FÄLTDAGAR. Populär knöl får huvudroll på visningarna under årets mässa i Borgeby. Sid 2
RENOVERING. Grisbönderna Johan och Elin moderniserar smart och ekonomiskt hållbart. Sid 10–11 INFORMATIONSTIDNINGEN
Lyft för hela verksamheten
NYBYGGE. Efter flera års planering har Braås ponny- och ridklubb invigt sitt nya stall. Med större utrymmen och bättre ventilation är det ett lyft för både hästar och människor. LÄS MER PÅ SIDORNA 8–9
Framtidssatsning i Dädesjö
INVESTERING. Ett nytt, tyst och rymligt mjölkstall med plats för 132 kor har tagits i bruk utanför Växjö. För Marcus Brauer och hans söner blev det en investering för framtiden – i stället för att avveckla verksamheten. LÄS MER PÅ SIDORNA 4–5
FOLKVIMMEL. Fullt med både aktiviteter och produktnyheter på Emmaboda Skog & Maskin. Sid 14–15
Utvecklar nya sätt att bruka skogsgården
OMSTÄLLNING. Anna-Karin Swärd och Ulf Hultqvist har förvandlat sitt liv genom att kombinera varsamt skogsbruk, biokolsproduktion och småskalig naturturism. På sin gård utanför Oskarshamn utvecklar de nya hållbara sätt att bruka både skog och mark. LÄS MER PÅ SIDAN 6
ABG – ALLT INOM BRÄNSLEHANTERING FÖR SKOGS- OCH
Rekonditionerad cister n
Utrustas enligt önskemål. olymer från 1,5 m3 - 10 m3 ABG –
Rekonditionerad cister n Utrustas enligt önskemål. Volymer från 1,5 m3 - 10 m3
Rekonditionerad cister n Utrustas enligt önskemål. Volymer från 1,5 m3–10 m3
Nytillverkad Cister n Utrustas enligt önskemål. Volymer från 1,5 m3 - 180 m3
Rekonditionerad cister n Med miljölåda och regnkrage.
Nytillverkad Cister n Utrustas enligt önskemål. Volymer från 1,5 m3 - 180 m3
ransMaster ransportgodkänd ADR-tank. Volymer från 400 - 3000 liter
TransMaster Transportgodkänd ADR-tank. Volymer från 400 - 3000 liter
TransMaster Transportgodkänd ADR-tank. Volymer från 400–3 000 liter
Fill-Rite
Fill-Rite
Driftsäkra och pålitliga pumpar för alla bränslen.
*Erbjudandet gäller lagervaror och när man uppger koden Brukaren09 Kombi Med plats ADR-godkänd
Driftsäkra och pålitliga pumpar för alla bränslen.
2
Projekt på olika sätt
Det finns inget ni läsare uppskattar mer än ett riktigt bra byggprojekt. Hur har de gjort, hur har de tänkt och blev det som planerat?
I det här numret kan vi presentera inte mindre än tre olika projekt – alla med sin egen prägel. Först ut är mjölkbonden Marcus Brauer som gick i avvecklingstankar för bara några år sedan. Men när det stod klart att sönerna var redo att fortsatt engagera sig i verksamheten valde han i stället att investera för framtiden. Nu står ett nytt mjölkstall klart som du kan läsa mer om på sidorna 4–5. Nybyggt är det också hos Braås ponny- och ridklubb som tack vare brett ekonomiskt stöd lyckats förverkliga drömmen om ett nytt ridhus efter många års planering. Läs om resultatet på sidorna 8–9.
Samtidigt står Johan och Elin Olsson i Svalöv för en annan approach. På sidorna 10–11 kan du läsa om hur de moderniserar sina grisstallar bit för bit. Trevlig läsning önskar jag dig!
Jonas Axelsson Chefredaktör
Mark och potatisodling årets tema på Borgeby
SKÅNE. 25–26 juni
är det dags för årets upplaga av Borgeby Fältdagar. Årets tema är mark och något som lyfts fram lite extra är potatisen.
– Roligt att knölen uppmärksammas eftersom potatisodlingen just nu skalas upp i de södra odlingslandskapen, säger Jakob Larsson, på HIR Skåne.
Borgeby Fältdagar är en säker publikdragare. Fjolårets evenemang lockade 19 900 besökare och samlade 415 branschutställare. Arrangörerna HIR Skåne hoppas på en ny succé när det är dags för årets upplaga 25–26 juni. Huvudtemat denna gång är mark och syftar både på dess naturliga egenskaper och om hur den tas omhand från ovan. – Med mark som tema vill vi diskutera allt från bearbetningsmetoder till hur marken samspelar med vatten, näringsämne och växtlighet, säger Rickard
Borgeby Fältdagar brukar locka uppemot 20 000 besökare. Årets upplaga äger rum 25-26 juni och har mark som huvudtema. Dessutom blir det extra mycket fokus på potatisodling.
Karlsson, mässansvarig på Borgeby Fältdagar.
”Mark, mask och mull” På Borgeby Fältdagar medverkar bland annat växtodlingsprofilen Marcus Willert, som gärna samtalar om sitt favoritämne ”mark, mask och mull”.
– Jorden är motorn för växtodling. Vi måste bruka jorden med helheten i fokus för att kunna hantera pågående och kommande klimatutmaningar och för att kunna öka lönsamheten i produktionen.
”Vi måste bruka jorden med helheten i fokus.”
En gröda som lyfts fram lite extra på mässan är potatisen. Den får en huvudroll både i odlingsområdet, på maskinvisningarna och i den populära Gropen.
– Både producenter av matpotatis och stärkelsepotatis och vetgiriga potatisodlare kommer kunna lära sig något nytt och utbyta idéer, säger Jakob Larsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.
Att potatisen uppmärksammas är vältajmat menar Jakob.
– Knölen är populär och just nu skalas potatisodling-
en upp i de södra odlingslandskapen.
Bräddplogar och upptagare visas Potatismaskiner visas dessutom in action på fältdagarna. Två gånger om dagen blir det maskindemonstrationer, bland annat hos utställarna Grimme och ROPA.
– Det blir allt från bräddplogar till upptagare i en storskalig demo. I en monter blir det även försäljning av begagnade potatismaskiner.
n David Färdigh
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Jonas Axelsson jonas.axelsson@krepart.se 073-500 25 29
REDAKTÖRER
Thomas Edgren thomas@krepart.se 070-754 88 87
David Färdigh david@krepart.se
072-309 76 10
ANNONSSÄLJARE
Gull Sjösten gull@krepart.se 072-329 73 10
Gunnar Ericsson gunnar@krepart.se 070-671 42 30
UPPLAGA OCH UTGIVNING
Upplaga: 16 500 ex.
Tryck: Markbladet Tryckeri AB, 2025/06
Foto: Cornelia Höglind, David Färdigh, mostphotos.se, Envato
Distribution: Delas ut till jord- och skogsbruksfastigheter i södra Sverige
Är du intresserad att sätta solpaneler på taket, komplettera med batterier, bygga eget solkraftverk eller arrendera ut marken för större solparksprojekt? Kom förbi vår monter S83 i stora tältet. Läs mer på: www.energiengagemang.se/borgeby
Ditt fullserviceföretag inom skog och biobränsle
Vill du att vi kommer ut på Ringplatsbesök?ett och boka: 010-30 30 100
Efterfrågan är stor och priserna höga på både virke och biobränsle
Vi erbjuder allt från avverkningsuppdrag till det flexibla skogsskötselavtalet, eller ett heltäckande skogsförvaltningsavtal. Är du själv verksam i skogen köper vi gärna ditt leveransvirke eller skogsbränsle.
Har du material?
– kontakta oss!
Maria Eskilandersson Skogsbränslechef 0709-76 17 37
som klarar alla typer av rundbalar, plansilo eller tornsiloensilage. Kan kopplas ihop med rälsvagn eller bandfoderfördelare.
inte kontakta oss för offertförslag.
Martin Ohlsson Västra Skåne Inköp/förvaltning 0739-12 70 22
Magnus Rönndahl Södra och östra Skåne/Inköp 070-835 07 62
Fredrik Dahl Norra Skåne Skogschef/Inköp 070-976 17 39
www.feedsystem.se
oss på Borgeby! Monter H 52
20-miljonerssatsning på nytt mjölkstall i Dädesjö
KRONOBERG. Ett nytt mjölkstall med 132 platser och utrustat med två mjölkningsrobotar står nu klart på Dädesjö prästgård strax utanför Växjö. Totalt handlar det om en investering på cirka 20 miljoner kronor. Ägaren Marcus Brauer stod inför ett vägval när det gamla uppbundna stallet blev alltför slitet och svårjobbat.
– Det var antingen att avveckla verksamheten eller att investera för framtiden.
Lugnet och tystnaden. Det är allra mest slående med det nya lösdriftsstallet tycker mjölkproducenten Marcus Brauer när han tar en runda i nybyggnationen.
– Blundar man och lyssnar är det knappt man tror att det är några djur på plats. Skillnaden är jättestor från det gamla mjölkstallet som var slamrigt och bullrigt. Dessutom är det luftigt och rymligt. Det här blir en helt annan miljö både för oss och djuren.
Marcus driver mjölkproduktionen på Dädesjö prästgård tillsammans med sina två söner plus två anställda. Han köpte gården 2019 och
redan då fanns det planer på att bygga nytt och ersätta det gamla uppbundna stallet som hade sett sina bästa dagar.
– Till sist stod vi inför ett vägval. Antingen avveckla eller att satsa för framtiden. Vad fällde avgörandet?
– Att mina två söner är intresserade av lantbruket och ville vara med.
Höll tidsmålet Grävningsarbetena påbörjades förra sommaren och målsättningen var att ha djuren på plats under april 2025.
– Och det lyckades vi med, även om det var med knapp marginal. 28:e april så
släppte vi in korna. Det tog lite tid innan de vande sig vid lösdriften och robotarna men nu fungerar det mesta perfekt.
Även för Marcus hade det varit några intensiva veckor när arbetsprocedurerna fått ställas om.
– Det är mycket ny teknik, exempelvis datoriserad utfordring.
Cirka 20 miljoner har investeringen gått på. Det är ett modernt lösdriftsstall utrustat med två mjölkningsrobotar från Lely.
– Totalt finns det plats för 132 mjölkkor. Vi har tidigare haft en besättning på 80 mjölkkor men nu växlar vi stegvis upp.
När det gäller stallinredning så har Marcus valt en något annorlunda lösning.
– Jag har satsat på ett irländskt koncept som heter Easyfix. Det är en mjuk och flexibel plastinredning som är väldigt skonsam mot djuren och minimerar risken för skador. Konceptet finns sedan tidigare i stall i norra Sverige men är ovanligt här i södra Sverige.
Med nytt stall och täm-
lig goda mjölkpriser så ser Marcus positivt på framtiden. Satsningen har också fått mycket uppmuntran från bygden.
– Vi hade nyligen en visning för allmänheten i samarbete med Länsstyrelsen. De hade räknat med runt 150 besökare. Det kom 300!
Kan utökas Med fortsatt bra utveckling och lönsamhet i branschen så finns dessutom möjlighet att utöka stallet på sikt.
– Ja, det är konstruerat
för att byggas på med ytterligare platser och vid behov kunna fördubbla till fyra robotar.
Johan Fransson på Fjössystem Öst Sverige berättar att de hittills sålt 3 000 båsplatser med Easyfixkonceptet och dess flexibla bågar.
– Tanken med en flexibel avskiljare är att ge korna så hög komfort som möjligt samtidigt som man minimerar skaderisken.
n David Färdigh
Det var ett vägval. Antingen avveckla eller satsa på framtiden, berättar Marcus Brauer som här står framför det nybyggda mjölkstallet, en investering på cirka 20 miljoner kronor.
Nyinflyttad ko i stallet.
”Vi har särskilt prioriterat en lugn, flexibel och skonsam stallmiljö”, säger mjölkproducenten
Marcus Brauer på Dädesjö prästgård.
Det handlar inte om att arbeta mer eller mindre. Det här systemet gör att jag kan arbeta smartare.
Gör skillnad
Det kräver tid och omsorg att tillverka mjölk av hög kvalitet. Det kräver friska och glada kor. Det kräver de rätta valen. Val som passar dig och dina mål. Våra automatiska mjölkningslösningar hjälper dig med det. Morgondagens Lantbruk är något du väljer.
Våneviks gård blev
”mångbrukarnas” paradis
KALMAR LÄN. Konsultparet från Stockholm bytte storstadspulsen mot Våneviks naturnära lugn. Nu kallar de sig mångbrukare och ägnar sin tid åt varsamt skogsbruk, småskalig turism och biokolsproduktion.
Vårsolen fullkomligen strålar över Våneviks gård, trots att SMHI utlovat både regn och rusk. Här, en knapp mil söder om Oskarshamn, bor och verkar Anna-Karin Swärd och Ulf Hultqvist. I ett tidigare liv var de enligt egen utsago stressade stockholmare som skyndade mellan jobb, barnhämtning, affärer och sociala umgängen.
Båda två jobbade som konsulter inom IT, verksamhetsutveckling, processtyrning och effektivisering. Men något skavde, det kallades till internkonferens.
– Vi satte oss i varsitt hörn och funderade på livet. Vi tecknade ner mål och drömmar på post-its, ritade stora mindmaps. När vi sedan jämförde vad vi kommit fram till var det tydligt att vår framtid inte fanns i Stockholm, berättar Ulf. Det var långt ifrån självklart att flyttlasset skulle gå till Vånevik. Gnesta var på tapeten, så även Sörmland i stort och ett otal orter i Kalmar län.
– Vi hade våra kriterier och tittade på gårdar utifrån det, ibland flera gånger på samma ställe – och vissa
fick vi till och med prova på att bo på, säger Anna-Karin och fortsätter:
– Det var ett hus med lagom mycket mark som kändes helt perfekt, vi var nära på att köpa det. Men när vi provbodde där för andra gången var min dotter med, och hon upplevde att det spökade. Så vi fick leta vidare!
Och så 2016 gick flyttlasset till Vånevik. Här fanns allt paret sökte: lugn, närhet till naturen, lagom stor blandskog och havet.
– Det är havsörnar som cirkulerar där över tallarna, säger Ulf och pekar på två mörka gestalter högt över skogen. Och där borta har ett par fiskgjusar byggt bo.
Skogen är viktig Konsultverksamheten har fortsatt, om än i lite annan
skepnad och mot nya kunder. Men i dag presenterar Anna-Karin och Ulf sig som mångbrukare. Skogen är central i verksamheten, den brukas varsamt.
– Det finns stor ekologisk och biologisk vinning i att låta träden växa längre innan de tas ned, förklarar Ulf. När väl träd fälls går de till Södra, där Ulf sitter som vice ordförande i förtroenderådet för SBO Mönsterås, för att bli timmer och massaved. Det som blir kvar, grotet, har de lärt sig att ta hand om på ett speciellt sätt.
– Första året blev vi stående med en stor hög småpinnar och ris. Någon tipsade oss om att sälja det som flis men i slutänden blev det ändå en förlustaffär för oss. Nu använder vi grotet till att göra biokol.
En konstruktion i stål står utanför Anna-Karins och Ulfs hus. Den ser lite ut som en stor uppochnedvänd tratt, med en stor öppning i
toppen. Här, förklarar Ulf, eldar de grenar och ris på ett mycket kontrollerat sätt: Så syrefattigt som möjligt, och vips, vid cirka 530 grader börjar träet bli till kol.
– Den här sortens kol är mikroporöst. Varje bit är fylld med tusentals små håligheter, vilket gör att kolet lätt kan absorbera olika ämnen, bland annat sådant som ger näring till växter, säger Ulf.
Används i rabatter
Det färdiga kolet blandas alltså med gödsel och växtnäring för att sedan användas i rabatter och odlingar. Genom att använda biokol släpps näringen ut långsamt och under längre tid, vilket är gynnsamt för det som ska växa.
– En annan vinning med biokolet är att vi binder koldioxid i marken. I stället för att det eldas upp och hamnar i atmosfären läggs det i våra rabatter, säger Anna-Karin.
Ulf och Anna-Karin är långt ifrån egoistiska, de delar gärna med sig av sitt naturnära paradis. Precis vid havskanten finns en ställplats för husbil och ett stenkast därifrån en enkelt ombonad båtstuga med gaskök och sex sovplatser på loftet.
– Det är främst självhushåll som gäller, vatten och el finns det sparsamt med – men det är just det som många av våra gäster är ute efter. Både de som sover över och de som bokar rum för en konferens, säger Anna-Karin.
Naturen lockar, det är tydligt.
– Det är inte helt fullbokat än, men det närmar sig, konstaterar Anna-Karin.
n Emil Karlsson
”En vinning med biokolet är att vi binder koldioxid i marken.”
Närheten till havet var en av de avgörande faktorerna när Stockholmsparet Anna-Karin Swärd och Ulf Hultqvist fastnade för gården i Vånevik.
I den lilla butiken säljs biokol, keramik och ved.
Grenar och ris eldas på ett kontrollerat sätt för att bli biokol.
Så beskriver Braås ponny och ridklubb betydelsen av det nya stallet som nu tagits i drift. 16miljonerssatsningen har resulterat i större utrymmen, fler boxar, lättare foderhantering och bättre ventilation.
– Det blir en helt annan arbetsmiljö för både hästar, ryttare och personal, säger Simon Ståhlman, Kicki Roth och Sanna Östangård.
I månadsskiftet januari/februari var det inflyttning för hästarna och nyligen kunde Braås ponny- och ridklubb ta personalutrymmen och klubblokalen i besittning. Det är flera års planering och arbete som ligger bakom det nya och mycket efterlängtade stallet.
– Vårt gamla stall var ålderstiget, slitet och undermåligt. Det både läckte in vatten, hade dålig ventilation och var svårarbetat. Redan 2018 tog vi fram de första ritningarna och inledde den första projekteringen, berättar projektledaren Kicki Roth.
På vägen har det varit både arkeologiska utgrävningar och arbete med att få till finansieringen. Till sist landade satsningen på 16,2 miljoner kronor.
– Vi har fått stöd av både Växjö kommun, Allmänna arvsfonden och företagen i bygden, säger Simon Ståhl-
man som suttit i byggprojektgruppen tillsammans med Kicki.
Markarbetena påbörjades våren/försommaren 2024 och nu ett år senare har den drygt 1240 kvadratmeter stora byggnaden tagits i drift.
– Besiktningen för själva stallet godkändes i början av december. Veckorna innan jul monterade vi ihop inredningen med boxarna och sedan flyttade hästarna in i början av februari. Sista april fick vi okej med övriga utrymmen så nu håller vi på att inreda och finjustera klubb- och personalutrymmena.
Ritat själva
Klubben har själva ritat stallet och därigenom lyckats pricka in alla önskemålen när det gäller såväl konstruktion som utformning av stallet.
– Vi ville ha ett öppet och
socialt stall med generösa utrymmen som främjar gemenskap och så skulle det vara lättskött och underhållsfritt, säger verksamhetsansvarige Sanna Östangård.
Ljus miljö
Betongväggar och plåtgavlar gör exempelvis stallet lätt att rengöra. Breda stallgångar, stor sadelkammare, lättarbetad foderhantering och rymliga boxar på 3,5 x 3,5 meter bidrar till trivseln i kombination med luftig och ljus miljö plus god ventilation.
– Bara en sådan sak som att slippa vattenspannar och kunna ha vattenkoppar i boxarna underlättar mycket, konstaterar Sanna.
”Att stallet är tillgänglighetsanpassat innebär också att vi kan vända oss till nya målgrupper och ha fler aktiviteter.”
både
till nya målgrupper och ha fler aktiviteter.
I dagsläget finns det 13 ridskolehästar i stallet plus uthyrda boxplatser.
– I genomsnitt har vi cirka 140 uppridningstillfällen i veckan. Det antalet räknar vi med att kunna öka.
Öppet hus
Den officiella invigningen av stallet väntas i sommar.
– Vi kommer hålla öppet hus och bjuda in alla medlemmar, sponsorer och allmänhet för att visa upp byggnaden och hela vår verksamhet, utlovar Simon, Kicki och Sanna.
Att stallet är lättarbetat, funktionellt, sammanhållet och överblickbart är positivt i flera bemärkelser.
– Arbetsmiljön blir bättre både för hästar, ryttare och personal.
Vad innebär det nya stallet för klubben långsiktigt?
– Det blir ett jättelyft. Vi får helt nya möjligheter att bredda vår verksamhet med fler boxar och därmed fler hästar. Att stallet är tillgänglighetsanpassat innebär också att vi kan vända oss
Heidelberg Materials har levererat betongväggarna till stallet.
– Det handlar både om isolerade betongytterväggar med ströpplad yta och oisolerade innerväggar, säger Johan Stark, säljare och projektledare på Heidelberg Materials.
Snabb montering Efter att markarbetena gjorts under sommaren så skedde montaget av väggarna i början av september.
– Väggstommarna restes
och monterades på tre dagar. Just snabbheten är en viktig plusfaktor med färdiga betongelement och grundläggningsfundament men det finns fler viktiga fördelar menar Johan:
– Det är robust, hållbart och inte minst underhållsfritt!
n David Färdigh
Det nya stallet blir ett jättelyft för hela klubben, säger Simon Ståhlman, Kicki Roth och Sanna Östangård med hästen Prinsen.
Rymligt, lättarbetat och underhållsfritt. Det nya stallet ger en bra arbetsmiljö får
hästar, ryttare och personal, säger Simon Ståhlman, Sanna Östangård och Kicki Roth.
TEMA: Nytt stall i Braås
Vi bygger ditt Abetong stall eller ridhusfrån skiss till färdig byggnad.
Läs mer och få inspiration på:
stalloridhus.se
Tillsammans kan vi stoppa skräpet. Engagera dig i Sveriges största rörelse mot skräp på hsr.se eller swisha 900 28 17.
Vi hjälper dig lokalt, nära och tryggt.
Vi kommer i tid, håller vad vi lovar och förverkligar era drömmar.
Kontakta oss idag!
Bygg Jessica Gröndahl • 070-911 76 72
El Andreas Haraldsson • 076-339 43 40
www.eaforetagen.se
Hästen Tango trivs i det nya stallet.
Grisbonde visar att det finns alternativ till att bygga nytt
SKÅNE. Att bygga ett helt nytt stall tycker många är det enda raka om man skall modernisera sin verksamhet. Men varför inte renovera de byggnader och de utrymmen man har och uppdatera systemen? Johan och Elin Olsson i Svalöv har sparat en hel del kostnader på att själva bygga om, byta ventilation, el och foderkök i sina grisstallar.
– Vår strategi är att hålla en låg kapitalkostnad och använda överskottet till investeringar.
Johan Olsson har grisens närmiljö i fokus när han och hans familj och anställda –totalt 18 personer – moderniserar. På gården Östergård utanför Svalöv har han drivit grisproduktion och växtodling sedan 2015. Förra året tog han även över Kingelstad Gris i Kingelstad med 440 suggor och 3 000 slaktgrisar. Byggnaderna här är från 1960-talet och framåt.
– Men stallen behövde såklart moderniseras. Vi gjorde därför en mindre uppdatering av blötutfodringen. Och så satte vi in ett mjölkkoppsystem i smågrisstallarna i Kingelstad. Då kan smågrisarna enkelt få i sig mer mjölk, och mer mjölk behöver de verkligen om de skall växa på ett bra sätt, det är viktigt, menar Johan.
Vidare har familjen själva bytt ut gamla upprostade galvade grindar i slaktsvinsavdelningarna till nya i rostfritt material. Först valde de att titt som tätt laga dem, men kände att det blev för mycket jobb.
– Nu slipper vi ständigt lägga tid på att svetsa ihop dem, något som vi har behövt göra nästan varje vecka – det gick nog en hel vecka på två man till detta jobb, menar Johan.
Dammig miljö
För att få bukt med den dammiga miljön i de gamla stallarna, köpte de två begagnade tvättrobotar till gårdarna, som nu efter lite finlir från Johan, rengör boxväggar, väggar och tak i stallarna. Kostnaden blev mycket lägre
än om de skulle ha investerat i nytt. Ventilationen är en annan viktig sak i stall – både för grisar och för djurskötare.
I Östergårds stallar var ventilationen insatt i olika omgångar från 1970-talet och framåt.
– Vi valde att byta ut all ventilation, och vi har dessutom överdimensionerat den. De lagstadgade kraven på grisventilation är för lågt ställda för vad en gris idag
behöver. En gris som växer 1300 gram om dagen avger mycket värme, mycket mer än en gris som till exempel växer 800 gram om dagen. Grisarna blir för varma och deras konsumtion minskar om man följer de lagstadgade lågt ställda kraven. Tillväxten minskar, konstaterar Johan Olsson.
Bättre tillväxt vid 120 lux Belysningen är också något som Johan och hans familj
sett över och bytt ut. – Djurskyddslagen säger att man bör ha en belysning på minst 40 lux i ljusstyrka för slaktgrisar. Men kan man komma upp i 120 lux, som vi har valt här, växer grisarna bättre. Det gynnar produktionen. Dessutom är det viktigt att personalen har bra ljus när de arbetar i stallen, summerar han.
Mycket av moderniseringarna har Johan och hans anställda alltså kunnat göra
Även lämplig för sågytor
Även
för sågytor
långved på
Maskinen
Lägg långved på inmatningsresten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
För broschyr o information
Lägg långved på inmatningsresten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
För broschyr o information
Dahlberg Maskin AB
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
För broschyr o information resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved. för sågytor
För broschyr o information Tel 0612-503 62
För broschyr o information
Lägg långved på inmatningsresten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
Se video på hemsidan!
Dahlberg Maskin AB för sågytor För broschyr o information resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
För broschyr o information resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. www.dahlberg-maskinab.se
För broschyr o information resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.
Dahlberg Maskin AB För broschyr o information resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. www.dahlberg-maskinab.se
Maskin AB Tel 0612-503 62
Dahlberg Maskin AB
Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503 62
www.dahlberg-maskinab.se
www.dahlberg-maskinab.se
Se video på hemsidan!
Se video på hemsidan!
Se video på hemsidan!
”Vår strategi är att hålla en låg kapitalkostnad och investera i grisnäringen”, menar Johan Olsson, Östergårds Jordbruks AB.
Familjen har satt upp en automatisk ströanläggning för grisarna i Hylltofta. ”Vi programmerar datorn att strö ned hackad halm i ett rör som löper ned i boxen”.
själva, de har lagt många arbetstimmar på detta. – Ja, det finns mycket man kan ”finlira med” i gamla stallar om man vill skapa en bra och fin produktion, utan att behöva bygga nytt.
Avvecklade ekologisk produktion
Sedan två år tillbaka arrenderar Olssons även stallar med åtta avdelningar och 2 000 grisar i Hylltofta som slaktgrisstallar. Förra ägarna byggde om för eko-
logisk EU-grisproduktion 2016, men verksamheten fick läggas ned då slakteriet KLS Ugglarps på grund av för låg efterfrågan på ekologiskt griskött valde att avveckla den inriktningen. – Vi tog över stallarna och gjorde om för konventionell produktion. Våra grisar går nu i ett stordriftssystem här – de sover inne och går ut och äter på en betongplatta, där halva ytan är för foder och halva ytan en lekyta.
Johan har satt upp en automatisk ströanläggning där halmen hackas med en balrivare och programmerar datorn att strö ned i ett rör som löper ned i boxen.
Bröd som råvara Något som är relativt unikt är att Johan använder bröd som alternativ råvara i sitt grisfoder. Han har nämligen möjlighet att köpa uttjänt bröd från ett bageri i närheten.
– Vi river sönder brödet i en mixervagn och blandar i grisfodret. Nu har vi bytt ut den förra traktordrivna mixervagnen till en eldriven stationär. Elförbrukningen blir billigare än den kostnad vi hade för dieseln till traktorkörningarna, förklarar han.
Johan och Elin Olsson med sina anställda har totalt 750 suggor som producerar 22 000 smågrisar om året. I år hoppas han kunna öka
upp lite och komma upp i 24 000 smågrisar. – Grismarknaden ser väldigt ljus ut här i Sverige. Svenskt kött efterfrågas och vi har mycket bra avräkningspriser. Svenska grisproducenter blir bättre och bättre på det de gör!
Valtra N111 Hi tec -08, renoverad snabbvxl. 359 000
Valtra 8050 -02 med Ålö 970 Lastare 235 000
Valmet 6800 -96 Turbinkoppling 225 000
Valtra Valmet 6650 -99 Turbinkoppling 220 000
Valmet 705 2wd -90 103 000
Valmet 565 2wd -95 110 000
Ford 2000 -69 med lastare o skopa 32 000
Väderstad HJ 470 16 000
Väderstad SK 17 Kultivator 35 000
3sk Kverneland vxl,plog 160 huvud 52 000
Kongskilde Vibroflex 13p 13 000
Väderstad Tallriksharv Exellent 380 59 000
INKOMMANDE
Valmet 6400 -95
Valmet 6400 -00 full skogsutrustning
Valtra 8150 Lastare
Valtra M120 Lastare
Valtra 900 med Lastare
Valmet 655 -91 2wd, Lastare
varje torsdagskväll. Alla priser är exklusive moms
Valmet- och Valtratraktorer köpes, även defekta
Begagnade tvättrobotar köptes in och rengör nu boxväggar, väggar och tak i de gamla stallarna.
De upprostade grindarna i de gamla stallarna byttes ut manuellt till nya i rostfritt av Johan och Elin.
”Smågrisarna måste enkelt få i sig mer mjölk om de skall växa på ett bra sätt”, menar Johan Olsson, som satt in ett mjölkkoppsystem i Kingelstad.
Unik hästras med stor kapacitet
KRONOBERG. Cool, lugn, trygg och ståtlig. Så beskriver Dennis Hildingsson nordsvensk brukshäst, en hästras som utvecklats ur den gamla svenska lantrashästen men som numera är utrotningshotad. På Skärgöls gård i Kosta har Dennis bland annat de två nordsvenska avelshingstarna Wide och Widing.
– Att få arbeta med hästarna är avkopplande och en befriande känsla.
Elvaåriga Wide och sexåriga sonen Widing möter upp på betesmarkerna på Skärgöls gård strax utanför Kosta. Två nordsvenska brukshästar som både är avelshingstar samt utställningshästar och som dessutom emellanåt används i lantbruk- och skogsverksamheten på gården.
– Att skaffa Wide är det bästa jag gjort. En fantastisk häst som för några år sedan utsågs till årets kallblod på en stor hästgala på Friends arena i Stockholm. Ett minne för livet. Widing är också underbar. Och de har olika personligheter. Wide är något av en ensamvarg medan Widing är mer social, berättar ägaren Dennis. Att de är svarta är ingen tillfällighet.
– Jag gillar svarta hästar. Det är ett återkommande tema. Med den svarta färgen framhävs dessutom nordsvenskens karakteristiska mjölmule.
Dennis har återupptagit en gammal tradition på släktgården Skärgöls gård. Både hans farfar och far använde hästar i skogsbruket fram till mitten av 1960-talet. Maskinerna tog dock över i samband med att gården ställde om till mjölkproduktion, en era som varade fram till 2020.
– Då valde jag att avveckla mjölkkorna. Vi gjorde ett generationsskifte där dottern tog över driften och ställde om till köttproduktion. I dag har vi cirka 35 nötkreatur på gården. Det gav mig samtidigt möjligheten att jobba mer med hästar, främst nordsvensk och även fjordar. Man kan säga att jag och dottern för stafettpinnen vidare efter pappa och farfar.
Just hästar går som en röd tråd i Dennis liv. Parallellt med gården jobbar han som banmästare på Tingsrydtravet.
– Den 7 juni så arrange-
rar vi vårt första V75-lopp någonsin, så det är mycket fokus på det just nu.
Ståtliga hästar
Men travhästar i all ära, det som ligger Dennis allra varmast om hjärtat är de nordsvenska brukshästarna.
– Ja, de har något speciellt.
Vad är charmen med nordsvensk brukshäst?
– De är coola, lugna och trygga. Nordsvensk har ett väldigt bra lynne och blir sällan sjuka. Sedan är de ståtliga att titta på.
Som hobby använder Dennis också nordsvenskarna som arbetshästar i jordbruket och skogen.
– Exempelvis till att köra gödsel, harva eller stränglägga hö.
Nordsvenskar är rejäla muskelpaket med stor kapacitet.
– Väl förberedda kan de dra tunga lass utan problem.
Hur är det att arbeta med nordsvenska brukshästar?
– Underbart! Samspelet mellan häst och kusk är så otroligt givande. För mig är det avkoppling och en befriande känsla att jobba med hästarna. Det ger så mycket tillbaka och känns gott ända in i själen.
Utrotningshotad
Antalet nordsvenska brukshästar är dock stadigt nedåtgående och rasen är numrera utrotningshotad, något som bekymrar Dennis.
– Det är alldeles för få nordsvenska sto som betäcks.
I snitt så är det nog bara runt 100 föl per år, vilket är alldeles för lite. Dyrare foderkostnader är en förklaring liksom att många inte känner till eller har kunskap om rasen. Vi behöver marknadsföra nordsvenska brukshästar mer och få någon form av ekonomisk ersättning. De hjälper ju till att hålla landskapet öppet.
Ett bra tillfälle att upptäcka nordsvenskarna infinner sig i sommar i Växjö.
INOMGÅRDSMEKANISERING
Tillverkning och försäljning av:
Stallinredning för nöt, får, gris och häst
Utgödslingssystem
Ventilationsutrustning
Vattenkoppar, nipplar, ventiler m.m.
Vattensystem; rör, rördelar och kopplingar
Stort tillbehörssortiment i lager! Ring eller besök oss!
– Ja, i mitten av juli arrangeras SM i nordsvensk brukshäst och fjording på Abena Arena i Bergunda. Vi tror på stort intresse både när det gäller deltagare och publik.
Perfekt ras
Dennis betonar också hästars betydelse i krisberedskapen.
– Särskilt med tanke på vår oroliga omvärld. Den dagen då bränsleleveranserna eventuellt upphör och maskinerna stannar så kommer vi behöva arbetshästarna.
För Dennis har hästintresset också inneburit en lyckoträff privat. Sambon Åsa Friman är också brukshästentusiast och paret träffades tack vare det gemensamma hästintresset.
– Den nordsvenska brukshästen är perfekta allround-hästar för hela familjen och fungerar för såväl ridning som körning, konstaterar Åsa. n David Färdigh
Våra kunder från Danmark och Tyskland söker fastigheter i Sverige. Funderar ni på att sälja? Slå oss en signal! Kontakta oss! Tel.
Den nordsvenska brukshästen har bra kynne. Den är cool, lugn och trygg, säger Dennis Hildingsson som här syns med avelshingsten Widing.
Foto: David Färdigh
Att jobba med brukshästarna är avkopplande och givande. Det känns gott ända in i själen, säger Dennis Hildingsson och Åsa Friman.
AGGREGATET ALLA VÄNTAT PÅ!
Log Max 5000V är ett pålitligt skördaraggregat för gallring och slutavverkning. Det kan användas med svärd upp till 82 cm och har en maximal kapdiameter på 74 cm. Aggregatet har även en smidig erträdshanterare för enklare gallringsarbete. Log Max 5000V erbjuder den perfekta balansen mellan smidighet, kapacitet och hållbarhet.
Citat från testförare Erik Wiik :
Såg och matning är brutalt bra i kombination med nya längdmätningsenheten blir Log Max svårstoppad ; )
Gustav Leonardsson - Norra Sverige - 070 722 11 10 Mikael Solén - Södra Sverige - 070 591 18 89 logmax.com
BATTERIDRIVNA PRODUKTER i AK-systemet:
Läs mer om våra batteridrivna produkter i
eller kontakta närmaste återförsäljare på
Från vedtävling till innovation
KALMAR LÄN. Skog & Maskin är sydostregionens största skogsmässa. I vimlet på Emmaboda Flygbana fanns både vedstaplare, maskinentusiaster och skogsentreprenörer.
Skog & Maskin i Emmaboda har ett strategiskt bra geografiskt läge för Sparbanken Eken som har kontor både i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.
– Lantbruk- och skogsbrukare är dessutom en viktig kundgrupp för oss. I år marknadsför vi möjligheten att leasa traktorer och andra maskiner, berättade Martina Batur, Henrik Augustsson och Linda Nilsson.
Dessutom hade Sparbanken Eken en av mässans populäraste tävlingar.
– Det gäller att stapla ved så högt som möjligt på en minut.
Någon som antog utmaningen var Angela Fransson vars vedstapel uppmättes till 80 centimeter.
– Jag är nöjd med resultatet. Stabilt och snyggt. Men toppnoteringen i dag är tydligen 1,10 meter. Om jag vetat det innan så hade jag lagt in en extra växel i slutet.
Betydelsefullt
Flera sågverksbolag var på plats, bland annat JGA från Linneryd som träffade kunder och leverantörer.
– Viktigt att synas, konstaterade råvaruchefen
Johan Holgersson och inköparna Håkan Karlsson och Mikael Nilsson.
I Tingsryds kommun har
också Extreme Bike sitt säte.
– Fyrhjulingar är vår storsäljare. Det är tredje gången vi är här på Skog & Maskin, berättade Robert Arnesson.
Nästan på hemmaplan var det för Emmabodaföretaget Runes som delade monter med systerbolaget PS Energi. De marknadsförde och sålde bland annat bränsletankar för lantbruk.
– För cisterner på tre kubikmeter och uppåt går det numera få investeringsstöd hos Jordbruksverket som i ett led att stärka vår beredskap. Vi märker redan en ökad efterfrågan, berättar Daniel Forsberg, Jörgen Pettersson och Johan Lundqvist.
Långväga utställare Amund Skoglund däremot var betydligt mer långväga, närmare bestämt från Koppom i Värmland.
– Jag är produktutvecklare och säljare på Koppom Maskin. Vi är alltid här på Skog & Masin. Det är en perfekt mässa för oss eftersom vi säljer skogsmaskiner, reservdelar och tillbehör.
Vad har ni för nyhet i år?
– Vi har tagit fram en mycket prisvärd ersättningsstege till skotare. Det är en del som ofta skadas och behöver bytas ut.
Tillbehör till maskiner är
också grejen för Ekagårds produkter och deras storsäljare terränglådan.
– Den monteras smidigt på din ATV och blir till ett extra transportutrymme för exempelvis maskiner och verktyg, tipsade uppfinnaren Rolf Oscarsson.
I vilket material tillverkas terränglådan?
– Björkplywood. Snyggt och slitstarkt.
Slitstarka är också terrängfordonen från PKN, ett Nybroföretag som tillhandahåller bandvagnstjänster.
– Vi har ombyggda militärfordon som rycker ut i terränger som inga andra fordon klarar, berättar Pär ”Kalix” Nilsson på norrlandsdialekt.
Att klara det omöjliga är en viktig drivkraft för Per.
– Våra kunder brukar säga att det inte går. Det är alltid lika roligt att kunna bevisa motsatsen. Vi tar oss fram överallt. På snö, i sankmark och under vatten.
Älskar maskiner gör även tvååriga Björn Nilsson Kjellberg som provade på att ratta såväl skogsmaskiner som traktorer.
– Han blir nog maskinförare, tippade farföräldrarna.
n David Färdigh
Robert Arnesson på Extreme Bike.
Martina Batur, Håkan Augustsson och Linda Nilsson på Sparbanken Eken.
Pär ”Kalix” Nilsson gillar omöjliga uppdrag.
– bredden märktes på mässan
Angela Fransson var en hejare på att stapla ved.
Tvååriga Björn Nilsson Kjellberg älskar maskiner.
Daniel Forsberg, Jörgen Pettersson och Johan Lundqvist på Runes/PS Energi.
Amund Skoglund på Koppom Maskin.
Håkan Karlsson, Mikael Nilsson och Johan Holgersson.
