Foto: Stefan Zimmerman , Istcokphoto.
klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Han berÀttar att studier ocksÄ visat att operationsomrÄdet vid exempelvis tarmkirurgi inte lÀker sÄ bra om patienten blir övervÀtskad, eftersom detta gör att vÀvnaderna i kroppen fÄr sÀmre mikrocirkulation nÀr de svÀller. Det kan leda till bÄde reoperation och sÀmre ÄterhÀmtning. I vanliga fall ger man cirka tvÄ liter vÀtska per dygn till en patient som inte kan dricka och bara vid blödningar eller andra förluster ges mer. Numera Àr man ocksÄ noga med att vÀga patienten före och efter operation samt nÄgra dagar senare för att pÄ den vÀgen ta kontroll över vÀtskebalansen. Vid inflammatoriska tillstÄnd sÄsom vid blodförgiftning kan dock större mÀngder behöva tillföras dÄ blodkÀrlen lÀcker vÀtska till omgivande vÀvnad. Det Àr ocksÄ viktigt vilken sorts vÀtska man ger. - Men det Àr inte lÀtt, för alla kan inte stoppas in i ett och samma protokoll och dÀrför mÄste vÀtskebehandlingen individualiseras, sÀger Christer Svensén. I kroppen finns tvÄ tredjedelar av vattnet inne i cellerna och en tredjedel utanför. Vattnet utanför cellerna finns i och utanför blodbanan och i olika vÀvnader och organ. VÀvnaden utanför blodbanan fungerar som en vÀtskebuffert och allra mest vatten lagras i musklerna. VÀtskebrist Àr trots allt ocksÄ ett problem som kan drabba oss, men symtomen pÄ att man druckit för lite Àr subtila och ganska diffusa. HuvudvÀrk Àr ett kÀnt symtom. Varför vÀtskebrist leder till huvudvÀrk Àr oklart, men en teori Àr att det kommer av en spÀnning som uppstÄr i hjÀrnhinnorna. KoncentrationssvÄrigheter Àr ocksÄ vanligt. Studier har visat att en person med lÀtt undervÀtskning Àr sÀmre pÄ att lösa problem under tidspress. Grav uttorkning ger dÀremot tydligare symtom som minskad urinmÀngd, uttorkade slemhinnor, slapp, insjunken hud och trötthet. - HÀr kan det vid maratonlopp, vistelse i varmt klimat eller sjukdom bli problem om man dricker för lite och svettas mycket. Avdunstning av svett frÄn huden Àr det effektivaste sÀttet att göra sig av med vÀrme, men genom svett förlorar kroppen Àven salter, som
âMĂ„nga vill ha mĂ„tt, siffror och scheman, men det gĂ„r inte bara att ordinera ett antal liter vĂ€tskaâ ocksĂ„ behöver ersĂ€ttas. Till slut pĂ„verkas blodvolymen sĂ„ pass att kroppen varken kan upprĂ€tthĂ„lla blodtillförseln till hjĂ€rna och njurar eller hĂ„lla en lagom temperatur vilket leder till vĂ€rmekollaps, sĂ€ger Mats Rundgren. VĂ€tskebrist som uppstĂ„r pĂ„ grund av stora blödningar gĂ„r oftast relativt snabbt att ersĂ€tta med blod och plasma pĂ„ sjukhus under förutsĂ€ttning att blödningen kan stillas. - Men i dag Ă€r det mycket vanligt att vi fĂ„r in Ă€ldre patienter, som varken kunnat Ă€ta eller dricka pĂ„ flera dagar, pĂ„ grund av stopp i tarmen. Hela tarmsystemet suger vanligtvis upp fem till Ă„tta liter vĂ€tska per dygn, sĂ„ om tarmen
Àr delvis eller helt avstÀngd pÄ grund av ett hinder, exempelvis en tumör, fÄr patienten stor vÀtskebrist, sÀger Christer Svensén. SÄdana patienter behöver ofta opereras inom det nÀrmaste dygnet. Men eftersom man vet att kroppen dÄ saknar mÄnga liter vÀtska Àr det nödvÀndigt att till viss del ÄterstÀlla vÀtskebalansen innan tumören opereras bort. - Om vi söver och börjar operera en patient innan vi hunnit ÄterstÀlla Ätminstone en del av vÀtskebristen, kan patienten gÄ in i ett chocktillstÄnd. Blodbanan kan dÄ inte kompensera blodtrycksfallet som uppstÄr av tillförda narkosmedel, sÀger Christer Svensén. Han tillÀgger att det handlar om en fin balansgÄng, eftersom Àldre patienter ofta har ett försvagat hjÀrta eller dÄliga njurar, nÄgot som komplicerar situationen ytterligare vilket kan leda till lungödem om man ger vÀtska för snabbt. - MÄnga vill ha mÄtt, siffror och scheman att hÄlla sig till nÀr det gÀller vÀtskeintag, och det Àr samma sak i sjukvÄrden. Men det gÄr inte bara att ordinera ett antal liter vÀtska att ge under nÄgra timmar utan man mÄste ge, mÀta effekten, och sedan öka eller minska tillförseltakten, utifrÄn den individ man har framför sig, sÀger Mats Rundgren.
3 x Kamelknep mot vĂ€tskebrist Kameldjur lagrar inte vatten, utan fett i sina pucklar. I stĂ€llet kan de binda kopiösa mĂ€ngder vatten i magtarmsystemet sĂ„ att de kan klara sig utan vatten i mer Ă€n tvĂ„ veckor. MĂ€nniskor klarar sig utan vatten i genomsnitt tre till fyra dygn. Kameldjur kan dricka upp till 200 liter per gĂ„ng för att Ă„terstĂ€lla vĂ€tskebalansen snabbt, utan att bli vattenförgiftade, tack vare ett lĂ„ngsammare upptag frĂ„n magtarmkanalen. De tĂ„l ocksĂ„ högre utspĂ€dning av sina kroppsvĂ€tskor och kan dricka havsvatten och Ă€ta salthaltiga vĂ€xter som Ă€r skadliga för andra djur. Kroppstemperaturen hos kameldjur tillĂ„ts vara högre vid vĂ€tskebrist, förutom hjĂ€rnan som kyls med ett sĂ€rskilt system. De slutar dĂ„ i princip att svettas vilket innebĂ€r en bĂ€ttre hushĂ„llning med vattnet. Temperaturen kan dĂ„ ligga upp mot 42 grader utan att djuret tar skada. KĂ€lla: Nationalencyklopedin och Mats Rundgren Medicinsk Vetenskap â2â2015
31