I lärarrummet på Birkagården är det lunchdags och teamet hinner prata lite med några av lärarna. Ett populärt ämne för dagen är svt play-serien Skam som många vill prata länge om. Vi hinner också tala om lärarnas syn på studerandestödteamet, som nu blivit fulltaligt med psykologen. – Teamet är ovärderligt för oss. Jag har inte ord för vad det betyder för oss lärare och för deltagarna. De som behöver det, blir sedda och motiverade för sina studier. Och jag hinner med undervisningen på ett annat sätt. Nu när det finns resurser till studiestöd kan jag hålla mig till kursen, säger Åsa Norberg, lärare i svenska och ekonomi. – Inga elever blir utpekade eller känner sig utpekade. Många känner i stället att de tror på sig själva och sedan är de självgående. Alla lärarna får också npf-utbildning, är engagerade i frågorna och pratar med varandra. Vi lärare får handledning gemensamt och kan diskutera enskilt med psykologen om vi behöver det.
V
Paulina Rodriguez Milovic är skolpsykolog och var den fjärde som anställdes i stödteamet. Hon arbetar 40 procent men menar att tiden inte räcker.
i lämnar lärarrummet och beger oss till arbetsrummet som Karin Ekstrand och Paulina Rodriguez Milovic delar. En av kursdeltagarna, Alma Ström, finns också där. Hon går sitt andra år i Allmän kurs. Diagnosen adhd fick hon redan i nian. Hon tog studenten men nådde inte fram till gymnasiebehörighet. Hennes pappa pushade henne att läsa vidare och Birkagården var den enda skola hon sökte till. Hon var jätteförkyld när skolan skulle börja, var borta de tre första veckorna och fick hög frånvaro. – Första dagen jag kom till skolan var det upprop av deltagarna på närvarolistan. Så hördes mitt namn och någon sa: ”Stryk henne, hon går inte här.” Då sa jag: ”Jag är här”. Alla blev förvånade och glada över att jag äntligen kom och läraren sa: ”Kul att du är här”. Man kände sig oerhört välkommen. Jag hade tappat gnistan att plugga men snart kom den tillbaka. Alma Ström fick mejladresserna till Hanna Schött och Johanna Wennerstrand för att hon skulle kunna jobba ikapp de andra. – Dessutom kickas man om man har för hög från-
varo, säger Alma Ström. – Kanske är det inte ordet ”kickas” som ska användas här, rättar Karin Engstrand småleende och berättar om skolans närvarosystem. Birkagården har ett regelverk för att öka motivationen och därmed minska frånvaron. Var femte vecka får deltagarna ett tydligt varningsljus: grönt, gult, orange eller rött. Grönt betyder att närvaron är bra och rött ljus att man inte kan få godkänt. – Det är det Alma menar när hon säger att någon kickas. Men det sker aldrig utan att man har fått många varningar och haft samtal där deltagarna får frågan: Vilken hjälp behöver du? Då kan vi i sst också göra olika stödinsatser.
N
u har Alma Ström startat en så kallad study group med en kompis efter skoltid på tisdagar. Många lärare finns fortfarande kvar på skolan och deltagarna kan göra sina uppgifter och få extra stöd. – Jag träffar Paulina, psykologen en gång i veckan. Det handlar om att jag vill bli bättre på studieteknik, alltså på själva pluggandet. Man får en varm positiv känsla av att Paulina börjat här. Hon öppnar upp dig, får dig att känna dig bekväm, säger Alma Ström. Birkagårdens rektor Lars Kling är nu inne på sitt tredje läsår. Han arbetade tidigare på Stadsmissionens folkhögskola. Där var deltagarnas problem även av social karaktär och extra lärarresurser var viktiga. På Birkagården handlar det om Asperger och adhd och stödet består av mer specialkompetens, säger han. – När jag började som lärare inom folkhögskolan för femton år sedan hade många deltagare gått tvåårig linje på gymnasiet. De var relativt studiestarka och välfungerande. Sen har det blivit vanligare med yngre deltagare som hoppat av gymnasiet, har studiesvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovet av en psykolog har funnits länge på Birkagården berättar specialläraren Johanna Wennerstrand: – Jag, de andra i teamet och flera lärare har tjatat om en psykolog de senaste fyra fem åren. Argumenten emot har ständigt varit att vi inte har råd. Att vi fick det nu beror säkert på att behovet av psykologiskt stöd har ökat. Rektorn Lars Kling är glad över att han tog beslutet om att tillsätta en skolpsykolog: – Diagnoserna har blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna som inte känner sig utbildade för detta. Därför blev anställningen av en psykolog en lämplig satsning. R ekryteringsprocessen av en skolpsykolog blev lång, trots att många med formell kompetens sökte. Men skolan ville ha inte någon som stängde in sig på
24 F O L K H Ö G S K O L A N
1 2017
Foto Holger Nilén
» Diagnoserna har blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna. Därför blev anställningen av en psykolog en lämplig satsning«