UL TUR o
EN ARSBOK
1935
KULTUREN EN
ARSBOK TILL
MEDLEMMARNA
AV
KULTURHISTORISKA FORE NINGEN SODRA
FOR
SVERIGE
I 9 3 5
DENNA BOK AR REDlGERAD AV SVEN T. OCI!
THYCKT
l
EN
UPPLAGA
AV
4,500
KJELLBERG
EXEMPLAR
l
GHAVYRMANEH IIOS IIAKAN Olli.SSONS BOKTRYCKEHI l
LUNO.
KLICIIEEHNA
GRAFISKA
ANSTALT
1\HO
FRAN
OCH
PAPPERET
FINBRUKEN,
LUNO
A.-B.
STOCKHOLM.
1935
MALMO FHAN
EN KONSTNÄHS INSATS SOM KUL TUR HISTORI KER Av SIGURD ERIXON
en serie av interiörteckningar från 1890-talet av Bengt Nordenberg, som tillhör Kulturhistoriska Museet, visar sig vid granskning äga ett stort dokumentariskt värde och är för den skull förtjänt av uppmärksamhet. De måste bygga på skisser, som konstnären gjort på ort och ställe. Han var ju mestadels bosatt i Dtisseldorf och har väl där utarbe tat dessa teckningar -- de fles ta i sepiateckningar eller sepialavyrer men även en del akvareller - efter eller direkt på de ursprungliga skisserna. I ett fall hänvisar han direkt till 1830talet. Det är ju tänkbart, att han därvid byggt på minn esbilder och erinringar, men man känner igen en del detaljer från andra bilder, och åtminstone till en del torde även dessa vara byggda på eller influerade av något slags skisser. En närmare undersökning av det stora skissmaterialet i museet skulle säkert klarlägga detta. Här skola nu blott i största korthet fem interiörtec kningar analyseras för att visa deras stora kulturhistoriska värde. Innehållsmässigt sett äro bilderna fullt trovärda och användbara som etnografiska dokum ent. En närmare granskning av dem var för sig skall belysa detta. Se till exempel på »En julafton i Bleking i medio af 30-talel» , signerad »B. Nordenberg 1896-9-V. >> , bild l. Ett festligt lag är församlat i en stuga, upplyst av en ljuskrona av vanligt kyrkkronesnitt i mässing. Gillesbordet står vid fondgaveln invid dess ena hörn, och framför bord et är på vanligt sätt ett försäte. Vid bordsändan invid hörnskåpet sitta två män med silverbägare framför sig - husbonden och en gäst? - på gavelbänken en annan man och p å försätet en pojke. En flicka serverar öl i en laggad stånka.
D
144
En spelman sitter för sig vid spisen och spelar på fiol. Kvinnorna äro icke med vid männens gillesbord utan ha sin plats vid e tt litet fällbord av holländskt slag med svarvade balusterben. Här sitter också en del av småbarnen. Att det just är -denna bordstyp, som uppträder som rörligt kvinnobord, är typiskt. Dess historia är en annan än det fyrkantiga långbor-dets.1 I fondgaveln till vänster om gillesbordet ses en dörr, .som anger. att huset tillhör den sydgötiska typen, vadan dörren leder ut till en förstugång med ett härbre eller direkt ut till härbre t. Taket är öppet till ryggåsen och uppbäres av sparrar utan sidoåsar. Mellan ett par av sparrarna nära gaveln är en tvärstå ng fäst, svarande mot e n kronstång. Det är på d enna ·den nyssnämnda ljuskronan har sitt fäste. Något takfönster är icke synligt men på långväggen till vänster ett lågt väggfönster. Detta se nare utes luter dock icke såsom man väl vet, att det samtidigt funnits takfönster. Till höger p å vägge n bakom de båda männ en vid bordsändan synes en liten fyrkant, som ser ut som en spegel, m en som troligen är ett litet fönster. I förgrunden skymtar spisen med rund eldpall och kåpa högt upp. Allt detta ger hållpunkter om huse ts stomme och typ. De .andra bilderna kompl ettera denna. Bild 2, som ger en med den föregående i det stora h ela nära sammanhörande rumstyp, låter oss se spisen tydligare. Den ligger här till vänster och består på vanligt sätt av härd med halvrund botten och valvfOI·migt uppsvängd kåpa. Till vänster härom synes d en bågformiga öppningen till bakugnsgruvan , som är stängd med en trälucka. Med säkerhet avsågs denna sydsvenska form på spisen även på föregående bild. Den är väl känd i Blekinge. Det låga sidofönstret mitt för bordsändan är här tydligare än i föregående fall. Anmärkningsvärt är att finna en kronstång, som ej går ut till sparrarna utan avslutas rullformigt åt sidorna. Ä ven här uppbär den ljuskronan. Vid spisen finn es ännu en dylik stång, upplagd på pilastern mellan härd och bakugn. D en är till höger b ehängd m ed ett stycke väv. Dessa båda bilder kompletteras på ett förträffligt sätt av bild 3 och 4. Bild 3 är en laverad sepiateckning, signerad som !O
145
:....
:::
o
:::
3
c. " ?
:-~
c;;
~ [ v
'"' =
de föregående och med följande underskrift: >> Ryggåsstuga i Abermå la, bygd i början af nuvarande århundrade m ed skunk i takresningen för wärmens skull. \Västra gaflen. I tolfte och trettonde århundradet bodde Rikets råd i sådana stugor och i 14 till 17 århundradet Öfwerstar och Prester. >> Ordalagen förrå da konstnärens kulturhis toriska intresse. Abermåla torde vara Aborremåla i Backaryd eller i Ringamåla i nordvästra Blekinge. Man får här ett starkare intryck av de stora om Norge erinrande proportioner, som en gång utmärkt de blekingska storgårdarnas s tugor, detta trots den s. k. skunken, det vill säga det vågräta pan eltaket i mittfältet, som förvandlat ryggås taket till ett tredingstak. Sidofälte n uppbä ras alltjämt av sparrar, som vila på sidoåsarna och - den inifrå n osynli ga - r yggåsen. F örutom väggfönster - ett som vanligt vid bordsändan och ett mitt på vänstra långsidan, där kvinnorna ha sin plats - före kommer också ett takfönster på vänstra takfältet mitt över d e t n yssnämnda fönstret på lå n gväggen. Av intresse ä r också hängh yllan i taket i närheten av spise n, av e n typ som är besläktad m ed stångställningen i taket vid spisen på följande bild. Båda dessa anordninga r ha tidigare varit allmänna icke blott i Blekinge ulan överhuvud i h ela vårt land, m en de äro numera vanligen alldeles förändrade eller försvunn a. Bild -1 å ter ger dörrpartiet i en s tuga, som möjligen ä r d ensamma som den föregående, m en d en förefaller dock vara n ågo t mindre. Bild en är signerad »B. Nordenberg 1896 >> . I underskriften h eter det: >> Ryggåsa Stuga med d örrar till köke t och förstugan och imellan dem var en dörr. Östra Gaflen, takfönstret var rakt i Söder. >> Placeringen av de tta fönster är här identiskt den samma som p å bild 3. Man ser två sm å låga väggfönster, det ena mitt på södra lå n gväggen , d et a ndra invid ingån gsgaveln. Det syn es sålunda h a funnits tre sins em ella n ga nska olik~ men alla breda, låga väggfönster ägnade att giva ex teriöre n ett ganska oregelbundet utseende . P å bilde n ka n de t dubhla eldstadskomplexet m ed sin uppsvä ngda kåpa och ba kugnsgruva m ed rundbågeöppning tydligar e studeras. Just d enna form är t yp isk för Blekinge. De bå da dörrarna till kök och 148
förstuga äro av samma slag, som allmänt förekommit i vårt land. Bilderna äro kanske ännu m er klargörande ifråga om själva inredningen och möbleringen än beträffande de arkitektonisl'a momenten. De tre mot fondgaveln riktade interiörerna visa alla samma system. Dörren i gaveln in mot gång och härbre ligger ej mitt i utan något åt vänster för att bereda plats för bänk och lå n gbord till höger utefter gaveln. Inne i själva hörnet står ett hörnskåp på bänken. Vänster om dörr en i hörnet ses en skåpsäng m ed sparlakan utefter långväggen. Bild 3 visar , att en liten pall finnes att stiga på då man skall upp i sängen och att under sängen är en anordning för inhysning av höns ell er gäss. Ungefär mitt på gaveln omedelbart till höger om dörren står ett rokokoformigt utsvän gt golvur just där det brukar stå. Upptill förekommer på bild 2 och 3 en h ylla för kärl och tallrikar. Bild l och 3 visa partier av väggfasta bänkar av den ålderdomliga t yp, som längst kvarlevat i Bleldnge och som är ett slags inklädda mullbänkar med fyllning av halm och h yenden . Vissa partier av bänkarna äro utbytta mot en art långsoffor såsom på bild 3 till vänster och i fonden samt på bild 4 till höger. Typen kan ä nnu m å ngenstädes återfinnas i landskapet. Om bord och försäte har förut talts. På bild 2 är bordels plats i hörnet diagonalt em ot spisen . Delta ä r det normala icke blott i Sverige utan också i större d elen av Europa överhuvud. De övriga interiörerna ha både bordshörn och spis vid norra långväggen. Denna oregelbundenhet h ar icke varit alldeles sä llsynt i Blekinge efter vad det visat sig vid und er sökningar där. Det torde sammanhän ga m ed hela hus typen och med dörrens placering i fondgaveln. Konstnären har i rikti g känsla av gammalt b ruk icke m ed tagit mer än en stol i varje interiör, vartill komma pallar eller låga, korta säten . B ild l och 2 äro smyckade m ed en m å lad bonad på fondgaveln bakom bordet. Man skymtar där rundbågiga fält m ed r y ttare, tydligen vanliga julbonader m ed dc tre konun garna av Clem et Håkansson i Urshult i Småland eller hans skola. Han hade ju även lärjun gar i Blekinge. För övrigt består den prydnad, som föreko mmer, av vävda remsor 14\l
�n o:;
..0 c: <l)
'? ö z
eller lister. Vardagsinteriörerna sakna målningar och ha dylika lister blott som ett slags kappa över sängkransen.
I julutstyr
seln på bild l och 2 synes också en kappa i höjd med takfoten över dörr, hörnskåp och målningar, och den löper runt hela stugan. Högtidsutsmyckningen omfattar också klädsel av själva takfältet över bordet och angränsande delar av stugan.
Härtill
komma dukar på borden och hyenden på bänkarna. Denna granskning visar, att Nordenbergs interiörer söka återge verkligheten och att detta gjorts både kunnigt och sak ligt åtminstone så långt detta kan kontrolleras genom bevarade, traditionsvis kända eller i äldre källor bevarade vittnesbörd. Denna nyktra vederhäftighet återfinnes också hos figurerna. Tillförlitligheten ligger icke blott i att figurerna ha en trovärdig uppsyn och klädsel.
Den ligger också i att riktigt kunna fatta
och ge de typiska situationerna, rörelserna och placeringen. Julfirandet på bild l har form av ett männens dryckeslag vid stora bordet, medan kvinnorna och barnen ha sitt bord för sig. Spelmannen håller sig mest i närheten av spisen eller i varje fall i stugupartiet där. På samma sätt på bild 3. Här diskutera och skriva ett par män vid stora bordet, medan kvinnorna med sina småbarn ha sitt tillhåll på soffan invid den stora sängen, således på södra sidan, där det gick bättre att se och arbeta i ljuset från fönstren. Bild 2 visar en juldans av tvenne par och med den gamle sittande i en stol vid spisen. Spelmannen håller sig som på bild l i förgrunden nära spisen. Bild 4 ger en annan typisk situation.
En gammal vandringsman har kommit in i
stugan och satt sig på en stol, men - som sig bör - ej längre· in än i rumsavdelningen invid ugnen och kärlhyllan.
Bond
hustrun konuner just ut från köket för att räcka honom litet mat. Det finnes intet oäkta eller uppskruvat i dessa situationer och interiörer.
De ge blott verkligheten men med detta stilla
patos, som bygger på djupare kunskap och förståelse. Den femte bilden, bild 5, är en färgrik akvarell och olika de föregående.
Den bär också blyertsanteckningen >>Halland», en
studie av ett gammalt hem utanför själva hembygden. Den är ej heller mer än en ögonblicksbild av något hastigt sett och 152
funnet. Stuga n h a r pl a nt inn ertak med öve rgående hä rstock::u. Breda lister gå utefter ta kkanten runt 0 111 . De iiro randi gt mönstrade breda r emsor av känt slag. Hä rund er på fondgaveln en målad bonad. Dessuto m äro en d el små tav lor upphän gda . Föns ter finnns blott p å södra lå ngsid a n. På d en fas ta ki s tbänken vid fö nstr en , där det är ljusast. s itter en gamma l k vinn a och spinner , d e tta h elt svarande mot de n plats k vinnor na begagna på bild 3. Till höger i hörne t Yi d bo rtre lå n gdiggen s k~· mtar en spa rl a kanssä ng m ed pall, säk erli gen e n tvillin gsä ng upptagande h ela väggpartiet fram till spise n. Bordel s tå r d iagonalt m o t spisen . Det ä r e tt sk å pbord a \· i or ten vanligt s lag. I hörne t m ed ryggen m o t gavelv::iggcn stå r ej e tt h örnsk å p uta n e tt litet stolps kå p eller »kannbänk sk å p » a v sydYäs tsve nsk -da ns k ty p, husbondens speciella förva ringss kå p, nä r h an sa tt h::i r på b ä nken vid bordsändan. Till höger 0 111 skå pborde t utmed gavelvägge n är e n högryggad sittsoffa och därinvid på h öger sida hän ge r ett ur utan foder. De t hela ä r en r ealistisk h a lländsk interiör av n ågo t y ngre t~· p ä n d e ble kin gska. E nligt min m e ning höra d essa Norde nber gsk a skisser till d e bästa svenska bondeinteriörer, som överhuvud finnas till , de tta m ed ta nke på deras värdefulla för enin g aY saklighe t och kunskap, omdömesgillhet och värdi g, enkel k onstnä rli g form . I s ina större tavlor blir Ben gt Norde nber g ofh litet roma ntiskt urvattnad ell er uppstyltad i diisseldorfsk stil." Jag fa nn e m ellertid vid und ersökningsr esor i blekingska bondgå rda r 1924." a tt h a n och h a ns brorson där efterlä mna t må n ga realis tis ka ting, bland annat förträffliga porträtt av bönder och bondkvinnor. Dessa ha samma Y e rkli g h e t s t~r n gd och saklighel som L undask isserna . NOTER. SIG URD ERIXON, Mö ble r och h e min rednin g i SYen s ka by gd e t·, H , Stockhol m 1926. 2 G ERD .~ CEDERBLOM, Sven ska fo lkli vsbild e r , bild 75 ff. .Jfr. också »B. Nord e nbe r gi> a v A. E. WENGBEHG i Ord och B ild 1922 och utdrag ur Nordenbe rgs s j ä h ·biog r a fi i Nat iona lmusei å r s bo k 1926. 3 Jfr. HENRY Vrr.LGlll":'lll : )> Vägg m å le ri i Ble kin ge)), i B le kin geb o k e n 1935, sid. 1 lO ff. 1
154