Tidningen Kombi nr01-2023

Välkommen

Tid för drömmar om sol och värme

THAILAND ÄR VERKLIGEN ett resmål som har något för alla och jag kan förstå att det genom åren har varit en favorit bland oss svenskar. Behagligt klimat, god mat, vänliga människor och en vacker natur gör att många väljer att ta den långa flygresan dit för att fly mörkret och kylan under ett par veckor. När Thailand var som populärast tror jag att det var osannolika 400 000 svenskar som åkte dit årligen. Sedan dess har pandemin, klimatfrågan och en skakig världsekonomi gjort att många väljer att fira sin semester på närmare håll. Jag har varit i Thailand ett par gånger. Både som ung med ryggsäck – på jakt efter så många intryck som möjligt, på så många dagar som möjligt på en tajt budget. Och som vuxen med resväska – på jakt efter så mycket lugn och ro som möjligt på en begränsad tid, om än med bättre budget. I vinter väljer jag dock att resa i fåtöljen, läser längtansfullt månadens reportage från Koh Lanta och drömmer mig bort till vita sandstränder, vågskvalp och en kall Chang.

Utöver Thailand besöker vi vårt eget UFO-arkiv, snackar amerikanare med Ingemar i Småland och beundrar vackra folkdräkter. Trevlig läsning!

Innehåll Kombi nr 1

KOH LANTA

Sidan 10

PS. Du har väl inte missat att vi nästa månad har kryddat vinstplanen med en massa extra 5 000-kronorsvinster?

Häng med då!

VINN KOKBOK!

Det ukrainska köket är en spännande blandning av öst och väst, nord och syd.

Sidan 18

SMÅLANDS BILKUNG

Det är jänkare som gäller för Ingemar Gustafsson. Han har sålt närmare 5 000.

Sidan 20

MER INSPIRERANDE LÄSNING:

Här är grejerna för dig som inte vill frysa i vinter.

Sidan 23

Kombi

är ett månadsmagasin för Kombilotteriets, Drömreselotteriets och Motorlotteriets kunder. Förmånstagare: Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) och Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Adress: Kombi, 113 94 Stockholm Telefon: 08-453 54 00, mån–fre 8–18 E-post: kombi@kombispel.se Ansvarig utgivare: Jonas Lindholm Projektledare Kombispel: Kidi Oller Westerberg Produktion: Spoon On Demand Redaktör: Inger Sundelin Art director: Emma Young Omslagsfoto: Christopher Schauz Tryck: PunaMusta

Jonas Lindholm, lotteriföreståndare

Paradisön där svenskarna trivs lite extra bra.

Boris Fastlund

Ålder: 86 år.

Bor: Sala.

Gör: Pensionär efter ett innehållsrikt arbetsliv på tegelbruk, bensinstation och försäkringskassa. Har också kört taxi och varit sopåkare. Familj: Tre barn, nio barnbarn och tretton barnbarnsbarn. Intressen: Skapa musik, sjunga i kör, umgås med familjen och träffa ”gubbarna” i V75-gänget.

”Jag vinner aldrig”

BORIS FASTLUND KOMMER till Glädjelottendragningen med delar av sin stora familj. Förväntansfull, men också lite nervös. Det är barnbarnet Pontus förtjänst att Boris är här och ska skrapa fram en högvinst. Det var han som köpte Glädjelotten i födelsedagspresent till sin morfar. Själv köper Boris inte några lotter.

– Jag vinner ju aldrig, säger han med glimten i ögat.

Trots det står han här i dag sida vid sida med Kombispels lotteriföreståndare Jonas Lindholm, och ska strax välja en av hundra skraplotter som ligger framför honom. Han är garanterad 600 000 kronor men har chans på hela fem miljoner.

Boris väljer en lott, skrapar de nio rutorna en efter en. När siffran 700 000 dyker upp för tredje gången är det klart. Han har skrapat hem 700 000 kronor! Inte illa för någon som aldrig vinner.

Det blir applåder och hurrarop – och guldkonfetti i massor.

Vad han ska använda pengarna till vet han inte riktigt. Allt känns fortfarande lite overkligt, tycker han.

– Men lite nya kläder, ett nytt karaokeprogram till datorn och en slant till barn och barnbarn blir det nog. Sen ska jag sätta in en summa till Barncancerfonden och Alzheimerfonden. Och så ska jag bjuda ”gubbarna” på något gott.

BERÄTTAT FÖR: INGER SUNDELIN

FOTO: PETER KNUTSON

Kombinytt

Hej Kombikund!

”Jag köpte hus för vinstpengarna”

Hallå där Björn Isaksson Pirtti, hur länge har du haft din Kombilott?

– Jag gick med i lotteriet 1986. Någon vinst du varit särskilt nöjd med?

– Ja, strax efter att jag gått med i lotteriet vann jag 100 000 kronor i obligationer. Jag sålde dem efter ett tag och köpte hus. Var bor du?

– I centrala Gällivare. Jag flyttade hit 1964 och började en yrkesutbildning till elektriker. Spelade fotboll i många år i division 2 och 3. Sedan har jag varit fotbollstränare i olika lag.

Om du fick välja en person – känd eller okänd, historisk eller nutida – att tillbringa en dag med, vem skulle det vara?

Och varför?

– Glenn Hysén. Jag tycker han är en cool kille.

Vilken plats på jorden skulle du helst vilja besöka?

– England för att kolla på fotboll, skulle vilja se Manchester United spela. Jag har aldrig varit i England. Däremot har jag varit i Barcelona och sett El Clasico, alltså en match mellan FC Barcelona och Real Madrid. Vad gör du helst på fritiden? – Det finns alltid mycket att

Grattis!

Vinnare av bakboken Pepparkakor som vi tävlade ut i Kombi 11/22 blev: Gerd Andersson, Kågeröd, Christina Nilsson, Vinslöv, Anna Glas, Visby. Rätt svar i tävlingen: Kardemumma.

DJURLIV

HAR DU OCKSÅ ETT DJUR DU ÄLSKAR?

Mejla en kort text och en bild på dig tillsammans med din hund, katt, papegoja eller vad det nu kan vara, till tidningenkombi@kombispel.se.

Publicerade bidrag belönas med tre Glädjelotten.

Skriv till Kombi!

göra som villaägare. Senast målade jag huset. Vad skulle du göra om du vann riktigt mycket pengar?

– Köpa en husbil och hyra plats uppe i fjällen på våren och fiska röding. Sedan skulle jag köra runt i Sverige.

Björn Isaksson Pirtti

Ålder: 73 år.

Bor: Gällivare.

Gör: Pensionär, har jobbat som elektriker. Familj: Fru, två döttrar, två barnbarn. Intressen: Idrott. Har spelat fotboll i division 2 och 3 och sedan varit tränare i 30 års tid.

Fint för frusna fötter

De här gosiga toffel-sockorna i pile är ett av våra aktuella vinstval på 250-kronorsnivån. Tofflorna har halkskydd på fotsulan och är till 70 % tillverkade av återvunnet material från PET-flaskor. OEKO-TEX Standard 100 innebär att tofflornas material lever upp till en rad kriterier gällande produktsäker het. Finns i storlekarna S/M och M/L.

Listan

Vinst-

Publicerade insändare belönas med tre Glädjelotten. Mejla till tidningenkombi@kombispel.se eller posta till Kombi, 113 94 Stockholm.

Anne-Charlotte Hyytiäinen

Ålder: 83 år.

Bor: I skärgården utanför Norrtälje.

Gör: Pensionär efter ett långt arbetsliv.

Familj: Två vuxna barn med respektive, sju barnbarn och sex barnbarnsbarn. Väntar ett till i februari 2023. Intressen: ”Trädgården, och så längtar jag efter att få resa igen.”

”Har gjort om i trädgården”

”JAG HADE TUREN att vinna en miljon kronor 2019. Jag sa i intervjun då att jag skulle snygga till trädgården, och det har jag gjort med besked. Jag har grävt ur gamla häcken och planterat en 110 meter lång tujahäck. Större delen har jag grävt själv. Jag har också planterat rosor, rhododendron och dahlior i krukor och ställt runt om i trädgården. Det är så otroligt vackert med alla blommor!

Pengarna har också använts till ommålning inomhus. Målaren har gett väggarna i kök, hall, vardagsrum, mitt sovrum och gästrummet ny färg, plus alla garderober in- och utvändigt. Det var välbehövligt.

Pandemin satte ju stopp för allt resande, men jag hoppas komma iväg på en resa nästa år. Jag har varit i USA men aldrig varit i New York, det skulle vara roligt att åka dit.”

FOTO: STEFAN NILSSON

Ola Depui och Joakim Depui

Ålder: 44 respektive 49 år.

Bor: I hus i Hestra.

Gör: Ola jobbar med domstolsadministration, Joakim är kyrkvaktmästare. Driver tillsammans köp- och säljsajten folkdraktsmarknad.se och kunskapsplattformen draktnyckel.se.

Intresset föddes när Ola och Joakim lånade folkdräkter inför ett bröllop.

Passion för tradition

När Ola och Joakim Depui insåg att det inte fanns någon folkdräkt för deras egen hemsocken tog de bokstavligen vävstolen i egna händer. På köpet blev det en bok och två digitala plattformar för att stimulera och dokumentera svenska folkdräkter.

TEXT: CHRISTINA BILD FOTO: CHRISTOPHER SCHAUZ

DET BÖRJADE MED ett klädbryderi inför ett bröllop. Tio år senare har Joakim och Ola Depui lärt sig väva, startat två hemsidor och skrivit en bok om folkdräkter. Och de har sytt upp var sin mansdräkt enligt traditionens rigorösa regler. Dörren till en ny, eller snarare gammal, värld har öppnats på vid gavel och det äkta paret har inga planer på att stänga den.

– Det ena leder hela tiden till det andra. Vi började med att utforska dräkthistorien i Jönköpings län och nu sneglar vi åt andra håll, till exempel Öland som har en spännande historia. Vi kommer nog aldrig kunna sluta med det här, säger Ola.

Varken Joakim eller Ola har någon textil bakgrund eller familjetradition

av att bära folkdräkter. Det var snarare minnen från barndomens skolavslutningar, med lärare klädda i folkdräkt, som var upphov till klädvalet för det där bröllopet och drog i gång en oanad kedjereaktion.

– Vi skulle vara toastmastrar och lånade folkdräkter som en kul grej. Och det blev väldigt uppskattat. Efter det kände vi att vi ville ha egna dräkter och började kika på vad som fanns, säger Ola medan Joakim nickar instämmande vid köksbordet hemma i Hestra.

GANSKA SNART HITTADE de mansdräkter från närområdet, men däremot inte från just deras hemsocken, Mo. Med arkeologisk disciplin började Ola och Joakim gräva i samlingar och museiarkiv efter plagg från samma tid som kvinnodräkten från Mo härad, det vill säga 1830–1840. Det mesta löste sig ganska lätt men när de kom till västen, som ofta är det mest karaktäristiska i en mansdräkt, tog det stopp. Till slut

hittade de två västar på Nordiska museet. Nu var utmaningen att få tag på tyg för att återskapa västarna.

– Det slutade med att vi fick låna en vävstol av Eva Landén som är utvecklare hos Hemslöjden i Jönköping. Jag hade vävt en gång i skolan och hade ingen aning om hur man satte upp en väv. Men vi tänkte – hur svårt kan det vara? säger Ola med ett rungande skratt.

Med hjälp av Youtube lyckades Ola och Joakim sätta upp väven, väva tyget och sy upp sina västar. Efter två år var mansdräkten från Mo härad klar med allt från långrock, halskläde, skjorta och tre olika västar till strumpor med band.

OCH HÄR HADE historien kunna sluta. Men parets efterforskningar hade gett ringar på vattnet och nya kontakter. 2015 anordnades det en folkdräktsmarknad i Jönköping där Ola och Joakim medverkade.

Joakim har lärt sig väva genom att titta på filmer på YouTube.

Att färdigställa andras halvfärdiga projekt kan vara ett alternativ till att göra nytt.

Många gånger har gamla plagg återanvänts som foder i nyare.

”Vi tänkte – hur svårt kan det vara?”

– Marknaden drog jättemycket folk men den fick en oväntad bieffekt. Hemslöjden blev helt nedringd efteråt av folk som ville köpa eller veta mer om dräkter de hade sett.

Inför nästa marknad erbjöd sig Ola och Joakim att fota alla dräkter, så att det som inte blev sålt kunde läggas upp på nätet. Folkdraktsmarknad.se var född, en digital träffpunkt där folkdräkter sedan dess säljs och köps.

Genom sajten blev det i stället Joakim och Ola som tidvis översköljdes med frågor om bland annat olika dräkters ursprung, vilket ledde till nästa projekt: Dräktnyckeln, en databas där privatpersoner och organisationer uppmanas att bidra med bilder och information som dokumenterar dräkthistorien.

Till att börja med bidrog Ola och Joakim med underlag från sin egen forskning i Jönköpings län, ett material så digert att det även resulterat i en bok, Allmogens kläder blir häradsdräkter – en resa från 1700-tal till vår tid i Jönköpings län. Men Dräktnyckeln fyllde uppenbarligen ett behov, för snart fylldes den med bidrag från hela landet. Genom draktnyckel.se har Ola och Joakim också fått en plattform för något

som de erbjuds då och då: halvfärdiga dräkter och pärmar med kursmaterial som fallit i glömska och återupptäcks i samband med arvskiften.

– Varje gång vi får en pärm från någon som gått en kurs eller hållit kurser skannar vi allt. Det tar väldigt mycket tid men vi tycker ju att det här är så roligt. Vi bevarar ju information för framtiden, information som annars kanske skulle gå förlorad, säger Ola.

KANSKE ÄR DRÄKTNYCKELN en livlina i elfte timmen för svenska folkdräkter. Sedan 1970-talsboomen, när var och varannan gick på kvällskurs för att sy en egen dräkt, har mycket kunskap gått förlorad av flera skäl. Genom åren har tre stora aktörer haft intressen i dräkterna: dels folkdansrörelsen som använt plaggen, dels hemslöjdsföreningarna som försett dansarna med material och mönster. Och slutligen hembygdsrörelsen vars roll har varit att dokumentera.

I dag är folkdanslagen åldrade, hemslöjdsbutikerna försvinnande få och hembygdsrörelsen för en tynande tillvaro. För den som vill sy en egen dräkt kan det vara svårt att få tag på material eller hitta någon som kan väva upp tyger. Mansdräkter är generellt en bristvara och äldre kvinnodräkter är ofta i små storlekar som inte passar dagens amazoner. Men det finns ljus i tunneln. Att sy om ärvda eller köpta dräkter, eller färdigställa andras halvfärdiga projekt, har blivit ett alternativ som fler utforskar. Och en ny genera-

tion av både kvinnor och män har upptäckt dräkterna, främst för att använda som högtidsplagg.

– Det hänger kanske ihop med att intresset för slöjd och hantverk har ökat i allmänhet. Dräkten passar också på många sätt in i hållbarhetstanken. Även om det är dyrt så är det kvalitet, man kan ha dräkten i så många sammanhang och gå på flera stora fester i samma kläder utan att någon tycker det är konstigt, säger Joakim. ●

Kort om folkdräkter

➞

Det tros finnas drygt 800 svenska folkdräkter (varav cirka 550 för kvinnor) inklusive de samiska.

➞

Dräkterna baseras främst på allmogens klädsel från i huvudsak 1750–1850-talen och har tagits fram på olika sätt, med olika stort inslag av historiska förlagor och dokumentation.

➞

Vissa delar av landet – som Dalarna, Hälsingland och Skåne – har haft fler lokala, särpräglade dräkter och även en starkare tradition av att bära dem.

➞

Den som låter väva och sy upp en folkdräkt från grunden får räkna med en kostnad på 20 000–40 000 kr.

Bäckadräkten

➞ Konstnären och folkmusikern Fredy Clue har tillsammans med designern Ida Björs tagit fram en ickebinär folkdräkt i transflaggans färger: rosa, blått och vitt. Dräkten visades på Textilmuseet i Borås sommaren 2022.

”Dräkten passar in i hållbarhetstanken.

Även om det är dyrt så är det kvalitet.”

Varken Ola eller Joakim har någon textilbakgrund, men den ena färdigheten har lett till den andra.

Deras forskning om folkdräkter har resulterat i en digital plattform och en bok.

Kulturhelg i Oslo

Med god planering kan du späcka en weekend i Oslo med starka konstupplevelser och fantastisk arkitektur. Mellan turerna rekommenderar vi en fikapaus med Norges nationalbulle.

NYA MUNCHMUSEET 1

En av Oslos stora är förstås konstnären Edvard Munch. Munchmuseet uppfördes till hans ära 1963 i stadsdelen Bjørvika men flyttades till nya lokaler 2021, i stadsdelen Tøyen. Här kan du givetvis se hans ikoniska målning ”Skriet”, som finns i flera versioner (och numera även som emoji i din mobil), och övriga verk. Hit kommer också tillfälliga utställningar och framträdanden. Själva byggnaden är ett arkitektoniskt praktverk, lika nytänkande som konstnären själv.

Mer info: munchmuseet.no

”NYA”

OPERAHUSET 2

Apropå spännande arkitektur, Operahuset i Oslo är en fantastisk skapelse ritad av byrån Snøhetta och som invigdes 2008. På repertoaren hittar du klassiker, nyskrivet, konserter och balett. Men misströsta inte om du inte lyckats få en biljett, byggnaden vid hamnen i Bjørvika är i sig väl värd ett besök. Vandra upp på taket och njut av vyn

över inloppet och staden, ät i restaurangen och shoppa loss i butiken.

Mer info: operaen.no

ETT HEMLIGT MUSEUM!

Många känner till konstnären Gustav Vigeland och hans fantastiska skulpturer i Frognerparken. Men få vet att han hade en bror som också var konstnär: Emanuel Vigeland. Hans museum på Slemdal är en av Oslos bäst bevarade hemligheter. Konstnären uppförde själv byggnaden 1926, där huvudattraktionen är en 800 kvadratmeter stor fresk. I dag är museet också ett mausoleum – Emanuel bestämde sig för att omvandla byggnaden till sin egen gravkammare och murade igen alla fönster. Mer info: emanuelvigeland.museum.no

KONST OCH NATUR 3

15 minuter från centrum hittar du Henie Onstad Kunstsenter, ett ledande museum

i Norden med fokus på modernism och samtida konst. Här finns en storartad skulpturpark, en samling på över 8 000 verk, olika utställningar, kafé och inte minst en fantastisk utsikt. Hela anläggningen grundades av konståkerskan och Hollywoodskådespelaren Sonja Henie och fotbollsspelaren och redaren Niels Onstad 1968 som plats för deras konstsamling. Mer info: hok.no

SKOLBULLAR

Du åker inte hem från Oslo utan att ha smakat skoleboller – skolbullar – som är en slät bulle fylld med vaniljkräm, toppad med glasyr och doppad i riven kokos. Bullen skapades 1939 av Oslobon Gerda Nielsen, som bakade den åt sin son Jens till skollunchen. Det var på 1940-talet, när Jens började sälja bullarna till skolor i stan, som namnet skoleboller blev känt. Nu hittar du dem på de flesta bagerier och kaféer i stan.

TEXT: JESSICA JOHANSSON OCH HENRIK EMILSON

FOTO: ERIK BERG

FOTO:

Det nya Munchmuseet invigdes 2021.

”Skriet”.

Henie Onstad Kunstsenter har fokus på modernism och samtida konst.

KOH LANTA

– svenskarnas ö i Thailand

Koh Lanta i södra Thailand kallas ibland svenskarnas ö. Många fina stränder, en avslappnad och lokal stämning och två svenska skolor bidrar till att många svenskar hittar hit och trivs. Möt pensionären Barbro och läraren Peter som båda tilltalas av den avlånga öns trygga atmosfär.

Phuket Koh Lanta

THAILAND

Bangkok

Klong Dao är en av de mest familjevänliga stränderna på Koh Lanta.

Koh Lanta är lokalbefolkningens ö med många lokala färggranna marknader.

JAG VANDRAR PÅ stranden under palmer och fikusträd med frodigt gröna blad, lyssnar på inkommande vågor och skratten från två blonda barn som jagar varandra. Lukten av citrongräs och röd curry slingrar sig förbi. Långt borta hörs en reggaelåt från en strandbar.

Vackra Koh Lanta är en tre mil lång ö i thailändska Krabi-provinsen. En av de lugnaste stränderna på ön heter Klong Dao och är populär bland svenska barnfamiljer. Stranden ligger i en skyddad

bukt och den nästan vita sanden liknar ett salsgolv som svagt lutar ner i det turkosa vattenbrynet.

På Klong Dao träffar jag Barbro Lindqvist från Uppsala. Hon är i 70-årsåldern och har rest hit ensam. Maken stannar hemma. Barbro reser mycket och nästan alltid på egen hand. Det är precis så hon vill ha det, säger hon.

– Jag får ofta frågan av väninnor om

att resa tillsammans. Jag svarar alltid nej.

Barbro tycker särskilt mycket om att resa till Asien på vintern och har besökt Koh Lanta flera gånger.

– Jag älskar öns karaktär. Inget hus är högre än palmerna. Inga försäljare syns på stränderna. Det finns inga Finlandsfärjor till hotell. Hotellen är små och smakfulla.

Efter ett benbrott har Barbro svårt att gå där det är alltför stora höjdskillnader. Då passar Klong Daos långgrunda strand ovanligt bra.

– Klong Dao är barn- och åldringsvänlig, säger hon och ler.

På Koh Lanta har Barbro lugna dagar. Hon bor billigt men bra i tre

”Jag älskar öns karaktär. Inget hus är högre än palmerna. Inga försäljare syns på stränderna.”

Från Pimalai Resort och hotellets övre pool har man en mäktig utsikt över Kantiang Bay.

veckor – en bungalow under 200 kronor natten med rent och fräscht badrum. Ibland ser hon sig omkring på ön och hyr då motorcykel. Därför kan hon tipsa om nya utomhusbiografen Lanta Cinema, där man kan se film under stjärnorna kvällstid. Men mest ligger hon i hängmattan och läser på sin läsplatta.

– Den här resan kommer jag läsa runt 15 romaner. Helt underbart!

KOH LANTA ÄR EN Ö med tudelad karaktär. Västkusten radar upp sandstränder i solnedgångsläge. Östkusten domineras av mangroveträsk mellan små fiskebyar. Inte oväntat håller nästan alla besökare till på västsidan, där de långa stränderna kantas av charmiga restauranger och hotell.

Att utforska den magnifika västkusten från norr till söder är en riktigt rolig dagsutflykt. Vägen följer kusten i stort sett hela tiden och visar upp Koh Lanta i hela sin variationsrikedom. Ön reser sig högre och högre ju längre söderut man kommer. Den mest bildsköna bukten heter Kantiang Bay och här finns öns främsta hotell, Pimalai, vars högt belägna pool har fina utsikter.

När jag sagt adjö till Barbro och promenerar tillbaka längs Klong Dao är svenska det språk som jag hör talas mest. Koh Lanta är sedan länge en

omtyckt samlingsplats för oss svenskar. Facebookgruppen Vi som älskar Koh Lanta har 17 000 medlemmar. Många svenskar driver verksamheter på ön.

DE SVENSKA SKOLORNA har betytt mycket för denna utveckling. Det finns två stycken på Koh Lanta med sammanlagt 400 platser samt inte mindre än tre avgränsade bostadsområden som samlar främst svenskar och andra skandinaver.

En av lärarna på svenska skolan Sanuk är Peter Nilimaa från Malung.

Jag träffar honom på ett av de lugna kaféerna nära hans arbetsplats. Han kommer dit med sin dotter Mira, 10 år. Vi beställer in mangosmoothie alla tre.

– Då jag såg att Svenska skolan annonserade efter erfarna lärare på Facebook tänkte jag: Varför inte? Till min glädje fick jag jobbet.

Att bli lärare på Sanuk var ett beslut som Peter definitivt inte ångrar. Han understryker att skolan här är lika seriös som hemma. Sanuk följer den svenska läroplanen via undervisningsverktyget Sofia distans, godkänt av Skolverket.

Längs hela Koh Lantas västkust finns det gott om mysiga ställen med solnedgångsläge.

Läraren Peter Nilimaa med sin dotter Mira.

”Jag gillar det lokala småskaliga samhället på ön. Folk tar verkligen hand om varandra här.”

Klasserna har tolv elever i varje grupp. Dottern Mira är en av eleverna.

– Skolan hemma i Sverige ligger lite efter där, menar Peter. Nu kan man ju jobba och plugga överallt. Våra elever får läxorna på sina laptops och hämtar material via nätet.

Förutom de vanliga obligatoriska ämnena har skolan plats för vad man kallar Thai-tema, som tar fasta på allt nytt som kan upptäckas på Koh Lanta.

– Vissa lektioner i Thai-tema kan handa om att djungelvandra eller besöka buddistiska tempel.

Peters lärarlön är bra i Thailand men vore svår att leva på i Sverige, berättar han. Den räcker däremot till ett gott liv på Koh Lanta.

– Fördelarna med att jobba här väger förstås över. På fredagar slutar vi klockan tolv. Då kan man gå direkt ner till stranden, vilket ju är oslagbart.

Att Peter och Mira stormtrivs på Koh Lanta är tydligt. Båda kommer sakna Thailand när de återförenas med familjen i Malung efter terminens slut.

– Det är ett oerhört säkert resmål. Mira kan själv gå till skolan utan att jag är med. Man behöver aldrig tänka på

att något skulle kunna hända.

Trots att turismen blivit den största inkomstkällan förblir Koh Lanta lokalbefolkningens ö med färgstarka marknader och små moskéer mitt i turistområdena. Något Peter uppskattar mycket.

– Jag gillar det lokala småskaliga samhället på ön. Folk tar verkligen hand om varandra här.

Efter mötet med Peter och Mira går jag ut till huvudvägen. Där ser jag en tuk-tuk, en motorcykeltaxi, vars baksida har dekorerats med världens starkaste björn – Bamse. Att svenskarna och thailändarna på Koh Lanta verkar komma bra överens är ganska uppenbart. ●

Fem saker att göra på Koh Lanta

➞ Mu Koh Lantas nationalpark Vandra genom tät regnskog till sydspetsen av Koh Lanta. Se upp för väskknyckande apor. Stränderna kring fyren Lanta Lighthouse är en unik plats.

➞ Four Island Tour

Dagsturen till fyra öar utanför Koh Lanta är en klassiker. Snorkla runt Koh Rok, Koh Kradan och Koh Ngai och simma genom spännande grottan Emerald Cave. Många arrangörer, till exempel: thefourislands.com

➞ Matlagningskurs

Lär dig att laga genuin thaimat och mixa proffsiga drinkar nära stranden. Verksamheten möjliggör volontärorganisationen Lanta Animal Welfare som hjälper skadade djur.

Mer info: timeforlime.net

➞ Old Lanta Town

Koh Lantas äldsta stad har traditionell bebyggelse och butiker med atmosfär och personlig touch, som The Hammock House som säljer fina hängmattor. Den färgstarka helgmarknaden på söndagar är en kulturell upplevelse.

➞ Vandra med elefanter Nära Mu Koh Lantas nationalpark vid sydspetsen av ön finns ett elefantläger där man av etiska skäl avstår från att rida på elefanterna och i stället erbjuder djungelpromenader och närkontakt med de stora djuren.

Mer info: followinggiants.net

Resfakta Koh Lanta

➞ Att resa dit: Krabis nyutbyggda flygplats ligger 1 timme och 45 minuter från Koh Lanta. TUI, Ving och Apollo har charterresor till Koh Lanta, då all transport ingår.

➞ Prisnivå: Klart lägre priser än i Sverige och även en bit under större thailändska resmål som Phuket. I Forex semesterindex har Thailand prisnivån 28 där Sverige är 100.

➞ Ta sig runt: Många hyr lätt motorcykel. Tuk-tuk (trehjulig motorcykeltaxi) är annars lite säkrare.

➞ Läs mer: Facebookgrupperna Vi som älskar Koh Lanta och kontot Kim Wadström (journalist bosatt på Koh Lanta) ger de mest handfasta tipsen och man får vanligen svar på allt man undrar över.

Från elefantlägret Following Giants på södra Koh Lanta kan man gå djungelpromenader med elefanter.

En välkomnande skylt på Kantiang Bay.

Bamse – en folkkär figur även på Koh Lanta.

TEXT: STEFAN JOHANSSON FOTO: CURT-ROBERT LINDQVIST

BARA SMÅ LÄTTA MOLN på en klarblå himmel. Knappast något att rapportera om när vi går nerför trapporna till världens största UFO-arkiv.

Här höjer väl Anders Liljegren bara på ögonbrynen av en närkontakt av tredje graden.

– Nej, vi analyserar och arkiverar alla rapporter där folk har gjort UFOobservationer. Nu är vi uppe i 20 000 händelser bara i Sverige, säger Anders. Anders Liljegren, 72, visar runt

i Archives for the Unexplained i Norrköpings underjord: fyra hyllkilometer av rapporter, vittnesmål, böcker, tidskrifter, videoband och filmer om sådant som inte riktigt går att förklara.

– En del kanske får en förklaring i framtiden, då till exempel ett fenomen i en skog förklaras med att en skogsarbetare var där och arbetade den natten, säger Anders och öppnar ytterligare en dörr i UFO-katakomberna.

Det som ser ut som ett sjuttiotalsgrått statligt arkiv med massiva hyllor

som skjuts isär med stora rattar är till brädden fyllt med berättelser om mystiska händelser, ljusfenomen på himlen, blixtsnabba, tefatsliknande farkoster i skyn och märkliga figurer på nattligt besök i trädgården. Typiska aliens, alltså. Som vi tror att de ska se ut.

– VISSA AV RAPPORTERNA går inte att avfärda som meteorologiska fenomen, flygplan på en natthimmel eller önsketänkande. De går inte att förklara, säger Anders Liljegren.

Anders Liljegren visar runt i Archives for the Unexplained i Norrköping, med fyra hyllkilometer av UFO-rapporter.

I arkivet finns uppgifter om 20 000 UFO-observationer – bara i Sverige.

Han ler lite hemlighetsfullt, men samtidigt anar man en viss skepsis mitt i fascinationen för det oförklarliga. Anders låter rapporterna tala för sig själva, även om han läser dem med en kritisk blick.

– Jag är en nörd, visst, och har alltid varit fascinerad av rymden och tanken på att det kan finnas andra civilisationer än vår. Men vi är seriösa och tar det här på största allvar, säger han.

Det kanske är överflödigt i sammanhanget att fråga Anders om han tror att det finns liv på andra planeter. Men vi frågar ändå.

– Klart det gör, säger han inte helt oväntat. Det finns myriader av livsformer i … ja, kanske i parallella universum. Det behöver inte vara

i rymden som vi känner den. Men det finns andra intelligenta livsformer.

Anders berättar om några UFOrapporter på närmare håll. Här på jorden. Utanför Norrköping, till exempel.

– DET VAR 23 AUGUSTI 1967 och kallas Kolmården-fallet. Ett ungt par i 15-årsåldern såg ett ljussken som rörde sig i horisonten. Tjejen berättade att hon på natten såg en apliknande figur, 80–90 centimeter lång, i trädgården hemma, berättar Anders.

Enligt rapporten, som en ufolog gjorde, sågs ett ljussken hela natten och på morgonen hittade tjejen och hennes familj äpplen med ”konstiga” bitmärken på marken.

– En mycket intressant rapport. 2015, eller om det var 2016, letade en ufolog upp tjejen och frågade om det var hon som var med om det oförklarliga den natten 1967. Jodå, det var hon. Vi bjöd in henne till arkivet och hon kom hit och berättade historien. Inte bara det: hon gjorde teckningar också.

Hon var, som man betecknar det i ufologin, med om en närkontakt av tredje graden, och det var tio år innan Steven Spielbergs filmklassiker Närkontakt av tredje graden.

– Jag tror henne, säger Anders Liljegren. Historien har inga luckor eller kryphål.

Kolmården-fallet är viktigt i den svenska UFO-historien, precis som Vilhelmina-fallet då en familj vid halv

”Vissa av rapporterna går inte att avfärda som meteorologiska fenomen, flygplan på en natthimmel eller önsketänkande. De går inte att förklara.”

Är

det månne så här utomjordingar ser ut?

ett på natten den 4 mars 1967 såg två föremål sväva över gården. Oförklarligt, enligt ufologerna. Samma analys gjordes efter det som hände vid Lergravsviken på nordöstra Gotland 5 augusti 1957.

– Erik Åkerberg, kommissarie vid Visbypolisen, och hans fru såg vid tiotiden på kvällen två farkoster som han liknade vid ett par diskusar till formen. Ufologen Gösta Rehn och militären har utrett deras rapport, men kom till slutsatsen att det inte gick att förklara fenomenet.

Fallet har fascinerat Anders Liljegren så mycket att han åkte till Lergravsviken på 1980-talet.

– Jag vallfärdade dit. En riktig rysare

att vara där observationen gjordes. En klassisk UFO-plats.

EN SKRÖNA DÄREMOT var Domstensfallet 1958, då två män natten mot 20 december vittnade om att de först såg ett ljussken och sedan en farkost. Därefter ska ”tre–fyra konstiga varelser” tagit tag i dem. Den ene mannen lyckades slå sig fri, kasta sig in i bilen och skrämma bort varelserna genom att tuta.

– De hade läst serien om rymdhjälten Tom Trick i Hemmets Veckotidning och ljög ihop en historia. Men tidningarna gick på den, säger Anders.

Bland alla rapporter i arkivet om

farkoster och ljussken finns också vittnesmål om parapsykologiska fenomen och berättelser från folk som sett Jungfru Maria uppenbara sig.

– Vi bevarar rapporterna för eftervärlden, säger Anders Liljegren.

När bevarandet är över för dagen går han hem och varvar ner med sin hobby.

– Jag följer 27 000 stora fartyg. Var och när de byggdes, hur de trafikerar världshaven och när de skrotas. Varför? För att det är kul. Jag är ju nörd. ●

UFO-fakta

➞ UFO-arkivet startades i en liten lägenhet i Södertälje 1973. Sex år senare flyttades arkivet till Norrköping. 2013 bytte man namn till Archives for the Unexplained, AFU.

➞ AFU har fyra hyllkilometer handlingar i 15 olika källarlokaler i Ljura-området i Norrköping.

➞ UFO-rapporter, där folk tror att de sett något oförklarligt, tas emot av organisationen UFO Sverige. Efter utredning skickas de till AFU för arkivering.

➞ Den första svenska UFO-vågen kom efter andra världskriget. Många hade sett ”spökraketer”, som troligen var nazisternas V1-eller V2-bomber. Ett exempel var Bäckebobomben, en V2-bomb som exploderade i luften och kraschade i Bäckebo norr om Nybro den 13 juni 1944.

➞ UFO-världens ”heliga Graal” är Roswellincidenten, där det påstås att ett rymdskepp kraschade i Roswell i den amerikanska delstaten New Mexico 1947, och där konspirationsteoretiker hävdar att militären sedan gömde de döda utomjordingarna.

➞ I USA ändras nu begreppet: UFO, Unidentified Flying Object benämns hädanefter som UAF, Unidentified Aerial Phenomena. Director of National Intelligence, DNI, sade nyligen i en rapport att 143 av 144 rapporter mellan 2004 och 2021 är ”oförklarliga”.

Anders Liljegren läser UFO-rapporter med kritisk blick. Men vissa observationer har faktiskt inte gått att förklara.

”Jag vallfärdade dit. En riktig rysare att vara där observationen gjordes. En klassisk UFO-plats.”

En av arkivets tiotusentals rapporter.

Kulturkoll

Designvärldens rockstjärna

Louis Ghost finns i många färger. Klubbad på Malmös auktionsverk för 2 000 kr, nypris 4 040 kr.

En klassiker, citruspressen från Alessi, klubbad på nätauktion för 850 kr.

Golvlampan Gun M16, med en automatkarbin som lampfot, formgavs för Flos 2005. Såld på Stockholms Auktionsverk för 14 000 kr.

MOTORCYKLAR och vindturbiner. Glasögon, skor, hörlurar och resväskor. Byggnader och hotellinredningar. Och några av världens mest spektakulära båtar, bland annat yachten Venus som kostade 105 miljoner euro att bygga men aldrig hann bordas av beställaren, Apples grundare Steve Jobs. Det finns knappast någon designdisciplin som inte fransmannen Philippe Starck bemästrar, men det uppdrag han kanske har lyckats allra bäst med är sig själv. Inspirerad av konstnären Andy Warhol insåg den unge kreatören i slutet av 70-talet att han, precis som Warhol, skulle kunna göra sig själv till ett ironiskt varumärke. Och kombinationen av tajming och talang var perfekt. Hans strömlinjeformade design med humoristisk knorr låg i tiden och han bjöd generöst in media för att

Piedestal, designad 1999, klubbad på Auctionet för 1 600 kr.

missionera om demokratisk design till rimliga priser och levererade citat som:

– Det finns inget arbete i mitt liv, bara lek, nyfikenhet, generositet och visioner.

Starcks stora genomslag kom 1983, när han inredde president François Mitterrands privata våning i Élyséespalatset. 1985 skapade han inredningen till Café Costes i Paris, vars stolar blivit lika kända som kaféet, 1988 den komposterbara lampan Miss Sissi för Flos, 1990 den ikonklassade juicepressen för Alessi och 1999 hotellet St Martins Lane i London. Sedan dess har det blivit många hotell, bland annat kedjan Mama Shelter med Starck-typisk mix av vilda mönster, starka färger och överraskande detaljer – en interiör som bjuder in till att leva, leka och trivas. Men för de flesta är han nog mest känd för sina plaststolar för Kartell som The Ghost Chair, en modern barockstol i transparent plast

och The Masters Chair, en hyllning till Arne Jacobsen, paret Eames och Eero Saarinen.

2014 ritade Philippe Starck en av världens största segelbåtar, A, för den ryske oligarken Andrej Melnitjenko. Ett uppdrag som kan tyckas stå i motsats till att han säger sig vara ”en politisk, etisk och ekologisk designer” och inte samarbetar med företag inom olja, tobak, spel eller alkohol. Å andra sidan kanske allt var en ironisk pr-kupp. Man kan aldrig vara säker med en man som döper sina barn till Ara, Oa och K. ●

En av världens största och lyxigaste yachter, A, formgiven för varvet Nobiskrug och oligarken Andrej Melnitjenko. Båten är 143 meter lång och anpassad för 20 gäster och en besättning på 54 personer.

Philippe Starck 2018.

FOTO: MONDINO/STARCK

Smaker från Ukraina

Kocken, matskribenten och författaren Olia Hercules kommer från Ukraina men har sedan länge en framgångsrik karriär i Storbritannien. I dag arbetar hon för att skapa opinion för och samla in pengar till dem som drabbats av kriget i hennes hemland. När hennes bok Mamusia – det ukrainska köket nu släppts i en ny upplaga går vinsten till flyktinghjälpen i Ukraina.

”Min morbror blev ofta tillfrågad av sina ryska vänner om ’det är sant att ukrainare äter borsjtj tre gånger om dagen?’ Han svarade: ’Om ni kunde göra en riktig ukrainsk borsjtj skulle ni gå upp på natten och äta den’.”

RECEPT: OLIA HERCULES FOTO: KRIS KIRKHAM UR BOKEN: MAMUSIA – DET UKRAINSKA KÖKET (BONNIER FAKTA)

Borsjtj – ukrainsk rödbetssoppa

4 portioner

Ingredienser:

• 200 g rödbetor, skalade och skurna som tändstickor

• 200 g potatis, skalad och hackad

• 2 msk solrosolja

• 1 gul lök, finhackad

• 1 morot, skalad och grovt riven

• 1 röd paprika, urkärnad och hackad

• 1 msk tomatpuré

• 1 bifftomat (utan skinn), grovriven

• 1⁄2 litet vitkålshuvud, strimlat

• 1 burk à 400 g röda kidneybönor, sköljda och avrunna

• havssalt och nymalen svartpeppar

Buljong:

• 500 g oxsvans eller fet revbensstek

• 1 gul lök, skalad men hel

• 1 lagerblad

• 2,5 liter kallt vatten

Till servering:

• 1 dl gräddfil

• 1⁄2 knippa dill

Gör så här:

1. För att göra buljongen, lägg i kött, den hela gula löken, lagerblad och vatten i en stor kastrull. Salta vattnet lätt och låt det puttra på svag värme i 1 timme. Skumma av med sked då och då

2. Lägg i rödbetor och potatis i buljongen, salta och peppra väl och låt puttra på låg värme i 30 minuter.

3. Hetta under tiden upp solrosolja i en stekpanna. Tillsätt gul lök och morot och fräs på medelvärme under omrörning

i ungefär 5–7 minuter, eller tills moroten är mjuk och börjar karamelliseras. Det här är en typisk ukrainsk soffritto-teknik som kallas smazjennja eller zazjarka.

4. Tillsätt paprika och tomatpuré i stekpannan och låt det puttra i 2 minuter, lägg sedan i den färska rivna tomaten, rör och reducera en aning innan det förs över till buljongen.

5. Lägg slutligen i den rivna vitkålen och bönorna i buljongen och koka i 7 minuter tills det är genomkokt.

6. Servera med klickar av gräddfil och hackad dill.

Chili- och vitlöksgurka 2 portioner

Ingredienser:

• 300 g färska smågurkor eller vanlig gurka

• 5 g fint havssalt

• 2 tsk socker

• 4 tsk vitvinsvinäger eller cidervinäger

• 1 röd chili, skivad

• 2 vitlöksklyftor, krossade

• 2 msk oraffinerad solrosolja

• 1 msk hackad persilja

• 1 msk hackad dill

Gör så här:

1. Skiva smågurkorna eller gurkan på längden i 8 långa klyftor.

2. Mixa salt, socker, vinäger, chili och vitlök tillsammans, blanda i smågurkorna eller gurkan och låt det marinera i kylen i 30 minuter.

”Det här är en väldigt lätt och välsmakande sommargurka. Vi brukade äta den som sallad, men den passar också bra som röra – hacka helt enkelt gurkan i stället för att skiva den. Vi använder egentligen inte den långa gurksorten i Ukraina, våra är alltid knubbiga och knottriga.”

”Maten förenade familjer”

– Båda mina föräldrar är fantastiska matlagare. Vissa saker av det min mamma gör i köket har jag säkert 15 år kvar innan jag lärt mig. Det var enkelt att älska mat redan från ung ålder, men jag var inte intresserad av att laga den. Intresset föddes under en språkresa till Italien när jag var 19 år. Alla mina studiekamrater var så duktiga på att laga mat, och det blev en stor inspiration. Inte minst för att jag såg hur maten förenade familjerna, precis som hemma i Ukraina.

Hur skulle du beskriva det ukrainska köket?

– Det finns förstås en del rätter som folk känner igen, som borsjtj. Men det är väldigt stor

3. Ringla olja över och strö över de hackade örterna strax innan servering.  variation mellan regionerna. Uppe i norr har du skogar med vilt och svamp och i söder har du nästan ett medelhavsklimat med stora tomater, enorma vattenmeloner och persikor som nästan ramlar ner i huvudet på dig från de dignande grenarna. Det påverkar förstås matlagningen. Men en ingrediens som finns överallt är en riktigt fet gräddfil, samt kefir, och dill. I söder använder vi även mycket basilika och koriander och en oraffinerad rapsolja som är väldigt speciell. Du har skrivit ett nytt förord och tillägnar boken alla mammor i Ukraina, varför då?

– Mamma inspirerade mig enormt att uppskatta mat, och det finns så många döttrar och söner som har en koppling till sin mamma genom mat-

lagningen. Och jag är ju en mamma själv – så jag förstår och känner allas smärta i det som händer i Ukraina nu.

Vi har tre exemplar av ”Mamusia – det ukrainska köket” som vi lottar ut bland dem som svarar rätt på frågan: Huvuddelen av Europas fjärde längsta flod flyter genom Ukraina. Vad heter floden?

1. Dnepr X. Volga

2. Elbe

Mejla svaret tillsammans med ditt namn och adress till vinn@kombispel.se. Döp mejlet till ”Ukraina”. Eller skicka ett vykort till Tidningen Kombi, ”Ukraina”, Box 995, 162 12 Vällingby.

OBS! Senast den 31 januari vill vi ha ditt svar.

Hallå där Olia Hercules, hur väcktes ditt intresse för matlagning?

En ständig BILJAKT

I mer än ett halvt sekel har Ingemar Gustafsson i Smålandsstenar köpt och sålt amerikanska bilar. Närmare 5 000 har det blivit under årens lopp. I år fyller han 75 men är fortfarande ständigt på jakt efter fina bilar och bra affärer.

TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: PATRIK OLSSON

RING … RING!

”Ingemars USA-bilar.” ”Hej, jag ringer från tidningen Kombi. Är det Ingemar jag pratar med?”

”I egen hög person.”

”Vi vill komma och intervjua dig. Funkar onsdag nästa vecka?”

”Ja. Men jag vill stämma av på tisdag eftermiddag. För dyker det upp en bra bil, då åker jag. Om det så är till Jokkmokk.”

Förstås! Vilken affärsman med självaktning låter en futtig tidningsintervju gå före en bra affär?

JUST DENNA ONSDAG blev Ingemar Gustafsson kvar på kontoret i Smålandsstenar. Kvällen innan hade han åter-

Ingemar Gustafsson framför sin bilhall, på huven till en Desoto Fireflite -56.

Ingemar Gustafsson

Årsmodell: 1948.

Bor: Smålandsstenar.

Gör: Bilhandlare.

Familj: Gift med Agneta, två döttrar, två barnbarn.

Intressen förutom bilar: Trädgårdsarbete och svampplockning. Bästa amerikanska stad: Stevensville, Maryland (med cirka 7 500 invånare). vänt från Skåne, efter en typisk dag i hans liv.

– Jag hittade en Ford Mustang i Lund på nätet, så en kompis och jag tog biltransportbilen och åkte ner. Kopplingen var sämre än ägaren uppgett, men han sänkte priset. På hemvägen plockade vi upp ett flipperspel vi haft på reparation i Hässleholm. Jag är nöjd, jag gjorde en affär som jag kan tjäna några tusenlappar på, fick hem flipperspelet och hade en rolig dag, berättar han.

HANS GULA BILHALL på uppemot 1 200 kvadratmeter har växt till att bli Smålandsstenars största turistattraktion. Hit kommer bilälskare för att njuta av fläskiga 50- och 60-talsamerikanare eller pampiga Rolls-

Royces och Bentleys likväl som udda rariteter som en Ford Anglia med ett ”continental kit” i aktern, alltså ett reservhjul utanpå bagageutrymmet.

Allt började tidigt 70-tal. En kompis till Ingemar som jobbade på en bilskrot i New York tipsade om en Dodge cabriolet som kostade 1 000 dollar.

– Dollarn stod i 4,20 och en båttransport kostade 1 000 kronor, så jag bad honom att slå till, berättar Ingemar.

Det gav blodad tand. Den 4 oktober 1973 tog han för första gången flyget till New York för att köpa bilar. Ett svenskt pensionärspar som bodde i stan hjälpte honom – inte minst med språket, Ingemar hade bara gått sjuårig folkskola och engelskan var knackig. De gick runt på stormarknadernas

parkeringar och satte lappar på de bilar de ville köpa. En affärsmetod som han senare tog med sig till South Carolina och Virginia, fattigare och varmare stater med billigare bilar och fler cabrioleter.

– Vi fick snabbt ett gott rykte. Folk visste att den där svensken betalade bra och inte tjafsade när affären skulle göras upp.

Under många år bar det av till USA i april och oktober, när flygbiljetterna var som billigast. Som mest importerade Ingemar 180 bilar per år. Nu är det slut med det.

– Dollarn står i över 10 kronor och det kostar 25 000 att frakta hem en bil. Dessutom är det mycket arbete, ska jag ta hem 180 bilar krävs det att någon

”Folk visste att den där svensken betalade bra och inte tjafsade när affären skulle göras upp.”

Från vänster: En Bentley -59, en Rolls-Royce -59 och Hudson Pacemaker 1950. 3 av 47 skönheter hos Ingemars USA-bilar.

Många av bilarna har fotograferats, och lugna kvällar plockar Ingemar gärna fram ett album och kollar.

En bild från 1973 med en nyimporterad Chevrolet Impala -60.

åker till Göteborg nästan varje dag för att hämta dem i hamnen.

Affärer blir det ändå så att det räcker och blir över.

– Förra året sålde jag 170 bilar. Få byter in, så jag hade köpt in 150 av dem. Det blir nästan en affär om dagen. Ingemar knappar in en spellista och i bilhallen strömmar musik med Chuck Berry, Elvis och andra hjältar när han ska visa runt i bilparken som han värderar till fem–sex miljoner kronor. Direkt utanför kontoret står en gulbeige Chrysler New Yorker från 1950, som ägts av presidenthustrun Eleanor Roosevelt. En bit bort öppnar han luckan till det pimpade bagageutrymmet på en Buick -61. På väg mot de amerikanska hemmafruarnas favorit Nash Metropolitan visar han upp den jättelika motorn på 440 kubiktum (7 liter) i en giftgrön Dodge Magnum. Som final bjuder han på en åktur med provkörning i en Cadillac Coupé från 1960. Tillbaka på kontoret kastar han ett öga på det signerade porträttet av Elvis och Priscilla Presley som han fått av den svenske rockstjärnan Little Gerhard. På plats i kontorsstolen kollar Ingemar Blocket och andra bilsajter. Alltid på jakt efter en bra affär.

– Det här livet passar mig. Jag har på äldre dagar även lärt mig att jag har adhd, XL gånger två. Det förklarar en del.

Vad är grejen med att handla med bilar?

– Det finns en tjusning och en spänning. Att våga köpa en osedd bil i Luleå eller att skicka 250 000 kronor

till en person jag aldrig träffat. I veckan gjorde jag fin vinst på en aktieaffär. Men jag hade mycket hellre sålt en bil till, även om vinsten varit lägre. Och varför just amerikanska bilar?

– Det är mitt intresse. Jag kan heller inte tillräckligt mycket om vanliga bilar och de köparna är mer besvärliga. Om jag ska sälja en Volvo V90 kommer en massa frågor om kamremmar, dragvikt och annat. Säljer jag en amerikanare kan jag berätta att den droppar lite olja från växellådan och få svaret ”vilken amerikanare gör inte det?”. Vad säger du om dagens amerikanska bilar?

– Det är inga amerikanska bilar. Jag körde en Tesla i helgen. Det är en fin bil med en massa knappar och grejer och den går att köra utan att man håller i ratten. Men jag gillar det inte, jag vill höra motorljud och vill ha en nyckel, en ratt och en växelspak.

UNDER ÅREN HAR Ingemar Gustafsson fått parera en del konjunktursvackor. På 1990-talet fick han börja importera stora jeepar och pickuper från Tyskland. I dag är det tyskarna som vill köpa av Ingemar.

– Men jag vill helst inte exportera, då kommer bilarna aldrig tillbaka. Jag vill att de ska rulla på svenska vägar. Då kommer de dessutom ofta tillbaka till mig, det är många bilar som jag har sålt både två och tre gånger …

Reportaget började med ett telefonsamtal. Två dagar efter intervjun är det Ingemar som ringer.

– Du måste berätta att detta inte varit möjligt utan min fru Agneta. Hon har inte bara stått ut med mig och stöttat mig. Hon har kört bilar på nätterna, väntat på mig i bilen i USA och skött bokföringen för att nämna några saker. Jag vill också tacka Elofsson som jobbat här i över 25 år som säljare och rekonditionerare. ●

Buick Limited coupe 1958.

Ingemars 3 favoritbilar

”Jag vill helst inte exportera, då kommer bilarna aldrig tillbaka. Jag vill att de ska rulla på svenska vägar.”

Chrysler New Yorker cabriolet 1948.

Chevrolet Impala coupé 1958.

Ingemar visar upp sig i en Cadillac Coupé -60.

I bilhallen finns en samling av föremål från Coca-Cola. Här i soffan sitter Ingemar ibland och njuter, ofta med country och rock i bilhallens högtalare.

Inspiration

LADDA FÖR KYLA

Batteridriven värmeväst för väntans tider vid busshållplats och hockeyrink. Ett 10 000 mAh uppladdningsbart batteri medföljer. Finns i dam- och herrstorlekar hos chione.se, 1 995 kr.

NATURLIG VÄRMEKÄLLA

Lika användbar till jobbkavaj som utomhusaktivitet. Tröjan av merinoull värmer och andas. Icebreaker, 799 kr.

MODERNA MOONBOOTS

Vattentäta, inbyggt snölås, sula med rejält grepp och foder som håller dig varm ner till -30. Inte konstigt att Powerboots blivit skidnördarnas favorit. Intersport, 1 199 kr.

FINGERFÄRDIGT

Bäst värmeisolering får du med ett par tunna fingervantar under handskarna. Dessa av merinoblandning, Helly Hansen, 350 kr.

ÄKTA FUSK

Mössa av mocka- och pälsimitation från Stand Studio, 1 500 kr.

MAXA FÖR MINUS

Det lönar sig att välja kvalitet när kung Bore slår till. Rätt klädd blir hundpromenad och snöskottning kanske inte ett nöje, men i alla fall uthärdligt.

FÖR FRUSNA RUMPNISSAR

Ett extra lager där det behövs som mest. Dunkjolen finns också i svart hos Fjällräven, 2 499 kr.

FÖR FOTFOLKET

Strumpor med inbyggda värmeelement håller frusna fötter varma i upp till åtta timmar. Set med knästrumpor och Bluetooth-kompatibla batterier från therm-ic.com, 3 000 kr.

Slitstarkt ytskikt och varmt ullfoder från Hestra, 895 kr.

Vinn!

NORGEHISTORIA

Ylletröjan med traditionellt mönster är en outslitlig klassiker. Unisexmodell från Dale of Norway/Naturkompaniet, 2 799 kr.

AV: CHRISTINA BILD

HANDPLOCKAD

HITTA ORDEN

HITTA ORDEN!

Sök och ringa in orden och namnen från idrottens värld. De 4 överblivna bokstäverna ger ytterligare ett ord. Orden hittar du både vågrätt, lodrätt, diagonalt och baklänges.

Sök och ringa in orden och namnen från idrottens värld. De fyra överblivna bokstäverna ger ytterligare ett ord. Orden hittar du både vågrätt, lodrätt, diagonalt och baklänges.

VINSTER

De fem först öppnade rätta lösningarna vinner 5 st Glädjelotten. Skriv ordet från de gula rutorna på ett vykort och posta till Kombispel, Box 995, 162 12 Vällingby senast den 31 jan. Eller mejla vinn@kombispel.se, döp mejlet till Kombikryss jan, och glöm inte att skriva ditt namn och din adress. Vinnare och lösning hittar du på hemsidan: kombispel.se/kombi

Vinsterna skickas ut per post.

Kombi tipsar

40 år på scen

Swing it!

➞ LUND 4–5 februari. Dansen lindy hop, även känd som jitterbugg, skapades i Harlem i New York under 1930-talets storbandsera och liknade ingen dans man tidigare hade sett. Nyfikna kan bege sig till Lund denna februarihelg där det arrangeras en tvådagars nybörjarkurs i lindy hop. Dansen är för övrigt en föregångare till den svenska buggen. Mer info: heptown.com

TROLLHÄTTAN 26–28 januari. I höstas firade Galenskaparna och After Shave 40 år som artister. Anders Eriksson fick uppenbarligen inte nog utan fortsätter med en egen jubileumsshow på Albert Kök Hotell & Konferens i hemstaden Trollhättan. Vågar man gissa att Roy från Macken dyker upp?

➞

Det rockar på Macken. Trollhättans roligaste, Anders Eriksson, går loss på gitarr.

SNÖIG FARTFEST

➞ ÖSTERSUND 21–22 januari. Snön kommer att spruta och adrenalinet vara på topp när Arctic Cat Cup går av stapeln i Östersund. Det handlar om Europas största och en av världens äldsta skoter-

BOKSLÄPP

Vofför gör di på detta viset?

➞ Hur väl känner vi egentligen människans bästa vän? Hundar gör ju så märkliga saker ibland. Äter gräs och bajs, till exempel. I nya boken Hundens hemligheter ger Per Jensen, professor i etologi, oss nya och oväntade insikter om hundars märkliga vanor utifrån den allra senaste forskningen. Förlag: Natur & Kultur

crosstävlingar – som dessutom firar 50-årsjubileum i år. Tävlingen körs på motorstadion i Östersund och är också starten på årets europeiska serie. Mer info: arcticcatcup.com ●

”Mello är en del av mig”

➞ Hallå där Henric von Zweigbergk, legendarisk studioman för Melodifestivalen under 18 år. Hur känns det nu när årets cirkus drar i gång igen den 4 februari?

– Det är alltid tråkigt att sluta, men det har varit väldigt roliga år – och det var där jag träffade min fru. Vad har varit roligast?

– Mötena med publiken ute på arenorna i Sverige, och att det är live. Folk har varit så glada över att vi varit där. Bästa minnet?

– Det är många fantastiska ögonblick. Ett av dem är när Loreen vann med Euphoria i Globen 2012. Det kändes redan från början att hon skulle vinna Eurovision. Vad är det värsta som hänt?

– Vid Andra chansen i Nyköping 2012 när ljudet i arenan tystnade. Det tog nästan tre nummer innan vi fick tillbaka ljudet. Det var inget som märktes i tv, men publiken på plats hörde ingenting.

Vilken akt har du tyckt varit bäst genom åren?

– Eric Saades nummer har alltid varit påkostade och spektakulära. Även Danny Saucedos. Loreens vinnarakt var ju magisk i sin helhet. Annars gillar jag personligen de lite mer folkliga numren, som Owe Thörnqvists Boogieman blues 2017.

Följer du Mello fortfarande?

Firar med musik

– Den har blivit en del av mig. Jag följer den på tv och tittar på produktionen. Jag känner de flesta som jobbar där, och gläds när det går bra.

Vad gör du i dag?

➞

VANSBRO 21 januari. Bakom rubriken Vansbro Musikhuvudstad 2023 står bandet Svenne Rubins, som inleder året med en konsert på Vansbro Teater. Man passar också på att fira den av bandet instiftade Epa-traktorns dag. Mer info: visitdalarna.se

– Jag driver ett gym och konsultar för event och tvsändningar, som Alla tiders hockeygala och Alla mot alla med Filip & Fredrik. ●

FOTO: ROGER STRANDBERG

Ingen vanlig skoterutflykt.

FOTO: HASSE ERIKSSON

Från Harlem till Lund.

FOTO: OSCAR PERSSON

Svenne Rubins firar Epa-traktorns dag.

Baksidan BRIOCHE

”Nu bakar vi och det gör vi i en degberedare!”

TILL 2 BRÖD

• 25 g torrjäst

• 75 g ljummet vatten

Foto: Freddy Billqvist

1. Blanda alla ingredienser till degen förutom smöret i degberedaren och kör 4–5 minuter till en smidig deg. Plasta bunken och låt degen jäsa cirka 45 minuter i kylen.

2. Tärna smöret och blanda ner lite i taget i degen tills allt smör har jobbats in ordentligt.

3. Plasta in degen och låt vila i kyl över natten.

4. Dela upp degen i tolv mindre bitar

• 575 g vetemjöl special

• 60 g strösocker

• 2 ½ tsk salt

• 6 stora ägg

• 300 g rumstempererat smör

• 1 ägg till pensling

och knåda till små minibröd, packa dem i två brödformar.

5. Jäs till dubbel storlek, cirka 2 timmar. Låt brödet avgöra jästiden, har du kallt hemma tar det extra lång tid. Jag har ett skåp under min ugn där det alltid är lite varmare, perfekt till jäsning. Sätt ugnen på 175 grader.

6. Pensla bröden med ägg och grädda dem 25–30 minuter.

7. Ta bröden ur formen och låt svalna.