Foto: Stefan Zimmerman , Istcokphoto.
klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Han berättar att studier också visat att operationsområdet vid exempelvis tarmkirurgi inte läker så bra om patienten blir övervätskad, eftersom detta gör att vävnaderna i kroppen får sämre mikrocirkulation när de sväller. Det kan leda till både reoperation och sämre återhämtning. I vanliga fall ger man cirka två liter vätska per dygn till en patient som inte kan dricka och bara vid blödningar eller andra förluster ges mer. Numera är man också noga med att väga patienten före och efter operation samt några dagar senare för att på den vägen ta kontroll över vätskebalansen. Vid inflammatoriska tillstånd såsom vid blodförgiftning kan dock större mängder behöva tillföras då blodkärlen läcker vätska till omgivande vävnad. Det är också viktigt vilken sorts vätska man ger. - Men det är inte lätt, för alla kan inte stoppas in i ett och samma protokoll och därför måste vätskebehandlingen individualiseras, säger Christer Svensén. I kroppen finns två tredjedelar av vattnet inne i cellerna och en tredjedel utanför. Vattnet utanför cellerna finns i och utanför blodbanan och i olika vävnader och organ. Vävnaden utanför blodbanan fungerar som en vätskebuffert och allra mest vatten lagras i musklerna. Vätskebrist är trots allt också ett problem som kan drabba oss, men symtomen på att man druckit för lite är subtila och ganska diffusa. Huvudvärk är ett känt symtom. Varför vätskebrist leder till huvudvärk är oklart, men en teori är att det kommer av en spänning som uppstår i hjärnhinnorna. Koncentrationssvårigheter är också vanligt. Studier har visat att en person med lätt undervätskning är sämre på att lösa problem under tidspress. Grav uttorkning ger däremot tydligare symtom som minskad urinmängd, uttorkade slemhinnor, slapp, insjunken hud och trötthet. - Här kan det vid maratonlopp, vistelse i varmt klimat eller sjukdom bli problem om man dricker för lite och svettas mycket. Avdunstning av svett från huden är det effektivaste sättet att göra sig av med värme, men genom svett förlorar kroppen även salter, som
”Många vill ha mått, siffror och scheman, men det går inte bara att ordinera ett antal liter vätska” också behöver ersättas. Till slut påverkas blodvolymen så pass att kroppen varken kan upprätthålla blodtillförseln till hjärna och njurar eller hålla en lagom temperatur vilket leder till värmekollaps, säger Mats Rundgren. Vätskebrist som uppstår på grund av stora blödningar går oftast relativt snabbt att ersätta med blod och plasma på sjukhus under förutsättning att blödningen kan stillas. - Men i dag är det mycket vanligt att vi får in äldre patienter, som varken kunnat äta eller dricka på flera dagar, på grund av stopp i tarmen. Hela tarmsystemet suger vanligtvis upp fem till åtta liter vätska per dygn, så om tarmen
är delvis eller helt avstängd på grund av ett hinder, exempelvis en tumör, får patienten stor vätskebrist, säger Christer Svensén. Sådana patienter behöver ofta opereras inom det närmaste dygnet. Men eftersom man vet att kroppen då saknar många liter vätska är det nödvändigt att till viss del återställa vätskebalansen innan tumören opereras bort. - Om vi söver och börjar operera en patient innan vi hunnit återställa åtminstone en del av vätskebristen, kan patienten gå in i ett chocktillstånd. Blodbanan kan då inte kompensera blodtrycksfallet som uppstår av tillförda narkosmedel, säger Christer Svensén. Han tillägger att det handlar om en fin balansgång, eftersom äldre patienter ofta har ett försvagat hjärta eller dåliga njurar, något som komplicerar situationen ytterligare vilket kan leda till lungödem om man ger vätska för snabbt. - Många vill ha mått, siffror och scheman att hålla sig till när det gäller vätskeintag, och det är samma sak i sjukvården. Men det går inte bara att ordinera ett antal liter vätska att ge under några timmar utan man måste ge, mäta effekten, och sedan öka eller minska tillförseltakten, utifrån den individ man har framför sig, säger Mats Rundgren.
3 x Kamelknep mot vätskebrist Kameldjur lagrar inte vatten, utan fett i sina pucklar. I stället kan de binda kopiösa mängder vatten i magtarmsystemet så att de kan klara sig utan vatten i mer än två veckor. Människor klarar sig utan vatten i genomsnitt tre till fyra dygn. Kameldjur kan dricka upp till 200 liter per gång för att återställa vätskebalansen snabbt, utan att bli vattenförgiftade, tack vare ett långsammare upptag från magtarmkanalen. De tål också högre utspädning av sina kroppsvätskor och kan dricka havsvatten och äta salthaltiga växter som är skadliga för andra djur. Kroppstemperaturen hos kameldjur tillåts vara högre vid vätskebrist, förutom hjärnan som kyls med ett särskilt system. De slutar då i princip att svettas vilket innebär en bättre hushållning med vattnet. Temperaturen kan då ligga upp mot 42 grader utan att djuret tar skada. Källa: Nationalencyklopedin och Mats Rundgren Medicinsk Vetenskap №2–2015
31