med kvaliteten på såväl material som utförande, har förre ver km ästaren på företaget, Einar Lindell, berättat. Till faten anvä ndes en särs kilt tjock plåt på 2 mm. Bottenstycket trycktes och l ödd es samman med det plana brättet, som fick en kantig profil utan om vikningar. Faten gjordes i olika storlekar, 10-20 fat beställdes åt gången. De oftast sexkantiga bägarna tillverkades av en bottenplåt och sex sidostycken, som löddes ihop. Mynningskanten bockades och veks in.

Wiwen tycks i sin formgivning av tenn i huvudsak ha utgått från de modeller, som han hade skapat i silver. De kantiga bägarna i tenn och silver är ju tex slående lik a. Det var sannolikt lämpligt att ti ll försäljning också ha föremål av en klar e kvalitet än silver.

Föremålen är försedda med både Ystad-Metalls och Wiwens stämplar samt årsbokstav.

Tennfat , 1939. Diam 40 cm.

Sakralt silver

Sitt kyrksilver gestaltade Wiwen Nilsson efter samma stränga geometriska principer som i fråga om profant silver.

D e stramt uppbyggda natt vardskalkarna och vi nkannorna är nyskapelser och uttryck far en sti l vilja liksom han s kors , "det enklaste och samtidigt det kraftigaste dynamis ka uttryck jag vet".

Wiwe n ärv d e e nli gt uppg i ft sin religiösa läggnin g fr å n modern , K a rolina TiJ sso n H a n h a r uppr e pad e gånger uttalat sig i re li giösa spörs m å l. I ett odaterat br ev t ill GA T, troligen från h östen 1925 , för Wiwe n ett lä n gre religiöst-filosofiskt r e onemang , d är h a n bl a s kri ve r : " Kristus är som person och sak det h ögsta so m någonsin funnits; h an uttrycker en p ro p ort ion so m i san ning står närmast Gud."

M a n b e h öve r int e vara r e li g iös får att gesta lt a vac k ert oc h funktion e llt kyr ks il ver, m en d et ger o n e klige n e n djup are dimension åt arbe tet o m man , som t e x oc kså J acob Ängma n , har en religiös gru nd sy n. Wiwen var d essutom e n beläst m an både i fråga om religionshistoria, litur g i oc h religionsfilosofi.

Som tidigare n ä mnt s la d e AnnCharlott A n gerwa ll oc h Marianne Ekman vårte rmin e n 1972 fram e n trebetygsuppsats i konst hi storia med titeln Wiwen Ti) ssons ky rksilver, en in venter in g av kyr korna i Lunds stift. D e n är vi k tig som underlag för kunskap e n om vi lk a före m å l , som finns i de o lik a ky rkorna , oc h om deras dat e ring a r. En annan källa är d e a lbum med fotogra fi er Natt vardstyg och lju ss takar , 1956. Narrs/rands kyrka, Karl stad.

av tidigare utfört ky rk s ilv e r , som W iwe n sä nd e till pr es umti va bes tä ll a r e .

Förutom .sakrala föremål som k a lk ar, patener , v ink a nn o r , o bl atas kar , a lt ar kors , d o psk å la r oc h brudkronor o mfattar ky rkob es tällningarna oc kså så d a n a attr ibut v id g ud stjä n ste n so m ljusst a kar och b lomvaser. Fr ån ver kstaden har , so m tidi ga r e nämnts , ut gå tt o mkring 700 föremål för k y rkli g t bruk . Ibl a nd h ar d et var it b estä llningar p å e nstaka e ll e r ett par föremå l , o ft a ko mpl e m e nt till äldre ky rksilve r M e n i m å ng a fall är d e t e n hel upp sä ttnin g till e n ky rk a, där m ä n g d en av föremål m ed sa mm a ur s prun g ge r e nh e tli g h e t oc h ökad m o num e nt a l ve rk a n v id g udstj ä nsten. D e ky rk o r , so m äge r fl est a rb e ten av Wiwen inom Lund s st ift , är Kir se b e r gs kyr k a n i M a l mö m ed 78 oc h Allhelgonakyrkan i Lund m ed 46 föremål , varav do c k 60 r es p e ktive 35 är sär ka lk a r . tanför Lund s s tift h a r Gustaf Adolfskyrkan i Bo rås 12 oc h Norrs tr a nd s ky rk a i K a rlstad 10 föremå l. D o mk yr ka n i Väste rås h ar 27 föremål, va r av 20 är sär k a lk ar, oc h Öd es h ögs ky rk a v id Vättern har 45 sä rk a lk a r.

Sitt kyr ks-il ver ges t a lt a r Wiw e n e ft er samma stränga geo m e tri s ka prin cip er som i fråga o m p rofa nt

Nattvar dskalk med paten och särkalkar, 1935 K al mar läns sanatorium, Må/illa , Småland. Sa m ma m odell av k alk och p aten, 1935, i Vadensjö kyrka, S k å ne.

silv e r. D e t ä r p o lye d e rn , ko n e n , h a lvsfå r e n oc h a nd ra geometr is k a fi g ur e r , so m ä r ut gå n gs punkt e n o c h s o m va ri e ra s p å o l ik a sä tt. I m å n ga fa ll h ar grundform e n s k ap a ts r ed a n p å 1930 ta le t , m e n stö rr e d e len a v ti ll v e rknin ge n s ke r p å 1940- , 1950- o ch 1960-tale n D e t ä r i ntr es s ant att ä ve n så m å n ga mindr e la nd so rt s ky rk o r h a r ve la t in fo rskaffa Wi we n s radik a la ky rk s il ve r.

K a lk ar och

p a t e n er

Ka lk e n i V a d e n sj ö ky rk a fr å n 1935 ä r av e n ova nli g ty p , so m t ro li ge n int e till ve rk a t s eft e r 1940. H ä r ä r uppd e lnin ge n i åtta

Natt vardstyg , ljuss takar och vaser ; vi nkannan och den åttkantiga oblatasken, 1938, övrigafaremål, 1953. l j usstakarna h 36,2 cm. Kir sebergs kyrka, Malmö .

fasetter genomförd fr å n cuppan över nod e n n e r till fot e n. Cuppan m ed s in lå n gs tr äc kta , mjukt svängda pok a lform har ing e n förankring i ä ldr e kalktradition. Patenen fungerar också som lo c k över kalk e n. D ä rför är d e t viktigt att fördjupning e n i mitt e n passar exakt in innanför kalk e ns m y nningskant.

D e n " klassiska " typen av Wiwens ka lk ar uppträdde först vid 1940-talets slut. Fr å n e n sexsidig högr es t , stympad kon och e n nod i form av ett tredimensionellt kors r ese r sig en halvsfårisk e ll er n ågo t djupare cuppa. Den påminn e r i sin r es ning om d e svenska barockkalkarna men är ändå m ed sin strikt geometriska m åt tfull h et e n n ys kapelse. Patenerna till dessa kalkar är samstämmigt sexkantiga. Kalken är do c k int e h e lt praktisk. Den vackra korsformade nod e n , som prästen måst e hålla i vid nattvard e n , är a lltför vass och k antig for att vara bekväm.

Två andra typer av kalkar tycks uppst å p å 1950-talet. Det är d e ls d e n " b ysa ntinska " kalk e n m ed sexp assfo rmad , upp å t avsmalnande undre d e l och patenen med sexpassformat brätte , d e ls den kalk so m sa kn ar nod , d vs d är den h a lv sfåriska cuppan vilar direkt på den sexkantiga stympade konen. Den formen går igen i flertal e t av särka lkarna , men p å dem är kon e n s lät som t ex p å A llh elgonakyrkans 35 särkalkar fr å n 19 3 7.

Wiwen h ar utfört n ä rmar e 200 sär kalk ar. Bruk et m ed sär k a lk ar h ar upp stått av h ygie ni s ka s kä l m en h a r int e haft så stor utbr edning i Sverige Användning e n av en stor ka lk for a ll a vi d nattvarden s k apar e n inn e rligar e k äns la av ge-

Nattvardstyg , 1960, med vinflas ka av glas. Kalk en h 16,5 cm. S:ta Katarina kapell, Malmö

Sär kalk a r, 1937 , t vå a v trelli ofem kalkar. H 6,5 cm. Allhelgo naky rkan , Lund

m e n s ka p . Wiw e n h a r i Angerwall/ Ekmans int e r vj u m ed honom ofå rblomm erat uttryc k t sin inställning i fr åga n : "Ja g har gjort sä rkalk a r till Oera k y rk or. Tr o t s e n e nk e l oc h sa k ra l st il h a r d e ä nd å e t t v iss t t yc ke av snapsbägare.Jag har hört un g d o m a r , som fr åga t varandra: ' 1ä r s ka ll du upp oc h ta s up e n ?"'

lntinktion förekommer fr a mför a llt v id natt va rds gå n g m e d m å n ga människor, d å va r oc h e n m o tt a r av prästen e n o bl a t , so m d e nn e e ll e r ko mmunik a nt e n d o pp ar i k a lk e n s n a tt va rd sv in. vViw e n s ka p ade får detta ä nd a m å l e n ko mbin e r a d ka lk oc h p a te n , so m h a n 1958 tog p a t e nt på. D e n utförd es e ft e r e n id e av fil dr P H Nehleen , vi lk e t framgår bå d e av brev oc h av d e n gravera d e inskriften på ka lk e n i Nat io n a lmuseums ägo. P å den åt tk a nti ga neder d e len v il a r e n h a lvsfår is k c upp a med ett av tagba rt å ttp assformat bräm, som ger plats får sammanlag t 60 o bl a t er. K a lk e n finn s i ett fåta l kyr kor , bl a i S:ta Maria kyrka i Ystad.

Nall vardskalk , 1959 , med bräm far obla ter. H 19,8 cm Na ti onalmu seum , Stock holm

Vinkannor och oblataskar

De n päronformad e n a tt va rd sk an n a n ä r e n seg li va d tr a dition i Sverige. Wiwen söker n ya form e r över 1920-tal ets l å n gs tr äc kt a k a nn or fram till d e n v inkann a från 19 3 1, so m finn s i Svedala ky rk a och so m ä r grundtypen för d e fl es ta av h a ns se n a r e v ink a nnor. D et ä r en sexs idi g sty mp a d kon m e d e n br ed ut s kjut an d e snås, so m gå r djup t n e r p å li ve t och bildar e n lodrät yt terkontur. D e t halvsfäri s ka lo c k et h a r e n våg linj ebår d oc h ä r krönt av e tt e nkelt kors . Handt age t av silver är halv c irk e lformat. D e tta t e m a varieras sedan p å olika sätt. Sn åsen blir k o rt a r e, d e t hal vsfä risk a lo c k et b y t s ibland ut mot e tt cirkelrunt , i ova n s id a n ut sågat loc k , våg linjen försvinner. P å k a nnor fr å n 1940-tal et oc h fram å t är kor se t a lltid tr ed i m e n s io n e llt. H a ndt aget blir i a ll m ä nh e t k or t a r e och k a n också vara utfört i e b e nholts . D e nn a typ av k anna är i sin kl ara , sam l a d e form et t pr eg n a nt uttryc k för Wiwen s sti lvi lja . D et är en sådan kann a, som j ä mt e a lt a rkor set i Lund s d o mk y rk a r e pr ese nt era r Wiwen i d e n känd e si l ve r ex p e rt e n Graham Hu g h es bok Modern Silv er throughout the World 1890-196 7. Andra t y p er av kannor är d en " bysantinska ", som r e dan h ar pr esenterats , och d en sexsidiga k annan , so m br edd as upp åt i stä ll et för n edåt. En helt annorlunda kann a har sexpassformad fot och slätt ,

Vinkanna , 193 1 H 30 cm. S ve dala kyrka, Sk åne.

Dopkanna , 1945. H 27 cm. Lunds domky rka.

Oblatask , sexpassformad.

rundat liv, som vidgar sig uppåt och går ut i en kraftig snås.

Oblataskarna är oftast sex- eller åttkantiga med ett korskrönt cirkelrunt, utsågat lock. Lockcirkeln bildar en elegant geometrisk kontrast mot den kantiga ytterkonturen. Detsamma är fallet med de sexpassformade oblataskarna. De "bysantinska " oblataskarna har den karakteristiska , godronnerade fotbården och våglinjen.

Wiwen har också gjort oblataskar i medeltida ciborieform, där den fem- eller sexkantiga asken vilar på en nederdel med samma antal fasetter.

Socken buds tyg

Sockenbudstyg

, nattvardstyg i mindre skala, avsett att brukas av prästen, när han utdelar nattvarden vid sjukbesök , är ofta i e tt något förenklat utförande för att bättre tåla transporten Wiw e n h a r tillverkat ett tjugotal sock e nbudst y g , där v ink a nn a n av pr a kti s k a skäl ä r e rsatt av e n v infla ska m ed till slut a nd e ko rk för n a tt va rd sv in e t. Flaskan m ed sin koniska form

S ock enb udstyg , 1953-71. Vinflaskan h 14 ,5 cm K ul tu ren, Lu nd.

är h e lt slä t oc h a n tin ge n utförd i silve r e ll e r efter Wi we n s a n v is nin ga r i g la s fr å n Orrefo r s.

h 33 cm

R it ni ng t i ll vi nkanna . 6 4X47,5 cm. Modell en fi nn s bl a i Vi k ens kyrk a, Sk åne, 1948, h 33 cm

Vinkanna . Denna modellfinns i H olmby kyrka , Skåne , 1949,

Altarkors

Alt arkorset har en framträdan d e position i kyrkan eller krematori e t. Det står mitt på altaret , antingen e nsamt eller omgivet av ljusstakar och vaser med blommor. Äldr e altarkors har formen av kruc ifix m e d Kristus p å kors e t. Senare kan Kristi lidand e och uppst å ndelse framställas i symboler som i Jacob Ängmans altarkors, kompon e rat av Lar s Isra e l Wahlm a n, d är blommande kvistar slingrar sig upp längs kor se t och förvand lar d et till e tt livsträd.

"Jag går absolut emot kru c ifix e t ", säger Wiw e n 1971 i Angerwall/Ekmans förut n ä mnd a int ervju m e d honom, " därför där hänge r e n person p å korset, som man p åstår ä r J es us Kristus , m e n det är ingen människa p å jord e n, som kan tala om for mig att han såg ut på det sättet." "Jag håller på kors et utan figur." Med sin motvilja mot goti ke n hävdad e han att figurframställningar fr å n tidi g medeltid var så abstrakta, att de talade till tu se ntals människor m e n att kru c ifixen efter 1100-ta let är " r ent individualistiska och subjektiva ting ... D e t ä r e n h ä dels e m e d d essa krucifix! "

L a ur e ntiistiftels e n i Lund har ett ko mbin era t altar- och pro cess ionsko r s fr å n 19 39. Som altarkors står det på e n sockel av e benholts. D et sexkantiga skaftet är nedtill cy lindriskt och kan trädas på en stå n g , när korset skall användas som process ionskors. På skaftet finns en graverad framställning av S:t Lau-

Altar- och proce ss ion skors, 1939 , med bergkristal ler. H 58 cm. Laurenlii s lift else n , Lund.

Altarkors med bergkristaller, 1949, och

rentius. Hela det långsträckta ringkorset är besatt med bergkristaller, tjugoen stenar på korsstammen och tio på korsarmarna. Ringen är av silver. Av Wiwens mer än trettio altarkors är denna typ av abstrakta kors besatta med stora rektangulä-

ra eller kvadratiska bergkristaller , varav de flesta är ringkors, den mest förekommande. Men variationerna är många. Antalet stenar varierar liksom höjden på korset och korsarmarnas längd. Foten kan vara av silver eller ebenholts. I

allmänhet är stenarna infattade i en gemensam ram av silver. På bl a altarkorset i Ödestugu kyrka i Växjö stift är emellertid de rektangulära stenarna med avfasade hörn monterade var och en för sig, vilket ger en rörlig och dynamisk effekt.

nalt vardstyg , 1962. Altarkorset h 57 cm Ödestugu kyrka, Småland.

I S:t Olai ky rka i Norrköping finns e tt altarkors från 1950 i form av e tt ringkors. Där är själva korset däremot av silver, medan ringen , som får ljus bakifrån m ed hjälp a v e tt lys r ö r , b es t å r av 71 b e r g kristalle r.

All a d ess a kor s m ed s in a s to r a va tt e nkl a r a s t e nar , s o m g littr a r n ä r lju se t r e fl e kt e ra s i d e m , s kull e kunn a rikt a t a nk a rn a m o t v ärld s li g h et oc h fåfä n g li g h e t. M e n ge n o m sin stra m a , sy mboliskt a llm ä n g ilti ga for m bid ra r ko r se n i s t ä ll e t till d et vär di ga a ll va r et i kyr k o rumm et.

A ltarkors med bergkristaller . Modellen.finns bl a i Kä vlinge ky rka , Sk åne, 1957, h 43 cm , i Västerås domkyrk a och H elgean dsky rkan , Malmö.

Altarkors med bergkristaller samt alfa och omega i ge nom brutet ar bete. M odell en.finns i Kyrkh ult s kyrka , B leking e, 1966, h 72 cm.

Altarkors med bergkristaller.

Altarkors med bergkristaller, 1963, h 60 cm.

K rematoriet i Lund hade två altar kors från 1959, bestä ll da och samstämda med ljusstakar , se ock så sidan 166. Korset i S:t Olofs kapell på sexkantig sockel har förgylld framsida med Kristusmonogrammet IHS i relief. I Uppståndelsens kapell stod korset och stakarna (allt numera stulet) p å kvadratiska socklar av labradorit. Kor-

set var förgyllt men i korsmitten fanns ett mindre , ej förgyllt kors monterat och besatt med fem granater i runda infattningar, som symboliserar Kristi fem sår.

Altarkorset från 1950 i kryptan i Lunds domkyrka är annorlunda rustikare, mera primitivt, anpassat till murens grova sandstenskvadrer. D et är av ebenholts och står på

en sockel i två avsatser. Framsidan är klädd med silverp låtar, där de stora runda skruvhuvudena utgör ett dekorativt inslag. I den utsparade korsmitten bildar fem stora r.ektangulära bergkristaller ett likarmat kors.

Altarkors, 1950, med bergkristaller och ebenholts. H 54 cm utan sockel. Lunds domkyrka.

Altarkors och ljusstakar, 1959. Altarkorset h 83,5 cm utan sockel. S: t Olofs kapell , Krematoriet, Lund.

Altarkors och ljusstakar, 1959, på socklar au labradorit , korset besatt med 5 granater. Korset h 44 cm utan sockel. Uppståndelsens kapell, Krematoriet , Lund (s tulna)

P å ut stä llnin ge n Fä r g oc h form 1964 i Lilj evalc h s konst h a ll i Stoc k ho l m väc k te e tt a l tar kors av Wiw e n sä r skild uppm ä rk sa mh e t. D e t till h ö rd e Lund s d o mk y rk a , di t d et h a d e s k ä nkt s i sa mb a nd m ed å t e rö ppn a nd e t av d o mk yr k a n 1963. För e bild e n ä r e tt ko r s av väs td a n s k t y p fr å n ti<li g t 1100-ta l , so m finn s i Hi s torisk a mu see t i Lund oc h so m Wiw e n h a r fasc in e r a t s av.

D e t är e tt r e t a b e lk o r s - d vs e tt ko r s so m h a d e s in fas t a pl a t s p å a lt a r e t- av d e lv is för gy lld , dri ve n , cise le r a d oc h b e m å la d k o pp a rpl å t p å t r ä kärn a. I k o r s mitt e n p å e n a s id a n ä r Maj esta s D om i ni fr am s tä lld m ed ko r sg lo ri a , fr o nt a lt p å e n t ro n oc h m ed j o rd e n so m fot a p a ll. H a n ly ft e r s in h ög r a h a nd i d e n vä ls ig n a nd e ges te n oc h h å ll e r i vä n s tr a h a nd e n e n ko r s st av A lfa oc h o m e ga, t ec kn e n for b egy nn e lse n oc h ä nd e n , är p å d e nn a fr a m s t ä llnin g o mk as t a d e. Mand o rl a n är för se dd me d e n ova nli g b åg fri s so m sy mb o l fo r m o ln e n . Bild e n h a r d e n b ysa ntini se r a nd e lå n g strä c kt a form , so m ä r ka r a kt e ri s ti s k for tid e n . P å a ndra s id a n av ko r se t ä r pl å t e n i ko r s mitt e n för s tö rd . D ä r e m o t finn s p å b å d a s id o r k va r d e tr a diti o n e llt o m g iva nd e eva n ge li s tsy mb o le rn a -M a tt e u s ä n ge l , Luk as o xe , M a rku s lej o n oc h J o h a nn es ö rn . D e del s dri v n a , d e ls m å la d e p a lm e tt e rn a sy mb o li sera r li ve t s t r ä d .

Wi we n s ko r s ä r ut fö rt i co lo mb ia n s k m a h og n y. D e t h a r sa mm a fo rm oc h sa mm a h öjd so m 1100 ta ls ko r se t , c irk a 5 0 c m . K o r se t s t å r p å e n h ög kva dr a ti sk soc ke l. D e t ä r h e lt s lä tt m ed und a nt ag av Kri s

A lta rkors, 1963 , av colombian sk mah og ny H 5 1 cm utan soc k el . L unds domky rka.

R etab elk ors, 11 00- ta let , del vis

Lund tu sb ild e n o c h d e fyra eva n ge li st s y m bo le rn a , u tfö r d a av s il ve r i la m e ll te knik p å fr a m s id a n . So m förlaga h ar a n v ä n t s d e n s id a av 11 0 0ta lsk o r se t , so m h a r M aj es t as D o-

minibild e n. D e t ta ka n b l a ko n s ta te r as me d hjä lp av b evarade d eta lj fo togra fi er med spår av ka lk e rin g. P lace r i n ge n av eva n ge lis tsy mb ole rn a är också d ensa mm a . D e t

förgylld kopparplåt på träkärna. H 50 cm utan sockel . H istoriska mu see t ,

E vangelistsymboler med Matteus ängel på kors i H istoriska museet, Lund resp Lunds domkyrka.

E vangelistsymboler med Markus lejon på kors i Historiska museet , Lund resp Lunds domkyrka.

finns således slående likheter mellan de båda korsen, men trots detta gör de helt olikartade intryck. Wiwens kors framstår mer högtidligt, stramt och pregnant, bildframställningarna är mer markerade genom att medaljongerna och pal152

mettornamenten i hörnen har fri lagts och kontrasterar mot korsets svarta trä Effekten förstärks ytter ligare genom förgyllningen av sil verlamellerna i olika färger. Medan 1100-talskorsets drivna och ciselerade bildframställningar gör

ett mänskligt ofullgånget och rö rande fromt intryck, har Wiwen skapat ett i sin perfekta stilisering avslutat verk, fullt av värdighet och allvar.

Wiwens båda kors i domkyrkan har varit utsatta för stöld, bl a har

eva n ge li stsy mbol erna stulits. L yc kligtvis har g r avören Ro y Franzen, som utförd e d e t urs prun g li ga arbetet, med hjälp av bevarade ritningar kunn at utföra exa kt a ersättninga r

Wiwen h a d e, förutom den reli-

g iösa aspe kt e n p å kors et, e n stark kä n s la för ko rs et so m form. Det framgår bl a av e n int ervj u , som Ellen R y d e lius gjorde 19 37, d å Wiwen i si n ko ll e ktion för vä rldsutstä llnin gen i P ar is även h a d e v isa t smyc k en i form av kors: " ... d et är

den oerhörda intensiteten i denna symbol som tjusar mig Korset är det enklaste och samtidigt det kraftigast e _d y namiska uttryck jag vet. Ingenting av onödig, ornamental belastning . Men lidelsefullt och karaktärsfullt. "

Majestas D omirii på kors i H istoriska museet, Lund resp Lunds domkyrka.

Kräklor

Kr ä kl a n e ll e r biskopsstav e n , vär di g h e t s t ec kn e t so m sy mb o li s kt b e t ec kn a r b ä r a r e ns h e rd e ä m b e t e, h a r o ft a e n rikt d e kor e r a d oc h m ed ä d e ls t e n a r b esa tt öv r e d e l.

E tt exe mp e l ä r Erik Fl e min gs p ra kt full a bi s ko p s kr ä kl a 194 2 för Sto c kh o lm s s tift m ed S : t Göran oc h d ra k e n i fri s kulptur oc h s tilis e rad e fr a m s t ä llnin ga r av ky rk o r i s tift e t. Samtidi g t pr ese nt e rad e Wi we n för d e t n y bli v n a St oc kh o lm ss tift e t e n fö r gy lld kr ä kl a m ed se xk a nti g s t a v , so m upptill öve r gå r i ' krumm e n ", v ilk e n bild ar e n ko r sg lo ri a krin g e tt g r e ki s k t kor beståe nd e av tr e tt o n ca rr es li pade be r gs kri sta ll e r O e u oc h han to l v lä rjun gar?) . D e n m åste he l t en ke l t h a a n se tt s so m a ll tför enke l och radi ka l. K rä kl an sta n nade i W i wens a ffär, t ill s d e n dåvarande chefen för konst h antver ksavde l ninge n på Na ti o n a lmu-

se um Carl H e rnmarck 195 7 köpt e in d e n för mus ee ts räkning " efterso m d e t ic ke t y cks vara n å gon biskoplig h a nd som ännu vill knyta sig om d e n " .

Till Lunds domkyrkas 800-årsjubil e um 1945 skänktes till domky rkan e n äd e lstensb esatt kräkla av guld , e nligt donators önskan utförd av Erik Fleming När domkyrkor å d e t b eslöt att dessutom av Erik Fl e min g b eställa ljusstakar och vaser till högaltaret, visade Wiwen sin upprördhet i brev till Gregor Paulsson. D e t måste ha varit svårt för Wiw e n att se den visserligen respekt e rad e men dock främste medtävlar e n inom svenskt silversmide få en s å dan beställning i hans egen h e mstad o c h för den helgedom , som han ans å g som en andlig och est e ti s k utg å ngspunkt för sin v erksamh e t R e gering e n avslog emelle rtid domkyrkorådets ansökan att få di s p o n e r a m ed e l för d e tt a änd a m å l. S edan 1963 hör till högaltaret ljusstakar o c h vas e r av Wiwen , se sidan 165 .

Ä ve n e n bi s kopskräkla av Wiw e n kom så sm å ningom till Lunds domk y rka. Domkyrkorådet bes tälld e n ä mligen , trots protester fr å n " ky rk o arb e tar e i församling e n " som ansåg kräklan onödigt fin o c h d y r , 1971 e n replik av den kräkla fr å n 1942 , som ationalmuse um för vä r va t. Kräklan är funktion e llt d e lb a r i tr e d e la r för att lätt a r e kunn a för va ra s vid biskopsr e so r i s tift e t oc h n ä r d e n int e anvä nd s . D e n är e tt av Wi we ns g ra ci las t e a rb e t e n m e n ut s tr å la r p å s a mma gå n g sa k ra l vär di g h e t.

B iskopskräkla, 1942 , fargylld , med kors av bergkristaller. L 180 cm. Nationalmuseum , Stockholm. En replik, 197°1, L unds domky rka.

Biskopen i Lunds stift , Per Olo v Ahrin i full ornat, 1980, med kräkla från 1971

Dopfun tsinsa tser och dopskålar

Den tidiga medeltida dopfunt e n hade så stor cuppa, att barnet vid dopet kunde sänkas ner i dopvattnet. Vid 1200-tal e ts mitt övergick man till att endast begjuta barnets huvud med vatten. Dopfuntsinsatser eller lösa dopskålar har sedan dess tillverkats av silver eller annan metall.

Wiwen gjorde redan 1932 en dopfuntsinsats till S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg. Det är en rund skål med utvikt brätte , som vilar på den medeltida cuppans m y nnin gs kant Mitt i skålen reser sig en sexkantig , avsmalnande ståndare, krönt av ett klot med elfenbenskors och besatt med 40 stenar , bergkristall, lapis lazuli m fl. En liknande dopfuntsinsats h ar h an utfört till G ena rps kyrka.

Till en helt modern dopfunt fr å n 196 3 i Gustav Adolfs ky rk a i H e lsingborg har Wiwen arbetat fr a m en insats tillsammans med arkitekt e n Klas Anshclm. Det ä r e n grund skål , veckad till åtta trianglar och med ett brätte av omväxlande rektangulära och triangelform a de s ilverplåtar.

De lösa dopskålarna är i allmänhet antingen å ttkantiga med rund fot e ller runda med åttkantig fot av

Dopfuntsinsats , 1941. D iam 60 cm. Genarps kyrka, Skåne.

T h. Dopfunt , 1100-talet , av sandsten, tidigare i Allhelgonaklostrets kyrka i Lund, på platsen far nuvarande universitetsbiblioteket. Genarps kyrka , Skåne

Ritning till dojJfuntsinsats, 1932, S: t Nicolai ky rka , Söl vesborg. 64,5X 77,5 cm. Kulturen, Lund.

samma t y p som d e n s k kungask ålen, se sidan 68. Den "bysantinska" sk å l e n förekommer äve n som dopskål, se sid 132. En speciell form h a r d e n runda dopfuntsinsatsen i Svenska k yr kan i P a ri s m e d sitt mjukt vågade brätte .

I hall e n för k y rklig konst p å H55-utställningen i Helsingborg v is a d e Wiwen en fasetterad dopfunt av finpolerad svart granit (diabas) oc h silver. Valet av form och m a t e rial kan ha påverkats av hans samti d a arbete m ed skulptur, se sidan 170.

Dopfunt med fundament au svart granit, utställd på H55-utställningen i H elsingborg 1955.

Dopfunlsinsals, 1962. Svenska kyrkan i Paris.

Brudkronor

Sverige

har en unik skatt av brudkronor. Det beror på att -den svenska protestantiska kyrkan vid 1500-talets slut började använda brudkronan knuten till medeltidens Mariakult och ett tecken på renhet och kyskhet - som ett slags propagandamedel för den kyrkliga vigseln mot det gängse civilrättsliga giftermålet. Brudkronor har sedan dess tillverkats kontinuerligt för svenska kyrkor för utlåning till "kyska" brudar. År 1962 ägde 85 procent av de svenska kyrkorna brudkronor. Skåne är fattigt på äldre kyrkliga brudkronor, vilket bl a har samband med överflödsförordningar under den danska tiden.

Brudkronor av standard~serad typ har under 1900-talet sålts av de stora gu l dsmedsfirmorna. Formgivna och hantverksmässigt utförda brudkronor förekommer från omkring 1930. Jacob Ängman och Wiwen är de största namnen. Jacob Ängman ritade endast ett fåtal men uppmärksammade brudkronor, tex den i Katarina kyrka i Stockholm med sin rika och intrikata symboliska ornamentik. Wiwens första brudkrona var en gåva 1929 till Stora Råby kyrka från församlingens syförening. är Angerwall / Ekman vid besök hos Wiwen 1971 visade ett fotografi av kronan, sade han genast: "Tag väck den, jag hatar den!" Kommentaren är förståelig. Kronan är förgylld och består av en nedre och en övre kronring samt åtta triangulära ståndare, krönta av rundslipade bergkristaller. Från övre kron-

ringen hänger nedvända latinska kors med korsarmarna avslutade av granater. Ståndarna har nedtill trappstegsformade utskärningar. Den nedre kronringen är besatt med rektangulära och runda lapis

lazulistenar. Bara beskrivningen visar, att det är ett för Wiwen främmande verk säkerligen fyllt av adekvat symbolik men alltför komplicerat och osmält i formgivnmgen.

Brudkrona , 1929. H 14,5 cm. Har tillhört Stora Råby ky rka , Skåne Kulturen , Lund.

Brudkrona , 1941 , med spetsarna krönta av bergk ristaller. HJO cm. Kirsebergs kyrka , Malmö. Av en helt annan art är de mer än trettio kyrkliga brudkronor, som Wiwen utförde från 1930 talet och framåt. Två grundtyper kan urskiljas. Den tidigaste och mest förekommande formen representeras av brudkronan i Lunds domkyrka , den första kronan av den tillverkningen. Från en smal nedre kronring utgår de sex ståndarna, formade som vertikalvinklade tri anglar, vilka först sträcker sig inåt och sedan reser sig uppåt/utåt och avslutas med tre vita och tre blå be ryller (akvamariner) på spetsarna. Kronan är helt förgylld. Denna form av brudkrona, uppbyggd efter ett geometriskt mönster, är ny för tiden. Den har dock en svag likhet med den svenska, rikt juvelbesatta arvfurstekronan från 1650 med Brudkrona , 1936, fargylld. HJO cm. Lunds domkyrka

sina åtta spetsiga ståndare. De släta ståndarna i Wiwens krona bryter genom sin vinkling ljuset på ett intrikat sätt och ljuseffekten förstärks genom reflexerna i de ajourfattade stenarna. Kronan verkar också vara funktionell. Den är inte för tung och den går lätt att fästa i hår och slöja genom de dekorativa triangelformade öppningarna kronans nedre del.

Wiwen varierar denna form av krona på olika sätt. Den kant ex ha sexkantig bas med rektangulära öppningar , som i Glemminge kyrka , eller vara försedd med åtta i stället för sex ståndare som i Färlövs kyrka . Ståndarspetsarnas stenar är bergkristaller eller akvamariner. En annan variant har raka ståndare som den i Kirsebergs kyrka i Malmö.

Kerstin Hadding, senare professor i fonetik, var denfarsta brud som bar Lunds domkyrkas brudkrona, november 1936.

På ett foto i Form från 1946 , som illustrerar en intervju med Wiwen av Marita Lindgren-Fridell, står han med en brudkrona av detta slag i handen och uttalar sig: '"Brudkronans ide' Ja, varför skall man bara göra efterbildningar av de former som redan finns? Det är farligt med för mycket pastischer. Den här kronan har utan förebilder vuxit fram ur det heliga tretalet: funktion, material, teknik . Den kundt". bara bli på detta enda sätt, dessa silvertaggar med glimmande spetsar av bergkristall."

Den andra grundtypen av brudkrona kommer till på 1950-talet. Från en nedre kronring, som är genombruten för att man skall kunna fästa kronan med nålar, utgår sju eller nio ståndare i form av långsmala ovala sköldar, med mjukt utåtböjda spetsar, krönta av carreslipade bergkristaller stående på sin spets. Ståndaren mitt fram har e n bild a v jungfru Maria eller aposteln Jakob den äldre i lam e llteknik. Sådana kronor finns i Östra Tommarps och Gladsax kyrkor. En variant har ett svärd i samma teknik på mittståndaren och ovanför svärdspetsen en krona , e nligt Wiwen "en mycket gammal ide och om jag minns rätt från V ä rmland." Svärdet med spetsen uppåt skall beskydda jungfrun . "Jag vill först och främst ha fram en stark och levande rytm i själva kroppen (strukturen)", har Wiwen sagt (1940 ) och de t stämmer in på h a ns brudkronor.

B rudkrona , 1951 , me d en planrel ief a v apo s teln J ak ob de n äl d re, insp irerad av träskulptur, om kr 1500, som ing ått i altarskåp i Skummeslövs kyr ka, H alland, nu i H istoriska museet, L und H 10 cm Gladsax ky rka , Skån e.

Kyrkligt silver på Nationalmuseums utställning Svenskt silver idag, 1953. Tv oblatask i ciborieform; lj'usstakar av samma modell som i bl a S venska kyrkan i Köpenhamn , 1961 , och Ska/ho/Is domkyrka , Island, 1962.

Ljusstakar och vaser

Ljusstakar för kyrkligt bruk förstärker med sitt levande sken effekten och markerar ytterligare altaret som andligt centrum vid gudstjänsten. Wiwen har utfört mer än 150 ljusstakar för cirka femtio kyrkor. Man kan urskilja tolv, tretton olika typer. Flera av dem finns också i annan officiell eller i privat ägo. En av de vanligast förekommande kyrkljusstakarna är den med sexsidig fot, som går upp i

en slank, sexsidigt formad kon, avslutad upptill med en rund ljusmanschett och en cylindri'sk ljushållare. Ljusstaken får en tyngre, mer sakral karaktär, när foten är av ebenholts.

Med andra måttproportioner , inklusive ökad höjd, växer en ljusstake i magnificens. Ljusstakarna i Skånes Fagerhults kyrka är 105 cm höga men samma stake finns också i flera mindre storlekar. Ljusstakar i " bysantinsk" stil förekommer i flera kyrkor.

Vissa ljusstakar har en tyngd och en kraft, som lämpar sig särskilt väl i kyrkorummet. S:tjohannes kyrka i Malmö och Allhelgonakyrkan i Lund har stakar med en hög , åttkantig ebenholtssockel, slätt koniskt liv och åttkantig överdel med rund ljusmanschett. De är cirka 40 cm höga. Kyrkljusstakarna har i allmänhet stora, runda ljusmanschetter. De ger en effektfull tyngd åt staken och fångar samtidigt upp droppande stearin, som har en tendens att sprida sig vid luftdrag.

På högaltaret i Lunds domkyrka står fyra ljusstakar av likartad typ som de föregående men med lägre sexkantig fot av silver. Sex sådana stakar ingår också i den fina uppsättningen av kyrkligt silver, som Norrstrands kyrka i Karlstad äger. Ett par andra stakar i Lunds domkyrka har i stället fot av ebenholts.

Krematoriet i Lund hade i sina två kapell ljusstakar, som var samkomponerade med altarkorsen. Båda uppsättningarna var utförda

Högaltaret i Lunds domkyrka med dopkanna , 1945, och vas , 1963, samt ljusstakar , 1968 och 1963.

Silversmederna Nils-Axel Persson och Carl-Erik Olsson, 1973, utanför affären , Kyrkogatan 3, efter avslutat arbete med ljusstakar till Skånes Fagerhults kyrka i Skåne . H 105 cm .

1959. Stakarna runt d et tyngr e korset i S:t Olofs kapell är koniskt sexkantiga och kraftiga. Runt det smäckrare korset i Uppståndelsens k a p e ll stod ljusstakar ( num e ra stulna) i form av sexkantiga tunna spiror på e n kvadratisk fot av labrad or it. D e är avbildade på e tt foto, p å vars baksida Wiw e n har skrivit: "få r ej göras om"

Ljusstak e n på en stor, speglande cirkelrund fotplatta och en horisont ~ll barr med ljushållar e förekommer i ky rkliga sammanhang m est med sju ljushållare. På e n variant i Bjäll e rups ky rka fr å n 1959 ökas ljush å ll a rnas höjd mot mitten.

Vaser med blommor på altaret ing å r i den ky rkliga r e kvisit a n men har i allmänhet ing a religiösa känn etec ken. De " bysantinska" bägarna används som vas e r och likas å de sexkantiga, profan a vaserna , som vidgar sig uppåt. P å en mer funktion e ll typ , som int e välter så lätt , har en sexsidig fot kommit till. Mest praktisk är den koniska vase n som , enligt vad e n kyrk o h e rde m eddelat int e rvjuarn a Ang e rwall / Ekm a n , int e heller kr äv er så m yc ket blommor. På Lunds domk y rkas h öga ltare k a n stå fyra koniska bl omvaser på sexkantig fot , h e lt samstämda med ljusst a karna.

Många ky rkliga pjä se r-int e bara ljusstakar och vaser är d e lvis för gy llda , vilket förstärker effe kten av vissa d eta ljer och skapar kontr aste r och r eflexer i y tan .

Ljus s tak e, 1959, se ä ve n sid 148. S : t Olofs kapell , Krematoriet , Lund.

Ljusstake, 1959, på sockel a v labradorit, se även sid 148. Uppståndelsens kapell, Krema toriet, L und

Skulpturer och reliefer

Ett tävli ngsfarslag på 1930-talet till utsmy ckning av Stortorget i Lund, ))Vi byggde staden)), va r Wiwen Nilssons första och endafa rsök med monumentalskulptur. Hans 1920-talsteckningar fr ån Hanau och Pari s ble v silverreliefer på 1950-talet.

Själv trodde han att de och hans nya skulpturer skulle bli en bomb.

Wiwens me st omdebatte rade sku l pturverk ett täv lin gsförslag till utsmyc knin g av Stortorg et i Lund utfördes a ldri g oc h förslagsmodellen i gips finns inte längr e . Trots detta får man en ganska klar bild av verket genom de intensiva tidningsskriv e ri e r i juli 1933 , som följde på publiceringen av täv lin gs kommittens ut s l ag. F yra fö r sl ag prisbelönad es oc h ytterligare sex, där ibl and Wiwens, inköpt es Hanna Ah lstrand har i en trebetygsuppsats , fram l ag d vid Konsthistoriska institutionen i Lund hösten 1968, beskrivit bakgrund och förut sättn in gar för tävling en , gjort ett sam m andrag av tidningspolemiken oc h ana lyse rat de pri sbe l önade oc h inköpta förslagen. H on har kallat upp satsen: Fallet m e d " d en vans inni ge botanisten" sku lpturtäv lin gen som rann ut i sanden. " Den vansinnige botanist e n" var ett av d e m å nga ö kn amn , som press oc h a llm änhet gav åt skulptö r en Axel Wallenbergs försla g. Det b e lönades m~d ett förstapris av den vä lr enommerade prisnämnden p å fem person er, däribland professo rerna R agnar J osephson och Ra g nar Östb e r g och skulptören Carl Eldh. Bland tävlingsd e l tagarna

var många k än da, då gans k a unga sku lpt örer (födda på 1890-talet) som Erik Grate, Rob ert Ni l sson, Ni l s Sjögr e n och Bror Hjort. Wiwens förslag med mottot " Vi b ygg de staden " kommenterade prisnämnden kort: "Experimentet med

en ingeniörsmässigt gjord , rent geometriskt formad bassäng saknar ej intresse."

Enligt beskrivning bestod förs l a get av två fristående delar , en va tt e nbassäng och en pelare . Bassängen sku ll e placeras norrut p å

"Den skrevande gubben med trådroten'' röner föga förståelse.

Ytterliga.re uttalanden om förslagen i Stortorgs-tävlingen.

Ur artikel i Sydsvenska Dagb la_det den 11 juli 1933 . Ba ssäng och pelare ifa'rslaget "Vi byggde stade n ", so m inkoptes a v pri snämnden. O ve rst t v fa'rslag a v anonym tä vlande, vilket in te belönades eller i nköptes av prisnämnden

torget och pelaren söder om bassängen framför rådhuset. Båda skulle utföras i blågrå marmor. Från en "gyllene halvkula" i bassängens mitt skulle vattnet rinna ner för de låga, ut mot periferin allt bredare trappstegen. Pelaren skulle vara cirka tio meter hög, fyrsidig och avsmalnande uppåt genom att den var delad i avsatser. Nedanför krönet med Lunds stads vapen i friskulptur var "stadens byggare" placerade, symboliserade av en borgare, en biskop, en arbetare och en professor, alla i brons.

Skallet i pressen började, när tävlingsmaterialet i sin helhet presenterades den 7 juli. Konst- och kulturskribenten i Arbetet, dåvarande konsthistoriedocenten Aron Borelius, startade med en stor artikel om tävlingen som ett lysande fiasko. Den som tar sig tid att "bara en kvart studera skräckkammaren i Katedralskolans gymnastiksal, skall, om det inte förut skett, lära sig inse vilket oöverstigligt svalg, som nu håller gränsen ren mellan i sanning modern generation och 'nittiotalet"', skrev han. Tävlingsförslagen är "helt utan ledande ide, utan struktur, utan ett uns modern känsla för vad som menas med formen." Förstaprisförslaget "representerar den tråkigaste form av halvimpressionistisk formlöshet". Borelius prisar dock "Vi byggde staden": "Genast man träder in i utställningssalen suger det blickarna till sig, förnämt, strängt, formkräset i en miljö av kladdig, viljelös efterklangsnaturalism."

Debatten fortsatte i Arbetet, i Sydsvenska Dagbladet och i andra skånska tidningar med bl a interVJuer med experter och "mannen

på gatan" om synpunkter på tävlingsförslagen. Det var utan tvivel en opinion för "Vi byggde staden".

Ragnar Josephson försvarade prisnämndens beslut i en kulturartikel i Sydsvenska Dagbladet. Om "Vi byggde staden" skrev han: "Den visar nämligen obestridligt proportionssinne samt ger även ett uppslag av annan art än de övriga tävlandes. Men trots dess stränga stils trä van, som är värd beröm, har den en otillfredsställande form, särskilt märkbar i det krönande stadsvapnets uppställning på knappen av den magra översta pelaren. Den verkar på mig närmast möbelkonst; jag kunde tänka mig exempelvis stadsfullmäktiges ordförandestol från äldre tid med ryggstödsstolpar av denna form och med dessa små snidade symboler. Något monumentalt sinne visar den icke. Intressantare är då förslagets geometriskt formade trappfontän på den cirkelrunda refugen. Men även den lider av fattig schematisk anda, som man helt visst snart skulle tröttna på; dess vattenverkan är dessutom utan kraft."

Wiwen intervjuades i Arbetet och var ganska modest i sina uttalanden. Han framhävde emellertid Bror Hjort, "den ende som verkligen fatt fram konstnärliga värden i sitt förslag, 'Granitbrunnen'. Med allt det andra räknar jag över huvud taget inte, det var ju alltsammans mera estetiskt plastiska saker än konstnärlig skulptural framställning." Enligt prisnämnden var Bror Hjorts förslag "Ett intressant och fängslande arbete med en djärv och stark uppbyggnad . Brutalt i sin formgivning."

Det var alltså framför allt Aron

Borelius, som i Arbetet drev fram Wiwens namn. Men många andra delade hans åsikt. Att döma av bevarade tidningsbilder skiljer sig Wiwens komposition från de andra tävlings bidragen genom sin strängt geometriska form och den stora spännvidden mellan bassängen där vattnet rinner nedför de koncentriska trappstegen och inte sprutar uppåt och den långsträckta monumentala pelaren. Hans figurer är också mer markant stiliserade. Det tredimensionella stadssigillet på pelarkrönet har kritiserats mest. Detta stadssigill, som i Wiwens planreliefer har en sådan verkningsfull effekt, påminner här i någon mån om en krokan. Wiwen sade också i intervjun, att man kunde tänka sig en annan utformning av krönet, om frågan mot förmodan blev aktuell.

Av allt detta blev ingenting! Stortorget i Lund saknar fortfarande fontän. Däremot restes 1972 en låg kompakt skulptur i svart granit av den kände spanske skulptören Eduardo Chillida. Borelius har i sam tal med Hanna Ahls trand 1968 sagt , att Wiwens förslag fördes fram med en sådan kraft, därför att det "så radikalt skilde sig från de av prisnämnden utvalda förslagen." Då 35 år senare skulle han aldrig ha stött förslaget. Uppslaget med en separat geometrisk fontän var gott, men pelaren karakteriserade han som "omöjlig".

Trots denna ganska hårda kritik i efterhand kan man konstatera, att Wiwens första och enda försök med monumentalskulptur av det här slaget möttes med respekt och beundran i konkurrens med välkända skulptörer som medtävlare.

D e lå nga raderna a v gr av s te nar p å d e sve n ska kyr kogård a rn a är in tressanta att studera från stil-, kultur- och personhistorisk synpunkt, men de kan sällan visa upp konstnärligt formgivna stenar. På den vidsträckta Norra kyrkogården i Lund finns emellertid två gravstenar, signerade av Wiwen. De står ganska fritt och är väl synliga. Den äldsta av dem är daterad 1933. Den är rest av Lunds studenter över lundastudenten och skalden Ola Hansson, som föddes 1860 och dog utomland s 1925 . Det är en hög, slät sten av vacker, mattpolerad röd kalksten med vertikala, skarphuggna profileringar på sidorna. Det enda "ornamentet" är Ola"Hanssons namn med försänkta bokstäver, infärgade i grönt utefter stenens övre kant. Stiltypen är den för tiden helt moderna grotesk utan schatteringar. Gravstenen med sin stilfulla enkelhet måste ha betraktats som ett radikalt inslag i kyrkogårdsmiljön, när den kom till.

Den andra Wiwensignerade gravstenen på kyrkogården är rest över biskopen i Lunds stift Nils Bolander, 1902-1959 Den är av finslipad, svart granit (diabas) och representerar den typ av friskulptur efter ett renodlat geometriskt vertikalt formschema, som Wiwen vid ingången av 1950-talet började arbeta med.

Wiwen kände tydligen vid den tiden ett behov av nyskapelse. Y ngre guldsmeder, bl a Sigurd Persson och Sve n Arne Gillgren, blev uppmärksammade, och kritikerna kunde vara griniga mot Wiwen.

WIWEN

NILSSON

Åke Stavenow, tex, ansåg Wiwen vara "nästan reaktionär i sin konsekventa kubism". Det skrev han i en recension av Nationalmuseums silverutställning 1953, där han också apostoferade Wiwens kyrkliga silver. Men det var inte i första hand corpussilver, som blev föremål för Wiwens nyskapande, utan skulptur samt "silverreliefer" och smycken.

I februari 1955 skrev Wiwen till GAN: "Gösta, käre vän, jag har gjort fler graniter även reliefer i silver, ebenholz, kubansk mahogni. Jag har ett oerhört b'ehov att visa dom för Dig. Det kan hända att det blir en utställning. Det blir troligen en bomb."

Det blev en utställning H55-utställningen i Helsingborgs hamn sommaren 1955, där Wiwen bl avi sade sina skulpturer och silverreliefer. Kanske kom de bättre till sin rätt i en utställning tillsammans med GAN på Malmö museum se nare samma år än på den enorma · internationella H55 med sitt stora utbud av konstindustri, bostäder och inredningar.

Skulpturerna, utförda i svart granit (diab~s), kolmårds marmor, labradorit och vit marmor, är blockskulpturer med rektangulära plan och volymer, vertikalt enkla och uttrycksfulla. En skulptur av labradorit står i foajen på Malmö stadsteater. Den stod på Malmöutställningen mot en gobeläng, Finnsagan, komponerad av GAN.

Skulptur av labradorit, 1955, framför GAN:s gobeläng Finnsagan , 1929, på Wiwen Nilsson s och GAN:s gemensamma utställning 1955 på Malmö museum H 198 cm Deponerad och utställd på Malmö stadsteater

Wiwen Nilsson med egna skulpturer

•

Blyertsteckning, Golgatascen, se även sid 33.

I december 1955 tackade GAN i brev till Wiwen "för det praktfulla fotot, skulpturen reste sig som en axel mot gobelinfondens strålknippen. I några detaljer kunde man se vertikalerna upprepade ... Du gör alldeles rätt i att hålla på Din sockelide, den är om något nödvändig just nu, då skulpturen håller på att förvandlas till pittoreska prydnader, utan fundament."

På Malmöutställningen 1955 visades för första gången de många teckningar i blyerts, som Wiwen bevarat från tiden i Hanau 19201921 och från Paris 1924-1925. De är i flera fall underlag för de utställda silverrelieferna, vilka kan karakteriseras som figurkompositioner, utförda i silver mot en mörk bakgrund av ebenholts eller mahogny. De är signerade med • Wiwens namn och daterade på olika sätt1921, Paris 1924 och Paris 1925. Man vet att han signerade och da172

Silverrelief, 1954, med ebenholts, 9]X55,5 cm. "Man ser att det är Golgata , det behövs inget kors . "

Silverrelief, troligen med ebenholts, inspirerad av aktstudier från tiden i Paris 1924-25. T h blyertsteckning, senare signerad Wiwen Nilsson Paris 1925. 43, 5 x 27 cm.

terade dem först i början av 1950talet. På ett par av dessa croqui;;er har han också skrivit Academie Colarossi. Det är en av de välkända konstskolorna i Paris vid sidan av Silverrelief, Kristus, 1954, troligen rrted ebenholts.

Blyertsteckning, senare signerad Wi w en Nilsson 1921. 41X23 cm Kulturen, Lund

Academie de la Grande Chaumiere. Wiwen nämner emellertid endast den senare , när h a n i reseberättelsen från 1925 skriv e r om sina studier i Paris , se sidan 44. Ett förbiseende?

Från Hanau-tiden föreligger teckningar av Golgata och Kristus , präglade av tysk , känsloladdad ex-

pr e ssionism D e är förlagor till reli e fe r , där det v e rtikala rörelseschem a t har b e h å llits men figurerna r e nodlats e nligt ett m e r ge ometriskt sy stem. I Kristusbild e rn a har korssymbol e rna speciellt markerats genom a tt de ligger i ett a nnat pl a n , vilk e t fö rst ä rker rörels e n i bild e n

T v Blyertsteckning, Kristus, senare signerad Wi w enNilsson 1921 42X25,5 cm. Kulturen, Lund. T h Sil ve rrel i ef, Kristus , 1954, med mahogny , 41 ,5 X29 ,5 cm

En aktstudie från Paris av vilande kvinna har däremot förändrats till en starkt stiliserad komposition.

I en grupp kompositioner har Wiwen slutligen skapat en helt abstrakt plangeometrisk konst, sträng och förenklad som för tanken till GAN:s plangeometriska måleri från början av 1930-talet.

GAN hade synpunkter på några av Wiwens silverreliefer. Han skriver: " Som Du redan vet har jag aldrig varit svag för Dina figurationer, även om jag erkänner deras plastik, eller rättare behovet att ge dem plastisk karaktär. De tre Golgatafigurerna, som väl är fastlåsta i sina positioner, har sina diagonaler och de 2 oregelbundna romberna accentuera dem. Så långt är jag med . Men strax blir jag störd av "föres tällandet". Jag har behovet att kapa av allt det som illuderar anatomi. Armar, ben, bål och huvud.

I den enstaka korsfästelsefiguren är denna anatomi till 90 procent utplånad, men fortfarande störes jag av de 10 procenten. Här bildar kryssen en mycket fin konstellation, figuren är som diagrammet till en stjärnbild, och sedan Du lagt till glorian är praktiskt taget figuren borta och spänningen ökad . Du är då på väg till det framställningssätt som är Ditt eget de vikta planen med cirkeln. För mig känns det i varje fall som en lättnad att ej här behöva kasta sned blickar till något "motiv".

Bättre ändå finner jag vertikalplanet med den bindande staven och cirkeln."

Blyertsteckning , vilande k vinna , senare signerad Wiwen Nilsson Paris 1925. 27, 9X44,3 cm. Kul~ turen , Lund.

Sil verrelief, vilande k vinna, omkr 1955, med mahogny . 19,5X41 cm .

Sil verrelief, 1954, med mahogny. 43, 4X28,4 cm.

Smycken

Det är Wiwen Nilssons stora insats, att han i Sverige lyfte upp formgivningen av smycken i nivå med annat konsthantverk av hög klass. Han lanserade taffelslipade bergkristaller av ovanlig storlek, gjorde korset till modesmycke, bröt igenom med monogram och skapade sina berömda ''fåglar".

IWiwens gesällprov 1919 ingick två broscher. Det är idag okänt, hur de såg ut. Såvitt man kan se, nämns inte smycken av hans tillverkning i tidnings- eller tidskriftsartiklar från 1920-talet utom i samband med Wiwens och GAN:s gemensamma utställning i Lunds universitets konstmuseum 1925 Där utställde Wiwen, förutom corpusarbeten, även hängsmycken. En internationell utställning med teckningar till smycken, silver- och guldföremål öppnades i Paris i. februari 1929. I den utställningen deltog 15 svenskar, däribland Erik Fleming, Helge Lindgren och Sven Erik Skawonius, men inte Wiwen. Däremot påpekar Nils G. Wollin i sin bok från 1931, Nutida svensk konstslöjd i bild, att C. G. Hallberg "är den enda svenska guldsmedsfirma som (vid sidan av hovjuvelerare Wiwen Nilsson) med framgång tillverkar smycken".

I en intervju i samband med 75årsdagen 1972 berättade Wiwen att han tidigare, på 1920-talet, hade gjort smycken med dyrbara infattade stenar. Men 1930, på Stockholmsutställningen, visade han bergkristaller i vackra infattnmgar. "Det slog. Vad som låg 178

Ädla stenar i Wiwen Nilssom hand, 1953.

bakom var egentligen en ekonomiskfråga.Jag had e inte råd att arbeta med dyrbara stenar. Kristall fanns inte då annat än som små, dåliga stenar. Men det var stora stenar jag ville ha, de alldeles klara."

Det var alltså 1930 eller strax dessförinnan, som Wiwen startade sin unika tillverkning av hängsmycken, armband, ringar och andra smycken av utpräglat modernistisk karaktär, ofta besatta med stora stenar av bergkristall och onyx. Otvivelaktigt var det den delen av hans verksamhet, som hade den största framgången på de stora utställningarna under de

kommande decennierna och som, internationellt sett, var mest känd.

Smycken med kombinationen vita stenar och svart onyx eller svart emalj var ingen nyhet 1930 De stora juvelerarfirmorna i Paris Fouquet, Boivin och andra- excellerade tvärtom på 1920-talet i art decosmycken med dessa starka kontraster. Men - de arbetade med briljanter! Smyckena belades med ett geometriskt mönster, där hela bitar av onyx monterades in i fä l t. När det gällde 'de dyrbara briljanterna måst e man däremot använda sig av betydligt mindre stenar, som lades i pave, dvs infattade tätt intill varandra, och på det sättet bildade en glittrande enhet men inte en hel het. Som vitmetall användes platina och inte silver, som var mycket billigare. Det var raffinerat formgivna, högst moderna nonfigurativa smycken, som var åtkomliga för ett fatal. De påverkade inte i någon nämnvärd grad den stora indu striella smycketillverkningen i bl a Tyskland. Den bestod fortfarande mest av smycken i en vegetativ senjugendstil.

Det är Wiwens stora insats, att han i Sverige lyfte upp formgivnmgen och tillverkningen av

Armband med bergkristall, 1941.

smycken i nivå med annat konsthantverk av hög kvalitet. Genom att kombinera silver med bergkristall och onyx, som höll rimliga priser, hade han möjlighet att nå en vidare kundkrets. Den stora nyheten var de taffelslipade bergkristallerna av hög kvalitet och ovanlig storlek. De bröts i Brasilien men måste slipas av skickliga europeiska stenslipare för att fa sin fulländade form.

Wiwen specialbeställde sina stenar och det tog sin tid i början, innan han fick dem så som han ville ha dem. Enligt en radiointervju

med Wiwen 1943 kom stenarna från Tyskland, Frankrike och England. Under kriget var det svårt att fa leveranser. De tyska sliparna var i krigstjänst.

Färgade stenar infattades oftast i guld. Wiwen arbetade gärna med gröna turmaliner, topaser, ametister, mexik~nska eldopaler och månstenar blåskimrande från Indien och mer fylligt gröna från Ceylon (Sri Lanka). Dyrbarare stenar inköptes från den välkända firman Caesar i Idar-Oberstein, grundad på 1840-talet. Redan före andra världskrigets utbrott börja-

de en familjerepresentant för företaget göra affårsbesök hos Wiwen i Lund. Idar-Oberstein , två sammanslagna städer i Rehnlandet i Västtyskland , hade redan på 1600talet en verksamhet för slipning av agater. Under 1800-talets senare hälft blev den ett välrenommerat centrum för slipning av ädelstenar från olika delar av världen.

Wiwen hade en stark och sinnlig känsla för stenarnas kvalitet och skönhet. När han mötte en bekant på gatan i L~nd , kunde det hända att han ur byxfickan drog upp en näve stenar , som skulle beundras.

H ängsmycken och kedjor

Att döma av tidskrifts- och tid ningspress var det Wiwens hängsmycken, som uppmärksam mades mest ett smycke för den moderna kvinnan, skrev 1930-talets modeskribenter. Hängsmyckena utfördes i en mångfald varianter men alltid med utgångspunkt från geometriska former. Bergkristallen dominerar stora rektangulära stenar med trappstegskonturerad överdel , långsmala stenbesatta stavar eller kanske en sten med avfasade hörn, hängande i en cirkel. Ofta är bergkristallen kombinerad med överdel eller sidostavar av onyx.

Blyertsritningar till hängs myck en, Kulturen , Lund

Hängsmycken med bergkristall och onyx , 1939 och 1941. H 4,5 resp 5,3 cm

Hängsmycke med bergkristall, 1939. H 2,9 cm.

Hängsmycke med bergkristall och o,ryx, 1934. Gävle museum.

Hängsmycke med bergkristall och 01!,YX-

Hängsmycke med bergkristall, konfirmatwnsgåva 1935. H 3,8 cm.

Margit Rosengren med Wiwen Nilssons kors. Ur Veckojournalen 1937

Intressantast är att Wiwen lyckades introducera korset som modesmycke. Kors et hade dittills varit konfirmationsgåvan till den unga flickan och fungerat som syn-

Kors med carreslipad bergkristall och onyx, 1935 H ar tillhört operettskådespelerskan Margit Rosengren, 1901-1952

ligt t ec k e n p å krist e n tro D e t var i ngen v an vö rdnad frå n Wiwe n s sida . Aron Borelius har i en intervju 1981 uttalat sig om sin väns åsikt e r beträffande korset. Det är Ruth S :son Nilsson, som redovisar dem i sin 60-poängsuppsats, framlagd vid Konstvetenskapliga institutionen i Lund 1981. Uppsatsen heter Korset i Wiwen Nilssons form teori och smyckeproduktion. "För Wiwen Nilsson representerade korset inte i första hand en kristen symbol, även om han hyste ett djupt intresse för särskilt den gammalkristna och tidigt romanska idevärlden. Två linjer, som skär varandra, representerar en rytmisk spänn ing, något av en dramatisk situation. För honom var i första hand det intressanta i att rita kors hur man dimensionerade och placerade de två linjerna i förhållande till varandra. Därför ritade han ju inte heller enbart kors för kyrkligt bruk utan lika gärna kors som smycken, även om det gällde att smycka en kanske in te all tid oskuldsfull damhals."

Wiwens kors bars enligt uppgift av ortodoxa kyrkans överhuvud i USA, Pater Dionysius , men också av primadonnan Margit Rosengren. Bergkristaller med eller utan onyx har Wiwen kombinerat på många olika sätt. Måtten varierar, men det likarmade grekiska korset, som han fann alltför statiskt, förekommer mera sällan. I Nationalmuseum finns ett bergkristallkors av Wiwen i form av ett upp- och nedvänt latinskt kors, ett sk Petruskors , på vilket aposteln Petrus enligt legenden led martyrdöden.

Kors med bergkristaller, 1940 Hm ögla 8,8 cm Nationalmuseum , Stockholm.

På världsutställningen i Paris · 1937 d e ltog Wiwen m e d en stor smyckekollektion m e n e ndast n åg ra få copusarbeten, se även sidan 91. Tre kors med kedjor är stämplade EXPO PARIS 1937 och har såled es ingått i samlinge n av utställda smycken. Ett kors med t ä mligen smala korsarmar , täckta av rektangulära bergkristaller, har en stark tyngdpunkt i korsmitten m e d dess förh å llandevis stora carreslipade granat. Det andra korset är av ovanlig a r e form. Fr å n korsmittens stora, runda bergkristall utg å r korsarmar av silver, avslutade med rektangulära bergkrist a ll e r. På d e t tredj e kors e t slutlig e n utgår korsarmar belagda med onyx från korsmitten , som är täckt av en stor rund bergkristall . Dessa kors är tre av många ex e mpel på Wiw e ns förm å ga att i korsformen utnyttja spänningen m ellan en vertikal och e n horisont ell linje.

Kor s, 1935 , 1934 och 1935, utställda på världsutställningen i P aris 1937 H 8,8, 7,5 och 10,5 cm.

Hängsm yc k e t utgör h os Wi we n en helhet tillsammans med kedjan, eftersom de är sammanfästa med en eller två fastlödda öglor. Kedjorna består av långa, smala stavar och mindre eller större ringar. Kedjor utan hängsmycken har en kraftigare karaktär Den vanligaste typen har stavlänkar me1 kvadratisk genomskärning 10, 8 e ller 5 mm lå nga De k a n på e tt praktiskt sätt. göras längr e genom att man 186

k o ppl a r ih o p d e m me d ar mb a nd av samma typ Dessa kedjor har varit uppskattade jubileums- och födelsedagsgåvor i Lund , varvid givarna skänkte var sin stavlänk.Ju populärare mottagarinna , desto längre kedja .

H alskedjor , 1943, 1956, 1939, 1959 och 1964 resp 1962 . Sta varn as längd 1,5, 0,5, 1, 4, 0,8 resp 1, 0 cm ; " Gurtelkedjans " ring diam 1, 7 cm

Hängsmycken med bergkristaller, utställda på Nordiska Kompaniet , Stockholm , 1941.

Armband

Wiwens ledad e armringar av silver , meia sällan guld, ä r kr aftfu ll a med höga, väl accentue rade framst yc k e n , bestående av en stor eller fl era halvst o ra , tätt sammanfogade stenar. Mest förekommande är fasetts lip ade bergkristaller , ibland i kombination m e d stavar av onyx. Framstycket kan också best å av e n stor r e ktangulär pl atta av o n yx eller grön m a lakit . Ett sådant armband gick genom pr essen, därför ·att det köpt es av kung Alfonso XIII av Spanien på d e n svenska utst ä lln inge n av konstindustri och konsthant ver k i London 1931. Det lös tes emellertid aldrig ut, efterso m kungen tvingad es abdikera strax efteråt. Detta tidiga guldarmband har e n smalare skena och är gracilare till sin karaktär än senare arbet e n .

Stavarmbanden av samma typ som d e förut omtalade kedj o rna fick e n försäljnings topp, när amerikanska militärm y ndigh e ter i det ockuperade Tyskland vid 1940-t a let s mitt beställde I 0 000 så dana armband. Enligt uppgift h a d e man svårt att göra av med lönen i det d å ut a rmade Tyskland , och beställningen gav möjlighet att förvärva något av värde. Trots hård övertid på verkstaden lyc kades man int e åstadkomma m e r än 6 000 armband inom stipulerad tid . Armbandens vidare öden är höljda i dunkel.

Wiwen h ar också bl a ko mpon e rat armband, som b es tår av 12 till 14 rektangulära pl attor av silver eller guld , sammanfogade av charner eller ringar .

Armband, 1930, av guld, med framstycke av ma lakit . Sk enan 6,5 X5 cm .

R ing , örhängen och armband med ca rreslipade bergkristaller. R ing , 1974, h 3,3 cm Örhänge n med omgj orda fas/a no rdni nga r. Armb and, 1970, skenan 6,3X5, 4 cm Se även tillverkning av armband sid 221.

Armband, 1939, av guld, med framstycke av månste n Skenan 5,8X4,2 cm.

Armband, 1974 , av guld, länkar med charner. L 18,3 cm

Armband, 193 8 , med bergkristall och lap is la z uli. F ramstyck et 1 , 5 x 6 cm. K ulturen, Lund.

Broscher

Broschens ursprungliga funk tion var att tex hålla ihop halssprundet eller fästa kraggarnityret på klänningen. Nyttoändamålet försvann alltmer under l 9OOtalet, och broschens roll som enbart smycke accentuerades.

Vissa av Wiwens tidigare broscher från l 93O talet har ännu utseendemässigt karaktären av nyttobroscher. De består av en rak, horisontell skena med en stor eller tre mindre carreslipade bergkris·taller i mitten, dvs med samma uppbyggnad som framstyckena på en del armringar.

Samtidigt ritade han emellertid broscher, som var avsedda som rent dekorativa element på klänningen eller dräktuppslaget , nämligen monogrambroscherna. Den

tendensen förstärktes ytterligare med de broscher, som skapades på l 95O-talet de med föreställande motiv såsom fåglar, fiskar, drakar och de plangeometriska broscherna. Av Wiwens smycken är bro scherna de stilmässigt mest varierade.

Monogrambros

c her

Med monogrammen åstadkom Wiwen ett ytterligt personligt smycke inget är det andra likt. De blev snabbt populära. Wiwenarkivet på Kulturen innehåller en mycket stor samling ~v Ql.Onogramavdrag på papper.

En före detta skolflicka i Lund har berättat, att man längtade efter att bli så vuxen, att man kunde få beställa en egen monogrambrosch. Även om de var mest populära fram till l 95O talet, förekom be ställningar även i fortsättningen. Wiwen gav en tidig typ av monogrambrosch till sin syster. Den har initialerna E F (Edith Finngård) och är stämplad 1934. Den är tunnare i plåten och konturerna och bokstäverna är inte så djärvt utformade som i många andra broscher.

Örhängen , 1952, diam 2, 2 cm Brosch , 1936, med bergkristall, l 8,4 cm

Brosch , 1945, a v guld, fareställande orkide Blomman var exklusiv och dyrbar på 1930-1940talen och inspirerade även andra smyckekonstnärer.

T y p sn itt e t , so m Wiw en a n vä nd e sig a v, ä r e tt utsl a g a v d e n t y pografi s ka fri gö r else, som b örj a d e p å 192 0-t a l et oc h i S ve ri ge s l og ige n o m m e d S toc kholm s u tstä llnin ge n 193 0 . M an ut g ick fr å n d e n ty sk a g rotesk e n m e n slopad e a ll a schatte rin ga r p å bo k s tä ve rn a, so m fi c k e n vä lp ro p o rti o n e r a d , kl a rt ut-

m ejslad form. E n av t id ens fr ä msta b o kkonstn ä r e r , e ngelsm a nn e n Eric G ill , 1882-1 940 , skap a d e bl a t y ps nitt e t Gill sa n s s eri fs ( ut a n sc hatt er ing a r ). B o k s ta ve n B i m o nog r a mm e t B F är t ex kl a rt p åve rkad a v detta typ s nitt.

M ed d e tt a m o d e rna t y p s nitt s om ut gå n gs punk t utn y ttj a d e Wi we n

si n konstn ä rli ga frih e t t ill a tt förlä nga , förk o rt a och kor sa b o kstäver nas st a pl ar , så att va rj e m o nog r a m fick e n indi v idu e ll form . D e t ä r m å ng a in t r essa nta oc h va ri e rade k o mbin a ti o n e r , som han pr ese nt e ra de på d e tt a sä tt.

MonogrambrÖsch ermedi nitialerna EF 1934 , H M 1940, ASH 194 1, BF 1941 , M H 1943och SW 1945. L B 11 cm. H M broschen , Nation a lmuseum , Stockholm.

Fåglar, fiskar och drakar

Japanskt och kinesiskt inflytande på europeiskt konsthantverk har sedan 1600-talet flammat upp i perioder. Det var märkbart under jugendtiden och 1920-talet men bröts i och med funktionalismens genombrott vid 1920-talets slut. Wiwen är, i varje fall i Sverige, ensam om att under 1950-talet starkt påverkas av östasiatisk konst och konsthantverk i sitt smyckeskapande

Inflytandet är påtagligt från omkring 1950 och det har sagts, att Wiwen först inspirerades vid besök i Ziirich 1949. Wiwen har själv i en intervju 1956 sagt, att han kopierade japanska fåglar och fiskar från urgamla målningar, som han hittade på ett museum i Venedig och fotograferade av. På intervjuarens fråga "Varför just gammalt japanskt?", svarade han: "För att ingen i Europa kan rita en fågel i flykt eller simmande fiskar så att rörelsen blir naturlig. Det har man inte kunnat sedan medeltiden. Titta på dessa fiskar, hur de ligger i vattnet!" Museet i fråga heter M useo d ' Arte Orien tale di Venezia och öppnades för allmänheten 1928.

Samtidigt med att Wiwen fortsatte tillverkningen av de strama funktionalistiska smycken, som hade blivit hans kännemärke, bör-

Brosch , 1952, i form av trana , märkt N:r 1. Br 6,5 cm.

jade produktionen av dessa föreställande smycken , huvudsakligen i form av broscher, att löpa Den gemensamma benämningen på dem var ofta " fåglar" , trots att de också omfattade fiskar , drakar och apor mm.

Olika former av fågel broscher är vanligast. Säkert har mellan 20 och 30 variation e r framställts . Till flera av dem kan man finna förlagor. Ett

typiskt exempel är bilden i en tysk katalog, som föreställer locket till en japansk skrivask från omkring 1500 i svartlack med guldstänk. Fåglarna på locket är tranor symbolen för ett långt liv, eftersom tranor kan bli upp till 70 år gamla. Flera av dessa tranor är förlagor till fågelbroscher , däribland tranan med de solfjäd e rliknande bladen i näbben.

Lock till japansk skrivask , omkr 1500.

Andra broscher föreställer bl a hägrar med den karakteristiska nacktofsen , vildgäss och rovfåglar. Bakom påfågeln med de praktfu ll a , svepande stjärtfjädrarna ligger ett japanskt broderi i siden. Tuppen tord e ha östas i atisk ell er i n d isk förebild. Bland förlagebilderna finns också indis k- mongo liska må lningar av fåglar.

Broscherna brukar visa en ensta ka fågel. Ett undantag är brosche n med två hägrar ett intrikat, dekorativt spel med kroppar , som kor sar varandra, och med sträckta och böjda h a lslinjer.

En kraftfull tidig fågelbrosch från 1951 föreställer en pap egoja. Motivet är sannolikt inspirerat av Wiwens arbe te med Knutsgillenas papegojor vid den här tiden.

Brosch , 1974 , i form av tupp. L 6 ,5 cm.

Brosch, 1975 , i form av två hägrar. H 6,3 cm.

Brosch, 1955, i form av fågel, märkt med nr 4.

Brosch, 1951 , i form av papegoja. H 7,1 cm. Nationalmuseum , Stockholm.

J apanskt broderi i siden.

Brosch, 1954, i form av trana , märkt N:r 10. Brosch, 1968, i form av påfågel, märkt N:r 2 . H 6,8 cm.

Tuschmålning av den kinesiske konstnären Qi Baishi , 1863 1937. Östasiatiska museet , Stockholm.

Bland fiskmotiven förekommer kinesiska eller japanska karpfiskar, bl a en smal , långsträckt, närmast manieristiskt utformad fisk med en öppen, platt mun. Typen finns på

Broscher i form av fiskar. Foto i Wi w en Nilssons arki v, troligen från omkr 1960. Anteckning på baksida n: "S T U W=l00: vit 11 0:- förgylld"

Brosch, 1956, i form av drake , märkt N:r I. H 4, 5 cm. en tuschmålning av den kände kinesis k e konstnären Qi Baishi , 1863- 1937.

D r akbroscherna hör till de mest expressiva. En femkloig drake den kejserliga symbolen för Kinas härs k are och dess till k omst kan Kinesiskt broderi med drakmotiv på sidencape.

man följa. Hustrun i e n bekant lundafamilj brukar vid solenna tillfällen bära en cape av siden med färgstarka symboliska broderier, som emanerar från en praktfull kinesisk , kejserlig ämbetsmannadräkt från sent 1800-tal. Sådana dräkter har ofta i senare tid klippts sönder o c h använts i andra sam-

manhang. I det här fa ll et h ar m an sannolikt använt ba k styc k et me d draken som centrum. Wiwen b a d att få låna capen för studium oc h överlämnade sedan en dra k brosc h , bestående av fem lame ll er och me d förgyllning a deux cou l e ur s, t ill ägarinnan. Broschen ha r seda n gjorts i flera exemplar.

På samma cape är en mandarinand i flykt broderad- symbolen för äktenskaplig lycka. Wiwen har inspirerats av den , men i broschen skapat en mer accentuerad rörelse i fågelns flykt.

En annan drakbrosch har en alltför heraldisk hållning för att vara kinesisk. Det visar sig också att förebilden är italiensk. Den florentinske ungrenässansmålaren Paolo U ccello, 1396-14 75, har i en målning, som föreställer S:t Georg och draken, placerat en upprättgående drake som centralfigur mellan prinsessan och riddaren . Wiwen var, trots sin negativa inställning till renässansen, under tiden i Paris intresserad av U ccello. Hans drake ligger mycket nära Uccellos.

Oljemålning av Paolo Uccello, 1396 1475, fareställande S:t Georg och draken.

Brosch, 1964, iform av drake, märkt N:r 1. H 6,5 cm.

Brosch, 1956, i form av mandarinand med.for/agan till b_roschen på kinesiskt broderi. H 6 cm.

Broscher i form av tallkvistar och körsbärskvistar kan ha inspir e rats från såväl Japan som Kina De stiliserade tallkvis tarna förekommer på japanska träsnitt, som Wiwen har fotograferat av.

En bros ch kan också föreställa en egy ptisk scarabe samma motiv som emblemet p å Uarda-Akademiens kedja . I det här sammanhang et kan även nämnas ett " h e rrsmycke" för kav ajslaget i form av en groda, där förebilden har tagits ur en tysk zoologisk systematikhandbok.

Det finns ett stort antal, d e lvis ganska suddiga och otydliga, n ega tiv i Wiwenarkivet på Kultur e n. Det är illustration e r , tagna ur svenska, e ngelska och tyska böcker och kataloger, främst från sådana arbeten, som behandlar kinesiska målningar , japanska träsnitt och kinesiskt porslin mm . En del av dem har varit direkta förebilder för hans smycken. Kanske kan dessa tyckas vara pastischer något som han själv avs k ydde. Men i annat material och utförda i Wiwens speciella lamellteknik, som skapar en distinkt reli efve rkan , blir hans "fåg lar" självständiga arbeten med ett eget konstnärligt uttryck. Mycket annat europeiskt konsthantv e rk har på detta sätt under årh undr a den inspirerats av Kina ochjapan.

Wiwen firades 1967 , d å han fyllde 70 år, med en stor r et rosp e ktiv utställning på Kultur en i Lund. Till denna utställning skapade han en serie av gu ldbrosch er i form av 24 o lika stjärnbilder. De runda, graverade stjärnkrop parna är sins emellan förbundna med smala stavar, vi lk et ger varje stjärnbild en indivi<luell, assymetr iskt kontur.

T vå gibbon-apor lekande i ett träd. Målning signerad av den k i nes iske konstnären I Yuan chi , 1000 talet. Östasiatiska museet , Stockholm. Målningen avbildad i O Siren , K inas kon st under tre årtusenden Il , 1943.

Plangeometriska broscher

Wiw en har också skapat en speciell typ av abstrakta smyckekompositioner. I samband med sitt arbete på silverrelieferna mot mörk fond på 1950-talet, se sidan 17 7, har han ritat broscher, baserade på samma plangeometriska formelement. Om dem säger Wiwen i en intervju med anledning av sin 75-årsdag 1972 : "Här har jag några smycken som är gjorda efter mina tavlor. Jag har inte bara förminskat , utan jag har varit tvun g en att ändra formerna . De r ä tta proportionerna har varit andra i det

mindre formatet " Dessa broscher är inte som "faglarna" planreliefer , dvs de består inte av sammannitade lameller. Här har den geometriska bilden i stället formats av sammanlödda delar av guld eller silver.

En speciell typ av geometriska broscher med ett annat formspråk skänktes till kvinnliga "veteraner" på lundaföretaget Åkerlund & Rausing som varit i firmans tjänst i 25 år. Broscherna , som är formgivna och tillverkade för detta ä ndamål , delades ut för första gången vid ÅR :s 25-årsjubileum 19 55 o ch därefter å ren 1960 o c h 196 5. S a mmanla g t är d et frå gan om dr ygt 20talet broscher. D e manliga " vetera

nernas" manschettknappar är betydligt fler till an talet , se sidan 212.

Brosch e n är av guld i tv å plan , en plan g eometri s k bottenkomposition, som kompletteras med en fa setterad rektangulär bergkristall i halvhög infattning Broschen har en måttfull samlad volym och en raffinerat diskret fårgverkan.

Man anar bakom dessa nonfigu rativa broscher kontakten med GAN och dennes plangeometriska måleri. Här har nu ideer och tankar gett form å t högklassig smyckekonst på 19 5 0-talet.

Brosch, 1964, av guld med bergkristall. L 3 cm . Gåva från Åkerlund & Rausing till anställd med 25-årig tjän s t i faretaget

Plangeometrisk brosch, 1956, av guld, märkt N:r 1. L 4,9 cm.

Plangeomet risk brosch , 1956 L 7,5 cm.

Ring , 1945, a v g uld m ed a metist. F ra mstycket h 1,3 cm

R ingar

Gustaf Näsström citerade i sin r ece nsion a v Wiw e nutst ä llningen hos Martha Cronwin i Stockho l m 1934 följande stockh o l mspräglade uttalande av en he r re framför skyltfönstret: " Ä hörru tira , nu ska ' re bli funkis till åme i sm y cken , va! " Till " funkis " sm yc k e na hörde i högsta grad Wiwens ringar , som vä c kt e uppmärk samhet g e nom sin e nkl a form m ed en e nd a stor fas e ttslip a d sten i framst yc k e t. D e n m å st e sitta c n 208

sa m p å fin g r e t oc h får i nte pl o ttra s bort av fl e r a andra ringar med mindre st e nar. Till monumentali teten bidrar den höga fattningen med trappst egsformad e skuldror. Den påminn e r om viss a r e nässansringars uppb y ggnad m e d kraftiga skuldror , som bär upp d e t höga stenbesatt a framstyck e t .

Den tr a ppstegsform a d e infattningen fö re kom äv e n p å andra rin g ar ä n Wi we n s . M a riann e Smith , so m v ar sm yc k efo rmgivar e h o s C. G. H a ll b e r g, vi sa d e exe mp e l p å d e n fat tnin ge n o mkrin g 1930 Me n d e h a d e int e d e n m o num e nta

R ing, troligen 1932, av guld med s vensk pärla och briljanter

Ring, 1958, av guld med grön turmalin i patentfattning. H 2,7 cm

litet, som finns i Wiwens ringar. Ett utmärkt exempel är en guldring från 1932 med en stor svensk pärla infattad i en närmast skulptural uppbyggnad. Wiwen infattade i allmänhet stenarna i en ram med höga, raka, nedåt skråddade sidor. På det sättet fick stenens fasetterade underdel ett spelrum för speglingar mot metallen. På Nationalmuseums utställning Nutidssmycken 1959 , där Wiwen var ålderspresidenten bland utställarna, visade han emellertid en ny fattning , som han hade tagit patent på . Den användes främst på ringar och Ring , 1930-talet , med bergkristall och onyx.

bestod endast av höga, profilerade sidostöd med en skåra invändigt som fäste för stenen. Det gav stenen en svävande effekt, eftersom den därigenom blev synlig i sin helhet inte bara överdelen eller kronan utan också den betydligt större underdelen, som var helt dold i den tidigare fattningen. Den nya konstruktionen väckte stort intresse och efterapades.

En annan ringtyp med bladornament på infattning och skuldror, troligen från 1950-talet, är inte något karakteristiskt uttryck för Wiwens formvilja.

Ring av guld med cabochonslipad månsten. Cabochonslipning, som ger en välvd översida , används framfor allt på månstenar med deras speciella optiska effek ter.

Diadem, örhängen och garnityr

Det kan väcka en viss förvåning, att tillverkningen av diadem var ett inslag i Wiwens smyckeprod uktion. I arbetsboken för 1935 är inte mindre än 28 diadem av silver förtecknade.

Diademet blev modesmycke un210

der nyantiken vid 1700-talets slut och förekom sedan kontinuerligt som ett statusbetonat smycke till den kvinnliga galadräkten. De diad e m, so m t ill ve rk a d es u nd e r 1800 talets slut och 1900-talets början, var i allmänhet ytterst dyrbara med briljanter eller andra högädla stenar infattade i platina . För att göra smycket mer användbart kunde det ibland monteras om till hals smycke.

Även i detta fall bröt Wiwen med konventionen. Han arbetade med silver och byggde upp en helt ny form med strama rader av stora

stenar, vanligen carreslipade bergkristaller eller akvamariner i flera plan Diademen uppmärksammades , tex vid en hovcour på Stockh o lm s sl o t t 1938, d å rik s pr esse n meddelade att en skånsk friherrinna "till omväxling med alla de andras ärvda smycken bar ett hypermodernt Wiwen-Nilsson-i-Lunddiadem".

Örhängena har varierande form. De förekommer dels som örknappar, ofta bestående av carreslipade bergkristaller, dels som örhängen med kläppar. Dessa kan tex vara komponerade av raka rader av ste-

Diadem, 1937, a v platina med ak vamariner. Diam 16 cm.

nar eller ha utarbetats i metall till en slank droppform.

Örhängen ingår ofta i garnityren, som också brukar omfatta halssmycke och en ring . En brosch och /e ller ett armband kan också höra till. Troligen utfördes specialbeställda garnityr vanligen i guld. D e t kan med tanke på Wiwens medvetet samordnade formspråk int e ha varit någon svårighet att av utbudet i affären omgående kompon era ett garnityr av silver med bergkristaller, bestående av exem pelvis ring , örhängen och armband.

Garnityr av guld med gröna turmaliner bestående av ring , 1930, halskedjamed hängsmycke , 1934 , brosch , 1935, och örhängen 1938 Hängsmycket 2,3X 1,5 cm.

Garnityr av guld med ci triner i patenifattning bestående av ring , 1972, armband, 1974, halskedja med hänge, 1973, och örhäng en 1970. Röhsska konstslöjdmuseet , Göteborg.

Herrsmycken

Wiw en har veterligen inte utökat det begränsade sortimentet av herrsmycken. Sedan fickuret ersattes av armbandsklockan och klockkedjan på magen därmed försvann, var det huvudsakligen manschettknappar , knappar till frack- och smokingskjorta, slips- eller kråsnål samt slipshålla212

re och ringar, som utgjorde beståndet.

Även i herrsmyckena har Wiwen arbetat med olika geometriska former. Mest markant är variationerna i manschettknapparna av silver, som kan vara rektangulära , runda, fem-, sex- eller åttkantiga.

Speciella manschettknappar av guld med plangeometriskt motiv tillverkades för de manliga "veteranerna" i lundaföretaget Åkerlund & Rausing . De utdelades vid tre

tillfällen 1955, 1960 och 1965 till sammanlagt ett 80-tal personer, som varit i ÅR:s tjänst i 25 år. De ansluter formmässigt till de kvinnliga "veteranernas" broscher, se sidan 206.

Wiwen använde sig också av stenar i tex manschett- och skjortknappar, mera högtidligt allvarliga med svart onyx i en ram av guld eller överdådigt glittrande med carreslipade bergkristaller i hög silverfattning .

Manschettknappar, 1935, och skjortknappar, 1938, av guld med onyx. 1,1 X 1,8 cm resp 0,8X 0,8 cm

Manschettknappar, 1965, av vitt och gult guld 2,5X 1,8 cm Gåva från Äkerlund & Rausing till anställd med 25 års tjänst i företaget.

Slipsnål, 1954, och manschettknappar av olika modell , 1950, 1948, 1975 och 1946. Slipsnålen l 7,6 cm .

Verkstaden

I huset Kyrkogatan 3 rymdes affar) ver kstäder och atelji. Wiwen Nilsson var både arbetsgivare) arbetsledare ochformgivare.

Hans kontakter med smederna var täta och vägen alltså kort mellan ide ochfarverkligande.

Wiwens far Anders Nilsson flyttad e 1907 från Stora Södergatan 15 , dit verksamheten va r förlagd under femtio år, till Kyrkogatan 3 intill Stortorget i Lund. Där skulle firman komma att stanna i närmare sjuttio år, dvs tills den upphörde 1975. Huset var byggt omkring 1800 och bestod av två våningar. Det rymde ve rkstad , affår, Wiwens barndomshem samt h yresgäster. Verkstadslokalerna än drades och utökades vid mitten av 1930-talet i samband med att biografen Reflex installerades och en del av gårdsutrymmet togs i anspråk. Men det fanns ändå plats på gården för fotboll under lunchrasten.

En rundvandring i verkstadsutrymmena, bl a skildrad i Form 1940 , ger bilden av en arbetsplats uppdelad enligt hantverkliga principer. Grovsmidesverkstaden var placerad i källarplanet. Där smiddes matsilvret , men det efterbehandlades högre upp i huset. Affären låg i bottenplanet. Stora si lververkstaden och guldverkstaden samt diverse mindre utrymmen var belägna på andra våningen. Ytterligare en halvtrappa upp låg gravörverkstaden , och högst upp, på vinden , hade Wiwen sin atelje. Där

förvarades också stenarna, som lämnades ut efter behov till dem som gjorde smyckeinfattningarna.

Det fanns bara tre maskiner en dragbänk, en svarv och en slipmaskin. Den tungarbetade dragbänken, där man bl a drog profilerad tråd, ersattes så småningom av valsar, som också användes för tex tillverkning av doktorsringar. Den fasta arbetsplatsen var som förr verkbrädet med filnagel och med skruvstycke vid sidan. Arbetsverktygen var de beprövade olika sorters järn som underlag för arbetet, mängder av hammare, punsar , sticklar, skavare och filar av varierande slag mm. Vid gaslågan löddes utklippt plåt samman ti ll tex en bägare och på gasblästern glödgades arbetsstycket med jämna mellanrum, så att det skulle kunna

bearbetas . I " Svarta havet ", baljan med vatten svartfärgat av slipmedlet träkol, doppades föremålet under slipningsarbetet. Mycket skulle vara välbekant för en 1700-talsguldsmed, bl a skinnet fäst mellan verkbrädet och den arbetande, där avfilade spånor av d e t dyrbara arbetsmaterialet samlades upp för att kunna användas på nytt. Dock skulle 1700-talsguldsmeden inte känna igen efterbehandlingen. Han glödgade och vitkokade arbetsstycket i vinstenslösning eller liknande för att få fram en finsilveryta före den slutliga polering e n. Flera silversmeder gör så än idag men i utspädd svavelsyra . I Wiwens verkstad däremot drog man över föremålet med en finsilveryta genom att behandla det i ett galvaniskt bad Wiwen menade, att föremålet på det sättet behöll den perfekta formen, medan glödgningen gjorde silvret mjukt och kunde orsaka en viss deformering Den för Wiwens arbeten så karakteristiska halvmatta ytan fick man genom att bearbeta föremålet i samma riktning hela tiden med pulvriserad pimpsten, kratsborste av mässing och finsiktad havssand.

Tage Lindfors arbetar med brudkronor i guldverk staden , 1953

Affären, Kyrkogatan 3. Verkstäder och atelje låg inåt gården

drar säcket kantprofilen i dragbänken

lödfogningen

I verkstaden arbetade samtidigt från och med 1950 femton a sexton personer utlärda och lärlingar. Efter andra världskriget, när Wiwen hade planer på export i större skala och 1945 bildade Aktiebolaget Wiwen Nilsson Export, var arbetsstyrkan större men den minskade snart igen , eftersom exportverksamheten inte infriade förväntningarna.

Wiwens arbeten av ädelmetall utfördes i hans verkstad med ett par undantag. Dels etablerades ett samarbete med den stora köpenhamnsfirman Michelsen, som fick tillstånd att tillverka Wiwens "fåglar" när de var som populärast omkring 1960. Detta varade dock endast en kort period. Dels åtog sig hovjuvelerarfirman C F Carlman i Stockholm omkring 1970 att utföra

faster säcket far lödning smidet på Wiwens matsilver, när den ordinarie silversmeden hade blivit sjuk. Filningen och all annan efterbehand ling gjordes dock i verkstaden i Lund. Däremot var Wiwen kontinuerligt utsatt för "pirater", som kopierade hans arbeten, vilket gjorde honom upprörd. I hrev till Gregor Paulsson 1931 berättade han tex, att en grossist i branschen hade kommit till honom

Tillverkning av skål. Nils-Axel Persson klipper ut plåt.

gör

formar skålen; fasetterna arbetas fram med hammare mot ett järn

ytbehandlar skålen med kratsborste efter farsiluringen och velat sälja "min sexkantige bägare (den Du har) i fyra olika storlekar, det är en norsk fabrik som gör dem".

Många smeder stannade länge hos Wiwen. Guldsmeden Einar Ringström var född 1904 och hade varit i firman sedan I 91 7, när den upphörde 1975. Av de övriga sex, som då också var kvar , hade fyra börjat på 1930-talet och två på

denfardiga skålen.

1940-talet. De som började som lärlingar var i allmänhet 16 a 17 år. De fick börja med att under överinseende försöka sig på lättare arbetsuppgifter såsom manschettknappar , enklare ringar , monogrambroscher och servettringar. Arbetsuppgifterna blev så småningom mer komplicerade, och därefter gick vägen vidare mot en mera bestämd specialisering. Efter

cirka fem år i lära var det tid att avlägga gesällprov. Med Wiwen som handledare utfördes ett gesällstycke, som skulle godkännas av Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund och som berättigade den forne lärlingen att kalla sig silversmed eller guldsmed eller gravör beroende på gesällstyckets karaktär. Silversmederna var flest till antalet i verkstaden.

Stadier i skedtillverkningfrån plans till utsmitt skedämne.

lnhållning med slägga.

Skedbladet smides ut med slägga.

Skedbladet formas mot en konka v blyform med slägga och stamp.

I verkstäder med flera anställda fanns det så gott som alltid en verkmästare, som ledde arbetet och som var ett mellanled mellan arbetsgivaren och de anställda. I den Wiwenska firman fanns ingen särskild verkmästare, och förhållandet var unikt såtillvida, att Wiwen

i en person var både arbetsgivare, arbetsledare och formgivare. Innan de sista årens sjukdom i viss mån förändrade vanorna, brukade han komma vid 8-tiden och diskutera det pågående arbetet med var och en på verkstaden. Det upprepades ett par gånger om dagen.

Detta skapade arbetskontakt och gjorde vägen kort mellan formgivarens ideer och själva utförandet. En annan fördel i samarbetet var naturligtvis formgivarens djupa kunskap i hantverket. Detta hindrade inte , att smederna arbetade mycket självständigt och hade möj-

Skena och stenfattning löds samman.

li ghet att pröva n ya lösningar i själva arbetsprocessen.

Wiw e n ville int e ge e ft e r i fr åga om krav et p å kv a lit et, och d et inn e bar att speciellt mindre föremål kunde dra e n hö g arbetskostnad. Smed e rna tyckte ibland , att priserna i affären va r alldeles för låga

Skenan itusågadfor isätt ning av gångjärn och lås. Färdigt armband se sid 188 ( med.flera stenar)

m e d tanke på den tid, som det had e tagit att tillverka föremålen.

Den höga kvalitet e n på smedernas arbete var en förutsättning för förverkligandet av Wiwens ideer om formgivning. Han påpekade tex i en radiointervju 1943 a propos en sexkantig vinkanna

" dessa släta ytor, dessa fasetter de är vä ldi gt svåra att få distinkta i sin form ... de måste vara exakta annars faller hela saken ". Det är också symtomatis kt att Wiwen, när det gällde viktiga tidnings- och tidskriftsartiklar, motiverade av hans centrala ställning mom

Ämnen till ett armband.

PROFET OCH ESTET

Sk enan formad, stenfattningen hoplödd.

År

1920 (A nd e r s il sso n ) 1935 1950 1955 1965

S il ve r g r ai:n 16.620 56.025 207.809 2 18 .11 9 324. 798

S k isser till arbetsrit ningar far kaffeka nna och brosch K affeka nna sid 4 och brosch sid 206. sve nskt s il ve r s mid e, t og m ed inte r vju a r e n in i ve rk s t a d e n , d ä r fullt a r be t e p åg i c k H a n in fo rm era d e o m a rb e ts m eto d e rn a oc h kl a r gjo rd e v ikt e n av sa m a rb e t e m e ll a n fo rm g iva r e n oc h h a nt ve rk a r e n. D et ä r intr essa nt at t j ä mför a ve rk sta d e n s p ro dukti o n ss iffro r und e r o lik a å r . U pp g ift e rn a ä r h ä m ta d e ur a rb e ts b öc ke rn a i M y nt oc h j us ter ingsverkets ar k iv.

G ul d 23 kara t 20 ka r at d ec ig r a m 3430 606 864 434

d ec ig r a m 980 700 678 146 4 16

18 ka r a t d ec igra m 18.820 16. 794 28.046 49 .604 84. 166

Pl a tin a d ec ig r a m 5 10 166 330 106

P å s id o rn a 226-22 7 finn s e n fört ec knin g öve r sa mtli ga för e m å l, so m ä r in s kri v n a i a rb e t sböc ke rn a for å r e n 1935 oc h 1965.

T/z. Wi w en Nil sson med ett veckat och del vis sammandri vet ämne till oktogonal skål som den ifargnmden, 1953

Stämpling

När Wiwen övertog sin fader Anders Nilssons verksamhet 1927, begärde han hos kontrollmyndigheten, Mynt- och justeringsverket i Stockholm, att få inregistrera nya namnstämplar, se sidan xx. Detta skedde enligt 1752 års kontrollstadga, som då med vissa ändringar fortfarande gällde. Stadgan innebar, att tillverkaren på sina arbeten skulle slå sk ansvarsstämplar ort-, namn- och årsbokstavsstämpel samt, i fråga o~ guld, haltstämpel. Åsättandet

PROFET OCH ESTET

av kontrollstämplar tre kronor och på silver dessutom ett S - ombesörjdes i Stockhoi'm av kontrollmyndigheten, medan för landet i övrigt särskilt utsedda stämpelförrättare skötte kontroll,stämplingen och skickade prov till Stockholm i efterhand på halten Silverhalten skulle vara lägst 830/1000 och guldhalten lägst 18 / 24 karat . Verksamheten hos Wiwen var oftast så intensiv, att någon på verkstaden varje dag fick samla ihop arbeten och leverera dem till stämpelförrät taren för kontrollstämpling. Över den årliga tillverkningen förde man på verkstaden en arbetsbok, som

Stämplar, 1923 , på gräddkanna till kaffeservis , s id 3 9

därefter skulle sändas upp till Mynt- ochjusteringsverket. Exempel på uppgifter i arbetsböcker finns på sidorna 226-227. Kontrollverksamheten , som sedan den 1 juli 1988 är annorlunda , övertogs 1972 av Statens provningsanstalt, nu i Borås.

De av Wiwen föreslagna stämplarna WN och W. NILSSO var sedan 1905 upptagna av guldsmeden Walfrid Nilsson i Norrköping. Mynt- och justeringsverket för eslog i stället kombinationerna KEN och K E. NILSSON. De måste ha känts helt främmande för Wiwen, som inte använde sina dopnamn Karl Edvin. Han valde att behålla faderns stämplar AN och A. ILSSO men slopade den senare stämpeln en bit in på 1930talet. Jämsides lät han slå tilläggsstämplar. Detta började redan under fad e rns tid. På Lunds stadsfullmäktiges ordförandeklubba och Fabriks- och Hantv e rksför e ning-

JJonbonniere , 1922, med initialerna WN inslagna i den rejflade mynningsbården. Nationalmus eum , Stockholm

STERLI

Stämplar , 193 1, på kanna till kaffeservis, sid 69

IStämplar, 1952, påfågelbrosch, sid 194.

e n s välkomma , b å da fr å n 192 2, finns ännu ingen Wiw e nsignatur , m en på bonbonni e r e n - också från 19 22 i Nationalmuseums ägo har Wiw e n p å et t e lega nt sätt m ed punsen slagit in e tt WN i d e n r e ffiad e b å rd e n runt m y nnin ge n .

P å d e n vä lkänd a ka ffese r v isen, som s tälld es ut p å Göteborgsutstä llnin gen 192 3, finns e m e ll ert id e n till äggsstä mp e l , in om ova l, som sedan förekommer på a rb ete n und e r 19 20 -tal et. Under d e s ista å r e n av 1920-talet upptr ä d e r också WN i skarpstämpe l , dv s n e d sä nkt a bokstäver utan ram, p å a rb eten av Wiw e n D e n stämpeln a n vä nd s fr å n omkring 19 30 fram till 1930 ta l e ts mitt jämsid es m ed stä mp e ln m e d v\Ti we ns n a mnt ec knin g. Namnteckningsstämpeln i o lik a storlekar blir där efte r allenarådand e. P å e n kaffese rvi s fr å n 193 1 finn s b å da stämplarna in s la g n a

P å d e nna kaffeserv is finn s oc kså e n annan oc h ova nli g stä mp e l

900 . D et är troligen en h a lt stäm p e l, so m k a n kn ytas till Wiwens kontakter m ed USA v id d e n h ä r tiden. USA har n ä mli ge n 900/ I 000 som l ägsta god k ända si lverha lt.

Från o mkrin g 1940 finn s h a ltstämpe ln STERLING p å arbete n av Wiwen. D en innebär en halt på 925 / 1 000 , stipu l erad l ägsta si lverh a l t i bl a Storbritannien. Orsaken ä r sä k e rli gen främst , att den s il verlegeri n gen är mjukare och mer l ättarbeta d än den gängse halten p å 830/1 000. D e n a n vän d es i fortsätt nin gen i cor pu sarbeten och smyc ken, medan matsilver so m kr äver ett h årda r e material h e la t id en h ar tillverkats i 830/ 1 000 silver.

Samtidigt med STERLINGstämpe ln kom stämpe ln SWEDE so m en markering av Wiwens inte rn at ione ll a e n gagemang.

P å corp u sa rb eten oc h framför a llt p å smyc ken från 19 50 oc h 1960 -t alen kan finnas en spec i e ll

s karp s tämp e l med e n e ller tv å bokstäver. Det är en tillverkarsignatur för den s m ed, som har utfört arbetet. Tillämpningen är dock int e ko ns ek ve nt. Under den brådaste tid e n med tillverkningen av "fåg l ar", d å många var involverade i detta arbete, fungerade stämpelsignaturen praktiskt genom att

Stämplar, 1954, påfågelbrosch, sid 197.

Stämplar, 1940, på hängsmycke. Nationalmuseum , Stockholm , sid 183

Wiwen själv

Det finns en dimridå av myter kring Wiwen Nilsson, " Mannen i den vita kostymen", fiir många, " Munk en" för andra. Han var den allvarsamm e profeten , den dräpande logikern och den engagerade konv ersatören.

Han har skapat verk förankrade i tiden men tidlösa i sin harmoniska perfektion.

Runt en man som Wiwen en särpräglad personlighet med stor social öppenhet och konstnärligt verksam i en medelstor stad med ett finmaskigt kontaktnät - bildas lätt en dimridå av myter. Historierna om honom är många och mer eller mindre fantastiska.

Wiwen var mycket öppen och även konsekvent ifråga om estetisk uppfattning och konstnärliga teorier i de många tidskrifts- och tidningsintervjuer, som han var föremål för. I dem framträdde han i allmänhet som den allvarsamme profeten, som predikar konstens förfall i och med gotiken och tidigare även under antiken. Vid en intervju, Form 1946, tog Wiwen tex ur sin rikhaltiga boksamling dramatiskt effektfullt fram Winckelmanns Geschichte der antiken Kunst, tryckt 1754, och d e klarerade: "Från d e n här boken har det utgått rätt så mycket ont , det vågar jag påstå. I varje fall medförde den en tvångströja av rang: antikbeundran, tron att antikens upphöjda naturalism

Bilden på föregående si dor: Stora sil ve rve rkstaden , Ky rkogatan 3, med Jr v Wiwen Nilsson och smede rna Nils-Axel Persson , Carl-Erik Olsso11 , Rag nar Larsson , Arvid Marti11Sson och Johan Ha11S so11, 1953.

var normen för konstnärligt skapande. En facit att slå upp i. Och normerna foder pastischkonst . " Om romansk konst i samma intervju, exemplifierat av bl a Lunds domkyrka: "Ser ni inte, känner ni inte denna vita lit et och spänning i formerna och samtidigt denna monumentalitet, denna ro , detta vilande! Det är riktig form, gestaltan det av ett tredimensionalt rum , in ifrån, från kärnan och utåt."

Wiwen kunde också lägga fram sin li vsuppfattning i intervjuerna: "Det är tre gestalter jag sätter före alla andra: Kristus Pantokrator (Kristus a llh ärskaren), Meister Eckhart och D ostojevskij."

I ett brev till GAN 1955 påminde Wiwen om deras gemensamma sommar i Paris 1924, se sid 48: "Det var hårt den gången Du satt e Det Döda huset i mina händer e fter Schop e nhau er och itzsch es ting men det var riktigt. Jag tror att det Döda huset är nyckeln till Dostojewski. Han går i botten som en Jesus och 'vä nder andra kinden till' och segrar över allt. Det är så 'underligt' hur Dostojewski spökar när humanismen , psykiatri och allt sådant är klämt i sina dåliga rötter då plötsligt talar man om denn e Man och hans sk v isdom. " I samma brev citerade Wiw e n också

som ett "motto för tingen" ett stycke av Meister Eckhart, den tyske dominikanermunk e n och mystikern, som levde mellan ca 1260 och 1327. De sista meningarna lyder: "Es ist aber bezeichnend för das Einfache selbst. Und das ist eben, was wir wol!en: Dass je einfacher etwas ist , desto kraftvoller ist es, mächtig gegen viele und iiber viele."

I Wiwens omfångsrika bibliotek ingick samlingar av religion , filosofi, konst och konstteori. Wiwen har sjä lv vittnat om den tyske konstteoretikern W orringers betydelse för honom. Wilhelm Worringer , 1881-1965, hävdade bl a att den abstrakta konsten genom lagbundenhet och fasthet gav människan trygghet och befrielse från livsånges ten. Mot abstraktion ställde Worringer Einföhlung, inlevelse, konst präglad av naturalism och rumslighet och utmärkande fört ex den italienska renässansen . Den bysantinska konsten , som Wiwen såg som en inspirationskälla, ansåg Worringer vara en syntes av de båda motsatserna.

Wiwen var e nligt Gregor Paulsson "e n lärd man , filosofiskt som teologiskt. Att höra ett samta l mellan honom och en fackfilosof var e n upplevelse. P å det teologiska områ-

d et inskränkt e sig hans kunskap inte till den luth erska läran, utan också till den romerska och den grekiska. För den senare hade han en särskild svaghet, den var fastare, abso lutare , tyckte han."

Wiwen talade gärna och engage rat om sina tankar och ideer. Enligt Sten Broman i ett födelsedagsporträtt 194 7 var Wiwen fruktansvärd i debatten. "Med dräpande logik och saklighet plus några patentord, som k an urholka en sten, smu l ar han sönder motståndarens argument och det brukar slut a med att Wiwen talar ensam antingen till

en totalt utpumpad eller också nyfrälst själ." Flera har vittnat om att de har blivit fast i ett gathörn i Lund med Wiwen, som ivrigt framförde sina argument i en allvarlig teoretisk fråga.

Wiwens intresse för människor och sociala relationer yttrade sig också i hans engagemang i ett stort antal föreningar bl a Lukasgillet , Filosofiska föreningen, Knutsgillet, Gamla Lund, Fabriks- och Hantverksföreningen i Lund och de mera rikstäckande Föreningen Norden, Rominstitut ets Vänner och Svenska Slöjdföreningen. Han

var ofta i affären eller utanför på gatan, "i skuggan" av lundadomen, och i samspråk med kunder och förbipasserande. Wiwen var känd som "Mannen i den vita kostymen", eftersom han ständigt bar vit kostym under vår och sommar, och som "Mun ken" på grund av den konstant tvärklippta luggen. Hans öppna vita bil av märket Horch var ett markant inslag i gatubilden. Det m åste ha funnits en air av liv och intensitet omkring honom. Människor, som kände Wiwen när de var barn, berättar att det blev fest och glädje, när h an kom in i rummet.

Änklingshushållet efter den för sta hustruns död 1932 med de två små döttrarna och en hushållerska emellanåt delat med vännen Sten Broman upphörde, när Wiwen 1936 gifte sig med farmakologen Märta Thunberg, dotter till den kände fysiologen professor Torsten Thunberg och hans hustru Eva, född Braun. I äktenskapet föddes Eva 1938, Agneta 1941 och Tore 1944. Märta Wiwen-Nilsson var under senare år verksam i firmans administration.

Familjen flyttade på 1940-talet till en stramt funktionalistisk villa i den sk professorsstaden , ritad av arkitekten Hans Westman. Där framgick Wiwens intresse för etnografica både av biblioteket och väggarna, där verk av hans konstnärsvänner GAN och Halmstadgruppens Erik Olson m f1 blandades med dansspjut , en stor sköld av buffelhud och andra afrikanska föremål.

Wiwen presenterade redan på 1920-talet en avantgardistisk silverkonst men var inte känd som en

Wiwen Nilsson i verkstaden med silversmeden Georg Frandn, 1953.

radikal person i politik och samhällsfrågor. Det är därför kanske förvånande, när lundensaren och historikern , förre landshövdingen Per yström socialminister Gustav Möllers statssekreterare på 232

1940-talet i en festskrift till Brita Åkerman 1986 skriver: " Inte för det att jag var obekant med de nya ideer ; utan att få respons från någon annan i Lund än silversmeden Wiwen Nilsson hade jag 1929 be-

Wiwen

i !,unds studentkårs

s/r

1944. sökt och i en entusiastisk artikel i 'Arbetet' berättat om Ernst Mays nya städer "

På förfrågan 1989 svarade Per Nyström med vändande post: "Nej, socialt radikal tror jag inte han var men det fanns ett inre sammanhang mellan den sociala radikalismen , funktionalismen, den nya konsten, 'den moderna ungdomens uppror' , de shinglade flickhuvudena och industriens rationalisering och detta förde oss samman tvärs över eventuella politiska skiljelinjer. Jag tror vi var ganska smittade av allt det nya som rörde sig i Weimarrepubliken: Schönbergs musik , Sturmgruppens konst , det expressionistiska dramat, Dada Eggeling var ju från Lund och politiken var endast en av fasetterna. Det fanns en trio som var den nya esteticismens centrum: Aron Borelius Wiwen Nilsson - Sten Broman. I utkanten rörde sig Jules Schyl kubisten och GAN syntes också till. Där talades det om att Milles bara gjorde ' deggubbar' allt skulle vara nyktert , rätlinjigt och rättframt. Jag tror att allt detta måste fram om man skall förstå varför just WiwenNilsson-silvret skapades i Lund ."

Wiwen fick sin estetiska och

-Kända män som barn ur Anders Stens Stensoppar, 1953.

Nilsson skänker vristband till baletten

hö

evy

konstnärliga "skolning" under 1920-talet och början av 1930-talet genom studier och genom att han ingick i en krets av radikaler och var den ende av dem , som direkt kunde omsätta ideerna i egna verk av silver. Visst hade han föregångare i sitt sätt att geometrisera och rensa silverytorna man kan nämna den engelske formgivaren Christopher Dresser på 1880-talet, JosefHoffmann och Wiener Werkstätte vid 1900-talets början. Metallverkstaden i tyska Bauhaus med Marianne Brandt, Christian Dell och Wilhelm Wagenfeld-var samtida, men där arbetade man huvudsakligen i nysilver och verksamheten inriktades så småningom alltmer mot industriell formgivning.

Wiwens produktion från 1920-

PROFET OCH ESTET

talets slut och framåt präglas av hans orubbliga trohet mot det konstnärliga språk, som han själv definierade som "en vitalisering av de rytmiska förhållandena i proportionen". I kombination med ett utomordentligt skickligt hantverksarbete har så skapats verk, som är förankrade i tiden men tidlösa i sin harmoniska perfektion.

Efter några år av sjukdom var Wiwen litet modlös, när han intervjuades inför sin 75-årsdag 1972: "Jag vet att de här sakerna är museiföremål. Hantverket försvinner, det finns inget utrymme för det. Det finns inte längre några förutsättningar för sådana här före-

mål, inga som helst förutsättningar. De få personer som i framtiden kommer att uppskatta dem får söka sig till museerna. Jag är en av de sista som gör dem och nu är jag

·sjuttiofem år."

Wiwen hade, gudskelov, fel! Hantverket lever och detta inte minst därför att Wiwen och några från början få lyckades hävda gu ld och silversmidets roll som konsthantverk, när den konstindustriella formgivningen alltmer hotade att ta överhand. Och Wiwens egna arbeten är idag uppskattade långt utanför de ursprungliga grupperna av kännare och beundrare.

Wiwen dog den 8 januari 1974.

Wiwen Nilsson i brons av Christian Berg ; 1943. H med sockel 51 cm.

Wiwen Nilsson vid gasblä stern med lödskärmen , 1953.

HOV JUVELERARE WIWEN

•NILSSON

KONSTHANTVERKARE LUND 7-3-1931

liin käre Gösta

Tack för Dina brev. Vi tro dock båda på konsten som ett absolut värde, icke statiskt och stillastående, utan som ett leve.nde,rytmiskt värde, som en STRUKTUR,likgiltigt av vilket material den bestod, ty materialet är en skillnad i ilmEH och icke i principen.Det enda vi kunna uppleva i stoffet och därigenom omsätta i konst, är stoffets struJctiva egenskapef;dess MÖJLIGllliT till ordning, inbördes förhållande. Din upplevelse av stoffets "syntetiska intensitet" är stoffets quantitat,ve f~rdelning. Det är en fråga om proportionsfördelningen, om "rumsgestaltningen" och om 1:EDLEN för detta.Naturalism försökte illusionera fram djup-dimensionen genom att lägga den i ett rät-vinkligt förhållande till bredd- och höjd-dimensionerna och denna strävan nödvändiggjorde att de båda sistnämnda I J I I I I 1 ·1 I I I I I· dimensionerna måste inkomponeras så LIKVÄRDIGT so• möjligt. På grund av denna omöjlighet skedde utvecklingen av impressionism; i stället för en naturalistisk, föreställande djup-dim. blev denna en intensifiering av stoffet, men ~ortfarande i ett rätvinkligt förhållande till de båda andra dim. och dessa förblevo därigenom även i sitt "likvärdiga förhållande.Hela förändringen var en förskjutning från "föreställande bild" till STOFF-INTENSIFIERING. Impressionism är djup-dimensionen som STOFFINTENSIFIERING I ETT RÄTVINKLIGT FÖRHÅLLANDE till höjd-och bredd-dim. Kubism är ENDAST en utveckling av detta förhållande, ingen PRINCIPIELL F ÖRÄNDRING; den betonar ytterligare denna "rätvinkliga stoff-intensifiering"

och sammanprässar de båda e.ndra dimensionerna till ett minimt.ärde.Den principielle förändringen har DU SJ l LV företaget : ent rätvinkligt stoff-intensifiering, men ICKE ett I I 1 ,i I I I 1_1 likvärdigt prop.-förhållande mellan höjd-och bredd-dimensionerna.Därigenom är den statiska ramen sprängd och DU kan"frossa" istoff så mycket Du vill.Det är ingen risk.Detta "olikvärdiga,dynamiska proportionsförhållande" motsvarar Din Y..ÄNSLAS INT ENSIT ET och har inte med spekulationer att göra. Och "LIKA-VÄRDE" existerar inte. Den strävan har i kub,sm blivit medvetet felaktig, och där vore kanske en upplysning på sin plats och kanske även möjlig; antagligen inte för artister som sitta fast i stoffet,men för ett fåtal intellektuellt "fria" människor, och för en kommande generation.Hur mycket man än prässar en teoretisk dialektik så är det ändå känslan som bestämmer proportionerna och varför inte : stoff som stoff.Här kan man kanske tala om ett lika-värde som s toff,material.Villkoret är en klar,visuell upplevelse bakom orden. I vår av literatur och teori topp r idna tid har ka.Bltlt:e ORDET en större räckvidd.

Jag sänder Dig en bok som är ganska intressant,genom sin egendomliga blandning av primitivism och civilisation; hur försvagad den ursprungliga VISUELLA upplevelseh~:banala franska 18OO-talsprodukter som kultföremål.

Lillemor och Axel hälsa Di g

likaså Din tillgivne

Faksimil av brev från Wiwen i Lund till GAN i Stockholm, daterat den 7 mars 1931 ett karakteristiskt exempel på de idier och tankar som Wiwenfardefram i sina brev . Den i brevet omnämnde Axel är Axel Corlin , docent i astronomi vid Lunds universitet, god vän och diskussionspartner. Gösta Adrian-Nilssons arkiv, Lunds universitetsbibliotek.

Wiwen Nilsson 1897-1974

Curriculum vitte

Född den 19 maj 1897 i Köpenhamn , fick i dopet den 10 september s å namnet Karl Edvin . Föräldrar : sedermera hovjuveleraren i Lund Anders Nilsson , 1870-1935 , och Karolina Nilsson, 1865-1934

Flyttade enligt flyttningsattest av den 25 november 1897 med sina föräldrar och systern Edith , 1895-1963 , till Lund .

Fadern övertog 1899 J. P Hasselgrens firma, Stora Södergatan 15 , och flyttade 1907 verksamheten till Kyrkogatan 3, där firman blev kvar tills den upphörde 1975.

Skolgång i förberedande klasser i Rönströmska skolan (Högre Elementarskolan i Lund för flickor) och i Katedralskolan, där han gick ut fem te klass vårterminen I 9 I 2 .

Inskriven vid Königliche Zeichenakademie i Hanau am Main från den 4 augusti 1913 till april 1914

Anställd hos fadern enligt intyg av denne från den I maj 1914 till den I november 1917 och från den I november 1918 till den 2 maj 1919.

Inskriven i Det Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn under första kvartalet 1917.

Privatelev i ciselering i fem månader, sannolikt 1917, hos Vilhelm Waldorffi Köpenhamn

Militärtjänst i Stockholm under 19171918 , sammanlagt 323 dagar.

Gesällbrev som ciselör och silverarbetare den 2 maj I 919; erhöll Sveriges Haritverksorganisations stora silvermedalj för yrkesskicklighet.

Inskriven i Staatliche Zeichenakademie i Hanau am Main från den 14 oktober 1920 tom september 1921.

Studier i Paris från den 5 maj 1924 i Academie de la Grande Chaumiere , Academie Colarossi , hos skulptören Anders Källström och i olika museer ; utförde ciseleringsarbeten efter förlagor av GAN i GeorgJensens atelje i Paris ; återkom till Lund den 15 maj 1925.

Gift i Antwerpen (Briissel?) den 28 januari 1925 med Gundborg ( Lillemor) von Johnstone , född den 2 mars 1905 i Halmstad , död den 13 januari 1932 i Lund , dotter till bankkamrer Axel von Johnstone och hans hustru Gerda , född Segrell. Barn: Carin född 1925 och Birgitta född 1931 Guldmedalj på Världsutställningen i Paris 1925.

Verksam i faderns firma i Lund 19191927 när han inte vistades i Hanau am Main och i Paris . Övertog firman enligt firmabevis av den 12 mars I 927 under namnet A. ilsson , J. P . Hasselgrens Eftr. Wiwen Nilsson. Utnämnd till kunglig hovjuvelerare ' 1928.

Öppnade filial i Malmö , Adelgatan I , enligt firmabevis av den 6 december 1928 ; verksamheten upphörde efter några år.

Gift i Lund d e n 14 juni 1936 med farm kand Märta Thunberg , född den 2 november 1909 i Lund , dotter till professor Torsten Thunberg och hans hustru Eva , född Brauff. Barn : Eva född 1938 , Agneta född 1941 , Tore född 1944.

En exklusiv butik för försäljning av Wiwens smycken , Carl Milles skulpturer och Orreforsglas öppnades i centrala ew York I 940; verksamheten upphörde efter några år. Firman ombildades 1941 till Wiwen Nilsson Aktiebolag.

Aktiebolaget Wiwen Nilsson Export bildades 1945. Rörelsen var 1950 och framåt vilande.

Familjenamnet Wiwen-Nilsson registrerades 1954.

Wiwen erhöll

1955 Gregor Paulsson-stat ye tten av Svenska Slöjdföreningen för berömlig gärning inom föreningens verksamhetsområde

1955 Sydsvenska Dagbladet Snällpostens kulturpris

1956 Sveriges Juvelerare- & Guldsmedsförbunds stora guldmedalj för konstnärlig insats

1958 Prins Eugen medaljen för framstående konstnärlig gärning.

Wiwen fick jämte nio andra konstnärer "so m lade grunden för Sverig es moderna konsthantverk och konstindustri " ett " hedersrum " på Konsthantverkarnas Gilles 50 årsjubileumsutställning I 956 i Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Wiwen fick 1965 svenska statens konstnärs belöning

Död d e n 8 januari 1974. Jordfästningen den 12 januari 1974 i Lunds domk y rkas krypta förrättades av biskop Olle 1vemus

Firman upphörde 1975.

Nilsson, Wiwen

Kubistisk metallurg. Euklides var hans barberare. Konungen var hans kund. Över hans livsverk lägrar sig takgipset. Q inträdde i spetsen for en studiegrupp i hans utminut erings lokal, borstade diskret dammet av sig , och presenterade:

Med vördnad över sil vertröskeln kli ven , representanter far vår populas! B etä cken er profil och er enface farrän ni djär ves närma er S: t Wi wen.

Den kantighet han ga v en silver vas ble v i ett slag den allra sista gi ven. All gammalform ble v plötsligt efterbli ve n; antika natt vardskalkar slogs i kras.

Hans väg , som börjat med en enkel nål , har fullföljts troget till en silverskål Hans uppsåts linjer var som konsten s rena

Han rör sig med en sobert lätt nobless i vimlet i sin vita linnedress , och ingen vill honom hans luggfarmena

Ur lundaly nn en VI 1947 53.

Utställningar och museisamlingar

Wiw en är representerad i ett flertal museer inom och utom Sverige. Kulturen i Lund har den största samlingen. Vidare bör nämnas Nationalmuseum och Nordiska museet i Stockholm , Gävle museum, Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg , Malmö museum och Norrköpings museum.

Wiwens kyrkliga arbeten omkring 700 föremål i närmare 200 kyrkor finns främst i kyrkor i Lunds stift men även i övriga Sverige och utomlands , tex i Svenska kyrkan i Berlin och Svenska kyrkan i Paris.

Wiwen har deltagit i e ll er sjä lv varit föremål för ett 50-tal utställningar from 192 3, bl a alla de viktigare internationella utställningar, som presenterade svenskt konsthantverk och konstindustri .

Följande bör nämnas: 192 3 Göteborgsutställningen I 923 Nordiska Kompaniet, Stockholm 192 5 Världsutställningen i Paris 1925 tillsammans med GAN på Skånska konstmuseum, Lunds universitet 1926 Malmö museum

I 926 Ziirich

1927 vandringsutstä llnin g på Metropolitan Museum , New York , samt i Chicago och Minneapolis

1929 Konst , indu stri och hemslöjd , Kulturen , Lund

1930 Sto c kholmsutställningen 1930-3 1 Svensk-franska konstgalleriet, Stockholm

1931 London , Dorland House

1931 Bygge och Bo , Kulturen , Lund 1933 Chicago

1933 Oslo 19 33 Baltikum 19 34 Chicago

19 36 Wien

1937 Världsutställningen i Paris 1938 Warszawa och Prag 19 39 Världsutställningen i New York 1941 Nordiska Kompaniet, Stockholm

1946 Nordiskt konsthantverk, Liljevalchs konsthall, Stockholm

1948 ew York

I 948 Ziirich

1953 Svenskt silver idag , ationalmuseum, Stockholm 1954-5 7 Skandinavisk vandringsutställning i USA och Canada 1955 H55, Helsingborg 1955 tillsammans med GAN i Malmö museum

1956 Levande konst, Liljevalchs konsthall, Stockholm 1958 Formes scandinaves i Paris

1959 Sacral konst , tillsammans med Nils-Aron Berge , Skånska konstmuseum, Lunds universitet 1959 Nutidssmycken, Nationalmuseum , Stockholm 1964 Färg och form , Liljevalchs konsthall , Stockholm 1965 Briissel

1967 Separatutställning , Kulturen, Lund

Minnesutställningar:

1974-75 Separatutställning, Silver från 1920-30-talen, Malmö museum , Nationalmuseum, Stockholm , och Röh sska konstslöjdmuseet, Göteborg

1977 tillsammans med GAN i Lunds konsthall

19 90 Se paratutställning , Kulturen , Lund

Artiklar skrivna av Wiwen Nilsson

1930: Ett brev och ett svar. S ve nsk Guldsmedstidning. Oktob e r. (Se även Efraim Lundmark s artikel i SGT sept e mb e rnumr e t.)

1930: Diskussionen om silvret p å Stockholmsutställning e n S ve nsk Gulds medst idnin g. No vember. (Se äve n Efraim Lundmarks svar i SGT oktobernumret.)

1931: Skånskt tenn. S ve nsk Hantverkstidning.

1931 : Orkesterkonserten ( r ec.). SkD. 24.4.

1933 : Konsten att se. SkD

1933 : Gotthard Johansson p å st ud e ntafton. Lunds Dag blad. 8 11.

1933 : Kaj Munk p å D e t Kon ge lige. Arbetet. 11.11.

1933 : Sign . "Vi byggde stad e n. " Krin g skulpturtävlingen . Fria Ord. Arbetet.*

1934: Silv e rhantv e rk. Fabr i k s- och Hant verksfareningen i Lund. Hant verkets vecka. 1-8 sept.

1935: Lunds Orkest e rför e nin gs kons e rt ( r ec . ) .

Källor

Litteratur i urval

Böcker och års böcke r

Ahlstrand, J a n T o r s te n , 198 5: GAN. Gösta A drian- N ilsso n Modern is tp i onjären från Lund 1884-1920 . Lund.

Axelson, Lud v ig , 191 5-2 1: J u vele rare och g uld s m ed sa rb ete n . Officiel l berätte lse öfver B altiska uts tällningen i Malmö 1914 Efter uppdr ag a f ut stä llnin gss t yre lsens förvaltningsutskott. U t g af H Fr Ahlström. D 1-2. M a lm ö Be ngtsson , B e n gt, 1979 : Gammalt silver. Ur Kulturens sam lin gar. Lund . B e ngtss o n , B e n gt, 1980: Vitalis e rin g av prop ort io n e rn a. Kulturen. Ericsson , Anne-Marie , 1984: Svenskt 1920-tal. K onst han tverk och konstindustri. Lund H edstrand , Bj ö rn , 1975: Sil ve rvaror i S verige 183 0 191 5 Stockholm. H o lmqui st, K ers ti 1990: N il sson, Karl Edvin (W iw e n ). S ve nskt bio grafiskt lexikon , h äfte 13 1.

Hugh es, Graham , 1964: Modern J ewe l ry. An international survey 1890 1964. L o nd o n.

Hu g h es, Graham , I 967 : Modern Silver th roug hout the World 1880- 1967. L o ndon .

J a rrin g, Gunnar , 198 3: Rik ets farhållande till främ mande makt. Stockholm.

Lind g r e n , il s, 1949: Gösta AdrianNilsson H a lm sta d . Lundalynnen. En p a leoa ntrop o logis k ~t udi e, nr V I 19 53. Lund

Lutt e m a n , H e le n a D a hlb äc k, 1988: S ve nskt s il ve r. Stockholm. K a rl sso n , •William, 1952: Lundensiskt si l vers mide Lund.

il sso n , Anders, 1924: J P Ha sselgrens Eftr 1899-1924. Jubil e um sh ä ft e.

il sso n , Gösta Adrian- , 1922 : D en Gudomliga Geometrin. H e ls in g fors .

P a ulss o n , Gregor, 197 4: Upp levt. Borås.

R e ut e rsv är d , Os ca r , I 988: Otto G Carlsund i j]ärrp erspe kti v. M a lmö.

Stavenow , Ake, 19 30/3 1: Modern ko n sti ndu stri oc h ko n st h a nt ve rk 1930. Nationalmusei årsbok 1930/ 3 1

Stavenow , Å k e , 19 33: Svensk stil och standard 1933. Utställning av modern svensk konstindustri i O slo. Stockholm.

Stavenow , Å ke, 1941: Silversmide. I Å ke H H u ldt ( r ed): Kon s thant ve rk och hems löjd i Sverige 1930-40. Göteborg.

Stav e now , Å ke, 19 55: Sil versme den Ja cob Ängman 1876- 1942 Stockh o lm .

Tufv esso n , T h eo dor , 1923: En lund e n s is k h antver k are. I kärna och karet genom gångna tider. Malmö, Tufvesson , Theodor , 1940: J ohan P ete r H asse lg r e n. Olof Lundb ergs nämnden 1886- 1936. Lund.

Wettergren, Erik, 1925: L 'art decoratif moderne en Suede. Malmö. (På engelska 192 7.)

Wollin, Nils G, 1928: Hemmet och moderna smaken. Stockholm.

W ollin, Nils G, 1931 : Nutida svensk konstslöjd i bild. Stockholm.

Artiklar i tidskrifter och dagspress

Adrup, K A, 1989: Wiwen läste sina mystiker, dräpte med Dostojevskij och prydde 150 kyrkor. Kulturens Värld, nov 1989-jan 1990.

Andersen, M Bj0rn-, 1938: S0lvsmeden Wiwen Nilsson. Nyt Tidskrift for Kunstindustri, nr 9.

Arbman, Holger, 1952: Wiwen Nilssons planreliefer. Svensk Guldsmedstidning , nr 3.

Bengtsson, Bengt, 1945: Silver och guld på Liljevalchs. Svensk Guldsmedstidning, nr 10.

Bengtsson, Bengt, 1974: Wiwen Nilsson död. DN. I 0.1.

Bergqvist, Karin, 1949: Wiwen Nilsson. Hos hovjuvelerare och fru Wiwen Nilsson , Lund. Svenska Hem, nr 2.

Bildrevy från NK-utställningen. Form. 1941.

Björkman , Gunvor , 1954: Smycket. Ord och Bild.

Blomberg , Erik , 1923: Svensk nyttokonst på Göteborgsutställningen. S-T. 25 .6.

Borelius , Aron J T , 1933: Stortävlingen i Lund ett lysande fiasko. Arbetet. 7. 7. *

Borelius , Aron, J T, 1933: Lund och skulpturen. Kommunalhistorisk betraktelse. Arbetet. 11.7.*

Borelius, Aron, 1974: Wiwen Nilsson avliden . SDS. 1O. l.

KÄLLOR

Broman, Sten, 1937: L'Expo 37?L'Expo 38! SDS 11.7.

Broman, Sten, 1947: Wiwen Nilsson 50 år. SDS. 18.5.

Bäckström, Birger, 1931: Rec av Wiwens utställning på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 6.10.

Cavalli-Nielsen, Birgit, 1958: Han är silvrets och stenarnas trollkarl. SkD. 13.12.

"Colomba" (Eva von Zweigbergk) , 1934: Wiwens smycken hos Martha Cronwin. DN. 24.11.

Decker, Heinz, 1981: Beseelte kultische Geräte. Goldschmiedezeitung. Dezember. Stuttgart.

Ericson , Sigfrid , 1914: Svenska guldsmedsarbeten på baltiska utställningen. Svenska Slöjdfareningens Tidskrift , häfte III-IV.

Folcker, Erik Gustaf, 1911: Modernt silversmide. Svenska Slöjdfareningens Tidskrift, häfte III. Formrevy. Altarsilver av Wiwen Nilsson för Lunds nya krematorium. Form. 1960.

" Gwen " (Else Kleen-Möller), 1938: De nya smyckena i väntan på de nya kläderna. Och så äro de eviga. S-T. Bil. 2 .1.

Hedemann-Gade, Hakon, 1925: Gösta Adrian-Nilssons och Wiwen Nilssons utställning i Lund. SDS. 7.10.

Hedemann-Gade, Hakon, 1933 : Meningarnas mångfald om Stortorgsskulpturerna i Lund. Några ord om konstbråket. SDS. juli.*

Hodin,J P, 1940: Besök hos Wiwen Nilsson. Form.

Huldt, Åke H, 1938 : Med svensk brukskonst i Warszawa och Praha. Svenska Slöjdfareningens Tidskrift Form, nr 5.

Hård af Segerstad, Ulf, 1948: Utställning i New York. SvD. 19.11.

Hård af Segerstad, Ulf, 1963: När upptäcker smederna silvret? SvD . 8.12.

Höök, Marianne, 1953: Wiwen Silversmed. Veckojournalen, julnr.

Johansson, Gotthard, 1930: Konstindustrin på Stockholmsutställningen. Ord och Bild.

J åhansson, Gotthard, 1930: Två silversmeder. SkD. 16.12.

Johansson, Gotthard, 1930: Två silversmeder. SvD. 16.12.

Johansson , Gotthard , 1941: Silver och smycken av Wiwen Nilsson. SvD. 23.11.

Johansson, Gotthard, 1948: Svensk silversmed utställer i USA. SvD. 19.11.

Josephson, Ragnar, 1933: Enjuryman om Stortorgstävlingen. SDS . 17.7.*

Karling, Sten, 1936: Nutida svenskt silversmide . Boet.

Karlsson, William, 1952: Modern Swedish Silverwork. The AngloSwedish Re view. Decemb er.

Knox, Charles Victor, 1928: Modern Crafts of Sweden Exhibited. Chicago Evening Post. September.

Lagerqvist, Lars 0 , 1956: En belöningsmedalj av Wiwen Nilsson . Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. September.

Lagercrantz, Bo , 1953: Svenskt silver. Svenska hem i ord och bilder, nr 4

Larsson, Tage, 1937: Svensk konst bättre än norsk på världsutställningen. Wiwen Nilsson gjorde succe i Paris. SDS. 7. 7.

Lindgren-Fridell, Marita, 1946: Form med innehåll. Form.

Lundmark, Efraim, 1924: Järn och silver i Göteborg 1923. Svenska Slöjdfareningens Tidskrift.

Lundmark, Efraim, 1930: Svenskt silver just nu. Boet.

Lundmark, Efraim, 1930: Silversmide på Stockholmsutställningen 1930. Svensk Guldsmedstidning. September. (Se artiklar skrivna av Wiwen Nilsson.)

Lundmark, Efraim, 1930: Ett brev och ett svar. Svensk Guldsmedstidning. Oktober. (Se artiklar skrivna av Wiwen Nilsson.)

Nanne-Bråhammar, Marianne, 1955: Klar form i silver och sten. Svenska hem i ord och bilder.

Nanne-Bråhammar, Marianne, I 955: Klar form i ädelt material. Arbetet. 14.10.

Nilsson , Anders , se Stilen i hantverket.

Nya brudkronor. Form. 1937.

Näsström, Gustav, 1934: Konst och konstnärer. Moderna smycken hos Martha Cronwin. S-T. 29.11.

Näsström, Gustav, 1941: Wiwen Ni lsson i NK:s ljushall. S-T. 23.11.

Om utställningen på Liljevalchs. SDS. 17.4.1964.

· Palm, Brita, 1966: Silversmeden Wiwen Nilsson. Den gudomliga geometrin. SDS. 6.6.

Paulsson , Gregor , 1931 : Wiwen Nilsson. S vensk Hantverkstidning.

Paulsson, Gregor , 1974: Wiwen ilss o n 1897 1974. Form

KÄLLOR

Rob ertson, Viola, 1972: Wiwen Nilsson 75, en gång utskälld för sitt raka silver. SDS. 18.5. Robertson, Viola, 1974: Wiwen Nilsson avliden. SDS. I 0.1.

Romare, Kristian, 1955: Geometrins korsriddare från Lund. Konstperspektiv, nr 4. Romare, Kristian, 1955: Om Malmöutställningen. SDS. 1.10.

Romare, Kristian, 1955: Expressiv geometri. SDS. 6.10. Romare, Kristian, 1955: Den ståndaktige silversoldaten. SDS. 9.10.

Rydelius, Ellen, 1937: Intervju med Wiwen Nilsson. SvD. 7.11. Sandblad, Nils Gösta, 1955: Wiwen Nilsson. Malmö Museums Månadsblad. Oktober, nr 183 : Sandström, Sven, 1961: Wiwen Nilsson. Svenskt Konstnärslexikon, 4.

Sanitär estetik. SvD. 30.10. f 923. Sjöberg, Ludvig, 1955: Retrospektivt GAN och Wiwen Nilsson på Malmöutställningen SvD. 3.10 Stavenow, Åke, 1926: Nyare svenskt silver. Svenska Slöjdfareningens Tidskrift, häfte 3. Stavenow, Åke, 1930: Silver och nysilver å Stockholmsutställningen 1930. Svensk Hantverkstidning. Juni. Stavenow , Åke , 1934: Modernt svenskt silver. Form Stavenow , Åke, 1943: Svenska smycken. Form. Stavenow, Åke, 1953: Svenskt silver idag. Form. Stilen i hantverket. Ref av Anders ilssons anförande vid Skånska hantverksmästarmötet i Trälleborg den 11 juli Svensk Gulds meds tidning. 1925, nr 8 .

"Ti lja" , 1933: Moderna fruar moderna smycken. DN. l. 7. Valby, Gustaf, 1925: Gösta Adrian-Nilssons och Wiwen Nilssons utställning.

W ettergren, Erik, 1941: Enkelhetens förkunnare i ädelt material. SDS. 27.l l.

Wettergren, Erik, 1944: Silver, guld och smycken. I. Svenska hem i ord och bilder, nr 3 .

Wettergren, Erik, 1944: Silver, guld och smycken. Il. Svenska hem i ord och bilder, nr 4

Widman, Dag, t959: Inte alltid dyrt, men alltid vackert Form. Wiwen Nilsson. Form. 1941.

Wiwen Nilssons affär upphör. Svensk Guldsmedstidning, 1975, nr 4.

Zweigbergk, Eva von, 1956: Smycken. Form.

Jämförande studier i tidskrifterna Art el Dicoration, Die Kunst och Studio.

* Artiklar om förslag till utsmyckningen av Stortorget i Lund 1933 är samlade i Wiwen Nilssons klippbok, Kulturen, Lund.

DN= Dagens Nyheter. SkD = Skånska Dagbladet. S-T= Stockholms-Tidningen. SvD= Svenska Dagbladet. SDS = Sydsvenska Dagbladet Snäll posten.

Stencilerade uppsatser

Ahlstrand, Hanna, 1968: Fallet med "Den vansinnige Botanisten" Skulpturtävlingen som rann ut i sanden. Tävlingen om utsmyckningen av Stortorget i Lund 1933. 3 betygsuppsats i konsthistoria

med konstteori, Lunds universitet. Ingår i serien Stencilerade skrifter utgivna av Konsthistoriska In stitutionen i Lund , nr 11 , 1968. *

Ang e rwall, Ann-Charlott och Ekman, Mariann e, 1972: Wiwen Nilssons ky rksil ve r En inventering a v kyrkorna i Lunds stift. 3-b e tygsuppsats i konsthistoria , Lunds universit e t.

Bosson , Viveca, 1957 : Några GAN studier med särskild hänsyn till FOLKVISORNA 1924 25. 3-betygsuppsats i konsthistoria , Lunds universit e t.

Hedstrand, Bj örn, 1964: Modernt svenskt natt vardssi l ver 3-b etygsuppsats i konsthistoria , Uppsala univ e rsit e t.

Nilsson, Ruth S:son , 1981: Kors et i Wiwen Nilssons formteori och smyckeproduktion. 60-poängsuppsats i konstvet e nskap , Lunds universitet.

Palm , Brita , 1965: Sil versmeden Wiwe n Nilsson. Något om konstnären s pionjärskap belyst med hjälp a v delar a v hans produktion. 3-betygsupp sats i konsthistoria, Stockholms universitet.

U tställningskataloger

Bauhaus-W e imar 191 9-1925. Nationalmuseum. Stockholm. 1970. Nr 335.

Göt eborgsutställningen. 1923.

E xposition Int ernationale des Arts Dicoratifs et Indu striels Modernes a Paris. 1925.

Konst , industri och h e mslöjd Kulturen. Lund 1929

Stockholmsutställningen. 1930.

T e n famous r e pr ese ntativ es of Sw edish arts and craft . Galerie Modern e. Stockholm. 19 35.

Världsutställningen i Paris. 19 37.

U tställningen i New York. 19 39.

Världsutstä lln ingen i New York. 1948 .

Sv e nskt si lver id ag . Nationa lmu seum. Sto c kholm . 1953. Nr 199 . Skandinavisk vandring s utställning i USA och Canada 1954-5 7

E se mpi di decora z ione moderna di tutto il mondo. (Ed. R oberto Aloi.) Milano . 1954.

Wiw e n Nilsson och GAN. Om utställningen p å Malm ö mu se um. Malmö Mus eum . Malmö. 1955. (In ledning av Nils Gösta Sandblad. )

Levande konsthantverk. Lilje valchs konsthall Stockholm. 1956. Nutidssrhycken. Nationalmuseum. Stockholm . Sept-okt 19 59. Nr 254.

Form, fantasi. Lilje va lchs konsthall. Stockholm. 1964. Nr 259.

Wiwen Nilsson. Utställning på Kulturen. Lund. 1967 . (Förord av Brita Palm .)

Wiwen Nilsson. Silver från 1920 30 -ta len. Malmö museum. Malmö. 28.11 197 4- 12 .1 1975. Nr 314

Wiw e n Nilsson. Silv e r fr å n 192030 -ta len. Nationalmuseum Stockholm . 28.1-2 .3 1975. Nr 3 14 .

Wiw e n Ni ls son. Silver fr å n 192030 -t alen. Röh sska museet . Göteborg 16.3 -13.4 197 5. Nr 3 14.

GAN och Wiwen Nilsson. Lunds Konsthall. 3.7-28.8 1977 (Förord av Ce c ilia N e ls on.)

Mod e rnt skand in aviskt silver. Auktions verket. 1987

Th e Triumph of Simplicit y. 350 Y ea rs of Swedish Silv e r / Enkelh e t e n s triumf. Nationalmuseum. Stockholm. 1988. (Förord av P er Bjurström.)

Arkivförteckning

Akademiska foreningens arki v, Lund . Protokoll , klippsamling, fotografier.

Fabriks- och Hant verksjöreningens i Lund arkiv , Lund. Protokoll ; Protokoll och reseberättelser , Olof Lundbergs reseunderstödsstiftelse.

Kulturen i Lund. Hovjuvelerare Anders Nilssons arkiv , Wiwen Nilssons arkiv, Wiwen Nilsson, museets dokumentations~rki v, vilka innehåller stora samlingar av ritningar och mallar , sk utbredningar , fotografier , tidskriftsoch tidningsartiklar samt brev. Gösta Adrian-Nilssons minnesan teckningar .

Kungliga bibliotek et. Handskriftsavd e lning en, Stockholm.

Landsarki ve t, Lund. Kyrkböcker mm.

Lunds universitetsbibliotek LUB. Gösta Adrian-Nilssons arkiv, Sten Broman s arkiv, Ernst Norlinds ar ki v, Arvid K ä llströms samlin g

Riksarkivet, Stockholm. Mynt- och justeringsverkets arkiv.

Stadsarki ve t, Lund Stadsfullmäktigeprotoko ll.

Stadsbiblioteket, Lund. Lundasamlin gen.

Stockholms stadsarkiv. Svenska Slöjdföreningens arkiv SSA.

S ve nsk Forms arkiv, Stockholm.

Uppsala uni ve rsitetsbibliotek U U B Gregor Paulssons arkiv. Handlin gar i privat ägo.

Fil kand Margareta T ellenbach har sammanställt l itteraturförteckningen.

Summary

Wiwen Nilsson, 1897-197 4

Wiwen Nilsson was one of the leading figures within silver- and goldsmithery from the 1920 's until his death. He was eminently competent in his craft, to which he added artistic consciousness and a strong sense of design.

Wiwen (pronounced "Veeven ") Nilsson's workshop was lo cated in Lund, Sweden, an old university town founded in the 990 ' s A.D. The tradition he followed can be traced a lmost ·directly back to Erik Holmberg, master goldsmith in 1774.

WIWEN NILSSON BEFORE 1930

Wiwen Nilsson was bom on May 19 , 1897 to Swedish parents in Copenhagen, DenmarkJ where his father Anders Nilsson, l 870-1935, was employed in one of Copenhagen's largest goldsmith firms . The family moved back to Lund in 1897, and in 1899 Anders Nilsson took over his former teacher's goldsmith firm, at that time the biggest in Lund. Anders Nilsson , who was named court jeweler in 1908, ordered designs from architects and artists as his models. He participated in many exhibitions, won many prizes, and made the company nationally known.

Wiwen Nilsson was an only son. He did not particularly lik e school an d leftjust after his 15th birthday . The great erudition he showed in his l ater life in different areas and bis ability to express himself both verbally and in writing were acquired through self education. He occasiona ll y said that he wanted to be a pilot or a pianist, but ended up a go ld smith.

The Königliche Zeichenakademie in Hanau am Main near Frankfurt, West Germany is Germany's oldest and most wellknown go ld smithery school. It was founded in 1772 by Crown Prince Wilhelm ofHessen. Wiwen Nilsson was enrolled there in the autumn of 1913 and the spring of 1914, but had to interrupt his training due to the outbreak of the First World War. He continued in his father's workshop and went for a while to the Tekniske Selskabs Skole in Copenhagen. He also took private lessons in chasing from a goldsmith and sculptor in Copenhagen. On May 2, 1919 he received a certifi cate attesting to the fact that he was a qualified chaser and silversmith and was awarded the Swedish Craft Organization's !arge silver medal for ski ll in his trade.

Nilsson wanted to continue his training . In October 1920 he returned to the Zeichenakademie in Hanau and stayed there almost a year. According to his trave! notes , he not on ly improved his technica l

knowledge but also acquired an overview ofthe development ofhis craft outside Sweden. One of his fellow students was Wilhelm Wagenfeld, later to become a very famous German designer in metal, g lass and pottery. Nilsson was a lso exposed to the German expres sionist movement while there.

Nilsson made his debut at the Gothenburg Exhibition of 1923 , where there was a large section devoted to Swedish arts and crafts. His work was received very badly by the critics. One of them wrote that it balances on a thin si lver lin e between German Expressionism and thejugend style and consists of geometric figures, thin and fragile as glass a typical example ofin sensitivity to his material. One who did understand his skill and originali ty however was the head of the Exhibition , Erik Wettergren, who was also the curator of the Department of Applied Art at the National Museum in Stockholm.

Once again Nilsson left the country, in May 1924 quite possi bly due to the bad reception he got in Gothenburg. This time he went to Paris , where he stayed fora year. He felt that there was not so much more to learn concerning his trade instead he devoted much of his time to studying art and crafts in the Parisian museums and libraries. More than anything else he was fascinated by Byzantine art, whose principles of design and

SUMMARY

execution were to be an important esthetic for his art in the future. He also worked with modernistic sculpture of an expressionist, abstract type and went around with a group of Swedish artists in Paris centered around Fernand Leger and his studio and school at 86 , rue Notre Dame <les Champs in Montparnasse. The single rriost important influence for ilsson however was the contact he had with the modernistic Swedish artist Gösta Adrian-Nilsson, known as GAN . The latter stayed in Lund for several years after his Paris sojourn , moving to Stockholm in the beginning of the l 930's. The two men began a correspondence which was to continue until GA died in 1965, often going into deep and comlicated questions of art in their letters.

Based on models in "Gothicizing" cubism by GAN, Wiwen Nilsson chased the copper covers of a work on Swedish folk songs at Georg Jensen ' s studio in Paris in 1925.

At the Paris World ' s Fair in 1925 , several of Nilsson ' s pieces were exhibited. The international jury for art and handicrafts gave the most prizes to the French participants hut the Swedes were a close second , among them Nilssor himself, who received a gold medal.

Nilsson ' s production at this time shows little influence from the contemporar y art deco st y le: on the contrary, his designs were quite his own , often with thin, attenuated bodies on several thin legs , as was seen in the photographs he sent in 1926 to the documentation ar-

chives at Goldsmiths' Hall in London.

During the latter half of the twenties, he began to work in a functionalist style, with definite forms following strict, geometric principles. He also gained more freedom to develop his ideas when he took over his father's firm, becoming independent. In 1928 he was appoin ted court jeweler.

His breakthrough came at the Stockholm Exhibition of 1930.

WIWEN NILSSON 1930-1974

Swedish functionalism became established at the Stockholm Exhibition of 1930. Contrary to what had happened at the Gothenburg Exhibition of 1923, the critics this time were full of admiration and respect for Nilsson ' s work. Compared with the other silver exhibitors , his designs were the most radical. Already after the Paris World ' s Fair, the Swedish Society of Crafts and Design became quite involved in traveling exhibitions of the internationally acclaimed Swedish arts and crafts in Europe and the USA. Nilsson naturally represented Swedish silvercrafts smithery works and jewelry-making - at these exhibitions as the Paris World's Fair in 1937 and the New York World ' s Fair in 1939. There was even an exclusive shop in the center ofNew York City in the beginning of the forties selling Carl Milles' sculptures, Orrefors crystal and Wiwen Nilsson ' s jewelry.

Secular silver

Wiwen Nilsson had a large, purely handmade production of tableware, personal objects, specially designed honorary presents and symbols of office and dignity. His range of forms included the cylinder, the cone, the cube and the hemisphere on top of other geometric forms acting as the hearing elements . He liked to work with well calculated facetting which was perfectly executed by his staff of skilled craftsmen . His extravagant hut serious way of playing with geometric forms can be studied for example in his coffee and tea services , which all varied in different ways.

In the beginning of the l 930's Nilsson created a functionalistic silverware table service, to which he added more and more different kinds for example, an byster fork with sharp tines for easily slicing the oyster from its shell, and a grapefruit spoon with an exaggeratedly pointed tip. All the silverware was handmade, practically an economic impossibility today.

Nilsson made a large number of official chains for university deans, the mayor of Lund, the heads of various organizations and aldermen in different associations The official medallions hanging from the chains are often modeled on medieval seals, carefully interpreted by Nilsson hut simultaneously new , independent creations, characterized by his ·special way of creating depth by building up the different elements of the design

with flat, engraved, cut-out metal sheets, thus giving the effect ofhigh relief.

Church silver

No Swedish smith has ever made as much church silver as Nilsson around 700 pieces in about 200 churches and crematoriums, mainly in southern Sweden but also in other parts of the country and abroad. In addition to chalices, patens, communion wafer boxes and wine pitchers, he has also designed inserts for baptismal fonts, candlesticks and vases.

The church silver was designed with the same stringent, geometric forms as the secular silver. It gives a serious, often monumental impression, which is not unexpected considering the solemnity of church. His originality is particularl y seen in his altar crosses. Nilsson was against portraying Christ on the cross. All but one of his crosses ( the one in Lund Cathedral, modeled on a 12th century cross) are non-figurative. Some of them have five facetted stones symbolizing Christ's five wounds. Most of the crosses are made of very large, facetted, rectangular rock crystals, which allow the light to pass through and glitter impressively.

In accordance with Swedish tradition dating to the 16th century, the churches own wedding crowns which are to be lent to brides. Nilsson created several models for these weddjng crowns, 244

with shining white stones set into the points.

Sculptures and reliefs

By the beginning of the 1950's a new generation of Swedish silversmiths had established itself. Nilsson was no longer the young revolutionary on the contrary, he was now considered a "classic". He refused to renounce the design ideals based on mathematical calculations, and used them in the sculptures and reliefs which he started to work on at this time. The sculptures are usually made of black granite (diabase) , labradorite and white marble, and have a purely geometric, vertical design. The reliefs are made of overlapping flat silver sheets and attached to a dark, rectangular background of ebony or mahogany. ilsson took his inspiration from his own drawings and sketches from the period in Hanau and Paris in the twenties. Several reliefs, among them a Golgotha scene, are influenced by German expressionism while others exhibit clear traces of French cubism. The flat, geo metric, neo-plasticist reliefs were inspired by his friend GA 's neoplasticist paintings from the beginning of the thirties.

Jewelry

On e of Nilsson ' s major contributions is that he elevated the designing and manufacture of

jewelry in Sweden to the level of other high-quality applied arts. He began producing jewelry around 1930. He often combined white stones with black onyx, which by itselfwas no novelty- often the exclusive jewelry companies in Paris used that color combination in their art deco jewelry. They however used expensive materials like platinum, white gold and diamonds which due to their price could only be small , while Nilsson on the other hand custom ordered very large, high quality, emerald cut rock crystals , which gave his jewelry a definite monumentality , and set the stones in silver, a com paratively inexpensive metal. This allowed him to reach a wider, more price-conscious public.

Pendants with large rock crystals became popular. lnterestingly enough, Nilsson introduced the cross as a fashion in jewelry. Earlier a cross had been a normal confirmation present for a young girl or acted as a symbol of the wearer's Christian belief.

In general Nilsson's stone-studded jewelry has powerful settings for these stones , with stepped ornamentation which harmonizes with the large stones.

A fascination withjapanese and Chinese art became apparent in the fifties ilsson started to make brooches formed like flying birds, fish, dragons and plants , clearly inspired by Chinese painting and Japanese woodcuts. They were a success. Through their design and the sheet-on-sheet technique special for Nilsson , they acquired their own artistic expression.

The neo-plasticist brooches

made in the 1950's ar e related to the !arge silver reliefs but have different dimensional proportions to achieve the correct balance.

WIWEN NILSSON

in the forms and at the same time the monumentality , the peace, the calm!" He also formulated his artistic beliefs, "The only artistic effect which I strive to achieve is to make the rhythmic relationships inherent in the proportions come to life ."

allowed Wiwen. Nilsson to create objects which reflect their time hut simultaneously are timeless in their perfect harmony.

AND

HIS WORKSHOP

Nilsson had a distinctive personality and was extremely open. Although he socialized in academic circles, he would gladly stay in his shop to talk with the customers about everything from their orders to issues of esthetics. He was also very open and consistent about art1st1c theories and philosophical questions in the many interviews he gave to newspapers and magazines. The building that housed his workshop and shop lay in the shadow of the romanesque Lund Cathedral: he often talked about the importance of the Cathedral for him , " Don ' t you see , don ' t you feel the vitality

Many people-up to 30-worked in Wiwen Nilsson's workshops: some were apprentices but most were craftsmen who had often specialized in tableware, silver ware or jewelry. Nilsson himself was employer, foreman and designer, which is an unusual combination. Production was completely by hand there were only three machines in the workshop , a drawbench , a lathe and a polishing machine . Usually Nilsson was in daily contact with his fellow workers. His excellent background as a craftsman allowed him to devise new methods and through discussions, solve problems concerning them . In that way the road between idea and product was short. This combination of skilled craftsmanship and sense of design

When Nilsson was interviewed in 1972 on the occasion of his 75th birthday, he was a bit despondent: "The crafts are disappearing, there's no place for them any longer. There's no longer any future for objects like these, no future at all. Those few people in the future who will appreciate them will have to go to the museums to see them. l'm one of the last who makes them, and l'm 75 now."

Wiwen Nilsson was wrong! Crafts live on! At the present time there are about a hundred workshops with active, qualified goldand silversmiths m Sweden. Nilsson's own works are appreciated today by far more people than the original circle of connaisseurs and admirers.

Wiwen Nilsson died on Jan 8, 1974. The Bishop of Lund's diocese officiated at his funeral service which was held in the cathedral's romanesque crypt

Översättning : Carole Gillis

Innehåll

Förord sid 5 Inledning sid 7

FÖRHISTORIEN SID 9

Före 1848 sid 10 Johan Petter Hasselgren sid 12 Anders Nilsson sid 18

WIWEN NILSSON FÖRE 1930 SID

Barndom och utbildning sid 26 Hanau 1920 - 1921 sid 29 Lund 1922 sid 36 Göteborgsutställningen 1923 sid 38 Paris 1924-1925 sid 44 Lund 1925-1929 sid 55

Sakralt silver under 1920-talet sid 57, Världsutställningen i Paris 1925 sid 60, Ofta dispyter , Wiwenfick ta över sid 66, Frigörelse , nytt formspråk sid 67, Sport- och idrottspriser sid 70

25

WIWEN NILSSON 1930-1974 SID 73

Stockholmsutställningen 1930 sid 74 1930 - talet och framåt sid 80 Profant silver sid 82

Bordskärl sid 82, Matsilver sid 99, Ljusstakar sid 104 , Hedersgåvor och presenter sid 108, Ämbetskedjor och vär dighetstecken sid 117 "Bysantinskt" sid 128 Tenn sid 133 Sakralt silver sid 135

Kalkar och patener sid 136, Vinkannor och oblataskar sid 140, Sockenbudstyg sid 142, Altarkors sid 144, Kräklor sid 154, Dopfuntsinsatser och dopskålar sid 156, Brudkronor sid 159, Ljusstakar och vaser sid 164

Skulpturer och reliefer sid 167 Smycken sid 178

Hängsmycken och kedjor sid 180, Armband sid 188, Broscher sid 192, Monogrambroscher sid 193, Fåglar ,fiskar och drakar sid 195, Plangeometriska broscher sid 206, Ringar sid 208, Diadem , örhängen och garnityr sid 210, Herrsmycken sid 212

PROFET OCH ESTET SID 21 S

Verkstaden sid 216 Stämpling sid 224 Wiwen själv sid 230

Biografi sid 236 Litteratur och arkiv sid 238 Summary sid 242 Innehållsförteckning sid 246

Bokens allafaremål är, om ingenting annat anges, av silver. Ägare anges endast beträffande faremål i offentlig ägo.

Tack

Mus e ichefJan Tor s t e n Ahlstr a nd h a r ge n e röst del a t m e d si g av s in kunskap om GAN och d e nn e s kontakt e r m e d Wiwen . För v ärdefull inform a tion och gi v ande diskussion e r v ill jag ä ve n t a ck a g r av ör Ro y Fr a nz e n , profe ssor Bo G y ll e ns vä rd , fru ln g alillJohn s on , a ntik va ri e E va Kj e rström-Sjölin , fil dr St e n G Lindb e r g, docent M e reth Lindgr e n , sil ve rsm e d Nils-A xe l P e rsson , mus e idir e ktör J a n Wir g in och fru Märt a Wi we n-Nils so n.

Bilderna till denna bok har tagits av

Jan Torsten Ahlstrand, Lund si d 56. Susanne Bellman, Bukowski , Stockholm sid 66, 69 , 225 . Gösta Glase, Stockholm sid 11 5 Gävle länsmuseum sid 65 , 180 Christer Hallgren, Skärhamn si d 11 9.

Lennart Hansson, Lund sid 4 , 39 , 42, 43 , 50 , 5 1, 59 , 64,66,8 1, 82 , 83 , 84 , 88 , 90 , 9 1, 92 , 93 , 95 , 97 , 100 , 104, 105, 106 , 107 , 109, 110, 11 3, 120 , 123 , 127 , 129 , 130, 13 1, 132, 137, 138 , 142, 147 , 159 , 16 1, 172 , 175 , 176 , 177 , 180 , 18 1, 184 , 185 , 189 , 190 , 19 1, 192, 19~ 196 , 202 , 206,208,209 , 226.

Historiska museet, Göteborg s id 4 1 Kulturen, Lund sid 8 , 10 , 12, 13, 16 , 17, 18 , 19 , 20 , 2 1, 22, 23, 24, 27, 28, 32 , 33 , 34 ,3 9 , 42 , 43 , 45 , 48 , 49,52,53,54 , 57,6 1, 62,63 , 64 , 66 , 67 , 68 , 70 , 7 1, 80 , 8 1, 89 , 94 , 109 , 11 0 , 11 2 , 11 3, 11 9, 120 , 126 , 128 , 132 , 134, 136, 139 , 14 1, 142 , 144, 146 , 147 , 148 , 15 1, 152, 153 , 158 , 162 , 164 , 166 , 170 , 17 1, 172, 173,174 , 175 , 176, 177, 180 , 182, 186 , 195, 197, 248

199 , 202,205 , 208,209 , 216 , 218 , 219, 220 , 22 1, 225, 226.

Kungliga Biblioteket, Stockholm sid 19 , 167.

Per Lindström, Lund sid 126 Christoph Markwalder, Basel sid 86 . Nationalmuseum, Stockholm sid 20 , 74, 85 , 224

Lennart Nilsson, Stockholm sid 6, 72 , 17 8 , 2 14,2 17 ,223,228,229,23 1, 233.

Sven Nilsson , Stockholm sid 21 , 75, 92, 98 , 99, 100, 11 4, 139 , 18 1, 183 , 193 , 196 , 2 11 ,2 12, 225 , 226

Nordiska museet, Stockholm si d 11 Palautettava Yhtynet Kuvalehdet Oy Arkisto, Finland si d 95 . Röhsska konstslöjdmuseet , Göteborg sid 2 I I.

Juan L Sanchez, Stockholms Auktionsverk sid 8 7, 196 , 197,225 Scandia Photopress, Malmö si d 124, 154

Göran Sandstedt/Jönköpings länsmuseum si d 145 . Stockholms Auktionsverk si d 133, 179

Sune Sundahl, Arkitekturmuseet, Stockholm sid 163. SvenskForm,Stockholm sid 79 , 143. Hans Thorwid, Statens Konstmuseer sid 154 , 155 , 224 Ralf Turander, IMS, Stockholm sid 77.

Lars Westrup, Kulturen, Lund sid 8, 14 , 15, 16 , 17 , 2 1, 22 , 23 , 28 , 3 1, 32 , 33,35,36,37,46,52,54,68, 71 , 78 , 84, 90, 92, 96, 100, 10 1,102,103, 106 , 107, 108, l 11 , 11 7, 11 8 , 120 , 121, 122, 124, 125 , 126 , 127 , 133, 140 , 142 , 149, 150 , 153 , 156 , 157, 160 , 165, 169, 172 , 173 , 174 , 17 5 , 17 6 , 182, 187 , 188, 190 , 192 , 195 , 196 , 197 , 200,20 1, 203 , 204', 205 , 206 , 20 7,2 10,213 , 224 , 225 , 226 , 232

IMS/ Åhlen & Åkerlund, Stockholm si d 54, 116, 232.

Östasiatiska museet , Stockholm s id 198,204.

c·~ Kulturens rnmling m• 11 'izNn Xi/,son-silur.