__MAIN_TEXT__

Page 1

mixat

Ett magasin från J-O Brink. Nr. 2 Oktober 2019

Helhetstänk och fullfoder ger friskare djur

Koll på bevattning – maskinerna och tillstånden

BRITESPAN

– mer än en byggnad

TopCool – bäst året runt

Exklusiv partner till


INNEHÅLL

Storyn bakom

MIXAT Från och med nu har J-O Brinks kundtidning både nytt namn och nytt utseende. Utseendet är anpassat efter vårt nya maner och namnet har en helt egen historia. Vår ambition med kundtidningen är bred. Den ska ges ut två gånger om året och med den vill vi sprida kunskap och inspirera, öppna upp och bjuda in. Vi vill bjuda in kunder till olika event och visa er läsare vad vår verksamhet handlar om. Namnvalet var tänkt som en process men i själva verket gick det oerhört snabbt att sätta namnet. Det var under middagen vid vår kundträff på Gäddeholms gård som vi bad några kunder spåna kring ett nytt namn på tidningen. Nils-Henrik Eriksson på Rogsta Gård AB knäckte nöten på tre sekunder. – Mixat... Tidningen ska heta MIXAT! Vi tyckte det var så klockrent att efter det fanns inga andra alternativ. MIXAT. Mycket av vårt arbete på J-O Brink kretsar kring gårdarnas mixar, det är liksom hjärtat i vårt arbete. Samtidigt står ju ordet mixat för en blandning, vilket är precis vad vår kundtidning ska innehålla. En blandning av innehåll.

Nr. 2 2019

4

”VI SÄLJER MILJÖER, INTE BYGGNADER”

Ljust, luftigt och rostfritt med Britespan – i alla väder.

6 VARMT ELLER KALLT? SVARET ÄR TOPCOOL.

Cyklonfläktarna är bästa åretruntlösningen.

8 FART OCH FLÄKT PÅ BORGEBY FÄLTDAGAR

Gott om besökare och skön svalka i J-O Brinks tält.

12 KOLL PÅ BEVATTNING

Rosenqvists har koll på maskinerna, Länsstyrelsen på reglerna.

14 FRISKARE KOR MED HELHETSTÄNK OCH FULLFODER Veterinären Martin och rådgivaren Martina vet hur det hänger ihop.

18 HYR FODERVAGN

Tryggt och förmånligt.

19 KORT OCH GOTT

Miljöpris och julrecept.

20 VÄLKOMMEN TILL J-O BRINKDAGARNA!

Möt våra fyra föreläsare.

Tryckeri: Prinfo Welins Fotograf: Therese Ivarsson Layout och innehåll: Liljedal Communication

Mixat och maxat Ännu en intensiv period är till ända – och tänk vad mycket vi har åstadkommit! J-O Brink har expanderat med flera nya produkter – produkter som harmonierar med våra värderingar och bidrar ytterligare till att lägga det viktiga helhetspusslet. Det handlar bland annat om verktyg som ger lantbrukaren möjlighet att självständigt agera genom påverkan på djurhälsa, foder och produktion. På sidan 14 kan du läsa mer om vikten av helhetstänk och rätt foder för att skapa bra förutsättningar för en hållbar besättning. Hemma på min egen gård har det också hänt grejer: Vi har byggt ett helt nytt stall, ett Britespan-stall med kompostbäddsystem. Anledningen till att det blev just Britespan är miljön inuti stallet. Den är svår att beskriva med ord om man inte upplevt den. Men låt mig säga så här: Det är en milsvid skillnad mot de gamla ladugårdsbyggnaderna vi är vana vid i Sverige. Mer om Britespan på sidan 4. I detta nummer av Mixat kan du även läsa om maskiner och tillstånd för bevattning, TopCools smarta cyklonfläktar och, sist men inte minst, föreläsarna på årets J-O Brinkdagar. Temat för evenemanget, som hålls på Hooks Herrgård 5–7 november, är Uthållig lönsamhet – nyckeln till en god ekonomi när marknaden svajar. Vi ses väl där? Trevlig läsning!

J-O Brink Sverige for_framtidens_lantbrukare

Jan-Ove Brink Vd J-O Brink Sweden AB

J-O Brink Sweden AB Valinge Säm 2 432 97 Rolfstorp Växel: +46 (0)340-62 54 55 www.jobrink.se

2 MIXAT NR. 2 – 2019

MIXAT NR. 2 – 2019 3


Och till och med mitt i natten är det tillräckligt ljust för att man ska kunna ta sig runt i byggnaden. – Kort sagt, vi säljer bra inomhusmiljöer och inte bara byggnader, säger Ben Hogevorst. Men hur kommer det sig att Britespan inte slagit igenom i Sverige? Enligt Ben Hogevorst beror det på att företaget har haft fullt fokus på den enorma tillväxten i Nordamerika. Men han ser gärna en spridning på den svenska marknaden.

”VI SÄLJER MILJÖER, INTE BYGGNADER” Ljusa, luftiga och rostfria. Det är några av fördelarna med Britespans byggnader. Bland de första i Sverige att satsa på kanadensiska Britespan på sin gård är vår egen vd, Jan-Ove Brink.

Satsning med baktankar

D ”Britespans kunder vittnar om flera positiva effekter, bland annat djur som mår bättre och producerar mer mjölk.”

et började med förråd och mindre byggnader men med tiden ville fler och fler kunder ha allt större byggnader. Britespans vd Ben Hogevorst berättar: – Jag har arbetat med byggnader i 24 år. De första 15 åren som återförsäljare, från 2010 med egen tillverkning där vi gör alla de förbättringar vi sett behov av. Britespan har vuxit för varje år de senaste nio åren. Har kunderna väl köpt en byggnad vill de köpa fler. Och sen sprider det sig till grannarna. Britespan tillverkar och säljer ungefär 350 byggnader per år, drygt hälften till lantbruk. Och intresset ökar stadigt. – Det är framförallt tre saker som får Britespan att sticka ut. För det första varmgalvaniserad konstruktionen efter tillverkning för att förhindra rost. För det andra har vi, tack vare egen tillverkning, total kontroll från start till mål på allt som våra kunder tycker är viktigt. Och för det tredje: Våra byggnader är gjorda för att klara alla väder och påfrestningar. Vi erbjuder 20 års garanti, den bästa på marknaden, säger Ben Hogevorst.

En som har upptäckt Britespan och bestämt sig för att investera i en byggnad på den egna gården är Jan-Ove Brink. – Jag fastnade först för ljuset i byggnaden, undersökte Britespan närmare och upptäckte hela inomhusmiljön – det blir varken tokhett eller iskallt och man slipper hårt, studsigt ljud. En bra miljö för djuren helt enkelt, säger Jan-Ove. Hans byggnad är främst avsedd för mjölkkor men Britespan är en flexibel lösning med flera möjliga användningsområden. Och det var inte bara byggnadens förtjänster som Jan-Ove fastnade för. – Förutom att det var en bra investering till gården, så hade jag funderat på att bli importör. Jag tror det finns en marknad för den här typen av byggnader i Sverige. Nu har jag hittat rätt leverantör. Britespan erbjuder högre kvalitet än konkurrenterna och deras företagskultur stämmer bra överens med vår, avslutar Jan-Ove.

K IN

D

SNA

CK

4 MIXAT NR. 2 – 2019

Vill du veta mer om Britespan? Lyssna på J-O Brinks podd Kosnack, avsnitt 12.

ME

Britespans kunder vittnar om att det naturliga ljusinsläppet och ventilationen i byggnaderna ger flera positiva effekter, bland annat djur som mår bättre och producerar mer mjölk.

KO

”Britespan erbjuder högre kvalitet än konkurrenterna och deras företagskultur stämmer bra överens med vår.”

J- O B R

MIXAT NR. 2 – 2019 5


Cyklonfläktar är den bästa åretruntlösningen för de flesta kostallar. Det visar aktuella globala studier. TopCools cyklonfläktar minskar värmestress under varma dagar, ger en mer enhetlig temperatur och bidrar till en lägre luftfuktighet när det är kallt.

T

Varmt eller kallt? Lösningen är TopCool

6 MIXAT NR. 2 – 2019

opCools cyklonfläktar designades för nästan 20 år sedan med syftet att minska barriären mellan riktigt kall luft och temperaturen inuti stallet. Detta problem uppstår oftast i länder med kallt klimat, som Sverige. De senaste åren har globala studier visat att just cyklonfläktar är den bästa åretruntlösningen för nästan alla mjölkkostallar. Det krävs hastigheter upp till 2–2,5 meter per sekund direkt på korna, ungefär 1 meter över golvnivå, för att få bästa kylning. Låga luftflöden har visat sig vara mindre effektiva och orsakar värmestress varma dagar. Värmestressade djur äter mindre för att minska sin egen värmeproduktion och producerar därmed mindre mjölk. Även fruktsamheten försämras.

Hur funkar fläktarna? Varje cyklonfläkt har speciella avledare vid luftmynningen, vilket gör att luftflödet träffar kon med rätt hastighet och samtidigt behåller samma kapacitet även på längre avstånd. Luftflödet från cyklonfläktarna kyler alla sidor av kon när hon ligger och idisslar, till skillnad från många andra fläktar som bara kyler ena sidan av kon. Med andra ord, TopCools cyklonfläktar är en smart lösning för välmående kor – varje dag, året om.

MIXAT NR. 2 – 2019 7


FART OCH FLÄKT PÅ BORGEBY FÄLTDAGAR Fart och fläkt – i dubbel bemärkelse. Så kan vi summera Borgeby Fältdagar den 26 – 27 juli. På mässan presenterade vi TopCool som nyhet och hade även en cyklonfläkt på plats. Ett smart drag visade det sig – eftersom tempen låg runt 30 grader stora delar av mässan.

8 MIXAT NR. 2 – 2019

MIXAT NR. 2 – 2019 9


R

yktet om vår fläkt spred sig och plötsligt hade vi allt från nyfikna lantbrukare och barnfamiljer, till picknickgäster och hundar som ville njuta av svalkan i vår monter. Kul med många besökare, tyckte vi! Planen var att visa fläktens kapacitet genom att använda rök. Det var en god tanke, men när vi testade blev det lite väl bra. Vi fick nämligen besök av en ganska upprörd utställare, som berättade att hans tält en bit bort hade blivit helt fyllt med grön rök. Till saken hör att den här montern låg ganska långt bort, vilket verkligen bevisar fläktens kapacitet. Men som sagt, tanken var god… Förutom nyheten TopCool hade vi i år, istället för vårt vanliga tält, en demobyggnad från Britespan. Här kunde besökarna själva uppleva byggnadens fantastiska ljusgenomsläpp, goda ventilation och öppna planlösning – utan störande pelare i vägen. Sist men inte minst vill vi förstås rikta ett stort tack till alla besökare! Vi ser redan fram emot nästa mässa.

Borgeby Fältdagar är en jordnära fackmässa med tydlig inriktning på den professionella lantbrukaren – en mötesplats för alla som har lantbruk som främsta intresse och sysselsättning. 2019 ställde 456 företag ut och mässan besöktes av 19 650 personer.

10 MIXAT NR. 2 – 2019

MIXAT NR. 2 – 2019 11


”Effekten varierar, men i branschen pratar man generellt om en 30-procentig skördeökning vid bevattning.”

KOLL PÅ BEVATTNING Bevattning är ett ständigt aktuellt ämne, inte minst efter sommaren 2018 då många lantbrukare drabbades av torkan. Vilka alternativ finns? Och vilka tillstånd krävs? Mathias Granath på Rosenqvists bevattning och Maria Nitrae på Länsstyrelsen har koll.

Generellt sett är det Länsstyrelsen som sätter ramarna för vattenuttag. Reglerna kan vara snåriga. – Tillstånd är grunden, det vi kallar vattendom. Det säkrar framtida vattentillgång och man vet vad som gäller.

Vill du veta mer om bevattning? Lyssna på J-O Brinks podd Kosnack, avsnitt 11.

D

SNA

K

Anmälan eller tillstånd?

CK

12 MIXAT NR. 2 – 2019

Jordbruksverkets studier indikerar ökad avkastning i både kilo och kronor vid bevattning. Effekten varierar beroende på typ av jord och grödor, men i branschen pratar man generellt om en 30-procentig skördeökning. – Vall svarar absolut bäst på bevattning, 35 – 50 procent. Även grönsaker, potatis och betor går bra. När det gäller potatis är det dessutom en hygienfråga, det blir mindre sjukdomar i bevattnad jord, säger Mathias Granath. Hur vet man när det är rätt tid att vattna då? Fuktsensorer i marken är ett sätt, magkänsla ett annat. – En gammal tradition är att ta en näve jord. Håller klumpen ihop är det lugnt, då kan man vänta med att vattna, tipsar Mathias Granath.

ME

Sedan 1970-talet tillverkar Rosenqvist egenutvecklade bevattningssystem för lantbruket. Främst förknippas företaget med den traditionella utdragsmaskinen, som har en fast trumma med slang och lämpar sig för stora, regelbundna fält. På senare år har den danska självgångaren blivit populär. Den ger möjlighet att bevattna oregelbundna arealer, eftersom slangen kan placeras hur som helst och vagnen far efter. – Vi har även ett samarbete med ett amerikanskt företag som tillverkar Pivot-maskiner med roterande centrumtorn. De är energieffektiva och kan skötas helt via mobilen, berättar Mathias Granath. Pivot passar regelbundna och kvadratiska fält. Systemet är populärt i USA, Australien och Centralasien med sina stora slättmarker, men har inte slagit igenom på riktigt i Sverige.

Flera positiva effekter

Det kostar lite mer, men man får mycket för pengarna, säger Maria Nitrae, som arbetar med prövningar och tillsyn av vattenrelaterade ärenden på Länsstyrelsen i Skåne. Upp till en viss gräns räcker det att anmäla vattenuttag till Länsstyrelsen. Den processen är enklare, och kan vara en smidig väg att gå vid tillfälligt eller begränsat uttag. Men det ger ingen rättslig trygghet, Länsstyrelsen har rätt att stoppa uttag vid tillsyn. – Gränsen för vattenuttag är grovt tillyxad och gäller hela landet, men riskerna för skada varierar stort mellan olika vattendrag. Det gäller att se till helheten – vilka andra är beroende av den här vattenresursen?, säger Maria Nitrae. Det finns flera sätt att spara på vatten och sänka kostnaderna: – Se över vattenbesparande teknik, byt tid på dygnet för vattning och fundera på vilka förändringar som kan bli aktuella i framtiden. Ett tips för att sänka kostnaderna är att gå samman, bilda en grannförening och söka tillstånd tillsammans. Jag tror det kommer bli allt vanligare, säger Maria Nitrae.

IN

Olika bevattningsmaskiner

”Vi ser en ökad efterfrågan, särskilt från kobönder. Efter sommaren 2018 vill de säkerställa betet för djuren.”

KO

R

osenqvist startade i Gringelsta utanför Kristianstad 1898 för att stödja lokala lantbrukare med bevattning. Med tiden har verksamheten utvecklats till att omfatta allt kring bevattning och marknaden har vuxit till hela Sverige. – Vi ser en ökad efterfrågan, särskilt från kobönder. Efter sommaren 2018 vill de säkerställa betet för djuren, säger Mathias Granath, försäljningschef på Rosenqvist.

J- O B R

MIXAT NR. 2 – 2019 13


Friskare kor med helhetstänk och fullfoder Veterinären och hälsorådgivaren Martin Kavanagh och J-O Brinks rådgivare Martina Schmidt Detlefsen är överens. Med helhetstänk och rätt foderstat kan vi minska risken för sjukdomar som sur våm, acidosis, hos korna. Och kor som mår bra producerar mer och ger ökad vinst.

M

artin Kavanagh är veterinär och hälsorådgivare, med många års erfarenhet från gårdar över hela världen. Han är bosatt på Irland men har sedan några år tillbaka ett nära samarbete med J-O Brink när det gäller att skapa balans i besättningarna och maximera produktionen och vinsten för kunderna. – Utgångspunkten är att en gård är ett noggrant balanserat system – ett system som omfattar djur, foder, vatten, djurmiljön och lantbrukaren. Oavsett produktionssystem måste alla delar vara i balans för att en gård ska maximera produktion och vinst, säger Martin. På samma sätt är kon själv ett biologiskt system där alla delar måste fungera för att hon ska må bra och prestera. – En sjuk ko kräver lika mycket arbete som 40 friska kor. Djur är alltid

14 MIXAT NR. 2 – 2019

mottagliga för sjukdom. Genom att upprätthålla rätt balans för det produktionssystem som används på gården minskar risken för sjukdom, säger Martin.

Sur våm – vanligare än du tror Sur våm, eller acidosis, är en vanlig sjukdom bland mjölkkor på svenska gårdar. Sjukdomen uppstår, något förenklat, när kon får för mycket kraftfoder och för lite strukturfoder. För att producera mer mjölk ger många extra kraftfoder och minskar på grovfodret. Då ökar syraproduktionen i våmmen, den första och största av kons fyra magar, där idisslingen sker. Martin Kavanagh förklarar: – Mjölkkor omvandlar gräs till mjölk med hjälp av våmmens mikroorganismer som kan bryta ner svårsmälta fibrer i fodret. Kons matsmältning är anpassad för grovfoder. När

MIXAT NR. 2 – 2019 15


man utfodrar med spannmål som innehåller mycket stärkelse kan störningar som sur våm uppstå. Det som händer efter utfodring är att pH-halten i våmmen sjunker då det bildas syror. Våmmen tar hand om syrorna på två sätt. Dels absorberas de med hjälp av papiller, små utväxter, i våmmens vägg. Dels sväljer kon saliv med högt pH-värde. Om fodret innehåller mycket stärkelse blir pH-sänkningen större, eftersom syror bildas fortare och mängden buffrande saliv är mindre. Det i sig är ingen fara, det är när det går för långt som det blir problem. – Det har inte lika stor betydelse om medelvärdet för pH under dagen är lågt, det är när pH-värdet ligger under en viss nivå under för lång tid, som papillerna i våmmen skadas och korna blir sjuka. En sjuk våmvägg tar inte upp näring, säger Martin.

”Kon luras aldrig – bara på kort sikt”

Vill du veta mer om acidosis, sur våm? Lyssna på Martin Kavanagh och Martina Schmidt Detlefsen i J-O Brinks podd Kosnack, avsnitt 13.

D

SNA

K

När problemet är identifierat och åtgärdat kommer nästa utmaning – att acceptera att mjölkproduktionen kortsiktigt kan minska. Men tappet avtar och friska kor presterar alltid bättre och är mer lönsamma än sjuka, sett över tid. Det är många faktorer som påverkar kornas mående och mjölkproduktion. Tanken att titta på hela processen är det som fått J-O Brinks koncept att fungera framgångsrikt. Kotyp, kohälsa, avelsstrategi, miljö, rutiner, utfodringstider med mera – allt påverkar. – Foder är en hörnsten, men man ser också att kor på olika gårdar ger olika mycket mjölk, fast de har exakt samma foder. Det betyder att även andra saker spelar in, säger Martina. Ett exempel är att det ofta byggs foderbord med för få ätplatser, alla kor kan inte äta samtidigt. Kor med lägre

CK

16 MIXAT NR. 2 – 2019

Lyft blicken, tänk större, se längre

rang blir stressade och äter för mycket mat på för kort tid, vilket ökar syraproduktionen. – Med större, mer öppna utrymmen och fler ätplatser kan korna äta sig mätta i lugn och ro, och sedan lägga sig och idissla. Det är det bästa, säger Martina. Hon menar att det gäller att ta kontroll över de faktorer man kan påverka själv. – Vi kan inte bestämma mjölkpriset, men vi kan kontrollera grovfodret och se till att korna mår bra. Vi kan tänka större och längre, avslutar Martina.

ME

kor – man ser inte sambandet och helheten. En aspekt är att nysatsande gårdar tenderar att falla lättare i fällan. De kanske har byggt ut, har höga kostnader och är beroende av kor som presterar. – Sen, när polletten trillar ner, är det ganska lätt att göra något åt problemet. De kunder som inser sambandet och är mottagliga för vår hjälp är väldigt tacksamma, berättar Martina. Lösningen är helt enkelt att minska på kraftfoder och öka på strukturen i foder som driver idissling och salivproduktion. I Keenans foderblandare blandas grovfoder med kraftfoder, varje tugga är likadan näringsmässigt.

– Många gårdar har gått över till fullfoder, från att tidigare ha fodrat med grovfoder separat på foderbordet och kraftfoder i automater, anpassat efter varje enskild ko. Men problemet med sur våm är fortfarande stort, säger Martina.

IN

"Ofta sätter man in punktåtgärder och ringer veterinären om ett specifikt problem hos en viss ko – man ser inte sambandet och helheten."

KO

Det kan ta tid innan man märker någon försämring hos en ko med sur våm. Många ser inte sambandet eftersom en frisk ko som får kraftfoder till en början svarar med att ge mer mjölk. Tvärtom upplever man kraftfoderökningen som en positiv erfarenhet – kon mådde ju bra och gav mer mjölk! – Men kon luras aldrig, bara på kort sikt. Efter ett tag kan sjukdomen yttra sig i till exempel lös avföring, ömma klövar och infektioner. Små sår på benen kan ge stora svullnader och bakterier i spenkanalen kan leda till klinisk mastit. På längre sikt kan kon bli riktigt sliten och måste i värsta fall gå till slakt, säger Martina Schmidt Detlefsen. Ofta håller man produktionen flytande med punktåtgärder, ringer veterinären om specifika problem hos enskilda

J- O B R

MIXAT NR. 2 – 2019 17


HYR FODERVAGN AV OSS

Miljöpris till KEENAN Som importör och exklusiv partner till KEENAN, kan vi stolt berätta att fodervagnen är först i världen att certifieras som miljömässigt hållbar av Carbon Trust. KEENAN bidrar till ökad våmeffektivitet hos korna vilket i sin tur leder till minskade utsläpp av metan. – Trycket ökar på lantbrukare när det gäller att minska metan- och CO 2-utsläpp. Vi är glada att kunna hjälpa dem att göra skillnad – utan

att det påverkar deras produktion eller lönsamhet, säger Stuart McGregor, General Manager för Alltech Kanada som äger KEENAN. Carbon Trust är en global organisation som hjälper företag att bli mer resurseffektiva och minska miljöpåverkan. Certifieringsprocessen omfattar en översyn av dokumentation, kontroll av akademiska referenser och tester på gårdar över hela världen.

En godare jul Snart är julen här! Godare än aldrig förr blir den med julklassiker från Erik Wiklund, rådgivare på J-O Brink.

Erik Wiklunds julklassiker Rödbetssallad

Visste du att du kan hyra en begagnad KEENAN-vagn? En perfekt lösning för dig som vill testa, har ett tillfälligt behov eller av någon annan anledning inte vill eller kan köpa en vagn. Vi erbjuder ett tryggt och förmånligt hyrespaket med service och reparationer, rådgivning – för bättre resultat och ekonomi – samt möjlighet att delta på kundträffar och utbildningar. Självklart betalar du bara för det foder du blandar, dock med en minsta dagskostnad på 150 kronor.

3 dl finhackade kokta rödbetor (kalla) 3 dl finhackade kokta potatisar (kalla) 3 dl finhackad surgurka 1 dl finhackad persilja 1 dl finhackad dill 1 dl finhackad gul lök Dressing: 1 dl solrosolja 1 pressad vitlöksklyfta Några droppar citronsaft

Surkålssallad 2 dl surkål 4 äpplen i små tärningar 1 dl grovt hackade nötter 1,5 dl vispgrädde Lite nötter att strö över

Vill du veta mer? Kontakta vår säljare Owe Johansson, 072-510 65 00, owe@jobrink.se.

18 MIXAT NR. 2 – 2019

MIXAT NR. 2 – 2019 19


Välkommen till J-O Brinkdagarna! Årets J-O Brinkdagar arrangeras 5–7 november på temat Uthållig lönsamhet – nyckeln till en god ekonomi när marknaden svajar. Här presenterar vi våra fyra inspirerande gästföreläsare. Vi ses väl? Robert Corbett, USA, är hängiven veterinär med 40 års erfarenhet av alla bitar inom mjölkproduktion. Han jobbar idag som uppskattad konsult åt mjölkproducenter i Mexiko, Centralamerika, Sydamerika, USA och Kina. Ett specialområde som han brinner för är kalvar och kvigor; den viktiga starten som är en förutsättning för högproducerande och friska kor. Hur vi ska jobba med våra kalvar och kvigor på bästa vis är temat för hans föreläsning.

Dave Davies, Storbritannien, startade företaget Silage Solution 2010 efter att ha forskat på våm/ ensilagemikrobiologi i över 20 år på Institute of Grassland and Environmental Research. Dave är framförallt expert på frågor kring skörd och lagring av grovfoder, med syfte att få det bästa grovfodret för våra idisslare. Utöver att fungera som konsult direkt åt kunder samarbetar han med olika företag och utför produkttester.

Robert Nilsson jobbar för närvarande som rådgivare åt HK Scan men har en lång bakgrund som vd för olika jordbruksföretag i Ryssland. Han driver fortfarande en gård med 6 500 kor där och åker dit med jämna mellanrum för att hålla ställningarna. Robert kommer hjälpa oss att sätta siffror och sammanhang på det vi arbetar med och det vi har satt fokus på just under de här J-O Brinkdagarna.

David Kammel är lärare och Extension livestock housing specialist vid avdelningen för Biological Systems Engineering vid University of Wisconsin. Han är specialiserad på kokomfort och kommer att prata om hur man kan utveckla en arbetsplan för sitt lantbruk och skapa en lönsam mjölkproduktion. Arbetsplanen bör integrera basfrågor som kokomfort och djurens välbefinnande, men även personalens säkerhet och effektivitet. På så vis kan man förutse och minimera eventuella flaskhalsar.

Vi är med och bidrar till ökad kunskap genom att sponsra J-O Brinkdagarna

Profile for J-O Brink

Mixat - ett magasin från J-O Brink. Nummer 2 Oktober 2019  

Mixat - ett magasin från J-O Brink. Nummer 2 Oktober 2019  

Advertisement