Medicinsk Vetenskap nr 4 2023

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 December 2023 Pris: 50 kronor

MARS! MÅNEN NÄSTA, SEDAN

Så ska RYMDMEDICIN ta oss längre ut i universum LEVERN

Länge leve bukens största organ!

O B E S I TA S

Medicinerna som dämpar hungern

PLUS: MEDITATION / PARADOXER / HAVSDJUR

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa.

Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

Karolinska Institutet

Foto: Erik Flyg

Medicinvetarna ki.se/medicinvetarna

Stöd forskningen på Karolinska Institutet Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Foto: Liza Simonsson

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08.

Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Office på do@ki.se

Innehåll

№4—2023 Framsteg 7

Lovande immunterapi mot svårbehandlad leukemi 10 Paradoxal och klurig forskning 13 Märkliga havsvarelser 14 Nu finns atlas över hjärnans celler 15 Kvantprickar i medicinens tjänst

28 Stöttar. Ylva Trolle Lagerros hjälper andra att hitta en hållbar livsstil.

I fokus 16 Tre forskare som undersöker meditationens kraft 20 Nobelprisupptäckten som räddade miljontals liv

Bild: Martin Stenmark, Linnea Bengtsson, Adameyko lab, Nasa, Jens Magnusson, Getty Images

22 Rymdmedicinsk forskning med sikte på mars

Möt forskarna 28 Ylva Trolle Lagerros: Så kan nya läkemedel hjälpa vid obesitas 50 Ögonblicket: Kenneth Chien om upptäckten av stamcellerna som kan reparera hjärtan

På djupet: Levern 32 Länge leve levern!

36 Bristande leverkunskap 37 Peter Jonson fick en ny lever 39 Registerfiske gav napp 40 Så odlas en minilever

Alltid i MV 8 I korthet 12 Utblick 43 Frågor och svar 46 Topplistan 48 Kalendarium 49 Boktips

50

Kolla in!

En mystisk klump med djur som jobbar ihop.

Målmedveten.

Kenneth Chien vill hjälpa efter hjärtinfarkt.

22

13 Kämpar på. Levern drar stora lass mot ohälsosam mat.

Uppsving.

Rymdmedicin behövs på väg till månen och Mars.

32 Medicinsk Vetenskap №4–2023

3

Redaktören har ordet

S

KULLE DU TACKA JA till en rymdresa? Det sägs vara en livsomvälvande upplevelse.

Den så kallade ”översiktseffekten” är en kognitiv förändring som rapporterats av en del astronauter som betraktat jorden från rymden. Forskare har beskrivit effekten som ett tillstånd av vördnad och självtranscendens. De främsta aspekterna sägs vara att en upplevelse av skönhet, oväntat starka känslor och en ökad känsla av samhörighet med andra människor och jorden som helhet.

Forskaren Lars Karlsson som vi intervjuar i det här numret skulle gärna resa ut i rymden, trots riskerna (även om det blev lite spänt hemma i familjen sist han ansökte om att bli astronaut). Rodrigo Fernandez Gonzalo drar sin gräns vid månen och Lisa Westerberg stannar på jorden. Alla tre bidrar genom sin forskning, om hur lungor, immunsystem och muskler fungerar i tyngdlöshet, till det pågående uppsvinget för rymdmedicin.

I det här numret tittar vi också närmare på levern och dess sjukdomar.

Forskaren Hannes Hagström har gjort en genomgång av trender kring leversjukdom i Sverige mellan åren 2005 och 2019. Vissa sjukdomar har blivit mindre vanliga. Men den mest slående trenden är att leversjukdom med livsstilsrelaterade orsaker ökar kraftigt. Nu försöker forskarna hitta sätt att upptäcka begynnande leversjukdom tidigt, utan att det behöver utvecklas till allvarligare tillstånd som skrumplever.

Missa inte heller Cecilia Odlinds intervju med forskaren Ylva Trolle Lagerros, som bland annat sätter oss in i vad det innebär att leva med sjukdomen obesitas. En del patienter beskriver hungern som en ständigt närvarande tinnitus som stundvis gör det omöjligt att koncentrera sig på annat, berättar hon. Nu finns nya mediciner som dämpar denna känsla och ger läkarna ett nytt verktyg i behandlingsarsenalen. Men efterfrågan är i dagsläget större än tillgången för dem som verkligen behöver dem.

Ett sätt att få perspektiv på tillvaron är annars att meditera – något som människor ägnat sig åt i tusentals år. När vi tar ett mentalt kliv tillbaka kan vi få ett nytt förhållningssätt till våra egna tankar. Vissa erfarna meditatörer rapporterar till och med förändrad uppfattning av tid, rum och det egna jaget. Forskarna vi intervjuar i det här numret menar att en del meditationstekniker kan vara gynnsamma för hälsan, våra relationer och förmågan att ta hand om planeten och dess invånare. Allt detta utan att röra sig ur fläcken.

Trevlig läsning!

4

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Medarbetare i detta nummer Daniel Nilsson Fotograf Daniel Nilsson är frilansfotograf i Malmö. Under pandemin gjorde han en fotobok om folk som skapat originella och roliga hemmakontor, men annars tillbringar han det mesta av sin tid med att göra reportage för fotbollsmagasinet Offside. I detta nummer har han tagit porträtt på Martin Bengtsson.

Jens Magnusson Illustratör Jens Magnussons illustrationsfilosofi är att både behaga och provocera. Ofta med ett färgstarkt och direkt bildspråk.

Han arbetar också med grafik och springer gärna maraton i New York där han bor delar av året.

Erik Flyg Fotograf Erik Flyg är porträttfotograf som tycker att det roligaste med jobbet är mötet med alla människor. I det här numret har han fotograferat tre forskare som ser nyttan med datorspel. När han inte fotograferar umgås han med familjen eller fäller träd.

Dessutom: Linnea Bengtsson, Anna Björklund, Annika Lund, Anders Nilsson, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén.

Foto: Joel Nilsson, Privat

Ola Danielsson:

Redaktionen Ansvarig utgivare Peter Andréasson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2023

5

ANNONS

KI Lifestyle4Health network ki.se/lifestyle4health

Mottagning Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer

Intresseanmälan görs på appen Alltid Öppet eller ring Reproduktionsmedicin Äggdonator 073-620 45 20 Spermiedonator 072-465 46 92

För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

Photo: Getty Images

Karolinska Institutet’s network KI Lifestyle4Health aims to promote collaboration and spreading knowledge about lifestyle and disease prevention within academia, to different stakeholders and to the general public.

Read more and join us!

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 700 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Det senaste inom medicinsk forskning

Illustration: Getty Images

Hopp om immunterapi mot AML En form av immunterapi som testats i möss ger hopp om bättre behandling av cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).

Studien bygger vidare på framsteg inom immunterapi där patienters cancerdrivande mutationer används som måltavlor för behandling. Ett problem är att de flesta mutationer är unika för enstaka patienter och att behandlingen därför måste skräddarsys till varje patient. Vissa mutationer, bland annat i genen FLT3, hittas dock i flera patienter och är särskilt intressanta att använda som måltavlor för behandling.

Forskare vid Universitetet i Oslo, Oslo Universitetssjukhus och Karolinska Institutet har nu i en studie på möss visat att en typ av T-celler effektivt dödar patientceller som har en specifik mutation i FLT3-genen, utan att märkvärt påverka friska icke-muterade celler.

T-cellerna verkade också kunna eliminera cellerna som gav upphov till leukemin, de så kallade leukemiska stamcellerna.

Det finns ännu ingen godkänd immunterapi mot AML, med undantag för stamcellstransplantation, vilket är en behandling som kan ha svåra biverkningar.

– Våra experimentella studier visar att mutationer som delas mellan patienter kan vara attraktiva måltavlor för framtida effektiv T-cellsbehandling mot AML och potentiellt andra cancerformer, säger Sten Eirik W. Jacobsen, professor vid Karolinska Institutet som är en av forskarna bakom studien. Nature cancer oktober 2023

SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM AML är den vanligaste formen av akut leukemi bland vuxna och har hög dödlighet. Den drabbar celler som är förstadier till röda blodkroppar, blodplättar och granulocyter.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

7

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

”Påbalkongenkan tanken uppstå: ’tänk om jag släpper mitt barn över kanten’.”

Enligt psykologen och doktoranden Klara Olofsdotter Lauri vid Karolinska Institutet har mer än hälften av alla föräldrar haft tankar på att skada sitt barn, hos en del ger det ångest.

Studier pekar på att det går att behandla, säger hon. Källa: Psykologtidningen

Tidig behandling av obesitas hos barn har effekt Stödsamtal. Under fyra års tid har forskare följt drygt 170 barn i Region

Stockholm som har fått behandling för konstaterad obesitas. Barnen rekryterades till den randomiserade kontrollerade studien när de var mellan fyra och sex år. Barnen och deras föräldrar lottades till en av tre behandlingar: standardbehandling, föräldrastöd i grupp eller föräldrastöd i grupp med uppföljande stödsamtal per telefon.

Standardbehandlingen innebar i regel att barnet tillsammans med föräldrar besökte läkare, barnsjuksköterska och/eller dietist. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet.

I föräldrastödgrupperna låg fokus på hur föräldrar kan främja goda vanor.

Hälften av deltagarna lottades även till ett antal extra, stödjande telefonsamtal. Resultaten tyder på att tidig obesitasbehandling har en långsiktig effekt.

– Hos barnen i alla tre grupper minskade graden av obesitas. De barn vars föräldrar fick stöd har haft bäst resultat, och allra bäst gick det för dem som dessutom fick extra, stödjande telefonsamtal. I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av vikstatus som är kopplat till bättre nivåer av blodfetter och blodsocker, säger Paulina Nowicka, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, professor vid Uppsala universitet och ansvarig för studien. Inter-

national Journal of Obesity september 2023 8

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Ny MR-kamera för vård och forskning Synergier. Karolinska Institu-

tet har tack vare en donation från Erling Perssons Stiftelse kunnat köpa in en MR-kamera som nu är placerad vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

– Med den nya kameran kan sjukhusets personal genomföra avancerade MRundersökningar av hjärta och kärl vid vanliga folksjukdomar. Samtidigt kan även kliniska forskare använda den, vilket ger synergier och ett optimalt resursutnyttjande, säger seniorprofessor Lars Rydén, ordförande i styrgruppen för MR-Hjärta Kärl.

En liknande kamera finns sedan tidigare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, där främst högspecialiserad vård sker.

Avbildningstekniken magnetresonans används både inom vård och forskning.

Foto: Getty Images

Belöna inte barnet med mat, tipsar forskare om barnobesitas.

Möjligt samband mellan kronisk stress och alzheimer Riskökning. I en ny studie,

gjord med hjälp av Region Stockholms administrativa hälsovårdsdatabas som rymmer alla vårdkontakter med ersättning från Region Stockholm, fann forskare nästan 44 500 personer i åldrarna 18-65 år med diagnosen utmattningssyndrom och/eller depression.

Dessa följdes under åtta år för att se hur många av dem som senare diagnostiserades med mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom. Antalet jämfördes med övriga TRIPPELDIAGNOS Personer som drabbas drygt 1 360 000 individer av både utmattningsi databasen. syndrom och depresBland dem med utsion har dessutom en mattningssyndrom eller fyrfaldig riskökning för alzheimer, enligt en depression blev mer än ny studie. dubbelt så många diagnostiserade med mild kognitiv svikt eller alzheimer.

Om de stannade kvar i det – Risken var upp till fyra trygga jobbet under 12 år gånger högre hos patienter minskades dödlighetsrisken med både utmattningssynmed 30 procent. drom och depression, säger – Det här är den första Axel Carlsson, docent vid studien som visar att ett institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och sam- byte från ett osäkert jobb till ett säkert jobb kan minska hälle, Karolinska Institutet.

Alzheimer’s Research & risken att dö, säger Theo Therapy oktober 2023 Bodin, biträdande lektor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Illustration: Getty Images

Otryggt jobb kan öka risken för tidig död

Osäkert. I en aktuell studie har forskare undersökt hur osäkra anställningsvillkor, som korta anställningskontrakt, otillräcklig lön eller bristande inflytande, påverkar risken att dö.

Forskarna använde registerdata från drygt 250 000 arbetare i Sverige mellan 20 och 55 års ålder under åren 2006–2017. Hänsyn togs till många av de faktorer som kan påverka dödligheten, som ålder, andra sjukdomar eller förändringar i livet. Hos de som bytte från ett osäkert till ett säkert jobb minskade risken att dö med 20 procent, jämfört med de som stannade kvar i en osäker anställning.

Journal of Epidemiology and Community Health augusti 2023

Risk för svår RSVinfektion kan spåras Prevention. RS-virus är ett luftvägsvirus som orsakar stor sjuklighet hos barn och kan vara farligt i synnerhet för bebisar. Under de senaste åren har det utvecklats två nya lovande förebyggande läkemedel mot sjukdomen, dels en långverkande antikropp som skyddar mot RSV-infektioner, dels ett vaccin som ges åt modern under graviditeten. Genom att prioritera dessa nya lovande läkemedel till rätt patienter kan sjukhus- och

intensivvård samt en stor mängd komplikationer hos små barn förebyggas visar en ny studie.

– Allra störst risk löper för tidigt födda barn, barn med vissa medfödda sjukdomar och barn med syskon i förskoleålder, säger Samuel Arthur Rhedin, ST-läkare och postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Lancet Digital Health oktober 2023

130 år gammal är det döda exemplaret av tasmansk tiger som bevarats på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Forskare vid SU, KI och SciLifeLab har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från denna utdöda art. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter men även för att studera pandemiska RNA-virus. Genome september 2023

Ny metod banar väg för snabb och billig upptäckt av smitta Detektion. Att snabbt kunna

upptäcka olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, patogener, är en viktig nyckel för att kunna ställa diagnos. I en ny studie har forskare utvecklat en metod för att detektera patogener i kliniska prover.

– Genom att kombinera molekylärbiologi och elektronik banar vi väg för ett snabbt och billigt detektionsverktyg, säger sisteförfattaren Vicent Pelechano, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Arbetet är en vidareutveckling av tidigare forskning som resulterat i ett diagnostiskt test för covid-19.

Forskarna utreder nu hur den nya metoden kan implementeras i sjukvården och planerar även att undersöka andra användningsområden som miljöövervakning, livsmedelssäkerhet och testning av antibiotikaresistens.

Science Advances september 2023 Medicinsk Vetenskap №4–2023

9

Guide Klurig kunskap

Paradoxal forskning Ibland visar forskningen på oväntade motsägelser. Här är fem paradoxer som forskare vrider och vänder på.

Text: Ola Danielsson

S Ö M N PA R A D OX

Håll dig vaken och somna

R Ö R E L S E PA R A D OX

Fysisk aktivitet är bra – men kanske inte på jobbet Många studier visar att det är bra att röra på sig på fritiden, men paradoxalt nog finns forskning som tyder på motsatsen när det gäller fysisk aktivitet på jobbet. Exempelvis har en minskad risk för sjukskrivningar setts hos personer som rör sig mycket på fritiden, medan höga nivåer av arbetsrela10

Medicinsk Vetenskap №4–2023

terad rörelse har kopplats till ökad risk för sjukskrivningar.

Men när forskare vid Karolinska Institutet undersökte kopplingen mellan fysisk aktivitet, mätt med rörelsemätare, och hjärt-kärlhälsa, visade det sig att det inte spelade någon roll om aktiviteten ägde rum på jobbet eller fritiden.

Enligt forskarna finns dock många skillnader mellan fysisk aktivitet på fritiden respektive arbetet, där rörelsen ofta är lågintensiv, långvarig och mindre frivillig, som tillsammans med andra faktorer, till exempel stress, kan förklara paradoxen.

Bild: Getty Images

Ett bra sätt att somna är att försöka hålla sig vaken, visar en forskningsöversikt gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Terapimetoden kallas paradoxal intention och innebär att avsiktligt göra och tänka på sådant som man egentligen till varje pris vill undvika, till exempel att medvetet hålla sig vaken när man ligger sömnlös. En möjlig förklaring är att prestationsångesten för att inte kunna somna minskar – och då somnar man.

I B S - PA R A D OX

Undvikande eller exponering – båda funkar En behandling av IBS (irritable bowel syndrome) är så kallad FODMAP-diet, där målet är att undvika födoämnen som ger symtom. En annan metod är KBT där patienten

i stället får öva på att exponera sig för vissa födoämnen som ger symtom, med målet att minska magrelaterad rädsla och ångest vilket kan bidra till att symtomen minskar. Enligt en forskningsgenomgång av bland andra forskare vid Karolinska Institutet står det klart att båda metoderna är effektiva, trots att de ger helt motsatta råd. Mer forskning behövs dock gällande vem som har största nytta av respektive metod och hur de två metoderna kan kombineras.

O B E S I TA S PA R A D OX

Högt BMI är dåligt – och bra BMI (body mass index) är ett mått på kroppsvikt som baseras på förhållandet mellan längden och vikten. Högt BMI ökar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och olika typer av cancer, men har samtidigt kopplats till bättre prognos för personer som drabbats av olika sjukdomar. En studie från Karolinska Institutet visar exempelvis att personer med högt BMI hade en bättre överlevnad än personer med lågt eller normalt BMI efter att ha drabbats av en höftfraktur.

En förklaring som föreslagits är att hög kroppsvikt kan ge en reservkapacitet för återhämning. Men enligt vissa forskare är obesitasparadoxen till stor del en illusion som förklaras av att BMI är ett dåligt mått på hälsa, då det inte tar hänsyn till fördelningen mellan fett och muskler eller andra hälsoparametrar. Ett lågt BMI kan också vara ett tecken på oavsiktlig viktnedgång till följd av sjukdom. I studien om höftfrakturer kontrollerade emellertid forskarna för hälsostatus.

J Ä M STÄ L L D H E T S PA R A D OX

Större könsskillnader i jämställda länder Vissa könsskillnader tenderar i studier att vara större i jämställda länder, ett omdiskuterat fenomen som har kallats jämställdhetsparadoxen. En svensk studie där 130 000 personer från 22 olika länder fick skatta sina personlighetsdrag, visade exempelvis större personlighetsskillnader mellan män och kvinnor i länder med hög jämställdhet, som Sverige och Norge, jämfört med länder med lägre jämställdhetsnivåer, som Kina och Malaysia. En möjlig förklaring är enligt forskarna att människor i progressiva, jämställda nationer har större möjlighet att uttrycka medfödda biologiska skillnader.

Källor: Obesitas: The Journal of Bone and Joint Surgery, maj 2019, Jämställdhet: International Journal of Psychology, oktober 2018, Fysisk aktivitet: International Journal of Environmental Research and Public Health, november 2021, IBS: Alimentary Pharmacology & Therapeutics, juli 2022, Sömn: Journal of Sleep Research augusti 2021 Medicinsk Vetenskap №4–2023

11

Framsteg Utblick

”Det är väldigt smittsamt.”

Anna Norrby-Teglund, professor vid Karolinska Institutet, kommenterar statistik från Region Stockholm som visar att antalet fall av stjärtfluss, som beror på streptokocker vid ändtarmsöppningen, fram till september mer än fördubblats i jämförelse med hela förra året. Ibland förflyttar sig infektionen och orsakar snippfluss. Källa: TV4

Skärmpaus gav ingen abstinens Sociala medier. En veckas minskad användning av sociala medier gav inga beroendesymtom, visar en studie.

Användningen av sociala medier liknas ibland med ett beroende, men forskningen på området är inte samstämmig. I sällsynta fall har effekter som liknar abstinenssymtom setts vid ett avbrott ifrån sociala medier, men i andra studier har resultatet snarare blivit ökat välmående eller ingen effekt.

För att gräva djupare i frågan har brittiska forskare låtit 51 studenter frivilligt avhålla sig från sociala medier under en veckas tid och följt deras användande av olika mobilappar och psykiska mående.

Resultaten visare att studenterna upplevde vissa negativa effekter och kände 12

Medicinsk Vetenskap №4–2023

sig mer uttråkade, men inga tecken på abstinens som kan liknas vid ett drogberoende noterades, inte ens i de fall där det fanns ett problematiskt användande av sociala medier. Forskarna såg inte heller någon generell positiv effekt av pausen eller någon påverkan på viljan att koppla upp sig på nätet. De drar slutsatsen att sociala medier påverkar det psykiska måendet i både positiv och negativ riktning på nyanserade sätt.

Plos One november 2023

Ny utbildning ska ge mer delaktiga patienter Spetspatienter. Nu finns

en utbildning för patienter, brukare eller närstående som vill engagera sig mer i forskningen. Utbildningen, som tagits fram i samarbete mellan en rad organisationer däribland Karolinska Institutet, ger ökad kunskap om forskning och utveckling av läkemedel och medicin-

teknik, precisionsmedicin, regulatoriska frågor, samt hälsoekonomiska prövningar och samverkansetik.

Utbildningen är kostnadsfri för patienter och närstående och ges via organisationen EUPATI, European Patients’ Academy for Therapeutic Innovation. Ökad kunskap och kompetens gör det lättare att samverka med akademi, industri och offentlig sektor på lika villkor, skriver de på sin hemsida. Källa: se.eupati.eu

30

10

celler, de flesta av dem cyanobakterier, finns på jorden enligt beräkningar som en internationell forskargrupp genomfört. Det är en miljon gånger fler än det finns stjärnor i universum. Källa: Science

Förbättring. Runt 190 personer om dagen insjuknar i en cancerdiagnos i Sverige, enligt den senaste versionen av rapporten ”Cancer i siffror” från Cancerfonden och Socialstyrelsen. Vanligast förekommande är bröstcancer, prostatacancer och hudcancer. Sedan år 2016 har överlevnaden i cancer ökat från 69 till 72 procent. Men det är samtidigt fler som lever med cancer i dag jämfört med då.

— Den siffran kommer bara att bli ännu högre i takt med allt fler drabbas av cancer och fler överlever.

Det är därför uppenbart att livskvalitet under och efter en cancerdiagnos är ett av de områden som är viktiga att satsa mer på, säger generalsekreteraren på Cancerfonden Ulrika Årehed Kågström i ett pressmeddelande.

Män har historiskt sett haft lägre överlevnad i cancer än kvinnor. De senaste siffrorna visar att de kommit ikapp och överlevnaden är i princip samma totalt sett för båda könen. Källa: Rapporten ”Cancer i siffror”, Cancerfonden och Socialstyrelsen

Foto: Getty Images

NYANSERAT Sociala medier kan vara svårt att sluta med, men inte på samma sätt som en drog.

Fler överlever cancer

Havsvarelser Framsteg

Märkligt gäng ute på simtur När den japanska undervattensfotografen Ryo Minemizu 2018 lade upp bilder på en märklig simmande klump på sociala medier, förstod ingen vilket slags djur det var.

En av dem som såg bilderna var Igor Adameyko, forskare i utvecklingsbiologi vid institutionen för fysiologi och far-

makologi, vid Karolinska Institutet, som erbjöd sig att undersöka den mystiska havsvarelsen.

När den ärtstora klumpen anlänt i ett paket till hans laboratorium kunde han se att den bestod av flera varelser. Dels fanns 20 millimeterstora djur som han kallade ”seglare”. Dessa var fästa vid en sfär av hundratals ”passagerare” med hoptrasslade tunna svansar och små huvuden som pekade utåt.

I samarbete med en grupp internationella forskare genomförde han genetiska och strukturella analyser, som visade att seglarna och passagerarna är två larvformer av samma art.

– Det är ett fascinerande exempel på arbetsfördelning i en koloni av parasitiska plattmaskar, säger Igor Adameyko.

Målet är troligen att infektera en värd, en fisk som misstar kolonin för ett byte Seglarnas jobb är att förflytta kolonin i vattnet, medan passagerarna är redo att infektera fisken som sväljer dem.

Marinbiologi och dykning är två av Igor Adameykos stora intressen vid sidan av den medicinska forskningen, som är inriktad på nervsystemets utveckling.

– Det har gjort att jag har kunnat bidra med vetenskapliga upptäckter även om korallrev och havets biologiska mångfald, säger Igor Adameyko. Current Biology september 2023

TIPS! Följ Igor Adameykos konto The story of a biologist på Instagram och se fler spännande havsvarelser.

Foto: Adameyko lab

SEGLARE Rör sig koordinerat så att kolonin förflyttar sig.

PASSAGERARE Väntar på att infektera en fisk.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

13

Framsteg Cellatlas alödkgjadlgjadljghadlkjgadkljghalkjghakljdghadkljgh

Folkräkning av hjärnans celler Två nya atlaser över den mänskliga hjärnans celler har skapats av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

nans utveckling under graviditetens första månader genom analyser av mer än en miljon cellkärnor från 27 embryon i olika utvecklingsstadier, mellan 5 och 14 veckor efter befruktningen. Här kunde forskarna visa hur hela hjärnan utvecklas och organiseras över tid.

Projekten är exempel på grundforskning, men den nya kunskapen kan även lägga grunden till medicinska framsteg.

Sten Linnarsson berättar att forskargruppen med liknande metoder har undersökt olika slags hjärntumörer. En var glioblastom som i dag är en cancersjukdom med dålig prognos.

– Tumörcellerna liknar omogna stamceller och det ser ut som om de försöker bilda en hjärna, men helt oorganiserat.

Det vi såg är att dessa cancerceller har aktiverat hundratals gener som är specifika för dem och det kan vara intressant att nysta i om det finns potential att hitta nya måltavlor för behandling, säger han.

HJÄRNATLASERNA KOMMER ATT

finnas fritt tillgängliga för forskare internationellt, så att det går att jämföra de hjärnsjukdomar man forskar om med hur det ser ut i en normalt utvecklad hjärna. Science oktober 2023

84 % av dessa är nervceller, medan övriga är olika slags stödjeceller.

celltyper upptäcktes i den vuxna hjärnan.

14

Medicinsk Vetenskap №4–2023

31

huvudsakliga grupper av celler kunde identifieras som motsvarar det sätt hjärnan utvecklas hos det tidiga fostret.

Illustration: Getty Images Foto: Ulf Sirborn

DE BÅDA STUDIERNA, som publiceras i Science, ger ledtrådar om olika hjärnsjukdomar och hopp om exempelvis nya cancerläkemedel i framtiden.

– Vi har skapat de mest detaljerade cellatlaserna för den mänskliga hjärnan hos vuxna och för hjärnans utveckling under graviditetens första månader. Man kan säga att vi har utfört ett slags folkräkning av hjärnans celler, säger Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

I det första projektet, som är en del av det internationella initiativet Human Cell Atlas, kartlades cellerna i tre donerade hjärnor från avlidna vuxna med så kallad RNA-sekvensering som avslöjar varje cells genetiska identitet.

– Mycket forskning har fokuserat på hjärnbarken, men den största diversiteten vad gäller olika slags nervceller fann vi i hjärnstammen. Vi tror att en del av dessa celler styr medfödda beteenden, som smärtreflexer, rädsla, aggressivitet och sexualitet, säger Sten Linnarsson.

I det andra projektet kartlades hjär-

Kvantprickar Kroppen runt Nobelpriset i kemi år 2023 belönar upptäckten och utvecklingen av kvantprickar.

Så här försöker medicinska forskare använda dem.

Text: Ola Danielsson

LY M F KÖ R T L A R

Lysande vägvisare Kvantprickar är partiklar som är så små att deras egenskaper formas av kvanteffekter, till exempel att färgen avgörs enbart av dess storlek. Det gör dem användbara som spårämnen inom forskning för att visualisera till exempel delar av celler eller organ. En möjlig användning, som har demonstrerats i djurförsök, är att låta kvantprickar med olika färger visa vilka lymfkörtlar som står i förbindelse med en tumör.

B U KS P OT T S KÖ R T E L N

Foto & illustration: Getty Images

Leverans av läkemedel Kvantprickar kan tränga igenom olika vävnader och tack vare sina optiska egenskaper kan de spåras och övervakas. I forskning har de använts som läkemedelstransportörer som dödar cancerceller i provrör, och de har föreslagits vara lovande för behandling av svåråtkomliga tumörer exempelvis i bukspottskörteln. De skulle också kunna infiltrera tumörer och akviteras av ljus i så kallad fotodynamisk cancerterapi.

Källor: Abdellatif et al, International Journal of Nanomedicine, maj 2022, Li et al, Archives of Biochemistry and Biophysics, juni 2022, Mchugh et al, Science Translational Medicine december 2019.

HUDEN

Bättre vaccinkoll Svårt att komma ihåg vilka vaccin du tagit? Kvantprickar kan vara lösningen. Det tror i alla fall forskare som har testat att med självupplösande mikronålar ge både ett poliovaccin och ett mönster av kvantprickar till möss. Kvantprickarna stannade kvar under huden och kunde sedan läsas av med en mobiltelefon som ett kroppsligt vaccinationskort.

MUSKLER

Grundläggande kunskap Forskare vid Karolinska Institutet har använt kvantprickar som ett slags termometer för att studera effektiviteten hos muskelproteinet myosin.

Ett av forskarnas mål är att lära sig mer om mekanismerna bakom försvagade muskler hos patienter som en konsekvens av intensivvård, exempelvis nedsatt funktion i diafragmamuskeln hos patienter som vårdats i respirator.

Kan vara skadliga Kvantprickar har medicinskt intressanta egenskaper men har också många problem som hittills hindrat dem från att användas kliniskt. De interagerar med celler och vävnader på ett okontrollerat sätt och har ofta av en kärna av tungmetall som är skadlig för kroppen. Forskarna behöver utveckla mer stabila kvantprickar som stannar i kroppen lagom länge utan göra skada.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

15

Tre forskare Om meditation

OTTO SIMONSSON Titel: Postdoktor vid institutionen för vårdvetenskap, neurobiologi och samhälle, Karolinska Institutet.

Forskar om: Meditation inom politiken.

De undersöker meditationens

KRAF T Meditation används ibland som del i behandling inom sjukvården, men kan det även vara till hjälp i forskningen och politiken? Vi har pratat med tre forskare som undersöker meditation på olika sätt.

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Erik Flyg

16

Medicinsk Vetenskap №4–2023

FT

”Minskade konflikter är en bra sidoeffekt” ”När jag var yngre ville jag bli hedgefundmanager och syssla med aktier, men i samband med att jag började meditera ändrade jag riktning. Jag började studera politik och blev alltmer intresserad av inre förändring som en möjlig väg till yttre förändring i samhället.

Jag brukar säga att meditation är som sport, ett paraplybegrepp som blir mer konkret om du berättar vilken typ av meditation du utövar, eftersom man då kan förstå vilka mentala muskler du tränar. Meditation handlar om att kultivera olika sinnestillstånd, exempelvis medveten närvaro eller kärleksfull vänlighet.

Meditation ändrar inte nödvändigtvis politiska åsikter, men verkar kunna bidra till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Höga nivåer av så kallad affektiv polarisering är ett problem exempelvis i USA, där mätningar visar att demokrater och republikaner känner en enorm fientlighet gentemot varandra.

I en studie såg vi att en kort vänlighetsinriktad meditationsövning, bara tio minuter, tillfälligt minskade affektiv polarisering mellan demokrater och republikaner.

Sedan genomförde vi ytterligare en studie, där brittiska studenter med olika åsikter i Brexit-frågan fick antingen delta i ett åtta veckors mindfulnessprogram eller bli placerade på en väntelista – och där såg vi en långvarig effekt i mindfulnessgruppen. Liknande program har tidigare erbjudits till brittiska parlamentariker, som vi också har intervjuat i en studie.

Den exakta mekanismen är oklar och beror antagligen på vilken typ av meditation som utövas, men minskad reaktivitet, ökad medkänsla, eller förändring i perspektiv skulle kunna vara bidragande faktorer.

Meditationsövningar blir alltmer vanligt förekommande bland allmänheten och kan också vara användbara verktyg inom både politiken och arbetslivet. Övningarna som jag har studerat har inget uttalat politiskt innehåll. De kan erbjudas för ökat välmående primärt och minskade konflikter kan ses som en välkommen sidoeffekt.

Ironiskt nog mediterar jag själv inte så ofta längre men ser till att åka på retreat åtminstone någon gång per år.”

Medicinsk Vetenskap №4–2023

17

Tre forskare Om meditation

”Ibland används mindfulness för lättvindigt” ”Mindfulness, eller medveten närvaro, betyder att vara uppmärksam och närvarande i nuet utan att döma. Det är ett tillstånd som man kan öva på genom meditation och som kan vara till hjälp i vardagen och vid olika svårigheter.

Jag började meditera i 20-årsåldern efter att blivit inspirerad av en bok. Efter en stressande livshändelse tre år senare kände jag att meditationen var till stor hjälp. Så jag blev ännu mer motiverad att öva.

MARIA NIEMI Titel: Docent i folkhälsovetenskap vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, samt legitimerad psykoterapeut och mindfulnessinstruktör.

Forskar om: Mindfulnessbaserade metoder i sjukvården.

18

Medicinsk Vetenskap №4–2023

En vanlig insikt hos nybörjare är: ”Oj, vad många tankar jag har”. När vi blir medvetna om våra tankar kan vi ta ett kliv tillbaka från dem. Då minskar tendensen till ruminering, att älta, och förmågan att känna glädje i stunden ökar. På liknande sätt kan vi bli mer medvetna om förnimmelser som uppstår vid exempelvis stress, så att vi kan anpassa vårt beteende snarare än att reagera automatiskt.

Det finns forskning om medveten närvaro vid många hälsoproblem, som depression, smärta, missbruksproblematik och rökning. I min forskning har jag sett positiva effekter av ett mindfulnessprogram för gravida kvinnor med ökad risk för förlossningsdepression.

Bäst evidens har mindfulnessbaserad stressreduktion, MBSR, och mindfulnessbaserad kognitiv terapi, MBKT, två åttaveckors-program för stresshantering respektive att förebygga återfall i depression. Men när jag kartlagde implementeringen i svensk sjukvård såg jag att de används knapert. Det verkar inte riktigt passa in i vårdsystemet. De utbildningar som finns i programmen är inte heller lätt tillgängliga i Sverige. Men frön av mindfulness kommer ändå in här och där i vården.

Ibland används mindfulness lite för lättvindigt och utan en djupare förståelse. Dels kan nyttan gå förlorad, men eftersom metoderna är kraftfulla finns också risker, till exempel att upplevda trauman hos vissa personer kan återuppväckas. Därför är det bra om de som lär ut mindfulness har en ordentlig utbildning i ryggen.”

”Jag har mediterat över forskningsfrågor” ”Jag kom i kontakt med mindfulnessövningar när jag skrev min avhandling om barn och stress, och i mitt arbete som läkare på en stressmottagning. För mig personligen har meditation varit värdefullt som stresshantering, men också för att fördjupa mina forskningsfrågor.

Jag och några andra forskare brukade träffas och meditera tillsammans. Vi använde en metod där vi växlade mellan att intensivt fokusera på ett problem – exempelvis en egen forskningsfråga – och att sedan släppa fokus. När sinnet öppnas upp kan nya idéer och lösningar uppstå. Att tillsammans stanna upp och reflektera kan även stärka sociala relationer, och i vårt fall skapade vi tillsammans Centrum för social hållbarhet.

Men meditation är inte automatiskt bra för alla och inte i alla sammanhang, utan det handlar även om vilken intention man har. Mindfulness har sitt ursprung i buddhismen, men används i dag för alla möjliga syften. Inom militären förekommer det att soldater får lära sig mindfulness för att kriga bättre. Vissa företag har använt det för att få anställda att stå ut med jobbet, när det egentligen är dåliga anställningsförhållanden som är problemet. Den här utvecklingen mot så kallad ”McMindfulness” har med rätta kritiserats.

Med rätt etiskt ramverk kan vi utnyttja kontemplativa metoder till något bra, exempelvis att främja hälsa eller hållbar utveckling. En intressant förändring är att forskningen kring meditation har rört sig från att fokusera på nyttan för individen till att alltmer även inbegripa relationer och medkänsla med både sig själv, andra människor, djur och natur.

En fråga som vi studerar just nu är kopplingen mellan medkänsla och engagemang för hållbar utveckling. I en ännu opublicerad studie såg vi att hög självmedkänsla hängde ihop med ett bra mående, men inte med ett ökat engagemang för miljön.

Personer med hög medkänsla för andra tycktes däremot agera mer för miljön, men de mådde sämre. Vi verkar behöva kultivera båda förmågorna för att ta hand om planeten och oss själva.”

WALTER OSIKA Titel: Docent i klinisk neurovetenskap, föreståndare för Centrum för social hållbarhet vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Forskar om: Betydelsen av medkänsla och andra sinnestillstånd för hållbarhet.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

19

I fokus Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 går till Katalin Karikó och Drew Weissman.

Deras forskning ledde till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt, enligt forskare från Karolinska Institutet.

Text: Anna Björklund

U

PPTÄCKTEN har bidragit till att rädda miljontals liv under en av de värsta pandemier världen någonsin varit med om. Karikós och Weissmans fynd ligger till grund för att vi nu kan använda mRNA-plattformen för att utveckla vaccin och läkemedel mot en rad sjukdomar”, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet och medlem i Nobelförsamlingen.

Vaccin med budbärar-RNA, alltså mRNA, är en ny teknik där vaccinet färdigställs inne i våra kroppar efter att en ”karta” för virusprotein förs in i våra celler.

22

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Cellerna kan då tillfälligt producera virusproteinet, vilket i sin tur leder till att kroppens immunförsvar lär känna viruset. När viruset sedan dyker upp igen känner kroppen igen det och kan bekämpa viruset.

NOBELPRISTAGARNA belönas för att

genom så kallade basmodifieringar ha utvecklat varianter av mRNA som inte framkallar oönskade inflammatoriska reaktioner och samtidigt ökar proteinproduktionen, vilket gör dem användbara som vaccin.

Den nya tekniken var avgörande för att utveckla effektiva vaccin mot covid-19 under pandemin i början av 2020.

– Covidpandemin var lite av en trans-

EN SOM HAR erfarenhet att samar-

beta med pristagaren Katalin Karikó är Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet.

– Katalin är en riktig forskare; en envis arbetshäst som inte ger upp.

Otroligt kunnig molekylärbiolog och skicklig vid labbänken. Hon har gjort de flesta av nyckelexperimenten själv, säger hon.

Katalin Karikó var tidigt i sin karriär fascinerad av mRNA och blev hängiven idén att använda molekylen i behandlingssyfte, men hon kämpade länge i motvind och få forskningsfinansiärer insåg potentialen i hennes idéer. På 1990-talet var hon anställd vid University of Pennsylvania i USA, där även immunologen Drew Weissman arbetade.

Han var intresserad av dendritiska celler, vilka fungerar som immunsystemets övervakare och är viktiga för vaccininducerade immunsvar.

En dag möttes de två vid en kopieringsmaskin och började prata om sina forskningsfält. Han ville utveckla ett hiv-vaccin och hon berättade om sitt intresse för RNA-molekyler. Snart

Foto: Erik Flyg, Ulf Sirborn

”Upptäckten har bidragit till att rädda miljontals liv”

formerande händelse i vår hälsohistoria och där gjorde pristagarna en oerhört viktig insats genom sin grundläggande upptäckt från 2005. Vi tycker att det är väldigt mycket i Nobelprisets anda att belöna dem för det, säger Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen som tillkännagav priset.

Upptäckten kan få stor betydelse även inom andra områden.

Tack vare att mRNA-plattformen är så anpassningsbar kan tekniken vara speciellt användbar för infektionssjukdomar där uppdaterade vaccin behövs regelbundet, som för influensa, berättar Gunilla Karlsson Hedestam.

– På sikt kan några av de vaccin vi har i dag komma att ersättas av mer effektiva mRNA-vaccin. Dessutom pågår kliniska försök med mRNA-vaccinbehandlingar i cancer. Flera av dessa är baserade på så kallad precisionsmedicin, där man producerar individuella mRNA-vaccin för olika patienter.

Drew Weissman och Katalin Karikó började samarbeta efter att ha råkat träffats vid en kopieringsapparat på jobbet.

Foto: Peggy Peterson/Penn Medicine

inleddes ett samarbete, som alltmer inriktades mot samspelet mellan immunsystemets celler och olika sorters RNA. 2005 publicerade de sin avgörande upptäckt om hur RNA-molekyler kan modifieras så att de blir användbara som läkemedel och vacciner.

– Det är välförtjänt och kul att Katalin Karikó och Drew Weismann tilldelas priset. Egentligen är det inte så överraskande att de skulle tilldelas Nobelpris någon gång, men man visste ju inte när detta skulle ske förstås, säger Karin Loré.

I spåren av covidpandemin har vaccinskepticism fått ökat fotfäste. Thomas Perlmann är försiktigt hoppfull att Nobelpriset kan vara en motkraft.

– Jag hoppas det ger en positiv lyskraft för vacciner. I detta fall är det uppenbart att vacciner har gjort enorm nytta. Miljarder doser har getts och det är svårt att föreställa sig något som blivit så noggrant undersökt avsett på säkerhet som just de här vaccinerna.

Om Nobelpriset bidrar vet jag inte, men jag hoppas det.

Vilken betydelsen blir för mRNA-

Fakta: Katalin Karikó & Drew Weissman Katalin Karikó föddes 1955 i Szolnok i Ungern. Hon doktorerade vid Szegeds universitet 1982 och är idag professor vid Szegeds universitet och adjungerad professor vid Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania.

Drew Weissman föddes 1959 i Lexington, Massachusetts, USA. Han doktorerade vid Boston University 1987 och är idag professor i vaccinforskning vid Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania och föreståndare för the Penn Institute for RNA Innovations.

forskningsfältet får framtiden utvisa, men Gunilla Karlsson Hedestam tror att det kommer att få en skjuts.

– Priset visar hur viktigt det är att förstå de mest grundläggande komponenterna av de molekyler vi arbetar med. Naturens och människans biologi är komplexa och man kan inte lämna några detaljer åt slumpen. Årets Nobelpris är ett slående exempel på hur en grundläggande upptäckt har hjälpt till att ”rädda världen”.

DE BÅDA PRISTAGARNA var överväldigade, enligt Thomas Perlmann som tillkännagav beskedet.

– Drew avbröt mig omedelbart och frågade: ”It’s with Katalin I suppose?”

Han hade uppenbarligen en svag oro för att hon inte skulle vara med, vilket naturligtvis hade varit orimligt, säger Thomas Perlmann.

– Men de blev väldigt glada och rörda.

Det framgick att de var tagna av situationen.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

23

Nyfiken på Rymdmedicin

Text: Anders Nilsson Illustration: NASA

Efter ett halvsekel i jord nära omloppsbana är människan på väg lå ngt ut i rymden igen.

F Ö R S T T IL L B A K A T IL L M Å N E N . S E DA N MARS! För att det ska gå bra k rävs mer forskning om rymdens påfrestn ingar på människokroppen.

N

Nyfiken på Rymdmedicin

LIVET PÅ JORDEN har utvecklats för att fungera i de mest skiftande miljöer, från höghöjdsöknar till djuphavsgravar, från permafrost till vulkaniska källor. Bara några få miljöfaktorer är gemensamma för allt jordiskt liv. Dit hör att det har utvecklats för att fungera ihop med jordens gravitation och att det varit väl skyddat mot kosmisk strålning.

Vad händer när vi, efter fyra miljarder års evolution, ändrar dessa förutsättningar och utsätter vår biologi för sådant som tyngdlöshet och galaktiska partikelskurar? Parallellt med rymdfarten har disciplinen rymdmedicin utvecklats för att besvara sådana frågor.

1950-talets uppskjutningar med försöksdjur visade att människan nog inte skulle fara akut illa av tyngdlöshet – något som de första bemannade resorna på 1960-talet sedan bekräftade. Apolloprogrammet i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet tillförde kunskap om hur en längre 24

Medicinsk Vetenskap №4–2023

EN AV Karolinska Institutets forskare inom rymdmedicin är Lisa Westerberg vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som forskar om varför immunförsvaret försämras av rymdvistelse, och hur det skulle kunna behandlas.

– Immunbrist hör nog inte till de hälsoeffekter av rymdvistelse som man kunde gissa sig till i förväg. Det är först på senare år som det fått större uppmärksamhet.

Ungefär hälften av alla astronauter verkar bli mer mottagliga för infektioner, både under vistelsen på Internationella rymdstationen, ISS, och efteråt, säger hon.

Det har också hänt att latenta virus, sådana som många människor går omkring med och som normalt hålls i schack av immunförsvaret, återaktiverats hos astronauter och orsakat sjukdom. Det är ett vanligt tecken på immunbrist.

Men hur kan man förklara att rymden påverkar immunförsvaret negativt?

– Det vet ingen än, men vi har en hypotes. Vi tror att det handlar om att immuncellerna får svårare att cirkulera i kroppen vid tyngdlöshet. De ska röra sig in och ut ur vävnader för att göra sitt jobb effektivt, och gravitationen tycks ha en roll i det.

Men det är svårt att säkert utesluta andra förklaringar, tillägger hon. Att vara astronaut på ISS är en extrem tillvaro på en extrem plats – allt från psykiska påfrestningar till strålning, kost eller stationens

Varför tittar ni på just T-celler?

– Vi måste börja någonstans. Man kan nog vänta sig att alla celltyper i immunförsvaret påverkas av tyngdlöshet, så här finns mycket kvar att ta reda på!

När forskningen har rett ut exakt på vilket sätt immunförsvaret försämras i rymden tror Lisa Westerberg att steget till bra behandling kan vara kort.

– Chanserna är goda att de läkemedel som behövs redan existerar. Idag finns en enorm flora av immunologiska läkemedel.

Vad som händer med immunsystemet på en långresa till Mars vet ingen. Lisa Westerberg skulle vilja att det fanns utrustning ombord för kontinuerliga kontroller.

– Vi har fantastiska instrument på jorden som i en droppe blod kan se hur ditt immunförsvar mår. Men de är för stora och komplicerade för att tas med till rymden. Vi behöver samma funktioner i ett litet och enkelt instrument, och jag hoppas att vi kan få European Space Agency, ESA, att satsa på att utveckla ett sådant. Det skulle dessutom kunna göra väldigt mycket nytta i sjukvård på jorden. I stora delar av världen har man inte råd med de skrymmande, dyra instrument som används idag.

EN AV DE mest kända effek-

terna av rymdresor är att muskler och skelett försvagas när kroppen mister den vardagsträning som gravitationen bidrar med. För att motverka detta tränar astronauter på ISS varje dag. Det hjälper i regel bra, men mer forskning behövs ändå på området, förklarar Rodrigo Fernandez Gonzalo, forskare vid

Foto: Johannes Frandsen, Privat

Ä R NEIL ARMSTRONG tog människans första steg på månen slog hans hjärta 125 slag i minuten. Det vet vi eftersom besättningen på Apollo 11 bar EKG-sensorer under hela resan.

På mer än 350 000 kilometers avstånd kunde kontrollrummet vid NASA:s rymdcenter i Houston i realtid följa astronauternas hjärtaktivitet. Det är en bra illustration av både möjligheterna och begränsningarna inom rymdmedicin.

Allt kan förberedas och övervakas i detalj – men skulle något allvarligt inträffa är jorden och dess vårdresurser mycket långt bort.

resa påverkar människan, och hur hon fungerar på månen. Sedan dess har människan inte rest längre än till rymdstationer några tiotals mil över jordytan – men stannat desto längre.

Kunskapen har vuxit om hur många månaders tyngdlöshet påverkar oss.

Nu är gränserna åter på väg att flyttas. NASA planerar att flyga förbi månen under 2024, sätta astronauter på den ett par år senare och på sikt upprätta en månbas. Därefter hägrar nästa mål, Mars, eventuellt under 2030-talet. Det är en resa som tur och retur kommer att ta mer än 500 dagar. Ambitionerna ställer nya krav på rymdmedicinsk forskning, som fått ett uppsving.

bakterieflora skulle kunna påverka immunförsvaret. För att eliminera sådana felkällor görs experiment på försökspersoner i simulerad tyngdlöshet på jorden. Personerna ligger till sängs i veckor under mycket strikta förhållanden. Lisa Westerbergs forskargrupp har analyserat hur immunsystemets T-celler påverkas vid sådan sängvila och nyligen publicerat resultat.

– Försöket pågick i 21 dagar och vi kunde tydligt se att T-cellernas genuttryck förändrades – alltså vilka gener som är aktiva. Men förändringen var störst i mitten av perioden.

Mot slutet minskade den igen. En möjlig tolkning är att T-celler har förmåga att anpassa sig till viktlöshet.

”Måndammet är värst – partiklarna är vassa, kemiskt reaktiva, elektrostatiska och fastnar på allt.”

Karolinska Institutets institution för laboratoriemedicin, som studerar muskelförsvagning.

– Jag forskar om mekanismerna i detta: vad är det som händer i våra gener när muskelmassan minskar?

Det är viktig kunskap, både inför de längre rymdresor som man nu planerar och för behandling av sjukdom på jorden. Att patienter tappar muskelmassa vid olika typer av sjukdom är vanligt och får stora negativa konsekvenser. Det vore väldigt bra om vården fick bättre verktyg för att motverka det.

De senaste decennierna har det blivit tydligt att skelettmuskler är

mycket mer än organ för rörelse.

– Musklerna har visat sig vara viktiga för bland annat ämnesomsättning och temperaturreglering.

De producerar tusentals ämnen som sprids i kroppen och påverkar hur andra organ fungerar, förklarar Rodrigo Fernandez Gonzalo.

Att behålla muskelmassa handlar därför inte bara om att behålla styrka utan också om att ge kroppen optimala förutsättningar att hantera sådant som strålningsstress, inflammationer, infektioner och psykiska påfrestningar.

Rodrigo Fernandez Gonzalo sitter i expertpaneler hos ESA och minns en diskussion om hur astronauternas träningstid i rymden skulle kunna minskas om man gjorde övningarna effektivare.

– Samtalet kom av sig när en psykolog påpekade att astronauterna säger att det är under träningen som de kopplar av från stress och anspänning. Det är viktigt att alltid se till helheten. Även om vi kunde krympa träningstiden till en kvart med bibehållen kvalitet så vore det nog ingen bra idé.

Foto: Romain Gaboriaud/ESA, NASA, Cecilia Odlind

DEN STÖRSTA osäkerhetsfaktorn när människan rör sig längre ut i rymden är den kosmiska strålningen, konstaterar Rodrigo Fernandez Gonzalo. Jordens magnetfält skyddar oss mot strålning både på jorden och i låg omloppsbana, men inte när rymdresor-

3 x Rymdiga experiment på jorden Sängvila/torr nedsänkning. Tyngdlöshet simuleras genom att försökspersoner ligger till sängs dygnet runt, antingen i lutning med huvudet nedåt eller i en särskild vattensäng som omsluter allt utom huvudet. Pågår i upp till 60 dagar och protokollet är strikt – hygien och toalett sköts liggande. Forskare ansöker om experimenttid vid ESA:s två anläggningar för sängvila i Slovenien och Frankrike.

Centrifug. Med en snabb centrifug kan försökspersoner utsättas för de höga g-krafter som råder vid en raketuppskjutning. Men centrifugen kan också rotera långsamt för att motsvara normal eller svag gravitation.

Isolering. Gruppdynamik och psykisk hälsa hos en isolerad besättning har studerats i kortare och längre isoleringsexperiment. Ett av de mest spektakulära exemplen är anläggningen Biosphere 2 i Arizona, USA, där åtta personer stängdes in i två år under 1990-talet.

na går till månen och Mars. Då blir astronauterna exponerade för både solvind och galaktisk strålning som är mycket svår att avskärma sig från.

– Detta är det stora okända inom rymdmedicin nu. Vi vet så lite om hur människan påverkas av rymdstrålning. Ökad exponering leder förmodligen till ökad cancerrisk, men kanske också till andra typer av skador. Det finns farhågor om att lång exponering kan leda till allt från ökad risk för starr till kognitiva effekter i hjärnan. Det är en svår fråga vilka risker som ska anses acceptabla, särskilt på kortare sikt. På lång sikt kan man nog tänka sig avancerade lösningar, som nya läkemedel som gör oss mer motståndskraftiga mot strålning.

NÄR GRAVITATIONEN INTE längre drar kroppens vätskor ner mot fötterna uppstår obalans och mer vätska än normalt hamnar i bål och huvud. I rymdkapplöpningens barndom fanns en oro för hur överkroppen skulle klara detta överskott. Skulle vätskan läcka ut i bröstkorg och andningsapparat? Skulle vi drunkna inifrån?

Idag vet vi att astronauterna de första dagarna i rymden får tunna ben och svullet ansikte av vattnets omfördelning i kroppen, men att lungorna fortsätter att fungera alldeles utmärkt i tyngdlöshet. Kroppen hanterar omfördelningen genom att göra sig av med omkring tre liter vätska under första veckan, berättar Lars Karlsson, Karolinska Institutets institution för fysiologi och farmakologi, som forskar om lungfunktion i rymden.

Men indirekt innebär tyngdlösheten ändå extra utmaningar för lungorna, förklarar han.

– Damm och partiklar i tyngdlöshet faller inte ner på golvet, utan stannar kvar i luften och följer med in i lungorna. På sikt kan det leda till inflammation och nedsatt lungfunktion. Det vore väldigt olyckligt om astronauter fick lunginflammation på vägen till Mars.

Damm är dessutom ett stort problem vid besök på månen och Mars, konstaterar Lars Karlsson.

– Både månen och Mars är täckta av damm som är skadligt för oss, och det är svårt att inte få med sig Medicinsk Vetenskap №4–2023

25

Nyfiken på Rymdmedicin Sängvila i kombination med träning studeras vid den europeiska rymdorganisationen ESAs anläggning.

LARS KARLSSON forskar om hur mätning av kvävemonoxid, NO, kan användas för att diagnostisera luftvägsinflammation hos astronauter.

Det vore ett bra sätt att med ett enkelt instrument upptäcka sjukdom hos astronauterna tidigt, så att behandling kan sättas in.

– Vi andas alltid ut lite NO, och nivåerna stiger vid pågående inflammation. Detta används redan i sjukvård på jorden, bland annat vid astmadiagnostik.

För att veta vad som är normala NO-nivåer i rymden har Lars Karlssons forskargrupp gjort experiment på astronauter på ISS. – En viktig faktor är lufttrycket. På en mån- eller Marsbas kommer man att vilja ha lägre tryck än på jorden.

Det kommer att påverka halten av NO i utandningsluften. Därför har vi gjort lågtryckstester på astronauter i en luftsluss på ISS som används i samband med rymdpromenader.

En annan del av Lars Karlssons forskning gäller blodets sammansättning och blodtryck. Efter en tid i tyngdlöshet försämras kroppens blodtrycksreglering när man utsätts för gravitation på nytt. Man blir yr och kan lätt svimma.

– Effekten försvinner efter några dagar, men är ändå ett problem.

När en besättning kommer fram till månen eller Mars behöver den kunna jobba direkt. Det är också en säkerhetsfråga vid landningar på jorden.

Att dagligen utsättas för konstgjord gravitation i en centrifug skulle kunna vara ett sätt att förebygga problemet – något som Lars Karlsson nu forskar om.

– Fokus för mig är blodtrycksregleringen, men centrifugering skulle 26

Medicinsk Vetenskap №4–2023

kunna vara nyttig för kroppen på flera sätt, till exempel genom att minska överskottet av vätska i huvudet. Astronauter på ISS får så mycket förhöjt vätsketryck i hjärnan att många drabbas av synförändringar.

Det finns dock tekniska utmaningar med centrifug i rymden, därför har man hittills avstått.

PÅ EXPEDITIONER TILL Antarktis har det hänt att läkare tvingats operera ut sin egen blindtarm eller behandla sin egen bröstcancer.

Rymdfarten tycks i jämförelse ha varit förskonad från medicinska tillbud.

Farlig är den förstås ändå, eftersom ett flertal astronauter omkommit i olyckor, men så mycket kvalificerad sjukvård verkar inte ha behövts hittills. Undantaget är en blodpropp som upptäcktes och behandlades på ISS. En orsak till att astronauterna har varit så friska kan vara att risk för sjukdom noga bedöms när de väljs ut.

Skulle någon ändå bli svårt sjuk ligger ISS mycket närmare civilisationen än Antarktis på vintern, påpekar Lars Karlsson. En sjuk astronaut kan bokas om till en tidigare hemresa eller, om det är mycket bråttom, evakueras på några timmar. På en flera veckors månresa finns inte samma möjlighet – för att inte tala om en mer än årslång Marsresa.

Lars Karlsson skulle gärna resa ut i rymden, trots riskerna. Faktum är att

han två gånger ansökt när ESA sökt astronauter, och båda gångerna gått vidare till den första testomgången i Hamburg.

– Där tog det stopp för mig. Men jag är glad att Sverige fick en ny astronaut i Marcus Wandt. Han verkar vara en superkille.

Kanske låter Lars Karlsson bli att skicka in en anmälan nästa gång ESA annonserar efter astronauter.

– Vi har barn nu. De hade faktiskt kommit redan när jag sökte andra gången, och det blev lite spänt hemma. Min sambo var lättad när jag inte gick vidare.

LISA WESTERBERG delar inte alls hans längtan ut i rymden.

– Jag är mycket intresserad av rymden, men tror att jag gör störst nytta genom att stanna på jorden och forska om rymden, säger hon. Jag har provat vattensängarna som vi använt för att simulera tyngdlöshet, det känns lagom för mig.

Rodrigo Fernandez Gonzalo drar sin gräns vid månen.

– Till Mars … nej, det skulle jag inte vilja. Vi har inte kontroll när vi reser så långt. Men att komma upp till ISS vore verkligen en dröm! Rymden är något som fascinerar nästan alla. Säg ”rymd” eller ”astronaut” och du har direkt ett barns uppmärksamhet. Det är en förmån att få ägna sin forskning åt ett sådant ämne.

Foto: Romain Gaboriaud/ESA

damm på rymddräkter som hamnar i inomhusluften. Måndammet är värst – partiklarna är vassa, kemiskt reaktiva, elektrostatiska och fastnar på allt. Apolloprogrammets astronauter drog in måndamm i landaren och fick diverse problem med det.

ANNONS

www.dackteam.se

VI STÅR BAKOM ROSA BANDET

köp däck hos docent däck

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer.

För att nå den finansierar vi forskning, ger stöd till drabbade och driver debatten om bröstcancer. Det rosa bandet säljer vi under oktober, men vi jobbar med bröstcancerfrågor 365 dagar om året.

Stöd bröstcancerforskningen.

Bli månadsgivare på bröstcancerförbundet.se

Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117 Stockholm Tel: 08-33 58 51 Mail: docent@docent.se

vet vilka däck du behöver

Intervjun Ylva Trolle Lagerros

”Hunger är ibland allt de kan tänka.

Medicinerna dämpar den känslan.”

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind.

Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare.

Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

28

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Medicinsk Vetenskap №4–2023

29

Intervjun Ylva Trolle Lagerros

På SVERIGES STÖRSTA obesitasmottagning, Centrum för obesitas, är undersökningsrummen extra stora med breda britsar, stolar och vågar som kan väga vikter betydligt över det vanliga.

Här arbetar Ylva Trolle Lagerros.

- En person som väger över 150 kilo kan tro att hen ligger stadigt på den vikten om hen använder en vanlig våg, eftersom den slår i taket. Vi lånar ut specialvågar till våra patienter, berättar hon.

I väntrummet finns också montrar som visar snacks, läsk och godis och för varje produkt ligger sockerbitar och smörpaket som motsvarar mängden socker och fett i produkten. Det är illustrativt.

- Det är inte så att alla äter jättedålig mat, men många äter för mycket och för stora portioner. De äter oregelbundet och hoppar över måltider vilket gör att de blir hungriga och äter för mycket senare i stället, säger Ylva Trolle Lagerros.

HON HAR ARBETAT över tio år med obesitaspatienter. Med tiden blev hon frustrerad över att kontakten med patienterna var så gles. När hon till exempel träffade en diabetespatient med obesitas diskuterade hon läkemedel, kost och fysisk aktivitet. Sedan gick patienten ut genom dörren och kom inte tillbaka förrän på nästa årskontroll.

- Hur det gick med levnadsvanorna hade jag ingen koll på och inte heller riktigt möjlighet att varken påverka eller stötta, säger hon.

Det var då hon började fundera över hur man kunde nyttja mobiltelefoner i behandlingen. Många spenderar flera timmar om dagen på sin mobiltelefon.

Det borde vara ett mycket bättre sätt att kommunicera med patienten och påverka beteenden än att bara träffas en gång per år, tänkte Ylva Trolle Lagerros.

Detta var 2016.

- Då sa folk till mig att jag enbart skulle kunna rekrytera höginkomsttagare med dyra telefoner. Att få skulle vilja använda en app. Att personer med utländsk bakgrund skulle vara svåra att

30

Medicinsk Vetenskap №4–2023

nå. Så de första studierna undersökte om det ens gick att få folk att använda appen för självmonitorering och om vi kunde nå ut. Och det gick jättebra för de allra flesta och vi kunde rekrytera brett, säger hon.

Idag arbetar de tillsammans med Regionens Alltid öppet-app och är med i utvecklingen av den. Beteendeförändringar som vad man äter, när man äter, hur fysiskt aktiv man är etcetera kompletteras med läkemedel som registreras i appen.

FÖR EN DEL krävs även kirurgisk behandling för att få ner vikten tillräckligt.

De nya läkemedlen som funnits i några år har gjort det roligare att arbeta i detta område, tycker Ylva Trolle Lagerros.

- Ofta kan patienterna beskriva hungern som en ständigt närvarande tinnitus. Timmen innan lunch är de så hungriga att de inte alls kan koncentrera sig på jobbet. Hunger, hunger, hunger är allt de kan tänka. Medicinerna dämpar denna känsla. Det ger oss ett nytt verktyg och fler ännu mer effektiva läkemedel är dessutom på väg, säger hon.

En av de mest uppmärksammade läkemedelssubstanserna är semaglutid som togs fram för behandling av

Namn: Ylva Trolle Lagerros.

Titel: Docent vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas, Region Stockholm. Ålder: 54 år.

Familj: Man, tre vuxna barn och min ryska stäppsköldpadda Loppan.

Motto: Säg ja, livet blir mycket roligare då.

Så kopplar jag av: Rider (läs galopperar) med min häst Wille. Att åka till stallet varje kväll är en viktig rutin som innebär att jag får regelbunden fysisk aktivitet och en hjärnpaus. Jag kör även motorcykel. Fart ger mig glädjekickar.

Förebild: På senare tid har jag läst en inspirerande bok som lyfter historiskt betydelsefulla kvinnor: Kvinnor jag tänker på om natten av Mia Kankimäki.

Bästa forskaregenskap: Jag är kreativ, lösningsfokuserad och tycker verkligen att det är roligt att samarbeta. Och jag drar mig inte för att arbeta hårt. I patientmöten kommer frågor naturligt upp som jag kan ta med mig till forskningen.

typ 2-diabetes. Tidigt såg man även effekter på vikten. Sedan dess har det bland annat gjorts flera stora studier publicerade i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine som visar på viktnedgång på i snitt 15 procent, där en tredjedel går ner mer än 20 procent vilket är jämförbart med vad man uppnår med obesitaskirurgi. Läkemedlet har godkänts för viktreducering i Sverige.

Men det hjälper inte alla lika bra.

- Läkemedlen minskar aptiten. Men vi vet ju att man inte bara äter för att man är hungrig. Man kan äta i sociala sammanhang, eller för att hantera ångest. Eller som en tröst. I dessa situationer fungerar inte läkemedlet lika bra, säger Ylva Trolle Lagerros.

Stor efterfrågan har också lett till att det råder global brist på semaglutid och alla liknande läkemedel, så kallade GLP-1 analoger, så just nu är det få av de 1,3 miljoner svenskar med obesitas (med ett BMI över 30) som kan få tillgång till det. Läkemedlet är inte heller godkänt för subventionering för personer med obesitas så det blir dyrt för den som behöver det. Hur länge behandlingen pågår är också olika, för en del kan det vara fråga om livslång behandling.

- Slutar man med läkemedlet så kommer aptiten tillbaka. Men då har man förhoppningsvis fått till nya vanor, säger Ylva Trolle Lagerros.

I SIN FORSKNING studerar hon just nu bland annat behandling med läkemedel vid obesitas.

- Studierna hittills är gjorda på lättare personer, med BMI från 27. Patienterna på Centrum för obesitas kan ha det dubbla. Vården behöver data på alla typer av patienter för att kunna ge evidensbaserade behandlingsrekommendationer, men också för att kunna göra korrekta hälsoekonomiska bedömningar, säger Ylva Trolle Lagerros.

Orsakerna till att någon drabbats av obesitas kan vara flera. Exponeringen av ohälsosam mat, bland annat i sociala medier, är extrem nu för tiden och att äta energität mat samt för stora portioner är några av orsakerna. Alkohol ger också viktuppgång. Men det finns också en rad sjukdomar där de läkemedel man behöver gör att man går upp i vikt, till exempel vissa läkemedel som används vid psykisk sjukdom, men även insulin och kortison ökar hungern.

Genetiken spelar såklart också in.

- Olika genetik innebär olika känslig-

het för högt BMI, vissa tål att vara betydligt tyngre än andra utan att till exempel utveckla typ-2-diabetes, säger hon.

Hälften av patienterna med obesitas som kommer till Centrum för obesitas är under 25 år. Det är viktigt att komma åt viktproblemen så tidigt som möjligt, menar Ylva Trolle Lagerros. Obesitas ökar inte bara risken för ohälsa som hjärt- och kärlsjukdomar, för en ungdom kan det handla om att få en utbildning, flytta hemifrån och hitta en partner. Det kan också handla om att kunna göra de saker man vill.

- Jag hade en patient vars mål var att kunna gå ner till fotbollsplanen i området för att se sin son spela en match, berättar Ylva Trolle Lagerros.

ATT LEVA MED obesitas är också svårt, inte minst på grund av de stigma som fortfarande råder runt sjukdomen.

- Jag hoppas att de nya läkemedlen kan komma åt detta lite. På samma sätt som man idag uppmanas att ta sina antidepressiva om man har depression, till skillnad från tidigare när man uppmanades att ”rycka upp sig”, så handlar det här om att ta sina obesitasläkemedel i stället för att enbart uppmanas att ”sluta äta och börja springa”, säger hon.

Men läkemedlen ska inte betraktas som bantningsmedel för alla med lite övervikt, tycker Ylva Trolle Lagerros.

- Det finns inte indikation för sådan förskrivning. Dessa läkemedel ska ges till personer som blivit sjuka av sin vikt, som exempelvis inte får transplantation, höftoperation eller fertiliseringsbehandling för att man väger för mycket, säger hon.

Den utbredda stigmatiseringen kring obesitas har lett till kroppsaktivism, till exempel i sociala medier.

- De har en viktig poäng och det är att man ska tycka om sin kropp. Och det är avgörande, då tar man också hand om den, säger Ylva Trolle Lagerros.

Men många överviktiga skäms tvärtom för sin kropp och isolerar sig.

- Många blir uttittade. En ung man

BALANSERAD

De nya läkemedlen är viktiga, men ska inte betraktas som bantningsmedel för alla med lite övervikt, menar Ylva Trolle Lagerros.

berättade att han tyckte det var jobbigt att så många ville ta selfies med honom.

Vi har flera hemmasittande patienter.

Som tur är kan vi nå dem digitalt, säger hon.

En studie på cancerpatienter som Ylva Trolle Lagerros gjorde tillsammans med en tidigare doktorand och dietist belyste detta tydligt. För personer som fått cancer är det viktigt att hålla vikten, det ökar möjligheten till överlevnad.

Men i studien såg de att kvinnor som

att bli bjuden på mat … väga barn i skolan: Ylva Trolle …Ganska många verkar Det finns en oro att det känna att de behöver ska sätta i gång ätstörLagerros servera extra nyttig ningar.

Men vi behöver mat när jag är med. ”Vi väga och mäta i hälsoom … tog sallad eftersom du och sjukvården för att skulle komma”, brukar de säga. Men jag äter det mesta.

fånga upp riskbarn – många sjukdomar ger sig först till känna på viktkurvan.

tidigare i livet kämpat med sin vikt var mycket nöjda med att gå ner i vikt, trots att de förstod att det inte var bra.

- Så fastän hela existensen var hotad så tyckte kvinnorna att de hade fått en förbättrad livskvalitet när de hade gått ner i vikt. För männen som gick ner i vikt var det annorlunda, de kände sig svaga. Jag tycker att de resultaten säger väldigt mycket om våra ideal och vår syn på kvinnors kroppar, säger Ylva Trolle Lagerros.

… fysisk aktivitet och vikt: Att träna är jättebra för hälsan men en usel bantningsmetod. Att hoppa över energirik fika eller snacks är ett betydligt effektivare sätt.

… att retas med Stephan Rössner: Jag började min karriär hos den kände överviktsforskaren och jag brukar reta honom för att jag har det bättre: Tillgång till effektiva läkemedel och Socialstyrelsens riktlinjer (som jag var med och skrev).

Medicinsk Vetenskap №4–2023

31

På djupet

Länge leve levern!

Många svenskar lever med fettlever – och det behöver inte vara farligt. Men för vissa startas ett förlopp där ihärdig inflammation leder till skrumplever.

Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som värnar om levern – bukens bjässe som har en smått magisk återhämtningsförmåga och enorm överkapacitet.

Text: Annika Lund Illustration: Jens Magnusson

32

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Medicinsk Vetenskap №4–2023

33

På djupet Levern

EVERN SITTER HÖGT upp i buken, skyddad bakom revben vid sidan om magsäcken. Större delen är placerad i höger kroppshalva men en utstickande nos når över till bukens vänstra del. Det är ett stort organ, normalvikt är mellan 1,2 och 1,5 kilo.

Mystik omger denna bruna bjässe. Till exempel har den svårbegripligt stor överkapacitet. Det går att ta bort fyra femtedelar, kanske mer, utan att levern tappar i funktion.

Den kan dessutom återskapa sin förlorade del. Därför kan en levande person skänka en bit av sin lever för transplantation. Båda delarna växer till sig, hos såväl givare som hos mottagare. Detta görs dock vanligen bara om det är ett barn som behöver en ny lever och under 2022 genomfördes ingen levertransplantation i Sverige med levande givare.

MEN DENNA ÖVERKAPACITET har en otäck baksida. En lever kan oupptäckt vara mycket allvarligt sjuk. En tyst och smygande nedbrytning kan pågå utan tecken på leversjukdom och utan magont – vi har ingen känsel i levern.

När symtomen sedan kommer, då kan skadan vara långt gången, i värsta fall obotlig och dödlig.

– En utmaning för oss leverläkare är att lyckas identifiera fler leversjuka personer i tidigare stadium, när sjukdomen går att bromsa och helst vända.

Men det kommer krävas mycket om

34

Medicinsk Vetenskap №4–2023

EN LEVER KAN skadas akut av en olycka eller allvarlig förgiftning från till exempel läkemedel. Men de allra flesta fall av leverskador beror på sjukdom som utvecklas långsamt under många år. I princip all leversjukdom har samma förlopp, där det börjar med att något retar eller stör levern. Det kan vara olika saker, där två exempel är alkohol och hepatit C-virus. Som svar på retningen kan det uppstå en inflammation. När den läker ut bildas fibros, ärrvävnad. Om det som stör levern är kvar kommer mer fibros att bildas i ett förlopp där frisk lever ersätts av stel ärrvävnad. Till sist har det uppstått en cirros, en skrumplever. I den fasen försöker levern nybilda mer celler än normalt vilket ökar risken för mutationer. Då kan det uppstå en levercancer.

Själva cirrosen kan också bli så utbredd att levern inte längre kan fungera. Symtomen kommer sent i förloppet, när en cancer eller framskriden cirros redan har utvecklats.

Den vanligaste ingången till leversjukdom är fettlever. Och det finns flera vägar till fettlever.

En av dem går via alkoholkonsumtion, där långvarigt bruk får levern att samla på sig fett. Men även övervikt och fetma kan leda till fettlever. Och en lever med inlagrat fett ser exakt likadan ut om man granskar den i mikroskop, oavsett om det är alkohol eller andra levnadsvanor som ligger bakom. Därför var det först på 1980-talet som läkare förstod att fettlever kunde ha annan bakgrund än alkoholkonsumtion, berättar Hannes Hagström.

”Fettlever är i sig inte en sjukdom, men för en mindre grupp startar ett förlopp som kan leda till allvarlig leversjukdom.”

Levern kan återskapa delar som tas bort.

– Innan dess utgick läkare från att alla patienter med fettlever hade druckit för mycket alkohol. Patienter med fettlever blev inte trodda om de berättade att de var återhållsamma med alkohol, säger han.

Hannes Hagström har gjort en genomgång av trender kring leversjukdom i Sverige mellan åren 2005 och 2019. Vissa sjukdomar har blivit mindre vanliga. Till exempel lanserades nya, botande läkemedel mot hepatit C under den undersökta perioden. Som en följd får allt färre svenskar skrumplever på grund av denna virussjukdom, som i Sverige sprids främst när personer injicerar droger och delar sprutor.

ANDRA SJUKDOMAR HAR blivit vanligare. Dit hör autoimmun hepatit, en sjukdom där orsaken inte är inringad.

Forskarna har heller ingen förklaring till ökningen men konstaterar att den har noterats i flera andra länder.

Men den mest slående trenden är att leversjukdom med livsstilsrelaterade orsaker ökar kraftigt – mycket kraftigt.

Cirros till följd av alkoholmissbruk ökade med 47 procent under perioden, skrumplever till följd av övervikt eller fetma med 87 procent. Sådan här skrumplever, orsakad av alkohol eller kost, är de vanligaste skälen till död i leversjukdom. Även levercancer ökar under perioden.

Siffrorna återspeglas i statistik om transplantationer. Under 2022 var alkoholorsakad skrumplever den vanligaste

Foto: Ulf Sirborn

L

vi ska lyckas med det. Vi behöver bli bättre på att kommunicera kunskap om levern till allmänheten samtidigt som vården behöver bli bättre på att undersöka patienter med hög risk för allvarlig leversjukdom, säger Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

Foto: Privat

orsaken i de nordiska länderna till att någon behövde byta lever, enligt statistik från samordningsorganisationen Scanditransplant. Andra vanliga skäl var primär levercancer och sjukdomen PSC, primär skleroserande kolangit (läs mer på sidan 39).

Men forskarna tror att det kommer att ske ett skifte här. I till exempel USA är en mycket vanlig orsak till levertransplantation att någon har fått en skrumplever till följd av övervikt eller fetma. Och sannolikt kommer den här vägen till leverbyten att bli vanligare även i Sverige, enligt forskarna.

Det tar många år att utveckla en skrumplever från en fettlever. Och enligt studien av Hannes Hagström ökade fettlever som ännu inte hunnit bli skrumplever, orsakad av övervikt eller fetma, med 217 procent mellan åren 2005 och 2019.

Siffrorna omgärdas dock av osäkerheter. De bygger på vad läkare har rapporterat in till Socialstyrelsens register.

Egentligen är det ingen som vet hur många svenskar som har fettlever till följd av övervikt eller fetma – och därför inte heller hur mycket vanligare det har blivit.

MEN DET ÄR mycket vanligt. Enligt skattningar har var fjärde vuxen person en förfettad lever till följd av övervikt eller fetma, på global nivå.

Hannes Hagström berättar om en undersökning som gjordes i Dallas i USA där 2 300 personer ur normalbefolkningen undersöktes med MR-kamera, som gör det möjligt att visuellt bedöma hur stor del av levern som består av fett.

Mer än fem procent anses vara fettlever.

Och i Dallas visade sig var tredje person i den friska normalbefolkningen ha fettlever, utan att veta om det.

– Men i Dallas är det vanligare med fetma än vad det är i till exempel Sverige. Om man översätter siffrorna till svenska förhållanden kring fetma är det rimligt att tro att ungefär en miljon vuxna svenskar har fettlever. Men det är en grovt tillyxad skattning, säger Hannes Hagström.

En fettlever är i sig inte farlig att leva med, förklarar han. En i övrigt normal fettlever som inte har tecken på inflammation kan liknas vid ett lätt förhöjt blodtryck – det är en riskfaktor för sjukdom, inte en sjukdom i sig.

– Ett lätt förhöjt blodtryck ger inga symtom som patienten märker. Men

några kommer att få ett högre blodtryck som sedan för en minoritet kan leda till en stroke. Det är ungefär likadant med fettlever – den är i sig inte en sjukdom, men för en mindre grupp startar ett förlopp som kan leda till allvarlig leversjukdom, säger Hannes Hagström.

Det är när inflammationen kommer in i bilden som fettlever kan bli farligt för hälsan. När inflammationshärdarna läker ut omvandlas de till ärrvävnad, fibros. Det sker i en fortlöpande process som pågår så länge som det som retar

levern finns kvar. Tar man bort alkohol, fett eller virus avstannar processen – och den magiskt återskapande levern kan återhämta sig.

– Men om det redan är skrumplever går det inte att komma tillbaka till en helt frisk lever igen. Samtidigt visar även en skrumplever tecken på viss läkning, säger Hannes Hagström.

Alla med fettlever utvecklar dock inte inflammation. Enligt forskarna spelar genetiska faktorer roll här, men varför vissa lever friska liv med en fettlever

Att beräkna 80 procent – svårare än man kan tro Det går att ta bort 80 procent av en frisk lever utan att den tappar i funktion. Men hur mycket kan tas bort i en sjuk lever där viss vävnad redan är förlorad? Frågan är central för att få ned dödligheten efter leverkirurgi.

En mycket besvärlig komplikation efter leverkirurgi är leversvikt. Den nyopererade levern klarar då inte längre sitt komplexa uppdrag.

– I de här fallen har vi ingen bra behandling. Det leder i princip alltid till en irreversibel situation där patienten avlider, säger leverkirurgen Stefan Gilg, som forskar på hur man kan förbättra leverkirurgi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, vid Karolinska Institutet.

Den här typen av leversvikt beror på att för mycket lever har tagits bort eller att till exempel blodförsörjningen har drabbats i samband med operationen.

Det beror i sin tur på att det inför operationen är svårt att bedöma hur mycket lever som är i fungerande skick.

Patienterna som opereras har oftast en cancersjukdom, antingen primär levercancer eller metastaser från framför allt tarmtumörer. Vid primär levercancer finns ofta en samtidig cirros med ärrbildning insprängd över hela levern. Det gör den friska volymen svårbedömd. Och vid metastaser från tarmcancer har patienten ofta fått cytostatika vilket kan vara ansträngande för levern.

– Vi behöver bli bättre på att bedöma funktionsförmågan utöver volymen inför operation, till exempel via en radiologisk metod eller möjlighet att värdera något blodvärde på ett prediktivt sätt. I dag har vi egentligen inget etablerat att luta oss mot, säger Stefan Gilg.

Parallellt har kirurgerna utvecklat operationstekniken, bland annat genom att spara mer lever än vad som tidigare var praxis.

Kirurgerna kan också försöka få den delen av levern som ska vara kvar att växa till sig redan innan ingreppet.

Det sker genom att påverka blodflödet. Om kärlen stryps i en halva av levern kommer den andra halvan att växa till. När den del där blodkärlen är strypta opereras bort finns återskapad vävnad redan på plats, redo att kompensera för förlusten. Andra knep går ut på att vänta minst fyra veckor efter avslutad cytostatikabehandling.

Tumörer kan också behandlas med exempelvis ablation, där tumörvävnad förstörs med mikrovågor.

– Kirurgi är fortfarande en avgörande del i en botande behandling vid en potentiellt dödlig cancersjukdom. Men för att vidareutveckla leverkirurgin i precisionsmedicinsk riktning behöver vi bättre verktyg för att väga möjligheten till bot mot riskerna med ingreppet och ställa det i relation till alternativa behandlingsmetoder som spelar allt större roll, säger Stefan Gilg.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

35

På djupet Levern

MEN KNÄCKFRÅGORNA ÄR konkreta: Hur förstår man vems fettlever som kommer att bli en skrumplever? Och hur hittar man dessa personer innan dess?

– Ja, där står vi inför en stor utmaning. Det skulle kunna beskrivas som att hitta en nål i en höstack. Men vi har

Sitter levern verkligen i buken?

Leverläkare berättar att allmänhetens kunskapsnivå om levern är förvånansvärt låg. I en studie bekräftas bilden.

Det har tidigare undersökts vad leverpatienter kan om sin sjukdom, men det finns få eller inga studier om vad allmänheten faktiskt vet. Därför tillfrågades 500 svenskar ur normalbefolkningen via en enkät om vad de vet, tror och tycker om levern och dess sjukdomar.

Studiedeltagarna speglade svensk allmänhet vad gäller ålder, kön, inkomst och utbildning.

Nära var tredje person tror att levern producerar urin (fel) och var femte tror att man kan leva helt utan lever (också fel). En fjärdedel vill placera levern i bröstkorgen, 6 procent tror att både buken och bröstkorgen är fel plats för levern.

En majoritet pratar sällan eller aldrig om sin leverhälsa med sin läkare. En av fem pratar inte med vänner heller, främst eftersom blotta samtalsämnet kan öppna för misstanken att man har alkoholproblem.

Sex av tio skriver under på att leversjukdom är skamlig. Endast psykisk ohälsa och fetma anses mer stigmatiserande än skrumplever, som enligt var tredje person alltid beror på alkohol.

36

Medicinsk Vetenskap №4–2023

leva med i många år, symtomfritt – även cirros är en sjukdom med olika stadier.

Kroppen kan till en början kompensera för de brister som finns i levern.

Det kan ske till exempel genom att nya vägar uppstår för det rikliga blodflöde som passerar genom levern – varje minut ska ungefär en femtedel av blodvolymen slussas genom denna centralt placerade jätte. Men vid skrumplever kan passagerna vara trängda. Det märks

Generellt kan man säga att yngre personer är mindre kunniga om levern samtidigt som de är mindre benägna att se leverproblem som stigmatiserande. Och generellt sett verkar utbildningsnivå vara mindre viktig för kunskapsnivån.

Varför är det här ett problem?

– Det är ett problem att människor inte vet vilka risker de tar med sin livsstil och inte förstår när de ska söka vård.

Det är också ett problem att människor som har en leversjukdom inte känner sig fria att prata om det eftersom de är så trötta på att alla tror att de dricker för mycket alkohol. I nästa led är det ett problem att alkoholmissbruk är så stigmatiserat, säger leverläkaren Staffan Wahlin, som forskar vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

Vad tycker du behöver göras?

– Kunskaperna behöver höjas på tre fronter: hos patienter, hos allmänheten och inom vården. Vi träffar gång på gång patienter som fått höra av andra läkare att de ska dra ned på alkohol när de i själva verket har en behandlingsbar leversjukdom som inte alls har med alkohol att göra, som till exempel den ärftliga sjukdomen hemokromatos, där tarmen tar upp för mycket järn som sedan lagras i levern som skadas. Sjukdomen är behandlingsbar om man hittar den i tid, men ibland kan sjukdomen ha gått mycket långt när de kommer till oss. Det är sorgligt och upprörande.

Förhöjda levervärden ska tas på allvar och behöver förklaras med en korrekt diagnos.

på andra delar av kärlträdet, som påverkas av övertryck. Små kärl i matstrupe och magsäck kan expandera, utveckla bråck och bli sköra. Allt detta kan ske i lönndom, i en skrumplever som fortfarande fungerar.

Men plötsligt kan ett sådant kärl brista i en så kallad varixblödning. Det är en livshotande händelse där patienten börjar kräkas stora mängder blod och behöver akut vård. Andra allvarliga komplikationer är så kallad ascites, som betyder att det läcker vätska ut i buken.

Det kan handla om stora volymer, kanske tio liter, ibland ännu mer. Patienterna kan också bli akut förvirrade, grovt förklarat av att levern inte längre har kvar sin avgiftande funktion vilket driver neurotoxicitet och påverkar hjärnan. Dessutom kan patienterna få svåra infektioner. Allt detta är tecken på att kroppen inte längre klarar av att kompensera för leverns brister.

– Att ha dekompenserad levercirros är en vändning i sjukdomsbilden. I det här läget krävs en levertransplantation för att säkra överlevnaden, säger Hannes Hagström.

ENLIGT EN SKÅNSK STUDIE från 2016 fick över hälften av patienterna med skrumplever sin diagnos på en akutmottagning, dit de kommit för till exempel ascites eller varixblödning.

Innan dess har de, som det verkar, gått omedvetna om det allvarliga läget för den egna levern.

Enligt det nationella vårdprogrammet för levercirros dör ungefär 1 400 svenskar per år till följd av skrumplever.

Enligt samma källa har mellan 5 500 och 9 000 svenskar kontakt med vården på grund av skrumplever varje år.

Det finns fler symtom på allvarlig leversjukdom. Kraftig trötthet och svår klåda är exempel. Klådan förekommer framför allt hos dem som har problem med gallflödet och kan vara närmast invalidiserande – det kliar kraftigt, utan paus, så att det inte går att sova. Ibland är kraftig klåda huvudindikation för transplantation, framför allt för patienter med PSC.

Foto: Linnea Bengtsson

medan andra rör sig mot en skrumplever är en stor forskarfråga.

Enligt Hannes Hagström kommer uppskattningsvis högst fem procent av den miljon svenskar som har fettlever att så småningom få skrumplever.

Siffrorna är vaga, inte minst eftersom det är oklart hur många som egentligen har fettlever.

”Det finns fler symtom ändå vissa rutiner på gång, säger Hanpå allvarlig levernes Hagström. sjukdom. Kraftig Det tar flera decennier att gå från fettlever till fullt utvecklad cirros, där trötthet och svår risken för levercancer är kraftigt förklåda är exempel.” höjd. Och även en skrumplever går att

Foto: Martin Stenmark

”Alkoholfri öl smakar riktigt bra” ”Jag har varit blodgivare sedan jag fyllde 18 år. Men 2019, när jag skulle lämna blod, var mina blodvärden för dåliga.

Efter att ha remitterats runt hamnade jag hos en leverläkare som berättade att min lever var i dåligt skick. Jag blev väldigt förvånad, hade inte alls anat det. Läkaren sa åt mig att genast sluta dricka alkohol och det gjorde jag. Det var inte svårt alls – jag hade inget beroende.

Jag har druckit alkohol främst via mitt arbete, där jag tidigare jobbade med mycket representation. Det innebar kvällar där fördrink, vin till maten, något till kaffet och öl efter maten var självklart. En sådan konsumtion ligger över det rekommenderade men är också väldigt vanlig i sociala sammanhang. Jag har aldrig druckit när jag har varit ensam eller ledsen, utan det är de här kvällarna som har gjort mig sjuk. Självklart har ingen tvingat mig att dricka, så det är mitt eget fel. Men jag kan känna ilska över att det här beteendet är så accepterat, ibland svårt att undvika.

Som leversjuk fick jag upprepade svåra infektioner med sjukhusinläggning. Det var flera lunginflammationer, flera fall av sepsis och svår covid-19.

Jag blev också väldigt förvirrad vid flera tillfällen, på en nivå där min fru fick ringa ambulans.

PETER JONSON Till slut blev jag aktuell för transGör: Är förhandlingsplantation. Redan efter sex dagar ombudsman på IFMetall.

Blev levertransplanterad på väntelistan fick jag höra att det av alkoholrelaterade fanns en lever för mig. orsaker, vilket är ett av de Operationen gick väldigt bra och vanligaste skälen till levertransplantation. jag mår fint i dag. Sedan transplantationen 2020 har jag jobbat heltid och sluppit infektioner. Min lever analyserades efter ingreppet och den ansågs ha 15 till 20 procents funktion kvar. Jag har förstått att jag var nära döden.

Numera dricker jag ingen alkohol alls. Ingen som känner till min historia ifrågasätter det, andra kan undra om det inte är tråkigt. Svaret är att det är skönt att alltid kunna ta bilen och att alkoholfri öl smakar riktigt bra.” Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №4–2023

37

En körtel med många funktioner

Ett typiskt förlopp

FRISK LEVER En frisk lever kan skadas akut av en olycka eller allvarlig förgiftning från till exempel läkemedel.

Men de flesta leverskador beror på sjukdom som utvecklas långsamt under många år.

Bukens största organ är en kemisk fabrik med flera hundra uppgifter. Här är några av de viktigaste: Produktion av livsviktiga ämnen.

I levern bildas proteiner, socker, fetter och hormoner. Levern reglerar ämnesomsättningen och bildar också ämnen som är viktiga för blodets koagulationssystem.

Produktion och utsöndring av galla.

Den gulgröna kroppsvätskan löser upp och finfördelar fett i maten så att det lättare kan tas upp av tarmen.

Lagring av energi, vitaminer och mineraler. I levern omvandlas överskottsblodsocker till glykogen och lagras tills energin behövs för att hålla en jämn blodsockernivå. Även vitaminer och mineraler lagras i levern för att portioneras ut vid behov.

Immunförsvar. Levern tar hand om bakterier som kommer via tarmen till blodet och bidrar till kroppens immunförsvar.

Avgiftning. Läkemedel, alkohol och andra giftiga ämnen bryts ned i levern. Restprodukterna utsöndras till gallan eller blodet och kan sedan lämna kroppen via avföringen eller urinen.

FETTLEVER Ett vanligt tillstånd är fettlever, som finns hos uppskattningsvis en miljon svenskar och innebär att leverceller har börjat samla på sig fett.

SKYDDANDE FAKTORER Mycket grönsaker, medelhavskost och kaffe är faktorer som har visat sig vara bra för leverhälsan.

FETTLEVERSJUKDOM

RISK­ FAKTORER Diabetes, övervikt, hög ålder, genetiska faktorer, alkohol och onyttig kost kan försämra leverhälsan.

I en fettlever som blir inflammerad kan en tilltagande ärrbildning, fibros, uppstå.

Fibros kan också ha andra orsaker än fettlever och pågår så länge som det som retar levern finns kvar.

SKRUMPLEVER Ungefär fem procent av dem med fettlever går vidare till cirros – skrumplever. Då har stora delar av levern omvandlats till fibros.

LEVERCANCER En stor del av fallen av primär levercancer utvecklas från skrumplever.

38

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Källor: Annika Bergquist, Hannes Hagström, Magnus Ingelman Sundberg, 1177.se och hopkinsmedicine.org.

Levern På djupet När det handlar om leversjukdom till följd av levnadsvanor jobbar leverläkarna mot ett tydligt mål: de vill fånga upp dem som har etablerad fibros, på väg mot cirros – innan en skrumplever har hunnit utvecklas. Ett av verktygen är ett test, kallat FIB-4. Det går att använda inom primärvården och ger en grov skattning av hur troligt det är att avancerad fibros föreligger.

– FIB-4 bygger på blodprover som kostar mycket lite. Det kan vara värt att göra på patienter där det finns anledning att misstänka fettleversjukdom, säger Hannes Hagström.

Dit hör de som har hög alkoholkonsumtion. Men när det gäller övervikt och fetma finns anledning att nyansera bilden. Även normalviktiga personer kan ha en fettlever med fibrosutveckling, förklarar Hannes Hagström. Det rör sig då vanligen om personer med liten muskelmassa och stor mängd bukfett, något som kan falla ut som normalvikt vid en BMI-beräkning.

Enligt en klarnande bild drivs den här typen av fettleversjukdom väldigt ofta

av det som kallas det metabola syndromet. I det ingår ett stort midjemått och insulinresistens, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Det gör även höga blodfetter och högt blodtryck. Stillasittande och rökning bidrar till tillståndet.

DET FINNS ALLTSÅ flera vägar fram till en sjuk fettlever, där mer och mer frisk vävnad omvandlas till fibros.

Fetma med högt BMI är en väg. Det metabola syndromet är en annan, etablerad typ 2-diabetes en tredje.

Ett kortfattat budskap kan summeras så här: ju fler komplikationer som är kopplade till fetma och stort midjemått, desto större är risken att levern far illa.

Personer med etablerad typ-2 diabetes är särskilt sårbara.

Mer flerordigt kan man säga så här: det metabola syndromet ökar risker för flera sjukdomar, som njursjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Även leversjukdom kan läggas till listan – fettlever med fibrosutveckling

Foto: Stefan Zimmerman

Registerfisket som kan ha gett napp Vid en förutsättningslös samkörning av ett helt gäng hälsoregister föll ett spännande samband ut.

Kan kanske patienter med leversjukdomen PSC vara hjälpta av att få en vanlig och billig blodfettssänkare ur standardrepertoaren?

Det undersöks nu i en klinisk prövning.

I fjol transplanterades 166 levrar i Sverige. Ungefär 25 gick till patienter med PSC, primär skleroserande kolangit, som är en ovanlig sjukdom, men en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation.

– Det här är en sjukdom som drabbar unga personer.

Medelåldern för insjuknande ligger mellan 35 och 40 år, men även barn drabbas. Vi undersökte nyligen hur det gått för 125 barn med PSC. En av dem behövde trans-

plantateras före vuxen ålder, säger leverläkaren Annika Bergquist, professor vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

Vid PSC blir gallgångarna i levern inflammerade. Som en följd kan förträngningar uppstå så att gallan inte kan flöda ut utan stannar kvar i levern. Den kvarvarande gallan retar levern och skapar ytterligare inflammation, vilket leder till att ärrvävnad bildas. Det kan på sikt utvecklas till skrumplever som innebär en ökad risk för levercancer.

Mycket är oklart kring sjukdomen, som hur den egentligen uppstår och varför vissa har mer aggressiv sjukdom än andra. En nära koppling till inflammatorisk tarmsjuk-

är leverns manifestation av det metabola syndromet.

Det här är inte tillräckligt känt. Varken inom vården eller i allmänheten.

Hannes Hagström har ett konkret råd: – Om man har fetma, typ 2-diabetes eller hög alkoholkonsumtion, då kan man be sin primärvårdsläkare att göra ett FIB-4-test. Det är i enlighet med de riktlinjer vi har för levercirros, säger han.

Om testet väcker misstanke om allvarligare fibros, av grad 3 eller 4 enligt stadieindelningen, rekommenderas en särskild ultraljudsundersökning. Den

”Det kan vara värt att göra blodprover på patienter där det finns anledning att misstänka fettleversjukdom.”

dom, särskilt ulcerös kolit är dock klarlagd.

Det saknas bra behandling. I dag ges ett läkemedel som tunnar ut gallvätskan så att den kan passera förträngningar, som också kan öppnas med ballongvidgning eller ibland stent. Men varannan patient når ett stadium då de antingen avlider eller behöver en transplantation efter ungefär 20 års sjukdom.

Annika Bergquist och hennes kollegor gjorde för några år sedan en registerstudie med förhoppning om att få fram nya forskningsfrågor att gå vidare med. Och den gav napp.

Forskarna följde upp nära 3 000 svenskar med PSC via flera hälsoregister – Läkemedelsregistret, Dödsorsaksregistret, Cancerregistret och Patientregistret. Och ett tydligt mönster föll ut.

Patienter som tog mycket vanliga blodfettssänkande statiner hade bättre prognos. I den gruppen förekom

dödsfall och levertransplantationer hälften så ofta som hos dem som inte tog detta läkemedel.

– Men vi kan inte utifrån en registerstudie dra slutsatsen att statiner har effekt på PSC. De här patienterna tog läkemedlet av andra skäl, kanske något hjärt-kärlrelaterat. Så vi fick inga exakta svar om PSC men en bra frågeställning att jobba vidare med, säger Annika Bergquist.

Forskarna har startat en ny studie, med stort anslag från Vetenskapsrådet. 700 patienter med PSC lottas till att få antingen 40 mg simvastatin eller placebo under fem års tid. Forskarna ska undersöka skillnader kring dödlighet, levertransplantation, levercancer och varixblödningar, en allvarlig komplikation vid skrumplever. Hittills har drygt hälften av patienterna inkluderats så det är flera år kvar till resultat.

– I slutet av 2023 har vi treårskontroll för den första patienten, säger Annika Bergquist.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

39

På djupet Levern

HAN HAR OCKSÅ undersökt en ny modell för screening riktad specifikt mot personer med typ 2-diabetes. Inom ramen för en studie placerade forskarna ut en fibroscan på en mottagning för ögonbottenfotografering, något som personer med typ 2-diabetes regelbundet bör göra. Vid kallelsen till fotograferingen erbjöds patienterna att få sin lever undersökt och frågan upprepades när de kom till mottagningen. Tre av fyra tillfrågade tackade ja. Det blev strax under tusen personer. Hälften av dem hade fettlever och fem procent hade ökad leverstelhet, vilket talar för fibrosbildning.

– Personer med diabetes får regelbundet njurar och ögonbottnar undersökta för att förebygga komplikationer, men leverhälsa tas inte upp i de aktuella riktlinjerna för diabetesvård. Det här är ett av flera exempel på att även vården behöver bli mer uppmärksam på leverhälsa, säger Hannes Hagström.

Men fibroscan-maskiner är dyra och saknas på många håll inom primärvården. Utplaceringen på en mottagning för ögonbottenundersökningar gjordes inom ramen för en studie. Och även när man lyckas hitta personer i detta skede – vilken behandling finns att erbjuda?

I dag finns inga läkemedel för fettleversjukdom. Det är upp till patienten att göra förändringar kring kost och motion, med målet att gå ned i vikt. Det är medelhavsdieten eller de nordiska

”Om vi på allvar vill komma åt problem som har att göra med övervikt och fetma krävs politiska åtgärder.”

Läkemedel mot fettleversjukdom jagas i minilevrar Professor Magnus Ingelman-Sundberg har kommit på ett sätt att tillverka pyttesmå levrar, kallade leversfäroider.

Hur tillverkas de?

– Vi utgår från donerade mänskliga leverceller. Sedan säger vi att vi ”sår” dem i 96 hålsplattor och efter en vecka har vi i varje brunn fått en liten leverkula som är 0,2 millimeter stor. Det är en tredimensionell modell med gallgångar och alla viktiga celltyper, funktionellt mycket lik en intakt lever. Vi använder oss av celler från olika donatorer och skapar på så sätt en genetisk spridning i våra experiment.

Hur använder ni minilevrarna?

– Vi använder dem för att studera många frågor som rör leverhälsa, som 40

Medicinsk Vetenskap №4–2023

läkemedelsorsakade leverskador, virusinfektioner och hur leverns regenerativa förmåga fungerar. Vi forskar mycket om NASH, en icke alkoholorsakad fettleversjukdom som kännetecknas av inflammation och levercellskada.

Vi skapar sjukdomen genom att tillföra fettsyror – man kan säga att vi matar leversfäroiden med dålig kost. Efter två till tre dagar har sjukdomstillståndet utvecklats och vi studerar hur sjukdomsprocessen fungerar och kan påverkas av olika läkemedelskandidater.

Vad har ni upptäckt hittills?

– Vi har sett hur olika celltyper i levern samspelar när det bildas fibros. De så kallade stellatcellerna är viktiga i processen eftersom de bildar kollagenet, bindväven som är central i ärrbildningen.

I RIKTLINJERNA FÖR cirros rekommenderas en tioprocentig viktnedgång vid fettleversjukdom. Det kan ta bort fett ur levern, bromsa fibrosutveckling och i vissa fall kan levern återhämta sig. Fysisk aktivitet rekommenderas också. Det verkar ha effekt på mängden fett i levern, även om det inte leder till viktnedgång. I riktlinjerna nämns också läkemedel mot fetma samt fetmakirurgi.

– Att så många har ohälsosamma levnadsvanor är ett större problem som ingen enskild läkare eller forskare kan få bukt med. Om vi på allvar vill komma åt problem som har att göra med övervikt och fetma krävs politiska åtgärder. Det behöver bli enklare och mer självklart att röra på sig och äta enligt de rekommendationer vi har, säger Hannes Hagström.

Vi har upptäckt att endotelcellerna, om de irriteras av fett eller oxidativ stress, aktiverar stellatcellerna och därmed starkt bidrar till fibrosutveckling.

Denna nya modell tillåter studier både av utveckling och degradation av leverfibros.

Hur använder ni den kunskapen?

– Målet är att hitta läkemedel mot NASH, vilket idag saknas. Vi försöker komma på hur man kan hindra endotelcellerna från att utsöndra de aktiverande substanserna. Genom att hämma olika geners aktivitet kan vi identifiera de receptorer och andra proteiner som är viktiga för processen. Och med denna kunskap kan vi identifiera nya läkemedelskandidater.

Fotnot: Magnus Ingelman-Sundberg är professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Foto: Johannes Frandsen

kallas elastografi och görs med en så kallad fibroscan. Då ligger patienten på rygg och via ”knackningar” på magen kan man bedöma hur stel levern är. En lever med mycket fibros är stel som en parmesanost, en frisk dallrar som en tvättsvamp.

– Det här är ett sätt att via primärvården fånga upp fettlever med fibrosutveckling hos personer som är symtomfria. Det ökar möjligheterna att bromsa en utveckling mot cirros, ger en möjlighet att få till nödvändiga livsstilsförändringar eller sätta in läkemedel för att uppnå en viktminskning, säger Hannes Hagström.

näringsrekommendationerna som gäller, där nyttiga fetter, mer grönsaker, fullkorn och fisk står i fokus. Detta i kombination med mer fysisk aktivitet.

– Det här är patienter som bör gå ned i vikt av flera skäl, de kanske redan har typ 2-diabetes eller andra sjukdomar, så de har redan fått kostråd och information om fysisk aktivitet. Men det händer att patienter blir extra motiverade när de får höra om risken för cirros, säger Hannes Hagström.

”Jag ville inte behöva byta min lever” ”För två år sedan fick jag fick problem efter en bråckoperation. Till slut fick jag göra en datortomografi över buken. Den visade att jag hade fått fettlever – och läget var tydligen ganska allvarligt.

Det var svårt för mig att ta in eftersom jag nyligen varit på hälsokontroll med jobbet och haft fina levervärden. Men läkaren förklarade att fettlever inte behöver synas i blodprov. Enligt honom var jag på väg mot en levertransplantation lagom till pensionen om jag inte lade om mina levnadsvanor.

Jag har alltid varit försiktig med alkohol, så i mitt fall var det ett stillasittande jobb, för lite motion och för mycket läsk och ostbågar som gjort mig sjuk.

Efter en helgs funderande och planerande klev jag in i nya vanor. På måndagen gick alarmet klockan 5.15 och jag gick ut för en timslång promenad, dagens första. Varje dag i ett drygt halvår gick jag 16 000 till 20 000 steg per dag.

Via ett kostprogram lade jag om maten. Vi äter många av våra gamla rätter fortfarande, men nu lagar vi till dem på ett annat sätt.

Till korv stroganoff använder jag inte längre grädde utan reder med mjöl och

mjölk för krämigheten. Ingen i familjen har märkt någon skillnad. I korthet kan man säga att jag äter mer grönsaker och har mindre grädde i maten än tidigare, men allt är gott och jag blir mätt. I början var jag nitisk och vägde och mätte allt via kostprogrammet men nu har jag fått en känsla för måtten. Det enda jag har förbjudit är coca-cola och snacks är tillåtet endast på helgen.

Jag har gått ned 20 kilo och väger nu 85 kilo. En gång per dag tar jag en timslång långpromenad, ofta på kvällen, vädret kvittar – jag går alltid ut.

Egentligen vet jag inte hur levern mår för de ska göra en ny datortomografi först om tre år. Men blodfetter och blodtryck har normaliserats så jag slipper ta läkemedel. Många tror att det inte går att göra något åt en fettlever – men det går.” Berättat för: Annika Lund

MARTIN BENGTSSON

Foto: Daniel Nilsson

Gör: Är senior key account manager, kundansvarig, på ett batteriföretag. Har lagt om sin livsstil för att behandla icke alkoholorsakad fettleversjukdom, den vanligaste leversjukdomen.

Medicinsk Vetenskap №4–2023

41

ANNONS

Är du pusselbiten vi letar efter?

På Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier när ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rätt studiedeltagare kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rädda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en

pelare i Europas pandemiberedskap.

karolinska.se/vaccelerate

VACCELERATE har erhållit bidrag från EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, anslag nr. 101037867.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Hänger tandgnissling och tinnitus ihop?

Vad finns det för samband mellan tinnitus och bruxism och hur ska det behandlas? /Kelly

Foto: Getty Images

Svar

Det enkla svaret är att vi inte vet. Detta beror sannolikt på att tinnitus är ett symtom som kan ha många olika orsaker.

Tinnitus är därför svårt att mäta objektivt vilket försvårar forskning om bakomliggande mekanismer.

Ibland är tinnitus orsakat av att man utsatts för högt ljud, men kan också uppstå efter trauma, infektioner, tumörer och ha neurologiska orsaker.

Orsaken till bruxism, det vill säga att man gnisslar och pressar tänder, går sannolikt att finna i hjärnan och är ofta relaterad till psykologiska orsaker som stress, ångest och depression. Bruxism påverkas också av viss medicinering som antidepressiva och amfetamin.

Vi vet att både tinnitus och bruxism är vanligare hos personer med käkfunktionsstörning (TMD), det vill säga olika tillstånd som drabbar käkleden och käkmusklerna, och de betraktas som samsjukliga tillstånd. Men det betyder inte att de har något direkt samband.

Det som indirekt talar för ett samband är att behandling av

TMD i vissa fall också har effekt på personens tinnitus.

Det finns dock flera teorier om orsakssamband mellan tinnitus och TMD. Både käksystemet och delar av mellanörat försörjs av samma nerver. En teori bygger på att käkleden ligger mycket nära mellanörat.

Förändringar i käkledsdiskens position skulle därför kunna öka spänningen i en muskel som fäster i trumhinnan och orsaka svängningar i trumhinnan med tinnitus som följd.

Också en ökad aktivitet i käkmusklerna till följd av bruxism har föreslagits påverka spänningen i mellanörats muskler och därmed kunna orsaka tinnitus.

Så sammantaget, hos personer med både tinnitus och TMD kan behandling med till exempel rörelseträning av käkarna och bettskena ibland också minska tinnitus.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

/ Malin Ernberg Professor i klinisk oral fysiologi

Medicinsk Vetenskap №4–2023

43

F+S Medicinfrågor

Hur kan nedsatt hörsel öka risken för demens? /Kelly

Svar

Hörselnedsättning är en väldokumenterad riskfaktor för demens, och en expertgrupp samlad av tidskriften The Lancet har identifierat den som den enskilt största potentiellt påverkbara faktorn. Många mekanismer har föreslagits för att förklara detta samband, inklusive ökad kognitiv belastning, strukturella förändringar i hjärnan och minskat deltagande i sociala och kognitivt stimulerande aktiviteter. Det kan leda till ökad ensamhet och isolering och vi människor brukar fungera bättre i grupp.

Tidigare forskning har antytt att hörselintervention, som involverar användning av hörapparater och rådgivning, kan minska risken för kognitiv nedgång och demens. Dessa tidigare studier har dock huvudsakligen varit observationsstudier, vilket innebär att de har identifierat samband men inte 44

Medicinsk Vetenskap №4–2023

nödvändigtvis bevisat orsakssamband.

För att fördjupa förståelsen utförde amerikanska forskare ACHIEVEstudien, en interventionsstudie som undersökte om hörselintervention faktiskt kan minska risken för kognitiv nedgång hos äldre vuxna med obehandlad hörselnedsättning. Resultaten var blandade, med positiva effekter för vissa grupper med hög risk för kognitiv nedgång, medan andra grupper inte påverkades i samma utsträckning.

Denna forskning är av stor betydelse eftersom den hjälper oss att förstå komplexiteten kring sambandet mellan hörselnedsättning och demens, och den ger en viktig indikation på hur hörselintervention kan vara fördelaktig för specifika riskgrupper. Studien följs noggrant för att forskare ska kunna dra ytterligare slutsatser av resultaten. / Dorota Religa Professor i klinisk geriatrik Björn Johansson Docent i neurovetenskap

Jag har hört talas om fascian och att den är viktig för hälsan. Vad är fascian? Och finns det forskning som kopplar ihop den med hur vi mår? /Cecilia

Svar

Fascia är en mycket vacker vit, stråkig vävnad när man betraktar den levande. Fascian liknar dina senor och ligament (ledband). De består alla mestadels av seg, kollagen substans, men deras placering och funktioner är olika. Senor förenar dina muskler med dina ben och överför kraft till rörelse. Ligament förenar ett ben med ett annat ben och stabiliserar ledrörelser. Fascian däremot sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben, senor, och så vidare, och bildar friktionsdämpande höljen som ger struktur och stöd i hela kroppen.

När din fascia är frisk är den avslappnad, flexibel och sträcker på sig när du rör dig. En sjuk fascia ”torkar upp” och drar ihop sig runt dina andra vävnader i kroppen, exempelvis muskler. Detta tillstånd kan leda till försämrad mikrocirkulation, smärta och begränsad rörlighet. Exempel på sådana tillstånd är plantar fasciit, myofascialt smärtsyndrom, frusen skuldra (frozen shoulder) och Dupuytrens kontraktur (vikingasjuka).

Generellt kan man säga att fascian fortfarande är en relativt outforskad vävnad.

Ny forskning från Karolinska Institutet och andra internationella universitet visar att långvariga smärtsyndrom från rörelseapparaten, sena och fascia, kan kopplas ihop med en ökad förekomst av sensoriska nerver, smärtreceptorer och vissa smärtreglerande signalsubstanser i dessa vävnader.

Fynden kan förhoppningsvis leda till nya behandlingsmetoder.

/

Paul Ackermann Professor i ortopedisk traumatologi

En sjuk fascia kan leda till smärta och begränsad rörlighet.

Foto: Getty Images, Unsplash

Hur påverkas demens av hörseln?

Vad är fascian?

F+S Immunhämmande behandling hjälper nog inte mot Alzheimer.

Kan rituximab hjälpa mot Alzheimer?

Rituximab (en monoklonal antikropp) används för exempelvis NonHodgkins lymfom och reumatoid artrit men även för MS-patienter.

Kan inte läkemedlet vara ett alternativ också för de med Alzheimers sjukdom? /Lotta

Mental träning kan vara måttligt positivt för idrottsresultat.

Svar

aldkghadlkgjhadlkgjhalkgjakgjbadg

Fungerar mental träning?

Kan psykologisk träning hjälpa idrottare att prestera bättre? /Felicia

Bild: Getty Images

Svar

Idrottare världen över har länge använt sig av psykologiska metoder, eller ”mental träning” som det ibland kallas populärvetenskapligt. Men finns det belägg för att det fungerar? En ny granskning av över hundra forskningsstudier visar att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att tre typer av metoder: mindfulness- och acceptansbaserad träning, psychological skills training (PST) och visualiseringsträning, kan ha måttliga positiva effekter på idrottares prestationer, jämfört med kontrollgrupper.

Mindfulness- och acceptansbaserad träning handlar om att bli mer närvarande i nuet och att träna på att ge plats

för och acceptera känslor och tankar.

PST använder sig av en mix av tekniker som exempelvis motiverande självprat, målsättningstekniker, visualisering och avslappning. Visualiseringsträning fokuserar på att skapa mentala bilder av idrottsprestationen för att hjälpa idrottaren att träna på eller förbereda sig för kommande tävlingssituationer.

De positiva effekterna ska dock tolkas med försiktighet. När svagare studier togs bort från analysen var resultaten inte längre statistiskt säkerställda, vilket betyder att det behövs mer forskning av bra kvalitet för att med säkerhet kunna säga att psykologisk träning kan hjälpa idrottare att prestera bättre.

/

Gustaf Reinebo Leg. psykolog och doktorand

Det är en jättebra fråga i vilken mån immunhämmande behandling skulle kunna vara till nytta vid Alzheimers sjukdom. Det har funnits en del indikationer på att det föreligger någon form av inflammatorisk reaktion som en del i utvecklingen av Alzheimer men hittills har inte behandlingsförsök som inriktat sig mot detta varit framgångsrika. Rituximab är ju dessutom väldigt specifikt riktat mot en grupp av immunceller som heter B-lymfocyter och där har mig veterligen inga avvikelser dokumenterats vid Alzheimer.

Personligen tror jag således inte att rituximab skulle vara framgångsrik vid Alzheimers sjukdom. Det är mer sannolikt att det är andra mekanismer som driver den sjukdomen och som behöver angripas specifikt.

/

Anders Svenningsson Professor i neurologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №4–2023

45

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Initialt gavs HPVvaccin endast till flickor i årskurs 5, men sedan augusti 2020 erbjuds både pojkar och flickor HPV-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet.

Vaccin till både pojkar och flickor stoppar cancer bäst HUMANT PAPILLOMVIRUS, HPV, omfattar över 200 olika virustyper. Infektion av virusen läker oftast ut av sig själv, men vissa HPV-typer kan efter många år ge upphov till olika sorters cancer, där livmoderhalscancer är den vanligaste. Sedan 2006 har vaccin mot HPV funnits.

Forskarna bakom en aktuell studie har studerat hur sammansättningen av HPV-typer förändras över tid efter vaccinering. De har undersökt detta i 33 olika städer i Finland som lottats till 46

Medicinsk Vetenskap №4–2023

att antingen vaccinera både pojkar och flickor, vaccinera bara flickor eller inte genomföra någon HPV-vaccinering alls.

Barn födda mellan 1992 och 1994 ingick i studien och de följdes upp när de fyllde 18 år (över 11 000 individer) samt 22 år (över 5 500 individer). Åtta år efter vaccineringen hade förekomsten av HPV-typerna 16 och 18 minskat kraftigt i de 22 städer där vaccin givits. I de elva städer som endast vaccinerade flickor är även förekomsten av HPV 31 förminskad medan det

i de elva städer som vaccinerade både pojkar och flickor ses en tydligt minskad förekomst av både HPV 31 och 45.

Vaccintäckningsgraden var upp till 50 procent.

– Det visar att man får en starkare flockimmunitet när man vaccinerar både pojkar och flickor. Om man enbart vaccinerar flickor tar det enligt våra beräkningar närmare 20 år att uppnå samma effekt som nås på åtta år vid relativt måttlig vaccinstäckningsgrad av könsneutral vaccinering, säger Ville Pimenoff, docent i evolutionär medicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Forskarna kan också visa att de virustyper som elimineras av vaccinet ersätts av andra HPV-typer med låg cancerogenitet, något som tidigare varit omtvistat, enligt forskarna.

– HPV-vaccinet är effektivt mot HPV-typer med hög cancerrisk och vår och annan forskning visar att det inte finns någon anledning att oroas över den observerade ökningen av HPVtyper med låg cancerrisk eftersom de nästan aldrig orsakar cancer, säger Ville Pimenoff.

Dessutom används nu ett vaccin som slår mot nio olika virustyper, inklusive några av de som ökade i omfattning i den aktuella studien.

Förändringarna i virustypernas sammansättning får även konsekvenser för den livmoderhalsscreening som pågår parallellt med vaccineringen. Där letar man nu efter högrisk-HPV, som 16 och 18.

– Men i takt med att allt fler vaccinerade kvinnor nu når screening-ålder måste vi börja testa dem på en annan frekvens eller sluta testa dem, säger Ville Pimenoff.

Ecological diversity profiles of non-vaccine targeted HPVs after gender-based community vaccination efforts Pimenoff VP, Gray P, Louvanto K, Eriksson T, Lagheden C, Söderlund-Strand A, Dillner J, Lehtinen M Cell, Host and Microbe november 2023

Foto: Getty Images, Vilma Pimenoff

Topplistan

De svårast sjuka drabbades värst av långtidscovid

Bild: Getty Images, Gunilla Sonnebring, Privat

I EN AKTUELL studie har forskare undersökt förekomsten av långtidsbesvär hos personer med olika svårighetsgrad av covid-19 jämfört med personer utan bekräftad covid-19.

Drygt 22 000 av studiedeltagarna fick en covid-19-diagnos under 2020-2022 och knappt en tiondel av dessa blev sängliggande i minst sju dagar. Förekomsten av långvariga symtom som andfåddhet, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk och låg energi/trötthet var 37 procent högre hos de som fått en covid-19-diagnos jämfört med de som inte fått det. De som varit sängliggande i minst sju dagar hade mer än dubbelt så hög förekomst av långtidsbesvär jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19.

De hade också de mest ihållande symtomen upp till två år efter sin diagnos.

Majoriteten av studiedeltagarna var helt eller delvis vaccinerade.

I studien har forskarna slagit ihop fyra kohorter från COVIDMENT, ett storskaligt samarbetsprojekt mellan Sverige, Danmark, Norge, Island, Estland och Skottland.

Fler projekt pågår inom detta samarbete, bland annat studier om hur covid-19 påverkat kognitiva funktioner och psykisk hälsa samt hur social isolering drabbat de äldre, säger Qing Shen, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin och MEB, Karolinska Institutet.

COVID-19 illness severity and 2-year prevalence of physical symptoms: an observational study in Iceland, Sweden, Norway and Denmark Shen Q et al The Lancet Regional Health – Europe oktober 2023

En ny studie om långtidscovid bygger på självrapporterade symtom från knappt 65 000 vuxna deltagare i Norden.

Inflammation i matstrupens slemhinna är en riskfaktor för att drabbas av can cer, visar en ny studie.

Ingen ökad cancerrisk hos majoriteten med refluxsjukdom REFLUXSJUKDOM yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer.

En aktuell studie baseras på nationella hälsodataregister i Sverige, Danmark och Finland från drygt 285 000 individer med refluxsjukdom där gastroskopi inte påvisat esofagit (inflammation i matstrupens slemhinna). Patienterna följdes i upp till 31 år och forskarna registrerade alla fall av matstrupscancer. Cancerrisken jämfördes sedan med risken hos kontrollindivider. Ingen ökad risk för matstrupscancer observerades hos patienter med refluxsjukdom och normal slemhinna. Som jämförelse analyserades även cancerrisken hos drygt 200 000 individer med refluxsjukdom med esofagit. Dessa hade en påtagligt ökad risk att utveckla matstrupscancer.

– Vi planerar nu att gå vidare och undersöka vilka andra faktorer än esofagit som kan kopplas till cancerutveckling hos personer med refluxsjukdom, säger studiens sisteförfattare Jesper Lagergren, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Non-erosive gastro-oesophageal reflux disease and incidence of oesophageal adenocarcinoma: population-based cohort study in three Nordic countries Holmberg D, Santoni G, von Euler-Chelpin MC, Färkkilä M, Kauppila JH, Maret-Ouda J, Ness-Jensen E, Lagergren J The BMJ september 2023

L I S TA

Fler nya topppublikationer Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke Clinical biomarker-based biological ageing and future risk of neurological disorders in the UK Biobank Mak J, McMurran C, Hägg S Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry november 2023 Högre risk för bröstcancer vid falskt positivt mammografisvar Breast cancer incidence after a false-positive mammography result: a population-based study with over 20 years of follow-up Mao X, He W, Humphreys K, Eriksson M, Holowko N, Yang H, Tapia J, Hall P, Czene K JAMA Oncology november 2023 Allergistudie på ”vilda” möss utmanar hygienhypotesen Laboratory mice with a wild microbiota generate strong allergic immune responses Vid Karolinska Institutet: Ma J, Urgard E, Classon CH, Mathä L, Stark JM, Cheng L, Alvarez J, Baleviciute A, Martinez Hoyer S, Li M, Adner M, Martinez Gonzalez I, Du J, Nylén S, Coquet JM Science Immunology september 2023 Risk för hjärnblödning tycks överföras via blodtransfusion Intracerebral hemorrhage among blood donors and their transfusion recipients Zhao J, Rostgaard K, Lauwers E, Dahlén T, Rye Ostrowski S, Erikstrup C, Pedersen OB, De Strooper B, Lemmens R, Hjalgrim H, Edgren G JAMA september 2023 Antioxidanter ökar blodflödet i cancertumörer Antioxidants stimulate BACH1-dependent tumor angiogenesis Wang T, Dong Y, Huang Z, Zhang G, Zhao Y, Yao H, Hu J, Tüksammel E, Cai H, Liang N, Xu X, Yang X, Schmidt S, Qiao X, Schlisio S, Strömblad S, Qian H, Jiang C, Treuter E, Bergö MO Journal of Clinical Investigation augusti 2023 Medicinsk Vetenskap №4–2023

47

Aktuellt på KI info@hagstromerbiblioteketsvanner.se eller telefon 070 555 27 36. Medlemmar inträde 130 kr, icke medlemmar 180 kr.

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

12 DEC

ARC-seminarium: Formal and informal caregiving: A North American Perspec-

tive Föreläsare Josephine Jacobs, Health Economics Resource Center (HERC), Veterans Administration, USA. När: 12 december kl 11.

Var: Large conference room, floor 10, Widerström building, Tomtebodavägen 18a eller via zoom.

Mer information Se ki.se/ kalender eller kontakta ingrid.ekstrom@ki.se Symposium: Kliniska prövningar av covid-19 behandling DEC under brinnande pandemi i Sverige: Hur gick det och hur kan vi förbereda oss för att göra det ännu bättre nästa gång?

Symposiet anordnas i samarbete mellan Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet, Lunds universitet, Örebro universitet och Göteborgs universitet. Keynote speaker är professor Jens D. Lundgren, CHIP, Köpenhamn.

När: 14 december kl 9:30 - 12:00.

Var: Campus Solna Petrénsalen, Karolinska Institutet, Campus Solna, Stockholm.

För mer information och anmälan, se ki.se/kalender

14

Föreläsning om vad dans kan betyda för cancerberörda DEC Dance in cancer care: Emily Jenkins, a Churchill Fellow and DirectorFounder of Move Dance Feel, an award winning company for women living with and beyond cancer.

När: 4 december kl 14:00–16:00.

Var: Kraftens hus Stockholm, Hantverkargatan 2D, inside Serafens sjukhus. At the main entrance take the corridor to the left.

Mer information: Se webbsidan stockholm.kraftenshus.se/event eller gunnar.k.bjursell@ki.se

4

KIND webbinarium: Understanding autistic People’s DEC Experiences Across the Lifespan

5

48

Medicinsk Vetenskap №4–2023

Föreläsare Mary Elizabeth Stewart, professor, HeriotWatt University Edinburgh, UK. När: 5 december kl 16–17.

Var: Zoom. Se ki.se/kalender för länk.

Ingen registrering krävs. För mer information kontakta kristiina.tammimies@ki.se

Föreläsningarna sänds även på nobelprize.org.

Nobelföreläsningar i fysiologi eller medicin 2023 DEC Välkommen till årets Nobelföreläsningar med Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2023: Professor Katalin Karikó och Professor Drew Weissman. Föreläsningen hålls i Aula Medica och kommer att livesändas på nobelprize.org. Föreläsningarna att hålls på engelska.

När: 7 december 2023 kl 14:00.

Föreläsningssalen är öppen från kl 13:00. Platser måste intas senast 13:30.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna, Karolinska Institutet.

Föreläsning Hagströmer Postdoctoral Fellow DEC 2023 Based on untapped archival materials, this lecture will explore Swedish physician Abraham Bäck’s (1713-1795) controversial and little known racial biology research. Listen to Dr Vincent Roy-Di Piazza, the Hagströmer Postdoctoral Fellow 2023 at Karolinska Institutet, division of history and cultural heritage.

När: 7 december kl 18.00.

Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus.

Anmälan: Emotses före tisdag den 5 december via mejl:

7

7

ARC-seminarium: Dysphagia and Cognition in older DEC age Lyssna på forskaren och logopeden Kerstin Johansson, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

När: 19 december kl 11.

Var: Large conference room, floor 10, Widerström building, Tomtebodavägen 18a eller via zoom.

Mer information: Se ki.se/ kalender eller kontakta ingrid.ekstrom@ki.se

19

Foto: Camilla Greenwell

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Läkande rörelse Kan dans kan vara en innovativ del av cancervården? Det diskuteras på en föreläsning anordnad av bland andra den kulturella hjärnan vid Karolinska Institutet.

Boktips FLER BOKTIPS

Att dricka mindre Sven Andréasson (Hjalmarson & Högberg) De flesta personer som har alkoholproblem söker inte vård och när de söker vård har riskbruket ofta pågått länge. Det är synd, tycker Sven Andreasson, professor vid Karolinska Institutet och alkoholläkare, som nu skrivit en bok om hur alkoholproblem kan förebyggas och behandlas. Där sammanfattar han kunskapsläget och ger sin syn på hur den nationella alkoholpolitiken kan bidra till att begränsa skadorna.

Psykologerna Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni har skrivit en bok om föräldraskapets utmaningar.

Foto: Eva Lindblad

Därför hamnar du lätt i tjatfällan

Vad alla föräldrar borde göra och varför det är så svårt Maria Lalouni och Kajsa Lönn Rhodin (Natur & Kultur)

BRUKAR DU TJATA och skälla på dina barn? Eller i all välmening påpeka misstag? Det riskerar snarare leda till fler konflikter. Fokusera på det som fungerar bra i stället, tipsar författarna till uppföljaren till tidigare utgivna boken Vad alla föräldrar borde få veta. Den nya boken fokuserar på vad man bör göra – och varför det är så svårt.

– De flesta vet nog om att tjat inte är den bästa metoden men ändå hamnar man lätt där. Kunskap leder inte automatiskt till handling. Det känner vi till alltför väl – både som barnpsykologer och tvåbarnsmammor, säger Maria Lalouni, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som skrivit boken tillsammans med psykologkollegan Kajsa Lönn Rhodin.

Bokens första kapitel ägnas åt att reda ut hur vi med bättre kunskap om vår hjärna kan undvika de vanligaste fällorna. I boken finns också en rad övningar som kan individanpassas - föräldraskap kan se väldigt olika ut.

– Vissa föräldrar får slita mycket hårdare än andra, utan att det på något vis reflekterar en sämre föräldraförmåga. En tröst kan kanske vara att vi alla stundvis brottas mot vår urtidshjärna. Och att en av de viktigaste lärdomarna vi kan ge våra barn är att ingen är fullkomlig – och att det är okej, säger Maria Lalouni. Cecilia

Odlind

Beroende i praktiken Carina Bång, Lotta Borg Skoglund, Lotta Bratt Becker och Ingrid Kristoffersson-Rosin (Natur & Kultur) Minst 430 000 personer i Sverige lider idag av beroende av antingen alkohol, narkotika eller både och. En ny bok ger kunskap och praktisk vägledning kring bland annat hur beroende uppstår, evidensbaserade insatser för stöd och behandling samt hur man kan hantera upprepade återfall. Boken riktar sig framför allt till personer som i sitt nuvarande eller blivande yrke möter personer med beroendesjukdom och deras anhöriga.

Implementeringsboken Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz (Natur & Kultur) Bara för att ett beslut är fattat och alla har informerats så är knappast implementeringen klar. Det vet Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz, båda professorer vid Karolinska Institutet, som skrivit en hel bok om hur man inför nya rutiner på bästa sätt. En av de första frågorna som bör besvaras är: Behövs ens den nya rutinen?

Medicinsk Vetenskap №4–2023

49

Ögonblicket Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Linnea Bengtsson

”Vårt genombrott kom strax efter år 2015 då jag flyttade min forskargrupp till Karolinska Institutet. Efter flytten till Sverige tog vi vårt sökande från möss till mänskliga celler. Då hittade vi en stamcell som kan återskapa hjärtvävnad som skadats vid en hjärtinfarkt. Samtidigt tog vi fram metoder för att kunna skapa och rena fram miljarder av dessa celler. I dag kallar vi dessa stamceller för humana ventrikulära progenitorceller, HVP. När vi sedan lät HVP-cellerna utvecklas till hjärtmuskelceller i olika miljöer så gjorde vi en oväntad upptäckt. Två postdoktorer i min grupp, Kylie Foo och Miia Lehtinen, lät dem bland annat växa på ytan av en njure. Och när de vuxit i tillräckligt stor mängd så började njuren att slå som ett hjärta. Det var knappt att jag trodde mina ögon.

Efter det har vi visat att cellerna skapar hjärtmuskelvävnad hos både möss och apor när de placeras på skadade partier av hjärtat. Dessutom har de förmågan att själva söka upp en skada och väl där ersätta eventuell ärrvävnad.

Vi startade arbetet med att skapa en atlas över alla stamceller som bildar ett hjärta kring år 2000. Människans hjärta består av många typer av celler och svårigheten har varit att hitta rätt stamcell som enbart bildar just ventrikulära muskelceller som skadas vid en hjärtinfarkt. Andra former av hjärtceller ger inte någon muskelsammandragning och dessutom riskerar de att störa hjärtslagen då de har andra elektriska egenskaper. Nu vidareutvecklas vår upptäckt av Astra Zeneca i samarbete med ett nytt företag som kommer att starta kliniska prövningar på människor nästa år.

Vi har fortfarande en lång väg kvar men vi hoppas att vårt genombrott kommer att kunna hjälpa patienter med avancerad hjärtsvikt som idag väntar på en hjärttransplantation.”

50

Medicinsk Vetenskap №4–2023

”Njuren började slå som ett hjärta” Efter över två decenniers sökande fann Kenneth Chien en stamcell som har potential att återskapa hjärtmuskler som skadats vid en hjärtinfarkt.

Namn: Kenneth Chien Titel: Professor emeritus vid institutionen för celloch molekylärbiologi på Karolinska Institutet Aktuell med: Chien var en av grundarna av Moderna Therapeutics år 2010. Nu lämnar han akademin och sin professur vid KI för att helt ägna sig åt företagande i bioteknikindustrin.

ANNONS

Välkommen till KI Alumni KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni • bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

Foton: Erik Flyg och Liza Simonsson

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Gå med idag! ki.se/alumni

P OST TIDNING B Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer • Toppmodern teknik • Flertal konferensrum för 8 till 30 personer • Stora utställningsytor • Fina foajéer för mingel • Restauranger och café i huset