ÅRSREDOVISNING 2020
Modernt, tryggt och hållbart En stor skola som rymmer åtta mindre. Det är upplägget när nya Järvenskolan byggs. Här finns den pedagogiska visionen med redan från början. Det blir en transparent byggnad utan traditionella korridorer. Istället skapas hemvisten utformade för att möta elevernas olika behov.
Magdalena Norin Rektor Järvenskolan
Johan Söderberg Bildningsnämndens ordförande
Anders Nordh Byggprojektledare KFAB
Nya Järvenskolan är den ekonomiskt största kommunala satsningen i Katrineholms historia. Visionen är en ljus och öppen skola där alla kan känna sig trygga. Det ska vara hållbart ur pedagogiskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Visst låter det bra, men många är oroliga för att skolan blir så stor. Debatten har pågått en längre tid i dagspress och sociala medier. Järvenskolans rektor Magdalena Norin, KFAB:s byggprojektledare Anders Nordh och Bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg förstår oron, men ser också vilka fördelar den nya skolan kommer att medföra för både elever och lärare. På skolan kommer det att finnas plats för 1300 elever. Det låter mycket, men större delen av skoldagen kommer eleverna att tillbringa i sina respektive hemvister. Ett hemvist är en avdelning i skolbyggnaden för 100-160 elever och deras lärare. I hemvistet finns klassrum, grupprum, elevarbetsrum, samlingsrum, elevskåp och toaletter. Det finns också ett studielandskap med öppna ytor för självstudier och en lounge med kylskåp och diskbänk där eleverna kan vara när de inte har lektion. Lärarlaget har sina arbetsplatser i hemvistet, mitt i elevernas vardag.
– Tanken är att lärarna ska vara tillgängliga för eleverna en större del av skoldagen. Idag vistas eleverna i tre olika byggnader och det blir en hel del förflyttning mellan skolorna då ingen har uppsikt över ungdomarna. Vi vet att risken för mobbing och annat är som störst vid de tillfällena, säger Magdalena Norin. I nya Järvenskolan kommer bara de lärare och elever som ingår i ett hemvist och har en personlig tagg att kunna komma in eftersom ytterdörrarna ska vara låsta. Meningen är att det ska bli som en liten skola i den stora skolan där elever och lärare får mer kontakt och lär känna varandra bättre. I Röda huset, där vi är inhysta i Lindengymnasiets gamla lokaler, har vi provat det här arbetssättet en tid. Det kan ses som ett pilotprojekt som fallit mycket väl ut, berättar Magdalena Norin. Där förfogar skolan över ett helt våningsplan och i den högra korridoren har fyra sjundeklasser och ett lärarlag sin bas. Alla teoretiska lektioner hålls i våningens klassrum. Här finns även elevernas skåp och personalens arbetsplatser. Det har blivit en tryggare miljö både för eleverna och för lärarna, menar Magdalena Norin.
8
– Upplägget gör det lättare att se och snabbt fånga upp om någon elev mår dåligt. När det fungerar som bäst blir hemvistet som en enda stor bonusfamilj. Eleverna är inte bara hänvisade till en mentor utan alla lärare i laget är lika insatta och eleven kan prata med den de känner för. Jag har arbetat på en liten skola med en sådan organisation och har mycket goda erfarenheter därifrån. Hemvisterna är speciellt utformade för att möta elevernas olika behov. Fördelningen mellan klassrum, grupprum och elevrum gör det möjligt att ha lektioner med en stor grupp, mindre grupper med behov av mer hjälp och även enskild undervisning. Lärarna kan arbeta tätare och pedagogiskt hjälpas åt på ett annat sätt än i dagsläget. – Det är helt omöjligt att få till en sådan pedagogik i de gamla skolorna utformade med klassiska korridorer baserade på ett helt annat sätt att undervisa. Men här har vi möjlighet att utgå från de behov som finns idag. Vi kan skapa förutsättningarna från början i nya Järvenskolan, säger Magdalena Norin. Eleverna och lärarna kommer inte att få ha skor på sig i hemvisterna. Det blir en betydligt renare inomhusmiljö och mindre slitage
