Medicinsk Vetenskap nr 4 2016

Page 46

Perspektiv Antibiotikaresistens

Fakta: Många länder saknar övervakning Bara 129 av 194 medlemsländer i WHO har nationell statistik kring resistens. Bara 22 av dem kontrollerar aktivt och regelbundet resistensutvecklingen hos bakterier mot de nio olika antibiotika som anses vara de viktigaste. Källa: WHO:s rapport Antimicrobial Resistance/Global Report on Surveillance, 2014.

kunna främja tillgång till antibiotika även för låginkomstländer, menar Göran Tomson. Därtill behöver nya behandlingsprinciper utvecklas, enligt Cecilia Stålsby Lundborg. - Det behöver inte enbart handla om antibiotika utan kan vara andra läkemedel eller rutiner för behandling. Ett område som också påverkar utvecklingen, men som det inte talas lika mycket om i hälsosammanhang, är antibiotikaanvändningen i djurproduktion. Här saknas övervakning och mätningar i många länder. Enligt organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, låg den totala världskonsumtionen av antibiotika till djur- och fiskuppfödning på cirka 63 000 ton under 2010, en siffra som väntas öka. Stora använ-

”All antibiotika, både den som tas av människor och djur, hamnar förr eller senare i naturen. Detta kräver mer uppmärksamhet och mycket forskning.” 46

Medicinsk Vetenskap №4–2016

dare av antibiotika till djur är Kina, Indien, Brasilien, USA och Tyskland. Kina har på senare år påbörjat ett forskningsarbete för att kontrollera antibiotika i djurproduktionen. Förra året kom en oroande rapport från Kina om att en nyfunnen resistensgen kallad mcr-1 kan spridas mellan bakterier och göra dem motståndskraftiga mot kolistin, ett antibiotikum som används som ett absolut sista alternativ när andra medel inte fungerar. Genen hittades i bakterier från kycklingar, grisar och människor. - Forskare har pekat på en omfattande användning av kolistin som tillväxtfrämjare i djurproduktion och menar att den resistens som hittas i bakterier från människor har sitt ursprung hos djuren. Kinas jordbruksdepartement har sedan dess fattat beslut om förbud av kolistin i tillväxtbefrämjande syfte till djur, säger Christina Greko, veterinär och antibiotikaexpert vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Hon nämner också glädjande steg som tas i vissa länder, till exempel USA. - Fram till 2014 såldes 98 procent av all antibiotika till djur utan krav på veterinärrecept, men där jobbar nu myndigheter på att detta ska åtgärdas. Beslut har tagits stegvis och från 2017 ska veterinärer alltid vara involverade

när antibiotika används till djur. Data från Europeiska läkemedelsmyndigheten visar att antibiotikabruket inom djurproduktionen skiljer sig kraftigt mellan länder i Europa, där Finland, Island, Norge och Sverige ligger lägst medan till exempel Italien och Spanien ligger bland de länder som har högst användning. Även resistenssiffrorna varierar. - Det beror inte bara på antibiotika i djurfodret utan också vilket smittskydd man har. Mycket köp och sälj av djur mellan gårdar ökar också spridningen av sjukdomar, säger Christina Greko. All antibiotika, både den som tas av människor och djur hamnar förr eller senare i naturen. - Oavsett om vattnet går genom reningsverk eller inte så kommer antibiotikarester och antibiotikaresistenta bakterier ut i miljön. Vi har nyligen gjort en sammanställning för WHO:s sydöstasiatiska region som visar på hög förekomst av både antibiotikarester och resistenta bakterier i miljön i bland annat Indien och Thailand, men det finns inget som tyder på att inte samma problem förekommer i alla länder. Detta är en utmaning som kräver mer uppmärksamhet och mycket forskning, säger Cecilia Stålsby Lundborg. *IMPACT är en förkortning av SinoSwedish integrated multisectoral partnership for antibiotic resistance containment.

Foto:Anna Duse

Antal resistenta bakterier som övervakas: >5 2–5 1 Samlade nationella data saknas Data saknas


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Medicinsk Vetenskap nr 4 2016 by Karolinska Institutet - Issuu