InTouch Nr. 2 2015
Ett kundbrev från Keenan
Tema:
Nöt och lamm
InTouch lanseras i Norge
Intelligenta foderblandare och närvarande rådgivare ger ett annat resultat.
Omfamnar Utvecklar Berikar
Global spaning
Ledare
Fokus genererar resultat I förra numret spekulerade jag i att mjölkpriserna hade nått botten och att den enda vägen är uppåt. Det stämmer fortfarande, men resan är trögare än väntat. Glädjande är att se att marknaden för kött har blivit mer balanserad, med någorlunda sunda priser. Detta märks inte minst på det stora intresse vi har haft från er nöt- och lammproducenter den gångna tiden. Det finns både vilja och kraft att bli effektivare och förbättra resultatet och konkurrenskraften genom en sund utfodring. Från er mjölkproducenter märks också ett ökat intresse att behålla sina tjurkalvar för att få fler ben att stå på och dra nytta av köttpriserna. Det passar en del gårdar, men jag tror personligen att man ska tänka igenom besluten och ha en handlingsplan och ett mål med köttproduktionen innan man bestämmer sig. Annars är det lätt att springa iväg och bygga produktionen på falska förhoppningar om en bättre framtid. Alla produktionsgrenar kommer att gå upp och ned. Men ingen produktionsgren kommer över tiden att vara sådan att det går att skapa ett bra resultat med vänsterhanden. Oberoende produktion kräver det ett maximalt fokus för att generera resultat. Speciellt på så hårt konkurrensutsatta marknader som
nästan alla lantbruksprodukter befinner sig i. Jag tror att ni trots allt, har lättare att skapa merresultat genom att oförtrutet fortsätta jobba vidare med förbättringar i den produktionsgren man är i. Varje förbättring är en förbättring på marginalen. En ny produktionsgren kräver nästan alltid mycket grundkostnader i form av byggnader, djurkapital, mark, foder och inte minst arbete innan det bidrar med ett positivt täckningsbidrag. Med detta inte sagt att man inte ska förändra sig. Förändring är bra om den är planerad och med tydligt satta mål. Prata gärna med din InTouch-rådgivare om dina framtida visioner, så hjälps vi åt med utvecklingen. Gårdsreportagen i detta nummer är bra exempel på gårdar med ett tydligt fokus. Alla har skapat fina resultat. Men det har inte kommit av sig själv, utan av ett mycket fokuserat och målinriktat arbete med att skapa effektivitet i den produktionsgren man bestämt sig för att bli bra på. Att vi dessutom har fått förmånen att jobba tillsammans med alla er duktiga lantbruksföretagare där ute, är en ynnest och något vi både är mycket glada och stolta över. Det är också grunden i vår gemensamma utveckling, för nästa steg forskas med stor sannolikhet inte fram på något labb utan görs redan idag av er, på era gårdar. Vår uppgift är att förstå, utveckla och förmedla den kunskapen till alla andra som vill vara med på en spännande resa – både under upp- och nedgångar. Med vänlig hälsning, Jan-Ove Brink, VD J-O Brink Sweden AB
Irländska mjölkproducenter köper soja för 3,41 SEK En spaning över Europa och en titt ”over there” visar att det finns anledning att återigen ifrågasätta vissa prissättningar på foder i Sverige. Efter att ha intervjuat några mjölkproducenter på Irland, i Frankrike och Nya Zeeland angående priser på soja och avräkningspris på mjölken så framgick en del intressanta siffror. Det genomsnittliga mjölkpriset på Irland i skrivande stund är 29 euro cent per kg, ca 2,76 SEK per kg. I Frankrike får de 33 euro cent per kg eller 3,10 SEK per kg. Priset på soja på Irland varierar mellan 358-380 euro per ton, alltså 3,41-3,62 SEK per kg. Givetvis är det GMO-soja vilket förstås pressar priset. I Frankrike betalar man runt 380 euro per ton för soja. All soja för animalieproduktion i Frankrike måste enligt uppgift innehålla 25% GMO-fri soja. John Bennet på Irland, har nu sina kor på återväxt efter 2:a skörd. Nu är betet som bäst och håller jämnast kvalité, säger han. Korna får 1 kg kraftfoder i mjölkgropen per dag under den här perioden vilket ger en foderkostand per kg mjölk på 4 cent, eller 37 öre. Att jämföra med våra svenska förhållanden som är nära 1 krona högre. På 100 kor är det nästan 1 miljon kr i skillnad per år. På Nya Zeeland är livet lite tuffare just nu. Mjölkpriset är 2,08 SEK per kg. Den dominerande proteinkällan är Palmkärna därefter används en del rapsmjöl. Priset på Palmkärna ligger omkring 1,17 SEK per kg och Rapsmjöl får de betala 2,94 SEK per kg för. På köttsidan är vi mer konkurrenskraftiga idag. På Irland betalar slakterierna 37,60 SEK för stut. Kvigor ligger på 38,50 SEK, ungtjur 38 SEK och kor betalar de mellan 32-37 SEK per kg för. Sedan tillkommer vissa tillägg för bra klassning på upp till 2,25 SEK per kg. Alltså runt 40 SEK per kg för de finaste tjurarna vilket slakterierna i Sverige matchar ganska bra för tillfället. På Lammsidan ligger priset för 22 kgs lamm på 45 SEK per kg.
Tema: Nöt och lamm
LAMMPRODUKTION
Från 120 till 500 tackor Jonas Ekeblad driver Kulla gård utanför Boxholm i de östgötska skogarna vid sjön Sommen. Här bedriver han ett mångsidigt företag där hans favoritsysselsättning är att ta hand om sina djur. Jonas är helt klar över att det är jordbruket han vill fokusera på i framtiden. Att bygga ett nytt stall var ett stort steg i den riktningen. 2013 stod det stora ljusa stallet klart med plats för 500 tackor. Förändringarna i det nya stallet var stora. ”Det är fantastiskt att arbeta med djur i ett bra ljus som ger en god överblick över hur alla djuren mår. En annan stor fördel är att jag lägger ner mindre tid per djur i den nya
ladugården och då är det ändå drygt 300 fler tackor i dagsläget.” säger Jonas. Tidigare hade Jonas 120 gotlandstackor på ströbädd i flera olika ladugårdar. Han utfodrade med ensilagebalar i foderhäck och kraftfoder i spann. Under byggnads-
processen blev Jonas tipsad om att fullfoder till får gör utfodringen mer lättarbetad och tidsbesparande. Valet föll på Keenan. Att rådgivning fanns var ett stort plus eftersom det är skönt att få stöd, inte bara när man byter fodersystem, utan även långsiktigt.
Tema: Nöt och lamm
Familjen gillar att arbeta i det nybyggda, ljusa stallet. Från vänster Matilda, Sandra, Jonas och Wilma.
Mindre stress för djuren Det nya fodersystemet med en Keenanvagn och bandfoderborden gör att alla tackor har gott om plats att äta vilket leder till mindre stress för djuren och mindre konkurrens om maten. – Eftersom djuren bara förknippar fodret med vagnen så slipper jag allt bräkande när jag visar mig i stallet. Tackorna är mycket jämnare i hullet nu. Mixen är homogen och tackorna får svårt att sortera vilket gör att jag vet att alla äter samma foder dag efter dag. Jag upplever också att det är lättare att få tackorna dräktiga, säger Jonas. Jonas vagn är utrustad med extra mycket knivar i mitten av vagnen och de senaste balehandler-armarna, vilket gör att det bara tar några minuter att köra ned en bal. Att det är enkelt att fördela fodret jämt, uppskattas också mycket.
Helt smärtfritt har dock inte arbetet varit. Under förra vintern stötte Jonas på problem när en del tackor la sig i kramp och Jonas förlorade några av dem. Problemet visad sig vara ett parti ensilage som av misstag inte analyserats och som innehöll höga halter av kalium som orsakade kramperna. Det var en dyr och ledsam läxa och Jonas trycker på vikten av att analysera allt foder. Framtidsplaner Utöver lammproduktionen driver Jonas även en entreprenadverksamhet med skogsmaskiner, lastbilar och grävmaskiner, samt att de hyr ut både stugor och hus vid sjön Sommen. Jonas planer för framtiden är att dra ner på entreprenadverksamheten och fokusera mer på ett effektivt jordbruk och därmed kanske klara sig med färre anställda i förtaget. Han vill även rikta om
lammproduktionen till mer vinterlammande djur, eftersom hans beten inte avkastar tillräckligt för växande lamm. – Amkor hade inte heller varit helt fel att ha att växelbeta med, fortsätter Jonas. Ditt bästa tips till den som funderar på att bygga nytt stall? – Ta kontakt med personer som har kunskap och erfarenhet, fråga dem mycket och åk på många studiebesök. Vad är det roligaste med att vara lammproducent? – Att se lammen växa fort och se resultatet på väl utfört arbete på slaktavräkningen. Sen är det en stor fördel att man inte luktar så illa när man varit i fårhuset om man jämför med ett kostall. Det tycker i alla fall frugan...
Tema: Nöt och lamm ”Tackorna är mycket jämnare i hullet nu, de slipper konkurrera om maten. ” Jonas Ekeblad, Kulla Gård, Sommen
Fakta om Kulla Gård
Familj: Jonas och Sandra Ekeblad och deras fyra barn Matilda, Wilma, Thelma och Hjalmar. Gården: 927 ha totalt varav 70 ha är åker, 50 ha bete och resten är skog och impediment. Ägare: Jonas tillsammans med pappa Samuel Ekeblad men de har börjat på med generationsskiftet. Djur: 400 tackor varav 200 är gotlandsfår och 200 renrasiga köttrastackor, samt olika köttraskorsningar.
Tema: Nöt och lamm NÖTKÖTTSPRODUKTION
Mjölkproducent blev köttproducent Det behövs inga omfattande ombyggnationer för att gå över från mjölkproduktion till köttproduktion. Det viktigaste är kalvgömmorna och att man jobbar kontinuerligt med att kapa arbetstimmar. Det har Thomas Carlsson på Bosgården i Rävlanda, Västergötland, erfarenhet av. Tankarna på köttproduktion hade funnits hos Thomas ett tag, men det var när tillfället att få köpa en dikobesättning på 100 kor dök upp, som Bosgården tog det stora steget till att bli köttproducenter 2007. Tidigare det året hade Bosgården fått tillfälle att köpa en 100 kors dikobesättning. Dikorna fick beta markerna under säsongen 2007 och under tiden drog man ned mjölkkorna. Det sista besöket av tankbilen skedde i november och själva avyttringen tog ca 4 månader. Ungdjuren av mjölkras blev kvar på gården och föddes
upp, seminerades och såldes som livdjur till andra mjölkgårdar. De första stegen Strategier för dikorna drogs upp med utgångspunkten att man ville ha kalvning året om för att få en jämnare ekonomi. Kalvgömmor byggdes i det befintliga mjölkkostallet när den första gruppen kalvningar startade. När sedan ko och kalv kom ut i liggbåsavdelningen hittade kalvarna snabbt till gömman med djupströ och extra kraftfoder. Inledningsvis gav man kalvarna ett väl fungerande färdigfoder, men det var dyrt och den egna spannmå-
len utnyttjades dåligt. Man beslutade då att gå över till att ge kalvarna en egen mix. Det gav samma eller bättre resultat, samtidigt som det blev betydligt mindre lös gödsel. Under den första tiden såldes alla avkommor vidare till uppfödare. Men eftersom slaktpriserna med tiden steg samtidigt som priset för livkalven inte hängde med, så beslöt Thomas sig för att behålla avkommorna och själv föda upp dem. I och med detta byggdes mjölkkornas gamla kalvavdelning och sjukbox om till liggbåsavdelningar med ett smalt
Tema: Nöt och lam foderbord och rälsvagn. – Vi kom ganska snart fram till att besättningen behövde jämnas till. Vi borde redan innan omläggningen till dikor ha bestämt oss för om vi skulle satsa på tung eller lätt köttras. Det blev en hemläxa som tog tid att beta av. Spontant tror jag att t ex mjölkgårdar passar rätt bra för att ha en tyngre ras på, eftersom förutsättningarna som välskötta vallar, helsäd eller majs, kraftfoderhantering samt kunskap att göra bra foder brukar finns på mjölkgårdar, säger Thomas. Buggar i systemet Efter ett par år var Bosgården uppe i den besättningsstorlek som de siktat på, men de hade då pressat hela systemet för hårt vilket bland annat gav problem med diarréer som följd. De blev nu tvungna att gallra ganska hårt bland djuren för att trycket skulle minska. Man hade också fått problem med för feta djur, då de utfodrades med rent ensilage och åt chockerande mycket. De verkade helt enkelt bottenlösa. Lösningen blev att man tog hem halm och började mixa en komix till digivande och sinkomix till sinta kor. Mixen styrs till respektive grupp Idag har utfodringen kommit ikapp och det nya foderbordet gör det mycket lättare att styra fodret. Thomas skyr höga kraftfodergivor sen tiden då mjölkkorna hade det, men därmed inte sagt att det snålutfodras. Krutet läggs på tillväxtdjuren och Thomas upplever att de utnyttjar fodret mycket bättre och att ben och klövar blir bättre när fodret mixas och kan styras till respektive grupp.
Bosgården använder sig idag av Sinkomix, Komix, Kvigmix, Tjur tillväxtmix, Tjur slutgödningsmix och Kalvmix. Man blandar för två dagar åt gången då de breda foderborden tillåter att lägga upp foder för mer än en dag i taget. Stegvis förbättring av den forna mjölkgården Vartefter som gårdens produktion tog form och det blev fler djur att fodra, utvecklade man utfodringssystemet för att behålla det lättskött. Tornsilon hade för dålig kapacitet och ett nytt silofack byggdes jämte de gamla. Smala foderbord, bandfoderfördelaren och rivarvagnen har tagits bort till förmån för ett brett foderbord. Det blev liggbås i en avdelning och ett körbart foderbord i en annan. Nu fick man istället två foderbord att fodra alla djuren och med möjlighet till olika mixar till de olika grupperna. Även en foderputtare sattes in för att säkra upp att djuren alltid når foder i de avdelningar där det är trångt om ätplatser. En ligghall med djupströ förlängdes för att ersätta de djurplatser som försvann när foderbordet byggdes om. Samtidigt sattes en strömaskin in för att förenkla arbetet med att ströa. På Bosgården har man också fokuserat på att flytta djuren så lite som möjligt. – Det är inte riktigt samma sak att flytta en mjölkko som att flytta en ko och en kalv, det är alltid ett riskmoment. Att flytta djur tar mycket tid, men det är klart, en viss tid får man räkna med när man väljer att köra på vår- och höstkalvningar istället för enbart vårkalvningar, säger Thomas.
På frågan om ekologiskt var något alternativ för Bosgården, svarar Thomas att det har räknats på i flera omgångar, men att det inte lönade sig ekonomiskt på grund av att de hade blivit tvungna att dra ner på djurantalet för att klara sig på sin areal. I dagsläget är Bosgården nöjda med gården och tjurarna har gått från en tillväxt
Tips till dig som funderar på att börja med dikor: •
•
• • • • •
Åk och titta på andra dikoproducenters lösningar, det gav oss mer hjälp än vad branschorganisationerna kunde erbjuda Lägg upp en strategi efter din gårds förutsättningar och bestäm ras. Korsa aldrig över med mjölkdjuren, satsa på att köpa rena köttdjur. När du bestämt dig, ta med någon kunnig och titta på djuren du tänkt köpa Underskatta inte mängden grovfoder som behövs Underskatta inte arbetstimmar vid kalvningen. Det är väl investerad tid! Bra elstängsel ett måste för att utnyttja beten bra Det behövs inte så mycket ombyggnation, kalvgömmor är det viktigaste! Det övriga vi gjort på Bosgården har varit för att kapa arbetstimmar och för att rusta upp äldre delar av gården.
på 1 450 g per dag till nuvarande 1 600 g för vårfödda och 1 800 g för höstfödda kalvar. Men det finns alltid saker att utveckla och nästa punkt på önskelistan är att kunna gruppera ut rekryteringskvigorna från slaktkvigorna och att ha mindre tjurgrupper. – För att kunna finlira med slakten, sammanfattar Thomas. Kostnader per djur och dag på Bosgården: Kvigmix 11,60 kr, dimixen 21,70 kr, sinkomix 15 kr, tjurar slutgödning 17 kr, tjurar tillväxt 13,60 kr, kalvmix 8,30 kr.
Goda grannar
Sinmix lagres inntil 3 døgn på forbrettet.
GJØVIK
Fokus på logistikk og rutiner Ca 10 km nordvest for Gjøvik, ligger gården Hågå drevet av Kristin Houth og Tormod Kirkerød. På kort tid har de bygd og restaurert bygningsmassen til å kunne levere 600 tonn melk og ca 90 okseslakt i året. I tillegg drives utstrakt kornproduksjon og leiekjøring på gården. Det er derfor viktig at melkeproduksjonen ikke tar for mange arbeidstimer. Spesielt viktig i sommerhalvåret, sier Tormod, som bruker i snitt 30 min pr dag på
«spesialiteter» tildeles manuelt fra balkongen.
fôring av melkeku og ungdyr i nyfjøset Effektivitet og kontroll Fôring av nyfjøset, ca 160 dyr, serves av en stasjonær keenan 360. Kumix kjøres ut med Rollax-bånd 2 ganger
pr døgn og sinmix 3 ganger pr uke. I tillegg sørger en Lely Juno for å skyve inntil foret 10 ganger pr døgn. Kumixen går ca 1 time fra start til stopp i sommermånedene når det brukes rundballer. Resten av året blåses grov-
Orden og logistikk i forsentralen: Balkong med mineraler. Kraftfor, surfor og vann rett i Keenan. En stekovn brukes som tørrstoffmåler.
Produktlansering Sinmix på Hågå pr sinku: 11 kg kumix 38 % ts 7 kg halm 100g Normin Gjeldku 40g Urea. (+4 liter vann i kald årstid gir mindre søl på spalt)
fôret rett i Keenan fra tårn, og da er det om å gjøre å kutte ned halmen før surfôret blåses i. Tildeling av 2 kraftforslag, ensilasje fra tårn og vann styres fra Keenan-vekta. Salt, mineraler og urea tildeles manuelt fra «balkongen». Halm og surfor fra rundball legges i med traktor. En gang pr uke kontrolleres mixens tørrstoffinnhold. Sinmix et must Sinmix til sinku og kviger over 19 mnd fram til kalving er Tormods beste erfaring med keenan-konseptet. Kvigene får 10-14 dager innom robot-avdelinga med kumix for å lære før kalving. Jeg tror sinmix-regimet gir meg den største arbeidsbesparelsen i fjøset, sier Tormod. Han tenker spesielt på lette kalvinger, god jurhelse og kontroll på hold og fruktbarhet. I sum gir dette en hverdag uten negative overraskelser i fjøset, noe som gjør arbeidsdagen på gården forutsigbar og effektiv.
Servicesenter og deler Karmøy Sveis og Landbruk Epost: sms@kslagri.no
LANSERING I NORGE DEN 26. NOVEMBER Keenan utvider sin rådgivningstjeneste med det patenterte overvåkningsprogrammet InTouch som forhåndsvarsler fôringsrelaterte problemer. InTouch er et helt nytt databasert oppfølgingsprogram som gir en unik oppfølging av produksjonen på den enkelte gård og derfor gode muligheter til å avverge uheldig utvikling i produksjon og/eller helse i besetningen. Programmet samler automatisk inn informasjon fra Keenans fôrblandere via fôrblanderens vektsystem som er oppkoblet via internett. Datasystemet søker kontinuerlig etter potensielle årsaker som kan føre til svikt i produksjonen, for tidlig å varsle for disse. Det kan for eksempel være at fôropptaket plutselig tilsynelatende har endret seg. Det nye InTouch-senteret er bemannet av keenans fôrrådgivere, som daglig følger opp og finner løsninger på de avvik som dataprogrammet flagger for. På denne måten kan rådgiveren på et tidlig stadium kontakte produsenten og sette inn forebyggende tiltak før det utvikler seg til å bli et reelt, kostbart og tidkrevende problem. InTouch oppfølgingsprogram er en viktig del av utviklingen av Keenans rådgivingstjeneste for å forebygge utilsiktet utvikling i produksjonen, og for å gjøre arbeidet enklere og mindre tidkrevende ute på gårdene. Fram til i dag har InTouch blitt lansert på Irland og i Kina, Danmark, England, Frankrike og Sverige. På Agroteknikk lanseres InTouch for første gang i Norge. I samband med lanseringen byttes betegnelse på Keenan til InTouch-rådgiving.
Telefon: +47 52 81 80 60 www.kslagri.no
Rådgiver Jens Anders Bolstad Epost : jens-anders@
Hva innebærer det for meg som allerede er kunde? Jeg har idag en iKeenan-avtale eller en PACE-avtale:
Det innebærer at du automatisk blir overflyttet til vårt InTouch-program og at du uten ekstra kostnad kommer til å få økt nærhet til våre rådgivere via vårt InTouch-senter. Din Rådgiver kommer til å fortsette med gårdsbesøkene som tidligere, da vi fortsatt ikke har tro på at tall og beregninger løser alle utfordringer. Men besøkene kommer til å bli mer behovstilpasset. Det blir en økt oppfølging av dine dyr fordi rådgiveren regelmessig vil samle inn opplysninger om dyrehelsen. Betegnelsene ”iKeenan” og ”PACE” vil opphøre til fordel for ”InTouch”. Jeg har idag en Rumans rådgivningsavtale som jeg er fornøyd med: Din rumans-avtale kommer til å løpe videre akkurat på samme måte som idag, men etter 26. november vil ikke flere nye avtaler av denne type tegnes. Alle nye rådgivningsavtaler etter denne dato vil være InTouch-avtaler. Jeg har idag en Rumans rådgivningsavtale, men vil oppgradere meg til en InTouch-kunde: Ja, det er det rette tidspunktet å gjøre det på! Vi har en pågående kampanje som innebærer at dersom du tegner InTouch-avtale innen 26.februar 2016, så får du de 3 første månedene gratis! Kontakt din rådgiver så får du hjelp.
Telefon: +47 911 57 297 keenansystem.se
Goda grannar
Soinilaisen luomuviljelijä Matti Alatalon vinkkejä sonnien loppukasvatukseen Nurmirehujen ohella Matilla on viljelyssä omaa kauraa, ohraa, kokosäilöviljaa ja puhdasta puna-apilaa säilörehuksi ja kevättalvella hän käyttää appeessa maissisäilörehua. Kaikki rehut korjataan ja säilötään säilörehuna.
Yhteystiedot, Keenan Suomi: Huolto / Service RK Huolto-Osa OY janne.kangasniemi@rk-osa.fi Puh: +358 40 7534892 www.rk-osa.fi
Neuvonta / Rådgivning Juha Alatalo Puh: +358 40 0265 637 juha@keenansystem.se
©iStockphoto.com/OliverChilds
MATTIS BÄSTA TIPS
Matti Alatalo, som driver en ekologisk köttgård i Soini, tipsar om slutgödning av tjurar.
Förutom vallfoder odlar Matti egen havre, korn, ärtor, helsäd och ren rödklöver som ensilage och till vårvintern använder han eget majsensilage i fullfodret. Allt foder skördas och lagras i form av ensilage. – Olika sorters grovfoder ger bra tillväxt. Man kan ge ekologiskt korn också, men det blir en merkostnad, som man inte får tillbaka på köttpri-
set, säger Matti och fortsätter: – Att samodla helsäd, majs och vall fungerar bra. De kan skördas samtidigt och vallen fungerar som marktäckning och hindrar ogräs samtidigt som den ger ett bättre fodervärde. – Om ts-halten i ensilaget är 42% och den fuktigaste helsäden har en ts-halt på 33%, är det omöjligt att mixa större mängder än fyra ton
– Erityyppiset karkearehut antavat hyvän lisäkasvun. Luomuohraa voisi myös käyttää, mutta siitä syntyy lisäkustannusta, jota ei saa takaisin lihan hinnassa, sanoo matti ja jatkaa: – Kokosäilöviljan, maissin ja heinän yhteisviljely onnistuu hyvin. Ne voidaan korjata samanaikaisesti ja nurmi toimii maanpeitekasvina estäen rikkakasvien kasvun ja samalla antaen paremman rehuarvon. – Jos säilörehun ka-pitoisuus on 42 % ja märimmän kokosäilöviljankin 33 %, on mahdotonta sekoittaa neljää tonnia suurempia määriä kerralla ja hyvin, kunnon appeeksi. Näin ollen on tärkeää, ettei tee ylisuuria seoksia ja sekoitettavat rehut ovat lähellä, näin säästyy aikaa, toteaa Matti Lastauskone kannattaa varustaa vaa’alla, tämä on Matin loppuvinkki: – Kun käyttää vaakaa saadaan vaunuun oikeat määrät rehua kerralla, jäännösrehuja ei tarvitse palautella takaisin varastoon. Tilan tunnuslukuja: Karja: 280 liharotuista sonnia Lisäkasvu: 630 g/d Teuraspaino: 350 kg Apevaunu: Keenan MF340 Seos: 2 x 3800 kg/pv sisältää vain karkearehuja ja kivennäisiä Ajankäyttö sekoituksen ja jakoon: 35 min/d
per gång och att samtidigt blanda fodret väl. Det är därför viktigt att inte lasta för mycket på en gång och att råvarorna som ska blandas finns i närheten. Det spar mycket tid, konstaterar Matti. Att utrusta lastaren med våg är Mattis sista tips: – Vågen gör att mängderna blir rätt på en gång och man undviker att
Lastaus nopeutuu, kun traktorissa tai kurottajassa on vaakalaite.
Ohjaava vetoaisa mahdollistaa rehunjaon vaikka traktorissa on levikepyörät
Lastningen går snabbare, om traktorn eller lastaren har vågutrustning
Styrbart drag hjälper när man delar ut foder och har bred utrustning
Monipuolisella karkearehutuotannolla saa hyviä tuloksia. Ohran, vehnän, kauran ja herneen muodostaman kokosäilöviljan alla viljellään maanpeitekasveina timoteita ja raiheinää, toimiva suojavilja.
Suojaviljan ja maissin alla kasvatetut maanpeitekasvit korjataan rehuksi. Maissin alla voi käyttää alsikeapilaa, härkäpapua ja timoteita.
Med mångsidig grovfoderproduktion får man goda resultat! Korn, vete, havre och ärter odlas plus timotej och rajgräs, som odlas som markväxter och samtidigt håller ogräs borta!
flytta mer foder än man behöver och som sedan kanske måste köras tillbaka.
Markväxter skördas. Under skyddssäd och majs kan man använda alsikeklöver, åkerböna och timotej.
Fakta om gården: Besättning: 280 nötdjur av köttras Tillväxt: 630 g/dag Slaktvikt: 350 kg Foderblandare: Keenan MF 340 Mix: 2 x 3800 kg/dag (innehåller bara grovfoder och mineraler) Tidsåtgång för blandning och utfodring: 35 minuter/dag
In Touchin -käyttöönottaminen on myöhästynyt Suomessa. Lisätietoa uusien palveluiden lanseerauksesta tulee vuoden 2016 aikana.
Svensk översättning
Framtidens bonde fôrer med Keenan
Vi sees på AGROTEKNIKK 26.-29. november! • • • •
Kom og tilbring dagen med oss, og lær deg mer om hvordan du blir en av framtidens bønder. Møt en InTouch-rådgiver, og få mer informasjon om hvordan du kan utnytte vår nye rådgivningstjeneste maksimalt. Test vår ballplanke. - og se hva som hender når du fôrer vomma riktig. Ballonger til alle barn.
Du vet väl om att det finns en app som kan installeras till er telefon eller dator För att enkelt kunna skicka in en endagskontroll?
Kontakta er rådgivare så får ni hjälp med att istallera appen!
InTouch är igång! Nu har vi arbetat med InTouch under ett par månader och vi hoppas att ni känner att vi är mer närvarande och att det alltid finns någonstans att ringa om det uppstår problem. Målkorten är uppsatta på de flesta gårdarna och vi väntar spänt på att få in statistik över eventuella hälsoproblem för att kunna börja analysera samband mellan foder och hälsa. Under sommarmånaderna har det främst varit avvikelse r i lastningen som har flaggats upp. Det kommer många gånger av ändringar i Ts-halter i fodret och att lantbrukaren ändrar direkt i lastningen istället för receptet. Genom att ändra i receptet blir lastningen istället den rätta. Om du tycker att det är svårt att ändra i receptet själv kan du bara ringa till InTouch-centret så hjälper vi dig.
Gilbert Schukken, Falkenberg vann teckningstävlingen med sitt budskap ”Så länge det är blandat är det gott” och ”happy farmer – happy cow”. Vi i juryn tycker att det är en klockren tolkning av Keenan och vad vi vill uppnå på era gårdar. Teckningstävlingen hölls på Borgebymässan.
Velkommen til STAND NR C01-10
InTouchsystemet har också flaggat på en del gårdar för variationer i blandningstiderna. Det har ofta visat sig att lantbrukaren har en uppfattning att mixen behöver blandas ”lite längre” än vad som varit inställt i recepten. De anställda har däremot blandat enligt de rotationstider som är förinställda. Det här är små onödiga fel och i förlängningen påverkar variationerna foderintaget och produktionen negativt. Fel
Intelligenta foderblandare och närvarande rådgivare ger ett annat resultat. www.keenansystem.se
som ovan har vi ofta missat i de tidigare systemen, men med InTouch-programmet fångar vi upp detta och vi kan gå in med åtgärder innan det har hunnit påverka produktionen i fel riktning. Vi har också börjat ta emot målkort för analys vilket vi tycker är spännande. Men, både ni och vi får snällt vänta på resultaten ett tag till. Analysen är långsiktig och det behöver gå ett par månader innan vi har tillräckligt med data för att se några samband. Om du inte har skickat in ditt målkort ännu, ber vi dig att göra det. Det kan kännas tungt med ytterligare ett dokument att fylla i, men vi är övertygade om att det kommer att löna sig i längden genom minskade veterinärkostnader, mindre problem i produktionen och djur som mår bättre. Dessutom får du själv och dina medarbetare en tydligare överblick om var i produktionen problemen finns. Det är det som Lean production handlar om – att se roten till problem och eliminera dem så att de inte upprepas. Om du av någon anledning inte har fått något målkort eller om det hamnat på villovägar så kan du höra av dig till InTouch-centret så skickar vi dem eller pratar med din rådgivare så tar de med sig ett besök.
Omfamnar Utvecklar Berikar