Medicinsk Vetenskap nr 4 2010

Page 1

Posttidning B

”Bra priser & låg driftkostnad”

”35% lägre energiförbrukning”

MedicinskVetenskap Nr 4 2010

LabRum Klimat www.LabRumKlimat.com

SPARA PENGAR MED

0 vid Karolinska Institutet Nr 4 201

NY GENERATION LÅGTEMPERATURFRYSAR SOM ÄR SNÄLL MOT BÅDE VÅR MILJÖ OCH PLÅNBOK.

Pris 50 kronor

TE MA

• FROST-SEAL ISOLERADE, HELTÄTA INNERLUCKOR. Minimerar isbildning, energiförbrukning.

Hälsoekonomi  |  Hunger  |  Ofrivillig barnlöshet om vad ett liv får kosta

• ECO MODE OPERATION. Nytt styrsystem och effektivare kompressorer minimerar energiförbrukning och driftkostnad.

så funkar matsuget

när livet behöver hjälp på traven

MDF-U500VX DUAL COOLING SYSTEM två kylkompressorer för maximal säkerhet. Vid ett ev. kompressorhaveri kan frysskåpet med hjälp av den andra kylkompressorn upprätthålla ca -70°C. HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING (Vacuum Insulation Panels) Ger stor innervolym i kombination med små yttermått. V.I.P har betydligt effektivare isoleringsförmåga än traditionella frysar och minskar både effektförbrukning samt driftkostnader.

VÄRLDENS SÄKRASTE -86°C FRYS MED RESERVKOMPRESSOR MDF-U500VX V.I.P -86°C 519 liter / 352 kryoaskar

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE !

MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN.

INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

Ett laboratorium där en flytande kvävetank har exploderat.

INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE Priser angivna i SEK exkl moms.

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

Framtiden som i filmens värld?


Fler

fettceller hos feta

Sidan 36

Ledare Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga sexualbrottsdömda Harriet Wallberg-Henriksson, rektor

Östrogen kan skydda mot hörseltrauma Sidan 45 Celltransplantation ny metod mot diabetes Sidan 46 God vård och ny teknik ger friskare diabetespatienter

Forskning stärker i kristider

Sidan 42

Sidan 48

Aktuellt/Noterat. Sidan 3–5 • Publicerat. Sidan 38 • Boktips. Sidan 50 Omslaget: Skogssork fotograferad av Jörgen Wiklund, Naturfotograferna

Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet

mna möten med blodsugande kryp

Hösten 2008, strax efter att den ekonomiska krisen drabbat landet, lade Sveriges regering fram en forskningsproposition e har jag inte vanligare, nämligenpåsorkfeber. Mediernas som innebar den största satsningen svensk forskning genom tiderna. Det var ett klokt om och modigt beslut som kommer att få a mig av gamla rapporter de fästingburna sjukdomarpositiva konsekvenser både för forskningen vid våra universitet tt område där jag nas spridningsområden och bristen på och högskolor och för samhället i stort. Just när ekonomin går ka på beprövad TBE-vaccin har nästan blivit ett lika säkert på sparlåga och arbetslösheten är hög är det viktigare än nåenskaplig evivårtecken som vitsippor. Förra året slog gonsin att långsiktigt stärka kunskapsintensiv verksamhet. Inte är detfall angeläget att se tillhos att Sverige förblirocken för solbad,minst träd-i kristider antalet av sorkfeber människa stark forskningsnation som kan hävda sig i den internationella i skog och mark så rekord i vårt land. Vid Karolinska Instikonkurrensen och spela en viktig roll i det globala vetenskapsovälkomna möten tutet bedriver vi framgångsrik forskning samhället. sugande krypen. I ombeklagligt både TBE och sorkfeber, Därför är det att England, som framnågot tills nusom varitär Europas ledande forskningsnation, väljertanke en heltpå annan väg. I ött fästingplågan viktigt inte minst med att vissa David Camerons Storbritannien genomförs för närvarande de ck smör och lite forskningsrön tyder på att ett allt varmare största offentliga besparingar som gjorts i modern tid. Fram till taget och är klimat kan bidra till ökad spridning av vintern 2014–15 ska 83 miljarder pund sparas (cirka 875 miljarder ut, det vet jag be- All statlig zoonoser. kronor). verksamhet, inklusive universitet, ska i snitt spara 25 procentEtt under de kommande fyra åren. Jag är övertyannat tema i det här numret är gad om att detta kommer att få långsiktiga, negativa konsekvendicinsk Vetenprostatacancer, den cancerform som är ser för det engelska universitetsväsendet. Det tar mycket lång ngburna sjukdovanligast bland män i Sverige och som tid att bygga upp slagkraftiga miljöer, men går desto snabbare ia och en annan skördar liv.en De senaste åren att rasera det också som byggts upp.flest Att föra sådan politik, därhar stora delar avdebatten den statligakring verksamheten bort, trots att m som smittar så kalladosthyvlas PSA-screening just den akademiska verksamheten är en grundbulti mycket i långsiktig om blivit allt och risken för överbehandling välfärd, verkar varken genomtänkt eller ansvarsfullt. Jag hoppas därför att den svenska regeringen inte sneglar på den brittiska utan står fast vid sin långsiktiga satsning på forskning när det är dags för nästa forskningsproposition 2012. Det

2   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

måste få ta tid att etapräglat forskningen kring prostatacancer. blera en forskningsmiljö. Screening och kunskap om en eventuell Den regering sjukdomsutveckling ställer både läkare och som förstår patienter inför svåra val. En operation av att den rådande prostata kan leda till livslånga biverkningkonjunkturen inte ska ett sådant arpåverka och sänkt livskvalitet hos den drabbade arbete, har förstått på vilket konkurrenskraftig mannen. Samtidigt vetsätt vi idag att opera- forskning bidrar till långsiktig välfärd i landet.

tion av prostatacancer kan rädda liv. också inte om enbart nya spännande studier inDet Läs är förstås de statliga anslagens storlek som avgör ett universitet. Det måste också finnas goda omframgången mitt egetför forskningsområde, diabetes. förutsättningar styra verksamheten och har anpassa den efter de Forskare vidatt Karolinska Institutet särskilda behov som kan finnas vid varje enskilt lärosäte. Från bland annat visat att transplantation av inårsskiftet träder den nya autonomilagstiftningen i kraft. Detta sulinproducerande celler frånvårbukspottkommer på många sätt att påverka självständighet i positiv riktning. fårögat störrehos frihet att utforma körtelnVitill möss kan gevår eninterna organisation. Det blir också möjligt att handplocka toppforskare från mängd olika möjligheter när det gäller andra länder, något som bör kunna stärka vår forskning och ökad kunskap och kanske till och med därmed ökar vår attraktionskraft. Och kanske kommer vi att framtida bot. för toppforskare från England framöver? vara extra attraktiva

Medicinsk Vetenskap 2/08

Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet

lasse skog

r har ordet et Wallberg-Henriksson


Innehåll Medicinsk Vetenskap nr 4/2010 anna ödlund

38–41

Robotar som levererar läkemedel inne i kroppen, framodlade reservorgan och konstgjorda kroppsdelar. I Hollywoods science fiction-värld finns gott om medicinska visioner. I vår 200-årsjubileumsserie låter vi Karolinska Institutets forskare spå framtidens forskningsgenombrott med avstamp i filmens universum.

AKTUELLT

TEMA: Ofrivillig barnlöshet

Sms kan rädda liv Frivilliga får hjärtlarm i mobilen. 10 Tio frågor om rökavvänjning Stopp lönar sig både före och efter operation. 22 Nyfiken på ... Hunger – så styr den vårt ätbeteende. 26 Forskarporträttet Möt Luca Lovine som visualiserar proteiner. 32 Forskningens vardag Luftmiljön studeras direkt på köksgolvet. 38 Karolinska Institutet 200 år Hollywood visar vägen för framtidens medicin. 45 Avhandlingen Trötthet vanligt vid postpoliosyndrom. 46 Fördjupning: Hälsoekonomi Vad vi vill betala för ett liv.

12 Nedfryst äggstockvävnad ger nytt hopp. 14 Forskarna hoppas hjälpa allt fler. 20 Genetiska orsaker till infertilitet. 21 Krönika: Anna Hjelmstedt om upplevelsen

8

8

att inte kunna få barn.

ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP

4 Aktuellt: Nyheter från KI. 6 Utblick: Medicinska nyheter. 31 Fråga forskaren: Om medicin. 36 Kort om KIs forskning: Notiser. 42 Topplistan: De bästa publikationerna. 49 Bilden: Aneurysm i bukaorta synliggjort. 50 Boktips: Böcker av KIs forskare.

24

omslag: anna ödlund

Lotten Hulldin som fått äggstocksvävnad återinsatt efter cancerbehandling. Läs mer på sidan 12.

ylva sundgren

Om det inte fungerar blir det bara vi två.

32

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   3


Aktuellt från KI

cassidy duhon

ola danielsson

Redaktören har ordet Hälsa för pengarna Hur mycket får ett liv kosta? Den frågan ställdes till allmänheten i radioprogrammet Tendens för en tid sedan. Få kunde svara, många värjde sig mot frågan. Det är lätt att förstå. Men faktum är att sjukvård kostar mycket pengar och svåra prioriteringar måste därför göras. Läs vår fördjupning om hur Karolinska Institutets forskare arbetar med att få fram bra underlag för hälsoekonomiska bedömningar. Målet är att samhället i slutänden ska få ut så mycket hälsa som möjligt från pengarna. En viktig del av hälsan är förmågan att kunna få barn. Så många som 10-15 procent av alla par har svårigheter att bli med barn på naturlig väg. Sedan slutet av 1990-talet klassas barnlöshet som en kronisk sjukdom och barnlösa har rätt till behandling inom offentlig sjukvård. Ännu fler hade varit barnlösa om det inte vore för årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Robert G Edwards. Han har enträget arbetat för att få metoden med provrörsbefruktning att fungera, men också accepteras i samhället. Vid Karolinska Institutet arbetar forskare för att hjälpa ännu fler från infertilitet. Läs till exempel i vårt tema om Lotten Hulldin som fått nedfryst äggstockvävnad återinsatt efter sin cancerbehandling tidigare i livet och nu försöker bli gravid. Så här i julbordstider kan man också fundera över vad som får oss att äta så mycket. Vissa forskare menar att hungern inte längre styr ätandet i vår del av världen, där ett ständigt matöverflöd råder. Istället äter vi snarare för att det finns mat och för att det är gott. Något att tänka på när man mumsar i sig en extra portion julskinka? Cecilia Odlind

Redaktör

Paul Greengard har fått Karolinska Institutets guldmedalj för sin forskning kring neurologiska och psykiska sjukdomar, och för sitt samarbete med Karolinska Institutet i över 40 år. Medaljen var den sjätte i ordningen som delas ut under 200-årsjubileumsåret 2010.

Belönad med medalj Professor Paul Greengard, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin år 2000, har fått Karolinska Institutets guldmedalj. Varje år delar han också själv ut pris till framstående kvinnliga forskare inom biomedicin. – Jag fick aldrig lära känna min mor som dog när jag föddes. Med priset ville jag hjälpa till att komma till rätta med diskrimineringen av kvinnliga forskare som varken har samma karriärmässiga utveckling som männen eller lika höga löner, säger Paul Greengard. Han använde pengarna från sin del av Nobelpriset och prissumman från Metropolitan Life Foundation’s Award for Medical Research som han fick året innan, till instiftandet av The Pearl Meister Greengard Prize, till minne av sin mor Pearl. Det är ett internationellt pris och delas ut varje år till framstående kvinnliga forskare inom biomedicin. Vid en jubileumshögtid för Karolinska Institutet i Washington DC tog Paul Greengard nu själv emot en medalj. – Det är en ära att få denna hedersbetygelse och jag vill gratulera Karolinska Institutet till 200-årsdagen, sa Paul Greengard. Han berättade sedan om när han för tio år sedan blev uppringd av ”någon idiot klockan fem på morgonen”. I själva verket var det Nobelkommittén som ville meddela att han fått Nobelpriset. Den gången belönades han tillsammans med Arvid Carlsson och Eric Kandel för sina upptäckter kring signalöverföring i nervsystemet. Under de senaste åren har han ägnat sin forskning vid Rockefelleruniversitetet i New York åt att försöka lösa Alzheimers gåta genom att studera nervkommunikation på molekylär nivå. Madeleine Svärd

4   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10


35

miljoner människor i världen lider av demens, enligt en färsk rapport från bland andra forskare vid Karolinska Institutet (läs mer på sidorna 46-48). Antalet demenssjuka beräknas fördubblas till år 2030.

Samarbete inom smärtforskning

Det 1000e proteinet i SGCs proteindatabank kallas JmjD2C och anses spela en viktig roll för såväl stamcellers förnyelse som cancerutveckling.

Tusen viktiga proteiner kartlagda

Forskningsorganisationen Structural Genomics Consortium (SGC) har efter sex års arbete kartlagt den tredimensionella strukturen för sitt 1000e biomedicinskt intressanta protein. SGC är en internationell icke vinstdrivande organisation som arbetar med att fastställa den tredimensionella strukturen hos den del av människokroppens proteiner som anses ha högst relevans för aktuell biomedicinsk forskning. Varje undersökt struktur läggs in i en fritt tillgänglig proteindatabank. Bakom svenska delen av SGC står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, VINNOVA och Karolinska Institutet.

AstraZeneca och Karolinska Institutet inleder ett samarbete inom forskning kring kronisk smärta och Alzheimers sjukdom. Kronisk smärta, framför allt orsakad av artros eller ledsvikt, hör till de vanligaste och mest svårbehandlade smärttillstånden. Behovet av nya behandlingsformer är mycket stort. Det nya avtalet innebär att ny smärtforskning påbörjas. Dessutom startar samarbete med att utveckla forskningsmetoder kring Alzheimers sjukdom med hjälp av en ny bildutrustning för positronemissiontomografi.

’’

Det uttjatade ordet ”utanförskap” har här en mycket reell psykologisk innebörd.

Peter Allebeck, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, om deras studie i Archives of General Psychiatry som visar att segregation i städerna och hur människor i ens omgivning har det kan bidra till sjukdomar som schizofreni. Till SR/Vetenskapsradion.

Upptäckte nytt användningsområde för elektroner

Autoradiografi är en teknik för att med hjälp av radioaktiva ämnen och röntgenfilm visualisera molekyler och molekylfragment inuti en kropp. Tekniken upptäcktes av misstag redan 1867 men började användas mer frekvent efter andra världskriget i takt med röntgenfilmens utveckling. För 50 år sedan använde Rune Söremark, i dag professor emeritus på odontologiska institutionen, Karolinska Institutet, denna teknik då han med hjälp av radioaktiva bromisotoper kunde mäta saltsyreproduktionen i magsäckens

slemhinnor hos råttor. Hans utvecklandet av nya metoavhandling från 1960, som der inom autoradiografin, från början skulle handla om som han menar, började distributionen av olika ämnen användas mer flitigt efter i kroppen, visade istället en avhandlingen. ny upptäckt. – Bland annat blev jag – Jag fann i min forskning kontaktad av forskare i att så kallade Auger-elekUSA som använde tektroner, som de radioaktiva niken för att undersöka bromisotoperna bildar, lämpar Rune Söremarks forskning rökningens påverkan, säger har bidragit till nya metoder sig perfekt till att användas Rune Söremark. inom autoradiografi. vid autoradiografi. De har en I dag används autorajämn och specifik energi och är därför diografi flitigt inom forskarvärlden och är mer lättarbetade till skillnad från betadå oftast digitaliserad. Till exempel kan strålning som tidigare hade används, metoden nyttjas för att analysera längden säger Rune Söremark. på separerade DNA-fragment. Gustaf Andersson Rune Söremarks upptäckt har lett till privat

KIs forskning för 50 år sedan

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   5


Utblick

istock photo

Nästan hälften av vår vakna tid tänker vi på något annat än det vi sysslar med, enligt en ny studie.

Vi dagdrömmer halva vår tid Människor är obotliga dagdrömmare. Det visar en studie där forskarna har använt en applikation till iphone för att nå tusentals människor i olika länder vid slumpmässiga tider med frågor om hur de mår och vad de tänker på. I 47 procent av fallen svarade personerna ja på frågan: tänker du på något annat än på det du för tillfället gör? Den enda aktiviteten som inte rutinmässigt kombinerades med dagdrömmeri var sex. Studiedeltagarna visade sig också må lite sämre när de dagdrömde än när de inte gjorde det. Enligt forskarna var dagdrömmandet orsaken till den olyckliga sinnesstämningen, inte tvärtom. Science november 2010

Åsa Nilsonne kommenterar: ”En fråga om balans”

Är vi verkligen så här ofokuserade? – Ja, det är intressanta men inte så förvånande resultat. Jag har i bland bett studenter skriva ner allt de kommer att tänka på

ulf sirborn

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet och har introducerat mindfulness för en bredare publik i Sverige.

under en föreläsning och utfallet blir ungefär detsamma. För många går det inte många minuter innan de börjar fundera på att åka och köpa skruvar på IKEA eller liknande. Går det bra att tänka på flera saker samtidigt eller borde vi öva oss på att fokusera på det vi gör? – Dagdrömmarna kan vara en tillgång och ett hinder, det gäl-

ler att hitta en balans. Man blir snabbt utmattad av att fokusera på en sak, och dagdrömmarna kan då fungera som välbehövliga mikropauser. Ska vi skära ner på dagdrömmandet för att bli lyckligare? – För vissa patientgrupper är det oerhört välgörande att lära sig vara mer i nuet, vilket mindfulness kan hjälpa dem med.

Samtidigt är dagdrömmandet något mänskligt som vi inte klarar oss utan. Att kunna föreställa sig saker som inte finns är till exempel en förutsättning för kreativitet. lite överraskande var det att de positiva dagdrömmarna inte gjorde deltagarna särskilt mycket gladare, och tur är kanske det, annars hade vi kanske dagdrömt bort ännu mer av vår tid.

Ola Danielsson

Ny mekanism för antibiotikaresistens spridd i Indien En relativt ny typ av antibiotikaresistens, NDM-1, verkar ha fått en omfattande spridning i Indien och Pakistan, visar en ny kartläggning. Även i Storbritannien har cirka 50 fall identifierats som alla har smittats vid sjukhusvistelse i Indien. Tarmbakterier som bär på detta enzym är okänsliga för nästan alla befintliga antibiotika och om de orsakar urinvägsinfektion blir den därför mycket svårbehandlad. Mekanismen identifierades för första gången år 2008 hos en patient i

6   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Sverige som varit i Indien. – Det är oklart om NDM-1-bakterier även finns i tarmen hos friska personer i Indien men man kan befara att så är fallet. Det innebär i så fall att inte bara personer som sjukhusvistats i Indien, utan även de som reser i Indien, kan smittas och ta med sig bakterien hem. I Sverige har vi mycket välutvecklade system för att påvisa resistenta bakterier och för att isolera drabbade patienter och vi kan på så vis troligen hålla dessa

bakterier borta på kort sikt. Men i Indien är det ett stort problem eftersom dessa infektioner ofta inte går att behandla med antibiotika, säger Christian Giske, medförfattare till studien och forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet samt biträdande överläkare vid Karolinska Sjukhuset. The Lancet Infectious Diseases september 2010


Utblick

scanpix

’’

Minns man tre

drömmar från den senaste natten så kan man vara säker på att man har sovit dåligt. Torbjörn Åkerstedt, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet om att man måste vakna till före nästa drömfas för att man ska kunna minnas en dröm. I Hälsa och Vetenskap.

Hörselskadande kemikalier märks Kemikalier som vid samtidig bullerexponering ger ökad risk för

istock photo

hörselskador kan få en särskild märkning. Det föreslår ett nordiskt expertsamarbete, som samordnas vid Karolinska Institutet. Samtidig exponering för buller och kemikalier är vanlig på många arbetsplatser, men dagens gränsvärden tar inte hänsyn till detta. – De flesta känner inte till att kemikalier kan orsaka hörselskador. En bullermärkning som vi nu föreslår skulle göra arbetsgivare och arbetstagare mer uppmärksamma på detta. Då kan arbetstagare inkluderas i hörselvårdsprogram även om bullernivåerna i sig inte motiverar detta, säger Ann-Christin Johnson, forskare vid centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, Karolinska Institutet. Nordiska Expertgruppen är ett nordiskt samarbete för att producera kriteriedokument om kemikalier som underlag för yrkeshygieniska gränsvärden för arbetsmiljön. Sekretariatet drivs av Arbetsmiljöverket och är förlagt Dagens gränsvärden tar inte hänsyn till att många utsätts för samtidig expotill Karolinska Institutet. nering för buller och hörselskadande kemikalier.

Lösningsmedel bland de hörselskadande kemikalierna Ämnen som kan vara hörselskadande redan vid nivåer nära gränsvärdet är lösningsmedlen styren, toluen och koldisulfid, metallerna bly och kvicksilver samt gasen kolmonoxid.

Att lära sig läsa förändrar hjärnan, oavsett om det sker i barndomen eller i vuxen ålder.

Vinst i läsförståelse kan kosta i ansiktsigenkänning Att lära sig läsa leder till förändringar både i hjärnans anatomi och i dess aktivitetsmönster, visar forskning. Det är dock okänt hur detta påverkar andra färdigheter som har sin bas i samma delar i hjärnan. För att ta reda på vilka färdigheter det handlar om och hur de påverkas har en fransk-portugisisk forskargrupp analyserat hjärnaktiviteten hos personer som läser, uppfattar talat språk, respektive tittar på olika typer objekt. Det visade sig att läskunniga, oavsett om läsinlärningen skedde i barndomen eller vuxenlivet, vid läsning får en förstärkt aktivitet i hjärnregioner som hanterar vad vi ser och vad vi hör. Men kanske har läsförmågan också ett oväntat högt pris. Hos de läskunniga såg forskarna nämligen en tendens till minskad hjärnaktivitet när de såg ansikten, jämfört med hos de icke-läskunniga i studien. Forskarna ska nu gå vidare och undersöka om förmågan att läsa verkligen konkurrerar med den högst användbara förmågan att känna igen människor.

Science november 2010

10 000

eller ungefär hälften av människokroppens alla proteiner har nu kartlagts av forskare vid KTH och Uppsala universitet. År 2015 beräknar forskarna vara klara med en komplett databas med människokroppens alla proteiner i.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   7


Aktuellt: Sms och hjärtstopp Dödligheten vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus är mycket hög. För att snabbt få hjälp på plats skickar SOS Alarm numera ett sms-meddelande till frivilliga livräddare i Stockholms innerstad. En första utvärdering av forskningsprojektet vid Karolinska Institutet visar på positiva resultat. text Annika Lund foto Ylva Sundgren

Ett sms

Marie Ekelund är frivillig livräddare i Stockholms innerstad. Hon springer till platser där någon precis har fått hjärtstopp. - Jag har noterat att hittills har ingen av de anhöriga gjort minsta försök att påbörja hjärt-lungräddning, utan de har varit handlingsförlamade och chockade. Det känns verkligen att vi gör något bra, säger hon.

8   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

– Det gäller att släppa allt och bara springa. Det kräver viss kondition och en mental beredskap inför vad man möter när man kommer fram. Det berättar Marie Ekelund, en av drygt 1 600 frivilliga livräddare i Stockholm, en grupp privatpersoner som via sms får reda på när någon fått hjärtstopp någonstans i deras närhet. Hon driver ett eget företag som säljer medicinska utbildningar till vårdpersonal. När hon i våras såg annonser om livräddarprojektet pratade hon med sina fyra anställda, varpå de allihop gick en kurs i hjärt-lungräddning och anslöt sig till nätverket. Att någon gång ha gått en sådan kurs är det enda krav som ställs på livräddarna – annars kan vem som helst gå med och börja rädda liv. – Vi har bestämt att vi alltid ska vara två personer från arbetsplatsen som springer på varje larm. De andra stannar kvar och guidar oss per telefon om vi behöver hjälp att hitta till rätt adress, säger Marie Ekelund. Projektet startade i maj. Sedan dess trycker larmpersonalen på SOS Alarm på en särskild knapp vid varje samtal om misstänkt hjärtstopp i Stockholms innerstad. Därmed görs en sökning av vilka mobiltelefoner som är inom en radie av 500 meter från patienten. Dessa telefoner får sms med en adress att springa till. Hittills har projektet varit en succé, enligt en preliminär utvärdering av de 72 hjärtstoppslarm som kom under de fyra första månaderna. I snitt har fem livräddare sprungit vid varje fall av misstänkt hjärtstopp – och det har alltid sprungit minst en. Livräddarna har dessutom varit snabba – i 49 procent av fallen hann de före ambulans till platsen.


Vill du rädda liv vid hjärtstopp? Här är två saker du kan göra om du vill bidra. 1) Registrera dig som livräddare på www.smslivraddare.se. Du behöver ha en mobiltelefon och någon gång ska du ha genomgått en utbildning i hjärt- lungräddning, vilket över två miljoner svenskar har. Dessutom ska du tillbringa större delen av din tid i Stockholms innerstad. 2) Om du har en hjärtstartare, registrera den på www.hjartstartarregistret.se. Då blir den sökbar och kan komma fler till nytta.

’’

Om alla fick hjälp av en hjärtstartare direkt vid hjärtstoppet skulle troligtvis 50 procent överleva.

kan rädda liv

På sikt är tanken att hjärtstartarregistret ska slås ihop med nätverket av livräddare. Då kan SOS Alarm skicka olika sms-besked till livräddarna – några springer till patienten, andra hämtar närmaste hjärtstartare. Samtidigt ska 60 taxibilar utrustas med hjärtstartare och anslutas till nätverket. Vår förhoppning är att ha detta på plats under nästa år, säger Mattias Ringh, hjärtläkare och doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska institutet. Han planerar en studie där drygt 1 700 patienter ska ingå och lottas till olika åtgärder. Hälften kommer att få hjälp av närmaste ambulans, polis- eller brandbil som är utrustad med hjärtstartare. Resten kommer dessutom att få hjälp av de frivilliga livräddarna, som då ska ha tillgång till de hjärtstartare som registrerats. – Om vår forskning visar att det verkligen förbättrar överlevnaden, vilket vi hoppas, borde systemet införas på riksnivå, anser Mattias Ringh. F

Jacob Hollenberg ulf sirborn

Marie Ekelund och hennes kollegor har kommit först till platsen varje gång de sprungit. De har dock aldrig gett hjärt-lungräddning. – Nej, vi har inte hunnit det. Vi har lagt personen rätt, lättat på kläder och visat ambulanspersonalen till platsen – och de har kommit kort efter oss, inom en halv minut, säger hon. Vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus är dödligheten mycket hög. På riksnivå dör 93 procent av dem som drabbas. Avgörande för överlevnaden är en snabb insats. Men det räcker inte med hjärt-lungräddning. Patienten måste också snabbt behandlas med en hjärtstartare. Det är bakgrunden till att polis- och brandbilar i Stockholm numera är utrustade med hjärtstartare och larmas till patienter med misstänkt hjärtstopp via SOS Alarm. Det har kortat insatstiderna och räddat liv, visar Jacob Hollenbergs forskning. – Om alla fick hjälp av en hjärtstartare direkt vid hjärtstoppet skulle troligtvis 50 procent överleva, säger han. Jacob Hollenberg tror att ytterligare liv kan räddas om de frivilliga livräddarna får tillgång till de hjärtstartare som blir allt vanligare ute i samhället. I dag finns

de i många köpcentrum, arenor och museer – för att nämna tre offentliga miljöer. – Ett viktigt budskap är att man inte kan göra skada med en hjärtstartare. Den fungerar endast om hjärtat behöver den – annars gör den ingenting, säger Jacob Hollenberg. Därför pågår ett parallellt projekt, där vem som helst frivilligt kan registrera sin hjärtstartare på en sajt, hjartstartarregistret.se. Där är det alltså möjligt att se var närmaste apparat finns.

ulf sirborn

Detta är en bekräftelse på att tekniken fungerar och att vi har en resurs i det frivilliga nätverket, säger Jacob Hollenberg, hjärtläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och en av projektets initiativtagare.

Mattias Ringh

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   9


Tio frågor gustaf andersson

Hans Nåsell är forskare vid institutionen för klinisk vetenskap och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet och biträdande överläkare vid Södersjukhuset.

text Gustaf Andersson

Ny forskning visar att det inte bara lönar sig att sluta röka före utan även efter en operation. Vi frågade Hans Nåsell:

Hur hjälper rökstopp vid operation? 1 7 Varför är det viktigt att sluta röka före en operation? – Vår forskning visar att om en patient får hjälp att sluta röka fyra veckor före planerad operation minskar risken för postoperativa komplikationer, alltså problem efter kirurgin, med femtio procent.

2

Ni har även visat att rökstopp efter operation lönar sig. Hur ser resultaten ut där? – Det visade sig att även patienter som står inför en akutoperation, och alltså inte hinner sluta röka före operationen, får mindre komplikationer, framför allt sårläkningsproblem, om de slutar röka direkt efter operationen.

3

Hur kan man förklara effekterna? – Rökare har lägre syrgashalt i hud och ben än icke-rökare och det gör att celler som hjälper till under läkningsprocessen, som fibroblaster och vita blodkroppar, inte fungerar lika bra. Teoretiskt sett är det bäst att sluta röka så tidigt som möjligt, men redan ett dygn efter rökstopp har patienten en normal syrgaskoncentration ute i vävnaden. Efter fyra till sex veckor kan kroppen läka en skada utan större problem.

4

Vilka förändringar tror du resultaten kommer att leda till inom sjukvården? – Det öppnar upp ögonen för oss ortopeder och kirurger, ingen vill se sin patient få

komplikationer. Forskning visar att distriktsoch sjukhusläkare är dåliga på att ens ta upp rökfrågan. Därför är det viktigt att doktorn frågar om patienten är rökare. En bonus är att patienter som får hjälp att sluta röka inför en operation ofta slutar röka för gott. I vår forskning undersöker vi dock rökstoppet mer som en patientsäkerhetsfråga än ur ett folkhälsoperspektiv.

5

Vilket är det mest effektiva sättet att sluta röka? – Det är att ha kontakt med en rökavvänjare, att besöka utbildad personal ett par gånger och därefter ha telefonkontakt en gång i veckan i upp till sex veckor. Även nikotinpreparat gör det lättare att sluta röka och påverkar inte läkningsprocessen negativt. Forskning på möss visar faktiskt att nikotin som penslas på sår i mycket låg dos till och med kan hjälpa till vid läkningen.

6

Hur kan ett operationsförlopp förvärras av att patienten är rökare? – Förutom sämre läkningsförmåga har rökare i genomsnitt högre benskörhet och ur en ortopedisk synvinkel blir det svårare rent tekniskt att fästa skruvar och plattor vid ett benbrott. Benskörheten utvecklas under 20–30 år och förbättras inte av ett akut rökstopp. Rökare kan även ha olika lungkomplikationer som gör det svårt för kroppen att hålla syresättningen under narkos.

Ny rökstoppsmottagning ska ge bättre operationsresultat • I september i år invigdes en ny rökstoppsmottagning på Södersjukhuset, den första i sitt slag i Stockholm. • Alla opererande enheter kan remittera sina patienter hit. • En sjuksköterska, som är utbildad rökavvänjare, använder sig av motiverande samtal utifrån patientens bakgrund. Nikotinpreparat används om det behövs. • Målet är att hjälpa patienter att sluta röka vilket halverar risken för komplikationer i samband med operation.

10   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Många storrökare kanske tänker att de rökt så länge att det inte spelar någon roll om de slutar eller ej. Hur ställer du dig till det? – Det är aldrig för sent att sluta röka. Om en rökare till exempel har en fraktur i hälbenet, som är ett extra känsligt område, vågar vi inte operera eftersom det kan förvärra saken. Då måste patienten sluta röka för att en operation ska vara meningsfull. Majoriteten är ändå tacksamma när vi tar upp rökfrågan och erbjuder hjälp att sluta.

8

Ny statistik från Hjärt-Lungfonden visar att många fortsätter att röka efter en hjärtinfarkt. Varför är det så? – Det behövs mer professionell rökslutarhjälp. Det är lätt att som doktor säga ”du får inte röka”, men det är mycket svårt att som patient gå hem och låta bli utan att få något stöd.

9

Är svenska sjukhus bra på att hjälpa patienter till rökstopp? – Nej, inte hittills. Det finns rökstoppshjälp att få på en del hjärt- och lungkliniker, men långt ifrån alla. Inställningen hos kirurger har varit att det inte spelar någon roll om patienten röker eller ej eftersom vi inte trott att det haft någon betydelse för det kirurgiska resultatet. Men nu har synen ändrats och fler och fler sjukhus får rökstoppsmottagningar.

10

Hur ser dina kommande forskningsplaner ut? – Vi ska titta på om även snus före och efter operation kan leda till komplikationer. Vi funderar även på att se om den förlängda läkningstiden vid frakturer hos rökare kan förkortas med rökslutarhjälp. F


Tema: Ofrivillig barnlöshet Lotten Hulldin fick cellgifter och strålning för att bota henne från cancer, en behandling som även kunde göra det svårt att få barn senare i livet. Men på Karolinska Institutet har forskare utvecklat banbrytande metoder för att hjälpa Lotten Hulldin och andra cancerdrabbade att bevara sin fertilitet. Forskning pågår också om livmoderslemhinnans funktion och roll vid barnlöshet samt om varför de kvinnliga könscellerna – äggen – blir allt sämre på att fördela sina kromosomer vid stigande ålder. Läs mer om detta och mycket annat i vårt tema om ofrivillig barnlöshet. M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 / 0 9   11


Tema: Ofrivillig barnlöshet När Lotten Hulldin drabbades av cancer för elva år sedan frystes hennes äggstocksvävnad ned eftersom hon riskerade att bli steril av cancerbehandlingen. Nu har vävnaden satts in i äggstocken igen och önskan om barn är stor även om förutsättningarna inte är de bästa. text Helena Mayer foto Ylva Sundgren

Hoppet om barn tillbaka

I Sverige finns i dag ett världsunikt fertilitetsbevarande vårdprogram för cancersjuka. På Karolinska Institutet har forskning pågått sedan slutet av 1990-talet om metoder för att frysa ned och bevara äggstocksvävnad. Professor Outi Hovatta på Karolinska Institutet var år 1996 först i världen med att beskriva metoden för att frysa ned äggstocksvävnad från kvinnor. Sedan 12   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

dess används metoden på många universitetskliniker i världen och 15 barn har fötts efter att deras mamma fått återtransplanerat upptinad äggstocksvävnad. Hälften har fötts utan hjälp av provrörsbefruktning. I Sverige har cirka 150 kvinnor fått äggstocksvävnad uttagen och nedfryst. Fyra kvinnor har fått tillbaka vävnaden, men ännu har inga barn fötts. – För oss är det nu fantastiskt att få se kvinnorna, som har varit så sjuka och fått cellgifter, när de är friska och kommer tillbaka till oss och vill bygga upp en familj, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, medicine doktor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och överläkare samt ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder, vid kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Vid exempelvis leukemi, äggstockscancer eller vissa typer av ärftlig bröstcancer kan cancerceller sprida sig till äggstockarna. I de fallen får äggstocksvävnaden inte sättas tillbaka i kvinnan, för då kan hon få tillbaka sin cancersjukdom. I stället måste man få de mest outvecklade äggstockscellerna från äggstocksvävnaden att mogna utanför kroppen i en cellodlingsskål. Därefter är tanken att man ska göra en provrörsbefruktning. – Vi är nära, men har ännu inte lyckats helt att få en outvecklad äggcell att mogna till en kompetent äggcell som kan befruktas, säger Kenny Rodriguez-Wallberg. Om de lyckas få metoden att fungera skulle den kunna hjälpa personer som drabbats av cancer innan de kommit in i puberteten att få barn senare i livet. I dag sparas därför deras äggstocksvävnad i hopp om att de ska kunna bli gravida som vuxna om 20–30 år. Kenny Rodriguez-Wallberg hoppas också i framtiden kunna ta fram läkemedel som skyddar äggstockarna och äggcellerna under cancerbehandling.

ulf sirborn

Lotten Hulldin var 23 år när hon drabbades av den ovanliga cancersjukdomen Ewings sarkom, som satt i och omkring svanskotan. Eftersom ett program för fertilitetsbevarande åtgärder hade etablerats på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge blev hon i samband med ett läkarbesök tillfrågad om hon ville få sin äggstocksvävnad uttagen och nedfryst, för att bevara möjligheterna att bli gravid i framtiden. – Detta var något helt nytt fick jag veta och man visste inte vad resultatet skulle bli. Frågan om barnlöshet bekymrade mig inte så mycket just då, för jag var bara fokuserad på att bli frisk. Men jag kände ändå att det kanske kunde bli viktigt i framtiden, säger Lotten Hulldin. Tumören gick inte att operera bort, så under tio månader fick Lotten Hulldin i stället behandling med strålning och cellgifter. – Behandlingen var jättetuff. Jag blev helt utslagen och mycket infektionskänslig. Sedan gick jag rakt in i klimakteriet med värmevallningar och sömnproblem, men tumören försvann och jag har inte fått återfall. I dag blir över 80 procent av de barn och unga som drabbats av cancer friska. Men en allvarlig biverkan av cancerbehandlingen är att den skadar gametcellerna, det vill säga äggcellerna hos kvinnor och spermiebildninsgscellerna hos män, vilket gör att många canceröverlevare riskerar att berövas möjligheten att få barn senare i livet.

Kenny RodriguezWallberg


–Vi kan tänka oss att göra något försök till med provrörsbefruktning. Jag vet ju att jag inte har de bästa förutsättningarna, men vi har ändå hopp om att det här ska fungera, säger Lotten Hulldin, som endast har en liten del av sin äggstockvävnad kvar.

’’

Nu får vi ju chansen att försöka igen, men om det inte fungerar så blir det bara vi två. Några andra alternativ har aldrig varit aktuella för oss.

För Lotten Hulldin kom önskan att få barn när hon fyllde 30 år. Året därpå tinades därför en del av äggstocksvävnaden upp och sattes tillbaka i hennes ena äggstock och i bukhinnan. Efter en kompletterande operation fick hon tillbaka sin mens. För att sedan få hjälp att bli gravid fick Lotten Hulldin år 2009 genomgå flera hormonbehandlingar för att stimulera äggstocksvävnaden att mogna fram ägg. I vanliga fall får man ut cirka tio ägg vid varje behandlingstillfälle. Men hos Lotten Hulldin lyckades man som mest få fram fem ägg från den begränsade äggstocksvävnad som hon har kvar. Äggen befruktades, men få embryon utvecklades vidare. Paret gjorde en provrörsbefruktning, men den efterlängtade graviditeten uteblev. Snart gör de ett till, kanske sista, försök. – Vissa perioder tänker jag varje dag på att vi kanske inte kan få barn. Jag är inte förtvivlad utan mera kon-

staterande, för vi har vetat om det här i mer än tio år. Nu får vi ju chansen att försöka igen, men om det inte fungerar så blir det bara vi två. Några andra alternativ har aldrig varit aktuella för oss. Lotten Hulldin upplever att hon och hennes man genom åren sluppit närgångna barnfrågor. – De flesta i min omgivning vet att jag har haft cancer och att det kan leda till svårigheter att få barn. Att skriva dagbok och läsa mycket om andras problem med att få barn har hjälpt Lotten Hulldin att ta sig igenom svåra perioder. – Man känner sig ändå ganska ensam, även om man vet att många har varit med om liknande saker. Men jag och min man pratar mycket om det här och har blivit väldigt sammansvetsade genom åren. Det känns som att vi fixar det här tillsammans. F

p

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   13


Tema: Ofrivillig barnlöshet Fyra miljoner barn har fötts tack vare reproduktionsforskaren Robert Edwards envisa och uppfinningsrika arbete kring provrörsbefruktning. Men trots det lider fortfarande många par av infertilitet. Forskare vid Karolinska Institutet försöker ta reda på mer om orsakerna bakom ofrivillig barnlöshet med målet att hitta nya, mer effektiva behandlingar. text Helena Mayer

Forskarnas mål: hjälpa fler barnlösa johan bergmark

Outi Hovatta

Av alla par i fertil ålder som försöker få barn räknas 10–15 procent som ofrivilligt barnlösa, då de inte har blivit gravida inom ett år med regelbundna oskyddade samlag. Barnlösheten beror lika ofta på kvinnan som på mannen, men i cirka tio procent av fallen hittar man ingen orsak. Många gånger leder barnlösheten till en existentiell kris. Dessutom är behandlingen ofta både fysiskt och psykiskt påfrestande. Hos kvinnor är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet störningar i ägglossningen på grund av hormonrubbningar. Kvinnan behandlas då med olika hormoner för att stimulera utmognaden av äggblåsor i äggstockarna för att få ägglossning. Men det finns risker med hormonbehandlingen, därför undersöks kvinnan med täta ultraljud för att förhindra överstimulering och eventuell graviditet med fler än ett foster. – Allvarligast är överstimuleringssyndrom med förstorade äggstockar, cystor, vätska i buken och koagu-

Nobelprisbelönad forskning

År 1978 föddes det allra första ”provrörsbarnet”. Det var höjdpunkten i Robert Edwards och hans, numera framlidne, kollega gynekologen Patrick Steptoes forskarkarriärer. Ett helt nytt medicinskt område har vuxit fram sedan 1950-talet genom Robert Edwards arbete och han belönas med Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2010 för sin utveckling av provrörsbefruktning eller in vitrofertilisering, IVF.

14   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

lationsförändringar. Det kan vara livsfarligt och därför är vi försiktiga med stimulering, säger Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi, särskilt assisterad befruktning, vid institutionen för klinisk vetenskap, teknik och intervention vid Karolinska Institutet samt överläkare vid fertilitetsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Hennes forskargrupp försöker utveckla enklare behandlingar som ger lindrigare biverkningar för kvinnor som genomgår hormonbehandling och provrörsbefruktning. Man vill även få information om de faktorer som styr ägg- och äggstocksutveckling. I framtiden hoppas Outi Hovatta helt slippa behandla kvinnor med hormoner. I stället vill hon ta ut omogna ägg ur kvinnans äggstockar och mogna fram dem i provrör. Metoden kallas för in vitro-maturation och är än så länge inte så effektiv. Endast 23 procent blir gravida vid första försöket, vilket gör att flera försök kan behöva göras. Å andra sidan förkortas behandlingstiden och höga kostnader för hormonbehandling uteblir. Outi Hovatta har också tillsammans med sina kollegor utvecklat banbrytande metoder för fertilitetsbevarande behandling. Hon var den som först publicerade en revolutionerande metod för att frysa ned äggstocksoch testikelvävnad år 1996. Nu står hennes forskargrupp inför ett mycket viktigt mål: att lyckas få de mest p


Vanligt med ofrivillig barnlöshet Mellan 10–15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet, det vill säga att de försökt att bli med barn minst ett år utan att lyckas. Cirka två tredjedelar av paren kan få barn efter utredning och behandling.

Cancer i fortplantningsorganen. Förstörd äggstocks- eller testikelvävnad på grund av cellgifter vid cancerbehandling. Kromosomavvikelser och genetiska ärftliga sjukdomar. Stress. Ålder.

Fertiliteten minskar med stigande ålder hos både män och kvinnor, men tydligast hos kvinnor. Antal barn/1 000 gifta kvinnor 600 400 200

4

+

45

9

–4 40

4

–3 35

9

–3 30

–2

–2

4

0

25

Orsaker till infertilitet hos kvinnor: Hormonrubbningar som polycystiskt ovariesyndrom (se faktaruta sidan 16). Den genetiska sjukdomen Turners syndrom (en x-kromosom saknas helt eller delvis). Endometrios (se faktaruta sidan 17). Extrem över- eller undervikt. Skadade äggledare. Tidigt klimakterium. Muskelknutor i livmodern.

Orsaker till infertilitet hos både män och kvinnor

20

Orsaker till infertilitet hos män: Nedsatt spermiekvalitet på grund av exempelvis ärftliga sjukdomar, infektioner eller missbildningar. Blockerade sädesledare på grund av bråck eller prostataoperation. Impotens orsakad exempelvis av diabetes. Antikroppar mot de egna spermierna. Bristande hormonproduktion som kan bero på tumör i hjärnan.

Så går IVF till idag

Foto: Ulf Sirborn

Provrörsbefruktning hjälper många 2010 års Nobelpris i medicin eller fysiologi gick till Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering, IVF. Tack vare metoden kan många ofrivilligt barnlösa idag få barn.

Livmoder

Ägg l

att ge hormoner till kvinnan får man 1 Genom flera ägg att mogna från en av äggstockarna.

Äggsto

ing agn utt g Äg

ägg från kvinnans äggstockar 2 Mogna plockades tidigare ut med hjälp av titthålskirurgi. I dag hittar man äggblåsor med hjälp av ultraljud och använder sedan en tunn nål för att plocka ut ägg med.

2

ck

1 Äggmognad

4 Implantation

Slida

Robert G. Edwards

ar ed e

tillförs till ägget så att 3 Spermier befruktning kan ske. Det befruktade ägget börjar dela sig och utvecklas till ett embryo.

tidiga embryot återförs 4 Det till livmodern där det fäster

3 Befruktning Nobelpriset® och Nobelmedaljen® är Nobelstiftelsens registrerade varumärken.

GRAFIK: PALOMADESIGN

i livmoderslemhinnan.

Källor: Nobel.org, Vänta med barn av Ulla Waldenström (Karolinska Institutet University Press), Vårdguiden.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10  15


Tema: Ofrivillig barnlöshet

’’ ulf sirborn

Kristina Gemzell Danielsson

Vi har utvecklat en unik tredimensionell modell av en livmoderslemhinna med alla cellager. I modellen kan vi nu utforska olika faktorers, cytokiners, betydelse för implantation och se vilka celler som är involverade. outvecklade mänskliga äggstockscellerna att mogna fram ur äggstocksvävnad som varit nedfryst. Hon har nästan lyckats. – Det ser ut att kunna fungera snart, men det är några saker som vi först måste lösa. Vi har identifierat en gen som håller ägg inaktiverade i äggstocken och vi har hittat mekanismen som kan hämma denna inaktivering och få äggen att mogna i odling utanför kroppen, säger Outi Hovatta. Metoden kan hjälpa vissa cancersjuka kvinnor och barn som måste genomgå äggstocksförstörande cancerbehandling att återfå möjligheten att få barn i ett senare skede i livet (se även artikel på sidorna 12–13). En annan orsak till ofrivillig barnlöshet är upprepade missfall. De kan bero på störningar i hormonbalansen eller immunförsvaret, livmodermissbildningar eller genetiska avvikelser. Vid så kallad missed abortion, när ett dött foster inte stöts ut spontant ur livmodern, beror 40 procent av missfallen på kromosomavvikelser. Men det finns även oförklarade missfall. – Mycket är fortfarande okänt kring detta. Även om kvinnans hormonbalans är okej så kan det finnas ett lokalt fel i livmoderslemhinnan, som gör att det går fel i dialogen mellan mamman och fostret redan från början, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi, vid institutionen för kvinnors och barns hälsa samt överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Få ägg vid vanlig hormonstörning

Den vanligaste orsaken till ägglossningsstörningar är polycystiskt ovariesyndrom, PCOs, som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. PCOs har ärftliga orsaker och kan bland annat ge ökad produktion av det manliga könshormonet testosteron samt rubbad insulin- och blodsockerbalans. Sjukdomen leder till att äggstockarna har många små omogna äggblåsor, uteblivna ägglossningar och oregelbundna menstruationer. PCOs behandlas genom rätt kost, motion, viktnedgång och p-piller. Finns det en barnönskan kan kvinnan behandlas med läkemedel och follikelstimulerande hormon för att stimulera utmognaden av äggblåsor i äggstockarna och framkalla ägglossning.

16   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Hon forskar bland annat på livmoderslemhinnans funktion och vilken roll den spelar vid infertilitet. Redan under transporten genom äggledaren till livmodern sker ett utbyte av signalsubstanser mellan det befruktade ägget och mamman. För att en implantation (när embryot fäster i livmoderslemhinnan) ska kunna äga rum måste en synkronisering ske mellan embryot och slemhinnan. Målet för Kristina Gemzell Danielsson och hennes forskargrupp är att bättre kunna behandla eller undvika sjukdomar som havandeskapsförgiftning eller missfall, som kan bero på felaktig implantation. Samspelet mellan embryot och livmoderslemhinnan är svårt att studera direkt på människor, därför använder de sig av celler från äggledare, livmoderslemhinna och embryon som är donerade av fertila, friska kvinnor. – Vi har utvecklat en unik tredimensionell modell av en livmoderslemhinna med alla cellager. I modellen kan vi nu utforska olika faktorers, bland annat cytokiners, betydelse för implantation, säger Kristina Gemzell Danielsson. Forskargruppen har efter många års hårt arbete lyckats hitta rätt material, odlingsbetingelser och sätt att hantera cellerna i modellen. De har nu tagit reda på att om exempelvis faktorn leukemia inhibitor factor saknas eller finns i för hög koncentration så svarar inte livmoderslemhinnan på signaler från embryot, även om embryot är till synes livskraftigt. Då sker ingen implantation. På sikt hoppas forskarna kunna tillsätta de faktorer eller signalsubstanser som saknas. – Detta är på forskningsstadiet nu, men målet är att förbättra behandlingen vid barnlöshet, säger Kristina Gemzell Danielsson. Vanligtvis använder svenska läkare bara skonsamma instrument vid missfall och abort. Men i stora delar av världen skrapar man med hårda instrument, vilket kan leda till ärrbildning och sammanväxningar i livmodern. Kristina Gemzell Danielsson undersöker också om det


STEVE GSCHMEISSNER / SCIENCE PHOTO LIBRARY

Livmoderslemhinnans utseende och uppbyggnad varierar under menstruationscykeln. Denna svepelektronmikroskopbild är tagen när slemhinnan håller på att byggas upp och visar bland annat flimmerhår (ljusgröna) och så kallade mikrovilli, små utskott på cellernas yta (blå och mörkgröna).

går att använda endometriestamceller för att reparera en förstörd livmoderslemhinna (endometrium) och få den att fungera igen. Mekanismen tros vara densamma som när slemhinnan reparerar sig efter en menstruation för då bildas inga ärr, trots blödningen. Forskning visar även att endometriet kan störas eller skadas av hormonstimulering. – Därför måste vi vara försiktiga vid IVF-behandling. Sverige är redan idag världsledande på IVF, men kanske kan vi få ännu bättre resultat om vi förändrar användningen av hormonstimulering, säger Kristina Gemzell Danielsson. I dag blir det allt vanligare att kvinnor väljer att skjuta upp sitt barnafödande, vilket gör att fler får problem att bli gravida och behöver hjälp. De åldrade äggen är en av orsakerna till barnlösheten eftersom äggcel-

lerna då gör allt fler fel när de delar sig. Christer Höög är professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Hans forskargrupp försöker ta reda på varför de komplicerade molekylära mekanismer som styr hur kromosomerna fördelar sig när könscellerna delar sig, inte alltid fungerar så bra. Forskargruppen använder möss för sin forskning. I en speciell musstam studerar de hur äggcellerna fördelar sina kromosomer och vad som händer med ökad ålder.

p

Endometrios – ger smärtor och problem med fertiliteten

En vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet är den kroniska sjukdomen endometrios, vilket innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, oftast i bukhålan. Det leder ofta till sammanväxningar som hämmar äggledarfunktionen och kan påverka äggkvaliteten. Kvinnan kan också få svåra smärtor vid menstruation och samlag. Tio procent av alla kvinnor har endometrios av lättare eller svårare karaktär.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   17


Tema: Ofrivllig barnlöshet istock photo

PASCAL GOETGHELUCK / SCIENCE PHOTO LIBRARY

Forskarna hoppas kunna utveckla mer tillförlitliga metoder för att bedöma om ett embryo kan leda till en lyckad graviditet.

I samarbete med Outi Hovatta, försöker forskarna nu övergå från mus till människa för att ta reda på vad det är som går fel i den kvinnliga könscellen. – Fältet går relativt långsamt framåt. Det är svårt att göra forskning på kvinnliga ägg, för vi får bara tag på

Barnlöshet en vanlig sjukdom • I Sverige görs årligen 12 000 IVF-behandlingar. Av dessa leder 29 procent till födda barn, eller cirka 3 500 barn per år. • Den 1 juli 1997 blev infertilitet klassad som en kronisk sjukdom som ska behandlas. Det betyder att barnlösa par har rätt till behandling inom den offentliga sjukvården, vanligtvis 1–3 försök. Väntetiderna kan sträcka sig över flera år. • Enligt Outi Hovatta skulle 90 procent bli gravida om de får obegränsat antal försök och accepterar donerade spermier eller ägg. • Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska bara vårdgivarna bara sätta in ett embryo, i undantagsfall två, åt gången. Risken för prematurfödsel och andra komplikationer ökar avsevärt om kvinnan bär på flera foster. Forskning visar att kvinnan blir gravid lika ofta vid insättning av ett embryo som två. • Barns som fötts efter provrörsbefruktning är lika friska som andra barn. • Äggdonation får i Sverige bara utföras på universitetskliniker.

18   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

en liten mängd. Därför använder vi oss av möss, men resultaten måste sedan testas även i mänskliga ägg, säger Christer Höög. Med ökande ålder klarar inte äggen av att fördela sina kromosomer korrekt. Det får då för många eller för få kromosomer, vilket kallas för aneuploidi. Forskning visar att kvinnan vid 40 års ålder har fel på 80–90 procent av sina ägg. Hos männen ökar däremot inte risken för aneuploidi avsevärt med åldern eftersom nya spermier ständigt produceras från stamceller. Men kvinnor föds med en pool av ägganlag som redan delat sig en gång och meiosen sker först efter kanske 20 år. Cellen ligger då mycket länge i ett väldigt skört stadium. – Ägganlagen är känsliga för ålder och vi försöker ta reda på varför. En möjlig hypotes som vi har till varför det går fel är att ett antal klisterproteiner, cohesiner, som klistrar ihop kromosomerna till dess att de ska användas vid befruktningen, går sönder. Klisterproteinerna verkar inte vara tillräckligt stabila, säger Christer Höög.


ylva sundgren

– Jag är tacksam över att det finns folk som är så intresserade av att hjälpa oss att få barn, säger Lotten Hulldin, som var bland de första i Sverige att få sin äggstockvävnad nedfryst.

Vid IVF gäller det att hitta det embryo som bedöms ha bäst chanser att ge en lyckad graviditet. Embryonas utveckling följs under mikroskop och det ska vara en viss fart på utvecklingen för att utsikterna ska vara goda för en graviditet. – I dag använder man sig av en yttre visuell undersökning när man ska bedöma hur embryot mår. Men metoden är okänslig, säger han.

Utomlands erbjuder många kliniker en kostsam så kallad pre-genetic screening, PGS, i tron att det kan förbättra chanserna till graviditet hos äldre kvinnor. Då plockar man ut en cell ur det åttacelliga embryot och räknar kromosomerna. Forskning visar dock att PGS inte är en tillförlitlig metod i detta avseende. Christer Höög förklarar att det tidiga embryot är flexibelt. – I helt normala embryon kan ändå enskilda celler ha ett felaktigt antal kromosomer, men de stöts vanligen bort av embryot. Där kan PGS vara missvisande, säger han. I framtiden hoppas Christer Höög att genom sin forskning hitta en metod för att kunna räkna kromosomerna, eller få de ägg eller embryon som har fel antal kromosomer att visa upp sig. Då skulle ett embryo med rätt antal kromosomer sättas in vid varje IVF och därigenom öka chanserna till en lyckad graviditet. F

camilla svensk

Många processer i kroppen blir sämre med åldern och ur ett evolutionärt perspektiv tycker Christer Höög kanske inte att det är så konstigt att kvinnor även får sämre ägg. Men varför människor är mer utsatta för kromosomavvikelser än djur är ännu en gåta. – Redan vid 20 års ålder är det fel på 20 procent, alltså en femtedel, av äggen hos kvinnan. Därför kan mycket unga kvinnor föda barn med trisomi 21, eller Downs syndrom, men vi vet inte varför, säger han.

Christer Höög

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   19


Tema: Ofrivllig barnlöshet Lennart Nilsson/SCANPIX

När det befruktade ägget har delat sig ett antal gånger måste det ta sig igenom sitt skyddande hölje och är sedan redo att fästa till livmoderslemhinnan. För att detta ska ske korrekt utsöndras ämnen från både ägget och livmoderslemhinnan. Störningar i denna kommunikation kan i vissa fall ligga bakom ofrivillig barnlöshet.

4

frågor till Signe Altmäe som forskar om genetiska orsaker text: Cecilia Odlind till oförklarlig ofrivillig barnlöshet.

Hur kan genetiska studier förklara barnlöshet? Sevim Yildiz

Signe Altmäe är doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Hur kan genetiska studier öka kunskapen om hittills oförklarad barnlöshet? – Infertilitet kan ha många olika orsaker. Men hos en del oförklarligt infertila kvinnor ser livmoderslemhinnan annorlunda ut vid tiden för äggets infästning jämfört med hos fertila kvinnor, detta trots att hormonnivåerna är normala. Vi undersöker därför om detta kan förklaras av ett förändrat genuttryck av de ämnen som är nödvändiga för att livmoderslemhinnan ska kunna ta emot det befruktade ägget. Vilka gener är mest intressanta? – Vi har bland annat sett att genuttrycket av flera ämnen skiljer sig mellan infertila och fertila kvinnor, bland

Oförklarad infertilitet kan ha genetiska orsaker

Hos cirka 10 procent av alla par som lider av ofrivillig barnlöshet saknas en förklaring till infertiliteten. Hos dessa par ser allt normalt ut, exempelvis kvinnornas ägglossningscykler och hormonnivåer. Om man visste mer om orsakerna till infertiliteten skulle man kanske kunna hjälpa fler av dessa par. Signe Altmäe och hennes kollegor undersöker om genetiska orsaker kan förklara en del av fallen.

2 0   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

annat av leukemia inhibitory factor, tissue factor och hyaluronan binding protein 2. Dessa faktorer är alla på olika sätt involverade i den process som gör livmoderslemhinnan mottaglig för det befruktade ägget. Ni har även undersökt det totala genuttrycket i livmoderslemhinnan vid tiden för det befruktade äggets infästning. Hur ser det ut? – Det skiljer sig tydligt åt mellan infertila kvinnor och kontrollindivider, helt andra gener är aktiva hos de infertila kvinnorna. Det är intressant att skillnaden är så tydlig och vi hoppas ta reda på mer om hur det kan förklara ofrivillig barnlöshet. Vad innebär det att genuttrycket skiljer sig åt? – Det betyder inte nödvändigtvis att helt andra proteiner bildas eftersom det även kan ske reglering senare på vägen från gen till färdigt protein. Men en möjlig förklaring till infertiliteten är ändå att det hos de infertila kvinnorna råder en genetiskt betingad obalans av de proteiner som behövs vid livmoderslemhinnans mognad. F


Krönika Anna Hjelmstedt

”Att ha barn eller inte kan handla om liv eller död”

A

tt ha barn är meningen med livet, svarar många om man frågar. Förmågan att kunna skaffa barn tar de flesta för given. Om man ställs inför faktum att det kanske inte går så kommer denna insikt ofta som en chock. Många skuldbelägger sig själva och upplever sig misslyckade som kvinna eller man. För några år sedan arbetade jag på en IVF-klinik där jag träffade många ofrivilligt barnlösa par. En del beskrev förutom en stark barnönskan också att ett barn skulle bekräfta parförhållandet. Parförhållandet hade ofta ställts på prov och inte sällan beskrevs att samlivet mest gick ut på att ha sex precis vid ägglossning. Många berättade att det var jobbigt att träffa andra som hade barn eller var gravida och att de längtade efter ett liv med barn också för social gemenskap med andra föräldrar. Förutom dessa skäl så visar studier att en del önskar barn för att föra sina gener vidare och för att man menar att det ligger i rollen och identiteten som kvinna respektive man att ha barn. Min och andras forskning visar också att de allra flesta upplever ofrivillig barnlöshet mycket känslomässigt påfrestande och det gäller kvinnor såväl som män. Jag har under vistelser i Indien också på nära håll fått upp ögonen för att ofrivillig barnlöshet kan vara en kanske ännu svårare kris i andra delar av världen. Att ha barn eller inte kan faktiskt handla om liv eller död. I många låginkomstländer är människor beroende av att ha barn som kan försörja dem på ålderns höst. I vissa samhällen är det kvinnans uppgift att alstra barn och får en kvinna inte barn så riskerar hon att utsättas för våld, bli lämnad av sin man och också bli helt utesluten från social gemenskap. Det kan till och med vara så att en barnlös kvinna inte ens får bli begravd bland andra. Studier har visat att barnlöshet kan upplevas så stigmatiserande att man inte tycker livet är värt att leva. I vissa samhällen är manlighet kopplat till förmågan till barnalstring och det sociala trycket att föra släkten vidare kan vara mycket starkt för många män. I en studie beskrivs att en del män känner som att de bli-

ulf sirborn

Många ser möjligheten att få egna barn som en självklar del av livet. Ofrivillig barnlöshet blir därför för de flesta par mycket känslomässigt påfrestande. Men i en del länder kan förmågan att få barn till och med vara en fråga om liv och död. Det skriver forskaren och barnmorskan Anna Hjelmstedt.

Anna Hjelmstedt är forskare, barnmorska och chef för enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

vit sända in i döden när de har fått beskedet att deras spermier inte fungerar. I ett land som Indien är det givetvis endast ett ytterst litet fåtal par som har möjlighet att göra IVF-behandling. När jag har besökt IVF-kliniker i Indien har jag beskrivit den svenska lagstiftningen om ägg- och spermiedonation som ger barnet rätt att få veta sitt genetiska ursprung. Jag har mötts av stor förvåning då donatorerna i Indien nästan uteslutande är anonyma. Ett skäl som anges är att icke-anonym donation skulle innebära att fertilitetsproblematiken avslöjas. Forskning visar också att i en del samhällen där infertilitet är belagt med mycket skam så är inte adoption en tänkbar lösning på barnlöshetsproblemet av samma anledning. En av orsakerna till ofrivillig barnlöshet i höginkomstländer är att man dröjer med att försöka skaffa barn och börjar först när det är eller nästan är för sent. Enligt ekonomiska förklaringsmodeller vill många utbilda sig, etablera sig på arbetsmarknaden och ha en tryggad ekonomi innan man skaffar barn. Även andra skäl kan tänkas spela in som till exempel att man vill ha frihet att kunna se sig om i världen eller att man vill testa parförhållandet under en längre tid innan man bestämmer sig för att bilda familj. Hur gamla ens egna föräldrar var när de fick barn kan också tänkas ha betydelse. Tillsammans med professor Ulla Waldenström och forskarassistenten Erica Schytt vid min institution samt kollegor vid universitet i Bergen och Stockholms universitet undersöker vi just nu en rad tänkbara faktorer som kan tänkas bidra till att kvinnor och män skjuter upp barnafödande. Forskning visar samtidigt att många överskattar sin fertilitet i relation till sin ålder. Det är därför också viktigt att öka den allmänna kunskapen bland unga män och kvinnor om hur ålder påverkar möjligheterna att skaffa barn. På så vis kan man öka sannolikheten att de som önskar barn inte bara kan få det utan också att de kan få det antal barn de skulle vilja ha. F M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   21


Nyfiken på: Hunger Forskningen om kroppens hunger- och mättnadsreglering har pågått ett århundrade men har hittills inte kunnat hjälpa varken de som äter för mycket eller de som äter för lite. Forskare vid Karolinska Institutet menar att vi kanske måste tänka om för att förstå vad som styr våra ätvanor. text Cecilia Odlind

Drift med hög prioritet anna bolteus

Christian Broberger

Äta bör man, annars dör man. Och för att hålla koll på kroppens aktuella energitillgång får hjärnan hela tiden signaler från resten av kroppen om exempelvis tarminnehåll, fettreserver och blodsocker. Även information om smak och lukt vägs in. Hos många av oss lyckas hjärnan se till att vi äter precis så mycket vi behöver för att hålla oss på en stabil viktnivå. Budskapen till hjärnan från kroppen är av två slag: hormoner och nervsignaler. Tarmarna och magsäcken har till exempel rikligt med nerver som känner av hur uttänjda de är. Nervsignalerna går via vagusnerven till en annan del av hjärnan, hjärnstammen, och leder till en tydlig mättnadskänsla. Genom att stimulera vagusnerven kan man simulera en typisk mättnadskänsla. – Den allmänna uppfattningen är att nervsignaleringen till hjärnstammen främst sköter den kortsiktiga regleringen av hur mycket vi äter vid varje måltid, säger Christian Broberger, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Hungerfakta • En rad aptithämmande hormoner har identifierats, exempelvis leptin, GLP-1 och PYY. • Den mest studerade peptiden som frisätts från magsäcken som stimulerar aptit är ghrelin. • Kroppen är känslig för förändringar i energiintag. Om man ökar sitt energiintag med 0.5 procent konstant under 20 år, och rör sig lika mycket som tidigare, så går man under denna tid upp 20 kilo i vikt. • En portion Chicken McNuggets har ungefär tre gånger så hög energitäthet som en gambisk kvinnas måltid av motsvarande storlek. Den höga energitätheten i mycket av höginkomstländernas mat innebär att vi hinner få i oss mer kalorier innan fullständiga signaler kommer till hjärnan för att dämpa hungern.

2 2   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

I magsäcken och tarmarna finns också hormonproducerande celler som skickar signaler om hur uttänjda mage och tarmar är och vilket energiinnehåll maten har. När vi ätit och magsäcken är full skickar dessa celler aptithämmande hormoner av olika slag via blodet till hjärnan. Enligt den rådande hypotesen gör dessa hormoner oss mindre hungriga främst genom påverkan av en del av hjärnan som kallas hypothalamus. Man tror i dagsläget att hypothalamus framför allt reglerar människors långsiktiga näringsbehov. – Men betydelsen av denna reglering för mänsklig hunger kan dock ha överskattats eftersom resultaten bygger på djurförsök där forskarens strikta kontroll av matintaget inte helt motsvarar hur människor förser sig med föda i ett överflödssamhälle. Det är först på senare år man på allvar börjat väga in hur till exempel hjärnans belöningssystem kan sätta denna reglering ur spel. Och det behövs för att kunna omsätta vår nya kunskap till behandlingar av övervikt, säger Christian Broberger. Ett aptithämmande hormon som upptäcktes relativt nyligen är leptin. När det identifierades 1994 var det många som trodde att det perfekta bantningspillret låg inom nära räckhåll. Leptin utsöndras från fettceller och minskar hungern. Man upptäckte redan på 1800-talet att personer som fått skador i hypothalamus till följd av en tumör i den närbelägna hypofysen, började äta väldigt mycket mer och blev enormt feta. Orsaken tror man idag är att leptin inte längre kan utöva sin effekt i hypothalamus. De ovanliga, men illustrativa, patienter som på grund av genetiska orsaker saknar leptin blir mycket tjocka och de normaliserar sin vikt om de får leptin. Men trots att hormonet studerats noga sedan


robert ekegren/scanpix

Ibland måste hungern stillas akut. Men i dagens överflödssamhälle äter vi kanske inte alltid för att vi är hungriga utan helt enkelt för att det finns god mat överallt.

Forskarna är överens om att effekterna av leptin hos människor är oklara men ännu har de inte helt gett upp hoppet. En hypotes som fortfarande förekommer och som har visst stöd i forskningen är att överviktiga, som

har mycket fett och därmed höga leptinnivåer, skulle ha utvecklat en slags resistens motsvarande den insulinresistens som typ 2-diabetiker har. Deras system är utmattat och leptin kan inte utöva sin aptithämmande effekt. En del resultat pekar också på att överviktiga, när de väl har gått ner till rätt vikt med hjälp av bantning eller annan metod, lättare kan hålla sig kvar på rätt nivå med hjälp av leptin. Ett annat hormon som är aptitdämpande är GLP-1. Erik Näslund, professor i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus vid Karolinska Institutet var den förste som visade att mättnadskänslan ökar om man ger GLP-1 i blodet till överviktiga. Forskargruppen har även visat att om man ger GLP-1 före maten så minskar aptiten och man äter mindre. Överviktiga har också lägre nivåer GLP-1 i blodet efter en måltid jämfört med normalviktiga. GLP-1-analoger eller läkemedel som blockerar nedbrytning av GLP-1 i bloder används idag som behandling av diabetes och dessa patienter går också ner i vikt. – Vi har iakttagit att GLP-1 hämmar tömning av

bildmakarna

det upptäcktes har man inte kunnat visa att tillskott av leptin leder till viktnedgång hos överviktiga personer i allmänhet. En som därför är mycket skeptisk till betydelsen av inte bara leptin utan alla hittills upptäckta aptithämmande hormon är Per Södersten, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Han är sedan många år engagerad i behandling av anorexia nervosa, en ätstörning som leder till självsvält, och på senare år även i behandling av övervikt. – De kunskaper vi hittills fått fram om neurologiska och hormonella signaler för hunger och mättnad har ingen klinisk relevans hos människor. Att övervikt och anorexi skulle bero på felaktig biokemi i hjärnan tror inte jag. Våra patienter med övervikt har höga nivåer av leptin eftersom de har mycket fett. Men varför äter de då så mycket? frågar han retoriskt.

Per Södersten

p

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   2 3


Stefan zimmarman

’’ Erik Näslund

Vi lever i en helt artificiell situation där mat finns i överflöd. Vi äter därför sällan för att vi är hungriga utan för att vi har lärt in ett beteende att vi ska äta vid en viss tid eller i vissa sammanhang. magsäcken. Det är en av flera förklaringar till den aptitdämpande effekten, säger Erik Näslund. Han har också genomfört ett stort antal magsäcksoperationer på kraftigt överviktiga personer som innebär att maten hamnar direkt i tunntarmen. Resultatet blir att de går ner cirka 30–35 procent i vikt. Efter operationen har patienterna ökade nivåer av GLP-1 och sänkta nivåer av aptitstimulerande hormon. – Viktnedgången beror alltså delvis på förändrade nivåer av aptithormoner, säger han. Per Södersten har en annan syn på många av de hormoner som utsöndras när vi äter. – De frisätts för att på olika sätt förbereda kroppen på att mat är på väg snarare än för att påverka hunger och mättnad. Att ett hormon alltid stiger vid en viss tid är nog snarare en effekt av att kroppen lärt sig att den brukar få mat vid den här tiden, säger han.

Tre frågor om hunger

istock photo

Varför äter man mindre när man är förälskad? Väldigt mycket av det som gör oss glada, som mat och kärlek, innebär att dopaminnivåerna stiger i hjärnan. Förenklat kan man säga att vi i förälskat tillstånd får vår kick av kärlek istället för mat, enligt vissa teorier. Hur påverkas hjärnan av hunger? Att se till att kroppen får energi är högt prioriterat för hjärnan, endast att skydda sig från akut fara är viktigare. DärKärlek dämpar hungern. för blir det svårt att koncentrera sig på annat än att hitta föda om hjärnan uppfattar att individen behöver mat. Påverkas hunger av vår genetik? Nyligen publicerades en studie i tidskriften Nature Genetics av bland andra forskare vid Karolinska Institutet (se även sidan 42) som kunde koppla 32 genområden till ökad risk för fetma. Några av generna kunde kopplas till signalvägar som reglerar aptiten. Skillnaderna mellan de som hade de 32 ”fetmagenerna” och de som saknade dem var dock bara 8 kilo.

2 4   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Beteendet är alltså inte en följd av förändringar i hjärnan, menar han. Däremot anser han att det förändrade ätbeteendet leder till förändringar i hjärnan. – Anorektiker tänker på mat hela tiden, visst, men det är helt normalt när man är i svält. De har fastnat i det här tillståndet och behöver hjälp att ta sig ur det, menar han. Per Södersten tror att problemet med stört ätande snarare kan förklaras i termer av beteendeinlärning. – Vi är idag oerhört långt ifrån att genom att iordningställa rätt kemi i hjärnan förändra ätbeteendet. Jag misstänker att det aldrig kommer att gå, säger han. Per Södersten och hans forskarkollegor har därför konstruerat en dator som hjälper patienterna att äta normalt. Med den har de botat 550 anorektiska patienter och på senare tid även överviktiga. Med hjälp av applikationer i smart phones hoppas de ta metoden vidare. Lyckligtvis drabbas de flesta inte av anorexia nervosa. Men problem med aptiten är också ett vanligt förekommande problem bland äldre och sjuka. Det finns förvånansvärt lite forskning om hur detta kan avhjälpas, menar Christian Broberger. – Många dör för tidigt för att de äter för lite, snarare än för mycket. Här finns ett stort behov av nya behandlingar – och en viktig nisch för läkemedelsföretagen. Antagligen spelar hypothalamus en mer framträdande roll här, snarare än vid stört ätbeteende vid övervikt, säger han. Ett av få identifierade aptitstimulerande hormon är ghrelin. Flera studier har nyligen visat att ghrelinbehandling på kort sikt kan öka aptiten hos patienter som drabbats av kroniska sjukdomar som KOL, kronisk njursvikt och hjärtsvikt. Men långtidseffekterna är fortfarande oklara. Har man däremot inte problem med aptiten är det i dagens samhälle snarare lätt att få i sig lite för mycket mat. – Vi lever i en helt artificiell situation där mat finns i överflöd. Vi äter därför sällan för att vi är hungriga utan för att vi har lärt in ett beteende att vi ska äta vid en viss tid eller i vissa sammanhang. Eller helt enkelt för att det finns mat, vår organism är inställd på att äta när det finns mat, menar Per Södersten, som enligt egen utsago sällan känner hunger. – Nej, jag äter bara för att det är gott, säger han. F


Nightingale_H185

Nominera Årets Bröstvän Nu har du möjlighet att utse en bröstvän – någon du tycker har utmärkt sig på ett alldeles särskilt sätt. En bröstvän är någon som kan lyssna, stötta och finnas där genom hela sjukdomen. Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma hur viktigt det är att andra engagerar sig både i vardagen och i behandlingen. Förutom en vän kan du också föreslå läkare, sjuksköterska eller andra inom bröstcancervården – personer du tycker gjort något extra. Pristagarna får förutom äran ett speciellt framtaget smycke. På hemsidan www.breastfriends.se kan du gå in och anmäla dina bröst­

SE:HER.0911;05

vänner senast den 31 december.

Roche AB, Box 47327, 100 74 Stockholm, Tel 08-726 12 00, www.roche.se


Forskarporträttet I miljontals år har det fungerat – spermie möter ägg och det blir en ny individ. Men inte förrän nyligen lyckades forskarna visualisera molekylen som gör det möjligt. Luca Jovine var den förste som fick se den. text Cecilia Odlind foto Johan Bergmark

”Med vår forskning når vi livets början” Luca Jovines meritlista består – till skillnad från många andras – av en rad bilder. Det är krumelurer i kulörta färger som alla beskriver den tredimensionella strukturen av ett protein. Överst på listan just nu ligger en bild av den mottagarmolekyl som sitter på ägget och som känner igen spermien vid befruktningsögonblicket. Den strukturen är han extra stolt över. – Jag har velat se den så länge, säger han. Bilder har alltid intresserat honom. Pappan var fotointresserad och i hemmet fanns rader av fotografiska böcker, bland annat den världsberömde fotografen Lennart Nilsson Ett barn blir till. Som så många andra fascinerades han av Lennart Nilssons bilder på en spermie som närmar sig ägget. – De bilderna har inspirerat mig mycket. Jag tror också att de starkt bidragit till att många har en visuell bild av befruktningsögonblicket i huvudet och det har underlättat för mig när jag ska förklara för omgivningen vad jag sysslar med. Lennarts bilder var också ett bildmedicinskt genombrott på sin tid. Men jag ville komma ännu längre, säger Luca Jovine. Och det har han nu lyckats med, även om det tog tio år från start till mål. Att få fram en bild av en struktur är själva målet för en forskare i röntgenkristallografi. Det innebär också att det inte finns några mellanlägen – misslyckas man finns det inget att visa upp, trots hårt och långvarigt arbete. – Man gör många, många experiment innan det står klart om strukturen kommer att låta sig bestämmas eller inte. Någonstans mot slutet av vårt arbete med spermiereceptorn kom ett ögonblick då jag insåg att det skulle fung2 6   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

era. Det var ett ögonblick av glädje och upphetsning, men mest av allt: lättnad. Då förstod jag att allt arbete skulle ge resultat, säger Luca Jovine.

Luca Jovine om: Årets Nobelpris: Ett mycket välförtjänt pris, det har förändrat livet för miljontals människor. Priset är också mycket viktigt för att uppmärksamma och uppmuntra forskningen om ofrivillig barnlöshet. Fantasi: En kanske otippad men viktig forskaregenskap. Fantasin hjälper mig att fundera ut alternativa problemlösningar. Många av mina idéer är lita galna men man kommer ingenstans om man inte prövar. Sitt stora bildintresse: Jag håller verkligen med om uttrycket att en bild säger mer än tusen ord. Om man applicerar det på molekylnivå, som vi gör i vår forskning, gäller detta i ännu högre utsträckning.

Många har försökt före honom utan att lyckas. Avgörande för att man ska kunna avbilda en struktur med hjälp av röntgenkristallografi är att proteinet kan bilda kristaller. När det gäller den aktuella molekylen, som är ett av tre proteiner som ingår i äggets ytskikt zona pellucida och kallas ZP3, var problemet att den gärna vill bilda ansamlingar som omöjliggör kristallbildning. Lösningen kom när forskargruppen upptäckte att det fanns en liten del av proteinet som hade förmågan att hindra detta och att de kunde utnyttja denna förmåga. Att just Luca Jovine lyckades tror han själv är tack vare hans uthållighet – hans mest framträdande forskaregenskap, enligt honom själv. Men han tror också att hans grundövertygelse om att allt går om man verkligen vill, hjälper honom att fortsätta även de dagar då problem uppstår. Men drivkrafterna framför andra är ändå nyfikenheten på hur livet fungerar – och glädjen. – Mina föräldrar har alltid uppmuntrat mig att göra det jag tycker är roligt. Ägnar man sig åt något som man verkligen, och då menar jag VERKLIGEN, är intresserad av så går det bra. Jag kommer att uppmuntra mina egna barn till detsamma, säger han. Luca Jovine är född och uppvuxen i Milano i Italien men har sedan han valde forskarbanan år 1994 bott utomlands och rört sig i toppforskarkretsar vid Cambridge University, p


Namn: Luca Jovine. Titel: Forskare i strukturbiokemi. Ålder: 41 år. Familj: Sambo som också forskar vid Karolinska Institutet, två döttrar. Så kopplar jag av: Det gör jag inte! Men om det skulle hända så lyssnar jag på musik, ser på film eller leker med mina barn. Aktuell: Med en publikation i Cell som visar den tredimensionella strukturen för den mottagarmolekyl på ägget som känner igen spermien. Är en av 20 unga toppforskare i Sverige som får Europeiska forskningsrådets startbidrag. M e d i c i n s k V e t e n s k a p 1/10   27


’’

Hur spermien och ägget kan känna igen varandra är ett mycket gammalt problem som vi nu kan undersöka på ett nytt sätt.

ning på sikt kan komma att leda till nya, hormonfria preventivmedel. När man väl känner till strukturen på hela komplexet av spermie och ägg så är det naturligt att tänka sig något som sitter där emellan och blockerar, menar han. – Att strukturbestämma hela komplexet är därför vårt nästa forskningsmål, säger Luca Jovine.

Luca Jovine beskriver sin forskning som en udda form av arkeologi: molekylerna har ju funnits i hundra miljontals år men det är först nu vi kan få se dem.

där han doktorerade, och Mount Sinai school of medicine i New York, där han gjorde sin postdoc. Den elfte september 2001 befann han sig just där, i New York, och bevittnade katastrofen från labbfönstret några kilometer bort. – Efter att vår första dotter föddes 2004 kände vi att vi ville flytta tillbaka till Europa för att komma närmare våra familjer, säger han. Att hitta en position i Italien var dock aldrig ett alternativ, främst på grund av bristen på forskningsfinansiering som Luca Jovine menar råder där. På Karolinska Institutet fanns Jan-Åke Gustafsson, då professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som i Luca Jovine såg ”en driven och passionerad 2 8   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

forskare som målmedvetet och för högtryck arbetar outtröttligt, fylld av idéer och ständig entusiasm”. När Luca Jovine erbjöds en forskarposition vid institutionen tvekade han inte. Stockholm framstod som ett bra alternativ och ”som ett paradis om man har barn”. Något som också vägde till Karolinska Institutets fördel var närheten till Karolinska universitetssjukhuset. Luca Jovine kan lätt tänka sig flera kliniska användningsområden för gruppens forskningsresultat. Några av de personer som idag är oförklarligt infertila kan i framtiden komma att få en genetisk förklaring: deras spermiereceptor fungerar inte. Utveckling av ett sådant gentest är en av de potentiella kliniska tillämpningarna. Men framför allt hoppas Luca Jovine att hans forsk-

Men då måste forskarna först ta reda på hur den andra halvan av komplexet – spermiens ytskikt – ser ut, något som idag är delvis ogjort och som anses betydligt mer komplicerat då den troligen består av flera proteiner. Luca Jovines forskargrupp studerar även hur övriga proteiner i äggets ytskikt ser ut, hur ytskiktet förändras under befruktningen och hur genetiska förändringar kan påverka dess struktur och därmed fertiliteten. Han beskriver sitt jobb som en udda form av arkeologi. – Flera av de molekyler vi strukturbestämmer har ju funnits i hundra miljontals år men det är först nu vi har tekniken att visualisera dem. Hur spermien och ägget kan känna igen varandra är ett mycket gammalt problem som vi nu kan undersöka på ett helt nytt sätt, säger han. Men han har också en mer filosofisk syn på sin jakt på molekylstrukturer: – Vi människor och alla andra levande varelser är här för att föröka oss. Med vår forskning når vi dit där allt börjar, vi kommer nära själva livets mening, säger Luca Jovine. F


Spetskompetens i hjärtat av Stockholm Stockholm Heart Center är Skandinaviens största öppenvårdsmottagning för patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Vår personal är van att möta personer med komplicerade hjärt-kärlsjukdomar och vi är måna om att varje patient får bästa möjliga omhändertagande, vi erbjuder:

Hjärtspecialistmottagning

kardiologisk utredning, diagnostik och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.

Sömnapnémottagning

uredning, diagnostik och behandling av snarkning och sömnapné.

Kärlmottagning

ultraljudsundersökning av cirkulation i ben, armar, hals och buk.

Introducerar hsCRP/CRP för Point-of-Care.

Klinisk fysiologi

undersökningar inom hjärta, kärl och luftvägar.

Kliniska läkemedelsprövningar

vi deltar aktivt med att ta fram nya läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar.

www.lifeassays.com

STOCKHOLM CITY Kungsgatan 34 111 35 Stockholm Telefon 08-505 215 00 Hemsida www.shc.nu

LifeAssays AB, IDEON Science Park, SE-223 70 Lund Tel: +46 46 286 5400 Fax:+46 46 286 5419

VÄLLINGBY CENTRUM Pajalagatan 56 162 65 Vällingby Telefon 08-505 215 80

NaturvetarNa vill stärka forskares ställNiNg: » Internationellt konkurrenskraftiga villkor för forskare

» Utveckla karriärmöjligheterna för forskare

» Förbättra villkoren för

forskningsdrivna verksamheter forskares arbetsvillkor ” unga och karriärmöjligheter måste bli bättre. Det tjänar vi alla på. Madelen Nilsson Naturvetarnas förbundsordförande

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   2 9



Fråga forskaren Redaktör: Ola Danielsson

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner ett första hjälpen-kit.

Jag har läst en del om insulinresistens men aldrig fått klart för mig vad orsaken till detta är. Det finns tydligen massvis med teorier men finns det någon klarlagd orsak? Ebbe Ivarsson Svar: Insulinresistens innebär att kroppens celler inte reagerar som de ska på insulin, med minskat upptag av glukos och förhöjd blodsockernivå som följd. Det är oftast inget fel på de mottagarmolekyler som cellerna använder för att känna av insulinhalten, utan problemet är att signaleringen inne i cellen inte fungerar.

Fysisk aktivitet förebygger insulinresistens men det är oklart varför.

Det kan finnas flera olika signalfel och exakt varför de uppstår vet man inte, men vissa människor har en ärftlig benägenhet att drabbas. Viktnedgång och fysisk aktivitet är två kända sätt att förebygga insulinresistens – ett motionspass leder till väsentligt ökad insulinkänslighet i musklerna redan samma dag. I vår forskning studerar vi de gener som styr hur motion påverkar insulinkänsligheten och försöker på så sätt lära oss mer om de bakomliggande orsakerna. Anna Krook, professor i integrativ cellfysiologi

Svar: Gemensamt för de intryck som ger rysningar är troligen att de har ett starkt känslomässigt innehåll och därför aktiverar det limbiska systeKan framkalla rysning. met, den så kallade ”reptilhjärnan”. Detta kan resultera i en automatisk aktivering av en rad evolutionärt gamla kroppsliga försvarsmekanismer, som höjd puls och omfördelning av blodflödet bort från huden. Rysningen består i sammandragningar av kärl i huden och av de så kallade pilo erektormusklerna som gör att huden reser sig (gåshud). Den kan sägas vara en mycket mild variant av huttringen, vars syfte är att värma upp kroppen när den hotas av nedkylning. Bo Rydqvist, professor i fysiologi John Axelsson, forskare i psykologi

n Tack för frågan. Ebbe Ivarsson får ett första hjälpenkit hemskickat. / Redaktionen

Varför kittlas jag inte? image library

Jag har lagt märke till att jag ofta ryser av flera olika anledningar, till exempel av välbehag när jag hör bra musik eller av obehag när jag ser en spindel, eller ibland när jag gäspar. Vad är egentligen en rysning och varför uppstår den? Pontus Bråmer

image library

Varför ryser jag?

image library

Vad beror resistensen på?

gon annan än en själv står för kittlingen. Förklaringen är att varje gång hjärnan genererar ett rörelsekommando så räknar Svar: den också ut hur den Charles Darwin sensoriska feedbacken funderade över av rörelsen kommer den här frågan och Kittling uteblir. att kännas. Det är denna föreslog att kittomedvetna förväntan lingseffekten beror som tar bort kittligheten från de på att man inte vet i förväg var egna rörelserna. man kommer bli kittlad. Andra Henrik Ehrsson, forskare kunde senare visa att forskare i neurovetenskap det viktiga snarare är att nåJag undrar varför det inte går att kittla sig själv? Carl

Fråga och vinn Skicka din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informationsavdelningen Karolinska Institutet 17177 Stockholm

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   31


Forskningens vardag Slå på teven ikväll och chansen är stor att du får se en kock svänga ihop en trerättersmeny på nolltid. Kockyrket har aldrig varit mer omhuldat. Men bakom den glamorösa fasaden gömmer sig dystra fakta – kökspersonal löper högre risk att drabbas av såväl lungcancer som hjärtkärlsjukdomar. Forskare vid Karolinska Institutet försöker förstå varför – direkt på köksgolvet. text Charlotta Lannebo foto Ylva Sundgren

Stekning, kokning och forskning Det är eftermiddag i restaurangköket på Hotel Skeppsholmen. Utanför visar sig Stockholm från sin allra vackraste höstsida och i köket har det hektiska hundraportionslunchtempot dämpats och ersatts av eftermiddagslugn med förberedelser för middagen och morgondagens lunch. I ena ändan av köket står kallskänkan Emma Romberg och kokar hallonmarmeladkonfekt till kakbordet, i en annan del av köket lägger kocken Thomas Lindevall omsorgsfullt upp en tidigt beställd middagsförrätt – smörstekt pumpa med trattkantareller, friterad persilja och ett sprött svartrotschips. Det skulle kunna vara en helt vanlig arbetsdag för dem, om det inte vore för den lilla portabla luftpumpen som de båda bär på ryggen, hängande över axeln som en handväska. – Den är inte så tung att bära, men den surrar en hel del, säger Thomas Lindevall medan han återgår till att steka kycklingfiléer. Han och Emma Romberg är två av trettiotalet personer som medverkar i en studie om kockars och annan kökspersonals arbetsmiljö. Luftpumpen på ryggen är kopplad till en liten hållare med ett filter där luftburna partiklar fastnar. Efter filtret sitter en glasampull där så kallade polycykliska aromatiska kolväten, PAH, samlas upp. Förutom det bär de båda varsin kvävedioxidmätare. Carolina Bigert är forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och projektledare för studien. 3 2   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

’’

... kockar löper högre risk att drabbas av både lungcancer och hjärtkärlsjukdom.

– Vi vet från tidigare studier att kockar löper högre risk att drabbas av både lungcancer och hjärtkärlsjukdom. Vi vet inte vad det beror på, det kan till exempel bero på rökning. Samtidigt vet vi att köksmiljön innehåller mer luftföroreningar än många andra miljöer. Men ingen har hittills kartlagt exponeringen för luftföroreningar i svenska restaurangkök, förklarar hon. För exponeringskartläggningen i restaurangkök ansvarar yrkeshygienikern Marie Lewné. Hon och hennes kollega Rasmus Bjurström, också han yrkeshygieniker, gör hundra individuella mätningar på personal i fyra olika typer av köksmiljöer. Det är storkök, snabbmatsrestauranger, asiatiska kök och konventionella restaurangkök, dit Hotel Skeppsholmen räknas. Här

Thomas Lindevall smälter smör för att bryna pumpa. Att steka i smör alstrar fler partiklar än att steka i olja. Men ibland är smaken viktigare. – Vi steker alltid i smör när det är à la minutebeställningar, säger Thomas Lindevall.

p


På kallskänkan Emma Romberg monteras en mätrustning i form av en pump på ryggen som suger luft från en liten hållare med ett filter. På filtret fastnar luftburna partiklar. Filtret vägs före och efter arbetsdagen för att bestämma halten av partiklar i luften. Under exponeringsmätningarna får försökspersonerna skriva ner vad de gjort under dagen.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   3 3


Forskningens vardag

’’ Carolina Bigert

Marie Lewné

Till vänster: Kallskänkan Emma Romberg kokar marmeladkonfekt och kocken Thomas Lindevall fyller i sin loggbok över arbetsdagen. Ovan: Yrkeshygienkern Rasmus Bjurström har hunnit med både grillkiosker och sjukhuskök under studiens gång.

Liknande forskning har tidigare mest skett i konstgjorda köksmiljöer. Det här är forskning som befinner sig mitt i verkligheten. råder imponerande ordning i det begränsade utrymmet bland kastruller, byttor och stekpannor. Lukten av matos är i det närmaste obefintlig och det är svårt att tänka sig att det skulle lura några faror i den här miljön. Men det är just själva matlagningen som i sig alstrar en del ovälkomna sidoeffekter. – Framför allt när man steker eller friterar i fett i hög temperatur bildas små partiklar som misstänks kunna vara en riskfaktor för lungcancer och hjärtkärlsjukdom. En tidigare studie har visat att stekning i smör ger högre partikelhalt än stekning i olja. Vi mäter också i vilken omfattning det bildas PAH, som kan bidra till cancer. Mängden kvävedioxid beskriver i första hand förbränningen, till exempel från en gasspis, säger Marie Lewné. Nu börjar arbetsdagen lida mot sitt slut, personalen ska bytas ut och Rasmus Bjurström packar ihop mätutrustningen. Även partikelhalten utomhus och inomhus kontrolleras. Det blir en ansenlig mängd filter och ampuller som ska analyseras vidare för att ge en uppfattning om vad som egentligen cirkulerar i köksluften under en dag. – Det här köket använder ingen gas och har god ventilation. Erfarenheten säger mig att det blir lägre värden då, säger Rasmus Bjurström. Ända sedan i morse har kocken Thomas Lindevall haft på sig sin mätutrustning. Under dagen har han fått fylla i hur många timmar av stekning, kokning och annat köksarbete han ägnat sig åt. Minst ett par timmar har han stått över stekbordet, men såskok för hundra personer har han också hunnit med.

3 4   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

– Man förstår ju att det inte är så nyttigt med matos, men annars har jag inte tänkt så mycket på att det kan vara farligt att jobba i kök. Men här är det bra, jag har sett värre ställen. Det ska bli kul att se resultatet, säger han. Resultaten från exponeringsmätningarna kommer så småningom att presenteras tillsammans med analyser av två stora epidemiologiska material som beskriver förekomsten av lungcancer respektive hjärtinfarkt i olika yrkesgrupper. Bakom siffrorna gömmer sig en hel del kockar och annan kökspersonal, både män och kvinnor. Det är dem som forskarna är intresserade av. – I materialet över lungcancer finns också uppgifter om rökning. När det gäller hjärtinfarkt finns uppgifter om socioekonomisk status. Vi kommer alltså att kunna presentera en tydligare bild av vad som ligger bakom risken för kockar och annan kökspersonal att utveckla dessa sjukdomar. Det är branschen jätteintresserad av. Exponeringsmätningarna i restaurangköken ger oss ytterligare information, och beroende på resultaten kan vi förhoppningsvis föreslå arbetsmiljöförbättringar, berättar Carolina Bigert. Både hon och Marie Lewné är entusiastiska över forskningen som pågår. – I Sverige finns 100 000 personer som arbetar inom köks- och restaurangbranschen. Liknande forskning har tidigare mest skett i konstgjorda köksmiljöer. Det här är forskning som befinner sig mitt i verkligheten, säger Marie Lewné. F


TRE DIVISIONER - ETT MÅL OPTIMALA OPERATIONSSALAR

Kockarna 2 3 4 5

Ända sedan bolaget grundades för mer än 170 år sedan, har MAQUET legat i framkant för innovation och medicinteknisk utveckling vad gäller produkter för operationssalar och intensivvårdsavdelningar.

Varumärket MAQUET formar en gemensam plattform för hantering av en omfattande portfölj av produkter och tjänster för utrustning av den medicintekniska arbetsplatsen.

MAQUET investerar i global forskning och utveckling för att möta och tillgodose de dagliga utmaningar som kliniker och sjukhus ställs inför.

MAQUET har tre specialdivisioner för terapeutiska tillämpningar, produkter, lösningar och tjänster:

De högkvalitativa produkterna och lösningarna från MAQUET kombinerar både medicinska, kliniska och kostnadseffektiva fördelar med effektiv och säker patientbehandling.

MAQUET Critical Care MAQUET Cardiovascular MAQUET Surgical Workplaces MAQUET — The Gold Standard.

MAQUET Nordic AB Röntgenvägen 2 17154 Solna, Sweden Telefon: 0771-10 90 00 nordic@maquet.com www.maquet.com

MAQUET NORDIC AB - FÖRSÄLJNING, SUPPORT OCH SERVICE 15807-ad-OR-INTEGRATION-MedicinskVetenskap-185-245_ly1.indd 1

10.02.2010 8:56:52 Uhr M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   3 5


Kort om KIs forskning Redaktör: Cecilia Odlind

sipa/SCANPIX

70

procent av unga kvinnor i Stockholm är infekterade av humant papillomvirus. Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet på 544 ovaccinerade kvinnor. Eftersom viruset kan orsaka livmoderhalscancer är det angeläget att vaccinering mot de vanligaste virusformerna kommer igång, menar forskarna.

ulf sirborn

Christian Unge har nyligen disputerat vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. I sin avhandling har han analyserat varför många hivpatienter i Kenya inte tar sina bromsmediciner.

Bön ersätter hivmediciner Hur stort är problemet? – I södra Afrika har i genomsnitt 40 procent av patienterna slutat ta sin bromsmedicin efter två år. I Afrikas slumområden, där 72 procent av den urbana befolkningen bor, är problemen med avhopp från hiv-programmen ännu större. Graden av följsamhet varierar dock mellan länder och mellan landsbygd och stad.

främst ungdomar i östra Afrika avbryter sin hiv-behandling är att de tror sig kunna bli botade genom traditionella mediciner och genom böner i stället. Många skäms också för att de har hiv, och vi såg att fler avbröt medicineringen bland dem som inte hade berättat för någon om sin sjukdom.

Vilka är de främsta orsakerna till att många avbryter sin behandling?

– Det är viktigt att utforma hiv-program som är anpassade för de lokala förhållanden som råder i olika delar av Afrika. På politisk nivå måste man bekämpa fattigdom i slumområdena. På kliniknivå måste man våga prata med patienterna om exempelvis religion och traditionell medicin.

– Vanliga skäl är höga läkemedels- och transportkostnader i kombination med fattigdom, långa väntetider på klinikerna, biverkningar, alkoholism och depression. Ett på senare tid uppmärksammat skäl till att

Hur kan man komma åt problemet?

Viktigt att ta bromsmediciner Idag finns inget botemedel mot hiv men bromsmediciner kan förhindra att patienten utvecklar aids och minska risken för smittspridning. Det kräver dock att man äter sina mediciner regelbundet, något som också är viktigt för att undvika resistensutveckling.

3 6   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Inbördeskriget i Nigeria åren 1967–70 gav upphov till en svältkatastrof i utbrytarrepubliken Biafra.

Svält sätter spår för livet Det är svårt att glömma bilderna av de så kallade ”Biafra-barnen” som plågades av svält under inbördeskriget i Nigeria åren 1967-70. Nu har en studie vid Karolinska Institutet följt upp barnen och visat att svälten har satt spår för livet. Hälsouppgifter samlades in för över 1300 män och kvinnor som fötts i Biafra före, under eller efter svälten. Resultaten visar att de som utsatts för svält i fosterlivet och under det första spädbarnsåret nu 40 år senare har ökad risk att drabbas av diabetes och högt blodtryck. Forskarna understryker att svält och undernäring under graviditet fortfarande är ett stort hälsoproblem i Afrika söder om Sahara, och menar att resultaten ger ytterligare argument för beslutsfattare stärka mödrars och barns hälsa i dessa delar av världen. Fältarbetet i Nigeria genomfördes som en del av Karolinska Institutets sommarforskarskola av tre läkarstudenter, under handledning av Mikael Norman, professor vid Karolinska Institutet. Studien har belönats med Regnells pris för bästa svenska vetenskapliga manus av Svenska Läkaresällskapet. PLoS ONE oktober 2010


Akutsjukvård ofta befogad bertil ericson/SCANPIX

Antalet besök till sjukhusens akutmottagningar ökade i slutet av 1990-talet med längre väntetider som följd. En del har menat att orsaken är en ökad benägenhet i befolkningen att söka akut vård för ofarliga symptom. Den förklaringen håller dock inte, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Läkaren och forskaren AnnSofie Backman har jämfört patienter som uppsökt Södersjukhusets akutmottagning med patienter som nöjt sig med ett besök till vårdcentralen i upptagningsområdet. Faktorer som patientens symptom, upplevelse av besvär och bakgrundsinformation om utbildning och social situation kartlades genom intervjuer. Även den behandlande läkaren fick efter genomförd undersökning bedöma hur länge patienten hade kunnat vänta på medicinsk bedömning. Den största skillnaden mellan grupperna var typ av besvär och upplevelse av symptom, och forskarna drar slutsatsen

Det ökade trycket på akutmottagningar kan hänga samman med en åldrande befolkning.

att majoriteten av patienterna hade valt helt rätt vårdnivå. De flesta som sökte akuthjälp hade först utnyttjat någon form av beslutsstöd, exempelvis kontakt med sjukvårdsupplysningen. – Akutpatienterna är till stor del äldre och multisjuka människor. Troligen beror ökningen i antalet akutbesök åtminstone delvis på att vi har en åldrande befolkning, men här behövs det ytterligare studier, istock photo

Ny forskning visar att en del av hjärnan som kallas accumbenskärnan kan spela en viktig roll vid uppkomsten av depression.

säger Ann-Sofie Backman. Undantaget var en mindre grupp, till stor del bestående av män utan tidigare sjukvårdserfarenhet, som sökt sig till akutvård med symptom som bättre lämpade sig för primärvården. – Information och utbildning om val av lämplig vård bör därför styras till grupper med ringa sjukvårdserfarenhet, säger Ann-Sofie Backman.

’’

Det är en betydande andel av männen som är rädda. Malin Bergström, psykolog och forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, som i sin avhandling bland annat studerat de cirka 10 procent av männen som lider av förlossningsrädsla under graviditeten. Studien visade också att dessa män hade högre generell oro under graviditeten och att de i lägre utsträckning trodde att de skulle bli bra föräldrar.

40

procent – nästan så mycket mer antibiotika äter kvinnor jämfört med män, trots att män oftare drabbas av infektioner. Det visar en studie vid institutionen för medicin, Solna. Tar man med antibiotika mot urinvägsinfektioner äter kvinnor nästan 70 procent mer. Forskarna saknar en bra förklaring.

Depression kopplas till specifik hjärnregion Per Svenningsson och Therese Eriksson vid Karolinska Institutet har tillsammans med amerikanska forskare tidigare funnit flera samband mellan serotoninsystemet och en gen, p11, som kan kopplas till depression. I en ny studie, där bland andra tidigare Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin, Paul Greengard, medverkar visar man nu att återställt uttryck av p11 i en specifik hjärnregion, den så kallade accumbenskärnan, motverkar de de-

pressionslika symptomen i möss vars p11-gen har slagits ut. – Dessa studier visar att accumbenskärnan förmodligen spelar en viktig roll vid uppkomsten av depression och att behandling riktade mot denna hjärnregion skulle kunna ha antidepressiva egenskaper, säger Per Svenningsson, forskare vid centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet. Science Translational Medicine oktober 2010

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   37


I de senaste numren har vi apropå Karolinska Institutets 200-årsjubileum gjort nedslag i olika historiska epoker. Nu har turen kommit till framtiden. Visioner om framtidens medicin är vanligt förekommande på två ställen: forskarvärlden och i science fiction-filmer. Vi testade att kombinera de två. text Ola Danielsson illustrationer Anna Ödlund

Ny dag, ny verklighet Tricket är att utsätta hjärnan för en samordnad bluff genom att manipulera flera sinnen samtidigt, till exempel med videoglasögon och en dräkt som stimulerar huden. Än så länge är forskningen i ett relativt tidigt stadium, men bland de möjliga medicinska tillämpningarna finns terapi av fobier, exempelvis mot spindelfobi eller social fobi, och kanske även behandling av olika fysiska åkommor, såsom ryggmärgsskador. – Vi tror att nervsystemet kan påverkas i positiv riktning om patienten får uppleva hur det är att röra sig obehindrat med en virtuell kropp, säger Henrik Ehrsson.

Virtual reality-teknik kan användas för att behandla spindelfobi.

camilla svensk

Henrik Ehrsson

I filmen ”The Matrix” befinner sig karaktärerna i en drömlik värld med märkliga naturlagar. Till deras besvikelse visar sig tillvaron dock vara en illusion skapad med datorer och avancerad hjärnstimulering. Efter ett tillfälligt uppvaknande till den gråa verkligheten väljer en del att återvända till illusionen för gott. Vid Karolinska Institutet studerar forskaren Henrik Ehrsson och hans medarbetare hur våra hjärnor orienterar sig i världen genom att lägga pussel med olika typer av sinnesinformation, som känsel- och synintryck. Forskningen visar bland annat hur hjärnan kan luras så att det som många science fiction-tänkare har drömt om uppstår: en realistisk känsla av att befinna sig någon annanstans och – om man så vill – i en annan kropp.

3 8   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Intresset av att kliva in i roligare och mer spännande verkligheter i exempelvis datorspel är stort. Henrik Ehrsson tror dock inte att vi, som i The Matrix, i framtiden kommer att säga adjö till vardagen och helt flytta in datorsimulerade verkligheter. – Däremot är det troligt att vi kommer leva i en sorts mellanvärld, där den vanliga verkligheten berikas med virtuella inslag, säger han. Det kan till exempel handla om att mycket av den information som vi i dag knappar fram via mobiltelefoner och laptops görs tillgänglig direkt i medvetandet, genom att små implantat stimulerar hjärnan, spekulerar Henrik Ehrsson. Henrik Ehrsson menar att så kallade cochlea-implantat, som förbättrar hörseln hos hörselskadade, kan ses som en föregångare till framtidens hjärninplantat. – Cochlea-implantat är egentligen en riktig cyborg-teknik som finns redan i dag, elektriska signaler skickas direkt till centrala nervsystemet och det uppfattas som ljud. Det är bara en tidsfråga innan vi kan stimulera hjärnan på ännu mer avancerade sätt, säger Henrik Ehrsson. F


I framtiden är det svårt att skilja mellan proteser och vanliga kroppsdelar.

Cyborgs är vi allihopa

Att kroppen kan utrustas med konstgjorda funktionella delar är knappast en futuristisk tanke. Den första kända konstgjorda lemmen, en tå-protes, hittades i egypten och lär datera till mellan 600 och 1000 år före kristus. Mer moderna exempel är glasögonen, tandimplantatet och pacemakern. Enligt Henrik Ehrsson, forskare i kognitiv neurovetenskap, kommer det dock finnas en grundläggande skillnad mellan dagens och framtidens konstjorda kroppsdelar. Forskarna är nämligen på god väg att skapa proteser som inte bara liknar till exempel en hand, utan även fullt ut känns som en sådan. – Tänk dig skillnaden mellan att hålla i ett verktyg, som en hammare, och upplevelsen av din egen hand, säger Henrik Ehrsson. Tekniken bygger på ny kunskap om hur hjärnan skiljer mellan den egna kroppen och andra föremål. Känslan av att smälta samman med protesen kan uppnås om den mer eller mindre konstant stimulerar

kroppen och därmed hjärnan. Samtidigt pågår forskning för att göra proteserna mottagliga för nervsystemets signaler, så att de precis som vanliga kroppsdelar kan styras med tankekraft. Professor Agneta Richter Dahlfors är chef vid Swedish medical nanoscience center vid Karolinska Institutet. Hon och hennes kollegor arbetar med att utveckla konstjorda nervceller som kommunicerar med kroppens nerver på deras eget kemiska och elektriska språk. De kan användas till att reparera nervskador eller att koppla samman kroppens nervsystem med olika typer av teknisk apparatur. – Kännande och tankestyrda proteser är en möjlig tillämpning. En annan är små apparater som opereras in i kroppen och känner av eller reglerar aktiviteten i nervsystemet, vilket kan vara gynnsamt exempelvis vid sjukdomar som Parkinsons, säger Agneta Richter Dahlfors. Enligt Henrik Ehrsson är alla möjliga modifieringar och utvidgningar av människokroppen tänkbara. Varför inte ett yttre skelett som låter gamla människor känna sig starka igen, eller supersnabba robotben som känns precis som ben av kött och blod? – Det är inte i första hand den vetenskapliga och tekniska utvecklingen som kommer att sätta begränsningarna, utan vad människor efterfrågar, säger han. F

ulf sirborn

När Arnold Schwarzenegger får ett sår på armen i filmen ”Terminator” blottas ett skelett av stål. Enligt en vanlig science fiction-vision kommer gränsen mellan människa och maskin bli allt mer otydlig: I framtiden befolkas världen av mänskliga robotar och människor med konstgjorda kroppsdelar.

Agneta Richter Dahlfors

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   3 9


Små små robotar rör sig runt i kroppen Din framtida läkare kanske inte bara ger dig läkemedel i form av piller och sprutor, utan även med hjälp av arméer av pyttesmå robotar. Väl inne i din kropp simmar robotarna fram till det sjuka stället och levererar läkemedlet i precis rätt mängd. Medicinska minirobotar har lyfts fram som en möjlig följd av nanotekniken – ett växande forskningsfält där forskare använder enskilda atomer och molekyler för att konstruera nya material eller mycket små föremål. Än så länge är nanoskapelserna relativt enkla, som exempelvis rör eller skivor av kolatomer. Men många anser att det bara är en tidsfråga innan forskarna lyckas framställa

I åttiotalsfilmen ”24-timmarsjakten” reser huvudpersonerna runt i en hypokondrisk mans kropp i en mikroskopisk farkost. Under sin färd slåss de mot andra mikrorobotar, väjer för magsaftstörtfloder och råkar av misstag orsaka en inre blödning.

4 0   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

mer avancerade objekt på nanonivån, som robotar och datorer. Vid Swedish medical nanoscience center vid Karolinska Institutet försöker forskarna hitta medicinska användningsområden för nanoteknik. Forskaren Andreas Nyström studerar bland annat hur nanoteknik kan användas för att skapa en sorts målsökande läkemedelskapslar. Genom att exempelvis fästa antikroppar på nanopartikelns yta kan den fås att ta sig in i cancerceller, och leverera sin last av läkemedel där. De målsökande läkemedelskapslarna är specialdesignade molekyler med en snillrik men enkel uppbyggnad. Professor Agneta Richter Dahlfors, centrets föreståndare, tror dock att vi kommer att få se allt mer avancerad miniatyrteknik i kroppens inre. – Något som kommer bli jättestort är olika typer av inopererade övervakningssystem som både känner av kroppens inre tillstånd och levererar läkemedel när det behövs, säger Agneta Richter Dahlfors. Redan i dag används övervakningschip som känner av exempelvis hjärtats aktivitet och skickar informationen trådlöst till en läkare. Med hjälp av nanotekniken kommer framtidens system kunna göras mindre skrymmande och även leverera behandling. Ett exempel är läkemedelspumpar i hjärnan som reagerar på ett annalkande epilepsianfall genom att omedelbart sända ut målsökande nanoläkemedel Agneta Richter Dahlfors betonar att nyttan med nanotekniken måste vägas mot riskerna, som till stor del ännu är okända. På lång sikt ser hon dock enorma möjligheter att bygga in nanotekniska system i våra kroppar – om vi vill. – Jag tror många känner en ovilja att låta tekniken styra vad som händer i kroppen. Å andra sidan kan en del av tillämpningarna rädda livet på sjuka människor, och då är det svårt att avstå. Vi ser redan att det finns en efterfrågan från vissa patientgrupper och det kommer troligen att driva utvecklingen framåt, säger Agneta Richter Dahlfors. F


Den förnybara kroppen

Gentestning är vardag

camilla svensk

Avläsningen av hela det mänskliga genomet, som blev färdigt 2003, har kallats den molekylära motsvarigheten till månlandningen. Var det nya sättet att betrakta oss själva kommer leda vet ingen säkert. Klart är dock att kunskapen om våra gener redan har revolutionerat förståelsen av människorkroppen och öppnat nya möjligheter till förbättrad sjukvård. Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär Magnus Ingelmantoxikologi vid Institutionen för fysiologi och farmakoSundberg logi, menar att gentestning av patienter kommer att bli allt vanligare. – Utvecklingen går mot att läkemedelsbehandlingar anpassas till den individuella patienten, och det görs i ökande grad genom att man tar hänsyn till genetiska skillnader, säger han. Genom att ta reda på om patienten bär på vissa specifika gener får den behandlande läkaren betydligt bättre förutsättningar att undvika svåra biverkningar och optimera behandlingseffekten. Vissa läkemedel som kommer ut på marknaden är avsedda enbart för patienter med vissa genvarianter. Samtidigt finns kommersiella intressen så kallad bred gentestning, utförd av företag som erbjuder kunderna en bedömning av exempelvis risken för att utveckla ett spektrum av olika sjukdomar. Vissa varnar för att den sortens information kan användas av exempelvis försäkringsbolag och arbetsgivare i framtiden. Magnus Ingelman-Sundberg tror att gentestning kommer bli stor samhällsfråga framöver. – Genetisk information är värdefull i medicinska sammanhang, men den är också svår att tolka och kan lätt missbrukas. Vi kommer få ett allt större behov av en tydlig lagstiftning på det här området. F

Inom stamcellsforskningen försöker man förstå hur det går till när kroppens specialiserade celler och vävnadstyper utvecklas ur kroppens mer omogna celler – stamcellerna. Forskare försöker lära sig styra stamcellernas utveckling och hoppas att stamceller i framtiden kan användas för att reparera skadad eller förlorad vävnad i kroppen. – Man är i dag främst inriktad på att stimulera de stamceller som finns i patientens kropp så att de bildar de celler som man vill ha fler av. Längre in i framtiden kan man tänka sig Ola Hermanson att man också odlar vävnader utanför kroppen och transplanterar in i kroppen, säger stamcellsforskaren Ola Hermanson vid institutionen för neurovetenskap. Forskare har redan lyckats få vissa enklare vävnader, som hud och brosk att växa fram i laboratoriet. Dessa vävnader kan användas vid transplantationer, som en sorts reservdelar. Det dröjer dock innan ett reservlager av komplicerade organ, som levrar och hjärtan, kan odlas fram, menar Ola Hermanson. – Det finns flera problem som man i så fall måste lösa. Det svåraste är kanske hur man ska få vävnaden att sluta växa, så att den bildar ett avgränsat organ av rätt storlek och form, som dessutom fungerar som det ska. Men vem vet, om några decennier kan det säkert vara verklighet. F

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   41

John Sennett

I framtidsfilmen ”Gattaca” är gentestet universalmedlet som används för att bedöma allt från sjuksomsrisk och förväntad livslängd till vem som ska anställas var. Huvudpersonen får inte bli rymdpilot på grund av en hjärtsjukdom men lurar systemet genom att bära med sig ett blodprov från en genetiskt klanderfri atlet.

Har du förlorat en arm i en olycka eller drabbats av en allvarlig hjärtsjukdom? Ingen fara! I framtiden finns ett lager av framodlade reservorgan som kan användas när kroppen börjar krokna. Eftersom organen är kopior av dina egna organ finns ingen risk för komplicerade avstötningsreaktioner vid transplantationen.


Topplistan Redaktör: Cecilia Odlind

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i några av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. Volkmar Schulz / SCANPIX

Cell Stem Cell:

Stamceller reparerar skadad ryggmärgsvävnad Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur stamceller, tillsammans med andra celler, reparerar skadad vävnad i ryggmärgen hos möss. I framtiden hoppas forskarna att skador i ryggmärgen och hjärnan kan behandlas med hjälp av stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till olika celltyper. Stamcellsliknande celler har hittats i de flesta delar av nervsystemet hos den vuxna människan. Det är dock fortfarande oklart i vilken utsträckning dessa kan bidra till att ny fungerande nervvävnad bildas hos vuxna individer. Nu har professor Jonas Friséns forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från Frankrike och Japan, visat hur stamceller och flera andra typer av celler bidrar till cellnybildning i ryggmärgen hos möss, samt hur detta förändras drastiskt efter skada. Forskargruppen har identifierat en typ av stamceller, så kallade ependymceller, som finns i ryggmärgen. De visar att dessa stamceller är inaktiva i den friska ryggmärgen, och att den cellnybildning som äger rum sker främst genom att fler mogna celler delar sig. När ryggmärgen skadas aktiveras dock stamcellerna och blir den dominerande källan till nya celler. Stamcellerna ger då både upphov till celler som bildar ärrvävnad och till en typ av stödjeceller som är viktiga för ryggmärgens funktion. Forskarna visar även att en typ av mogna celler, astrocyter, ger upphov till stora mängder ärrbildande celler efter skada. – Stamcellerna har en viss positiv effekt efter en skada, men inte tillräckligt för att funktionen i ryggmärgen helt ska återställas. En intressant fråga är nu om det med hjälp av läkemedel kan gå att stimulera stamcellerna till att bilda fler stödjeceller och på så sätt öka funktionsåterhämtningen efter en ryggmärgskada, säger Jonas Frisén. Origin of new glial cells in the intact and injured adult spinal cord Barnabé-Heider F, Göritz C, Sabelström H, Takebayashi H, Pfrieger FW, Meletis K, Frisén J Cell Stem Cell oktober 2010

4 2   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

32 genregioner har kopplats till fetma.

Nature Genetics:

Storskalig kartläggning pekar ut 32 genregioner för fetma Ett internationellt forskarlag har identifierat 18 nya genregioner med koppling till fetma mätt i BMI. Forskarna kunde också bekräfta en koppling till fetma för 14 tidigare kända genregioner. – Målet med vår studie har varit att identifiera gener som ökar risken för fetma med hjälp av storskaliga metoder där hela genomet undersöks i ett stort antal människor, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av de som koordinerat studien. I den nu publicerade studien har forskarna arbetat för att kartlägga de genvarianter och/eller genregioner som är kopplade till fetma genom att undersöka sambandet mellan BMI, body mass index, och 2,8 miljoner genvarianter i 123 865 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta de 14 genregioner som var kända sedan tidigare samt identifiera ytterligare 18 nya genregioner som var associerade med högt BMI. De kunde också koppla flera av generna till vissa biologiska mekanismer som är överrepresenterade när det gäller utveckling av fetma, exempelvis neuroendokrinologiska signalvägar bakom aptitregleringen samt signalvägar som styr tarmen och bukspottkörteln. Association analyses of 249,796 individuals reveal eighteen new loci associated with body mass index Speliotes EK, Willer CJ, Berndt SI, (och 347 ytterligare författare), Schlessinger D, Strachan DP, van Duijn CM, Wichmann H-E, Frayling TM, Thorsteinsdottir U, Abecasis GR, Barroso I, Boehnke M, Stefansson K, North KE, McCarthy MI, Hirschhorn JN, Ingelsson E, Loos RJF Nature Genetics oktober 2010


Nature: Nyckel till blod-hjärnbarriären identifierad Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan mot nervskadande ämnen som finns naturligt i blodet, men innebär samtidigt ett hinder för transport av läkemedel till hjärnan. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en möjlig lösning på problemet. De har upptäckt att en celltyp, pesicyter, upprätthåller barriärfunktionen i hjärnans blodkärlsväggar. I frånvaro av pericyter öppnas en speciell transportväg – kallad transcytos – genom kärlväggen, vilket leder till att molekyler av olika storlekar passerar från blodet ut i hjärnan. Pericyterna reglerar även en annan celltyp i hjärnan, de så kallade astrocyterna, som bland annat reglerar vatten- och jonflöden över blod-hjärnbarriären. – Kunskapen kan användas dels för att skydda hjärnan vid olika tillstånd som leder till att blod-hjärnbarriären öppnas och nervskadliga ämnen läcker ut. Och dels för att tillfälligt öppna barriären för transport av läkemedel, säger Christer Betsholtz, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Pericytes regulate the blood-brain barrier Armulik A, Genové G, Mäe M, Nisancioglu MH, Wallgard E, Niaudet C, He L, Norlin J, Lindblom P, Strittmatter K, Johansson BR, Betsholtz C Nature oktober 2010

New England Journal of Medicine: Genkartläggning förklarar stor andel astma

image library

Ett internationellt forskarlag, där bland andra forskare från Karolinska Institutet ingår, har hittat sex genvarianter som kan förklara närmare 40 procent av alla fall av astma hos barn. Fynden bygger på en genetisk kartläggning av 10 365 astmatiker respektive 16 110 kontrollpersoner. – Så hög andel som 40 procent när det gäller inflytandet av genetiska faktorer är mycket ovanligt om man jämför med andra vanliga sjukdomar. De identifierade generna är involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien. Den nu publicerade studien är den första som kan göra anspråk på en fullständig genomlysning av Forskare har hittat sex genvarianter som kopplingen mellan specifika gener ökar risken för astma hos barn. och risk för astma. A large-scale, consortium-based genome-wide association study of asthma Moffatt MF, Gut IG, Demenais F, Strachan DP, Bouzigon E, Heath S, von Mutius E, Farrall M, Path FRC, Lathrop M and Cookson WOCM for the GABRIEL Consortium New England Journal of Medicine september 2010

Höjdarpublikationer Mänsklig spermiereceptor fullständigt kartlagd Insights into Egg Coat Assembly and Egg-Sperm Interaction from the X-Ray Structure of Full-Length ZP3 Han L, Monné M, Okumura H, Schwend T, Cherry AL, Flot D, Matsuda T, Jovine L Cell oktober 2010 Psoriasisrisk kopplas till gener A genome-wide association study identifies new psoriasis susceptibility loci and an interaction between HLA-C and ERAP1 Strange A, Capon F, Spencer CCA, Knight J, Weale ME, Allen MH, Barton A et al Nature Genetics oktober 2010 Genvarianter ökar risk för psoriasis och psoriasisartrit Common variants at TRAF3IP2 are associated with susceptibility to psoriatic arthritis and psoriasis Hüffmeier U, Uebe S, Ekici AB, Bowes J, Giardina E, Korendowych E, Juneblad K, Apel M, McManus R, Ho P, Bruc IN, Ryan AW, Behrens F, Lascorz J, Böhm B, Traupe H, Lohmann J, Gieger C, Wichmann HE, Herold C, Steffens M, Klareskog L, Wienker TF, FitzGerald O, Alenius GM, McHugh MJ, Novelli G, Burkhardt H, Barton A, Reis A Nature Genetics oktober 2010 Gener kopplade till kroppslängd identifierade Hundreds of variants clustered in genomic loci and biological pathways affect human height Allen HL, Estrada K, Lettre G, Berndt SI, Weedon MN, Rivadeneira F, Willer CJ, Jackson AU, Vedantam S, Raychaudhuri S, Ferreira T, Wood AR et al Nature september 2010 Celler tävlar för att leda blodkärlsförgrening Endothelial cells dynamically compete for the tip cell position during angiogenic sprouting Jakobsson L, Franco CA, Bentley K, Collins RT, Ponsioen B, Aspalter IM, Rosewell I, Busse M, Thurston G, Medvinsky A, Schulte-Merker S, Gerhardt H Nature Cell Biology oktober 2010 Norsk mammografi gav blygsam effekt Effect of Screening Mammography on Breast-Cancer Mortality in Norway Kalager M, Zelen M, Langmark F, Adami HO New England Journal of Medicine september 2010 Nya rön om hur leverceller skyddar mot inflammation och insulinresistens Interleukin-6 signaling in liver-parenchymal cells suppresses hepatic inflammation and improves insulin action Wunderlich FT, Ströhle P, Könner AC, Gruber S, Tovar S, Brönneke HS, Juntti-Berggren L, Li L-S, van Rooijen N, Libert C, Berggren P-O, Bruning JC Cell Metabolism september 2010 Här listas några av det senaste kvartalets publikationer i tidskrifter med en så kallad impact factor över 15. Impact factorn för en tidskrift är en siffra som anger genomsnittligt antal referenser under ett år till artiklar som publicerats i tidskriften de två tidigare åren.

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   4 3


Din idé – till nytta för många Vi på Innovationskontoret vill hjälpa dig under resan från bra idé till livskraftig innovation.

Alla vinner på förnybara energikällor!

Vi anordnar inspirationsaktiviteter, erbjuder rådgivning och kan genom vårt nätverk se till att du får kontakt med andra innovationsaktörer som kan hjälpa dig att komma vidare.

ffi O

Vill du veta mer? Gå in på www.locum.se/miljo

Meze Design Photo: David Bicho

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00

96% av den värme som används i landstingets fastigheter är fjärrvärme. Nästan hela byggnadsytan är ansluten till fjärrvärme och 71% av värmen är producerad med förnybara energikällor. Energianvändningen är den enskilt mest miljöpåverkande faktorn och en stor kostnad. Utvecklingen redovisas årligen i Energiboken.

In no va tio n

Välkommen till oss på Innovationskontoret!

ce

Oavsett om du har en ny idé eller har ägnat år av forskning för att komma fram till ditt resultat så är du välkommen att använda vår service.

Vi bryr oss om patienter med sällsynta sjukdomar Swedish Orphan Biovitrum är ett Sverigebaserat specialistläkemedelsföretag med internationell marknadsnärvaro. Bolaget fokuserar på att tillgängliggöra och utveckla specialistläkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar och stora medicinska behov. Vår portfölj innehåller för närvarande cirka 60 marknadsförda produkter, samt ett växande antal produkter i sen klinisk utvecklingsfas. Våra fokusområden är: hemofili, inflammation/autoimmuna sjukdomar, försämrat fettupptag, cancer och ärftliga ämnesomsättningsrubbningar. Ytterligare information finns på www.sobi.com.

www.sobi.com sobi_ad_185_122_medvet.indd 4 4 4   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

2010-10-26 09.38


Avhandlingen Personer som haft polio kan senare i livet utveckla en onormal trötthet. En ny avhandling från Karolinska Institutet visar att behandling med immunoglobuliner kan hjälpa vissa patienter. Text: Jenny Arhammar

Sjuklig trötthet vanligt vid postpoliosyndrom ulf sirborn

Gunilla Östlund

Ett av de framträdande symptomen vid så kal�lat postpoliosyndrom (PPS), är fatigue, ett ord som är svårt att översätta. – Det är ett subjektivt begrepp som vi har försökt få fram en bra definition av. Vi har kallat det för trötthet, men det är en trötthet som det tar betydligt längre tid att återhämta sig från än den normala, förklarar Gunilla Östlund, psykolog och författare till en ny avhandling om fatigue vid postpoliosyndrom vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus vid Karolinska Institutet. I begreppet fatigue samsas symptom som sänkt uthållighet både fysiskt och psykiskt samt känsla av dålig livskraft, eller vitalitet som man valt att kalla det. Fatigue är normalt för oss alla efter perioder av hård prestation, men skillnaden vid PPS är att upplevelsen främst är av fysisk karaktär och inte mental. Dessutom har Gunilla Östlund sett att upplevelsen av

Nervnedbrytning ger svaga muskler

Polio, som orsakas av ett virus, var en mycket vanlig sjukdom i Sverige under den första halvan av 1900-talet. Genom vaccination har man kunnat utrota polio på de flesta håll. Men bland de som haft polio drabbas en del av så kallat postpoliosyndrom, PPS, cirka 15–40 år efter den första polioinfektionen. Symptom på PPS: • Förlust och försvagning av muskulatur. • Fysisk och psykisk uttröttbarhet. • Energibrist. • Led- och muskelsmärta. • Påverkad tal- och sväljförmåga. • Försvagade andningsmuskler. Det finns inget blodprov eller röntgenundersökning för diagnos, vilket gör det svårare att skilja mellan PPS och liknande tillstånd. Orsaken till PPS är inte känd, men det som sker är en nedbrytning av motoriska nervceller vilket ger svaghet i musklerna. Behandling: • Lätt fysisk träning som stavgång, simning och vattengympa. • Smärt- och inflammationsdämpande läkemedel. • Immunoglobuliner kan bromsa nedbrytningen av nerver. Lovande studier pågår vid Karolinska Institutet. Källor: Smittskyddsinstitutet, professor Kristian Borg, Karolinska Institutet.

fatigue minskar med ålder hos patienter med PPS. – Den grupp som uppgav sig ha mest fatigue var signifikant yngre och hade haft postpoliosyndrom kortare tid. Det här känns spännande att ta reda på mer om. Varför mår man bättre när man blir äldre? Är det relaterat till hur man hanterar sin sjukdom eller har det andra, biologiska förklaringar? Gunilla Östlund tittade också på hur en relativt ny typ av behandling med så kallade immunoglobuliner påverkar symptomen vid PPS. – En grupp får mycket god effekt på allt från livskvalitet och fatigue till smärta, dock inte på fysisk funktion. Sedan finns det en grupp som inte får någon effekt alls och tyvärr också en mindre grupp som rapporterar försämring efter insatt behandling. Vårt mål är att identifiera vilka patienter som ska ha immunoglobuliner och vilka vi absolut inte ska ge det till, berättar hon och refererar till en studie på 204 patienter som behandlats vid postpoliomottagningen på Danderyds sjukhus i Stockholm. Patienterna delades in i tre grupper med olika karakteristika. Varje grupp fick utvärdera behandlingens effekt efter sex respektive tolv månader. – Bäst effekt hade den grupp som upplevde störst fatigue, smärta och brist på vitalitet före behandling, medan de patienter som beskrivit lindrigare problem inte svarade på behandling eller till och med försämrades. För att få fram tydliga behandlingsstrategier av fatigue vid PPS planeras nu fler studier av de undergrupper som svarat bra respektive dåligt på läkemedelsbehandling. Gunilla Östlund är positiv. – Det tycks som om svårighetsgraden av symptomen kan förutsäga vilka som ska ha immunoglobuliner, men detta måste bekräftas i större studier. F

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   4 5


Fördjupning: Hälsoekonomi Vad kostar vården och hur mycket vill samhället betala för att förebygga sjukdom? Det är frågor som besvaras i ett relativt nytt forskningsämne, hälsoekonomi. Draget till sin spets handlar hälsoekonomi om vad vi anser att ett liv är värt att betala för. text Jenny Arhammar

Hur mycket får ett liv stefan zimmerman

Anders Wimo

Vad hälsa och vård får kosta är källa till ständig diskussion. Hälsoekonomi har blivit ett hett ämne som hamnar högt upp i nyhetsprioriteringen. Nyligen publicerades den mycket uppmärksammade ”World Alzheimer Report”. Det är en 54 sidor faktaspäckad rapport om hur en av vår tids stora folksjukdomar, demens, påverkar världsekonomin nu och i en nära framtid. När rapporten presenterades i London på World Alzheimer Day, den 21 september, så var uppmärksamheten stor. – Plötsligt stod jag mitt i direktsändning med BBC och 18 engelska radiostationer som var och en skulle ha några minuter med mig. Därefter väntade tv-kanalen CNN. Det var ganska omtumlande, berättar Anders Wimo, en av huvudförfattarna till rapporten och professor i geriatrisk allmänmedicin med inriktning på hälsoekonomi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. I rapporten kan man läsa att årskostnaden för demenssjukdomar i världen idag uppgår till svindlande 604 miljarder amerikanska dollar. Det motsvarar ungefär ekonomier som Turkiet eller Indonesien. Gör man tankeexperimentet att demens vore ett företag så skulle omsättningen vara högst i världen. Men resurserna fördelas ojämnt. I Västeuropa och Nordamerika finns 70 procent av kostnaderna men endast 30 procent av personerna med demenssjukdom. Den snabba ökningen av antalet sjuka i kombination med ändliga

Vad används hälsoekonomiska beräkningar till? • Att kunna prioritera mellan olika behandlingar eller läkemedel. • Att kunna planera framtida kostnader inom vård och hälsa. • Att uppmuntra till forskning inom områden där de befintliga kostnadseffektiva alternativen är få. • I samband med lansering av nya läkemedel. Läkemedelsföretag har ofta egna hälsoekonomer som lägger mycket energi på att analysera kostnadseffektivitet.

4 6   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

resurser, är en källa till oro för forskarna bakom studien. – Vården vid demenssjukdom har inte alls matchat behovet i framför allt låg- och medelinkomstländer. Det mesta av vården i dessa länder ges av informella vårdgivare, oftast familjen. Samtidigt har de här samhällena den snabbaste ökningen av antalet demenssjuka och kommer att ha den största utgiftsökningen, säger Anders Wimo. Demenssjukdomar är ett exempel av många på områden som kommer att innebära stora hälsoekonomiska utmaningar framöver. Ett viktigt syfte med hälsoekonomisk forskning är just att kunna göra bedömningar av framtida behov och kostnader inom vård och hälsa. Hälsoekonomi är ett relativt nytt begrepp inom nationalekonomin. Det började användas på 1960-talet men etablerades på allvar först under 1980-talet. En vanlig typ av hälsoekonomisk utvärdering innebär att olika behandlingar och läkemedel jämförs utifrån kostnader och hälsoeffekter för att man ska kunna göra prioriteringar. Utgångspunkten är att få ut så mycket hälsa som möjligt för pengarna. Inbakat i analysen är inte bara läkemedlets eller behandlingens prislapp utan också andra ekonomiska följder inom och utanför sjukvården. Det kan handla om minskat vårdbehov, minskad sjukskrivning eller andra besparingar. Uträkningarna baseras på ett samhällsperspektiv och man gör ingen skillnad på kostnader oavsett om de skulle hamna på landstinget, anhöriga eller kommunen. Resultaten ligger sedan till grund för myndigheter som till exempel Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket som tar beslut om vilka läkemedel som ska subventioneras av staten. Det innebär i slutändan att de mediciner som bedömts som kostnadseffektiva kommer förskrivas och användas oftare än alternativen.


istockphoto

kosta? Dags att börja spara? Förekomsten av Alzheimers sjukdom i samhället kommer att öka i framtiden när fler blir äldre. En ny hälsoekonomisk rapport av bland annat forskare vid Karolinska Institutet spår kraftigt ökade kostnader för sjukdomen framöver.

Eftersom hälsa är ett brett och delvis subjektivt begrep så kan man inte bara titta på ”hårda” fakta som exempelvis blodprovssvar, tumörstorlek eller överlevnadstid, utan man måste också ta hänsyn till hur patienten mår. Samtidigt hör det till hälsoekonomernas

uppgift att beskriva hälsoeffekter på ett så objektivt sätt som möjligt, så att de kan jämföras och vägas mot kostnader. Till sin hjälp har de ett centralt begrepp som kallas QALY eller kvalitetsjusterat levnadsår. QALY ska visa hur livskvaliteten ser ut under ett år vid olika sjukdomstillstånd. Ett år av liv med högsta hälsa innebär 1,0 QALY och sedan finns en skala ända ner till 0,0 som innebär död. Det går då i princip att jämföra vilket som är mest kostnadseffektivt – att behandla en viss typ av cancer med ett cellgift eller operera grå starr. Genom att mäta QALY vid den ena sjukdomen före och efter behandlingen och jämföra med QALY före och efter den andra sjukdomens behandling, så kan man se vilken insats som ger störst utdelning. För att få QALY till ett så objektivt mått som möjligt består det av skattningar av olika delar som till exempel smärta, ångest och förmågan att klä på sig eller sköta personlig hygien. Men det finns svårigheter med ett gemensamt beräkningssystem. En är att livskvalitet p

ulf sirborn

Niklas Zethraeus, forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet, är hälsoekonom och van att göra de uträkningar som ligger till grund för bedömningar av lönsamhet för olika insatser i sjukvården. – Jag tror att en del tänker på det vi gör som att det bara handlar om kronor och ören, utifrån ett begränsat sjukvårdsperspektiv. Det är inte sant. En hälsoekonomisk utvärdering består av två delar, hälsa och kostnader, och vi tittar lika mycket på de medicinska effekterna av ett läkemedel eller en behandling som vi tittar på kostnaderna utifrån ett samhällsperspektiv, säger han.

Niklas Zethraeus

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   47


Fördjupning: Hälsoekonomi istock photo

’’

Man får inte bli fundamentalistisk utan vi måste bevara vårt humanitära synsätt på liv och hälsa. Hälsoekonomisk forskning syftar bland annat till att utvärdera effektiviteten av olika behandlingar så att samhället ska kunna prioritera mellan till exempel olika läkemedel.

ulf sirborn

Anders Gustavsson

ibland är svårt att definiera. Vid en demenssjukdom blir det extra tydligt eftersom det är en sjukdom som till stor del drabbar våra kognitiva förmågor och medvetenheten om vår egen situation. Anders Wimo menar att det som vid demens är kliniskt meningsfulla framsteg inte fångas upp tillräckligt av mätinstrument som QALY. – Vid höftledskirurgi, som är ett typexempel, så råder det ingen tvekan om att man kan påvisa förbättrad livskvalitet efter operation. Men i en demenssjukdom kan mätinstrumentet vara för okänsligt, säger han. En annan forskare som fått anledning att fundera över livskvalitetbegreppet är Anders Gustavsson vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. I sin avhandling om nyttan av insatta behandlingar mot Alzheimers sjukdom kontra kostnader för samhället, har han försökt hitta nya sätt att bedöma hälsoinsatser och få en mer rättvis bild av vad framsteg i behandling får kosta om samhället själv får välja. – Det finns en särskild svårighet med Alzheimers sjukdom eftersom de drabbade har svårt att bedöma sin situation och livskvalitet. Det som används idag är anhörigskattning och det är inte optimalt, säger Anders Gustavsson. Han får medhåll av professor Anders Wimo som berättar om en studie där man låtit demenssjuka och deras anhöriga göra skattning av den demenssjukes livskvalitet. Resultatet blev att den anhörige skattade livskvaliteten lägre å sin demenssjuke släktings vägnar, än den demenssjuke själv. – Här ser vi ett tydligt dilemma, vem ska bestämma

4 8   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

vilken livskvalitet en människa har, frågar Anders Wimo retoriskt. Anders Gustavsson med kollegor har undersökt ett annat sätt att närma sig kärnfrågan om vad vård får kosta. 517 anhöriga till demenssjuka i fyra länder fick svara på frågan om vilken summa de var villiga att betala för att deras anhörig skulle förbättras så mycket att han eller hon behövde en timmes mindre assistans per dag. Svaret hamnade på ungefär 600 till 1500 svenska kronor per månad, beroende på land. Genom att räkna om den siffran till ett samhällsperspektiv, hoppas forskarna att det här kan ge oss en vink om hur mycket demensvård ska få kosta. – Resultaten ger inga direkta svar, men kan förhoppningsvis vara ett steg på vägen. Mycket talar för att förmågan till egenvård är mer central än man tidigare trott. Jag tror vi ska lägga större fokus på detta i våra beräkningar, säger Anders Gustavsson. Med hjälp av nya mätinstrument hoppas forskarna få skarpare verktyg att bedöma vad hälsa får kosta nu och i framtiden. Men det finns risker i att stirra sig blind på faktorer som priset per QALY och kostnadseffektivitet. – Ta områden som höftkirurgi eller starroperationer. Ser man trångsynt på det så skulle man kunna lägga ner all annan planerad kirurgi och sjukvård och bara syssla med de här två oerhört kostnadseffektiva ingreppen. Så länge det fanns en höft kvar att operera så skulle all annan planerad operationsverksamhet stå stilla. Man får inte bli fundamentalistisk när man använder sig av hälsoekonomi utan vi måste bevara vårt humanitära synsätt på liv och hälsa, säger Anders Wimo. F


Bilden VASCOPS GmbH

Aneurysm innebär en sjuklig vidgning av blodkärl. En ny avhandling av Emma Larsson vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, har undersökt könsskillnader vid en typ av aneurysm som drabbar stora kroppspulsådern (aorta), så kallat bukaortaaneurysm. Det är ett allvarligt tillstånd då bukaorta riskerar att spricka vilket kan leda till livsfarlig inre blödning. Att kunna bedöma sprickningsrisken är därför viktigt. Bilden visar en rekonstruerad bild av ett buk-

aortaaneurysm längs ryggraden (även bäckenbenet syns på bilden) framtagen med hjälp av datortomografi och datorberäkningar. Tidigare forskning har visat att bukaortaaneurysm är vanligare bland män men att kvinnor med sjukdomen drabbas allvarligare. Resultaten från Emma Larssons avhandlingsstudier visar att skillnader i biomekaniska snarare än geometriska egenskaper hos själva aneurysmet kan vara en delförklaring. F

M e d i c i n s k V e t e n s k a p 4 /10   4 9


Boktips Redaktör: Cecilia Odlind

Hantera känslor chefens bästa egenskap

Att vara chef är att sitta på en utsatt position. Det är ett svårt och oftast underskattat arbete som innebär att man måste handla rationellt med alla emotionella aspekter inräknat. – Det centrala i chefskapet är att skapa til�lit och det bygger man genom att vara rättvis, pålitlig och förutsägbar mot sina medarbetare, säger Christer Sandahl, professor i samhälls- och beteendevetenskap vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet. Han har tillsammans med psykologen Mia von Knorring, doktorand vid samma institution samt, Erica Falkenström, ledarskapskonsult och doktorand i medicinsk etik vid Stockholms universitet, skrivit boken som handlar om professionalism och etik i ledarskapet. Författarna har lång erfarenhet av chefshandledning och boken tar avstamp i befintlig forskning och egna exempel. Till exempel tar den upp känslornas betydelse

bildmakarna

Att vara chef handlar inte bara om att fatta beslut och vara strategisk, utan även om att hantera sina egna och andras känslor. Boken ”Chef med förnuft och känsla” ger en inblick i känslornas betydelse för chefsrollen.

Fyra tips om hur du blir en bättre chef: 1. Lär dig hur känslor och förnuft samspelar i en organisation.

Verksamhetens resultat kan påverkas mycket av en chefs oförmåga att hantera känslor, menar Christer Sandahl.

för både chef, medarbetare och företagets verksamhet. Oförmågan att handskas med känslor som frustration och optimism kan ge avgörande konsekvenser för verksamhetens resultat. Christer Sandahl har forskat på betydelsen av reflektion och enligt honom går det inte att bortse från de emotionella aspekterna om man ska kunna tänka klart. Alla har vi olika uppfattningar kring hur en bra chef ska vara, men i praktiken kan man inte lära sig om ledarskap på något annat sätt än att vara chef. – Man ska inte tänka för mycket på de chefsideal som finns. Det viktigaste är att vara sig själv och ha en stadig grund att stå på, säger Christer Sandahl. Gustaf Andersson

2. Håll alltid ändamålet med verksamheten levande för dig och dina medarbetare. 3. Lär dig mer om gruppers och organisationers dynamik. 4. Reflektera över dina erfarenheter i chefsarbetet.

Titel: Chef med förnuft och känsla Författare: Christer Sandahl, Erica Falkenström och Mia von Knorring Förlag: Natur & Kultur ISBN: 978-91-27-11974-1

Alzheimer med nya rönen

Nytt om kost vid diabetes

Boken Alzheimer, där

Nu kommer en nyutgåva av Diabetes, en bok om hur det är att drabbas och leva med sjukdomen. Forskare vid Karolinska Institutet förklarar vad som händer i kroppen och hur behandlingen går till och ger råd om livsstilsförändringar. I den nya utgåvan har det bland annat tillkommit ny information om kost vid diabetes.

forskare vid Karolinska Institutet skriver om sjukdomen, kommer nu i en nyutgåva. Förutom information om orsaker, behandling och diagnostik samt aktuell forskning innehåller den även ett helt nytt kapitel om risk- och friskfaktorer för demens och vad man kan göra för att förebygga Alzheimers sjukdom. Att ha en hälsosam livsstil och ägna sig åt mental stimulans är författarnas bästa tips för att minska riskerna att drabbas.

5 0   M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10

Titel: Alzheimer Författare: Siirka-Liisa Ekman, Maria Eriksdotter Jönhagen, Laura Fratiglioni, Caroline Graff, Wallis Jansson, Petra Robinson, Lars Tjernberg Förlag: Karolinska Institutet University Press ISBN: 978-9185565-42-9 Beräknad utgivning: januari 2011

Titel: Diabetes Författare: Michael Alvarsson, Kerstin Brismar, Gunnel Viklund, Eva Örtqvist, Claes-Göran Östensson Förlag: Karolinska Institutet University Press ISBN: 978-91-85565-42-9


Redaktion: Ansvarig utgivare: Matthias Samuelsson Redaktör: Cecilia Odlind Journalist: Ola Danielsson Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. En helårsprenumeration kostar 200 kr. ISSN 1104-3822

Kontakta redaktionen på: medicinskvetenskap@ki.se Layout: Curt Lundberg Annonser: Jan Nilsson, jan.medicinskvetenskap@telia.com Tryck: Elanders 2010


Posttidning B

”Bra priser & låg driftkostnad”

”35% lägre energiförbrukning”

MedicinskVetenskap Nr 4 2010

LabRum Klimat www.LabRumKlimat.com

SPARA PENGAR MED

0 vid Karolinska Institutet Nr 4 201

NY GENERATION LÅGTEMPERATURFRYSAR SOM ÄR SNÄLL MOT BÅDE VÅR MILJÖ OCH PLÅNBOK.

Pris 50 kronor

TE MA

• FROST-SEAL ISOLERADE, HELTÄTA INNERLUCKOR. Minimerar isbildning, energiförbrukning.

Hälsoekonomi  |  Hunger  |  Ofrivillig barnlöshet om vad ett liv får kosta

• ECO MODE OPERATION. Nytt styrsystem och effektivare kompressorer minimerar energiförbrukning och driftkostnad.

så funkar matsuget

när livet behöver hjälp på traven

MDF-U500VX DUAL COOLING SYSTEM två kylkompressorer för maximal säkerhet. Vid ett ev. kompressorhaveri kan frysskåpet med hjälp av den andra kylkompressorn upprätthålla ca -70°C. HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING (Vacuum Insulation Panels) Ger stor innervolym i kombination med små yttermått. V.I.P har betydligt effektivare isoleringsförmåga än traditionella frysar och minskar både effektförbrukning samt driftkostnader.

VÄRLDENS SÄKRASTE -86°C FRYS MED RESERVKOMPRESSOR MDF-U500VX V.I.P -86°C 519 liter / 352 kryoaskar

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE !

MEKANISKA FRYSBOXAR GER RISKFRI PROVFÖRVARING MED LÅGA DRIFTKOSTNADER OCH MILJÖPÅVERKAN.

INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

Ett laboratorium där en flytande kvävetank har exploderat.

INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE Priser angivna i SEK exkl moms.

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

Framtiden som i filmens värld?


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.