SAMTID: CIVILKURAGE

INSPIRERANDE CIVILKURAGE

Se filmklippet på Mamoudou Gassamas hjältedåd, när han räddar en liten pojke som hängde på utsidan av en balkong på fjärde våningen i Paris: Youtube:youtu.be/ WISmbOw_bMk

Civilkurage efterlyses!

Nästan alla har vi dagdrömt om att en gång få bli en riktig hjälte. Att helt orädd rycka in, uträtta ett tappert stordåd och kanske rädda livet på någon annan. Ändå är det få som ingriper när det äkta modet verkligen behövs. Så när civilkurage är viktigare än någonsin, kan vi lära oss att träna upp det?

text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY

Tänk om man någon gång fick chansen att göra som Mamoudou Gassama.

Det var han, en 22- åring från Mali, som en dag i Paris år 2018 såg en liten pojke som hängde på utsidan av en balkong på fjärde våningen.

Och vad gjorde Mamoudou – ställde sig på gatan och förfasade sig som alla andra? Nä, han klättrade helt enkelt upp längs fasaden, balkong för balkong, och räddade barnet. För detta fick han hjältestatus, franskt medborgarskap, guldmedalj av presidenten och erbjudande om jobb i brandkåren. Hans insats är av en kaliber som får armhåren att resa sig.

Inte många av oss har vad som krävs för ett sådant ingripande. Att Mamoudou visste sig ha förmågan var avgörande för hans agerande. Det är en viktig faktor när det gäller att visa civilkurage: att veta att man kan. Det gäller såväl livräddning som att säga ifrån om missförhållanden på arbetsplatsen.

Civilkurage, alltså att hävda ståndpunkter eller agera utifrån vad man anser vara rätt även om det kan betyda personlig risk, är något de flesta hyllar. Men vi har ofta en överdriven bild av vår egen

NYPREMIÄR

PREMIÄR NOVEMBER

PREMIÄR NOVEMBER NYPREMIÄR

PREMIÄR OKTOBER

PREMIÄR DECEMBER

beredskap att gripa in. Och där kan vara många hinder: lojalitet, grupptryck, rädsla för repressalier eller för att göra bort sig – det är sådant som gör att vi inte säger ifrån till översittaren eller reagerar på sexistiska lustigheter. Hierarkier har stor betydelse. Det kräver mycket mer av en underordnad att kritisera chefens olämpliga uppträdande än tvärtom.

Det kan stå en dyrt att få människor att tappa ansiktet – sådant glöms inte – eller att säga ifrån till stökiga personer på staden. Civilkurage kan slå över i dumdristighet.

”KÅRANDAN” INOM OLIKA yrkesgrupper avhåller också många från att säga ifrån. Att ”skvallra” kan betyda utfrysning och göra jobbet outhärdligt. Och åtskilliga visselblåsare har fått se karriären buklanda. Joe Darby som avslöjade USA:s förnedring och tortyr av irakiska fångar, liksom Julian Assange och Edward Snowden är bara några exempel. Cirkusen kring ”kulturprofilen” Jean-Claude Arnault visade att många i Stockholms kulturliv duckade av lojalitets- eller karriärskäl.

Den så kallade åskådareffekten hör till det som avhåller oss från att ingripa, alltså att ju fler som bevittnar en incident, desto mindre är chansen att en enskild person agerar. Man vill inte vill bli inblandad, tänker att någon annan tar hand om det här, eller så är man osäker om ifall man bedömer situationen rätt. Man vill ju inte göra bort sig. Och ingen märker att just du inte ingriper. De här mekanismerna har den amerikanska psykologiprofessorn Catherine A Sanderson försökt bena ut i boken The Bystander Effect.

Att ingå i en grupp ger en känsla av anonymitet och ansvarsfrihet. Det är också ett skäl till att folk i grupp kan göra saker som de annars aldrig skulle göra, som vid upplopp och plundringar. I skydd av anonymitet är det många som öppnar sina själsliga maskburkar, vilket hoten och hatet i sociala medier vittnar om.

»Civilkurage kan även vara modet att avstå: en nollning eller förnedrande aktiviteter på en kick-off.«

[Civilkurage]

Innebär att ha mod stå för sin mening även när det innebär en personlig risk och förmågan att hålla på sina värderingar, trots vetskap om motstånd från omgivningen. Uttrycket har sitt ursprung i franskans ”courage civil”.

3 X STÄRKANDE LÄSNING

•Öva vardagsmodet med Ingrip! En handbok i vardagligt civilkurage av Frida Ekerlund, Jens Molander och Gustaf Sörnemo (Trinambai). •Att som barn stå upp för sina åsikter eller kompisar är inte alltid lätt, men stöd finns i Vågar du? En bok om civilkurage av Ella Fronczak (Punkt förlag) som är skriven för 9–12-åringar. •Den amerikanska psykologiprofessorn Catherine A Sanderson går på djupet i vad som styr våra beteenden och hur vi kan bli mer benägna att göra ”det rätta” i boken The Bystander Effect. The Psychology of Courage and Inaction (William Collins).

LÄR DIG MER OM VARDAGSMOD

Ungdomsorganisationen Vardagens Civilkurage verkar för aktivt medborgarskap, demokrati och jämlikhet. Bland annat övar man civilkurage genom rollspel – att vara förberedd kan ge betydligt bättre resultat än om man bara följer den första impulsen när man vill ingripa. Mer info:vardagenscivilkurage.se.

»Den så kallade åskådareffekten hör till det som avhåller oss från att ingripa.«

En särskilt obehaglig aspekt av åskådareffekten är att människor på olycksplatser tar fram mobilen och fotograferar. En trafikolycka eller ett drunkningstillbud blir en möjlighet till jag-var-där-skryt på Instagram. Kanske är det tecken på en samhällsanda som präglas av självupptagenhet och egennytta, men mobilhyenor kan numera dömas för olaga integritetsintrång.

Så vad gör du då det plötsligt uppstår en situation där du måste välja mellan att ingripa och vara åskådare?

Som ensamt vittne till att någon till exempel håller på att drunkna är det svårt att bara vända ryggen till eller filma. Då uppstår ett krav på att hjälpa, eller i alla fall kalla på assistans. Är det fler på platsen är risken stor att man dras med av åskådareffekten.

GEMENSAMMA DRAG HOS dem som ingriper är att de känner sig förankrade i sitt omdöme och sina värderingar. Och de är inte konformister, de strävar inte efter att räkna sig till en viss grupp. Faktorer som normer och självbild är viktiga – vilket slags person vill jag vara? Kanske man kan säga att de vägleds av en instinktiv moralisk princip.

En annan aspekt av civilkurage kan vara modet att avstå. Man kan hamna i ett skeende man ogillar, men situationen har gradvis trappats upp från något som verkade harmlöst. Då kan det vara svårt att dra sig ur, vare sig det gäller en nollning eller förnedrande aktiviteter på en kick- off. Rädslan för att eventuellt göra sig löjlig är en stark och farlig kraft.

När man ser någon bli illa behandlad eller något annat som pockar på ingripande är det lätt att handla på impuls. Men det lönar sig att försöka vara förberedd och tänka efter före. Man bör undvika att göra så att den man kritiserar tappar ansiktet. Konfrontation är bensin på brasan. Man kan låtsas uppfatta det rasistiska eller sexistiska uttalandet som ett dåligt skämt, eller ge en kort och personlig anmärkning till varför det som sagts är opassande.

Psykologiprofessor Catherine A Sanderson uppmanar oss att bli moralrebeller, alltså att helt enkelt bli lite bättre människor. Det låter som en god ambition.

Och nu är rätta ögonblicket att sätta i gång. •

MILGRAMS STÖTAR – EN STUDIE I MOD

I början av 60-talet ledde Stanley Milgram vid Yaleuniversitetet den kanske mest kända beteendevetenskapliga studien av lydnad. I vad försökspersonerna trodde var ett inlärningstest lät han dem utdela allt kraftigare elstötar till anonyma offer (som alltså inte fanns). Hela 65 procent av deltagarna lydde försöksledaren också när stötarna skulle ha varit mycket smärtsamma. Metoden stoppades senare, och studien har starkt ifrågasatts. Stanley Milgram påstås ha manipulerat resultaten, och många av deltagarna hade genomskådat upplägget. Det är inte ovanligt att beteendevetenskapliga och socialpsykologiska experiment vid närmare granskning visar sig vila på diskutabel grund.

CIVILKURAGE, I LAGBOKEN

Flera länder har lagar som säger att medborgare har moralisk skyldighet att ingripa när andra människor är i nöd. I Sverige föll förslaget till en handlingsplikts- eller civilkuragelag på problemet att de brottstyper lagen skulle definiera vore olika från person till person. Vi har alla olika förutsättningar för ingripande, vad som vore underlåtenhet för en skulle vara oförmåga hos en annan.

RISKFYLLD RÄDDNING I HISTORIEN

När Hitler i september 1943 beordrade att judar i det ockuperade Danmark skulle deporteras till nazisternas koncentrationsläger organiserades smuggeltrafik till Sverige från fiskelägen på den danska kusten. I oktober transporterade danska och svenska fiskare cirka 7 900 judar till den relativa säkerheten i Höganäs och andra orter. Många vågade eller ville inte bistå judarna, medan andra med risk för livet – och inte sällan mot betalning – gömde dem som sökte fly och hjälpte dem till nattliga överfarter.

DET KAN ALDRIG BLI FÖR MYCKET FAIRTRADE!

Brukar du bli sugen på en kopp kaffe från restaurangvagnen? Tycker du att banan är det perfekta mellanmålet på tåget? Kanske funderar du på att gå och köpa en bukett rosor till någon när du kommer fram? Då kan du samtidigt göra skillnad för odlaren bakom produkten genom att välja Fairtrade-märkt. Vad är grejen med så mycket Fairtrade? Jo, när vi handlar mer, påverkar vi mer. Fairtrade möjliggör en tryggare familjeekonomi, förbättrade arbetsvillkor och hållbara jordbruksmetoder. På köpet kommer handlingskraft. Det kan aldrig bli för mycket Fairtrade, helt enkelt.