Tema: Lärande Alla har en åsikt om hur man bäst lär sig. Inte minst utbildningsminister Jan Björklund som vill ha mindre eget arbete och förespråkar mer traditionell katederundervisning. Men vad gillar våra hjärnor? Medicinsk Vetenskap har försökt hitta ett svar. text Ola Danielsson foto Johan Bergmark
Hjärnans hårda skola – Jag heter Sandra, är fortfarande 17 år, sorgligt nog, och tycker samhälle är roligare än natur. Det är terminsstart på Huddingegymnasiet och samhällskunskapsläraren Ann-Britt Hellmark har bett klassen att gå laget runt och presentera sig. Framför henne sitter 26 stycken elever i årskurs tre som hon träffar för första gången, och det gäller att snabbt lära sig alla namn. Sandra får genast medhåll från en basröst i klassrummets bakre regioner som inte väntar på sin tur. – Det tycker alla!
ger ett uppfordrande intryck – show us what you got fröken, sätt i gång och lär oss något! Hur man lyckas med det råder det delade meningar om. Vissa menar att den svenska skolan misslyckas på tok för ofta, att kunskapen av någon anledning går in genom ena örat och ut genom det andra. I jakt på nyckeln till lärandet vänder sig allt fler till forskningen om hjärnan och det talas om att ett helt nytt forskningsfält håller på att växa fram, en vetenskap om lärande som kombinerar hjärnforskning, psykologi och pedagogik.
Ämnet samhällskunskap må vara populärt i klassen, men några av eleverna ser smått uttråkade ut. Andra utstrålar positiv förväntan och klassens samlade uppsyn
På professor Lars Olsons kontor på institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, tornar ett berg av böcker om nervceller och hjärnan upp sig. En av de tjockaste, med titeln ”Hjärnan”, har han skrivit själv tillsammans med kollegor i landet. I likhet med lärarna på Huddingegymnasiet är Lars Olson intresserad av att förstå hur man får minnen att fastna. Detta är en del av allt lärande, oavsett om vi lär oss faktakunskaper eller någon ny färdighet så måste det nya lagras i hjärnan om det ska kunna användas senare. Lars Olson berättar om så kallade savanter, minneskonstnärer från födseln med enorm kapacitet att lagra information. En man kan snabbt läsa igenom en bok, vänster öga läser sida 1 medan höger öga läser sida 2, och därefter rabbla upp allt som står i den och 9 000 andra böcker. En annan – ”den mänskliga kameran” – kan åka luftballong över en stor stad och sedan måla en gigantisk tavla där varje detalj finns med. – Det är ytterst ovanliga förmågor, det finns kanske fem sådana personer på jorden samtidigt. Men de visar att hjärnan har en enorm förmåga. Den blir aldrig full utan verkar kunna rymma precis hur mycket som helst, säger Lars Olson. Häromåret gjorde hans forskningsgrupp ett intres-
Några tips från hjärnforskarna: Repetera! Utan repetition så minns vi efter några dagar bara 20 procent av det vi ursprungligen kunnat. Bäst går det om repetitionerna sprids ut enligt ett särskilt mönster, så att tiden mellan repetitionerna gradvis ökas. Sov gott! Sömn behövs för att minnen ska fastna. Rör på dig! Motion förbättrar hjärnans kapacitet. Stressa lagom! Lite tentapress kan vara bra för motivationen och uppmärksamheten, men kronisk stress försämrar arbetsminnets kapacitet kraftigt och sätter krokben för lärandet. Ha kul! Minnen som kommer till i känsloladdade ögonblick fastnar bättre. Använd mentala knep! Du får ett mer kraftfullt minne om du kopplar bilder eller andra associationer till det du vill lära dig. Testa dig själv! Forskning visar att många provtillfällen är bra för lärandet. Använd dina sinnen! Det finns ett arbetsminne för synen och ett för hörseln som fungerar oberoende av varandra – de rymmer ungefär sju informationsenheter var. En tumregel är att ju fler sinnen som används för att lära sig något, desto bättre minns man.
12 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11