Folkhögskolan nr 1 2021

Studieförbund tvingas återbetala statsbidrag

Gör pedagogisk metodbok för folkhögskolan

Var 5:e folkhögskollärare har inte fast anställning

OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 1/2021

»Polarisering den största faran för demokratin« Daniel Lindvall, demokratiutredare

dström, Mona E å dagog p socialpe ds Gotlan ola k s g folkhö

VÄGLEDARE Socialpedagog på folkhögskola underlättar deltagarnas liv & vardag

I framtIden kan hjärtlungsjukdom vara hIstorIa Hjärt-lungsjukdom är vår tids största folksjukdom. Men det finns hopp. Just nu pågår livsviktig forskning som kommer att ge människor ett längre och friskare liv.

Problemet är att pengarna inte räcker till. För att kunna nå nya genombrott behöver forskningen mer stöd.

Forskningen får aldrig ta paus. Bli månadsgivare idag!

www.hjart-lungfonden.se

REDAKTÖREN

Pandemin och Folkbildningsrådet

P

Foto Håkan Elofsson

andemin har under vintern intensifierats och stökar till det för folkhögskolorna som återigen fått införa distansundervisning. Vi får förmodligen leva med detta under våren och kanske vänta med att återgå till en någorlunda mer normal verksamhet först i höst. Vi märker också av det när tidningens reportrar besöker tomma skolor. Däremot verkar många av dem ha anpassat verksamheten så att deltagare som behöver mycket stöd och hjälp kan närvara på skolorna och få träffa lärarna.

I detta nummer har vi besökt två folkhögskolor, Gotlands folkhögskola och Eslövs folkhögskola. Reportagen är exempel på det faktum att folkhögskolorna det senaste decenniet fått allt fler deltagare i allmän kurs som behöver mycket stöd och hjälp, deltagare med olika former av diagnoser samt invandrargrupper. Idag är varannan deltagare i allmän kurs född i ett annat land medan deltagare födda i Sverige ofta har en diagnos. På Gotland har man mött det med att anställa sju socialpedagoger.

Eslövs folkhögskola och ytterligare fyra folkhögskolor ingår i det så kallade famn-projektet där man prövar olika pedagogiska metoder som ska snabba upp processen att få unga nyanlända ut i samhället och i arbete. Metoderna ska samlas ihop till en metodbok och idébank som ska kunna användas av alla folkhögskolor.

I RIKSDAGEN fortsätter debatten om Folkbildningsrådets framtid med riksdagsledamöter som antingen vill omvandla rådet till en renodlad myndighet eller att en annan myndighet tar över ansvaret för fördelningen och kontrollen av statsbidraget. I år är det 20 år sedan riksdagen beslutade att låta folkbildningens huvudmän själva ansvara för fördelningen och kontrollen av statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor. Tidigare var det

FOLKHÖGSKOLAN

»Men det åtgärdar inte det kritikerna anser vara grundproblemet« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan

Skolöverstyrelsen som skötte den saken. Huvudmännen skapade Folkbildningsrådet, tillsatte en styrelse som fattade besluten och anställde tjänstemän som skötte administrationen kring folkbildningsanslaget. Redan då fanns en viss kritik mot att folkbildningens organisationer själva ansvarade för fördelningen av statsbidraget och utförde kontrollen av sig själva. Debatten kring Ibn Rusdh och bidragsfusket inom studieförbunden har åter aktualiserat frågan.

Som motåtgärd har huvudmännen de senaste åren tydliggjort rollerna allt mer. Folkbildningsrådet har fått en allt mer myndighetsliknande roll och man sitter inte längre i samma lokaler som huvudmännen. I december beslutade man att ytterligare stärka den myndighetsliknande funktionen med att skärpa statsbidragsvillkoren, utöka uppföljningen och anställa fler personal som ska kontrollera att statsbidraget används korrekt. Men det åtgärdar inte det kritikerna anser vara grundproblemet, att mottagarna av statsbidraget ska granska sig själva.

Fortsättning lär följa.

Staffan Myrbäck

1 2021 3

14

INNEHÅLL TIO FRÅGOR: Klimathotet och polariseringen är de största hoten mot demokratin, säger demokratiutredaren Daniel Lindvall. SID � AKUT STÖD: Folkbildningsrådet efterlyser ett akut stöd till krisande folkhögskolor. SID � MÅNADENS LINJE: Pandemin har lett till att SIMA folkhögskola satsar på distanskurser i konst för döva deltagare. En satsning som fått ett stort gensvar. SID � SIFFROR: Nya siffror från Folkbildningsrådet visar att antalet lärartjänster i folkhögskolan har ökat med över 500 tjänster sedan 2014. SID � URHOLKAR SÄRARTEN: På tio år har antalet visstidsanställda lärare fördubblats, något Folkhögskol­lärarnas sista ordförande anser urholkar särarten. SID ��

30

Omslag: Karl Melander

Pedagogik som inspirerar På Eslöv och ytterligare fem folkhögskolor prövas pedagogiska metoder som ska samlas till berättelser i en metodbok om pedagogik för alla folkhögskolor. SID ��

Ett kitt mellan lärare och deltagare Allt fler deltagare har svårt att klara sina studier.

På Gotlands folkhögskola har sju socialpedagoger en viktig roll som stöd för deltagarnas liv och vardag. SID ��

F

"I Surahammar pratade man inte om författardrömmar" Redan som barn ville hon bli författare men i Surahammar pratade man inte om sina författardrömmar. Nu är Ingrid Carlberg invald i Svenska Akademin. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� ��� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR � WEBB Rabalder Media Sista rabaldermedia.se manusdag för kontakt@rabaldermedia.se, nr 1/2021: 8/3 010-188 09 09 Bokningsstopp för Utgivning: Folkhögskolan nr 2/2021: 31/3 31/3 PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: 2 900 ex TS-distribution (2015)

NYHETER

Studieförbund utsatta för miljonbedrägerier

Illustration istock

Studieförbund får betala tillbaka 35 miljone kronor enligt en preliminär bedömning av Folkbildningsrådet.

I riksdagen fortsätter debatten om Folkbildningsrådets framtid.

STUDIEFÖRBUNDEN kan tvingas återbetala 35 miljoner kr av statsbidraget. Det visar en preliminär bedömning som Folkbildningsrådet gjort. Men det är också möjligt att summan växer.

Flera studieförbund uppger att det finns mer att granska än vad man hittills hunnit med.

I höstas fick nio av de tio studieförbunden i uppdrag att kontrollera sin verksamhet efter avslöjandet av det omfattande statsbidragsfusket i Järvaområdet. Kontrollen ledde till att sammantaget 2,9 procent av studieförbundens verksamhet ska strykas, vilket motsvarar en dryg miljon studietimmar. Värst var Studiefrämjandet som gjorde en omfattande kontroll redan i våras och stryker 8, 3 procent av sina timmar. Där efter kommer Ibn Rushd med 3,9 procent och Medborgarskolan med 3,7 procent.

Att de uppvisar så stor andel studietimmar beror enligt Folkbildningsrådet på att de har genomfört de mest ambitiösa kontrollerna och haft de hårdaste principerna för strykningarna.

De har snarare följt principen hellre fälla än fria, skriver rådet i sin rapport till Utbildningsdepartementet.

En betydande del av avvikelserna beror på administraFOLKHÖGSKOLAN

tiva misstag, rapporteringsfel, okunskap och brister i anordnarskap, vilket innebär att man strukit verksamhet som faktiskt genomförts. Men rådet konstaterar också att det förekommer ett systematiskt och bedrägligt utnyttjande av studieförbunden.

I första hand musikband som fått bidrag från flera studieförbund för samma studietimmar. I andra hand är det lokala föreningar som agerat bedrägligt.

Flera studieförbund »Det före­ har samarbetat med polisen. Däremot har kommer man inte hittat något bedrägligt fusk eller ett syste­ organiserad brottsligmatiskt och het i lika stor omfattning som det man fann bedrägligt på Järvaområdet, där utnyttjande åtta studieförbund nu tvingas betala tillbaka av studie­ sammanlagt 5, 3 milförbunden« joner kr. I Järva hade anställda i studieförbund på egen hand eller i samarbete med andra manipulerat rapporteringen.

FUSKET MED STATSBIDRAGET

och kritiken mot Folkbildningsrådet ledde till att rådet tog initiativ till ett möte med Riksdagens kulturutskott i december, där utskottsledamöter bland

annat ställde frågor och diskuterade möjligheten att göra om Folkbildningsrådet till en renodlad myndighet, vilket några riksdagsledamöter föreslår. Idag är Folkbildningsrådet en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag och styrelsen tillsätts av folkbildningens huvudmän.

Ett annat alternativ som föreslås i några riksdagsmotioner är att man flyttar över ansvaret till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, mucf.

I januari återkom ett par moderata riksdagsledamöter med frågor till utbildningsminister Anna Ekström vad hon tänker göra för att stävja fusket med statsbidraget. Båda frågeställarna är kritiska mot själva organiseringen av statsbidraget, att kontrollen sköts av Folkbildningsrådet. Johan Weinerhall, moderat riksdagsman, skriver i en interpellation: ”En intresseförening för studieförbunden som samtidigt har myndighetsuppdrag med så väl bidragsgivande som kontroll är dömt att brista i att hålla isär och lyckas med alla delar. Vi moderater har lagt fram förslag om att skärpa så väl villkoren för statsbidrag samt att ta kontroll över myndighetsutövandet för studieförbunden.”

Staffan Myrbäck

1 2021 5

10 FRÅGOR

1 » Försvara demokratin med källkritik«

Vuxna behöver få ökad kunskap om källkritik och desinformation.

Så kan hotet vi ser i dag mot demokratin minska.

Men för att lyckas med det behövs draghjälp från folkbildningen.

Det anser demokratiutredaren Daniel Lindvall. text karin södergren

Vilket är de största hoten mot demokratin i Sverige i dag?

– På lång sikt är det klimatkrisen. Om vi inte lyckas hantera den kommer de välståndsminskningar och sociala spänningar som blir följden att leda till att de demokratiska grundvalarna bryts ner. På kort sikt är det den ökade polariseringen.

2

På vilket sätt är polarisering farlig?

– Den gör det svårt att ha ett demokratiskt samtal där vi når varandra och respekterar varandras åsikter. När det inte längre finns en gemensam överensstämmande verklighetsuppfattning minskar också tilliten i samhället i stort.

3

Hur har vi hamnat här?

– Digitaliseringen har gjort det enklare för folk att delta i det demokratiska samtalet. Å andra sidan har det blivit lättare att sprida falsk information och skapa känslor som ökar motsättningarna och gör samtalet mer polariserat.

4 Daniel Lindvall är doktor i sociologi, utredare och författare, bland annat till böckerna Upphettning – demokratin i klimatkrisens tid och Folkstyret i rädslans tid.

Han var senast huvudsekreterare i utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid (SOU 2020:56)

Vad behöver göras för att öka människors motståndskraft mot desinformation och propaganda?

– Det viktigaste är att vi alla lär oss att hantera det nya medielandskapet. Vi måste bli bättre på att kritiskt granska information, se vilka källor som ligger bakom det vi läser och bygga upp tillit till vissa källor. Allt det man brukar kalla för medie- och informationskunnighet.

5

Hur ska informationskunnigheten öka i befolkningen i stort?

– Problemet är inte de unga som ju vuxit upp med den här tekniken. De befinner sig dessutom i ett sammanhang där man diskuterar de här frågorna, nämligen i skolan. Det är en betydligt större utmaning att nå de äldre.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

Här måste vi jobba brett på olika fronter. Jag tror det är viktigt att vi är tydliga med att det är källkritik vi ska lära ut och inte att vi ska få människor att tänka rätt eller på ett visst sätt.

Du anser att folkbildningen har en viktig roll att spela här. På vilket sätt?

– Dels genom att erbjuda kurser som handlar om just källkritik. Men också genom att stimulera till samtal om aktuella vetenskapliga frågor, exempelvis klimatförändringarna, automatiseringen och arbetsmarknadens förändringar, och i de samtalen föra in aspekter som har med informationskunnighet att göra.

Är det rätt att företag som Twitter och Facebook stänger av vissa användare som vi sett på senare tid i usa?

– Det är en svår fråga eftersom det i det här fallet inte är en demokratiskt styrd stat som censurerar utan privata företag. Det blir problematiskt om man tänker sig att företagen nästa gång skulle bestämma sig för att begränsa yttrandefriheten från helt andra premisser. Frågan hamnar i skärningspunkten mellan yttrande­ frihet och vad människor får yttra för att utmana demokratins grundläggande principer. Jag tror att det på sikt kan bli kontraproduktivt att plocka bort obekväma eller odemokratiska yttranden.

Men jag tror också att det behövs en starkare reglering som tvingar de här företagen att ta ett större

6

Illustration istock

7

FOLKHÖGSKOLAN

ansvar för vad som sprids på deras plattformar.

Tror du att det som händer i usa kan bli ett uppvaknande för många svenskar som tar demokratin för given?

– Ja, det tror och hoppas jag.

Ett problem vi har i Sverige som vi snarast borde göra något åt är den uppskruvade tonen i debatten med inslag av näthat och trakasserier som gör att opinionsbildare drar sig för att delta i det offentliga samtalet. De ids inte ens anmäla längre eftersom det så sällan leder till åtal.

Vad tror du driver på utvecklingen mot att allt fler tycks bli skeptiska till fakta och etablerad vetenskap?

– En förklaring är att de socioekonomiska klyftorna har ökat.

Färre känner sig delaktiga och tilliten till etablissemanget och samhällets institutioner minskar. Det leder i sin tur till att man inte litar på den information som kommer därifrån. En annan förklaring är att digitaliseringen gjort det enklare att sprida vilseledande berättelser. Jag tror att båda förklaringarna spelar in. När samhället förändras i allt snabbare takt ökar oron och många längtar efter sammanhang och stabilitet.

Det skapar en grogrund för konspiratoriska berättelser.

Den framtidsbild du målar upp är inte särskilt munter. Är det så nattsvart?

– Nej, inte alls. Man ska komma ihåg att stora samhällsutmaningar också kan leda till att människor mobiliseras och förs samman. De lösningar på framtidsfrågorna vi ser framför oss, som nya sätt att producera mat och energi, kan mycket väl leda till en ljusare utveckling. Det finns absolut en möjlighet att demokratin går vinnande ur den här krisen.

8

9

10

Vill ha akut stöd till folkhögskolor • Folkbildingsrådet efterlyser ett akut stöd till folkhögskolor för att klara effekterna av pandemin. I en sammanställning från i höstas visade Folkbildningsrådet att folkhögskolorna förlorat flera hundra miljoner kr i intäkter på grund av minskat antal korta kurser, intäktsbortfall för internat, kök, konferenser och uteblivna bidrag på grund av färre anvisningar från Arbetsförmedlingen. I en skrivelse till Utbildningsminister Anna Ekström skriver Folkbildningsrådet att endast elva av de 155 folkhögskolorna har kunnat ta del av det statliga omställningsstödet. "Det visar på att det stödet inte är anpassat efter folkhögskolornas behov", skriver rådet.

Vill lägga ned folkhögskolor • I en riksdagsmotion föreslår Tobias Andersson (SD) att möjligheten till CSN för studier på folkhögskola bör utgå samtidigt som han vill utreda konsekvenserna av en eventuell nedläggning av folkhögskolan som utbildningsform. Tobias Andersson, 24 år, är även ordförande i SDs ungdomsförbund, Ungsvenskarna. Som motivering skriver han att merparten av folkhögskolans kurser syftar till att låta individen engagera sig i ett intresse som dans, matlagning, teater mm och spenderar flera år på utbildningar som saknar efterfrågan på arbetsmarknaden. Men en rapport från SCB 2018 visar en annan bild: varannan deltagare i särskild kurs har arbete efter avslutad kurs. Ytterligare en tredjedel studerar vidare på högskola.

Lärarförbundet begär utträde ur TCO • Lärarförbundet har begärt utträde ur TCO. I en intervju i TCOs tidning Arbetsvärlden säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att "vi är Sveriges största akademikerförbund". I september har Lärarförbundet en extrainsatt kongress där man ska besluta om vilken centralorganisation man vill tillhöra. Ett troligt alternativ är Akademikerförbundet, något som kan skapa problem för många folkhögskollärare som undervisar på folkhögskolornas särskilda kurser och saknar akademisk utbildning.

1 2021 7

MÅNADENS LINJE / Konstkurs på distans för döva

»Konstkursen en demokratisk fråga« SIMA FOLKHÖGSKOLA är en teckenspråkig skola för döva som finns på fyra orter i Sverige: Örebro, Stockholm, Göteborg samt Åkarp, strax norr om Malmö. Sedan många år har man en konstkurs på simas enhet i Åkarp, den enda konstkursen för döva i Sverige.

– För många döva finns inte den här möjligheten att uttrycka sig i bild och konst på teckenspråk. För hörande finns det många konstkurser på folkhögskola och i studiecirkelform men för döva finns det få möjligheter att lära sig konst, konsthistoria och kunna diskutera konst med lärarna på teckenspråk, säger Hien Wollinger, bildlärare på sima i Åkarp sedan tio år.

När lärarna förra våren tvingades ställa om och anpassa sina kurser till distansundervisning fick Hien Wollinger en idé. I många år har hon undervisat i konst och keramik på enheten i Åkarp. Deltagarna har i regel kommit från områden nära skolan och bestått av sju, åtta deltagare.

– Många har sagt att de tycker det är synd att kursen inte finns

på fler platser i Sverige. Men när vi ställde om och jobbade på distans kände jag att det går bra att undervisa i konst på distans!

Så man beslöt att starta en distanskurs under vårterminen och fick fler sökande än vad man räknat med.

– Dövsamhället är ju ganska litet. Vi var glada om vi fick sex sökande men vi kunde tänka oss anta tio, tolv deltagare. Vi fick dubbelt så många, 22 sökande, så vi har utökat antalet platser eftersom vi vill erbjuda så många som möjligt plats på kursen.

Distanskursen har lett till att man får kursdeltagare från hela Sverige.

– Vi ska spela in föreläsningar på teckenspråk. Sen har vi både gruppsamtal och enskilda samtal över nätet där vi diskuterar hur man kan jobba vidare med sin konst.

Men lärarna på sima är också vana vid att hålla kontakt över nätet eftersom man finns på fyra platser i landet.

– För döva finns det få möjligheter att lära sig konst på teckenspråk, säger Hien Wollinger, bildlärare på SIMA Folkhögskola i Åkarp.

3101

lärartjänster fanns på folkhögskolor år 2019, inklusive förstärkta insatser, vilket är en ökning med 561 lärartjänster sedan 2014.

2018 när folkhögskolan byggdes skedde n ökninge Den största ningsrådets senaste rapport Folkbild enligt platser, 8000 med ut Lärartjänster 2019.

150000

… unga i Sverige som varken arbetar eller studerar riskerar att hamna i utanförskap skriver Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF i rapporten "Ett långvarigt utanförskap." Unga som hoppar av gymnasiet och lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller en funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden.

– Vi har ganska mycket kontakt med varandra sedan tidigare. Eftersom vi är en liten folkhögskola tar vi hjälp av varandras kompetenser på de olika enheterna. Här i Åkarp har vi ingen engelskalärare men det finns på enheten i Örebro, som undervisar våra deltagare i Åkarp på distans. Så vi har redan jobbat på det sättet under lång tid.

Men det är viktigt att det tekniska fungerar när det sker på teckenspråk. Den måste klara av rörelser. Det får inte bli hack och avbrott.

– När man pratar är bildkvaliteten inte det viktigaste men när man använder teckenspråk är det väldigt viktigt.

Det är framför allt en sak Hien Wollinger vill lyfta fram när det gäller distanskursen.

– Jag ser det som en demokratisk fråga, en tillgänglighetsfråga, att döva i hela Sverige ska ha möjlighet att få studera bild och konst på sitt eget språk.

Staffan Myrbäck

14 % av studerande med CSN uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt under året med pandemin. I en motsvarande undersökning år 2017 uppgav fem procent att de mådde dåligt eller mycket dåligt.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Jag har det bestämda intrycket att folkhögskolorna lever med sin tid, med nya former, nya typer av engagemang och med det de yngre generationerna. Den myt som spridits i årtionden, inte minst av media och politiker, att de unga inte längre är engagerade, det är en ren myt. Vi mäter årtionde efter årtionde de som är mellan 16–24 år.

De är synnerligen aktiva.

Lars Svedberg, forskare som undersöker samhällsengagemanget bland deltagare på landets folkhögskolor, på Folkhögskoleforum 20/10 2020 Många oroas över om kulturlivet kommer att överleva denna istid. Kanske inte i sina gamla former, tänker jag, men kulturen kommer att överleva.

Kulturen växer underifrån, inifrån när någon har något tillräcklig viktigt att säga. Dess drivkrafter kan ingen pandemi i världen släcka."

Stina Oscarson, SVD 11/1-2021 Rörelsefolkhögskolorna i länet bör inte tappas bort om nu andra alternativ ska sökas. De idéburna huvudmännen producerar utbildning betydligt billigare än regionen trots att de inte alls behandlats så främjande som landstinget/regionen borde ha behandlat dem. Bidraget har inte räknats upp och momskompensationen har inte betalats ut. Även om man har underställt effektiviseringskrav har regionens folkhögskola fått kosta mycket mer och den har inte tvingats bära lokal- och investeringskostnader på samma sätt som en rörelsefolkhögskola skulle ha behövt göra".

Ledare i Västerbottenskuriren om de borgerliga partiernas förslag i regionen att sälja Vindelns folkhögskolas lokaler, 22/1-2020

FOLKHÖGSKOLAN

»Det innebär att studielånet inte behöver betalas tillbaka« Folkhögskoledeltagare slipper betala tillbaka studielånet de veckor de inte kunnat ha klassrumsundervisning. Det svaret fick Lotta Olsson (M) som frågat vad regeringen gör för deltagare som hoppat av pga pandemin.

Lotta Olsson (M): ”Många som studerar på våra folkhögskolor har sökt denna typ av utbildning eftersom man behöver arbeta i en miljö där lärarledda lektioner i klassrum dominerar… Stängningen av våra folkhögskolor till följd av pandemin har därför varit förödande för dessa elevers studier. Många hoppar av studierna tills folkhögskolan öppnar igen. Men dilemmat kvarstår att man har tagit studielån under en tid man egentligen inte har kunnat studera på det sätt man avsett – studielån som ska betalas tillbaka av studenter och som gör att man kanske inte vågar ta mer studielån av rädsla för att inte kunna betala tillbaka eller för att hamna i en skuldfälla.

Avser ministern att vidta åtgärder för att minska de studielån som tagits för utbildning på våra folkhögskolor, där studierna bygger på klassrumsundervisning

Right Livelihood-priset delas varje år ut till människor som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Årets priser gick till den fängslade iranska människorättsjuristen Nasrin Sotoudeh, medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson från USA, urfolks- och miljöaktivisten Lottie Cunningham Wren från Nicaragua och den belarusiska demokratiaktivisten Ales Bialiatski.

och där denna sorts undervisning ställts in till följd av pandemin?”

Matilda Ernkrans (S): ”En av åtgärderna som genomförts är att studerande som saknar möjlighet att bedriva sina studier på grund av åtgärder i samhället för att förhindra spridningen av coronaviruset, fortsatt får behålla sina studiemedel för den period det har beviljats för. Det kan till exempel handla om att en utbildningsanordnare inte kan erbjuda utbildning eller andra omständigheter som den studerande inte kan råda över. Detta kombineras med generösa regler för avskrivning, vilket innebär att studielån för sådana veckor där den studerande saknat möjlighet att bedriva minst hälften av sina studier ska skrivas av. Det innebär att lånet inte behöver betalas tillbaka för de veckorna.”

Riksdagen 22/12 2020

Den amerikanska medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson, 60 år, tilldelas Right Livelihood-priset för ”sina inspirerande insatser för att förändra det amerikanska straffrättsliga systemet och sitt arbete för försoning mellan USA:s svarta och vita befolkning med utgångspunkt i landets historiska trauma”

1 2021 9

NYHETER

Var 5:e folkhögskollärare saknar fast anställning

» Färre fasta tjänster urholkar särarten« NÄR EN ORDFÖRANDE i ett fackligt förbund avgår brukar det vara tal, applåder, kramar, blommor och en och annan tår i en folkfylld sal. Men när Ingela Zetterberg avgick på förbundsmötet i somras, efter tio år som ordförande, satt hon i avskild ensamhet hemma hos sig, trots att man fattade ett så genomgripande beslut som att lägga ned Förbundet Folkhögskollärarna och att det därmed var förbundets allra sista förbundsmöte efter 118 år. Det blev inga

summerande återblickar, ingen avtackning, inga applåder och inga kramar.

– Det blev en väldigt konstig situation att avsluta sina år på det viset. Men det som känns mest är att den gamla styrelsen inte fick avsluta tillsammans, säger Ingela Zetterberg. Men det är som det är och det är bara att gilla läget. Men när alla fått vaccin ska vi under året se till att det blir en ordentlig avtackning och avslutning för alla.

Pandemin är långt ifrån över och under vintern har den inten-

10 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

Foto istock

Folkhögskollärarna är mer professionella än grund- och gymnasielärare tycker Folkhögskollärarnas siste ombudsman Bengt Wensmark.

Förbundets siste ordförande, Ingela Zetterberg, är stolt över förbundets utveckling men kritisk till att allt fler lärare i folkhögskolan anställs på kort tid jämfört med för tio år sedan. text staffan myrbäck

sifierats, så intervjun görs framför datorskärmen. Ingela Zetterberg sitter åter hemma i avskild ensamhet. Hon jobbar kvar på Lärarförbundet fram till sommaren med att avveckla förbundet.

Hon bjöd också in Bengt Wensmark, Folkhögskollärarnas siste ombudsman, till intervjun – även han i sitt hem utanför Eslöv i Skåne och sedan i höstas nybliven pensionär.

NÄR INGELA ZETTERBERG valdes till ordförande för tio år sedan inleddes samtidigt samarbetet med Lärarförbundet.

Folkhögskollärarna flyttade från sina lokaler i Sundbyberg till Lärarhuset på Stora Essingen.

Folkhögskollärarna blev dubbelorganiserade och medlemmar i Lärarförbundet. Man behöll sin egen ombudsman, samtidigt som man fick tillgång till Lärarförbundets resurser.

– När vi flyttade in ställdes hela kansliet till vårt förfogande.

Särskilt vill jag lyfta fram alla regionala ombudsmän och de regionala kontoren som har gjort ett fantastiskt arbete med att stötta våra medlemmar. Samtidigt vill jag säga att jag tycker det är bra att vi inte gick upp i Lärarförbundet direkt utan inledde med ett samarbete.

Bengt Wensmark anställdes som ombudsman för tre år sedan.

Han var ombudsman i Lärarförbundet men hade även erfarenhet av folkhögskolan då han som regional ombudsman i Skåne ansvarade för folkhögskolan innan han blev ombudsman för hela förbundet.

– Nu fick jag lära känna förbundet på ett helt annat sätt, framför allt har jag insett att Lärarförbundet har något att lära av Folkhögskollärarna, numera avdelningen Lärarförbundet Folkhögskola. Det finns en stor kompetens bland folkhögskollärarna som är till gagn för Lärarförbundet. Då tänker jag främst FOLKHÖGSKOLAN

på den kultur som finns bland folkhögskollärarna, nämligen att man pratar med varandra och tar hjälp av varandra på folkhögskolorna för att nå fackliga framgångar, säger Bengt Wensmark.

SOM OMBUDSMAN FÖR folkhögskollärarna är det särskilt en sak som gjort intryck på honom: – Det är kanske att svära i kyrkan men om jag generaliserar lite grovt anser jag att folkhögskollärarna äger sin profession på ett helt annat sätt jämfört med många grundskole- och gymnasielärare. Folkhögskollärarna lägger alltid ett professionsperspektiv på sina frågor. Det har gjort min vardag både lärorik och inspirerande, just detta att man är så professionella och äger sin profession. Jag hoppas att man inte tappar det i den nya organisationen.

Du har tidigare sagt att folkhögskollärare är så engagerade att de hellre pratar om hur bra de har det än om sina problem på arbetsplatsen.

– Ja, och jag har insett att det är för att de äger sin profession.

I de samtal vi haft har vi kunnat nyansera och skapa en gemensam förståelse och bild av hur verkligheten ser ut på arbetsplatsen, och vad som behöver utvecklas för att det ska bli bättre. Sen är ju lärare på folkhögskola närmare sin ledning än man är på en grundskola och gymnasieskola.

Båda parter vill att folkhögskolan ska överleva och fortsätta att utvecklas. Mesta tiden har gått åt till att prata, lyssna och dra lärdom av varandras kunskaper om vad man behöver för att kunna utvecklas.

Hur har relationen mellan arbetsgivare och anställda på folkhögskolor utvecklats. Är det mer eller mindre konflikter nu?

Ingela Zetterberg: – Jag tycker inte att det har blivit fler konflikter. De regionala ombudsmännen har varit väl-

»Jag anser att folk­ högskollärarna äger sin profession på ett helt annat sätt än många grundskoleoch gymnasielärare«

– Det finns en stor kompetens bland folkhögskollärarna som är till gagn för Lärarförbundet. Då tänker jag främst på den kultur som finns bland folkhögskollärarna,

– Det blir svårare att behålla det som är folkhögskola när allt fler lärare blir visstidsanställda, säger Ingela Zetterberg.

digt bra på att hantera frågor så att våra medlemmar ska komma ut på rätt sida. Jag tror det var fler konflikter före min tid. Det anställdes rektorer som inte hade någon kunskap om folkhögskolan, vilket jag tror ledde till en del tråkiga strider. Det är inte lika påtagligt idag, även om det finns ett och annat även nu.

En förklaring till att det är färre konflikter tror hon kan bero på tillkomsten av rektorsutbildningen.

– Det finns ett helt annat omhändertagande idag av nya rektorer från huvudmännens organisationer, rio (rörelseskolorna) och ofi (region-skolorna), som satsar på utbildningar för rektorerna och har skapat gemensamma grupper med mentorskap för rektorerna.

När det gäller samarbetet med huvudmännens organisationer tycker hon att det har vuxit och blivit starkare.

– Vi har gjort mycket tillsammans, bland annat Folkhögskoleforum. Vi står ju också upp för samma frågor, till exempel drev vi på att Folkbildningsrådet i sin budget begärde mer pengar av regeringen till kompetensutveckling och ett lönelyft för folkhögskollärarna.

Den organisation som förhandlar för rörelseskolorna är Arbetsgivaralliansen. För tre år sedan anställdes Folkhögskollärarnas dåvarande ombudsman, Jonas Bergman, av Arbetsgivaralliansen, något Bengt Wens-

1 2021 11

NYHETER »Hur ska man behålla särarten om inte lärarna får fasta tjänster« gorna, något som också har synts i verksamheten, bland annat i ett utvecklat och fördjupat samarbete med förbundets norska systerorganisation, som inspirerade till kursen för nya folkhögskollärare.

– Det är en kurs vi verkligen ska vara stolta över. Den har gett råg i ryggen för många nya lärare. Den fick man gå även om man inte var medlem. I den kursen får de en genomgång av hur det är att arbeta på folkhögskola, samtidigt som de formulerar en egen folkhögskollärarroll. Efter det startade rio och ofi sin högskolekurs för folkhögskollärare.

Vår kurs är däremot ingen högskolekurs utan en kurs för alla – på folkhögskolevis.

mark tycker har varit bra för samarbetet.

– Det har utvecklats under mina tre år som ombudsman. Det beror självklart på Jonas Bergman men jag vill också lyfta fram Christina Thunberg. Det har varit två bra personer. Inte så att vi sitter i knät på varandra. Vi vet våra roller och har utvecklat ett bra samarbete.

NÄR FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

inledde samarbetet med Lärarförbundet för tio år sedan var ett viktigt skäl att Lärarförbundet i större utsträckning skulle ta hand om de fackliga frågorna medan Folkhögskollärarna skulle ägna sig mer åt skolformsfrå-

Folkhögskollärarnas allra sista förbundsmöte skedde digitalt, där ombuden deltog framför datorskärmarna och presidiet (bilden) styrde mötet från en lokal i Malmö.

DE SENASTE ÅREN har det vuxit fram flera fortbildningskurser för folkhögskollärare i regi av såväl förbundet, huvudmännen och vid Linköpings universitet.

Syftet är att stärka kompetensen och kunskapen om folkhögskolan bland lärarna. Men samtidigt har det skett en annan utveckling på folkhögskolorna som oroar Ingela Zetterberg och som hon menar motverkar satsningen på fortbildning: – Sedan jag blev ordförande för tio år sedan har jag en känsla av att man anställer fler lärare under kortare tid idag, visstidsanställda, och färre tillsvidareanställda lärare.

En titt i Folkbildningsrådets rapporter visar att känslan stämmer väl med det som sker i verkligheten. Enligt Folkbildningsrådet rapporter Folkhögskolans pedagogiska personal har antalet lärare som anställs på viss tid fördubblats. Rapporten för 2010 visar att för tio år sedan var 84

procent av lärarna tillsvidareanställda. Var tionde lärare, 11 procent, var visstidsanställda. Senare rapporter visar en klar trend med fler visstidsanställda och färre tillsvidareanställda. Den senaste rapporten, 2019, visar att antalet lärare med tillsvidareanställning har minskat till 73 procent medan var femte lärare är visstidsanställd eller har annan form av korttids­ anställning.

Ingela Zetterberg tycker att utvecklingen är minst sagt bekymmersam och kan komma att påverka folkhögskolans kärna.

– Det blir ju svårare att bibehålla det som är folkhögskola med visstidsanställda som kommer och går. Det blir knappast motiverade att fortbilda sig och lära sig vad folkhögskola är. Hur ska man kunna behålla särarten om man inte ser till att ge lärarna en fast tjänst, som lär sig om folkhögskola och är med och utvecklar den? Här tycker jag att folkhögskolorna gör sig själva en otjänst som riskerar att urholka särarten.

DET BLIR DOCK en uppgift för den nybildade avdelningen Lärarförbundet Folkhögskola och dess ledning att ta itu med.

Till sommar går Ingela Zetterberg i pension.

– Jag vill rikta ett tack till alla medlemmar, förtroendevalda och ombudsmän. Vi ska vara stolta över vårt yrke. Folkhögskollärarna är en yrkesgrupp som verkligen äger sin profession och det är viktigt att man fortsätter att utveckla den i den fackliga organisation som företräder folkhögskollärarna. Det är vi i Lärarförbundet Folkhögskola som kan folkhögskolefrågorna.

12 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

Är berättandets tid förbi?

D

et brukar sägas att vi förr samtalade om skönlitterära böcker och politiska händelser. Idag är utbudet av skönlitteratur så enormt att det är svårt att finna människor som läst samma bok.

Ljudböcker har blivit ett komplement som ger än större möjligheter. Mitt intryck är att film- och tv-serier delvis har ersatt böckerna. När jag träffar vänner och bekanta är det vad vi mest talar om, ofta har vi sett samma.

Coronan har givit oss gott om läs- och skrivtid, så det blir kvällar som kan ägnas åt film eller tv.

Ibland leder en film till boken och en bok till filmen. Det finns många serier med bra kvalitet, och med flera kanaler blir utbudet stort. En av mina favoriter nu vid jul och nyår var Rosens namn, en på nytt filmatiserad roman av Umberto Eco, tidigare i en version med Sean Connery i huvudrolllen. Jag läste boken när den kom ut på svenska på 80-talet, och när jag nu läste om den fann jag en fyrklöver som bokmärke. Det ska väl betyda lycka.

Boken och filmen är förlagd till 1300-talet och ett kloster i Italien. Dit kommer franciskanermunken William av Baskerville och hans novis för att utröna oegentligheter på klostret som kommit kurian till kännedom. Efter deras ankomst sker mord efter mord som den skarpsynte munken söker den skyldige till. Han har tidigare arbetat i inkvisitionen, men avsagt sig. Att avslöja kättare är inte en väg att finna sanningen, säger han. Var finns då sanningen? Oftast ingenstans, svarar han och söker vidare.

Rosens namn kan läsas på flera sätt, som en kriminalroman, en bok om sekterism, om sanning, en traktat om toleransen och en kritik av kyrkans gravallvar och livsförnekelse. Det visar sig att morden i klostret har sin grund i en hemlighållen, förbjuden bok i biblioteket. Den boken kan hota kyrkans auktoritet. Vilken bok kan det vara?

Det visar sig vara en saknad del av Aristoteles Poetiken, den som antas handla om komedin, boken om skrattet. Lars Gustafsson beskriver i sitt efterord till Rosens namn att sökandet efter just den boken befarades förleda kristenheten, ”vars främsta egenhet alltid tycks ha varit dess förmåga att generera allt trängre sekterismer, allt större renheter, allt djupare former av gravallvar”.

FOLKHÖGSKOLAN

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

KRÖNIKA

Rosens namn är full av litterära anspelningar.

Baskerville i Williams namn anspelar på det skarpsinne Conan Doyle försett Sherlock Holmes med, den blinde bibliotekarievaktmästaren Jorge anspelar på den nu genom nyutgåvor åter aktuelle blinde argentinske författaren Borges. Och namnet William syftar på William Ockham, filosofen med ”rakkniven”, med vilken Ockham avser att alla onödiga antaganden som behövs för att nå den enklaste förklaringen ska ”rakas bort”.

William söker efter en ordning när han undersöker vad som händer, men strax visar sig en annan ordning. Dessa ordningar kan han endast använda som stegar för att successivt nå högre insikt. De är tillfälliga, sådana som kan användas för att klättra uppåt, och som man sedan kan göra sig av med. Till sist finns endast tomma hål kvar.

Umberto Eco är språkvetare till professionen, närmare bestämt semiolog. Här undersöks språkets tecken och strukturer, och en av hans mest omtalade verk har titeln Den frånvarande strukturen. Här citerar Eco Nietzsches utsaga att ”världen en gång för alla blivit oändlig för oss, att vi inte kan avvisa möjligheten, att den i sig innesluter ändlösa uttolkningar”.

Eco är själv en stor humorist och ger i sina populära artiklar och krönikor uttryck för det komiska, för det skratt som finns i den karnevalskultur som är återkommande sedan medeltiden. I karnevalskulturen släpps skrattet löst och världen vänds upp och ner för en kort tid – det låga blir det höga och det höga blir det låga, det heliga dras ner på jorden och ur det jordiska växer det heliga. Det är skrattets kultur som uttrycks i den upp- och nervända värld, i vilken kyrkans ordning byts ut mot leken och det folkligt upprymda.

I svensk kultur finns skrattets kultur, karnevalen, företrädd av Carl-Göran Ekerwald, som i flera av sina essäer återskapar den. Ekerwald bjöd jag in varje år till den folkhögskola där jag arbetade. Han talade om ”kulturen som gödning” för våra tankar och känslor här och nu. Han inspirerade deltagarna till läsning av skönlitteratur. Varje bok han nämnde var nästa dag utlånad eller såld. Här skapades läsintresse för livet. Själva återgivandet av böckerna var som ett skådespel, karnevaliskt. Måtte berättandets tid inte vara förbi, trots alla knapptryckningar!

Bernt Gustavsson

1 2021 13

PEDAGOGIK som ska inspirera På Eslöv och ytterligare fyra folkhögskolor prövas nya pedagogiska metoder som ska samlas till berättelser i en metodbok och inspirationsbank om pedagogik som ska kunna användas av alla folkhögskolor. text tora villanueva gran foto emil malmborg

Sakhi Qambahi en av tio nyanlända deltagare på Esllöv som är med i det två-åriga FAMNprojektet. Jenny Poppen är delprojektledare och lärare i svenska.

FOLKHÖGSKOLAN

1 2021 15

et är fredag och i klassrummet på Eslövs folkhögskola håller Jenny Poppen och Julia Joó i en svensklektion för deltagarna i Allmän kurs grund. I vanliga fall har man också deltagare med svenska som modersmål men som av olika anledningar inte läst klart grundskolan. Årets grupp består enbart av nyanlända. Alla nyanlända mellan 16 och 24 år deltar i projektet famn, en förkortning för Folkhögskola som arena för metodutveckling med nyanlända. Eslöv är en av numera fem folkhögskolor i Sverige som är med i projektet. Eslöv har tio famn-deltagare, varav sex läser på grundnivå. Övriga läser motsvarande gymnasienivå.

På grund av pandemin sker resten av skolans verksamhet mestadels genom fjärrundervisning, men för den här gruppen görs ett undantag.

– Mötena här i klassrummet rymmer så mycket mer än att enbart utveckla ämneskunskaperna.

Dessa deltagare behöver få möjlighet att vara på plats, åtminstone vid några tillfällen i veckan.

Annars är risken stor att vi tappar dem längs vägen.

Därför har skolan prioriterat att ge plats för dem,

vi kan hålla avstånd genom att många andra arbetar hemifrån, säger läraren Jenny Poppen.

Hon har en lång bakgrund som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, sva, men längtade till mer bildningsinriktad undervisning.

För fyra år sedan sökte hon sig till folkhögskolevärlden och Eslövs folkhögskola.

Jenny Poppen och Julia Joó jobbar för tillfället med ett block de kallar ”Tema nyheter”. Det är indelat i tre steg och gruppen befinner sig nu i första fasen: att jobba enskilt med nyheter som deltagaren själv har valt. De veckor temat pågår följer samtliga svensklektioner en mall: På måndagar arbetar deltagarna med att läsa nyheter och hitta något som intresserar dem. De får hjälp med eventuell förförståelse av sammanhang och att ta ut nyckelord. Utifrån detta arbetar pedagogerna fram ”veckans ord” som man även går igenom i helklass. Nästa tillfälle de ses, på onsdagar, förbereder deltagarna presentationen av den nyhet de har valt. De ska kunna prata fritt utifrån nyckelorden och även öva på veckans ord. På fredagar genomför deltagarna den muntliga presentationen av sin valda nyhet inför klassen, alla får feedback, man har diskussion och förhör på veckans ord.

– Det handlar om att skapa struktur. Den här modellen gör deltagarna mer trygga, de vet vad som komma skall och vad som förväntas av dem. Vi jobbar mer medvetet med förförståelse och nyckelord,

Läraren Julia Joò tycker det är en lyx att vara två lärare i klassrummet och underlättar när de ska dokumentera, här tillsammans med Sakhi Qambahi och Reza Hossin Zadeh.

16 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

De erfarenheter man hittills gjort i FAMN-projektet har spridit sig till hela allmänna kursen, berättar Mattias Veres och Lisa Winqvist, lärare på Eslövs folkhögskola.

eller flippad undervisning som det ibland kallas.

Det leder till att vi lärare blir mer träffsäkra med att lägga undervisningen på rätt nivå och individanpassa den, säger Jenny Poppen Att jobba i temaschema gör också att det blir fokus på mer än själva ämneskunskaperna och det språkstödjande arbetet. Flera av deltagarna var tidigare jättenervösa att prata i grupp men har nu gjort stora personliga framsteg.

– Det är helt förståeligt att det kan vara obehagligt när man är nyanländ men det är en färdighet som krävs i samhället. Här får de öva, om och om igen, och det gör ingenting om det blir fel. Vi finns här för att stötta varandra och boosta självkänslan, en stämning vi har jobbat mycket med för att skapa, säger Julia Joó.

FAMN LEDS CENTRALT av Folkbildningsrådet. Det startade 2019 och ska pågå fram till augusti 2021.

Projektledare är Lena Östlund och Ulf Wallin.

– Att ett så här stort metodutvecklingspro-

»Vill vi ta reda på vad det är man gör när det går bra och sprida denna kunskap « FOLKHÖGSKOLAN

jekt pågår specifikt inom folkhögskolevärlden är unikt. Det handlar om att tillsammans hitta konkreta metoder som är kvalitetssäkrade och leder till att unga nyanlända i högre utsträckning fullföljer behörighetsgivande studier på folkhögskola, säger Lena Östlund.

– Med famn vill vi ta reda på vad det är man egentligen gör när det går bra och se till att sprida denna kunskap, säger Ulf Wallin.

Det är heller aldrig bra när viss kunskap och vissa arbetsmetoder enbart hänger på en pedagog, fortsätter han: – Då blir det som tomtebloss. När läraren slutar eller går vidare, försvinner kunskapen.

Lena Östlund menar att det finns ett behov av att folkhögskolor blir bättre på att dela goda resultat med varandra.

– Det görs så mycket bra. Genom att mer strukturerat dokumentera det, kan de skalas upp från individnivå till ett organisatoriskt lärande på systemnivå.

INSPIRATIONEN TILL ATT berätta om framgångsrika pedagogiska metoder kommer från Ruhi Tyson, forskare och doktor i pedagogik och författare till boken Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning. Ruhi Tyson är knuten till famn-projektet, både som handledare och föreläsare. Hittills har projektet tagit fram ett sjuttiotal metoder som

1 2021 17

»Vi behöver dokumentera föredömliga bildningssitua­ tioner mer systematiskt« ska samlas i en metodbok, en idébank, där lärare kan dela med sig av framgångsrika pedagogiska metoder och modeller.

– Vi behöver sprida goda resultat genom att skapa en strukturerad bank av föredömliga bildningsberättelser, säger Ruhi Tyson, som anser att folkhögskolorna kan bli bättre på att dela med sig av undervisning som ger goda resultat.

– Yrkeskåren behöver samla berättelser om när lärare når den punkt där eleven eller deltagaren förstår något på djupet, kan sätta det i relation till andra saker och använda sin kunskap i olika sammanhang. Det som breddar utbildningen till att även bli bildning, säger Ruhi Tyson.

Han konstaterar att det är något som inte lärs ut på lärarutbildningarna, rent praktiskt. Istället tillskansar sig lärare hantverket genom egen och kollegors erfarenheter, oftast muntligt och på mycket lokal nivå.

– Vi behöver dokumentera föredömliga bildningssituationer mer systematiskt och samla ett stort material som går att ta del av och inspireras av.

Det skulle kunna leda till en mångfald av berättelser som rör olika åldrar och olika situationer i en enorm databank som lärare kan inspireras av, menar Ruhi Tyson. Han poängterar att detta sker inom andra yrken och tar arkitekter som exempel.

– För deras yrkeskunnande är tusenåriga exempel på byggnader inspirerande och fungerar som föredöme för hur arkitekturen utvecklas och inspireras. Så borde det vara även inom läraryrket.

– Yrkeskåren behöver samla berättelser och använda sin kunskap i olika sammanhang, säger Ruhi Tyson, handledare och pedagogikforskare.

ATT JENNY POPPEN och Julia Joó är två i klassrummet har också med projektet att göra.

– Det är jättelyxigt och oerhört givande.

Vi ser olika saker och kan på så sätt fånga upp mer från undervisningen än när man är ensam.

Men tanken är ju att det vi lär oss och dokumenterar ska fungera som stöd även efter projekttiden, säger Jenny Poppen.

Det nya sättet att arbeta med temaschema har pedagogerna delat med kollegorna på de andra folkhögskolorna i projektet. Varje vecka har de digitala möten med varandra och med projektledarna.

– Vi delar mycket erfarenheter inom famn. I till exempel steg två i temaschemat, då vi ska arbeta med Nyhetssidan, kommer vi delvis att använda samma metod som Marieborgs folkhögskola har gjort. Men vi har utvecklat och anpassat den till den grupp deltagare vi möter, säger Jenny Poppen som halva tiden av sin tjänst är delprojektledare i famnoch ansvarar för den pedagogiska metodutvecklingen.

Temaschemat är ett av de exempel som kommer att finnas med i den planerade metodboken. En annan är Eslöv folkhögskolas arbete med deltagardokument, berättar Mattias Veres som är utbildningsledare för allmän kurs och SFI. –famns egentliga målgrupp är ju specifikt nyanlända mellan 16 och 24 år. Men det vi lär oss av projektet sprider sig och har gjort att vi valt att utveckla hela allmän kurs enligt modellen med deltagardokument.

Ett sådant skapas numera vid kursstart för alla som registreras på Eslövs folkhögskola. Mentorn inleder med att uppmuntra deltagaren till självreflektion. Vad har hen för personliga målsättningar? Vad vill hen få ut av sin tid på folkhögskolan? Utifrån detta benas personliga styrkor ut. Vad kan få deltagaren att nå sina mål?

– Sedan återkopplar vi till detta under hela kursens gång. Det är ett levande dokument som ständigt uppdateras och som gör att deltagaren känner sig involverad i och tar ansvar för sin utveckling.

Det påverkar också hur lärarna lägger upp undervisningen.

Dokumentet delas med samtliga pedagoger och annan personal som är med i arbetet med deltagaren. Det leder till mer struktur, helhetstänk och gemensamt arbetssätt, säger Mattias Veres.

– Det har lett till fler reflekterande samtal, mer generös stämning och leder därmed till kollegialt lärande och utveckling.

I Jenny Poppens och Julia Joós klassrum finns Eyob. Upplägget av hans utbildning är ett konkret resultat av detta utvecklingsarbete.

Eyob kom till Sverige för två år sedan och satte snart upp målet att bli civilingenjör. Men dit är det en lång väg. Mycket ska prickas av för honom, precis som för de flesta nyanlända: förutom avklarad sfi krävs både svensk grundskolebehörighet och svensk gymnasieexamen innan man kan söka till universitet.

– Det kan handla om sju, åtta års studier. Det kan vara svårt att hålla ut, många tappar gnistan och ger upp längs vägen, säger Jenny Poppen.

Genom deltagardokumenten, nya arbetsmetoder och de ständiga målinriktade samtalen med deltagarna landade pedagogerna på Eslöv i en

18 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

Jonas Mohsen Nagavi, Jenny Poppen och Pelin Gultekin.

insikt: kanske är det bättre för en del deltagare att ta en paus från studierna och först utbilda sig till något annat än vad de egentligen tänkt, bara för att komma ut i arbetslivet och bli säkrare i språket.

– Men man ska inte ta paus och gå sysslolös. Ur de tankarna växte vår fastighetsskötarutbildning fram. Det är en ettårig allmän kurs på grundnivå som kombineras med en yrkesutbildning i nära samarbete med Eslövs kommunala bostadsbolag, säger Lisa Winqvist som är den andra delprojektledaren för famn på Eslövs folkhögskola och bland annat ansvarar för rekrytering och samverkan.

Eyob är en av dem som går utbildningen nu. Han är nöjd med möjligheten. Troligtvis kommer han att kunna få jobb direkt, redan till sommaren.

– Det är bra för mig. Jag behöver öva min svenska. I början tror jag det blir svårt för mig att göra vaktmästararbeten i hyresgästers lägenheter.

Då krävs att man kan språket bättre. Men så småningom, kanske. Jag behöver den här pausen från att enbart studera.

Jenny Poppen ler och är övertygad om att det kommer att gå strålande.

– Du är bättre på svenska än du tror, Eyob. Du behöver bara få landa i den insikten själv.

Vårt reportage om arbetet med FAMN på Hagabergs folkhögskola hittar du här: tidningenfolkhogskolan.se/drommen-om-ett-annat-liv/ FOLKHÖGSKOLAN

Boktips inom temat bildnings­ berättelser: Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning Ruhi Tyson Ovanligt föredömlig praktik Lee Schulman

Eslöv är en av sex folkhögskolor i FAMN-projektet

Mer om FAMN FAMN är en förkortning för Folkhögskola som arena för metodutveckling med nyanlända, som är finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF, med nästan 22 miljoner kronor. Det genomförs med stöd av ESF-rådet under 2019–2021. Folkbildningsrådet är projektägare och projektet genomförs tillsammans med fem (tidigare sex) folkhögskolor runt om i landet. 210 deltagare inom målgruppen nyanlända mellan 16-24 år ska rekryteras inom projektperioden av de deltagande folkhögskolorna. Målet är att kvalitetssäkra metoder för att rekrytera och inkludera målgruppen på folkhögskola, få dem att slutföra sina studier samt stötta till etablering i fortsatta studier eller arbete. Denna kunskap ska sedan spridas till andra folkhögskolor.

Följande folkhögskolor deltar i FAMN: Eslövs folkhögskola Dalslands folkhögskola Hagabergs folkhögskola Marieborgs folkhögskola Strömbäcks folkhögskola Västerås folkhögskola (tom 31/8 2020)

1 2021 19

Socialpedagoger på folkhögskola…

20 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

Kittet mellan deltagare & lärare Allt fler studerande på de allmänna linjerna har svårigheter att klara sina studier. På Gotlands folkhögskola spelar sju socialpedagoger en viktig roll som kitt mellan deltagare och lärare och som ständigt närvarande stöd. text martin röshammar foto karl melander

M

Mona Edström är en av sju social­ pedagoger på Gotlands folkhögskola.

ittemot Hemse kyrka, några hundra meter från centrum, ligger Gotlands folkhögskola, ja den del av skolan som håller till i Hemse. Skolan har också en filial i Fårösund.

I Häggska huset, uppfört redan 1891, finns förutom rektor Thomas Nilssons kontor också ett rum där många av de tidigare rektorerna pryder väggarna i avmålad form. Det är där, i det murriga rummet på nedervåningen som deltagaren Ellinor Pettersson berättar om sin väg till skolan och till Enter, en utbildning som i första hand riktar sig till personer med diagnoser inom högfungerande autismspektrumtillstånd och som är folkbokförda på Gotland.

Enter är en del av allmänna linjen och målet är att deltagarna ska skaffa sig, som det står på skolans hemsida: ”Kunskaper och färdigheter som leder till allmänbildning, stärkt självkänsla, behörighet motsvarande grundskola och/eller behörighet för högskolestudier”.

En viktig del av tanken med Enter men också den vanliga allmänna linjen på Gotlands folkhögskola, är att i arbetslaget ingår både lärare och socialpedagoger. Mer om dessa snart men först får 25-åriga Ellinor Pettersson ordet. Hon går sitt första år på Enter men studerade på skolans allmänna linje redan förra året.

– Jag går här för att få min gymnasiebehörighet och blev inte klar det första året. Jag kände att Enter är lite lugnare och passar mig bättre. Det är lite färre ämnen och fler pedagoger. Och huset är bättre, vi har ett eget hus och jag har ett eget rum där jag kan plugga.

Ellinor Pettersson gick på gymnasiet, började 2012 och det fungerade bra, fram till efter jullovet i trean.

– Då gick jag in i väggen på grund av stora depressioner, ångest och extrem prestationsångest. Jag har egentligen alla betyg jag behöver men när jag slutade gymnasiet fattades det 50 poäng. Det sved men nu handlar det om att komma tillbaka till livet, till en fungerande vardag så det här är en väldigt bra sluss tillbaka till samhället.

Stillsamt beskriver hon hur hon försökte läsa på komvux på distans men det fungerade inte alls. Till slut, via arbetsträning och praktik på ett bibliotek, inte minst efter tips från en kompis, hamnade

21

hon på Gotlands folkhögskola, lockad av att kunna anpassa utbildningen efter sina egna behov.

– Distansundervisning funkar inte så bra för mig. Nu har det, på grund av pandemin, varit en del distans här också. Men det är en annan sak för det är inte så mycket att göra något åt. Vi är på plats när vi kan, säger Ellinor Pettersson som busspendlar till Hemse från Klinte. Hon har valt att inte bo på skolan.

– Nej, jag vill inte vara ifrån mina hundar för länge. De är min trygghet, mitt livs stabila punkt och min fristad.

Hon konstaterar att socialpedagogerna är väldigt viktiga, att de kan hjälpa till och förklara på lektionerna. Men de är också viktiga för att de är med överallt, på lektion efter lektion och känner deltagarna väl.

– Om jag har mina problem kan socialpedagogerna förmedla det till lärarna på ett bra sätt. De hjälper mig med att tänka att jag inte alltid behöver prestera perfekt och det är mycket det som är Enter, att lära sig hur man fungerar och hur man kan fungera på ett bra sätt både här och ute i världen, tycker Ellinor Pettersson som drömmer om att bli bibliotekarie eller biblioteksassistent.

Planen är att gå ett år på Enter. Hon är sjukskriven på halvtid och säger att skolans personal är väldigt förstående för att hon behöver lugn och ro och att saker och ting måste få ta tid. Men i höstas fick Ellinor ”en total panikattack” av en skoluppgift.

– Det var inte lärarens fel utan bara en trigger för mig. Då satt Mona med mig hela tiden och såg till att jag fick akutvård. Socialpedagogerna kan verkligen hantera krissituationer, säger hon.

M

ona som Ellinor pratar om heter Edström i efternamn och har arbetat på Enter och skolan sedan 2017.

Hon är kursansvarig för Enter och har jobbat som socialpedagog sedan hon själv gick på Önnestads folkhögskola och utbildade sig till behandlingsassistent. I många år drev hon ett behandlingshem för kvinnor med missbruksproblematik i Alva, några kilometer från Hemse, tillsammans med två kollegor.

– Jag vill att Enter ska vara ett ställe där det kan bli lockande, spännande och ofarligt med studier, alltså att skola och studier ska bli något positivt igen för deltagarna, vilket skoltiden inte varit för många av dem. Flera vittnar om mobbning, säger Mona Edström.

På grund av pandemin kan utomstående inte vara med på lektioner eller besöka matsalen, därför sitter vi i mötesrummet i Häggska huset utan action och utan särskilt mycket skolkänsla. Å andra sidan skapar det allenarådande lugnet en passande, tyst

– Det som är så kul med Enter är att de ställer frågorna som alla undrar över men ingen vågar fråga, säger Daniel Malm, servicechef På Gotlands folkhögskola.

– Enter ska vara ett ställe där studier kan bli lockande och positivt igen för deltagarna, säger socialpedagogen Mona Edström.

bakgrundsmelodi till samtal om Enter och socialpedagogernas närvaro på och utanför lektionerna.

Socialpedagogerna ger inte bara deltagarna lugn och trygghet, de hjälper också till med livs- och vardagskunskap, lotsar in dem i samhället. Mona Edström menar att man som människa måste ha helheten, om en pusselbit rasslar runt så blir det inget pussel, som hon uttrycker det. Det kan handla om att väcka dem på morgnarna eller ge stöd om någon har problem med sin ekonomi, boka bankmöten eller visa hur man betalar räkningar. Är man orolig över sin ekonomi är risken stor att studierna inte prioriteras särskilt högt.

Smålänningen Daniel Malm, som är före detta gymnasielärare, tittar in i salen en stund. Han är servicechef på skolan, har hand om internat, mat och lokaler. I ett par år har han haft lektioner då och då med deltagarna på Enter. De har pratat om mat, näring och tallriksmodellen. Deltagarna har fått fundera över vad en lagom portion är. De har snackat om städning och tvätt. När tvättar jag mina lakan eller mina underkläder? Hur tvättar jag?

– Det handlar om mycket praktiska saker som ungdomar överlag oftast inte reflekterar över. Det som är så kul med Enter är att de ställer frågorna som alla undrar över men ingen vågar fråga. Jag brukar säga det till Mona: ”Det är så sjukt roligt att vara med den gruppen”, berättar Daniel Malm.

Han får ofta kommentarer utifrån om Enter och frågor om det är en extra stökig klass.

– Nä, säger jag då. Men man får extra mycket hjälp och läraren kan fokusera på att undervisa och socialpedagogen kan vara ett väldigt bra stöd i klassrummet medan undervisningen pågår. Det är något som borde anammas på grundskolor också, med den lärarbrist som råder, menar Daniel Malm.

Thomas Nilsson är rektor på Gotlands folkhögskola men är också ordförande för ofi, Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation. Han anser att socialpedagogerna betyder ”ofantligt mycket för att folkhögskolan ska kunna vara folkhögskola”.

– Alla andra professioner på skolan är tydligt inriktade mot att deltagarna ska lyckas med sitt ämne men om en individ inte fungerar som människa eller i relation med gruppen kommer inte studierna att fungera heller, säger Thomas Nilsson apropå den helhet Mona Edström nyss pratade om.

– Ja, vi skulle väl behöva en socialpedagog i livet, var och en av oss, en som hjälpte oss att kryssa fram mellan alla kobbar och skär, menar Thomas Nilsson.

Han har en stressig dag så han utvecklar sina tankar i ett senare mejl. Han poängterar vikten av att folkhögskolan kan möta de individer och grupper som tidigare kanske inte har lyckats så bra under sin skolgång.

22 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

»Socialpedagogerna hjälper mig med att tänka att jag inte alltid behöver prestera perfekt«

– Om jag har problem så kan social­pedagogerna förmedla det till lärarna på ett bra sätt, säger Ellinor Pettersson, som nu studerar för att få sin gymnasie­ behörighet.

FOLKHÖGSKOLAN

1 2021 23

»Om en individ inte fungerar som människa eller i relation med gruppen, då kommer inte studierna att fungera heller«

– Ingenting skulle fungera utan socialpedagogerna, säger läraren Åsa Akre 24 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

– För att vi ska kunna fullgöra det uppdraget måste vi hitta modeller som fungerar, och den här modellen tycker vi är väldigt bra och framgångsrik, förklarar Thomas Nilsson om de sju socialpedagoger som är anställda på Gotlands folkhögskola i Hemse.

Han anser att det är viktigt att det finns en helhetsbild av deltagarna som individer och människor. ”Om man växer och mognar som person har man bättre förutsättningar och glädje av den kunskap som man får under sin tid på skolan. Vi har många fantastiska exempel på den sortens utveckling hos våra deltagare”.

Fler anställda innebär förstås ökade kostnader men Gotlands folkhögskola söker de stöd som går att få för den utökade bemanningen och Thomas Nilsson är övertygad om att socialpedagogerna ger en kvalitetshöjning och att det dessutom blir färre konflikter och färre avhopp från utbildningarna. Det leder i slutändan till att pengar sparas.

Till saken hör också att Gotlands folkhögskola i början av 2020 drabbades av ett sparbeting på 3,5 miljoner kronor. Men det har inte påverkat satsningen på socialpedagoger. Däremot har två utbildningar avslutats vilket också inneburit minskade personalkostnader och uppsagda lokaler.

Å

sa Akre är lärare i svenska och historia, under våren 2021 bara på Enter.

Hon har jobbat på allmänna linjen sedan 1995 men också på den nu nedlagda linjen Livskraft i tio år.

Hon menar att de relationsbyggande socialpedagogerna gör ett grundläggande och viktigt jobb.

Hon tycker till och med att ingenting skulle fungera utan socialpedagogerna och både hon och Mona Edström är noga med att poängtera att samarbetet mellan ämnespedagogerna och socialpedagogerna måste klaffa. Socialpedagogerna är kittet mellan deltagare och lärare. Men de är också överens om att balansgången inte alltid är enkel, den mellan människan och studierna.

– Det är svårt när man kommer in som ämnespedagog, för min roll är ju att de ska lära sig svenska och historia och om de inte gör det har jag misslyckats på något sätt. Eller ja, det är lätt att känna så i alla fall. För sanningen är att vissa deltagare här kommer aldrig att få en behörighet men det är inte därför de är här. Skulle den deltagaren plötsligt blomma ut skolmässigt är det bara en bonus, säger Åsa Akre.

Hon fokuserar på att nå fram till varje deltagare så att var och en kan utvecklas i ämnena från den nivå där hen befinner sig, som en del i den personliga utveckling de genomgår.

FOLKHÖGSKOLAN

Enter är en allmän linje som i första hand riktar sig till personer med diagnosen högfungerande autismtillstånd.

N

ågra deltagare svarar knappt på tilltal, några har andra utmaningar att arbeta med. Åsa tycker att det är bra att ha socialpedagoger i klassrummet som kan utvärdera hur en uppgift fungerade och hur deltagarna upplevde lektionen.

– Att diskutera igenom innan är också bra, vilka som kan jobba tillsammans, vem som mår dåligt just nu och kanske ska lämnas lite mer ifred, säger Mona Edström som flikar in att socialpedagogens uppgift gör att hon och kollegorna kan vara mer kravlösa gentemot deltagarna än vad lärarna kan.

Precis som Daniel Malm var inne på, tycker både Mona och Åsa att attityden hos Enter-deltagarna är speciell. De vågar verkligen fråga om allt.

– De är väldigt generösa mot varandra. De har så mycket erfarenheter allihop, av att ha varit udda varelser. Det händer inte att de andra skrattar eller skruvar på sig när någon säger något. Jag tror att det handlar om de egna livserfarenheterna, säger Åsa Akre.

Mona Edström berättar om just en sådan händelse, när de hade en gemensam lektion med deltagare från andra kurser. En av Enter-deltagarna svarade och ”det blev som galet”. Några började fnissa och efteråt var Enter-klasskompisarna upprörda. ”Visst var det väl taskigt, bara för att man säger något fel. De skrattade, såg du?”.

– Jag blev så glad när de reagerade så starkt, berättar Mona Edström.

M

ona menar att socialpedagogernas uppgift är komplex och att de är lite som detektiver som ska komma på hur de ska nå fram till deltagaren.

– Vi ska inte synas så mycket i klassrummet men vi ska däremot verka ganska mycket. Man lär sig se skiftningar, lär sig höra vad som är på gång. Man blir duktig på att se små nyansskillnader och kan bli skitglad av det, säger Mona Edström.

Känslan när ett nytt steg har tagits är svindlande: ”I dag händer det!”.

1 2021 25

KRÖNIKA

Kort om …

Små doser arsenik

journalistlinje, klimatnätverk & lärar­ assistentutbildningar

T

rots fyra års facit av lögner, nominerades Trump till Nobels fredspris av Sverigedemokraterna i november. ”Ingen ärlig bedömare kan förneka den enorma insats som han har gjort för en fredligare värld”, skrev chefsideologen Mattias Karlsson. Hans tanke är att förvisa politiken nedströms kulturen, äga problemformuleringsprivilegiet och sätta agendan. Den judiske språkvetaren Viktor Klemperer beskrev den gradvisa tillvänjningen till den nazistiska dödspropagandan och konspirationsteorierna om dolkstötslegenden som små doser arsenik.

Det krävs en motmobilisering och just där har folkbildningen sitt demokratiuppdrag. Medlöpare, som tror att det går att rida den eldsprutande draken, riskerar ändå till slut att digna i galgen.

Fråga Mike Pence, som, i tron att det skulle gagna karriären, lojalt matade draken med tändvätska. Men terroristerna på Kapitolium skanderade att han skulle hängas för sitt svek mot kuppförsöket.

Notera noga att sd har gett sitt stöd till Trump efter attacken.

De satsar med stor skicklighet på opinionsbildning och alternativmedier som tv-kanalen Riks med Alexander Bard som kränkthetsexpert och högerextrema Swebbtv, som spridit giftiga konspirationer om att Corona iscensatts. Vi kan vara säkra på att många av våra kursdeltagare finns där. Att sd utvecklats till demokratiskt pålitligt är en villfarelse. Med krigsretorik vill man genomdriva en konservativ revolution mot ”kulturmarxismen”, minska stödet till den ”vänsterliberala och extrema” kulturen och folkbildningen, man kräver återinvandring och ett totalstopp för flyktinginvandring, man vill strypa biståndet, ta bort stöd till invandrar- och minoritetsföreningar samt hårdbanta public service. Ledande företrädare talar om svenskfientlighet, en retorik som trappades upp i samband med mordet på George Floyd och mobiliseringen av Black Lives Matter.

Vi lever inte i 30-talet och historien upprepar sig inte, men det finns alltid lärdomar att dra. 1932 saknade Hitler majoritet och regerade med högern. Riksdaghusbranden blev förevändningen att införa diktatur och snart förbjöds icke-nazistiska organisationer. Resten vet vi.

I vår dagliga gärning vaccinerar vi med tillit och inkludering, motverkar hat och lögner och med oändlig omsorg om deltagarnas väl och ve mejslar vi ut rättssäkra studieomdömen, som lotsar dem vidare ut i samhället fullproppade med motgift. Och i september ordnar vi fest och firar 100 år av kvinnlig rösträtt.

Benton Wolgers

• Kalix folkhögskola startar åter upp sin tvååriga journalistlinje, nu på distans. Utbildningen lades ner på grund av minskat söktryck för två år sedan.

Distansutbildningen kommer också att innehålla fysiska träffar med mer fokus på intervjuteknik, etiska diskussiioner och källkritiska frågor.

– Framför allt hur man bygger en historia på ett korrekt och intressant sätt, säger André Samuelsson, kursansvarig, och tillägger att man redan fått förfrågningar om utbildningen.

• I november träffades för första gången de fyra folkhögskolenätverk som arbetar med hållbarhetsfrågor, 50 personer från 35 folkhögskolor diskuterade gemensamma utmaningar och lärdomar utifrån olika perspektiv. De fyra nätverken är Klimatnätverket, Offensiv folkbildning, Fortbildning för omställning och Agenda 2030- fortbildarna.

Gemensamt är att alla arbetar med hållbarhet utifrån olika perspektiv. Under våren planeras fler nätverksträffar och webbinarier om olika hållbarhetsfrågor.

Benton Wolgers är lärare på Birka­gårdens folkhögskola Lina Remnert och Karin Jacobson på Folkhögskolornas serviceorganisation, FSO, ledde mötet med klimatnätverken.

• I oktober förra året bildade lärarassistentutbildningarna på landets folkhögskolor ett riksnätverk, FLiS - Folkhögskolor med Lärarassistentutbildningar i Samverkan. 25 skolor ingår i nätverket Kontaktpersoner är Åke Arvidsson på Ljungskile folkhögskola och styrelsens interimordförande, Ulrika Knutsson, på Åsa folkhögskola.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

LÄRARFÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLA

Utbildningsvecka i april Planeringen för utbildningsveckan är i full gång. Under hösten beslutade styrelsen att flytta utbildningsveckan och vi hoppas att det i slutet av april, vecka 17, ska gå att genomföra den IRL. Plats för veckan är i dagsläget inte helt klart men ramarna för programinnehållet kan vi presentera. Vi kommer att erbjuda fyra utbildningar, som var och en ligger på tre dagar, lunch till lunch: BAM – Bättre arbetsmiljö: grundkurs för skyddsombud (måndag–onsdag) Ombudsutbildning anpassad för folkhögskolan (onsdag–fredag) Att skola demokrater med tyngdpunkt på språkets betydelse och alla lärares roll i språkutveckling (måndag–onsdag) Avslutning av den pågående Ny som folkhögskollärare (tisdag–torsdag) Ytterligare information och anmälan kommer attskickas ut i februari. Om pandemiläget inte förändrats undersöker vi möjligheterna att så långt det går hålla utbildningarna digitalt.

Kontakta kansliet

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Telefon: 070-7370635 E-post: lararforbundet@folkhogskola.lararforbundet.se

FOLKHÖGSKOLAN

Ur led är demokratin…

DAGEN NÄR DETTA skrivs svärs usas 46:e president, Joe Biden, in. Vi har under dennes företrädare, en president som i fyra år regerade via Twitter, om och om igen fått det inbankat, att sanningen inte har med fakta att göra, det är var och ens upplevelse av verkligheten som utgör alternativa sanningar. Det som kallas fakta och vetenskap är något som fake news-media och ”den djupa staten” pratar om i syfte att vilseleda befolkningen.

Jag skulle säga att det har varit fyra år som planterat giftpilar av tvivel kring fakta och vetenskap i människor långt utanför usas gränser, in i människors vardag, in i politiken och inte minst in i folkbildningen, in i mitt klassrum.

Jag får i samtal med deltagare varje vecka bemöta alternativa versioner av historiska händelser, inte sällan från 1900-talet som de ”läst på nätet” alternativt har uppfattningar om aktuella händelser där fakta ändrats eller tagits bort. Flera politiska partier skapar sina egna nyhetstjänster för att de inte tycker att bilden från traditionell journalistik stämmer med deras verklighet. Det är lättare att hantera en informatör än en journalist, vilket även avspeglas i kursutbudet på våra folkhögskolor som tidigare utbildat journalister, däribland min egen. Journalister behövs, det finns jobb för dem, men tidsandan har sått fröet hos många unga vuxna att det är tvärtom.

2020, ett år vi tävlar om att såga ur många aspekter, kan ha varit kulmen på den antidemokratiska eran även om det genom händelserna i Washington spillde över några intensiva dagar in på detta nya år. Det som hände i slutändan var ändå att demokratins ledband höll den kvar på plats den här gången och för hoppningsvis även framöver. Institutionerna höll, men grunden för det är trots allt att folket i valet innan jul markerade att det var nog nu, ”alternativa fakta” kan inte längre förväntas bemötas med samma respekt som vetenskaplig fakta. Även de här händelserna tog sig in i mitt klassrum och blev grunden till ett samtal om en demokrati som tvingats rensa luften. Vart den tar vägen nu? Det är ett samtal som måste fortsätta, i samhället och på våra folkhögskolor, för vi är alla satta att vrida demokratin rätt igen.

Tomas Rosengren Ordförande Lärarförbundet Folkhögskola

1 2021 27

LÄSNING

Arvet och skulden FÖRINTELSENS BARN Margit Silberstein • Hon hörde sin pappas suckar även när han inte suckade. Hon bär på jordens tyngsta packning. Förintelsen.

Sina föräldrars mörker. ”En ryggsäck som bågnade av all världens suckar och smärta och som var helt omöjlig att slänga av sig”. Så skriver Margit Silberstein i sin bok Förintelsens barn (Albert Bonniers 2021).

Hennes föräldrar växte upp i Transsylvanien, i nuvarande Rumänien. De var förälskade och skulle ha gift sig . Men så kom ett folkmord emellan. Hennes mamma deporterades till Auschwitz och pappan hamnade i ryskt fångläger i Sibirien. Mamman kom med de vita bussarna från Bergen Belsen till Norrköping. Pappan återvände till Rumänien. De hittade varandra med hjälp av Röda Korset och återförenades på Centralen i Norrköping 1948. ”Jag och min bror blev deras räddning, vi gav dem mening och de älskade oss över allt annat…

Jag var en ’Margit-akta dig’.

Inget fick hända mig…Alla, hela min döda familj fanns i mig…Det var mitt öde att finnas till i stället för dem som slutat sitt liv i gaskammaren…”

Margit Silberstein sörjde sina döda släktingar, samtidigt som hon inte riktigt visste hur hon skulle sörja.

Hon grät mycket, men ”hur sörjer man dem man aldrig träffat?”

Hon kände att hon alltid måste vara snäll: ”jag kunde få dåligt samvete om jag följde med min bästis hem efter skolan en stund…” Hon var fast i att tillfredsställa sina föräldrars vilja samtidigt som hon försökte få föräldrarna att förstå att barn måste klippa navelsträngen: ”Ingen äger en annan människa…”

När Margit Silberstein blev vuxen gjorde hon inte alltid som föräldrarna ville. Hon träffade män som inte var judiska.

De accepterades inte av föräldrarna. Modern sa då ”saker som en mamma inte ska säga till sin flicka...”

Boken tillägnas författarens två söner. För författaren har det varit viktigt att inte skuldbelägga sina barn. Hon har bett dem säga till om hon trots allt gjort det. Hon har varit rädd för att ge dåligt samvete i arv eftersom hon själv levt med det hela livet.

De två sönernas pappa är inte jude men båda har fått en judisk fostran. Som läsare vill man veta mer om relationen mellan barnen och deras morföräldrar och hur dessa reagerat över att barnens far inte är jude. Att författare inte skrivit om detta beror kanske på att hon fortfarande vill vara sina föräldrar till lags, trots att båda är borta sedan länge.

Holger Nilén Margit Silberstein är journalist och har arbetat som reporter på Sveriges Radio och Sveriges Televisions nyhetsprogram Aktuellt.

DRÖMMEN OM DET DIGITALA Joakim Sveland & Elias Granath • I en ny bok om digitaliseringen i skola n skriver folkhögskolläraren Joakim Svel and och gymnasieläraren Elias Granath om hur digitaliseringen förändrat vårt lärande.

När 30 deltagare var uppkopplade befann de sig inte längre i samma rum utan i varsitt rum.

I Drömmen om det digitala söker Joakim Sveland och Elias Granath svar på varfö r digitaliseringen och internet inte förbättra r resultaten i skolan. Med exempel från forsk ningen och egna erfarenheter visar de hur digitaliseringen påverkar oss som människo r, vårt lärande och synen på kunskap.

ARBETARLITTERATURENS ÅTERKOMST Rasmus Landström • Ända sedan 1930-talet har arbetarlitteraturen varit en levande tradition som skildrat statares, torpares och fabriksarbetares slitsamma tillvaro. På 2000-talet har genren fått en renässans. I Arbetarlitteraturens återkoms t skildrar litteraturkritikern Rasmus Land ström för första gången hur proletärdi kten lämnade fabriken och potatisåkern och klev in det moderna tjänstesamhället. Arbe taren gick från att vara en man i blåställ till en kvinna i landstingsrock.

OM VUXENUTBILDNING OCH VUXNAS STUDIER Andreas Fejes m.fl. (red.)

• Vuxenutbildningen är idag större än barn- och ungdomsskolan. Om vuxenutbildning och vuxnas studier är en grundbok som vänder sig till alla som arbetar inom vuxenutbildning som folkhögskola och komvux. Ett par kapitel handlar om folkbildning och folkhögskola. Andra berör olika pedagogiska och didaktiska begrepp och vad det innebär att undervisa vuxna stud erande. Redaktör för boken är bland anna t Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik. Flera av författarna är verksamma vid folkhögskollärarutbildningen i Linköpin g.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

Bra dokumentärer om revolutioner

OM FOLKHÖGSKOLA Per Andersson, Helena Colliander, Eva-Marie Harlin (red)

Bör läsas av alla folkhögskollärare • Det ska sägas på en gång att Studentlitteraturs Om folkhögskolan bör vara obligatorisk läsning för alla verksamma inom folkhögskolan. Bokens styrka är att den handlar om folkhögskolan i nutid byggd på aktuell vetenskaplig forskning men innehåller också återblickar och utvecklingshistorier som sätter in folkhögskolan i ett sammanhang.

Flera av de tolv skribenterna är bekanta för många inom folkhögskolan. Samtliga är verksamma vid Linköpings universitet, avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande och undervisar på Folkhögskollärarprogrammet och några har tidigare undervisat på folkhögskola.

Det finns alltid en risk att denna typ av ”kommittéskriven” facklitteratur som bygger på forskning tenderar att bli lite torr och tråkig, men det är bra balanserat och intressant hela vägen.

Kapitlen är indelade i åtta kapitel,

PERSONER

förutom inledningen, och säger det mesta om innehållet: Vad är folkbildning?, Vad är en folkhögskola?, Vem är folkhögskolläraren, Vem studerar på folkhögskola och varför? Folkhögskolans pedagogik och didaktik, Bedömning av kunskap inom folkhögskolan etc.

Vi får en bred och insiktsfull bild av folkhögskolan i dag, vilka som blir lärare, vilka deltagarna är. De som arbetar inom folkhögskola känner säkerligen igen sig men behållningen ligger i att se sig själv i ett större sammanhang.

Bra är också skribenternas kritiska reflektioner kring risker, som den segregerande effekten mellan filial och moderskola, mellan allmän kurs och de särskilda estetiska kurserna, eller faran kring ”gymnasifiering” av allmän kurs.

Om folkhögskola kan med fördel bli utgångspunkt för en studiecirkel på folkhögskolorna.

Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Amanda Jansson är aktuell i en av huvudrollerna i i SVT: storsatsning, Tunna blå linjen, där tittarna får följa en grupp poliser i Malmö i arbetet och privat. Amanda Jansson har bland annat studerat på teaterlinjen vid Fridhems folkhögskola. I serien spelar hon den kristet troende polisen Sara från Umeå.

Hon har tidigare vart med i teveserier som Vår tid är nu, Rebecka Martinsson och Beck.

Polisen Sara är hennes första stora roll.

FOLKHÖGSKOLAN

Idolvinnare som vann Guldäpplet.

HISTORIEN FÖRKLARAD Urplay • Jag gör ofta och gärna reklam för Utbildningsradions programserier på urplay.se. Den här gången har man producerat fem historiska dokumentärer för gymnasiet om den franska revolutionen, amerikanska revolutionen, industriella revolutionen, amerikanska inbördeskriget samt Sveriges demokratisering. Alla dokumentärer är på mindre än 20 minuter och passar lika bra för folkhögskolan.

Dokumentären om Sveriges demokratisering tycker jag är en bra mätare på kvaliteten då den tar upp folkrörelsernas avgörande roll för demokratiseringen samt högerns motstånd mot allmän rösträtt, något som dagens skolböcker regelmässigt undviker att berätta, där demokratisering ofta beskrivs som något som bara växer fram. Här berättas hur kampen om rösträtt växer fram underifrån, den betydelse de nya folkrörelserna hade: nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelserörelsen och så småningom kvinnorörelsen. Dokumentärerna är rappt berättade, uppbyggda på liknande sätt, snabba klipp, bildsatta med både stillbilder och rörliga bilder och intervjuer med historiker och experter som aldrig känns tråkiga.

Staffan Myrbäck

Moa Backe Åstot debuterar med en roman om en ung homosexuell renskötare, som är rädd att han inte ska accepteras. Moa Backe har studerat på en av Jakobsberg folkhögskolas skrivkurser, inspirerad av en annan samisk författare, Ann-Hélen Laestadius, som gått journalistlinjen på Kalix folkhögskola. Moa Backe Åstot hoppas att boken ska hitta svenska läsare som ofta är ovetande om det förtryck samerna varit utsatta för.

Maya Arctaedius har tilldelats Guldäpplet, som delas ut av Folkets hus i Umeå sedan 1986 och tillfaller en person med lokal koppling som har utmärkt sig under året. Maya Arctaedius studerar just nu på Dreamhill Music Academy i Örnsköldsvik, en utbildning för musikproduktion som drivs av Storumans folkhögskola. Maya Arctaedius slog igenom i höstens upplaga av Idol, där hon var en av tolv deltagare som gick vidare.

1 2021 29

PORTRÄTT

30

» Litteraturen behöver Svenska Akademien« Ingrid Carlberg är ny ledamot i Svenska Akademien och brinner för att berätta. Redan som barn ville hon bli författare. Men såna drömmar pratade man inte högt om i Surahammar. text martin röshammar foto tt, nordstedts

INGRID CARLBERG Är: Författare och journalist. Senaste boken kom 2019, Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris. Har också skrivit barn- och ungdomsböcker.

Född: 1961 i Surahammar.

Bor: I Österskär i Österåkers kommun.

Familj: Man, två barn.

Aktuell: Som nyinvald ledamot i Svenska Akademien, på stol 5 efter Göran Malmqvist.

FOLKHÖGSKOLAN

C

entralstationen i Stockholm kan göra den mest stresståliga personen vimmelkantig. I vanliga fall. Nu under pandemin är det tämligen tomt och stilla. För att vara här.

Ingrid Carlberg tillbringar annars dagarna på Kungliga Biblioteket i Humlegården, en lagom promenad härifrån. Hon är en van arkivbesökare och trivs där. Att sitta hela dagar i mörka, dammiga skrymslen räds hon inte alls. Att vara systematisk, det är hon bra på.

– Det kan bli väldigt enahanda men så kommer den där lilla meningen som: ”Åh wow, i det kapitlet kommer den att bli ljusstrålen”. Det är så berättelsen växer fram, det är då jag känner att jag kommer att kunna levandegöra det jag skriver om.

När vi möts förbereder den nyfikna Ingrid Carlberg sitt tal i Svenska Akademien om sin företrädare på stol nr 5, Göran Malmqvist. Så nu frossar hon i kinesisk modernistisk poesi för att lära sig så mycket som möjligt om sinologen Malmqvist.

Den 15 april är det tänkt, pandemiförsenat som allt annat, att hon ska hålla sitt inträdestal i Svenska Akademien.

1 2021 31

Den 15 april ska Ingrid Carlberg hålla sitt inträdestal i Svenska Akademien. Hon efterträder Göran Malmqvist.

»Det jag innerst inne ville, att skriva böcker och uttrycka mig litterärt, det var något som jag inte vågade tro på själv« MER OM SVENSKA Akademien snart men berättelsen om Ingrid Carlberg, som själv tycker så mycket om att berätta, börjar i Surahammar.

Ingrids mamma bor fortfarande kvar i Surahammar, i den avsomnande bruksorten där en gång i tiden flera tusen var anställda vid bruket. I dag ägs det av den indiska ståljätten Tata Steel och har 125 anställda. På Köpmannagatan, som en gång hade bokhandel, pappershandel, två konditorier, en damklädesbutik, två sportaffärer och en musikaffär, finns det nu en pizzeria och ett apotek och inte så mycket mer.

Ingrid Carlberg beskriver Surahammar som Jantelagens hemvist som samtidigt var en väldigt trevlig plats att växa upp på.

– Det jag innerst inne ville, att skriva böcker och uttrycka mig litterärt, det var något som jag inte vågade tro på själv. Vem var jag att tro att jag skulle kunna göra det?

Krokiga vägar ledde henne dit där hon är i dag, där hon verkligen vill vara. Några tjejer, från Hallstahammar och Surahammar, åkte till Paris för att jobba som aupair efter gymnasiet. Då bestämde hon sig för att skriva en artikel och försöka få in den i vlt (Vestmanlands Läns Tidning). Då som nu tycker Ingrid Carlberg om att skriva långt, så hon skrev fem a4-sidor om hur det var att vara aupair i Paris. Hon ringde ung-sidans redaktör som sa att hon skulle komma upp med sitt manus. Det var jullov och Ingrid var hemma och lämnade texten och redaktören sa: ”Och du tror att vi ska ta in allt det där?”. Efter några dagar ringde redaktören tillbaka: ”Det här var ju jättebra, vi tar alltihop”. Det ledde till sommarjobb och så var hon ”inne i rullorna”.

INGRID CARLBERG BÖRJADE läsa statskunskap i Uppsala och det blev en fil kand samtidigt som hon jobbade på tidningen. I slutet av åttiotalet var hon forskningsassistent i den statliga maktutredningen och planen var att doktorera men via Liberala Nyhetsbyrån, trots att hon inte var politiskt aktiv, hamnade hon på Dagens Nyheters ledarredaktion 1990.

– Jag hade ledsnat på dagsnyheter och lockades av det analytiska. Men det jag skrev där var mer personliga krönikor. Jag hade svårt att uttrycka åsikter på det där schwungiga sättet.

Hon insåg att där skulle hon inte vara och ganska snart flyttade hon över till den allmänna redaktionen, tillbaka till vanlig journalistik.

– Ibland brukar jag säga att jag skulle kunna göra reportage om precis vad som helst bara för att det är själva sökandet efter berättelser i något, som är det lustfyllda för mig.

Inte sällan har Ingrid Carlberg, även under sina år på dn:s Lördag Söndag-bilaga, hittat sin berättelse i någon välkänd företeelse men har försökt berätta historien på ett djupare sätt, hon har letat under ytan. Hon sporras av att försöka hitta något nytt, något okänt.

2008 gavs hennes första bok ut, Pillret. En berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader. För den boken fick hon Guldspaden och en nominering till Augustpriset.

Berättelsen Pillret började som ett reportage och byggdes sedan ut i bokform.

– Avslöjarfaktorn var och är inte det viktigaste för mig utan det är den fördjupande journalistiska berättelsen med litterära verktyg.

När Ingrid Carlberg skulle skriva sin andra

32 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021

PORTRÄTT sakprosa-bok, den om Raoul Wallenberg fick hon välja. Chefredaktören Gunilla Herlitz som då var rätt ny på sin post, gav henne inte tjänstledigt. Det skulle vara hundra procent eller inte alls och trots att Ingrid Carlberg skulle få göra vad hon än ville i dn-huset och älskade sitt jobb valde hon att skriva den bok som gjorde att hon fick Augustpriset. Inte minst fick hon ett ”otroligt bra kontrakt” med förlaget, Norstedts och ja, hon hade ju hela tiden strävat efter att skriva böcker.

DEN �� NOVEMBER 2012 var undertecknad i Konserthuset i Stockholm för att skriva om Augustpriset för Göteborgs-Posten. Göran Rosenberg fick det skönlitterära priset och Ingrid Carlberg fick det facklitterära priset. Jag kommer ihåg hur hon strålade, hur glad hon var. Vi journalister fick komma upp på scenen för korta ”Hur känns det”-intervjuer.

Hon konstaterade att Det står ett rum här och väntar på dig... Berättelsen om Raoul Wallenberg, kan se avskräckande tjock ut med sina 694 sidor men att den inte är så svår att ta till sig. Hon pratade också om hur roligt hon haft under arbetet och hur hon såg det som sin uppgift att skriva den bok som skulle fördjupa en i hennes ögon ganska schablonartad, lite Hollywoodinspirerad bild av Raoul Wallenberg.

Det hon gjorde där, liksom i den hyllade boken om Alfred Nobel som kom 2019, var att levandegöra historien. Egentligen har hon börjat skriva på en ny bok, en bok där hon ska berätta om ”påverkanskampanjer genom historien”. Men dels fokuserar hon på det där talet i och för Svenska Akademien och dels får det ta den tid det tar att bli frisk.

För så är det, Coronahösten 2020, var en omskakande berg-och-dalbanefärd för Ingrid Carlberg.

Hon opererades i september, en rutinoperation av ett nyckelben som inte läkt ordentligt. Men något gick fel, nerver kom i kläm så att hon förlorade en stor del av rörligheten i vänster arm och hand.

Mycket av hennes tid efter det har gått åt till rehabträning, återbesök och sjukgymnastik och hon vet fortfarande inte om hon kommer att få tillbaka all sin rörlighet. Hennes viktigaste verktyg, armarna och händerna, rycktes ifrån henne. Det är bättre nu men ändå lång väg kvar.

– Men jag kommer inte att ge mig, jag är ganska envis, säger Ingrid Carlberg och syftar både på att hon ska bli återställd, fortsätta skriva och driva vårdskadeärendet.

– Ironiskt nog har jag råkat ut för en sån här sak tidigare. För 27 år sedan höll jag på att dö två gånger efter en vårdskada i samband med en förlossning.

Men har man varit och tassat nere i dödsriket två gånger så fattar man att man inte kan deppa ihop FOLKHÖGSKOLAN

»Jag var inte okritisk till hur man skötte den här katastrofen eller krisen, men Svenska Akademien är betydelsefull och behöver återvinna full kraft.« utan det handlar om att använda något slags kvarvarande entusiasm. Glädjen är ditt bästa vapen. Jag får vara glad över att inte behöva amputera.

Priser och utmärkelser: H M Konungens medalj för betydande insatser som författare. (2020).

Guldspaden för boken Pillret.

(2008). Augustpriset för boken Det står ett rum här och väntar på dig, om Raoul Wallenberg.

NÄR HON KOMMIT hem från sjukhuset och satt i morgonrock, lätt morfingroggy ringde Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

– Jag blev helt ställd. Han lät väldigt övertygande men ett tag trodde jag att någon skämtade.

Nej, Ingrid Carlberg från Surahammar, hade inte haft en tanke på sig själv i Svenska Akademien. ”Såna som hon”, personer med en bakgrund som journalist, som ägnar sig åt litterär journalistik, brukar inte väljas in.

– Jag hoppas att mitt liv inte kommer att förändras så mycket. Jag vill hinna skriva som vanligt men ser uppdraget som väldigt stimulerande.

Hon kommer in i Svenska Akademien samtidigt som den skakades rejält av dn-journalisten (och författaren) Matilda Gustavssons avslöjande #metoo-hösten 2017. Reportaget och sedan boken Klubben om Jean-Claude Arnault och den nära kopplingen till Svenska Akademien tvingade i förlängningen kultur-Sverige att göra upp med mycket, inte minst kulturmännens sätt att vara och synen på sexuella trakasserier.

– Genom hela den här krisen har jag känt att det är så sorgligt att en av våra finaste institutioner solkas ner. Jag var inte okritisk till hur man skötte den här katastrofen eller krisen, men Svenska Akademien är betydelsefull och behöver återvinna full kraft.

Ingrid Carlberg menar att i den tid vi lever i, när språket utarmas och folk läser mindre och mindre, då har Svenska Akademien en viktig roll när det kommer till att försvara språket och litteraturens roll.

– Det finns en demokratisk kärna i att människor kan ta till sig text och att vi inte låter vredesutbrott, hatspråk och Twitter ta över vår kommunikation.

Men min spaning är att att folk faktiskt läser, säger hon som tycker att det är ”extremt smickrande” att Svenska Akademien ”tycker att jag är en sån som borde kunna göra någonting i Akademien”.

1 2021 33

MEDLEM

Lärarförbundet Kontakt Telefon: 0770 - 33 03 03 Webb: Lararforbundet.se/kontakt

"Värva en kollega" ger extra förmånspoäng fram till 31 mars.

Starta året med att värva en kollega Fler poäng per värvad medlem och en uppdaterad shop. ”Värva en kollega” rivstartar året med nya förbättrade förutsättningar!

– För varje ny medlem stärks vår gemensamma röst, säger Fredrik Sörbacken, vid Lärarförbundet.

ed 232 000 medlemmar från skolans alla yrkesgrupper är Lärarförbundet nordens största lärarorganisation. För att bli ännu starkare vill vi bli fler. Nu kan du som medlem värva kollegor och samtidigt samla poäng. Poäng som du sedan kan använda för att byta mot praktiska produkter i ”värvarshopen” eller skänka till Rädda Barnen.

Från och med årsskiftet får du som värvar medlemmar till förbundet mer poäng per värvning. Detta ökar möjligheten att komma åt de finare produkterna markant. Fredrik Sörbacken, huvudansvarig för värva en kollega upplägget, berättar om vad som är nytt för i år: – Från och med 1 januari blir du som har rekryterat en kollega extra

M

”Ju fler medlemmar vi är, desto större möjligheter har vi att påverka lagstiftare och arbetsgivare.” belönad. Tidigare har du fått 100 poäng per värvad kollega, men fram till den 31 mars får du i stället 300 poäng. Det innebär att du kan tjäna ihop Fredrik en större mängd poäng Sörbacken snabbare och därmed nå de attraktivare produkterna i värvarshopen enklare.

– Nu är även shopen uppdaterad med nya produkter, bland annat en iPad Pro, en weekend bag, och en högtalare som har belysning och kylare med plats för flaskor. Den sistnämnda är min personliga favorit.

Varför är det viktigt att fler blir medlemmar?

– Ju fler vi är, desto större möjligheter har vi att påverka lagstiftare och arbetsgivare. Vi jobbar oavbrutet med att försöka göra vardagen bättre för alla som är verksamma inom skolväsendet och sanningen är verkligen att vi tillsammans kan göra skillnad.

En person som värvat kollegor på ett framgångsrikt sätt är Eline Snauwaert, arbetsplatsombud på Internationella Engelska Skolan i Årsta. Hon har hittills lyckats rekrytera hela 16 nya medlemmar. Här berättar hon om hemligheten bakom succén: – Det är viktigt att alla nya kollegor får veta att det finns en möjlighet att vara med i facket.

Jag har också väldigt många internationella Eline kollegor som inte är vana Snauwaert vid att jobba i Sverige, därför brukar jag sammanfatta och dela nyttig information från Lärarförbundet.

Varför tror du att så många av dina kollegor vill bli medlemmar?

–De märker att jag engagerar mig och att man får bra råd och stöd i olika situationer. Det kan handla om rätt information i löneprocessen och om arbetsförhållanden. Som jag nämnde innan har jag många internationella kollegor, vilket gör det extra viktigt att de får rätt information.

Eline Snauwaerts bästa rekryteringstips: • Gå fram och presentera dig.

• Berätta varför du gick med i Lärarförbundet.

• Berätta vilken nytta du har haft av att vara med.

Så här funkar ”Värva en kollega” 1. Personen som du tipsat om medlemskap fyller i ditt namn och mailadress i formuläret för att bli medlem på lararforbundet.se.

2. Därefter får du 300 poäng att handla för i värvarshopen (300 poäng per ny medlem).

3. iPad Pro, en stilren weekendbag och högtalare är exempel på produkter som nu återfinns i shopen. Du kan också välja att skänka poängens motsvarande värde till Rädda Barnen.

Det finns inget tak för hur många poäng du kan tjäna in. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Vill du veta mer?

Besök lararforbundet.se/ varvaenkollega

VI GÖR SKILLNAD

1 618

Så många gånger har Lärarförbundet citerats och synts i media enligt senaste månadsmätningen (10/11–11/12).

Aftonbladet Lärarförbundets medlemmar larmade om ökad oro för smitta.

På ett möte med Folkhälsomyndig­ heten framförde Lärarförbundet krav på familjekarantän – och efter några dagar presenterade utbildningsminister Anna Ekström nya direktiv för familjekarantän. ”En seger för Lärarförbundets medlemmar", sa Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett stort antal medier (26 nov).

TV4 Nyheterna

Gymnasieskolorna stängdes före jul, då intervjuades Lärarförbun­ dets Johanna Jaara Åstrand som sa: ”Ett riktigt beslut, smittan ökar nu bland ungdomar och lärare” (11 dec).

Sveriges Radio

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand krävde fler åtgärder för att hindra smittan på skolorna (11 nov).

SVT Morgonstudion

Lärarförbundets rankning av ”Bästa skolkommun” fick stort genomslag i SVT:s sändningar. Här intervjuas förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand tillsam­ mans med läraren Johan Heikkilä från vinnande kommunen Övertorneå (10 nov).

POST TIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Lisa Nissen

» Det är viktigt att statsbidraget höjs« TROTS ATT MARIEBORGS folkhögskola i Norrköping haft distansundervisning sedan höstlovet åker Lisa Nissen regelbundet till skolan.

– Jag åker tillsammans med min närmsta kollega som jag delar kontor med. Vi bor båda i Linköping och åker bil ihop. Andra kollegor träffar jag mer sporadiskt. Även om de flesta kursdeltagarna håller sig hemma är det några som kommer varje dag.

– De känner att det är viktigt att få komma, både att få stöd och för att få träffa andra människor.

Lisa Nissen är lärare i allmän kurs och undervisar i alla ämnen utom matematik och naturkunskap. De tre årskurserna är uppdelade i tre teman: Människan, Kultur och Internationellt. Lisa Nissen är en av två kursansvariga för årskurs tre: Tema Internationellt. Hon kom till Marieborg i höstas, efter tre år på Glokala folkhögskolan i Malmö.

– När jag gick Folkhögskollärarutbildningen gjorde jag min

VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på Glokala.

Lisa Nissen har själv aldrig studerat på folkhögskola, även om hennes mamma tyckte att hon skulle göra det.

– Hon kände människor som gått Färnebos resandekurser och tyckte de var fantastiska. Jag kommer från ett hem med vänsterpolitiska värderingar och hon är engagerad i sociala frågor.

Lisa Nissen är utbildad personalvetare och jobbade mycket administrativt efter utbildningen men insåg att det inte var det hon ville jobba med. Hon kände många folkhögskollärare som trivdes med sitt jobb.

– Jag insåg att jag ville bli folkhögskollärare och skulle trivas med att undervisa vuxna människor.

I somras valdes Lisa Nissen in i den nya avdelningsstyrelsen för Lärarförbundet Folkhögskola.

– Den här nya organisationen lockade mig att tacka ja till att sitta i styrelsen. Det är spän-

– En viktig fråga är finansieringen av folkhögskolan. Om statsbidraget inte höjs blir det svårt att genomföra den verksamhet vi vill utföra på skolorna och det blir svårt för arbetsgivare att höja våra löner.

nande att fundera kring hur vi ska bli en del av Lärarförbundet men också se till att vi inte försvinner i Lärarförbundet.

En av de viktigaste frågorna tycker hon är frågan om finansieringen av folkhögskolan, att statsbidraget höjs.

– Det är ju en viktig fråga som inte bara vi driver. Om inte statsbidraget höjs per deltagarvecka blir det svårt för våra arbetsgivare att ge oss löner som är jämförbara med gymnasielärarna. Det ser jag som en viktig fråga att driva i avdelningen.

Vilken roll tycker du tidningen har?

– Den är viktig för medlemmarna. Det märkte jag på förbundsmötena när vi beslutade om att gå upp i Lärarförbundet. Det fanns en oro att tidningen skulle försvinna. Den gör att man känner sig som en del i ett större sammanhang och att man får en bild av vad som händer på andra folkhögskolor.

Staffan Myrbäck

36 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2021