7 minute read

MODE I ÅTERBRUK

nästa… VI VET VAD SOM ANGÅR ER MEST JUST NU. VARSÅGOD – MÅNADENS SNACKISAR. NR 10 OKTOBER

REDAKTÖR: ANNA ZETHRAEUS-FALKIRK

Hållbar haute couture på hemmaplan

Visst kan man törsta efter lite modeglamour efter ett drygt år av hemmajobbande i mjukisbyxor. Och den som längtar efter frasande siden och chiffong med skimrande paljetter och guldiga broderier får sitt lystmäte när Nordiska museet i Stockholm öppnar modeutställningen Nordens Paris. En hyllning till det skräddade couturehantverket på varuhuset NK:s franska damskrädderi under 1900-talet. Under haute couturens storhetstid var detta Nordens ledande beställningsateljé med ett nära samarbete med modehusen i Paris. Utställningen skildrar perioden 1902–1966 på NK:s franska damskrädderi och sätter fokus på det högklassiga hantverket i kreationerna. Men inte bara genom att visa upp plaggen utan också skildra yrkesskickligheten bakom med det noggranna arbetet i syateljén.

För att kunna lägga hela pusslet under tidseran och visa tidigare okända kreationer har Nordiska museet i samarbetet med modejournalisten Susanna Strömquist spårat upp privata plagg. Hälften av de hundratalet kreationer är inlån från allmänheten där Sveriges tidiga fashionistas öppnat sina egna garderober och upplåtit dem åt utställningen.

Vilket också gör det till en hållbar haute couture-fest.

Till vänster: svensk couture: Axelbandslös balklänning med paljettgnistrande liv som skiftar i toner från grått till rosa. Beställd av Signe Jürgenthal född Pinna och levererad december 1957.

Denna sida: fransk couture: Dior, Paris, 1959.

FOTO: HELENA BONNERVIER, NORDISKA MUSEET FOTO: KERSTIN BERNHARD, NORDISKA MUSEET

NORDENS PARIS

En modeutställning om NK:s franska damskrädderi under tidsperioden 1902–1966 med plagg, bilder, kuriosa och historia. Var: Nordiska museet i Stockholm. Tid: Öppnar i slutet av september, med försiktighetsåtgärderna i enlighet med FHM:s rekommendationer och pågår ett år. Hitta hit: Djurgårdsvägen 6–16, Stockholm. Ta buss 69 från Tcentralen. Mer info: nordiskamuseet.se.

LANDET LAGOM

– världens mest extrema land

Vi svenskar ser oss ofta som normala och väldigt lagom. Men i World Values Survey, som mäter hur människor lever i olika delar av världen, sticker vi ut som extrema. Inte bara för att Skattemyndigheten är en av de myndigheter vi litar mest på (säg det till en amerikan eller italienare!). Nej, om släkten står för tryggheten i många länder, så står självförverkligande högt i kurs här. Vi är också ”det gudlösa folket.” En knapp fjärdedel av svenskarna tror att Gud existerar. Ur ett globalt perspektiv är det en extrem siffra. Så många av de som kommer hit, oavsett om det är från Afghanistan eller USA, är inte så udda som vi inbillar oss. Sett till mänskligheten är det vi svenskar som är avvikande!

SÅ SMÄLTER DU IN I SVERIGE

5 oskrivna regler (enligt Mustafa Panshiri)

Respektera tider. Middagsinbjudan klockan sex betyder i Sverige att man kommer på exakt utsatt tid. Förbluffande, men sant!

Lär dig säga nja. På många språk är det otänkbart att säga både ja och nej. Men i Sverige vill man gärna nå konsensus, och då kan nja vara ett verktyg. Behärska dig! Självbehärskning är en dygd. Lev ut dina känslor hemma. (Ja, det gäller till och med på begravningar…) Håll avstånd. Inte bara under pandemier. Så vad du än gör, sätt dig inte bredvid någon på bussen om det finns andra lediga platser. Skryt inte! Berätta inte vad du har åstadkommit, flasha inte med din nya lyxiga kostym. Annars kan det bli dålig stämning.

De 15 vanligaste … … efternamnen i Sverige slutar alla på son. Topp tre är Andersson, Johansson och Karlsson.

Mustafa Panshiri, polisen som blev föreläsare är bokaktuell med 7 råd till Mustafa (Volante).

»Att säga till någon ’Var precis som du är’, är inte hjälpsamt!«

År 2015 sökte tusentals ensamkommande ungdomar asyl i Sverige, de flesta från Afghanistan. Polisen Mustafa Panshiri mötte många av dem – och mindes hur det var när han själv kom till Sverige från Afghanistan och hamnade i en kulturell seriekrock. Han började därför föreläsa för ungdomar ute i landet om strategier som funkar, och vad man bör undvika. Och nu kommer boken med de råd han själv önskat att någon hade givit honom.

Du säger att integration handlar om att delvis byta identitet, berätta!

– Ja, man kan i viss grad behöva bli en annan. Från småsaker som att hålla avstånd och prata med små bokstäver – till att ändra åsikt i djupgående värderingsfrågor som jämställdhet och synen på homosexualitet. Eller ta svenskens extrema tillit till stat och institutioner. När jag säger extrem menar jag inte att det är dåligt utan fantastiskt. Men kommer du från ett samhälle där staten kanske har gjort dig riktigt illa, så är det inte konstigt att ha en annan inställning.

Du hade själv en lärandeprocess, vad fick du ”programmera om”?

– I Afghanistan är killar inte rädda för att vara fysiska med varandra. Man kramas, håller varandra i handen och kan sitta i knä. Lite som tjejer gör i Sverige. Här insåg jag snabbt att det inte alls var okej.

Du ger råd om att ändra beteende, kläder, till och med byta namn, varför?

– Att säga till någon ”var precis som du är” är inte hjälpsamt, för i verkligheten accepteras alla sorter och sätt inte fullt ut. Så jag vill bara vara ärlig med att exempelvis förortssvenska är bra, men den fungerar inte i alla miljöer. Att lära sig språket, normer och koder är därför hjälp till självhjälp.

»Jag hatar att bara stå och se snygg ut«

REBECCA FERGUSON

ÅLDER: 37. FAMILJ: Maken Rory, dottern Saga, 3 och sonen Isac, 14 (från tidigare förhållande). BOR: Simrishamn (och London). GÖR: Skådespelare. AKTUELL: I sciencefictionfilmen Dune.

Dags för nya sciencefictionäventyr på film i utomjordisk miljö: Dune. Tillsammans med påkostade specialeffekter och en monstruös sandmask finns också Sveriges mest okända Hollywoodstjärna från Simrishamn: Rebecca Ferguson.

text LINDA NEWNHAM

DE VAR INTE på planeten jorden längre, utan på den fiktiva ökenplaneten Arrakis. I just den här scenen skulle Rebecca Ferguson och hennes kollega Timothée Chalamet springa ifrån en monstruös sandmask, när Timothée mitt i steget vände sig mot Rebecca och frågade, ”Vad gör du?”, ”Jag tittar på sandmasken”, ”Ja, men då måste du titta upp inte ner, den är ju gigantisk.” – Det är inte helt lätt att spela mot datoranimerade monster … hur bra visual effectsteamet än har beskrivit dem, säger Rebecca Ferguson.

Du har säkert sett Rebecca Ferguson på film, i Mission Impossible, thrillern Kvinnan på tåget eller musikalen The Greatest Showman. Och trots att man kan luras av en perfekt klingande brittiska accent är Rebecca faktiskt uppvuxen i Sverige. – Pappa är svensk och mamma brittiska, men jag föddes på Danderyds sjukhus och gick på Adolf Fredriks musikskola, förklarar hon.

HON SLOG IGENOM i den svenska såpan Nya tider, men karriären lyfte aldrig här i Sverige. I stället tog BBCdramat The White Wueen Rebecca hela vägen till Hollywood där hon bland annat spelade mot Tom Cruise.

Nu är det alltså dags för nästa stora roll, i sciencefictionklassikern Dune. – Det är fantastiskt att få jobba med en sådan produktion och filma på de mest extrema platser, som Abu Dhabi och Jordanien.

Men Hollywoodlivet innebär också glamour, rödamattanpremiärer och branschmingel, vilket Rebecca tycker har varit svårare att vänja sig vid. – Jag hatar att ställa upp mig framför kameran och bara stå och se snygg ut, så jag gör ofta roliga miner. Men jag har faktiskt börjat öva mig på att posera, säger hon.

För hon vet att det också ingår i jobbet. – Jag vet inte om det är typiskt svenskt, men jag tassar inte runt känsliga frågor utan går rakt på sak. Det är inte alltid bara bra att vara rak, man kan såra människor. Så nu försöker jag ha som motto: ”You have to think twice, before you speak once.”

Sedan något år tillbaka är Rebecca stationerad i London, men hon har också sitt hem i Simrishamn, där hennes äldste son Isac finns och går i skolan. – Jag åker dit på helgerna. Men under pandemin har det varit tufft med alla restriktioner, trots att jag är svensk medborgare, så vi har setts mer digitalt.

Och hon tycker om att varva resorna i världen med det lilla livet i Simrishamn. – Jag älskar det och har insett att privat behöver jag naturen, lugnet, familjen, att vara hemma och baka… Och det svenska språket – där har jag mina rötter.

Så vad är hemma för dig?

– Mitt hem är där jag behöver vara för stunden. Men jag skulle aldrig säga att England är mitt mentala hem, så länge som min son inte är där med mig. Och när jag är i Sverige är jag 100 procent där. •

REBECCAS SKÅNEFAVORITER

Knäbäckshusens strand ”En av Österlens finaste stränder. Bedövande vackert. Jag har ett hus där.” Kivik Art Centre – skulpturpark ”Du kan bland annat kliva upp på en stor betongskulptur, där syftet är att du ska känna dig liten i relation till naturen.” Fridens – gårdskrog i Mellby ”En restaurang vid vägs ände. Deras pizzor är goda, men framför allt gillar jag känslan där: fint, rofyllt och vackert. Det är inte riktigt boho, men väldigt relaxed.” Christinehofs slott och ekopark ”Har bra vandringsleder och så finns den fina Verkasjön.” Brösarps norra backar ”Vacker natur och ett perfekt ställe att plocka svamp.”

This article is from: