Tidningen Kombi nr09-2023

Kombi

En vinnande tidning från Kombispel

På väg mot botten

Carola Berntsson: ”Vrakdykning är fascinerande”

Välkommen

Innehåll Kombi nr 9

VILKEN MÄRKLIG SOMMAR vi fick i år; en varm och kruttorr juni följdes av en regntyngd juli som toppades i augusti av stormen Hans med åskregn och översvämningar i stora delar av landet innan vädret stabiliserade sig igen. Sällan har jag badat så lite som denna sommar och ledigheten innehöll definitivt färre projekt än vanligt. Å andra sidan är det väl det som är tanken med semester – att man ska varva ned och ta det lugnt? Full av nyfunnen ro kan jag därför nu skriva september i almanackan och konstatera att hösten officiellt är här med sina kyliga morgnar, vackra färger och möjlighet att fylla på i skafferi och frysar med svamp, viltkött och annat gott.

I MÅNADENS NUMMER har vi en härlig blandning av reportage och du får träffa Carola som dyker på vrak runtom i Sverige, Joachim som har fyllt garaget med gamla utryckningsfordon och Anton som driver gourmetkrog på fjället! Vi försöker alltid få med något för alla och hoppas att du ska finna mycket läsglädje i tidningen. Jag håller tummarna för att du också ska vinna i någon av alla dragningarna – sedan vi introducerade Extralotten i vinstplanen har ju vinstchanserna ökat rejält, allt för att hålla spänningen vid liv!

VID VÄGENS SLUT

Njut av natur och gourmetmat i Borgafjäll.

Sidan 10

JORDNÄRA MÄSTERSKAP

Fårorna ska vara spikraka och lagom breda och djupa. SM i plöjning är ingen lek.

Sidan 6

PROVA NYA SMAKRIKEN

Hösten och grytsäsongen

närmar sig. Varför inte testa något afrikanskt?

Sidan 22

LEKFULL REVOLT Memphisgruppen chockade designvärlden 1981.

Sidan 9

… MER INSPIRERANDE LÄSNING: Läs om vrakdykaren Carola, om Joachim som samlar på gamla utryckningsfordon och om Alicante. Inspireras av japansk stil, möt två lotterivinnare och lös korsordet!

Kombi

är ett månadsmagasin för Kombilotteriets, Drömreselotteriets och Motorlotteriets kunder. Förmånstagare: Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) och Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).

Adress: Kombi, 113 94 Stockholm Telefon: 08-453 54 00, mån–fre 8–18 E-post: kombi@kombispel.se Ansvarig

utgivare: Jonas Lindholm Projektledare Kombispel: Kidi Oller Westerberg Produktion: Spoon On Demand

Redaktör: Inger Sundelin Art director: Emma Young

Omslagsfoto: Samuel Unéus Tryck: PunaMusta

Jonas Lindholm, lotteriföreståndare

Hej då, sommar, välkommen höst!

”Vinst nästan varje månad”

”FAKTUM ÄR ATT jag har haft vinst på min Kombilott nästan varje månad sedan i höstas. Det har varit nya lotter och olika varuvinster – och nu senast vann jag 25 000 kronor! Väldigt roligt förstås, och jag är jätteglad.

Jag ska unna mig något extra för pengarna,  kanske köpa ett växthus. Och så ska jag köpa fler växter till trädgården som är mitt stora intresse. Vi har haft problem med hjortar som ätit upp i princip allt som växer, men vi har satt upp ett staket runt tomten som ska hindra dem från att ta sig in. Så nu vågar vi satsa på trädgården igen. Jag hade faktiskt redan köpt lite sommarblommor och en stor, fin buskpion. Den hoppas jag vi kommer ha glädje av i många år.”

Hillevi Karlsson

Ålder: 56 år.

Bor: Katrineholm.

Gör: Arbetar på förskola och vidareutbildar sig till barnskötare.

Familj: Man, tre vuxna barn, två barnbarn, 2 och 1 år gamla.

Intressen: Trädgården, speciellt blommor och att skapa olika växtrum i den.

Hej Kombikund!

”Jag samlar på glas från Iittala”

Hallå där Margareta Nilsson, hur länge har du haft din Kombilott?

– Jag har haft Kombilott i otroligt många år. Först två stycken, sedan ökade jag på ytterligare en lott vid ett erbjudande, men sedan några år tillbaka har jag bara en lott. Någon vinst du är särskilt nöjd med?

– Några storvinster har jag aldrig fått, bara småvinster. De senaste åren har jag samlat på glasen Essence från Iittala samt påslakan.

Om du fick välja en person – känd eller okänd, historisk eller nutida – att tillbringa en dag med, vem skulle det vara?

– Det finns gott om intressanta personer som jag skulle vilja träffa, till exempel Dag Hammarskjöld eller Olof Palme. Vilken plats på jorden skulle du helst vilja besöka?

– Det skulle vara Nya Zeeland. Vi har rest mycket, men där har vi aldrig varit.

Vad gör du helst på fritiden?

– Jag är engagerad i flera föreningar, bland annat riks-

Månadens GLÄDJESPRIDARE

teaterföreningen och kvinnojouren i Alingsås. Vad skulle du göra om du vann riktigt mycket pengar?

– Då skulle jag skänka en del till olika organisationer, efter att först ha gjort oss skuldfria.

Margareta Nilsson

Ålder: 77 år.

Bor: Alingsås.

Familj: Man, två vuxna barn och tre bonusbarnbarn.

Intressen: ”Jag är intresserad av samhällsfrågor och följer gärna både rikspolitiken och den lokala politiken.”

Listan Kurvigt värre

Här är fem härliga vägar för dig som gillar när det svänger.

Malin Andersson är en snäll och glad glädjespridare. Malin odlar gurka, tomater, sallad och paprika som hon delar med sig av. Hon plockar också kantareller jag får. Jag skulle vilja ge något tillbaka som tack för allt hon delar.

Mona Lundqvist

Hej Mona!

Malin låter som en vänlig och givmild person. Tre Glädjelotten är på väg till henne med posten.

Vänliga hälsningar Kidi Oller Westerberg Projektledare, Kombispel

KÄNNER DU OCKSÅ EN GLÄDJESPRIDARE?

Mejla en kort motivering till tidningenkombi@kombispel.se om vem som sprider glädje och därför förtjänar att belönas med tre Glädjelotten. Glöm inte att ange glädjespridarens adress!

Ett säkert val

En brandfilt är ett av våra vinstval i spelomgång 9. Brandfilten är i ett lager med fodral i canvas och har måtten 120 x 120 cm.

Certifierad enligt EUstandard EN: 1869:1997.

Skriv till Kombi!

GRATTIS

I Kombi nr 7 tävlade vi ut tre exemplar av den inspirerande kokboken Det gröna Asien

Vinnare blev: Kenth Berglund, Falun, Allis Jonsson, Föllinge, Mona Nilsson, Kävlinge. Rätt svar i tävlingen: Indonesien.

1. Brudfjällsvägen, Dals Långhed

2. Gamla Kågevägen, Skellefteå

3. Graneforsvägen, Blekinge

4. Rumsättravägen, Vallentuna

5. Sträckan Åsarna-Ljusnedalen

Publicerade insändare belönas med tre Glädjelotten. Mejla till tidningenkombi@kombispel.se eller posta till Kombi, 113 94 Stockholm.

FOTO: MAGNUS DOVLIND

”Lotten hade en rolig kombination av siffror”

”JAG HAR VUNNIT 50 000 kronor på min lott i Extralotteriet som var en vinstlott i dubbel bemärkelse då det var en vinstlott från en tidigare spelomgång. Visst, jag har vunnit flera småvinster tidigare, även Kombispels nitlottstävling på nätet, men det här är något helt annat. Jag valde den här lotten för att den hade en rolig kombination av siffror. Och inte bara det, den verkar ha tur med sig också. Först vann jag en storvinst och sedan blev det vinst i Kombispels nitlottstävling på nätet.

Pengarna kom lägligt då jag har varit sjukskriven sedan slutet av oktober. Nu omskolar jag mig till stödpedagog.

Vinsten gör att jag kan unna mig något extra någon gång ibland, även som studerande. Det ger lite guldkant på tillvaron. Blir det pengar över efter studierna kan jag lägga dem på något fint i mitt badrum när det ska stamrenoveras nästa år.”

Karin Odell

Ålder: 49 år.

Bor: Alingsås.

Gör: Arbetat som lärare, biträdande rektor och skolchef. Studerar till stödpedagog.

Familj: Självbo.

Intressen: Handarbeta, läsa och baka.

För ardennerhästarna Uffe och Svea är plöjnings-SM en välkommen omväxling. Vanligtvis jobbar de i skogen.

SM i plöjning

Fältslag med traditioner

Det gäller att få plogen att gå rakt med lagom bredd och djup och när allt är klart får inga strån sticka upp. Det är, något förenklat, reglerna när det ska avgöras vem i Sverige som är bäst på att plöja. Med häst eller med ålderstigen traktor.

De verkliga experterna sitter helst vid sidan om.

ALLA DE SOM är på plats när svenska mästerskapet i plöjning ska avgöras har tidigare vunnit ett distriktsmästerskap hemmavid och det är därför fullt rimligt att hävda att de som står på startlinjen är landets verkliga plöjarelit. Antingen som förare av en veterantraktor eller gående bakom två starka hästar.

– Det här är årets höjdpunkt, säger Pär Eriksson som under två dagar ska visa upp sina färdigheter på åkern tillsammans med sina ardennerhästar Uffe och Svea.

Lika kul är det, menar han, att få träffa de galna gubbarna som är med i tävlingen, ja det är bara män som

ställer upp, och få prata om hästar och om vilka vinklar på plogen som ger de bästa fårorna.

– Intressanta spörsmål, men tyvärr något som alltför få är intresserade av, säger han med ett snett leende.

Hans förhoppningar inför tävlingen är dock inte så högt ställda detta år, och det beror på att hästen Svea är med för första gången.

– Det räcker nämligen inte att vara en envis gubbe, här gäller det att jag och hästarna kan fungera som ett team. Med min tjurskallighet klarar vi en del men om jag inte kan kommunicera med mina hästar fungerar ingenting, säger Pär som även dagligdags jobbar med sina två vänner, men då i skogen.

SVENSKA MÄSTERSKAP i plöjning arrangeras av Jordbrukare-Ungdomens Förbund och denna gång går tävlingen på Lindåsa gård vid Vätterns norra

”Det räcker inte att vara en envis gubbe.”

Johan Gustafsson från Boxholm siktade på att vinna tävlingen med sin Volvotraktor från 1944. För att lyckas räcker det inte med att bara köra, det gäller att hålla koll både på fårorna och att plogen är i trim.

Pär Eriksson tillsammans med Uffe och Svea.

spets. 37 veterantraktorer är med, men bara fem hästekipage.

– Det är lite tråkigt att vi är så få, när jag började tävla för 15 år sedan var vi 23. Det är inte helt lätt att få unga att börja, inte minst eftersom det är få som har tillgång till de stora starka hästar som krävs.

En av dem som tävlar i veterantraktorklassen är Johan Gustafsson från Boxholm och han gör det med en Volvotraktor från 1944.

– Den är byggd för att gå på gengas men konverterades till diesel efter kriget. För övrigt är den orörd, med rost och allt.

Han köpte sin första gamla traktor 2008 men sedan dess har det, med hans egna ord, spårat ur helt.

– Nu har jag ett 20-tal olika varianter. Tidigare har jag oftast tävlat med traktorer med tändkulemotor, men de blev lite väl bökiga att hålla på med eftersom de måste värmas upp en lång stund innan de kan startas. Det är skönt att ha en traktor med elstart på tävling, men jag har valt den här för att den är så bra att plöja med.

TÄVLINGSMOMENTET ÄR både enkelt och besvärligt att förklara. Rakt och snyggt, om man vill beskriva det utan krumbukter. Enligt regelverket ska även

renhet och likformighet premieras. Och inte minst gäller det att inget av det som har vuxit på åkern ska synas när jobbet är klart.

– Att plöja rakt är svårare än det låter, säger Johan Gustafsson som lyckas knipa en andraplats i en klass där traktorer ska vara tillverkade 1955 eller tidigare. Resultatet är tangerat personbästa.

För att lyckas få till en riktigt snygg teg gäller det inte bara att ha koll på traktorn eller hästarna, även plogen måste vara i toppskick och därför skruvas och justeras det flitigt under hela tävlingen.

– Ibland är jorden lerig och klibbig, ibland är den torr och smulig. Därför måste jag hela tiden vara beredd på att ändra plogvinklar och andra inställningar. Ofta gör jag justeringarna när jag vänder, men eftersom förhållandena även kan skilja sig åt i början och slutet av en fåra måste jag ofta skruva lite mest hela tiden.

ÄVEN PÄR ERIKSSON är glad när tävlingsdagarna är slut eftersom han, trots att han hade en nybörjare med i laget, lyckades knipa en bronspeng. Av de tolv moment som domarna bedömde missade han och hästarna bara att få till rätt bredd på fårorna. Där fick de bara två av tio möjliga poäng och hamnade en placering längre ner än om de hade fått till ett mer normalt resultat.

Trots att mästerskapet avgjordes

I samband med tävlingarna visades mängder av gamla traktorer upp.

När allt är plöjt ska det helst inte finnas ett enda synligt strå kvar i åkern.

under två strålande dagar fanns det på en punkt en tydlig oro inför framtiden, både bland deltagare och arrangörer. Problemet är att medelåldern bland de som var på plats var oroväckande hög, och om de inte snart lyckas locka fler unga till tävlingen är det inte säkert att den kommer att finnas kvar i framtiden.

– Det skulle vara tråkigt, tävlingen är en fin gammal tradition, med anor från 1836, som vi måste göra allt för att bevara, säger Pär Eriksson. ●

Ploghistoria

➞ Det äldsta redskapet för plantering var förmodligen grävkäppen, som användes för att göra planteringshål eller skrapa upp markytan innan man satte frön.

➞ Kanske så tidigt som 6000 år före Kristus använde människor i Mesopotamien och i Indusdalen oxar för att få tillräcklig dragkraft för att en föregångare till plogen skulle kunna utvecklas.

➞ Plöjningen möjliggjorde förbättrad markberedning genom att vända upp jorden och bryta upp klumpar.

➞ Under antiken utvecklades järnplogen, vilket gjorde den mer effektiv och robust.

➞ I slutet av 1800-talet började mekaniseringen av jordbruket och plogar kunde dras av ångmaskiner och senare av traktorer, vilket ökade produktiviteten.

➞ I dag används olika typer av plogar beroende bland annat på markförhållanden, till exempel vändplogar, skivplogar och chiselplogar.

”Att plöja rakt är svårare än det låter.”

Lokalpatrioten Johan Gustafsson från Boxholm med den östgötska flaggan.

Memphisgruppens designrevolution

KANTIGT, FÄRGGLATT, lekfullt, snudd på absurt och inte alltid funktionellt. Den 19 september 1981 slog Memphis Milano ner som en bomb i inredningsvärlden, med en ohelig mix av art déco, popkonst och 50-talskitsch. Pressen och branschen förfasades och förtjusades i lika delar över möbler, lampor, textilmönster och föremål som såg ut att vara ritade med linjal och passare och sammanfogade av disparata delar.

Startskottet för vad som skulle bli Memphisgruppen gick bara nio månader tidigare, när den 63-åriga designern Ettore Sottsass bjöd hem ett gäng unga formgivare för att utmana tidens funktionalism, modernism och minimalism. Under kvällen spelades Bob Dylans Stuck Inside of Mobile with the Memphis Blues Again om och om igen, och gav inspiration till gruppens

namn – representerande både Memphis, Tennesse, som fostrat Aretha Franklin, BB King och Elvis Presley, och faraonernas forna huvudstad.

En övergripande vision togs fram och efter tre månader samlades kollektivet igen för att utvärdera drygt 100 skisser. Ettore Sottsass, Aldo Cibic, Matteo Thun, Marco Zanini, Martine Bedin, Michele De Lucchi, Nathalie Du Pasquier

Sowden började arbeta på en rad idéer men ryktet spreds och fler kreatörer anslöt till kollektivet.

När de första 55 föremålen visades i Milano samlades så många nyfikna att gatan fick spärras av och succén var given. Totalt skapade ett 50-tal designer drygt 300 objekt under 1981–1988 och influerade allt från arkitektur, inredning och mode till grafisk design under 1980–90-talen. ●

Alla föremål tillverkas än i dag av Memphis SRL. Lampan Super av Martine Bedin, 1981, kostar 990 euro på memphis-milano.com

Hyllan/rumsavdelaren Carlton, design Ettore Sottsass, klubbad på Bukowskis för 75 000 kr.

TEXT: CHRISTINA BILD

och George

FOTO: MEMPHIS MILANO

Kärngruppen med Ettore Sottsass längst till höger. Ettore Sottsass lämnade gruppen 1985 och 1988 splittrades de övriga.

Inredning som skapade chockvågor. Många av möblerna gjordes av färgstarkt, billigt plastlaminat, i kontrast till den höga prisnivån.

Fåtöljen Bel Air av Peter Shire, 1982, klubbad på Bukowskis för 36 000 kr.

Fjälläventyr för finsmakare

I Borgafjäll slutar vägen. Här tar vildmarken vid med milslånga stigar längs tjärnar och fjällbäckar. En perfekt plats för ett gästgiveri, insåg entreprenören Linnea Näslund redan på 1940-talet. Fantastisk natur och omvittnat god mat har lockat turister hit sedan dess.

TEXT OCH FOTO: CENNETH SPARBY

MOLNTÄCKET HAR spruckit upp och solen gör att snön som dröjt sig kvar på

topparna får ett sällsamt

skimmer när vi närmar oss södra

Lapplandsfjällen. Vi färdas längs Konstvägen sju älvar, som sträcker

sig från Umeå i öster upp till Borgafjäll i nordväst – med ett dussintal konstinstallationer att upptäcka längs vägen.

Det allra ståtligaste fjället i den vida dalgången är Borgahällan. Ett skarpskuret berg, med dramatisk siluett.

Nu väntar Borgagården, några

kilometer väster om Borgafjäll. Gästgiveriet har gjort sig ett namn både för mat och gästfrihet.

Den faluröda huvudbyggnaden ligger vid Borgasjöns strand, med Borgahällan på andra sidan. Det är en idyll med betande får på ängen ner mot sjön och

ett stilfullt hönshus vid en björkdunge, med stolt tupp utanför ingången.

Gården har anor från mitten av 1940-talet. Då var det Linnea Näslund som stod för servicen – en pionjär som såg framtidsmöjligheterna inom turismen.

LINNEA KRUSADE INGEN, och hon övervann mängder av byråkratiska hinder på ett sätt som än i dag imponerar. I väntan på byggnadstillstånd, som Linnea tyckte dröjde alltför länge, började hon i slutet av 1940-talet att bygga gården ändå.

Tjuvstarten av bygget kom förstås till kommunens kännedom. En kontrollant sändes iväg från Dorotea för att undersöka saken. Han lär dock ha vänt i Risbäck, några mil öster om Borga – delvis för att vägen var så dålig. Men främst handlade det om insikten att en kvinna som vågade bygga så stort djupt inne i fjällen borde lämnas i fred. Något som säkert också bidrog var att ordföranden i byggnadsnämnden hade ett svartbygge, sägs det i en bok om Borgabygden.

Här fick invånarna elektricitet först 1949, och Linnea var snabb med att skaffa både elspis och frys. Hon behöll

Linnea Näslund lockade långväga gäster till Borgagården redan på 40-talet.

Lapplandsleden börjar i Borgafjäll och går genom böljande fjälltrakter ända upp till Hemavan.

Borgagården har nära till både vandringsleder och skidbackar.

Anton Martinsson lagar mat med lokala smaker på Borgagården.

Borgafjäll

dock vedspisen, eftersom de klena ledningarna ofta orsakade strömavbrott. Den var ju dessutom oöverträffad för Linneas långkok och inte minst billig i drift, eftersom det fanns gott om björkved på gården.

Hennes matlagning blev snart ett samtalsämne i bygden. Råvarorna tog hon från det egna jordbruket. Det var nära till sjön med fin röding och öring. Likaså till myrmarker och skog med hjortron och svamp. Renköttet köpte Linnea från samer hon lärt känna.

SEDAN NÅGRA ÅR tillbaka är det Cecilia och Joakim Engwall som tagit över. De har sina rötter i Strömsund och Dorotea, och har vistats en hel del i området innan de blev värdshusvärdar.

– Vi värnar arvet efter Linnea och hennes känsla för god service och lokalt mathantverk, konstaterar Cecilia.

Dessutom har Joakim, som är snickare i grunden, gjort succé med Borgastolen:

en bekväm träfåtölj som kom till under pandemin. Ett sätt att klara ekonomin när gästerna uteblev under en period. Tillverkning av lätta skidstavar i bambu är en annan sidoverksamhet, passande med tanke på närheten till både fina längdslingor och pister.

Skidspåren börjar utanför stugknuten, och närmaste lift ligger 300 meter bort. Här finns ett system som bjuder på inspirerande skidåkning i två väderstreck.

Vandring, paddling, fiske och snorkling i fjällbäckar är det som lockar under sommarhalvåret. Temahelger kring uteliv, gastronomi och ätbara växter är andra populära arrangemang på gården.

– Byn är liten och speciell, i och med att vägen tar slut någon mil bort. Så hit kommer man för att stanna. Det är dessutom gott om vildmark och nära till vandringslederna, vilket vi gillar.

Efter att ha installerat oss i Kowboykåken, en rustik timrad stuga där

snickaren Joakim hyllar gammal god västernromantik, väntar en eftermiddagsvandring längs Lapplandsleden.

Ledens södra entré ligger nära den kände arkitekten Ralph Erskines märkliga 50-talsskapelse Borgafjäll Hotell, några kilometer österut. En byggnad utan några raka vinklar, som väl smälter in i landskapet.

LAPPLANDSLEDEN INVIGDES i november 2021 och binder samman Hemavan i norr med Borgafjäll i söder. Den 19 mil långa sträckan är en förlängning av den 43 mil långa Kungsleden från Hemavan till Abisko.

Det är en ren njutning att vandra upp mot Klöverfjällets frodiga sydsluttning för att njuta av vyerna. Vi passerar efter en stund Matt-Jons gamla sameviste med några restaurerade kåtor, och fortsätter längs en sällsam slingrande led. Den letar sig fram mellan små tjärnar, genom

Solnedgången över Borgasjön.

Dags att mata hönsen, som strövar fritt på ängen ner mot Borgasjön.

Vandringen upp mot Klöverfjällsmassivet går delvis över vidsträckta myrmarker.

gammal granskog och över vidsträckta myrmarker med enstaka knotiga tallar. En lagom utmanande förstagångstur där man kan göra en rundvandring och välja andra stigar tillbaka till utgångspunkten. Vid ett vindskydd finns både vedförråd och säker eldstad. Vi passar på att ta rast och kokar kaffe i sotig panna över elden.

DET ÄR SEN eftermiddag när vi åter närmar oss Borgagården, där Joakim sett till att den vedeldade sjöbastun är varm. Dessutom finns ett badkar fyllt med hetvatten från en gammal koktunna.

– Perfekt för att mjuka upp ömma

vandrarmuskler, hojtar han från gårdstunet.

Ett par timmar senare vankas middag i restaurangen med panoramafönster ut mot Borgahällan och sjön. Kocken Anton Martinsson lagar smakrika rätter som råbiff på hjort, lättgravad rödingtartar med forellrom och enbärsmarinerat reninnanlår. Lokalt naturligtvis – och helt i Linnea Näslunds anda.

Desserten, en len rabarberpaj med jordgubbar, njuter vi av i saloonen en trappa ner.

I morgon väntar en tur med båt över Borgasjön för en vandring upp till mäktiga Borgahällan. Ännu ett äventyr. ●

Så reser du till Borgafjäll

➞ Tåg till Östersund och buss vidare till Borga. Du kan boka hela resan hos SJ.

➞ Flyg från Stockholm till Vilhelmina med Amapola och därefter hyrbil de tolv milen till Borga.

➞ Kör du egen bil så reser du lämpligen via Inlandsvägen och svänger av i Dorotea eller Vilhelmina mot Borgafjäll.

Dramatiskt fjäll för lagom dagstur

➞ Borgahällan, på den södra sidan av Borgasjön, är med sina 1 149 meter över havet en av de mest distinkta fjälltopparna i området. Den nästan lodräta klippväggen, som ser ut att huka sig över sjön, är 700 meter hög.

➞ Förutom att klippan är ett populärt motiv på bild bjuder den också på häftiga vyer för den som tar sig tid att bestiga toppen. En rösad led, med start från Borgadammen, visar vägen uppåt. Mer info: borgabo.se

”Byn är liten och speciell, i och med att vägen tar slut någon mil bort. Så hit kommer man för att stanna.”

Kowboykåken har hög mysfaktor.

Joakim och Cecilia Engwall driver Borgagården. Borgastolen är ett av många sidoprojekt.

Vildmarksbadet är ett gott komplement till den vedeldade bastun.

Rast med kokkaffe och grillad renkorv vid ett vindskydd under vår vandring.

CAROLAS DJUPA KÄNSLOR FÖR VRAK

Carola Berntsson dyker ner till 18 meters djup – och till 1969, då lastfartyget M/S Harm sjönk utanför Stockholm. – Vrakdykning är fascinerande. Det är salig lycka och tyngdlös frihet, säger hon.

DET ENDA SOM syns på vattenytan är bubblor. De kommer stötvis: Bubbel, bubbel, stopp. Bubbel, bubbel, stopp. Det är Carola Berntsson och hennes dykarkompis Filippa Hartman som bubblar. De har just varit nere vid vraket av lastfartyget M/S Harm som sjönk 1969 och ligger på 18 meters djup utanför Värmdö öster om Stockholm. De tar sig stegvis upp till ytan. Det får inte gå för fort. Kvävet som lagrats i kroppen under dyket måste släppas ut i lagom takt för att de inte ska drabbas av

dykarsjuka. Men snart sticker Carolas och Filippas huvuden upp och tjejerna börjar simma in mot land.

– Att dyka på vrak är både spännande och fascinerande. Många av dem har en historia som sträcker sig tillbaka till 1600- och 1700-talen. Ritningarna på dem finns bevarade, så när jag dyker ser jag framför mig hur de såg ut en gång i tiden, säger Carola och skalar av sig dykardräkten lager för lager. Trots att det är mitt i sommaren behövs det underställ, fleeceoverall och långa ullstrumpor under torrdräkten för att hon

inte ska frysa. Vattnet nere vid vraket är inte mer än åtta grader varmt.

CAROLA TOG DYKCERTIFIKAT på Fiji 2007 i samband med jordenruntresan hon gett sig själv i 40-årspresent. Hon hade aldrig dykt förut, men tänkte att det kunde vara kul att testa. Hon blev fast direkt, och sedan dess har det blivit många, många dyk både i Sverige och utomlands.

– Dykning är salig lycka. Jag älskar tyngdlösheten och tystnaden. All stress rinner av mig så fort jag kommer ner

TEXT: INGER SUNDELIN FOTO: SAMUEL UNÉUS

Vraket av M/S Harm är relativt intakt.

Överväxt vinsch på akterdäck.

All utrustning på plats och kontrollerad. Nu kan dykningen börja.

SE FILMEN!

Följ med ner till M/S Harm och se vad som gömmer sig på havets botten.

Skanna QR-koden med QR-läsaren i din mobiltelefon. Klicka på länken så startar filmen.

Carola Berntsson

Ålder: 58 år.

Bor: Stockholm.

Gör: Administratör på Livsmedelsarbetareförbundet.

Familj: Singel.

Intressen: ”Dykning, mitt sommarhus och resor.”

”All stress rinner av mig så fort jag kommer ner under vattnet. Det är som att meditera.”

Det har blivit många dyk både i Sverige och utomlands för Carola Berntsson. Och fler ska det bli.

Det tar lite tid för Carola att skala av sig torrdräkten och alla varma kläder hon måste ha under för att inte frysa.

under vattnet. Det är som att meditera.

För oss som aldrig har provat kan det verka farligt med vrakdykning, men Carola tonar ner oron.

– Nej, det är inte farligt förutsatt att man är noga med säkerheten, och för att få göra vrakdyk måste man ha ett speciellt certifikat. Vi dyker aldrig ensamma och ser till att aldrig ha mer

Manometern ger viktig information om hur mycket luft som återstår.

än en armlängds avstånd från varandra. Dessutom går jag aldrig in i trånga utrymmen.

VRAKDYKNING ÄR POPULÄRT i Stockholms skärgård. Här finns många vrak som är ovanligt välbevarade. Det beror på att skeppsmasken, som äter upp allt som är av trä, inte kan överleva i det kalla och bräckta vattnet. Vrak som kanske är flera hundra år gamla kan vara så gott som intakta.

– De gamla vraken har så vackra detaljer. Ta Bodekull till exempel, som förliste utanför Dalarö 1678, där är galjonsfiguren kvar, berättar Carola.

En nackdel med att dyka i Sverige är att vattnet kan vara grumligt och sikten dålig, särskilt på sommaren. Men ibland när strömmarna runt vraket är starka och det inte har regnat på ett tag kan man se 20–30 meter.

– Mitt bästa dyk gjorde jag på Eldaren 2018. Det är en gammal torpedbåt som sänktes av marinen 1979. Vraket ligger på drygt 30 meters djup och vattnet var så klart att när vi kom ner kunde vi se hela skrovet.

Det är inte ofta man får uppleva något sådant, säger Carola. ●

Här syns fartygets, förlåt vrakets, styrhytt.

M/S Harm

➞ Lastfartyget Harm gick under 15 augusti 1969 efter en kollision med ett annat fartyg. Olyckan skedde mitt i natten, och fartygen observerade inte varandra förrän det var för sent. Kollisionen var mycket kraftig och ett stort hål slets upp i sidan på Harm. Hon vattenfylldes snabbt och sjönk inom några minuter. Alla ombord, utom en person, lyckades ta sig i livbåten.

Harm ovan ytan.

Fem andra vrak som Carola gärna dyker på:

1. S/S Ingrid Horn. Ett tyskt ångfartyg som fullastat med järnmalm förliste 1917 utanför Dalarö efter en sammanstötning med ett svenskt ångfartyg.

2. Dalarövraket/Bodekull. Ett svenskt örlogsfartyg som gick i kvav utanför Dalarö 1678. Vraket påträffades så sent som 2003.

3. Sappemeer. Det svenska lastfartyget som var lastat med 650 ton kalksten när hon 1969 förliste utanför Biskopsön i Stockholms södra skärgård.

4. ”Saltskutan” Anna-Maria. Lastfartyget fastnade i isen utanför Dalarö vintern 1709. Av okänd anledning drabbades hon av brand och sjönk till botten.

5. Gröne Jägaren. Det kanonbestyckade svenska örlogsfartyget befann sig vid flottbasen vid Dalarö skans när det exploderade och sjönk. Flera bärgade delar finns på Sjöhistoriska museet.

”De gamla vraken har så vackra detaljer.”

Trots alla år på havsbotten finns trossen kvar.

TONSÄKERT

Skålar och tallrikar av stengods där hantverket ger naturliga färgskiftningar.

Från Granit, 69–99 kr/st.

RISREDSKAP Att göra egen sushi är inte så svårt som man kan tro. Blue Dragons bambumatta ger fason på formen. 2-pack på kolonialvaror.se kostar 94 kr.

VÄLMATCHAT

Matcha-set för teälskaren, innehållande matchamått av bambu, skål och bambuvisp med torkställ. Från tehusetjava.se, 499 kr

ASIATISK ESTETIK

Japansk tradition och minimalism inspirerar till rofyllda teceremonier och

ÖGONFÄGNAD

Ge köket romantisk stämning med en affisch från Östasiatiska museet. Originalet är ett träsnitt av Hiroshige (1797–1858). 50 x 70 cm. Pris 170 kr.

PINNSMAL Ätpinnar av bambu, jordklok.se, 21 kr.

BERGTAGEN

Njut av utsikten över Fuji när du dricker ditt te, japanskmat.se, 90 kr.

LÅNGSIKTIG

Serveringsfat/tallrik för sushi (eller vad som helst), japanskmat.se, 160 kr.

gjord glaserad stengodskanna från Vinga Home, värde 499 kr. Tävlingen finns i Kombispels Facebookflöde.

Egen brandbil med skylift, praktiskt att ha vid höghöjdsarbeten på gården. Bredvid en Valiant polisbil med V8-motor.

Joachim Carlsund

Ålder: 67 år.

Bor: Österhaninge.

Familj: Fru och dotter.

Gör: Driver medicintekniska företaget Aldax, samt hästgården ihop med sin fru. Renoverar gamla utryckningsfordon. Volontär på fordonssidan på Polismuseet, Stockholm.

Med blick för blåljus

På en hästgård i Österhaninge söder om Stockholm står en svartvit polisbil från 1970-talet, en brandbil och en militär ambulans parkerade. Men de är bara en försmak av Joachim Carlsunds armada av egenhändigt renoverade utryckningsfordon.

TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: SAMUEL UNÉUS

JOACHIM CARLSUND behövde en stege, en lång. Det var 15 år sedan, det skulle byggas ett ridhus på hästgården som familjen driver och det skulle göras höghöjdsarbeten för att sätta upp belysning. Joachim tänkte, vad kan vara bättre än en av brandkårens stegbilar och sökte

efter en begagnad sådan på internet.

– Jag köpte den billigt och det visade sig vara ett riktigt lik, ingenting fungerade. Jag började meka med den och det var verkligen roligt. Jag träffade också en massa folk när jag letade efter reservdelar och behövde tips. Sen var jag fast i träsket, berättar Joachim.

”Träsket” är alltså hobbyn att renovera gamla utryckningsfordon, gärna från tiden 1967–1970. Om han är hängiven? Säg så här, han har byggt ut gårdens gamla traktorgarage till en fullt utrustad verkstad med lyft och plats för två fordon. – Det är bra att kunna jobba lite parallellt. När man väntar på reserv-

Joachim renoverar inte bara bilarna, han letar även upp rätt tidstypiska uniformer.

delar till den ena, kan man jobba med den andra.

Just nu hänger en Plymouth Valiant från 1973 i garaget. En ljusblå, som för ett otränat öga ser ut som ämnad för skroten. Joachim ser något annat.

– Det här är polisbilarnas polisbil, som tog över efter Volvo Amazon 1970. Den har varit rätt lackad från början i svartvitt, när den avrustades 1974 blev den ommålad och gick som raggarbil.

Joachim berättar att han redan har en Valiant sedan tidigare, men den har en V8-motor, det ska vara en rak 6:a i om det ska vara korrekt. När han

Vem vill åka med? Joachim visar upp en av de första bilarna han renoverade: en Volvo-ambulans från 1961, komplett med all utrustning och patient ...

köpte den som nu är upphissad i garaget var tanken att bara komma åt motorn, men bilen var i så bra skick att han inte hade hjärta att skrota den. Nu har han alltså två. Bredvid i garaget står en gammal VW-buss som gått som polisbuss i Linköping. Joachim har sökt på registreringsnumret och i Riksarkivets databas och konstaterat att den bara rullat ett år i tjänst.

Lite märkligt, kraschade den? Skar motorn? Det vet han inte, men det är just bilarnas så kallade proveniens som gör att han riktat in sig på utryckningsfordon.

De två bilarna är vinterns projekt. Då är det lugnare på hästgården.

– Jag har kompisar som hjälper mig med allt från svetsning till textning på bilarna. Vi träffas, dricker lite öl, snackar och så blir det lite verkstad också.

DET TAR ETT ÅR att gå från ”lik” till fullt körbar och besiktigad bil. Det vill säga, ett år att få den mekaniskt och maskinellt duglig. Att sedan utrusta den med tidsenlig radio, bår, motorsåg, fartkamera eller sjukhusfilt kan ta hur lång tid som helst.

– Det är ett evigt mekande att hitta grejerna, men det är också det som är det roliga.

Vi lämnar radions countrymusik i garaget och går ut förbi gårdens

”Det är ett evigt mekande att hitta grejerna, men det är också det som är det roliga.”

tävlingsbana för islandshästar till en stor rödmålad lada. Utanför står en bärgningsbil – har det hänt något?

– Den är min. Man måste ju få hem bilarna på något sätt.

Självklart, vi sa ju att Joachim är dedikerad sin hobby. Bara en sådan sak att ladan vi nu kliver in i är byggd enkom för att förvara bilarna i. Här finns plats för ett 15-tal bilar och en polismotorcykel.

– Jag byggde ladan för några år sedan och då sa jag och hustrun att så många bilar som får plats här, det är så många jag får ha. Det har jag hållit mig till, förutom de tre som står på baksidan, de två i garaget och de jag har utlånade, säger han och berättar att han säljer av fordonen ”ytterst motvilligt”.

INNE I LADAN är det som ett museum, en tidsbubbla. Det första vi ser är just en bubbla, en VW polisbil från 1974, den sista årsmodell polisen köpte. Mitt emot hittar vi en av de äldsta bilarna

i samlingen, en Volvo-ambulans från 1958 som körts i Stockholm. Bredvid står en Volvo Amazon kombi polisbil från 1967 som varit verksam i Luleå samt en brandbil från 1968 som gått i Vallentuna.

– Den är totalrenoverad. Vissa bilar ångrar jag nästan, de som varit riktiga lik. Men har man börjat kan man ju inte bara lägga av, speciellt som du kanske redan lagt 50 000–100 000 kronor på den.

Den mest unika bilen i samlingen är en Dodge ledningsbuss från 1970, full med radioapparatur och en antenn som går att skicka upp sju meter.

– Det fanns sex–sju stycken sådana här i Sverige, just den här var stationerad i Falun.

DE SVARTVITA BILARNA får han köra med på allmän väg. Men om han vill ta ut sin polis-Saab med ”hockeyklubban” längs sidorna, som rullade mellan 1985 och 1989, eller sin Renault ledningsbuss för beredskapspolisen från 1992,

måste han täcka över ordet ”Polis”. Annars kan allmänheten tro att det är en riktig polis.

Den första bil Joachim renoverade, utöver stegbilen han bara mekade med, var en Volvo-ambulans han hittade som ett vrak utanför brandbilsmuseet i Gysinge. Sedan dess har samlingen vuxit. Vad letar han efter nu, vilken är hans heliga gral?

– Det skulle vara en Volvo 144 polisbil. De finns i stort sett inte kvar. De fanns ett kort tag på 1970-talet, efter Amazon och innan 240-serien.

UTÖVER UTRUSTNING till bilarna letar Joachim också upp de tidstypiska uniformer som hör till fordonen. Han ställer gärna ut bilarna, iförd tidsenlig uniform, vid olika träffar och veteranlopp. Du kan också ha sett hans bilar i tv-serier som Vår tid är nu och Skandiamannen.

Vi går till ladans baksida. I den stora carporten som finns här står Valianten med V8:an, en Volvo 240 polisbil och en militär ambulans. Saknas gör en militär brandbil som Joachim nyligen skänkte till Ukraina. Fordonen samsas om utrymmet med en brandbil med skylift och korg som når 17 meter upp i luften.

– Jag köpte den här i stället för stegbilen. Den har jag skrotat. ●

”Vissa bilar ångrar jag nästan, de som varit riktiga lik. Men har man börjat kan man ju inte bara lägga av.”

Fordonen är rätt utrustade. Till och med motorsågen är korrekt.

Så här kan en bil se ut när Joachim får hem den till gården. En Plymouth Valiant 1973, som gått som raggarbil och lackats om. Lite att jobba med i vinter.

Joachim i en Volvo Amazon polisbil från 1967.

från Afrika

Matbloggaren Khadija Mohamud vill sprida väldoftande och välsmakande afrikansk matkultur i Sverige. Här bjuder hon på två recept ur sin kokbok Smaker från Afrika.

Vinn!

Vi har tre exemplar av Smaker från Afrika som vi lottar ut bland dem som svarar rätt på frågan: Vad kallas den del av Afrika där Somalia ligger?

1. Kap Horn

X. Afrikas Horn

2. Victoria Horn

Mejla svaret tillsammans med ditt namn och adress till vinn@kombispel.se.

Döp mejlet till ”Smaker från Afrika”. Eller skicka ett vykort till Tidningen Kombi, ”Smaker från Afrika”, Box 995, 162 12 Vällingby. OBS! Senast den 30 september vill vi ha ditt svar!

”En kollega från Elfenbenskusten tog med sig den här rätten när vi hade knytkalas. Vi var alla fascinerade över att en hel rödlök tillsätts mot slutet och får puttra med kött, grönsaker och champinjoner. Det ger mycket smak och blir otroligt gott.”

RECEPT: KHADIJA MOHAMUD FOTO: HELÉN PE UR BOKEN: SMAKER FRÅN AFRIKA (BONNIER FAKTA)

Beef sokossoko

Mustig biffgryta från Elfenbenskusten

4 portioner

Ingredienser:

• 600 g grytbitar av nötkött

• 1 msk vinäger

• 1 msk hackad färsk rosmarin

• 3 stora rödlökar

• 2 vitlöksklyftor, finhackade

• 1 msk riven färsk ingefära

• 1 msk tomatpuré

• 2 stora tomater, hackade

• 2 morötter, skivade

• 6 dl köttbuljong eller vatten

• 150 g färska champinjoner

• olja att steka i

• salt och nymalen svartpeppar

Gör så här:

1. Skär köttet i munsbitar och lägg det i en bunke. Häll i vinägern, salta och peppra och tillsätt hälften av rosmarinen. Marinera köttet i 30 minuter.

2. Hetta upp olja i en stekpanna och stek köttet i omgångar tills det fått fin färg. Ta sedan upp köttet.

3. Skala alla rödlökar och hacka två av dem. Stek dem en stund tillsammans med vitlök och ingefära i samma panna. Tillsätt resten av rosmarinen och tomatpurén och fräs en stund till.

4. Lägg i tomater, grytbitar och morötter och häll över buljong eller vatten. Låt koka under lock i 30 minuter.

5. Tillsätt champinjonerna och den hela löken och låt puttra i ytterligare 20 minuter. Smaka av med salt och peppar.

6. Servera med kokt ris eller risoni och limeklyftor att pressa över.

Mbowa

Grönsaksgryta i kokosmjölk

från Moçambique

4 portioner

Ingredienser:

• 2 paket kidneybönor à 400 g

• 1 gul lök

• 3 potatisar

• 2 morötter

• 3 vitlöksklyftor

• 1 liten bit färsk ingefära

• 1 röd paprika

• 3 msk rapsolja

• 1 tsk malen spiskummin

• 1 tsk malen koriander

• 1 tsk gurkmeja

• 1 burk kokosmjölk, 400 ml

• 2 dl vatten

• 1 grönsaksbuljongtärning

• 300 g färsk spenat, hackad

• 1 tomat, hackad

• salt och nymalen svartpeppar

Gör så här:

1. Skölj bönorna och låt rinna av.

2. Skala lök, potatis, morötter, vitlök och ingefära.

3. Skär potatis, morötter och lök i grova bitar. Riv vitlök och ingefära.

4. Kärna ur paprikan och skär i större bitar.

5. Hetta upp oljan i en gryta och stek lök, vitlök och ingefära en stund.

6. Blanda i de torra kryddorna och fortsätt med potatis, morötter, paprika, kokosmjölk och vatten.

7. Smula ner buljongtärningen.

8. Koka upp grytan, sänk värmen och låt småputtra i 15 minuter.

9. Häll i bönorna och koka i 5–10 minuter till.

10. Vänd ner spenaten och tomaten och smaka av med salt och peppar.

11. Servera grytan med färskt bröd eller kokt ris. Den går också fint att servera utan tillbehör.

”Nyttig och lättlagad gryta med färska grönsaker. Jag gör alltid dubbel sats så att jag har mat i kylen i en hel vecka. Det går att använda fryst bladspenat också, som fått tina först.”

”Jag stod alltid i köket med mamma och mormor”

Hallå där Khadija Mohamud, varför har du skrivit Smaker från Afrika?

– Jag skrev boken för att jag har saknat många av recepten på svenska. Det är också fortsättningen på min första kokbok Recept från Östafrika, som blev en succé.

Varifrån kommer ditt matintresse?

– Jag var väldigt intresserad av mat som barn, och stod alltid i köket tillsammans med mamma och mormor.

Om man är nyfiken på mat

från ditt hemland Somalia, vilken rätt ska man prova först?

– Det är många rätter jag skulle vilja rekommendera, men börja med somaliskt tunnbröd, sabaayad, som det finns recept på i min första kokbok. Brödet passar till grytor, röror och även till frukost. Det är väldigt enkelt att baka och bra att ha i frysen. Vad bjuder du på om du får middagsgäster?

– Somaliskt kryddat ris som serveras till grillad kyckling

eller kött, med banan och eventuellt chilisås. Den här rätten lagas vid högtider och äts tillsammans med nära och kära, helst serverat i en och samma tallrik.

Vilka är de vanligaste fördomarna om afrikansk mat?

– Många tror att vi äter mer kött än vegetariskt, eller att vi inte har bra mat.

Vad ska du äta i kväll?

– Tacos med afrikanska kryddblandningar, som berbere från Etiopien eller xawaash från Somalia.

Hjärngympa

Rätt svar och lösningar från föregående nummer hittar du på kombispel.se/kombi

HITTA ORDEN

HITTA ORDEN!

Sök och ringa in orden och namnen från USA. De 3 överblivna bokstäverna ger en bekant amerikansk förkortning. Orden hittar du både vågrätt, lodrätt, diagonalt och baklänges.

Sök och ringa in orden och namnen från USA. De tre överblivna bokstäverna ger en bekant amerikansk förkortning. Orden hittar du både vågrätt, lodrätt, diagonalt och baklänges.

FINNS OCKSÅ I HENNES ÖGA

GER

INGEN VINST

VAR

KING KONG

INITIALT

PLATS FÖR

KLUBBAKTIVITET DEN ÄR HAL

KOMMER FÖRST I SAOL

DEN KAN SÖVA EN GRÖN PÅ FILM

SAKLIGT? NÄ, MEN

KAN SMÅ MED MATEN LAND PÅ HISPANIOLA SOTHÖNA SALIG RÖRA VARA NERE KAN BRA MEDLARE ÄRTANS DAG

HEMVIST FÖR ARAB BOLAG I SAMVERKAN SÄNKT A

SA NÅGOT LÄNGRE SOM OXBLOD TVÄTTAS DET I

MEDDELANDE

MÅL ATT BÖRJA MED

VAR JOHN SILVER

GJORDE DEN SOM SÅG "DET"?

KAN OCH ÄR MÅNGA TORPEDER

SAKLIKT BLÅSA BROTT

LOPP DEN KAN GÖRA PIPPI GLAD

KUNDE TELL SPÄNNA I DETTA

ÄR BAOBRÖDET KAN GE MÖRKER

GÖSDELEN SNIDBART TRÄ

ÄR FÄRSK FISK ÄR OFTA FRUSNA

KAN GE ETT RUS HETTAN

ORGANET FRUKOSTVERKTYG

MUTA KALLAS PEROLOF?

KULTAKT KOMMER HÖNA FÖRE ÄGG I SÅDANA KAN OCKSÅ FISKAS

OLUST DE RÖVADE PÅ HAVET

CAPONE GÖRS TJOCKARE

MONACOS ÄR LITEN

MANSKAP GRODPLATSER

SES MED SPOTT

KRIGISK GUD

FINNS I SKALA SYSTEMTECKEN

SOM EDER

KAN

VINSTER

De fem först öppnade rätta lösningarna vinner 5 st Glädjelotten. Skriv ordet från de gula rutorna på ett vykort och posta till Kombispel, Box 995, 162 12 Vällingby senast den 30 sep. Eller mejla vinn@kombispel.se, döp mejlet till Kombikryss sep, och glöm inte att skriva ditt namn och din adress. Vinnare och lösning hittar du på hemsidan: kombispel.se/kombi

Vinn!

LÅNGA

TIDER

VÄXJÖELVA

Vinsterna skickas ut per post.

Vinnare Kombikrysset juli 2023: Signe Östberg Eklund, Nacka, Ulf Lodin, Boden, Lena Häggmark, Växjö, Lennart Hämälä, Pello, Ann Gabriels, Örnsköldsvik. Efterfrågad lösning juli 2023: GRISSLA.

2

Café con leche och havet.

Avslappnad atmosfär i Alicante

Mindre känt än Malaga men minst lika vackert är lilla Alicante, beläget direkt vid havet längs den del av spanska östkusten som kallas Costa Blanca. Här är fem tips för en härlig långhelg.

EL BARRIO 1

Alicantes gamla stad består av ett antal flerhundraåriga kvarter som sträcker sig från stadskärnan upp till toppen av berget Benacantil. Promenaden längs de smala gränderna, kantade av blomsterprydda vitkalkade hus med färgglada kakeldekorationer, är ljuvlig, men hiss finns för den som vill spara på stegen.

CASTILLO DE SANTA BÁRBARA 2

Fästningen som tronar på toppen av Benacantil bjuder på en milsvid utsikt över land och hav. Och en spännande historia. De äldsta delarna är från 800-talet och

tronar på toppen av Benacantil. Oavsett om du kommer hit för att besöka museet eller ser vandringen som ett träningspass kommer du att bli hänförd över utsikten över staden, och playan El Postiguet.

CAFÉ CON LECHE 3

Varma dagar, eller egentligen alla dagar, är det skönt att slå sig ner i skuggan av de hundraåriga fikonträden, beställa en café con leche – kaffe med varm mjölk – och studera folklivet. Blir du sugen på något sött till kaffet rekommenderas en Napolitana – en delikat croissant med chokladfyllning.

VILLAJOYOSA 4

Skyddad av en hästskoformad bergskedja ligger den gamla fiskebyn Villajoyosa. Här kan du följa fiskauktionen när båtarna har kommit i land med dagens fångst. Missa inte heller att smaka på den exklusiva Valorchokladen som tillverkas här.

MERCAT CENTRAL 5

Alicantes saluhall är en tummelplats för smaklökarna. Här trängs husmödrar, som med kunnig min väljer ut ingredienser till dagens middag, med hungriga och nyfikna turister som vill provsmaka spanska ostar eller köpa färska skaldjur till picknicken.

TEXT: INGER SUNDELIN FOTO: KARIN PERSSON

Från fästningen Santa Barbara är utsikten hänförande.

Fiskeby med strandhäng.

Trånga gränder med vackra hus.

Marknaden är ett måste för alla som älskar mat. 5

Kombi tipsar

Lidmans mästerverk blir musikteater

➞ SKELLEFTEÅ 27 september. Författaren Sara Lidman skulle fyllt 100 år i år. Västerbottensteatern firar genom att sätta upp hennes hyllade romansvit Jernbanan, inspirerad av både Lidmans egen släkts och Västerbottens historia, som musikdramatisk teater. Mer info: vasterbottensteatern.se

Sara Lidmans romansvit blir musikteater i Skellefteå.

Spelglädje

➞ UMEÅ 6–8 oktober. Ungdomar från när och fjärran kommer till Umeå denna helg för att delta i innebandycupen Umeå Floorball Festival. Mer info: umeafloorballfestival.se

”Estrid levde för Svenskt Tenn”

➞ Hallå där Hedvig Hedqvist, som skrivit en biografi om Svenskt Tenns grundare, Estrid Ericson. Har du någon personlig relation till Estrid?

– Jag praktiserade på Svenskt Tenn i slutet av 1950-talet och fick bland annat uppdraget att ta in posten till hennes kontor. Man visste aldrig vad man skulle möta på morgnarna. Ibland var det bara ”tack så mycket, adjö”, andra gånger ville hon visa något i en tidskrift.

Varför blev hon så framgångsrik?

– Hon hade en fantastisk förmåga att sammanställa, ruckade aldrig på sina idéer om skönhet och kvalitet och hade en fantastisk näsa för att träffa rätt personer. Hon hittade alltid den som var bäst på sitt område för minsta lilla sak.

FOLK- OCH FRUKTFEST

➞ KIVIK 30 september–15 oktober. Den två veckor långa Äppelmarknaden i Kivik på Österlen startar med stor invigningshelg och den traditionella avtäckningen av årets

BOKTIPS

I kalla krigets spår

➞ I reseguiden 101 svenska sevärdheter från kalla kriget berättar militärhistorikern Anders Frankson om bland annat vägbaser, museer, regementen, flottiljer och fort från perioden 1947–1991. Förlag: Lind & Co. Anders Frankson.

äppeltavla, bestående av cirka 35 000 olikfärgade äpplen. För musikunderhållningen svarar bland andra Robert Wells.

Mer info: appelmarknaden.se

Christopher Dominique och Ola Salo bjuder på krogshow i intimt format.

Middagsmusik

➞ GÖTEBORG 6–21 oktober. Artisten Ola Salo har gjort succé över hela landet med sin Dinner show, där Salo sjunger egen och andras musik ackompanjerad av pianisten Christopher Dominique. I oktober gästar duon Göteborg och Kajskjul 8. Mer info: kajskjul8.se

Har du upptäckt något nytt om henne under arbetet? – Ja, på flera sätt, hennes trendkänslighet för konstnärlig utveckling och att möblerade rum måste fungera både för samvaro och eget behov av stimulans och även avskildhet. Jag hade kanske inte förstått hennes stora litteraturintresse och hur trofast hon var mot sina ideal. Hon levde för butiken. För Estrid var pengar bara av intresse för att kunna köpa in de varor hon ville. Det fanns saker som hon sålde utan vinst, för att de skulle bli för dyra annars. Men hon gjorde också bra vinst på annat. Hon satte priser lite som hon hade lust. ●

TEXT: MARTIN ENGQVIST OCH CHRISTINA BILD

Skördetid i Kivik.

FOTO: JENNIE SUNDQUIST

FOTO: KAJSA GÖRANSSON

FOTO: Ä PPELMARKNADEN

FOTO: CATO LEIN

Baksidan

HJORTRONPAJ

1. Nyp ihop smör, mjöl, socker och salt så det blir en grynig deg.

2. Blanda ner äggulan och rör ihop till en jämn deg. Ha eventuellt i lite vatten om du behöver få ihop den bättre.

3. Frys in hälften av degen till nästa gång du får feeling för paj. Resten plastar du in och låter vila 20 minuter.

4. Tryck ut degen i en form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter (fast vi använde en rektangulär form). Låt stå i kylen cirka 30 minuter.

PAJDEG (räcker till två pajer)

• 200 g osaltat smör

• 5 dl vetemjöl

• 2 dl strösocker eller farinsocker

• ½ tsk salt

• 1 äggula

FYLLNING

• 3 ägg

• 1 ½ dl strösocker

• ½ vaniljstång

• 2 dl crème fraiche

• 2 msk vetemjöl

TILL SERVERING

• 3 dl hjortronmylta

• 1 paket ricotta (250 g)

• punsch

5. Sätt ugnen på 175 grader.

6. Vispa ägg och socker fluffigt. Dela vaniljstången på längden. Skrapa ur fröna och blanda ner i äggsmeten. Tillsätt resten av ingredienserna.

7. Häll fyllningen i pajskalet. Grädda i nedre delen av ugnen cirka 20 minuter.

8. Låt pajen svalna lite innan du lägger på hjortronen. Vispa ricottan krämig och smaksätt med några tussar punsch.

Foto: Freddy Billqvist