*
E-sport (elektronisk sport) är ett samlingsbegrepp för tävlingar som utförs på datorer eller spelkonsoler, där de tävlande spelar datorspel mot varandra. (KÄLLA: WIKIPEDIA.)
Bomber och granater, skjutvapen och knivar. På Strömbäcks folkhögskola ägnar en av klasserna stora delar av sina skoldagar åt att spela Counter-Strike, på den nya utbildningen i e-sport text: ingela hofsten foto: elin berge
Här blir de proffs på e-sport*
K
lickklickklickklickklick. I sal 16 på Strömbäcks folkhögskola sitter femton deltagare och klickar frenetiskt på sina bakgrundsbeslysta tangentbord med ena handen, samtidigt som de hanterar sina möss med den andra. Alla har också lurar på sig, med mikrofoner som de kommunicerar med varandra i. ”Han sprang in mot mitten, jag försöker spreja honom”, ”Jag flashar åt er i mitt. Får ni pick backar vi trapp, annars smokear vi ct och splittar b.” På skärmarna framför dem rör sig stridsklädda män med vapen i händerna längs stenbelagda gator, där gulbeigeaktiga hus, murar och omkringliggande berg ger intryck av en miljö i Mellanöstern. Då och då hörs ett ”vad faaan!” och en och annan näve slås hårt i bordet, men mest är rummet präglat av lugn, trots de bitvis våldsamma scenerna på skärmarna. För där skjuts det och smälls bomber, i de strider mellan terrorister och soldater som pågår i spelet Counter-Strike, cs. De femton här i salen går på landets första folkhögskoleutbildning i det som kallas e-sport, det vill säga datorspelande på tävlingsnivå. Det var samhällskunskapsläraren Tomas Rosengren som härom året fick FOLKHÖGSKOLAN
1 2017
15
» Kanske är det så, att de könsuppdelade lagen beror på att e-sportvärlden tagit över traditionerna från annan sport?« Vilket är ett skäl till att matlagning ibland står på schemat. – Jag försöker lära dem att göra medvetna val, både för hälsan och ekonomin. Anatomi och ergonomi, liksom bra rutiner vad gäller sömn och motion är också viktigt för den som ska tävla på proffsnivå, påpekar Petter Arvidsson, som förstås med sin egen erfarenhet fungerar som viktig förebild. Genom att eleverna under ett helt år spelar i ett och samma lag fungerar utbildningen också utvecklande då det gäller kommunikation. – I spelvärlden är det ofta så att man byter lag om man inte kommer överens. Här måste de lära sig hur man uttrycker sig och framför kritik på bra
sätt, och att man måste kunna samarbeta och lösa problem tillsammans för att bli framgångsrik, säger Petter Arvidsson. Att bli insorterad i ett lag är också nyttigt tror han, eftersom det ger insikter om att olika spelar kynnen kan komplettera varandra. Något som kanske kan motverka det vanliga fenomet att datorspelare bara väljer lagkamrater som liknar dem själva. Det är i alla fall vad sociologen Lina Eklund, kom fram till när hon, inför sin avhandling, undersökte hur människor använder digitala spel som ett sätt att umgås. Hon slår också hål på myten om datorspelaren som en enstöring. Av hennes avhandling framgår att över 40 procent av den svenska befolkningen över 12 år spelar någon form av digitalt spel och att mer än hälften av dem gör det tillsammans med andra. Men hon konstaterar också att spelvärlden reproducerar traditionella könsrollsmönster och att datorspelande kvinnor inte kan agera på samma villkor som män.
N
är norska folkhögskolor började utbilda i e-sport stötte de på en del motstånd från övriga delar av folkhögskolevärlden, men Strömbäcks folkhögskola har inte mött någon kritik. – Det är ju möjligt att det diskuterats, men vi har inte hört något annat än nyfikenhet, säger Johan Ågren. Han berättar att han och kollegerna jobbat hårt med att marknadsföra linjen i media. Både lokaltidningar och rikspress, liksom svt, har varit på plats och gjort reportage. Nu väntar han bara på att andra folkhögskolor ska höra av sig och ta del av Strömbäcks erfarenheter. En fråga som skolan måste fundera en del över, är hur den ska förhålla sig till det faktum att lagen kan tjäna pengar på sitt spelande. Ett av lagen vann till exempel 15 000 kronor i tävlingen Rendezvous i Skövde i oktober. Att anordna en resa dit var ett sätt för skolan att ge eleverna chans att möta bättre motstånd än vid de träningsmatcher de gör på kvällarna, säger Tomas Rosengren. – De fick behålla pengarna, eftersom vi inte hade tänkt klart kring detta. Pengarna i sig var ju ingen jättesumma utslaget per person, men principerna för prispengar får nog vara en levande diskussion. – Ja, till nästa höst måste vi reglera det där ordentligt, säger Johan Ågren och konstaterar att e-sportlinjen fortfarande är ”som en mjuk klump som håller på att ta form”.
Fotnot: Dreamhack är är världens största sammankomst för människor som kopplar ihop sig via sina datorer (LAN) för att spela datorspel. Dreamhack grundades på 1990talet och anordnas på Elmia i Jönköping och på Expolaris Kongresscenter i Skellefteå. (KÄLLA: WIKIPEDIA.)
19
HANNA FÅR ALLA ATT FÖRSTÅ Hanna Schött har diagnosen adhd. Tillsammans med en speciallärare, yrkesvägledare och en psykolog bildar hon studerandestödsteamet på Birkagårdens folkhögskola. Stödet innebär att lärarna i Allmän kurs får mer tid till undervisningen. text: holger nilén foto:jezzica sunmo
H
anna Schött hade misslyckats med sina gymnasiestudier och slutat i förtid. 20 år fyllda fick hon sin adhddiagnos. Sen gick allt slag i slag. Hanna Schötts pappa hade i sin ungdom gått på konstlinjen på Birkagården och tyckte att dottern skulle söka sig till skolan. Hon blev antagen och tre år senare fick hon sin gymnasiekompetens. I Hanna Schötts klass hade flera adhd och sista terminen frågade lärarna om någon av dem ville lära ut till andra deltagare hur det är att leva med adhd. Hon var den enda som svarade ”ja”. Så med hjälp av fakta från bland andra adhd-center, habilitering och hälsa satte hon ihop en PowerPoint, som visades för flera klasser och på lärarnas vårkonferens. – En dag råkade jag höra vår speciallärare i samtal med en deltagare och jag tyckte att det lät konstigt, berättar Hanna Schött.
Specialläraren, Johanna Wennerstrand, jobbade med en deltagare och Hanna Schött hjälpte till att översätta vad deltagaren ville ha sagt. – Då började jag förstå att Hanna hade den för mågan och var en stor tillgång för oss, säger Johanna Wennerstrand. När Hanna Schött gått ut Allmän kurs tredje år tog hon ytterligare några kurser på Komvux, sedan hörde Birkagården av sig. Den 1 november 2013 fick hon en tjänst som stödperson. Idag arbetar hon 75 procent på skolan. – Tidigare trodde man att det var mest killar som hade adhd, men det är lika vanligt för båda könen. Fast på tjejerna upptäcks det ofta senare, säger Hanna Schött. Vid terminens början föreläser hon i allmänna kursens alla klasser och i den studieförberedande smf-klassen.
20 F O L K H Ö G S K O L A N
1 2017
I lärarrummet på Birkagården är det lunchdags och teamet hinner prata lite med några av lärarna. Ett populärt ämne för dagen är svt play-serien Skam som många vill prata länge om. Vi hinner också tala om lärarnas syn på studerandestödteamet, som nu blivit fulltaligt med psykologen. – Teamet är ovärderligt för oss. Jag har inte ord för vad det betyder för oss lärare och för deltagarna. De som behöver det, blir sedda och motiverade för sina studier. Och jag hinner med undervisningen på ett annat sätt. Nu när det finns resurser till studiestöd kan jag hålla mig till kursen, säger Åsa Norberg, lärare i svenska och ekonomi. – Inga elever blir utpekade eller känner sig utpekade. Många känner i stället att de tror på sig själva och sedan är de självgående. Alla lärarna får också npf-utbildning, är engagerade i frågorna och pratar med varandra. Vi lärare får handledning gemensamt och kan diskutera enskilt med psykologen om vi behöver det.
V
Paulina Rodriguez Milovic är skolpsykolog och var den fjärde som anställdes i stödteamet. Hon arbetar 40 procent men menar att tiden inte räcker.
i lämnar lärarrummet och beger oss till arbetsrummet som Karin Ekstrand och Paulina Rodriguez Milovic delar. En av kursdeltagarna, Alma Ström, finns också där. Hon går sitt andra år i Allmän kurs. Diagnosen adhd fick hon redan i nian. Hon tog studenten men nådde inte fram till gymnasiebehörighet. Hennes pappa pushade henne att läsa vidare och Birkagården var den enda skola hon sökte till. Hon var jätteförkyld när skolan skulle börja, var borta de tre första veckorna och fick hög frånvaro. – Första dagen jag kom till skolan var det upprop av deltagarna på närvarolistan. Så hördes mitt namn och någon sa: ”Stryk henne, hon går inte här.” Då sa jag: ”Jag är här”. Alla blev förvånade och glada över att jag äntligen kom och läraren sa: ”Kul att du är här”. Man kände sig oerhört välkommen. Jag hade tappat gnistan att plugga men snart kom den tillbaka. Alma Ström fick mejladresserna till Hanna Schött och Johanna Wennerstrand för att hon skulle kunna jobba ikapp de andra. – Dessutom kickas man om man har för hög från-
varo, säger Alma Ström. – Kanske är det inte ordet ”kickas” som ska användas här, rättar Karin Engstrand småleende och berättar om skolans närvarosystem. Birkagården har ett regelverk för att öka motivationen och därmed minska frånvaron. Var femte vecka får deltagarna ett tydligt varningsljus: grönt, gult, orange eller rött. Grönt betyder att närvaron är bra och rött ljus att man inte kan få godkänt. – Det är det Alma menar när hon säger att någon kickas. Men det sker aldrig utan att man har fått många varningar och haft samtal där deltagarna får frågan: Vilken hjälp behöver du? Då kan vi i sst också göra olika stödinsatser.
N
u har Alma Ström startat en så kallad study group med en kompis efter skoltid på tisdagar. Många lärare finns fortfarande kvar på skolan och deltagarna kan göra sina uppgifter och få extra stöd. – Jag träffar Paulina, psykologen en gång i veckan. Det handlar om att jag vill bli bättre på studieteknik, alltså på själva pluggandet. Man får en varm positiv känsla av att Paulina börjat här. Hon öppnar upp dig, får dig att känna dig bekväm, säger Alma Ström. Birkagårdens rektor Lars Kling är nu inne på sitt tredje läsår. Han arbetade tidigare på Stadsmissionens folkhögskola. Där var deltagarnas problem även av social karaktär och extra lärarresurser var viktiga. På Birkagården handlar det om Asperger och adhd och stödet består av mer specialkompetens, säger han. – När jag började som lärare inom folkhögskolan för femton år sedan hade många deltagare gått tvåårig linje på gymnasiet. De var relativt studiestarka och välfungerande. Sen har det blivit vanligare med yngre deltagare som hoppat av gymnasiet, har studiesvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovet av en psykolog har funnits länge på Birkagården berättar specialläraren Johanna Wennerstrand: – Jag, de andra i teamet och flera lärare har tjatat om en psykolog de senaste fyra fem åren. Argumenten emot har ständigt varit att vi inte har råd. Att vi fick det nu beror säkert på att behovet av psykologiskt stöd har ökat. Rektorn Lars Kling är glad över att han tog beslutet om att tillsätta en skolpsykolog: – Diagnoserna har blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna som inte känner sig utbildade för detta. Därför blev anställningen av en psykolog en lämplig satsning. R ekryteringsprocessen av en skolpsykolog blev lång, trots att många med formell kompetens sökte. Men skolan ville ha inte någon som stängde in sig på
24 F O L K H Ö G S K O L A N
1 2017
Foto Holger Nilén
» Diagnoserna har blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna. Därför blev anställningen av en psykolog en lämplig satsning«
» Vi är födda med det, och det är ett sätt att fungera på. Alla fungerar olika, så det finns inget som är sjuk eller friskt« rummet med varje enskild deltagare, utan en person som tog aktiv del i skolsamhället. – Psykologen blev en stor avlastning för oss alla. De deltagare som inte fått diagnos än, och som vill undersöka om de behöver det, går och pratar med henne. Sen får hon göra bedömningen om de ska remitteras vidare. Det är ett långt steg för många deltagare att söka hjälp utifrån, nu finns det på närmare håll, säger Johanna Wennerstrand, som är den som verkar vara överallt på skolan. Men hon tar sig tid och visar oss in i lärstudion. Här får eleverna frid och ro. – Det finns tyvärr för få sådana här rum hos oss. Och vi har ständigt tidsbrist. En del deltagare skulle behöva en egen stödperson hela tiden. FOLKHÖGSKOLAN
1 2017
Hon är mycket glad över att ingå i Studerandestödsteamet och berättar att ytterligare två personer är knutna dit: Tony Martin som jobbar som stödperson och lärare i engelska och Josh Good som ger stöd i matematik. Samtidigt ifrågasätter hon diagnoserna och deras betydelse för deltagarna. – Min inställning till diagnoser är tudelad. Å ena sidan är de ett verktyg som kan korta av vägen till egen och andras förståelse för hur livet ser ut för en enskild individ. Å andra sidan är vissa diagnoser behäftade med ett stigma. En npf-diagnos är en hälsodiagnos som exempelvis diabetes. Den innebär att du måste anpassa ditt liv efter vissa förutsättningar. Det största stödet vi kan ge alla är att inse att en god förstående miljö kan få alla att växa. 25