InTouch Nr. 1 2016
En kundtidning från Keenan
Tema:
Ekonomi Lam som markedet
vil ha og til rett tid
©iStockphoto.com/CristianBaitg
Lilla Brännarp
förebygger och följer upp
Intelligenta foderblandare och närvarande rådgivare ger ett annat resultat.
Omfamnar Utvecklar Berikar
Ledare
BÅDE OCH Framtiden hör nödvändigtvis inte till den som jobbar hårdast. Jag tror den hör till den som är stark nog att jobba hårt, men samtidigt spar på krafterna och vågar stanna upp för att få distans och perspektiv på sin verksamhet och omvärlden. Just nu är mjölksektorn under enorm press medan det äntligen är ljusare tider för köttproduktionen. Oavsett vilken fas konjunkturen är i så är det oerhört lätt till att springa för fort, jobba för mycket och för länge. Vi behöver stå stadigt mitt i orkanen för att se vart den är på väg och för att se de möjligheter som skymtar bland all bråte och allt damm som yr omkring oss. Jag tror att framtiden hör till den som genom ett kundperspektiv kan utröna sina egna konkurrensfördelar. Men för att se dem behöver man perspektiv på sig själv och på omvärlden. Att träffa och umgås med andra människor är ett bra sätt att få perspektiv, allra helst människor som tänker annorlunda än jag själv, människor som ser saker ur en annan synvinkel och som kan andra saker. Kanske kan den bästa konkurrensfördelen skapas tillsammans med någon annan och dessutom med en summa där 1+1 inte är 2 utan resultatet är en betydligt högre siffra. Det behöver inte vara grannen med samma produktionsinriktning som är bästa partnern, utan kanske hon på växtod-
lingsgården eller han med kapitalet. Däremot tror jag att man behöver dela samma värderingar och mål, antingen det är en allians i form av medarbetare, företagspartners, kunder eller leverantörer. Våra olika egenskaper och kunskaper blir då användbara verktyg som tar oss till det gemensamma målet. Ju mer olika vi är, desto mer kan vi komplettera varandra och desto fler verktyg har vi i vår verktygslåda. LRF Konsults sätt att utnyttja Keenans verktyg för lantbrukarens vinning, som du bland annat kan läsa om i det här numret, är ett bra exempel på detta. En annan allians, som jag tror kommer att bli just så som beskrivet ovan, är samarbetet mellan Keenan och Alltech. Som du säkert redan vet blev Alltech nyligen Keenans ägare. Både Keenan och Alltech står för ett naturligt sätt att producera mat till världen, men man har helt olika verktyg i sina verktygslådor för att nå dit. Keenan bär med sig tekniken, den nära kundrelationen och den praktiska jordnära kontakten på gården. Alltech är sprunget ur forskning inom bioteknik som finner nya sätt att förbättra effektiviteten och det är ett globalt företag, representerat i hela 128 länder. Det är en allians som blir till en fördel för oss alla som vill utfodra våra djur på ett ekonomiskt, naturligt och hållbart sätt. Jag tror inte att världen är antingen det ena eller det andra, svart eller vit, rätt eller fel, jag tror den är både och. Med vänlig hälsning, Jan-Ove Brink, VD J-O Brink Sweden AB
Hold av den 27. og 28. oktober allerede nå! «Kundträff» for genuint fôringsinteresserte keenanbrukere i Norge i forbindelse med landbruksmessa Agrovisjon. Seminaret starter med gårdsbesøk på robot-gård hos Kristian Skrettingland, Varhaug på Jæren, og fortsetter med forelesninger og middag på hotellet. På formiddagen dagen etter, avrunder vi treffet i Keenans monter på Agrovisjon. For de som ønsker mer faglig påfyll, vil det være naturlig å bruke resten av dagen i messeområdet.
Følg med! Fullstendig program kommer snart.
PASSA PÅ! Kampanj på begagnade foderblandare. LÄS MER PÅ KEENANKAMPANJ.SE
©iStockphoto.com/LaraSeregni
Omvärldsbevakning
Förutsättningar för lönsamhet? Vi har gjort en jämförelse mellan de Nordiska länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland vad gäller kostnader och intäkter och vi kan se tydliga skillnader på hur våra respektive styrande myndigheter väljer att stötta sina lantbrukare. Det som sticker ut är framförallt att svenska lantbrukare betalar betydligt mer för en liter diesel jämfört med sina grannländer.
ps
So
ja
Marknadspriserna är hämtade i mars månad från områdena kring Oslo, södra Finland, mellansverige och Danmark. Valutaberäkningen är gjord v. 14.
rn Ko 30
I Finland används i princip ingen soja 20 till mjölkkor. Traditionen har istället varit 10 att använda rapsmjöl som proteinkäl0 la. Möjligen är detta orsaken till att
20
20
10
10
0
0
kt
Sla
lkp ris jö M
DK
30
FIN
30
NOR
40
s Ko
40
el el es ds i ö D G
50
50
M ko Ujönlk gpnri ös Sla t Livk ktako Un lv Kgonö rnt Liv ka lv Ko st K nao dern r M jöD lkiep Ko srei st sl SGlnaöa kddtser keol UDnie Kgonse rönl Gö t LivRd kaaspel lvs K t lv KSor n nö vka ooKrjnnao r g i n L Ra ps Ko st S naSWE doeja r Di es el Gö ds el
KOSTNADER
INTÄKTER
er
I Norge får man bäst betalt för mjölken, ca 4,57 sek per kilo mjölk, men de norska lantbrukarna har också högst foderkostnad. Även byggkostnaderna och personalkostnaderna är högre i Norge. Den kostnadspost som skiljer minst mellan länderna är gödsel. Jämför vi ett vanligt mineralgödsel som N 27, är skillnaden bara 32 öre kilot mellan Norge som betalar mest och Finland som betalar minst. Vi ska dock påpeka att priset från Finland är taget från ett gödselmedel som importeras från 50 Ryssland. Ett mer konventionellt gödsel 40 från Yara kostar betydligt mer.
Den enda parameter där Sverige kan mäta sig med sina grannländer är på köttsidan. I Sverige är efterfrågan på svenskt nötkött jättestort och fortfarande stigande. Utbudet räcker inte på långa vägar till för att mätta efterfrågan. Detta har också lett till stigande priser på livkalvar vilket gynnar mjölkproducenter i landet. I Finland är situationen omvänd. Här är utbudet större än efterfrågan vilket lyser igenom på köttpriserna i jämförelsen. Norge ligger tätt på Sverige vad gäller köttpriser.
Man betalar visserligen någon krona mer för köttet i Norge men om man jämför med kostnadsbördan i stort så har svenskarna ett bättre pris. I Norge är självförsörjningsgraden ca 80 % på nötkött medan mjölken är mer i balans. I Sverige är självförsörjningsgraden för nötkött ca 50 % och importen ökar. Kostnader och intäkter varierar i de olika länderna och det är i slutändan plus eller minus på sista raden som har betydelse, men förutsättningarna för att nå gröna siffror har en avgörande betydelse.
Ra
lantbrukare i Finland har det högsta sojapriset i jämförelsen. Dom priser vi har fått tag i tyder på att sojan i Finland kostar ca 5,55 sek kilot. Norge är tvåa med 4,69 sek. I gengäld har Finland det lägsta rapspriset som de betalar 2,31 sek för i skrivande stund.
ad tn
I jämförelsen har vi tittat på priser utan eventuella nationella stöd eftersom de många gånger är indelade i stödregioner. För diesel, däremot, har vi tagit med generella skattelättnader och förmåner som finns i respektive land. Inga EU-stöd är medtagna och samtliga priser är angivna i svenska kronor. I Finland kostar dieseln ca 4,70 sek litern och i Sverige ca 9,30 sek. Det vill säga dubbelt så mycket!
SWE
NOR SWE FIN NOR DK FIN
DK
SWE
NOR
FIN
DK
Tema: Ekonomi passar väldigt bra ihop med LRF Konsults affärssystem lantbruk, där vi följer upp kundernas företag med månadsvisa nyckeltal och resultatrapporter. InTouch uppföljningsprogram rymmer mängder med bra information och jag själv använder mig i synnerhet av foderkonsumtionen månadsvis. InTouch uppföljningsprogram är bra på att få fram siffror snabbt, där våra system ibland fungerar lite trögare.
En ekonoms synvinkel på affärssystem och samarbete
– Att få företag att fokusera framåt och tjäna pengar är det som gör arbetet roligt. Genom att vi som är experter inom olika områden samarbetar och utnyttjar varandras datasystem finns det pengar för dig som lantbrukare att tjäna, säger Erling Karlsson, Ekonomirådgivare på LRF Konsult.
Erling bor idag som 5:e generation på sin gård i Halland. Lantbruket har alltid funnits som en röd tråd genom livet, även om Erling haft andra arbeten som bland annat att driva Pressbyrån i Ullared. Erling har läst på lantbruksskolan och senare Handelshögskolan i Göteborg. Efter ett par år på Hushållningssällskapet följde en period med mjölkproduktion på den egna gården, innan han började sin bana på LRF Konsult. I sitt jobb som konsult har han idag stor nytta av att förstå branschen. – Inom konsulting finns en mängd verktyg att använda, men du måste förstå grunden för att kunna utnyttja verktygen och läsa informationen på rätt sätt, säger Erling och fortsätter: – Vi har bland annat ett antal Keenankunder där vi använder oss av InTouch uppföljningsprogram. Det
Här finns pengar att tjäna Erling arbetar med gårdens lager som inventeras kvartalsvis och stämmer sedan månadsvis av genom InTouch uppföljningsprogram hur mycket som tagits ut. För att man verkligen ska kunna dra slutsatser är det viktigt att uppföljning görs löpande och på samma sätt. – Vi har till exempel kunnat se differenser vid avstämningarna som exempelvis kommer av foderspill. Alltså foder som aldrig nått Keenans foderblandare och när man slår ihop det kan det handla om en avsevärd summa pengar. Här finns med andra ord pengar att tjäna om man vet hur man utnyttjar systemen och läser av siffrorna, berättar Erling och lägger till: – Vi har ruggigt små marginaler idag och regleringar av marknaden kommer inte att komma tillbaka, samtidigt tillverkar vi högkostnadsprodukter i en bransch med låga intäkter. En annan viktig faktor som vi behöver lyfta mer, är att vi måste arbeta för mer hälsosamma kor, då blir kostnaderna lägre. Men jag tror att det finns mer möjligheter, säger Erling. Han menar att vi med uppföljning, lättare och snabbare, tar oss igenom och kan åtgärda fel eller
Tema: Ekonomi brister. Uppföljning hjälper oss att se vad vi behöver arbeta mer med som nästa steg i utvecklingen. Enligt Erling är det viktigt att inte bara lantbrukarna vågar snegla på varandra, utan att vi leverantörer tänker ”utanför boxen” och samarbetar för lantbrukarens bästa, i synnerhet i tuffa tider. Bankestyrelserna har idag inte lika mycket agrara kunskaper och då är det positivt om man visar på att man har ett redskap för daglig och snabb management och utfodringsuppföljning. På så sätt kan man kommunicera med bankerna på ett ”språk” som de känner sig bekväma med.
Samarbete för lantbrukarens bästa – Vi som leverantörer och rådgivare behöver samarbeta mer, och den förändringen är redan igång. Det
”Vi har till exempel kunnat se differenser vid avstämningarna som exempelvis kommer av foderspill. Alltså foder som aldrig nått Keenans foderblandare och när man slår ihop det kan det handla om en avsevärd summa pengar. ” Erling Karlsson, LRF Konsult
är bra att till exempel foderrådgivare tycker till om hela produktionen på gården. Det är nästan så att jag tycker att det inte kan kallas foderrådgivare längre, när man egentligen jobbar med så mycket mer än ”bara” foderstater. Ekonomirådgivare och revisorer måste förstå och ha kunskap om branschen. Att bara vifta med siffror, utan någon kunskap bakom tillför inte någonting. Vi behöver prata med varandra och driva på utvecklingen tillsammans. Genom att samarbeta har vi bara saker att vinna, avslutar Erling.
Tema: Ekonomi
MJÖLKPRODUKTION
Vad säger egentligen nyckeltalen om resultatet? Det är svårt att mäta resultat inom mjölkproduktion, eftersom resultaten å ena sidan säger en sak, å andra sidan en annan. Foderblandarens våg tillsammans med endagarskontrollerna ger oss dock ett bra verktyg, bara du vet hur siffrorna ska analyseras. Här bredvid hittar du en repetition av olika begrepp som vi använder och vad siffrorna berättar om resultatet.
Tema: Ekonomi Liter Antal liter mjölk per ko och dag. Avkastning Kilo ECM = Energikorrigerad mjölk, liter mjölk per ko och dag plus fetthalt och proteinhalt. Bra fett och proteinhalt innebär att kilo ECM blir ett högre tal jämfört med liter. Ibland uttrycks kilo ECM lite slarvigt som kilo mjölk vilket inte är helt riktigt. Mjölk med bra halter av fett och protein är visserligen tyngre än motsatsen men det är inte samma enhet. Total foder Ts-intag, alltså hur många kilo ts totalt som kon äter i genomsnitt på ett dygn. FCE (fodereffektivitet) Kilo ECM/kilo ts foder. Ett viktigt nyckeltal om man läser det på rätt sätt. Det speglar hur effektivt en ko omvandlar foder till mjölk. Ju högre siffran blir destå effektivare är korna. FCE driver också mjölk minus foder samt foderkostnaden per liter mjölk. För att komma högt behövs mycket mjölk pga korrelationen mellan ts-intaget och mjölkmängden. Men FCE kan även bli högt om korna mobiliserar mycket kroppsfett (mjölkar på hullet) eller om foderstaten är alltför pushad med kraftfoder, samt om tillgången på foder är begränsande. Man
måste alltså läsa det på rätt sätt. Klart är dock, att i vilket fall så är ett högt FCE i alla lägen likställt med hög marginal eller högt mjölk minus foder. Men om det kommer sig på fel grunder så kan totalekonomin i mjölkproduktionen bli sämre över tid. Så här kan man värdera sitt Fce: < 1,2- Dåligt 1,2-1,3 Ok 1,3-1,4 Bra 1,4-1,5 Mkt bra 1,5-1,6 Toppklass > 1,6 Förmodligen ”för” bra Exempel för att se vidden av Fce: Två gårdar med 100 kor var. Korna på båda gårdarna äter 22 kg ts. Den ena gården har ett Fce på 1,3 och den andra 1,5. 22x1,3=28,6 kg ECMx2,45 kr för mjölken x 100 kor x 365 dagar= 2 557 000 kr. 22x1,5=33 kg ECMx2,45 kr för mjölken x 100 kor x 365 dagar= 2 950 000 kr. Skillnaden blir nästan 400 000 kr per år. Mjölk minus foder Total mjölkintäkt minus total foderkostnad per ko och dag. Det här nyckeltalet är egentligen det som
Exempel på hur det kan se ut i MechFiber Community:
talar om hur produktionen går rent ekonomiskt. Den siffran ska täcka alla andra kostnader. Foderkostnad per liter Talar om hur mycket fodret kostar per liter mjölk. Köper man in dyrt foder så får man en hög foderkostnad per liter mjölk. Det behöver dock inte vara negativt för totalekonomin eftersom det dyra fodret kanske ger mer mjölk eller bättre FCE eller både och. Om man tex köper in billigare foder som är något sämre så kan FCE gå ner vilket gör att det går åt mer kilo foder till samma eller lägre mjölkmängd. Då stiger foderkostnaden per liter mjölk trots att fodret är billigare i inköp! Margin/Concentrate Samma som mjölk minus foder med skillnaden att foderkostnaden endast omfattas av kraftfodret. Parametern används inte idag då den behöver uppgraderas. Margin/Purchased feed Samma som mjölk minus foder med skillnaden att foderkostnaden endast omfattas av inköpt foder. Parametern används inte idag då den behöver uppgraderas.
Tema: Ekonomi
Vad är Sinkomix? Och varför pra Finns det pengar att tjäna? Kon ska under sinperioden förbereda sig för att kalva, släppa efterbörden, börja producera mjölk, bli dräktig igen samt äta stora mängder grovfoder under laktationsperioden. Man kan enkelt säga att under sinperioden förbereder och tränar sig kon för det som komma skall. Därför är utfodringen under den här tiden så otroligt viktig.
Som de flesta vet så finns det mikrober i idisslarnas matsmältningssystem. Mikroberna gillar rutiner, och för att de ska kunna jobba optimalt så kräver de samma fodermedel dag ut och dag in, inget nytt, ingen variation. Mikroberna är livsviktiga för din produktion, det är bland annat de som bryter ner fodret och överhuvudtaget gör det möjligt för mjölkproduktion och tillväxt att fungera. Enkelt kan man säga att en sinkomix är en förberedande mix med samma innehåll som komixen, men med mindre mängd kraftfoder och ensilage, stora mängder halm och utan salt och kalk. Allt mixas ned ordentligt så att korna inte kan sortera. När kon senare har kalvat
och går över till komixen, kommer hon att äta samma innehåll men proportionerna kommer att vara annorlunda. Det vill säga mer ensilage, mindre halm, lite mer kraftfoder, salt, kalk, mineraler och så vidare. Alla livsviktiga mikrober kommer med andra ord att jobba med samma fodermedel oavsett om kon är i sin eller hon har kalvat. Vid ett foderbyte i samband med kalvning så tar det minst 14 dagar för mikroberna att vänja sig för att kunna ta hand om och bryta ner fodret på ett effektivt sätt. Det vill säga, 14 dagar när kon inte kan utnyttja fodret maximalt. Den stora, viktiga och ofta omdiskuterade delen halm som blandas i sinkomixen hjälper bland annat till att töja ut våmmen och ge en skön mättnadskänsla. En stor och uttänjd våm bidrar, bland annat till ett större intag av grovfoder när kon har kalvat. En stor våm håller även löpmagen på plats. Hälsoeffekterna är många och kortfattat betyder ett stort grovfoderintag sunda kor, och därmed en hållbar produktion och bättre ekonomi. Ovan är en enklare beskrivning av Sinkomixen. Låt din rådgivare räkna på sinkomixen åt dig för bästa resultat eller ring vårt InTouch rådgivningscenter på tfn +46 (0)70 313 28 85 om du har funderingar.
Johan Berggren, Nolbyns lantburk (bilden) är nöjd med sinkomixen.
Tema: Ekonomi
atar så många om det?
Henrik och Linda har alltid fodrat med Keenans Sinkomix så länge de har haft Keenanvagn. – Det är ett bra sätt att få ännu bättre ekonomi i maskinen, säger Henrik. – Fördelarna med sinkomixen är bland annat lätta kalvningar, inga kalvningsförlamningar eller foderrelaterade sjukdomar. Våmmen blir uttöjd och anpassar sig till mjölkperioden. Att korna inte mjölkar så mycket precis vid kalvning är positivt för då behöver vi inte ha bråttom att mjölka ur kon utan det räcker att du får råmjölk till kalven. Dessutom håller sig klövarna friska och fina, berättar Linda. Henrik och Linda låter kon kalva i sinkoavdelningen, de plockar sedan kalven direkt men kon får stå kvar och äta sinkomix i 1 dygn för att fylla upp våmmen ordentligt och för att få komma igång med konsumtionen ordentligt. Här kalkar man inte rutinmässigt korna i förebyggande syfte.
Johan Berggren, Nolbyns Lantbruk AB Johan fodrade tidigare med grovt gräs i hela rundbalar som han ställde in hos sinkorna. Korna fick mineraler och han kalkade korna i samband med kalvning. Hösten 2013 gick Johan över till sinkomix och vid den tiden hade han en veterinärkostnad på 7 öre per liter levererad mjölk. Förutom avhorning och dräktighetsundersökningar gick veterinärkostnader åt till att behandla mastiter, acetonemi, löpmage och livmoderinflammationer. År 2015 hade antalet mastiter sjunkit med 70% och antal livmoderinflammation till någon enstaka om året. Acetonemi och löpmage och har uteblivit helt och Johan kalkar inte längre korna rutinmässigt i förebyggande syfte. – Veterinärkostnaderna har sjunkit till 4 öre per liter levererad mjölk och ser ut att fortsätta att sjunka. I dagsläget tar jag endast hem veterinären för att avhorna och dräktighetsundersöka korna, säger Johan och fortsätter: – Korna har mindre mjölk vid kalvning, vilket är positivt. Då hinner de komma i gång att äta innan de börjar mjölka ordentligt. Eftersom det inte sker någon upptrappning av kraftfoder innan kalvning så är det inte heller någon fara om kon går över den beräknade kalvningstiden. Johan fodrar med både komix och sinkomix första dygnet efter kalvning. Ser de nykalvade korna hängiga ut så får de stanna på sinkomix till dess att de äter ordentligt och ser pigga ut. Ingen ko som inte ser frisk ut eller som inte är igång ordentligt med foderkonsumtionen släpps ut bland mjölkkorna.
Urban Åberg, Åbergs Farming Urban har utfodrat med sinkomix de senaste 5 åren. – Det är bra att jag kan fodra med en stor volym foder utan att de blir feta. Mängden gör att de håller sig mätta och nöjda. Korna klarar kalvningarna bättre, släpper efterbörden och det är aldrig problem med vare sig löpmagesomvridning eller kalvningsförlamningar. Att de går över tiden vid kalvning är inte heller ett problem och korna kalkas inte rutinmässigt i förebyggande syfte. Jag ser faktiskt ingen anledning till att inte fodra med sinkomix, säger Urban.
Berättelser från tre gårdar som utfodrar med Keenan sinkomix
Henrik och Linda Markström, Helima lantbruk
Lam som markedet vil ha og til rett tid Det norske markedet har hatt ett betydelig underskudd av lam helt til det siste året. Nå er det stigende overproduksjon og det kommer til å bli utfordrende å få hentet ut gode priser framover. Ragnhild Stokka Dyngeland, sauebonde på Lye i Time kommune på Jæren, har derfor gjort justeringer i sin produksjon da hun tenker at det nå og framover blir enda viktigere å produsere lam som markedet vil ha til rett tid. En av årsakene til denne økte produksjonen er myndighetenes satsing på økt kjøttproduksjon på beite og utmarks ressurser, samt vridning av tilskudd over mot større og mer effektive sauedrifter. I drifta på Lye, med 200 søyer, har man derfor lagt vekt på gode avlsværer som gjør jobben i en avgrenset tidsperiode. Slik får de konsentrert lamming innenfor en forholdsvis kort tid. De har klart å gjennomføre lammingen 2 uker tidligere enn i fjor for å kunne tilby velutviklede kvalitetslam før «alle andre» tar ned sine dyr fra beitet til høsten. Ragnhild håper på god pris tidlig i lammesesongen. – Keenans fôrrådgiver er en kjempeinteressert ressursperson, sier Ragnhild. Med Keenans foringsstrategi sikres rett hold på søyene gjennom de forskjellige faser av drektighetsperioden. Noe som resulterer i lette fødsler og livskraftige lam. Ragnhild forteller at hun er nøye med råmelk til alle: 98% av lammene gis minst i overkant av 1 dl råmelk rett etter fødsel!
Servicesenter og deler Karmøy Sveis og Landbruk sms@kslagri.no
Kalvemix til lam Kopplammene har blitt fôret dels med kalvemixen til Terje Stokka (Deltaker i Samdriften med ansvar for kumelkproduksjonen og all fôrblanding, Ragnhild er og deltaker). Det har vært en suksess etter deres erfaringer. Etter en tid på kalvemix går de over på høy og kraftfor for så bli slaktet i august på 40-60 kg levendevekt. Dette er et lam som slakteri og marked etterspør. I følge Norturas hjemmesider vil det være begrenset etterspørsel etter sommerlam levert tidlig med slaktevekter opp til 16 kg. De oppfordrer derfor til slakting i august og fokus på fôringsregimet for å oppnå rett kjøtt- og fettprosent på slakteskrotten.
Ragnhild Stokka Dyngeland, sauebonde på Lye i Time kommune på Jæren
Telefon: +47 52 81 80 60 www.kslagri.no
Rådgiver Jens Anders Bolstad jens-anders@keenansystem.se
Telefon: +47 911 57 297 keenansystem.se
©iStockphoto.com/agustavop
Goda grannar
Goda grannar
Keenan mukana Maitoyrittäjien päivillä! Keenan ja J-O Brink Sweden AB olivat pääroolissa Maitoyrittäjien pitäessä vuosikokoustaan 30.-31.maaliskuuta Oulussa kylpylähotelli Edenissä. Jan-Ove Brink ja Martina Schmidt Detlefsen esittelivät Keenania pitäen mielenkiintoiset alustukset. Myös meidän Keenan asiakkaamme, Carina Lagerstedt Uvhultista, jakoi kokemuksiaan. Jan-Ove, joka alusti seminaarissa, keskittyi Keenanin filosofiaan ja sen punaiseen lankaan. Martina kuvaili ruokintaa Keenanilla enemmän käytännöllisestä näkökulmasta, siitä kuinka lehmiä ruokitaan enemmän ryhmänä kuin yksilöinä. Ryhmät koostetaan lypsävistä, ummessa olevista, hiehoista ja vasikoista. Näiden eri ryhmien seosten tulee täyttää fyysiset ja kemialliset tarpeet. Carina Lagerstedt Uvhultista Säteristä kertoi omasta ruokintastrategiastaan. Strategia perustuu lehmien Ka-syönnin maksimointiin ja siihen, että
Keenan med på mjölkföretagardagarna! Keenan och J-O Brink Sweden AB spelade huvudrollen när mjölkföretagarna hade sitt årsmöte den 30-31 mars i Uleåborg på badhotellet Eden. Jan-Ove Brink och Martina Schmidt Detlefsen representerade Keenan och båda höll intressanta föredrag. Även vår Keenankund Carina Lagertstedt från Ulvhult delade med sig av sina erfarenheter.
koncentrerade sig kring Keenans filosofi
Huolto / Service RK Huolto-Osa OY janne.kangasniemi@rk-osa.fi
Kokouksen jälkeen saatu palaute on ollut pelkästään positiivista, saimme lukea ” erinomainen seminaari mielenkiintoisella sisällöllä”, ” Carina Uvhultista saiajatukset uusille raiteille”. Kiitokset Maitoyrittäjille, kun saimme mahdollisuuden olla mukana vuosikokouksessa!
Myös meidän Keenan asiakkaamme, Carina Lagerstedt Uvhultista, jakoi kokemuksiaan.
beskrev utfodringen med Keenan ur ett mera
Varje månad går man igenom rapporterna
praktiskt perspektiv, hur man utfodrar korna
för de olika gruppernas foderkonsumtion,
i grupp framför individ. Grupperna omfattar
foderlager samt foderrester. Carina påpekar
mjölkkor, sinkor, kvigor och kalvar. De olika
att även om utfodringen är en viktig del, så är
gruppernas mix skall uppfylla kraven på fysisk
den bara en del i kedjan, för att nå framgång
och kemisk sammansättning.
krävs en bra helhet.
Carina Lagerstedt från Ulvhult säteri berät-
Den feedback som kom efter mötet var
tade om sin strategi vad gäller utfodringen.
enbart positiv och man kunde bland annat
Strategin bygger på att maximera kornas
läsa: ”utmärkt seminarium med intressant
ts-intag och av varje extra kg ts som korna
innehåll”, ”Carina från Ulvhult fick mig att
kan äta får man ut 2,5 kg mjölk. Fasta rutiner
tänka i andra banor”
hjälper till i att sköta om korna. Till de dagliga
Jan-Ove som inledde seminariet och den röda tråden i den. Martina
jokaisella ka.kg pitää saada 2,5 kg maitoa. Kiinteät rutiinit ovat apuna lehmien hoitamisessa. Päivittäisiin rutiineihin kuuluu seoksen arviointi, lannan koostumuksen seuranta ja syömättä jääneen rehun määrä. Päivätuotanto, sekä lypsypäivien määrä ovat myös tarkkailtavia asioita. Kuukausittain hän käy läpi eri ryhmien rehunkulutusraportit, rehuvarastot sekä hävikin. Carina muistuttaa, että vaikka ruokinta on tärkeä, on se vain osa tavoiteltaessa hyvää tulosta, eli kokonaisuus ratkaisee.
rutinerna hör att bedöma mixen, hålla koll
Tack till Mjölkföretagarna som gav oss möjlig-
på gödselkonsistensen, mängden foderres-
het att medverka på deras årsmöte!
ter, dagsproduktionen samt dagar i mjölk.
Puh: +358 40 7534892 www.rk-osa.fi
Neuvonta / Rådgivning Juha Alatalo juha@keenansystem.se
Puh: +358 40 0265 637 keenansystem.fi
Svensk översättning
Goda grannar
Martin Kavanagh och Olof Larsson, vid gårdsbesöket tidigt i våras.
Lilla Brännarp förebygger och följer upp Gården Lilla Brännarp fokuserar på att avla och fodra för friska och hållbara djur med bra produktion. Trots detta har det periodvis uppstått problem på gården, utan att man riktigt har förstått varför de har uppkommit. InTouch målkort hjälper numera till att se trender som kan leda till problem och ökade kostnader i produktionen.
Goda grannar Ett par mil utanför Halmstad på Sveriges Västkust ligger gården Lilla Brännarp som drivs av paret Olof och Eva Larsson, tillsammans med två intresserade söner och ett par anställda.
”Använd rådgivning du litar på och kan diskutera och bolla idéer med. Det hjälper oss att optimera vår produktion.”
– Vi redde då ut, delvis med hjälp av InTouch målkort, det klövproblem som vissa kor drabbats av. Vi kunde både se vart problemet härstammade ifrån och därmed behandla för påskyndad återhämtning. Men också lägga upp strategier för att förebygga och förhindra uppkomsten av det specifika klövproblemet på lång sikt. Att arbeta förebyggande på det här sättet gör att vi får ännu mer kontroll över vår produktion, avslutar Olof.
Gårdens signum är friska och hållbara djur i kombination med bra produktion. Detta når man genom avel och rätt utfodring. Stallarna har byggts om och byggts ut i takt med att djurantalet ökat och idag finns det strax över 130 mjölkande kor på gården. Sedan knappt ett år tillbaka har man gått över till 3-gångersmjölkning vilket både ökat mjölkmängd och sänkt celltalen ytterligare.
Olof och Eva Larsson, Brännarps Gård, Halmstad
– Vi är mycket nöjda, men vi vill alltid utvecklas och ibland har det kommit och gått problem på gården utan att vi riktigt har fått klart för oss varför eller varifrån de uppkommit, säger Eva och fortsätter: – När Keenan införde InTouch målkort, en journal för att registrera den dagliga hälsan i besättningen, blev vi mycket bättre på att följa upp vad som händer på gården. Ju längre tid vi följer upp, desto tydligare kan man se trender som kan leda till framtida kostsamma problem i produktionen. Ett exempel på hur målkorten används är när gårdens Keenanrådgivare, tillsammans med veterinärkonsulten Martin Kavanagh från Cow Solutions, besökte gården i våras.
1
:
Gård D
Djur
9
8
ktive
spe r på re
10
11
13 12
14
15
16
17
19 18
20
21
22
23
24
26 25
27
28
29
30
31
Martin Kavanagh och Olof och Eva Larsson
tum
ch da
rad o
e
ndels
de hä
träffa
tal in
an Fyll i
atum
7
6
5
4
3
2
:
ad Mån
änt
allm
ing vdeln sjuka Kor i na tslag t) u lt Tota e på slak ad
(skick
en) öda livat på gård Självd av eller (dött
t rocen litet Fer ti ringsp mine cent dgr se tspro e SR 21 h g räkti i dgr d 0 dgr PR 21 er 15 de öv börja Ej på n tio lakta ingar Kalvn dom Sjuk dda m 12 tim) Dödfö ino r dött 28 dg (eller r inom kalva der ar un Döda lv a k e ndlad Beha rioden e ning mjölp mvrid so ag tion Löpm mma a fl n deri ler Livmo gon el lk i nå al mjö iter Mast ed abnorm m r ) ar (ko r verdel fler ju ninga örlam ingsf Kalvn örd rb e ft ne
-06-05
2015
08:48
Tillbaka-blick
Att tänka nytt var fokus på årets kundträff Bröderna Kent, Göte och Olle Jakobsson, prövar nya sätt att göra saker på med jämna mellanrum. För att ta del av deras erfarenheter började vi årets kundträff på den Värmländska mjölkgården Guterud. För tolv år sedan gick bröderna
i slutet av 2015 på en annan gård en
om InTouch-rådgivning och varför
Jakobsson över till Keenans fullfo-
bit bort. Rådet vi får av Kent är att
målkorten och endagarskontrollerna
dersystem och 2014 blev Guterud
man alltid på förhand ska räkna med
är så viktiga i den ekonomiska situa-
Sveriges första testgård av Maxam-
att en investering blir 10 % dyrare än
tion som råder.
mons konserveringsmedel. Kombi-
man har tänkt för att slippa oväntade
nationen har gett dem en bra och
överraskningar.
lönsam foderstrategi. I snitt mjölkar
Endagarskontrollerna ger oss kontroll över den nuvarande foderstatens
robotgruppen runt 35 kg ecm och
Erfarenheter av Maxammon
prestation, det vill säga hur mycket
korna producerar 1,49 kg ecm per
Efter gårdsbesöket höll Brian Reidy,
mjölk vi producerar per kg ts foder.
kilo ts foder.
rådgivare på Premier Farm Nutrition,
Den visar också marginalen och talar
en intressant föreläsning där han
om vad vi behöver göra härnäst.
Gården har utvecklats mycket de
berättade mer om sina erfarenheter
Målkorten berättar om hälsoläget
senaste åren och 2011 byggdes
av Maxammons konserveringsmedel.
i besättningen och mäter tidiga
en foderlada med planlagerfack,
Bland annat att djuren producerar
varningssignaler som hjälper oss att
samt ett pallställ där pallar lagras
bra samtidigt som magarna håller
minska sjukdomar och åtgärda pro-
på höjden. Här finns idag även
bättre. Det man gör är att man
blem innan de blir stora kostsamma
Maxammon-behandlad spannmål.
behandlar spannmålen med enzymer
problem.
Det lättskötta robotstallet med fyra
och eteriska oljor för att höja pH-vär-
Lelyrobotar, 250 koplatser samt plats
det, vilket motverkar Acidos hos
Besök på Wermlands Mejeri
för sinkor och kalvande kor, stod klart
korna. Genom att också tillsätta urea
Kundträffen avslutades på Werm-
2013. Stallösningen som man valde
så bildas ammoniak i processen vilket
lands Mejeri, där driftsansvarige VD:n
kommer från Danmark.
gör att spannmålen konserveras och
Yngve Gustafsson berättade om
får ett högre proteinvärde. På så sätt
driften. Lokalen där mjölken packas
På Guterud arbetar man mycket med
kan man minska mängden inköpt
byggdes 1996 och var ett mejeri för
att maximera robotarna och de kor
proteinfoder.
de lokala bönderna i Säffle. Mejeriet
som mjölkar sämre av olika skäl, mjöl-
gick dock snabbt i konkurs eftersom
kas i mjölkgropen i det gamla stallet.
Dag två inleddes med Jan-Ove Brink,
konkurrensen var så hård och lokaler-
Ytterligare en robot, med endast
VD och Mia Lindqvist, InTouch-rådgi-
na stod tomma fram tills en lant-
förstagångskalvare, har startats upp
vare på Keenan, som berättade mer
brukare från trakten en dag ringde Yngve. Han frågade om de inte skulle ta och starta upp ett lokalt mejeri. Sagt och gjort, de köpte lokalerna och drog igång med att packa mjölk i oktober 2015 och idag processas 19 300 liter mjölk om dagen, 6 dagar i veckan till affärer i Värmland. Wermlands mejeri har snabbt gjort sig kända på marknaden och förutom att det går bra för företaget är det även positivt för bygden.
Tillbaka-blick
Hull– och hältbedömning för vetgiriga robotgårdar För andra året i rad anordnades en träff för Keenans vetgiriga ”robotkunder”. Årets tema kan sammanfattas med förebyggande veterinärvård. Inbjuden föreläsare var den Irländska Veterinären Martin Kavanagh som är specialiserad på kosignaler. Träffen pågick under 2 dagar varav vi tillbringade den första dagen hos Tommy och Zandrah på Fröåkra Mjölk AB i Lyrestad. Den nya ladugården, som byggdes 2011, rymmer 2 Lelyrobotar och stallet andas kokomfort. Inspirationen till byggnaden fick Tommy och Zandrah under en resa till Kanada. Under dagen arbetade vi med hulloch hältbedömmning, som verktyg för att förbättra produktionen. Eftersom att skötsel av kalven också påverkar den lakterande kons hull så gick även kalvens skötsel igenom. Varför ska vi hull- och hältbedömma? Förändringar i hull påverkar den lakterande kon negativt och då främst hennes chanser att ta sig dräktig tidigt i laktationsperioden. Dröjer hon med att bli dräktig och istället blir dräktig vid höga laktationsdagar ökar risken markant att kon blir fet till sinperioden. Kon kommer till följd av det ha svårt att hålla hull vid nästa laktation. Det är därför viktigt att sinkomixen är väl balanserad och att kvigan har ett lagom hull vid inkalvning för att bli en väl fungerande ko. Hullbedömning ska göras på sinkor och kor som befinner sig 60 dagar in i laktationsperioden. De får inte tappa mer än 0,5 hullpoäng. Tappar de 1 poäng kommer första brunst skjutas upp med 15 dagar och chansen att bli dräktig sjunker. Kor som tappar mycket i hull när de är nykalvade kommer antagligen också att få problem med
sina klövar. Halta kor är förödande i ett robotstall där allt handlar om att korna ska vilja och kunna gå till roboten. Deltagarna lärde sig att poängsätta kors hälta på en skala från 0-3 där siffrorna står för följande: 0 – Rak rygg och tar ut alla steg 1 – Kurva på ryggen men ser inte vilket ben hon haltar på 2 – Större kurva på ryggen och tydligt vilket ben/klöv hon haltar på 3 – Jättehalt kan knappt gå och har antagligen ingen lång framtid i besättningen. (Det är oftast här bonden tar upp kon i verkstolen och nästan alltid är det försent) Så här ska man agera beroende på poängsättning: 0 – Ok 1 – Ta hand om nästa gång klövverkaren kommer 2 – Ta upp i verkstolen direkt (har stor chans att bli bra igen snabbt) 3 – För sent att kunna göra henne bra men ska tas upp direkt hon med.
Tanken med hältbedömningen är att vi aldrig ska få några kor som blir bedömda till 3 för då har vi inte upptäckt hältorna i tid! Så börja med att sätta poäng på hela besättningen och börja åtgärda dem så kommer besättningen repa sig fortare och det kommer bli mindre problem i framtiden. Dag två ägnades åt en fördjupad och innehållsrik föreläsning där gårdagens diskussioner sammanfattades.
Vi ses på Borgeby F ältdagar 29-30 juni 2016
VÄLKOMM E till Monter
Framtidens lantbrukare
A144
N
utfodrar med Keenan
InTouch förebygger problem Vi får fortfarande en del frågor om vad InTouch är. Det är i och för sig inte konstigt, eftersom hela tjänsten går ut på att minimera problem så att de aldrig inträffar. Därför kan ni ibland kanske känna att ni inte märker så mycket av oss. Men vi är med er – hela tiden. Här följer en sammanfattning om vad InTouch- rådgivning innebär och vilka verktyg vi arbetar med.
upptäckte en ökning av mastiter på en gård. Det visade sig vara ett parti halm av sämre kvalité som var boven i dramat. På en annan gård blev det tydligt för både lantbrukaren och rådgivaren att procenttalet för livmoderinflammationer och kvarbliven efterbörd var högre än vad som är ok och man kunde nu sätta in åtgärder för att förändra detta. Avvikelser i lastningar är ett annat vanligt exempel som numera upptäcks i god tid.
Syftet med InTouch uppföljningsprogram är att skapa en bättre bild av vad som händer ute på gårdarna för att förebygga att problem uppstår. För dig som lantbrukare spar det tid och pengar. Konkreta exempel är bland annat att vi med hjälp av målkorten
Pacevågen har också stora möjligheter med InTouch, men det krävs lite mer handpåläggning av dig som kund då ni behöver ladda över lastningarna manuellt (från minneskortet). Men gör ni det, samt endagskontroller en gång i veckan och fyller i era målkort har ni
InTouch kostar dig inget extra om ni idag har en iKeenanvåg eller en PACEvåg, då är ni med i InTouch-rådgivningen redan nu. Bäst utdelning av tjänsten har ni som har en iKeenanvåg, då det dagligen skickas data från er våg till oss på InTouch-centret. Gör ni dessutom regelbundna endagskontroller (1 gång i veckan) och fyller i era målkort så kommer vi tillsammans att få en mycket bättre bild av vad som händer och kan därmed förebygga kommande problem som stör produktionen.
Intelligenta foderblandare och närvarande rådgivare ger ett annat resultat. www.keenansystem.se
samma utbyte som en kund som har iKeenanvåg.
Viktiga verktyg Foderblandarens våg: • Är uppkopplad och tar emot och sänder foderstater • Mäter allt som lastas • Säkrar att alla lass blir lika. InTouch uppföljningsprogram: • Dataprogrammet analyserar information från vågen och flaggar automatiskt för avvikelser i produktionen. Våra foderrådgivare i InTouch-centret ser när det flaggas och kan snabbt vidta åtgärder. InTouch Målkort: • Stämmer av hälsoläget i besättningen • Visar oss tendenser och varningssignaler som hjälper oss att agera tidigare och på så sätt minimera sjukdom och kostnad. InTouch Endagskontroll: • Ger oss kontroll över den nuvarande foderstatens prestation • FCE- Fodereffektivitet (kg ECM/ kg ts foder • Marginal (mjölk minus foder)
Omfamnar Utvecklar Berikar