a product message image
{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade

Page 1

Ă…rsredovisning 2019

Ett medicinskt universitet A


Dnr 1-860/2019

OMSLAGSBILDER Av Erik Flyg, Erik Cronberg och PMAGI/Stephanie.

2

KAROLINSKA INSTITUTET Ã…RSREDOVISNING 2019


REKTOR HAR ORDET

Karolinska Institutet på rätt väg in i framtiden Karolinska Institutet befinner sig i en intensiv utveckling och under 2019 togs flera viktiga steg för att öka vår förmåga att möta dagens och morgondagens behov. Det här är en resa som på senare tid inneburit stora förändringar i Karolinska Institutets verksamhet. Några exempel: En majoritet av Karolinska Institutets medarbetare och forskningsverksamhet har flyttat in i nya lokaler. En ny ledningsorganisation infördes den 1 januari 2019. Karolinska Institutets långsiktiga plan, Strategi 2030, beslutades av konsistoriet i april 2019.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

verksamhetsförlagd utbildning. Det här är ännu viktigare i skenet av den uttalade ambitionen att Stockholm och Sverige ska ha en världsledande life science-sektor. Det finns fortfarande stora utmaningar, men vi är på rätt väg! Foto: Erik Flyg.

Många viktiga initiativ för fortsatt utveckling är nu tagna och Karolinska Institutet (KI) står väl rustat inför framtiden. Det handlar om investeringar i infrastruktur, arbetsmiljö och organisation – men också om strategiska satsningar på pedagogik, ett effektivare verksamhetsstöd och en mer omfattande nationell och internationell samverkan. Målet är tydligt: KI ska bibehålla och förstärka positionen som ett av världens ledande medicinska universitet. Under 2019 fick vi flera positiva signaler från olika internationella rankningsinstitut. I exempelvis den så kallade Shanghairankningen (ARWU) fick KI den högsta placeringen någonsin – trots en hårdnande internationell konkurrens. Även på den nationella arenan steg KI:s anseende bland allmänheten det gångna året. Till detta kan läggas ett fortsatt högt söktryck till våra utbildningar. Det vore dock ett misstag att tro att allt därmed per automatik löper på i rätt riktning. Trovärdighet, anseende och tillit är något som måste förtjänas igen och igen och igen – genom hårt arbete, välskött verksamhet, gedigen kvalitet, goda förutsättningar och synnerligen kompetenta medarbetare och studenter. Det finns inga genvägar. Förra året såg vi också exempel på växande utmaningar. En sådan är utvecklingen för vår viktigaste samverkanspartner: Region Stockholm. Ska KI kunna behålla och förstärka den höga nivån på utbildning och forskning, är en fungerande samverkan med hälso- och sjukvården en absolut förutsättning. Därför är det viktigt att den omställning som sker av hälso- och sjukvården inte minskar våra möjligheter att bedriva klinisk forskning och

Målet är tydligt: KI ska bibehålla och förstärka positionen som ett av världens ledande medicinska universitet.

Ole Petter Ottersen Rektor Karolinska Institutet

3


STUDENTERNA HAR ORDET

Studenterna har ordet 2019 har varit ett händelserikt år. En helt ny ledningsorganisation på Karolinska Institutet har verkställts, vilket studentkårerna Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen behövt anpassa sin studiebevakning efter.

4

Året har präglats av ett gott samarbete både mellan kårerna men också med universitetet, något som både ordförande för MF och OF vill framföra och därmed även tacka varandra och KI för det gångna året.

Leif Karlsson, Ordförande Medicinska Föreningen och Malin Ulfves, Ordförande Odontologiska Föreningen

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Foto: Erik Cronberg.

och få fler aktiva medlemmar, och här har vi fått positiv respons. Studentombudsmannen har sedan i höstas kommit på torsdagslunchen för att synas och prata mer med OF:s medlemmar. Slutligen vill båda kårerna påpeka att året präglats av ett gott samarbete både mellan kårerna men också med universitetet, något som både ordförande för MF och OF vill framföra och därmed även tacka varandra och KI för det gångna året.

Studentinflytandet har fungerat bra på central nivå på Karolinska Institutet (KI). Vi upplever att ledningen förstår vikten av att studenterna är representerade där alla beslut tas. På institutionsnivå varierar studentinflytandet och det är något vi måste fortsätta jobba med. Förbättringsarbete vad gäller restuppgifter och bättre incitament för doktorander att arbeta med studiebevakning är områden som kan stärka representation på institutionsnivå och är ett arbete som bör fortlöpa i framtiden. Ett fokus under året har varit studerandeskyddsombuden vars verksamhet kommer expanderas med stöd av KI. Vår förhoppning är att vi kommer att kunna säkra arbetet vad gäller studieoch arbetsmiljö för studenterna tillsammans med universitetet. Vad gäller studenternas hälsa har vi under 2019 varit kritiska mot Studenthälsan, där kårerna varit oroade över om Studenthälsan har rätt fokus och resurser för sitt uppdrag. Vi har lyft fram vår oro till Studenthälsan, Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och KI. Under hösten har Studenthälsan arbetat med att förnya riktlinjerna för studenthälsovård vid Karolinska Institutet och kårerna hoppas att detta säkerställs så att studenter får det stöd som de är i behov utav. Strategi 2030 är nu både genomarbetad och fastställd. Under 2019 har olika aktiviteter och prioriteringar påbörjats för att arbeta utifrån denna strategi inklusive en verksamhetsplan. Något som vi studenter har stor förväntan på. Ett område som vi värnar om är forskningsanknuten utbildning och hur den kan säkerställas i framtiden. Detta lyfts i Strategi 2030 och vi studenter hoppas att de utbildningstunga institutionerna blir prioriterade så att forskningsanknuten utbildning kan hålla den kvalitet som är ett måste för att KI ska vara ett attraktivt universitet för nya studenter. UKÄ har under 2019 granskat KI. Båda kårerna har varit delaktiga i detta och tillsammans har Medicinska Föreningen (MF) samt Odontologiska Föreningen (OF) skrivit en gemensam inlaga som i maj skickades både till KI och UKÄ. Kårernas presidium och andra studentrepresentanter har deltagit och varit engagerade i båda platsbesöken och förberedelserna inför besöken. Svar från denna granskning förväntas under våren 2020. Utifrån detta svar kommer kårerna och KI eventuellt arbeta för viss förändring. OF har arbetat för att fler studenter ska besöka vår kårexpedition på lunchen, tisdagar och torsdagar då vi bjuder på kaffe och te. Vi vill genom detta kunna sprida OF-gemenskap


Innehåll KI i siffror................................................................................................................................................................................. 6 Om Karolinska Institutet................................................................................................................................................. 9

Organisation.........................................................................................................................................................................................................................9 Studentinflytande...............................................................................................................................................................................................................9 Uppdrag och styrning......................................................................................................................................................................................................10 Att styra och ha kontroll..................................................................................................................................................................................................10

Väsentliga uppgifter.........................................................................................................................................................12 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.....................................................................................................15 Utbildningsutbudet..........................................................................................................................................................................................................15 Utbildningsuppdraget.....................................................................................................................................................................................................16 Studenterna........................................................................................................................................................................................................................17 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................19 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................19 Särskilda åtaganden.........................................................................................................................................................................................................20

Utbildning på forskarnivå.............................................................................................................................................27 Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................28 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................28 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................28

Forskning..............................................................................................................................................................................31 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................31 Från molekylärbiologi till global hälsa – Nya forskningsrön från Karolinska Institutet 2019....................................................................32 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................34 Forskningsfinansiering....................................................................................................................................................................................................34 Forskningsinfrastruktur....................................................................................................................................................................................................35 International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)...........................................................................................................................35 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................36 Internationell sampublicering......................................................................................................................................................................................36

Samverkan...........................................................................................................................................................................39 Nationella och regionala initiativ inom life science...............................................................................................................................................39 Samverkan med Region Stockholm............................................................................................................................................................................39 Utveckling av samverkan med svenska lärosäten...................................................................................................................................................40 Näringslivssamverkan och innovation.......................................................................................................................................................................41 Kommunikation med allmänheten............................................................................................................................................................................42 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................43

Arbetsplats och studiemiljö.........................................................................................................................................47 En attraktiv och utvecklande arbetsplats...................................................................................................................................................................47 Kompetensförsörjning....................................................................................................................................................................................................48 Chef- och ledarskapsutveckling...................................................................................................................................................................................49 Arbetsmiljö och hälsa......................................................................................................................................................................................................49 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................50 Hållbar utveckling.............................................................................................................................................................................................................51 Infrastruktur – lokaler.......................................................................................................................................................................................................52

Finansiell redovisning.....................................................................................................................................................57 Finansieringskällor............................................................................................................................................................................................................57 Resultat per verksamhet, utbildning och forskning...............................................................................................................................................59 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.........................................................................................................................................................60 Forskning och utbildning på forskarnivå...................................................................................................................................................................61 Kapitalförvaltning..............................................................................................................................................................................................................62 Fonder..................................................................................................................................................................................................................................62 KI Stiftelser...........................................................................................................................................................................................................................63 Resultat- och balansräkning..........................................................................................................................................................................................64 Redovisningsprinciper 2019.........................................................................................................................................................................................67 Noter.....................................................................................................................................................................................................................................70

Tabellbilaga.......................................................................................................................................................... 82 Konsistoriet.......................................................................................................................................................... 92

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

5


KI I SIFFROR

KI i siffror UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

28 %

Helårsstudenter

6 290

72 %

Män

Kvinnor

Examina

2 426

Behöriga förstahandssökande per antagen student:

5,6

5,1

Läkarprogrammet

Psykologprogrammet

4,0 Tandläkarprogrammet

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

40 %

Doktorander

2 043

60 % Kvinnor

47 %

Män

Examina

355

Andel disputerade som uppger att de har annan nationalitet än svensk* * Siffror från examensenkäten 2019.

6

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


KI I SIFFROR

FORSKNING

67 %

Professorer

328

33 %

Män

6 298

3,9

Kvinnor

Antal publikationer

Externa forskningsmedel miljarder kronor

Fältnormerad citeringsgrad

1,7

(Articles och Reviews)

Källa: Web of Science och Medline. Senast tillgängliga uppgift (2018).

(1,1 jämförelse EU28)

Källa: Web of Science. Senast tillgängliga uppgift (2018).

PERSONAL

38 %

Årsarbetskrafter

4 549

62 % Kvinnor

Män

831 93 %

lärare varav

disputerade

Med lärare avses professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter.

EKONOMI

84 %

43 %

Forskning

Anslag

16 %

57 %

Utbildning

Externa medel

7,1 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

miljarder kronor i omsättning 7


8

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Foto: Erik Flyg.

Forskningslaboratoriet Neo i Flemingsberg är ett nav för experimentell biomedicinsk forskning med mötesytor för grundforskning, klinisk forskning och utbildning.


OM KAROLINSKA INSTITUTET

Om Karolinska Institutet Karolinska Institutet är ett medicinskt universitet och har i uppdrag att bedriva utbildning, forskning och utvecklingsarbete. I uppdraget ingår även att samverka med det omgivande samhället. Karolinska Institutet står för en betydande del av den medicinska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Karolinska Institutets vision lyder ”Vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla”.

Organisation Konsistoriet är universitetets styrelse och har det yttersta ansvaret för den samlade verksamheten. Till sitt stöd har konsistoriet en internrevision som granskar, föreslår förbättringar samt ger råd och stöd i syfte att bidra till en betryggande intern styrning och kontroll. KI Holding AB är Karolinska Institutets (KI:s) helägda dotterbolag. Rektor är myndighetens chef och ansvarar för ledning av verksamheten närmast under konsistoriet. Universitetsledningen består utöver rektor av prorektor och universitetsdirektör. I februari 2020 kommer en ny prorektor att utses av konsistoriet. Processen för detta startade i slutet av 2019. Den 1 januari 2019 trädde en ny ledningsorganisation under rektor ikraft. Organisationsförändringens syfte var att åstadkomma en tydligare fördelning av ansvar och befogenheter, ett ökat kollegialt inflytande, färre antal befattningshavare som rapporterar direkt till rektor samt en bättre samordning av verksamhetens delar. För att få svar på om omorganisationen uppfyllt sitt syfte, påbörjades en uppföljning av genomförd omorganisation i slutet av 2019. Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för verksamhetsområdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Tre beredande organ, kommittéer, finns för respektive verksamhetsområde. Utöver dessa finns flera råd, nämnder och utskott som även de är beredande organ till stöd för rektor och fakultetsnämnd. Universitetsdirektören har på uppdrag av rektor det övergripande ansvaret för KI:s administration – det gemensamma verksamhetsstödet. Forskning och utbildning bedrivs i huvudsak vid 22 institutioner, vars verksamheter leds av prefekter. De 22 institutionerna är indelade i tre grupper, Syd, Nord och Solna, som var och en leds av en dekan. Verksamheter bedrivs i Solna och Flemingsberg, samt vid flera av länets sjukhus. I anslutning till lärosätet ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en betydelsefull roll för KI:s kliniska forskning och utbildning. KI samarbetar även med andra vårdenheter i närområdet och har institutioner vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

KI har ett forskningscentrum etablerat i Hongkong – Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine. Sedan 2019 finns en pedagogisk enhet för undervisning och lärande. Från och med den 1 januari 2020 är enheten för medicinens historia och kulturarv, inklusive Hagströmerbiblioteket, placerat under rektor. Fördelning av ansvar och befogenheter regleras i organisationsplanen och de besluts-, handläggnings- och delegationsordningar som fastställts för och på olika nivåer inom organisationen.

Studentinflytande Ett aktivt och engagerat deltagande från studenternas sida är centralt för KI:s utvecklingsarbete och för kvaliteten i verksamheten. För att säkerställa ett välfungerande studentinflytande fastställdes anvisningar för detta under 2018. Anvisningarna har under 2019 implementerats i verksamhetens olika delar. Studenterna har möjlighet att vara representerade i alla beredande och beslutande organ samt när beslut som rör utbildning eller studenternas situation fattas av enskild beslutsfattare. En omfattande kartläggning av beslutande och beredande organ samt enskilda beslutsfattare har genomförts för att identifiera samtliga studentrepresentantsplatser inom organisationen. Denna uppdateras årligen. Kartläggningen ligger till grund för den årliga överenskommelsen med studentkårerna om studentrepresentation. Studentrepresentationen är god i flertalet organ, men det är en utmaning för studentkårerna att hitta studenter till alla poster. Prorektor ansvarar för det formella studentinflytandet och har samrådsmöten med studentkårerna en gång i månaden för att diskutera hur studentinflytandet fungerar formellt och i praktiken. För att skapa en god studiemiljö förutsätts att studenternas synpunkter på utbildningen och studiemiljön tas tillvara. Vicerektor för utbildning och vicerektor för forskarutbildning ansvarar för detta inom respektive utbildningsnivå och träffar studentkårernas presidier en gång i månaden för informationsutbyte och samråd.

9


OM KAROLINSKA INSTITUTET

Uppdrag och styrning

Att styra och ha kontroll

Universitetets uppdrag enligt högskolelagen (1992:1434) är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet och att bedriva forskning och utvecklingsarbete. I uppdraget ingår också att samverka med det omgivande samhället och informera om vår verksamhet samt verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Utifrån högskolelagen styr regeringen KI i huvudsak genom högskoleförordningen (1993:100) och årliga regleringsbrev. I april 2019 fastställdes KI:s strategi ”Strategi 2030”. Många av framtidens utmaningar som samhället och vi som universitet står inför och de möjligheter som finns, blir mer synliga när de sätts i ett långsiktigt perspektiv. Forskning har en lång tidshorisont och förändringar av utbildningar som görs idag, påverkar samhället som allra mest om ett tiotal år. Tidshorisonten överensstämmer också med FN:s Agenda 2030. Strategi 2030 ligger till grund för KI:s övergripande och gemensamma verksamhetsplanering, inom vilken insatser och uppdrag prioriteras och resurssätts. Konsistoriet beslutar årligen om planeringsförutsättningar och budgetramar för statsanslagen. Rektor fastställer därefter budgetramar för respektive statsanslag – utbildning och forskning – till fakultetsnämnden för vidare fördelning till organisationen. Inför varje år görs en riskanalys som resulterar i konsistoriets beslut om vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som är prioriterade att hantera och följa upp.

Universitetet ska ha en intern styrning och kontroll som med rimlig säkerhet ser till att givet uppdrag och verksamhet genomförs effektivt, att lagar och regler efterlevs, att redovisningen är tillförlitlig och rättvisande samt att lärosätet hushållar med befintliga resurser. En viktig del i detta är att identifiera, värdera och hantera förhållanden och händelser som riskerar att KI hindras från att utföra sitt uppdrag, uppnå sina mål och leva upp till de generella kraven på verksamheten. Därför åligger det universitetsledningen att ha en systematisk och strukturerad process för att hantera risker1. KI:s samtliga chefer och fakultetsnämnd ansvarar för att en god intern styrning och kontroll upprätthålls inom ramen för respektive ansvarsområde och ska årligen identifiera risker i sina verksamheter och vidta relevanta kontrollåtgärder. Samtliga medarbetare har ett uttalat ansvar att bidra till en ändamålsenlig intern styrning och kontroll, men det är konsistoriet som har det övergripande ansvaret och fastställer de regler och riktlinjer som gäller vid KI. Som tidigare nämnts, beslutar konsistoriet årligen om universitetets övergripande riskanalys och därmed vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som ska prioriteras och hanteras. I årsredovisningen redovisar konsistoriet sedan sin bedömning om i vad mån den interna styrningen och kontrollen varit betryggande.

Sammanhållet kvalitetssystem Det övergripande kvalitetsarbetet har under 2019 präglats av Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) granskning av KI:s kvalitetssäkringsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskarnivå. Under våren skrevs en självvärdering utifrån de nationella bedömningsområdena. Utifrån vad som identifierades i KI:s självvärdering har ett förbättringsarbete påbörjats under hösten. UKÄ:s bedömargrupp gjorde två platsbesök under september och november 2019. Beslut från UKÄ, avseende granskningen, förväntas i mars 2020. Implementering och utveckling av det sammanhållna kvalitetssystemet har fortsatt under 2019. I Strategi 2030 finns ett antal uppdrag för att stärka kvaliteten och kvalitetssäkringen i verksamheten. Arbete har påbörjats för att bland annat utveckla kvalitetssäkringssystemet och identifiera förbättringsåtgärder för forskning och för det gemensamma verksamhetsstödet. För ytterligare information om kvalitetsarbetet i kärnverksamheten se avsnitten Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Utbildning på forskarnivå och Forskning.

Åtgärder för bättre styrning En rad åtgärder har vidtagits under året för att stärka den interna styrningen och kontrollen och därmed skapa bättre förutsättningar för verksamheten. Exempel, som tidigare nämnts, är en ny ledningsorganisation från och med 1 januari 2019 och en ny långsiktig strategisk plan, Strategi 2030. I slutet av året påbörjades en uppföljning av implementeringen av den nya ledningsorganisationen och i syfte att göra det än tydligare kring mandat och ansvar uppdateras delegationsordningen. En förstudie om ett än mer behovsstyrt och optimerat verksamhetsstöd är genomförd under 2019, och en informationshanteringsstrategi är framtagen. Inom dessa båda områden har flera utvecklingsprojekt satts igång i slutet av året, som exempel kan nämnas projektet implementering av centraliserad arkiv och registratur och projektet samordnad organisation för inköp och upphandling. Sökfunktionen på medarbetarportalen har vidareutvecklats under året och ska implementeras i början av 2020. En del av utvecklingen har haft syftet att underlätta för medarbetare att hitta uppdaterade regelverk och riktlinjer. Ytterligare exempel på åtgärder är inrättandet och tillsättandet av en funktion som vetenskapligt ombud på central nivå likväl som etikrådet med en majoritet av externa ledamöter från andra lärosäten. Den 1 januari 2020 har en ny nationell nämnd-

Krav och förväntningar på intern styrning och kontroll och riskhantering framgår av högskoleförordningen, internrevisionsförordningen (2006:1228), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, 3§ myndighetsförordningen (2007:515) och förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som KI har att följa. 1

10

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


OM KAROLINSKA INSTITUTET

myndighet inrättats – Nämnden för prövning av oredlighet i forskning – vilken ska pröva frågor enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. KI kommer att inrätta ett eget organ som ska ansvara för de frågor som ankommer på KI att hantera inom området. Från och med den 1 januari 2019 är det obligatoriskt för KI:s forskare att dokumentera sin forskning elektroniskt – elektronisk loggbok, KI ELN. På så sätt får KI ökad transparens, informationssäkerhet och sökbarhet i forskningsdokumentationen. Under året har en webbutbildning om bias (partiskhet/jäv) tagits fram. Kursen är en del i KI:s systematiska kvalitetsarbete för att undvika partiskhet i våra bedömningsprocesser. Jävsreglerna ses över och uppdateras utifrån den nya förvaltningslagen. Nya riktlinjer för intern styrning och kontroll är framtagna och fastställdes av konsistoriet under året.

Riskanalys Inför år 2020 har KI:s ledning tillsammans med fakultetsnämnden genomfört en riskanalys, som efter en mindre justering fastställdes av konsistoriet i december 2019. 14 risker är prioriterade att hantera och följa upp på verksamhetsövergripande nivå2. Flertalet av riskerna kräver åtgärder under flera år för att risk-

nivån ska reduceras, vilket är en förutsättning för att risken ska kunna anses tillräckligt hanterad.

Sammanfattande bedömning KI har under 2019 fortsatt sitt arbete med att skapa struktur, ordning och reda. Under året har en ny ledningsorganisation implementerats. I samband med detta har också regler och rutiner anpassats för att fungera med den nya ledningsorganisationen. Under året har de obligatoriska momenten avseende riskhantering enligt förordningen om intern styrning och kontroll genomförts jämte en mängd ytterligare åtgärder för att utveckla styrningen och skapa än bättre förutsättningar för verksamheten och dess utveckling. Verksamheten fungerar som helhet mycket bra och under året har flera åtgärder genomförts för att ytterligare förstärka styrningen och kontrollen. Inom en stor och komplex organisation som KI:s kommer det alltid att finnas behov av ständig förbättring och kvalitetssäkring och detta är en del av det löpande arbetet. Utifrån de åtgärder som vidtagits under de senaste åren är bedömningen att vi med rimlig säkerhet kan sammanfatta att verksamheten genomförs effektivt, att lagar och regler efterlevs, att redovisningen är tillförlitlig och rättvisande samt att lärosätet hushållar med befintliga resurser.

Skiss över Karolinska Institutets organisation

KI Holding AB

Internrevision

Konsistorium

Fakultetsnämnd

Universitetsförvaltning

Rektor

Universitetsbibliotek Medicinens historia och kulturarv

Kommitté för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kommitté för utbildning på forskarnivå Kommitté för forskning

Institutionsgrupp Syd Inst. för biovetenskaper och näringslära Inst. för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Inst. för klinisk vetenskap, intervention och teknik Inst. för laboratoriemedicin Inst. för medicin, Huddinge Inst. för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Inst. för odontologi

Institutionsgrupp Nord Inst. för global folkhälsa Inst. för klinisk neurovetenskap Inst. för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Inst. för kvinnors och barns hälsa Inst. för lärande, informatik, management och etik Inst. för medicin, Solna Inst. för molekylär medicin och kirurgi Inst. för onkologi-patologi

Institutionsgrupp Solna Inst. för cell- och molekylärbiologi Inst. för fysiologi och farmakologi Inst. för medicinsk biokemi och biofysik Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutet för miljömedicin Inst. för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Inst. för neurovetenskap

Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine Pedagogisk enhet för undervisning och lärande

Prioriterade risker 2019 är: otillräcklig kompetensförsörjning av lärare/forskare, begränsade möjligheter till klinisk utbildning, begränsade möjligheter till klinisk forskning, svårigheter för unga forskares finansiering, bristande ledarskap, överdimensionerad verksamhet i förhållande till resurser, nationella styrningen av finansiering till universitet och högskolor, varierande lag- och regelefterlevnad, brist på medel för medfinansiering, underfinansiering av utbildning, läckage/förlust av persondata, ökad internationell oro på platser där KI bedriver verksamhet, etiska ”gråzoner” vid donationer och externa samarbeten, oredlighet i forskning. 2

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

11


VÄSENTLIGA UPPGIFTER

VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2019

2018

2017

2016

2015

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter¹

6 290

5 962

6 079

5 973

6 062

varav kvinnor/män (%)

72/28

72/28

72/28

72/28

72/28

Kostnad per helårsstudent, tkr*

163

169

155

156

153

Totalt antal helårsprestationer¹

5 819

5 562

5 618

5 558

5 534

Kostnad per helårsprestation, tkr*

176

181

168

168

167

Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST)²

131

123

111

110

107

62/38

61/39

58/42

55/45

50/50

varav kvinnor/män (%) Totalt antal nyantagna doktorander varav kvinnor/män (%) Totalt antal doktorander med någon aktivitet**** varav kvinnor/män (%) Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor/män (%) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) varav kvinnor/män (%) Genomsnittlig nettostudietid, licentiatexamen (år) kvinnor/män (år) Genomsnittlig nettostudietid, doktorsexamen (år) kvinnor/män (år) Totalt antal doktorsexamina varav kvinnor/män (%) Totalt antal licentiatexamina

292

387

390

363

398

66/34

61/39

57/43

58/42

60/40

2 043

2 217

2 238

2 303

2 289

60/40

57/43

58/42

58/42

58/42

773

854

879

932

770

59/41

58/42

57/43

59/41

58/42

-

-

-

-

122

-

-

-

-

61/39

3,3

2,7

2,5

3,3

2,7

3,0/3,8

2,4/3,1

1,9/4,1

3,2/3,5

2,5/3,2

4,7

4,6

4,6

4,3

4,5

4,6/4,8

4,5/4,8

4,6/4,7

4,3/4,3

4,4/4,6

355

381

328

331

359

56/44

62/38

59/41

60/40

61/39

10

8

4

7

8

60/40

62/38

75/25

86/14

75/25

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer**

i.u.

6 298

6 222

5 758

5 496

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr***

i.u.

954

923

961

976

Totalt antal årsarbetskrafter

4 549

4 654

4 749

4 820

4 694

varav kvinnor/män (%)

62/38

61/39

61/39

61/39

61/39

5 088

5 221

5 405

5 334

5 193

varav kvinnor/män (%)

Personal

Medelantal anställda Totalt antal lärare totalt (årsarb.) varav kvinnor/män (%) Antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor/män (%) Antal professorer (årsarb.) varav kvinnor/män (%)

12

831

877

860

863

853

51/49

51/49

49/51

49/51

48/52

774

818

797

795

776

50/50

49/51

47/53

47/53

45/55

328

342

363

368

372

33/67

32/68

30/70

30/70

29/71

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


VÄSENTLIGA UPPGIFTER

2019

2018

2017

2016

2015

Intäkter totalt (mnkr), varav

7 120

7 131

6 890

6 667

6 475

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr)

1 157

1 107

1 084

1 059

1 050

– andel anslag (%)

85%

85%

85%

86%

86%

– andel externa intäkter (%)

15%

15%

15%

14%

14%

5 963

6 024

5 806

5 607

5 424

– andel anslag (%)

35%

34%

34%

35%

35%

– andel externa intäkter (%)

65%

66%

66%

65%

65%

Ekonomi

Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr)

Kostnader totalt (mnkr)

7 171

7 132

6 794

6 578

6 394

– andel personal

50%

50%

52%

53%

53%

– andel lokaler

14%

13%

12%

11%

12%

3 822

3 595

3 020

3 008

2 996

13%

12%

11%

10%

11%

Balansomslutning (mnkr)

7 269

7 436

6 855

6 249

6 186

– varav oförbrukade bidrag

3 285

3 225

3 113

3 107

3 062

-53

0

94

78

76

1 557

1 610

1 608

1 514

1 435

213

200

215

184

166

1 162

1 373

1 359

1 295

1 224

Lokalkostnader³ per kvm (kr) – andel av justerade totala kostnader (%)

– varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) i) myndighetskapital inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ii) myndighetskapital inom forskning och utbildning på forskarnivå

¹ Exklusive uppdragsutbildning, beställd, kompletterande och studieavgiftsbelagd utbildning. ² Exklusive beställd utbildning och kompletterande utbildning. ³ Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069). * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. Vid framtagande av data för 2018 korrigerades utsökningarna avseende kostnader 2014-2017 och avgiftsfinansierad verksamhet exkluderades. På basis av detta har vissa uppgifter justerats i förhållande till tidigare års årsredovisningar. ** Ingen uppgift för 2019 på grund av eftersläpning i registreringar. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag. **** Rapporteringen av aktivitet har viss eftersläpning vilket innebär att 2018 års siffror har justerats retroaktivt samt att 2019 års siffror förväntas bli justerade i nästa årsredovisning. Källa: Ladok, Primula, Unit4 Business World, KI Bibliometricsystem.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

13


Foto: Erik Flyg.

14


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Under året har Karolinska Institutet erbjudit 13 nybörjarprogram, 27 påbyggnadsprogram samt 86 fristående kurser inom medicin och hälso- och sjukvård. Antalet studenter fortsätter stadigt att växa – 372 fler studenter var registrerade läsåret 2018/19 jämfört med tidigare år. 56 studenter började på det nya treåriga tandhygienistprogrammet under 2019. Studenter från olika utbildningar samlades för första gången under en gemensam dag för att samverka mellan professionerna. Det interprofessionella lärandet möjliggör bättre samarbete mellan yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i framtiden.

Utbildningsutbudet

Vi har sett att det finns ett stort behov av att rekrytera utifrån utbildningens behov. Det är därför glädjande att rekrytering av ett antal professorstjänster med inriktning mot pedagogik har påbörjats, vilket kommer öka förutsättningarna för en nära samverkan mellan forskning och utbildning vid KI.” Annika Östman Wernerson Vicerektor för utbildning 2019

Foto: Erik Flyg.

Karolinska Institutet (KI) har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård, vilket ger förutsättningar att svara mot samhällets behov av kompetens inom området. Det breda utbudet ger goda förutsättningar att genomföra högkvalitativ och relevant interprofessionell utbildning, det vill säga utbildning där studenter från flera olika professionsutbildningar lär med, av och om varandra för att möjliggöra ett effektivt samarbete både under utbildningsperioden och då de i framtiden arbetar inom vården. KI:s utbildningar är i hög grad eftersökta av studenterna och enligt aktuella arbetsmarknadsprognoser är flertalet av de professioner som vi utbildar till numera bristyrken.3 Beslut om utbildningsutbudet fattas utifrån framtagna riktlinjer och löpande analysarbete. De prioriteringar och avvägningar som KI gör baserar sig på studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Dimensioneringen av programmen påverkas även av interna faktorer som exempelvis långsiktig tillgång på resurser och lärarkapacitet. Dessutom är tillgång till verksamhetsförlagd utbildning en avgörande faktor för flertalet program. Huvuddelen av utbildningen ges i form av program, vilket innebär att utbudet inte förändras så mycket mellan enskilda år. Se tabell 1 på sidan 22 för hur fördelningen mellan olika programtyper sett ut de senaste åren. Nybörjarprogrammen är basen i utbildningsutbudet och KI utbildar de allra flesta professioner som finns inom hälso- och

³ Se till exempel: SCB. (2017). Trender och Prognoser 2017.: SACO. (2018). Framtidsutsikter – Här finns jobben för akademiker år 2023.: Socialstyrelsen. (2019). Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård.: Arbetsförmedlingen. (2019). Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

15


sjukvård. Under året har tolv nybörjarprogram som leder till en yrkesexamen erbjudits. Ett av dessa är det nya treåriga tandhygienistprogrammet som startade höstterminen 2019. Utöver dessa ges ett kandidatprogram i biomedicin som riktar sig till en internationell målgrupp. Nybörjarprogrammen svarar för tre fjärdedelar av helårsstudenterna. Antalet studenter har generellt ökat inom denna grupp av program, bland annat på grund av den utbyggnad av flera program som lärosätet påbörjade 2018. Vidareutbildning är också en viktig del av utbudet. KI erbjuder vidareutbildning i form av fristående kurser, påbyggnadsprogram på avancerad nivå som leder till yrkesexamen samt magisteroch masterutbildningar som riktar sig till såväl internationella som nationella målgrupper. Under året har ett nytt gemensamt masterprogram i hälsoinsatser vid katastrofer, som genomförs tillsammans med Universidad de Oviedo i Spanien och University of Nicosia, Medical School på Cypern, startat. De första studenterna kommer till KI:s del av utbildningen i januari 2020. En fjärdedel av årets kurs- och programtillfällen utannonseras som distansutbildning. Nätbaserad undervisning förekommer även i ökande grad inom många av campusutbildningarna. I så kallad blended learning kombineras undervisning på plats, i traditionella lärandemiljöer, med användande av distanspedagogik och olika former av digitala verktyg. Blended learning är framförallt vanlig inom utbildning som riktar sig till yrkesverksamma, men den förekommer numera även i ökad utsträckning inom nybörjarprogrammen. Lärosätet ska enligt regleringsbrevet redovisa och analysera hur den särskilda höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar. Då dessa områden omfattar en så liten del av utbildningen vid KI, knappt 6 procent av antalet helårsstudenter (HST), har inga särskilda satsningar genomförts för att höja kvaliteten.

Utbildningsuppdraget Det totala antalet HST på grundnivå och avancerad nivå, inklusive studieavgiftsbelagd verksamhet och kompletterande utbildning, uppgick till 6 503 och antalet helårsprestationer (HPR) till 6 029. Antalet registrerade studenter (inklusive studieavgiftsbetalande) har fortsatt att öka. Läsåret 2018/19 var 9 964 studenter registrerade, 372 fler än läsåret innan (se tabell 3 på sidan 22).

Helårsstudenter och helårsprestationer inom ramen för takbeloppet Antalet HST inom ramen för takbeloppet uppgick 2019 till 6 290 och antalet HPR till 5 819. Det är en ökning av både antalet HST och HPR jämfört med föregående år. Ökningen beror framför allt på en utökad antagning till nybörjarprogrammen. Som nämnts ovan ökar även antalet registrerade studenter totalt. Respektive programs andel av det totala antalet HST illustreras i diagram 12 på sidan 23. Antal HST och

16

HPR inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 5a i tabellbilagan. Utfallet är i nivå med takbeloppet. KI underskrider takbeloppet 2019 med 0,2 miljoner kronor (mnkr). Med helårsprestationerna från december 2018 överskrids takbeloppet med 1,3 mnkr, vilket framgår av tabell 8 på sidan 23. Utfallet innebär att det utgående anslagssparandet minskar något jämfört med 2018 och nu uppgår till 32,9 mnkr. Se även not 1 i avsnittet Finansiell redovisning.

Utbyggnad av vissa utbildningar Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet programnybörjare, helårsstudenter och examinerade de senaste tre åren på program som leder till barnmorske-, läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarexamen. Uppgifterna för 2019 framgår av tabell 7 på sidan 23. För jämförelse av uppgifter för de senaste tre åren, se tabell 8 i tabellbilagan. Den av regeringen initierade utbyggnaden av hälso- och sjukvårdsutbildningar som inleddes 2015 innebar för KI:s del omfattande ökningar på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen. Målen för utbyggnad av antal registrerade nybörjare och helårsstudenter ska enligt uppdraget sättas i relation till utfallet från 2014 (se tabell 9 på sidan 23). Sjuksköterskeprogrammet ska utökas med 22 nybörjarplatser, vilket fullt utbyggt motsvarar 66 helårsplatser. Antagningstalen har höjts väsentligt de senaste åren och antalet nybörjare och helårsstudenter på programmet har i och med detta ökat kraftigt. Målet för utbyggnaden är uppnått. Ökningen för specialistsjuksköterskeprogrammen omfattade 55 platser. Utfallet för 2019 är något lägre än föregående år. Målet för utökningen nåddes nästan under 2017, men sedan dess har antalet helårsstudenter på programmen minskat. Antalet utfärdade examina är dock fortsatt högt vid en jämförelse med 2016, vilken kan vara tecken på en förbättrad genomströmning. KI erbjuder samtliga elva inriktningar på specialistsjuksköterskeexamen, och det har under många års tid varit svårt att fylla platserna på några av programmen. En anledning till att det är färre helårsstudenter under 2019 är också att inriktningen mot operationssjukvård arbetats om och i samband med detta gjordes höstterminen 2019 ett uppehåll i antagningen. De medel som inte använts för dessa program har använts för sjuksköterskeprogrammet där utfallet under året varit avsevärt större än den tilldelade utökningen. Barnmorskeprogrammet ska utökas med 35 nybörjarplatser, vilket fullt utbyggt innebär en ökning med 52,5 helårsplatser. År 2019 hade programmet ökat med 16 HST. KI har gjort bedömningen att det i dagsläget inte är möjligt att nå regeringens mål för utbyggnad på grund av brist på platser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Möjligheten till utökat antal platser för VFU är en prioriterad fråga i samverkansarbetet med Region Stockholm och KI:s långsiktiga målsättning är att öka antagningen till programmet i nivå med utökningen. De medel som inte använts för barnmorskeprogrammet har framför allt använts till fristående kurser riktade till barnmorskor, men även kurser för sjuksköterskor inom barnsjukvård.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

En utbyggnad av läkarprogrammet som omfattar totalt 44 helårsplatser påbörjades 2018. Antalet helårsstudenter på läkarprogrammet har det senaste året ökat väsentligt. 2019 hade programmet 1708 helårsstudenter, vilket var 88 fler än föregående år. Sammantaget har programmet utökats med 85 helårsstudenter jämfört med utfallet 2017. De senaste terminerna har överintaget höjts vilket resulterat i att antalet registrerade nybörjare ökat markant. Inom programmet har KI sedan flera år dessutom arbetat på olika sätt för att förbättra genomströmningen. Under 2019 och 2020 genomförs exempelvis ett pilotprojekt om studenthandledning. Handledningen innebär att studenter på högre terminer stöttar studenterna på programmets första termin. Studenthandledarna leder seminarier kring svåra begrepp och frågeställningar eller problem i kursinnehållet och litteraturen. Satsningen är ännu inte utvärderad, men intresset har varit relativt stort från studenthåll.

Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning från andra universitet och högskolor samt övriga uppdrag. År 2019 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten till 102,6 mnkr vilket är en ökning med 6,6 mnkr jämfört med 2018 (se diagram 13 på sidan 23 för fördelning).

Uppdragsutbildning KI erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar inom medicin och hälso- och sjukvård – områden där vår kompetens bidrar till samhällets utveckling och möjliggör livslångt lärande för yrkesverksamma. Under året har antalet kurser och seminarier uppgått till cirka 230 och totalt har KI haft cirka 6 700 deltagare på uppdragsutbildningar. Närmare 2 700 deltagare har varit registrerade på våra poänggivande kurser under läsåret 2018/19, en ökning med 22 procent jämfört med föregående år (se tabell 10 på sidan 23). En betydande del av omsättningen under 2019 utgjordes av längre utbildningar inom psykoterapi och vidareutbildningar för sjuksköterskor, tandläkare och optiker, samt specialistkurser för läkare. KI:s uppdragsutbildningar ger ett stort antal yrkesverksamma möjligheter till fortbildning. Stora insatser har genomförts inom områden som till exempel förlossningsvård, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, rehabiliteringsprocessen, första hjälpen till psykisk hälsa (Mental Health First Aid Training – MHFA) samt motiverande samtal. Under 2019 har efterfrågan av fortbildning inom områden som till exempel ledarskap, barn- och kvinnosjukvård samt patientsäkerhet ökat betydligt. Webbaserade utbildningar utgör en viktig del av uppdragsutbildningarna på KI. Under året genomfördes en preparandkurs för nyanlända fysioterapeuter som utbildats utanför EU och EES, i samarbete med professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna samt Sveriges Kommuner och Regioner. Kursen, som

4

ska vidareutvecklas till ett helt webbaserat format, syftar till att ge deltagarna bättre möjligheter att få svensk legitimation. Den webbaserade utbildningen Våld i nära relationer har genomförts för tredje året i rad och ytterligare drygt 1 000 anställda i Stockholm Stad som arbetar med barn, ungdomar och vuxna har fått viktig kunskap i ämnet. KI fortsätter också att erbjuda Sjukskrivning i praktiken, en webbaserad grundutbildning som främst fokuserar på sjukskrivningsbedömningen samt en introduktionskurs till svensk hälso- och sjukvård som utvecklats i samarbete mellan flera olika institutioner på KI, Arbetsförmedlingen samt Sveriges Kommuner och Regioner.

Studenterna Sökande Söktrycket till KI:s utbildningar är fortsatt högt (se tabell 1 i tabellbilagan för uppgifter per program samt tabell 2 på sidan 22). Det totala antalet behöriga förstahandssökande har ökat och det råder konkurrens till de allra flesta av programutbildningarna. Den tidigare minskningen av antalet sökande till nybörjarprogrammen har bromsat in, vilket stämmer överens med trenden vid övriga lärosäten. Liksom tidigare år har de program som leder till läkar-, psykolog- och tandläkarexamen högst söktryck. Antalet behöriga förstahandssökande till påbyggnadsprogrammen fortsätter att öka. Särskilt tydligt syns detta på barnmorskeprogrammet där antal sökande ökat med 35 procent, jämfört med 2018. Antalet sökande till KI:s internationella masterprogram har även efter de senaste årens stadiga uppgång fortsatt att öka, men nu i långsammare takt.

Könsfördelning Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad med en majoritet kvinnor verksamma inom många vård- och omsorgsyrken.4 KI:s utbildningsutbud med många vårdutbildningar har en studentsammansättning som speglar arbetsmarknadens könsuppdelning. Könsfördelningen på våra utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har inte ändrats nämnvärt under de senaste åren (se tabell 4 i tabellbilagan). Totalt utgör andelen män 28 procent. Det är vissa skillnader mellan olika utbildningar, men det är endast läkarprogrammet och ett fåtal magisteroch masterprogram som har en relativt jämn könsfördelning bland nybörjarstudenter. Det bör dock påpekas att berörda magister- och masterprogram är små och att en liten förändring ger stort utslag på könsfördelningen på det enskilda programmet. Genom åren har KI på olika sätt försökt rekrytera män till vårdutbildningarna, bland annat genom att ha både kvinnor och män som representanter i informationsmaterial och digitala kanaler, på utbildningsmässor och i andra rekryteringssammanhang, men det har varit svårt att få synligt statistiskt genomslag. Detta arbete är dock kontinuerligt och kommer att fortsätta.

Statistiska centralbyrån. (2018). På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet 2018.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

17


Breddad rekrytering

Bedömning av reell kompetens

Studentsammansättningen på KI:s utbildningsprogram speglar inte befolkningen. Den snedrekrytering som föreligger avser framförallt kön och social bakgrund. Läkarutbildningen är en av de mest snedrekyterade utbildningarna inom högskolan. Det gäller både för KI och i Sverige i stort.5 Vid KI har arbetet med breddad rekrytering fokuserat på rekrytering av presumtiva studenter och på breddat deltagande vilket handlar om att studenterna ska trivas och klara sina studier. Att skugga en student är ett exempel på en aktivitet som KI gör för att nå nya studentgrupper. Det innebär en möjlighet för intresserade att under en halv dag få följa en student som läser på ett av KI:s utbildningsprogram. Genom studentvloggar där studenter berättar om sina studier och livet på KI kan presumtiva studenter få information om hur det är att studera här. Forskare från KI berättar också om sin forskning vid besök på skolor och vid evenemang för gymnasielever, (se mer under Kommunikation med allmänheten i avsnittet Samverkan). Dessutom kan skolor göra studiebesök på KI. Nytt för 2019 var att två föreläsningar på temat breddad rekrytering och högskolestudier gavs för elever på Röda Korsets folkhögskola. Språkverkstaden vid universitetsbiblioteket ger stöd till studenter i det akademiska skrivandet både på svenska och engelska, vilket är en viktig del i arbetet med breddat deltagande. KI är ett av de lärosäten som tillsammans med Uppsala och Linköpings universitet samt Södertörns högskola tog initiativ till bildandet av Include – ett nationellt nätverk för breddad rekrytering. Ett trettiotal lärosäten i Sverige är i dag medlemmar i nätverket som arrangerar konferenser, nätverksträffar och bidrar till den nationella politiken inom området. KI deltar aktivt i nätverkets evenemang och finns också representerat i nätverkets styrelse.

Regeringen gav år 2016 universitet och högskolor i uppdrag att under perioden 2016–2018 utveckla arbetet med bedömningen av reell kompetens. KI utarbetade bland annat anvisningar för bedömning av reell kompetens vid beslut om tillgodoräknande. Anvisningarna och den information som togs fram har under året använts vid tillgodoräknandeärenden som inkluderar bedömningar av reell kompetens. Det nya regelverket har varit ett bra stöd för att säkra effektiva, korrekta och likvärdiga bedömningar. KI var under projektperioden involverat i ett av delprojekten inom Universitets- och högskolerådets pilotverksamhet. Syftet med delprojektet var att effektivisera processerna och undersöka möjligheter till samordnad bedömning av reell kompetens vid antagning till läkarprogrammet. De lärosäten som ingick i projektet har fortsatt att samverka under 2019 och erfarenheterna av arbetet är goda. Lärosätena har handlagt ansökningarna om reell kompetens enligt gemensamt framtagna processbeskrivningar. I och med att lärosätena samarbetar om bedömningarna och följer samma praxis har hanteringen både blivit effektivare och mer transparent. Bedömningarna av de sökandes meriter är mer likvärdiga oavsett lärosäte som handlagt det enskilda ärendet.

Lika villkor i utbildningen KI har under året fortsatt att arbeta vidare enligt regeringens särskilda uppdrag och den fastlagda planen för jämställdhetsintegrering för 2017–2019 och för att möta diskrimineringslagens krav på förebyggande arbete vad avser utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Moment om genus och jämställdhet, lika villkor, diskriminering och trakasserier ingår i flera utbildningsprogram och i pedagogiska kurser för lärare och kliniska handledare. Insatserna syftar till att skapa en god och inkluderande studiemiljö samt att de studenter som lämnar universitetet ska ha kunskaper om jämlikt bemötande så att de kan verka för en jämlik vård och jämställd hälsa. Som ett led i detta arbete utsågs år 2017 läkarutbildningen till pilotprogram för att utarbeta arbetsmetoder som sedan kan implementeras i andra utbildningsprogram. Under 2019 har arbetet fortsatt, med bland annat en lärardag då temaansvariga och kursansvariga diskuterade sina examinationsuppgifter och fallbeskrivningar för att dessa ska åskådliggöra lika villkor och global hälsa där så är relevant.

Alternativt urval till tandläkarprogrammet – TAPIL Under hösten 2019 rapporterade media om misstänkt jäv vid det alternativa urvalet (TAPIL) som används vid antagningen till tandläkarprogrammet. TAPIL är ett lokalt utformat prov- och intervjubaserat urvalsförfarande i vilket de sökandes motivation och lämplighet för utbildningen bedöms av en urvalskommitté som är sammansatt av sakkunniga. KI har efter särskilt tillstånd från Universitets- och högskolerådet fördelat hälften av platserna på tandläkarprogrammet till urvalsgruppen TAPIL. Övriga platser har fördelats till urvalsgrupperna för gymnasiebetyg och högskoleprov. Syftet med TAPIL är att attrahera motiverade och studiestarka studenter som klarar av en krävande utbildning, vilket då medför en hög genomströmning och färre avhopp. TAPIL har genom åren varit framgångsrikt i detta avseende. Det är en signifikant högre andel av studenterna i urvalsgruppen TAPIL som fullföljer utbildningen jämfört med studenter i övriga urvalsgrupper. KI har funnit skäl att se över kvalitetssäkringen av den alternativa urvalsprocessen för att säkerställa rättssäkerheten, samt att till den antagning som sker 2020 minska urvalsgruppen TAPIL till en tredjedel av platserna. Under hösten 2019 startade översynen som bland annat ska tydliggöra de interna riktlinjerna, förändra TAPIL-kommitténs sammansättning samt utbilda befattningshavare i jävsfrågor. Översyn ska fullföljas under 2020.

Statistik återfinns i UKÄ:s statistikdatabas under nyckeltal. För analys om sambanden mellan studenternas förkunskaper, sociala bakgrund och rekrytering till högskolan se: Universitetskanslersämbetet (2018) Statistisk analys: Förkunskaper, social bakgrund och rekrytering till högskolan. 5

18

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Internationalisering Under året lanserades Strategi 2030 där det betonas att internationalisering ska genomsyra vår verksamhet och att vi ska sträva mot en ökad internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betydelsen av internationalisering på hemmaplan betonas också, liksom vikten av att öka mobiliteteten för utbildningsprogram. Fem utbildningsprogram ingår i ett strategiskt utvecklingsprojekt, delvis finansierat av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Syftet med projektet är att stärka kvaliteten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom internationalisering på hemmaplan – det vill säga genom att ge alla studenter, även de som inte deltar i aktiviteter utomlands, internationella perspektiv i sin utbildning. Projektet ska avslutas under 2020. KI fick under året tre projekt beviljade inom det Sida-finansierade Linnaeus-Palmeprogrammets pilotomgång, där en ny modell med möjlighet till bland annat kortare lärar- och studentutbyten än vad som förut varit möjligt prövas. Projekten löper till och med maj 2021. Antalet utresande lärare har inte ökat under året. Liksom tidigare år uppger lärare tidsbrist som skäl till att inte delta i lärarutbyte. Erasmusprogrammets fortbildning för personal är dock en annan möjlighet till mobilitet där en aktivitet som till exempel jobbskuggning kan bidra till att höja lärarnas pedagogiska kompetens utan att ta lika lång tid i anspråk som ett vanligt lärarutbyte. Sex lärare har deltagit i denna del av Erasmusprogrammet under 2019. Antalet inresande lärare är något lägre än under 2018. Antalet utresande studenter har legat på ungefär samma nivå sedan 2017. Det är dock viktigt att belysa att andra möjligheter till utlandserfarenheter finns. Redan idag får ett stort antal studenter utlandserfarenheter under sin utbildning vid till exempel datainsamling till examensarbete, genom Erasmus traineeship och studentvalda kurser som kan vara delvis förlagda utomlands. Detta ligger i linje med regeringens internationaliseringsutredning som betonar vikten av all mobilitet, inte bara studentutbyten. Totalt deltog cirka 300 studenter i dessa aktiviteter under 2019. Antalet inresande studenter är fortfarande högt i förhållande till antalet utresande och har legat på ungefär samma nivå de senaste tre åren. För uppgifter om antal inresande och utresande studenter, se tabell 7 i tabellbilagan.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter Söktrycket på de internationella masterprogrammen är fortsatt högt, vilket visar att KI fortsätter att vara ett attraktivt lärosäte för tredjelandstudenter. Tio masterprogram, varav tre ges i samverkan med andra nationella och internationella lärosäten, och ett kandidatprogram ingår i utbudet på engelska. Utöver dessa program erbjuds även ett antal fristående kurser på engelska. Höstterminen 2019 registrerades 86 nya studieavgiftsskyldiga studenter på program (varav 56 kvinnor och 30 män). Av

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

dessa var cirka 30 procent stipendiater. Antalet egenfinansierade studenter ökar jämfört med 2018 och därmed fortsätter trenden i den kategorin av studenter. Det totala antalet HST 2019 uppgick till 131 och HPR till 129, se tabell 4 på sidan 22 för jämförelse mellan åren. De satsningar som görs inom den studieavgiftsbelagda verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och utbildningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och sociala aktiviteter erbjuder KI studieavgiftsskyldiga studenter utökat stöd i akademiskt skrivande och mer omfattande karriärservice. I syfte att höja kvaliteten på undervisningen i det mångkulturella klassrummet har kursen Teaching in the International University erbjudits undervisande personal på de internationella masterprogrammen. KI hade inga tredjelandstudenter inom ramen för utbytesavtal under året, att jämföra med nio 2018. Införandet av studieavgifter har under det gångna året inte lett till att KI ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-området. Separat antagning tillämpas för samtliga studieavgiftsskyldiga höstterminen 2019. Studieavgiftsverksamheten har inte påverkats nämnvärt genom detta antagningssätt. Värt att notera är att sökande från tredje land generellt sett får högre meritvärden. Migrationsverkets fortsatt långa handläggningstider för beslut om förlängning av uppehållstillstånd, har skapat problem för några studenter.

Kvalitet Kvalitetssystem Det sammanhållna kvalitetssystemet beskriver hur vi ska bedriva en systematisk och effektiv kvalitetssäkring, kvalitetsutvärdering och kvalitetsutveckling av verksamheten. Nya regler och anvisningar för det systematiska kvalitetsarbetet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fastställts. De nya reglerna och anvisningarna synliggör att det är ett sammanhållet och gemensamt system med gemensamma verktyg och metoder för en cyklisk systematisk förbättringsprocess. Det nya styrdokumentet utgör en bilaga till de övergripande riktlinjerna för sammanhållet kvalitetssystem och följer samma upplägg och struktur. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är de kursvärderingar som genomförs efter varje avslutat kurstillfälle en viktig del i kvalitetsarbetet. För att kunna göra jämförelser mellan kurser och program inleds kursvärderingarna med fem KI-gemensamma frågor och dessa sammanställs läsårsvis i en övergripande rapport. Rapporten baseras på den kursvärderingsdata som kursansvariga lärare skickar till utvärderingsenheten. Under åren har det visat sig finnas brister i rutinerna när det gäller detta och därför har ett arbete för att införa en automatiserad kursvärderingsprocess inletts. För att inhämta studenternas upplevelse av kvaliteten i den genomgångna utbildningen och sin utbildningstid kompletteras kursvärderingarna med en gemensam examensenkät för samtliga utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Enkäten

19


har genomförts de två senaste läsåren. Svarsfrekvensen är tyvärr något låg och varierar mycket mellan olika program. Sammanställningen av årets genomförda examensenkäter visar dock att de studenter som besvarat enkäten generellt är nöjda med sin studietid på KI (medelvärde 4,7 på en 6-gradig skala) och instämmer i att de skulle rekommendera KI som lärosäte till blivande studenter (medelvärde 4,6 på en 6-gradig skala).

Pedagogiskt utvecklingsarbete En ny pedagogisk stödenhet Pedagogiskt stöd och utvecklingsverksamhet har under tidigare år bedrivits vid olika institutioner och centrumbildningar vid KI. Under 2019 har dessa verksamheter samlats i en ny medicinpedagogisk enhet: Undervisning och Lärande (UoL). Målsättningen med denna nya enhet är att samla den högskolepedagogiska kompetensen för att på så sätt få bättre relevans och genomslag gällande stöd och pedagogisk utveckling för KI:s lärare och kliniska handledare. Sedan uppstart har enheten genomfört kurser för kompetensutveckling inom såväl medicinsk pedagogik som ledarskap, utvecklat såväl fysiska som virtuella lärandemiljöer och producerat lärandematerial. UoL har även drivit utvecklingen av digital examination och implementering av lärplattformen Canvas.

Lärardagen Lärardagen är en återkommande aktivitet vid KI för lärare och kliniska handledare. Årets lärardag hade fokus på digitaliserad pedagogik i undervisningen. Under dagen diskuterades möjligheter och utmaningar i den alltmer digitaliserade utbildningsverksamheten och nya digitala hjälpmedel, verktyg och metoder visades upp.

KIPRIME Fellows Ett nytt fellowship-program med fokus på forskning i medicinsk pedagogik inrättades under året. Syftet är att stärka KI:s ställning inom kunskapsområdet genom att bygga ett globalt nätverk av framstående forskare. Dessutom bidrar programmet till marknadsföringen av Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik (KIPRIME). KIPRIME Fellows är, precis som priset, ett återkommande evenemang som planeras att genomföras vartannat år. Priset såväl som fellowship-programmet stöds ekonomiskt med donationer från Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs Stiftelse. I det evenemang som anordnades 2019 deltog 14 framstående forskare från elva länder. Programmet leddes av tidigare KIPRIME-pristagare.

IPL-dagen Som en del av universitetets strategiarbete gällande interprofessionell utbildning (IPL) anordnades en IPL-dag per termin för universitetets studenter på nybörjarprogrammen. Dessa två heldagar var obligatoriska och samlade 1 351 studenter. IPLdagen är en viktig del i studenternas professionella och interprofessionella utveckling. Aktiviteterna under dagen syftar till att etablera interprofessionella perspektiv redan på ett tidigt stadium i utbildningen och programmet innehöll både föreläsningar

20

och studentaktiverande gruppaktiviteter där studenterna fick möjlighet att arbeta tillsammans i interprofessionella team.

Särskilda åtaganden Tandvårdscentral KI har i uppdrag att i anslutning till tandläkarutbildningen driva en tandvårdscentral. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl tandläkar- som tandhygienistutbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning. I verksamheten ingår såväl barn- och ungdomstandvård som vuxentandvård. Intäkterna under 2019 uppgick till totalt 111,8 mnkr. Av dessa utgjorde anslaget 107,6 mnkr, patientavgifter 4,0 mnkr och övriga intäkter 0,3 mnkr. Kostnaderna uppgick till 105,7 mnkr.

Prov efter läkares allmäntjänstgöring KI har huvudansvar för att, tillsammans med övriga universitet med tillstånd att utfärda läkarexamen, ansvara för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT). En nämnd bestående av lärarrepresentanter för berörda lärosäten planerar, genomför och följer upp provet. Provet är datorbaserat. Under 2019 har det nuvarande systemstödet uppdaterats för att öka kapaciteten, minska sårbarheten samt effektivisera administrationen. Antalet provdeltagare har ökat jämfört med föregående år. 2019 skrev 1 643 deltagare provet varav 1 473 (90 procent) fick godkänt resultat. Se tabell 11 på sidan 23 för en sammanställning av resultaten.

Integrationssatsningar KI har under året givit kompletterande utbildning för barnmorskor, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz. Alla utbildningarna omfattar ett års heltidsstudier (60 högskolepoäng). I tabell 9 i tabellbilagan redovisas antalet sökande, registrerade samt hur många som genomgått utbildningarna med godkänt resultat. I diagram 6 på sidan 22 framgår hur kostnaderna per program fördelats på planering, antagning, validering, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Kompletterande utbildning för barnmorskor startade vårterminen 2019 en andra omgång med tolv studenter. En student har avbrutit studierna. Söktrycket var högre än året innan med 18 behöriga sökande varför ett urval gjordes. Av de sex studenter som antogs våren 2018 blev fyra klara i januari 2019. Utbildningsplanen har justerats något. Regelbundna utvärderingar av utbildningen görs och programansvarig har kontinuerlig dialog med kliniska handledare. Den kompletterande utbildningen för fysioterapeuter hade den första programstarten höstterminen 2018. Av de 16 studenter som antogs har 15 genomgått utbildningen med godkänt resultat. En student avbröt studierna. Höstterminen 2019 ställdes en planerad antagningsomgång in på grund av för få antal behöriga sökande. Nästa omgång planeras starta vårterminen 2020. Utbildningen har arbetats om något vad gäller kursernas placering och förtydligande av kursmål. Lärarkontakten kommer att utökas

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

och arbetet kring handledningen inom den verksamhetsförlagda utbildningen förstärkas. Utbildningen följs upp genom kurs- och programvärderingar samt analyser vid avbrutna studier och underkända kurser. Av de studenter som antogs till den kompletterande utbildningen för läkare hösten 2018 har alla utom en genomgått utbildningen med godkänt resultat. Samtliga 20 studenter som antogs höstterminen 2019 har fortsatt sina studier. Inför höstterminen 2019 baserades för första gången urvalet till intervju på resultat från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare som är utbildade utanför EU/EES. Inför 2020 kommer intervjuprocessen att förändras ytterligare för att öka rättssäkerheten. Till exempel kommer intervjutiden att utökas och intervjuerna ska genomföras av enskilda intervjuare som i efterhand adderar sina bedömningar istället för två intervjuare vid ett tillfälle. Programmets teoretiska delar har breddats så att undervisning i praktiska färdigheter inkluderas i större omfattning. Programmet utvärderas på olika sätt. Vid slutet av utbildningen görs en sammanfattande enkätbaserad utvärdering av hela programmet och utöver att studenterna uppmuntras att ge muntlig feedback intervjuas de fortlöpande kring innehållet i utbildningen. Till den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor antogs 28 studenter höstterminen 2019, ingen har avbrutit studierna. Av de 28 studenter som antogs hösten 2018 har 22 avslutat utbildningen med godkänt resultat. Kursplanerna har reviderats något vad gäller lärandemål och innehåll och ordningen har bytts på ett par kurser under den första terminen. Uppföljning sker genom kurs- och programvärderingar samt analyser av avbrutna studier och underkända kurser. Av de 16 studenter som påbörjade kompletteringsutbildningen för tandläkare höstterminen 2018 har 15 genomgått utbildningen med godkänt resultat. Höstterminen 2019 antogs 16 studenter och ingen har avbrutit utbildningen. Programmet följs vid terminsslut upp genom Curriculum Council, vilket är presentationer och diskussioner med ansvariga lärare och studenter om terminens kurser, samt genom kursvärderingar i enkätform. Inga större förändringar av utbildningen har gjorts under året, men diskussioner förs kring framtida verksamhetsförlagd utbildning. KI har i uppdrag att tillsammans med Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Luleå Tekniska universitet, Högskolan i Gävle samt Linnéuniversitet, samordna arbetet avseende kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Inom ramen för det nationella samordningsansvaret har regelbundna planerings- och uppföljningsmöten hållits. Diskussioner har bland annat förts om dimensionering utifrån söktryck och utveckling av urvalsprocesser. En övergripande nationell styrgrupp ses vid ett tillfälle på våren och ett på hösten och parallellt har även möten hållits inom respektive kompletteringsutbildning. En fråga som aktualiserats under året är arbetet med att anpassa komplette-

6

ringsutbildningen för läkare till den nya läkarexamen och dess examensmål. Sannolikt blir detta inte aktuellt för kompletteringsutbildningen förrän tidigast läsåret 2021/22.

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning Under 2019 erhöll KI 1,76 mnkr för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Medlen har använts till kvalitetshöjande arbete och utveckling av nya lärandemiljöer inom den kliniska utbildningen. För att stödja pedagogisk kompetensutveckling inom verksamhetsförlagd utbildning har flera grundläggande kurser och en fördjupningskurs i högskolepedagogik erbjudits till kliniska lärare och handledare. Dessutom har en ny kurs i problemorienterat lärande utformats i samverkan med de enskilda högskolorna i Stockholm. Akademiskt specialistcentrum (ASC) är ett nytt koncept för universitetssjukvård utanför akutsjukhusen och är en del av Region Stockholms framtidsplan för hälso‐ och sjukvården. Det centrala målet är att förbättra och utveckla vården för patienter med kroniska sjukdomar genom att knyta forskning, utveckling och utbildning närmare till vården. Verksamhetsmodellen har utvecklats i samarbete med KI och i dialog med patientorganisationer.6 Uppbyggnaden av den nya lärandemiljön vid ASC har KI stöttat genom att implementera olika studentaktiverande pedagogiska modeller och utveckla forskningsanknytningen för studenter inom flera program. Utifrån erfarenheterna från ASC och i och med att VFU-uppdraget på Capio S:t Göran utökats, har ett liknande projekt som det på ASC initierats för att vidareutveckla lärandemiljön och forskningsanknyta utbildningen även där. Den grundläggande nätbaserade utbildning som studenter genomför inför den verksamhetsförlagda utbildningen – Journalhantering, bemötande, sekretess och hygien – har reviderats under året. För att stimulera och synliggöra goda exempel på kliniska enheter där man med ett gott ledarskap och en välorganiserad vård med lärande i fokus främjar den verksamhetsförlagda utbildningen har KI utlyst KLOK-priset. KLOK står för Kliniskt Lärande genom Organisations- och Kompetensutveckling och i år uppmärksammades arbetet med att höja den pedagogiska kompetensen och utveckla studentcentrerat och interprofessionellt lärande vid Danderyds akademiska vårdcentral. Kvaliteten på VFU har följts upp på central nivå genom fortsatt användning av den pilotenkät som introducerades 2018 och som utgår från tre perspektiv: studentens, medarbetarens och verksamhetsledningens. Resultatet visar att studenterna generellt är mycket nöjda med sin VFU och att alla tre perspektiven anser att VFU:n är värdefull.

Akademiskt specialistcentrum beskrivs även i avsnittet Samverkan.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

21


1. Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser 2016 Generell examen – nybörjare Generell examen – påbyggnad

2017

2018

2019

HST

%

HST

%

HST

%

HST

%

164

3

164

3

154

3

167

3

430

7

404

7

367

6

526

8

Yrkesexamen – nybörjare

4 433

74

4 477

74

4 418

74

4 720

74

Yrkesexamen – påbyggnad

595

10

648

11

641

11

632

10

Fristående kurser

351

6

385

6

381

6

376

6

5 973

100

6 079

100

5 962

100

6 421

100

Totalt

Data är ej könsuppdelad. Uppdatering av äldre uppgifter får retroaktiv effekt och skulle därmed påverka annan återrapportering. I uppgifterna för respektive program ingår både studenter finansierade inom statsanslaget och avgiftsskyldiga studenter. Källa: Ladok.

2. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2016 Antagna

2017

Sök/ antagen

Antagna

2018

Sök/ antagen

Antagna

2019

Sök/ antagen

Antagna

Sök/ antagen

Nybörjarprogram

1 893

4,0

1 969

3,6

2 050

3,3

2 089

3,2

Påbyggnadsprogram (ej magister/master)

1 022

1,6

1 110

1,9

961

2,4

756

3,2

386

2,3

523

2,3

540

2,2

670

2,0

3 301

3,1

3 602

2,9

3 551

2,9

3 515

3,0

Magister-/masterprogram Totalt

För uppdelning av statistiken i kön samt analyser av sökande hänvisas till UHR. Källa: UHR, NyA.

3. Antal registrerade studenter samt deltagare i uppdragsutbildning HT15/ VT16

HT16/ VT17

HT17/ VT18

HT18/ VT19

Studenter – ej studieavgifter

9 259

9 303

9 454

9 805

- varav kvinnor/män (%)

74/26

74/26

74/26

75/25

140

123

138

159

51/49

58/42

57/43

63/37

Studenter – studieavgiftsbetalande - varav kvinnor/män (%) Deltagare i uppdragsutbildning

1 328

1 577

2 207

2 691

- varav kvinnor/män (%)

86/14

84/16

84/16

84/16

10 727

11 003

11 799

12 655

75/25

75/25

76/24

77/23

Totalt - varav kvinnor/män (%)

Tabellen har kompletterats med könsuppdelad data, vilket påverkat samtliga uppgifter retroaktivt. Källa: Ladok.

6. Användning av medel för kompletterande utbildning för barnmorskor, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land (% av kostnader) 2019 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

4. Antal HST och HPR i studieavgiftsbelagd verksamhet 20 %

2016

2017

2018

2019

Helårsstudenter

110

111

123

131

Helårsprestationer

112

105

111

129

Data är ej könsuppdelad. Uppdatering av äldre uppgifter får retroaktiv effekt och skulle därmed påverka annan återrapportering. Källa: Ladok.

5. Intäkter och kostnader för studieavgiftsbelagd verksamhet, mnkr 2016

2017

2018

2019

Intäkter

19,6

18,4

24,2

24,8

Kostnader

16,8

21,9

26,5

22,8

2,8

-3,5

-2,2

2,1

Kapitalförändring Källa: Unit4 Business World.

22

10 % 0% Barnmorskor

Fysioterapeuter

Läkare

Sjuksköterskor

Tandläkare

Antagning

Verksamhetsförlagd utbildning

Validering

Undervisning

Planering

Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Totala uppskattade kostnader för respektive utbildning; barnmorskor 0,8 mnkr, fysioterapeuter 1,8 mnkr, läkare 5,2 mnkr, sjuksköterskor 4,9 mnkr och tandläkare 6,6 mnkr. Källa: Unit4 Business World, institutionernas uppskattningar.

HST= helårsstudenter, HPR= helårsprestationer

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

7. Antal nybörjare, helårsstudenter och examinerade på vissa program 2019

12. Helårsstudenter fördelat på program och fristående kurser 2019

Nybörjare

HST

Examen

76

117

76

99/1

99/1

100/0

389

1 708

273

55/45

54/46

47/53

394

921

232

83/17

85/15

87/13

Barnmorskeprogrammet - varav kvinnor/män (%) Läkarprogrammet - varav kvinnor/män (%) Sjuksköterskeprogrammet - varav kvinnor/män (%) Specialistsjuksköterskeprogrammen - varav kvinnor/män (%)

549

493

477

88/12

89/11

90/10

Tandläkarprogrammet

112

449

80

- varav kvinnor/män (%)

72/28

70/30

68/33

6% 8%

4% 3%

2% 8% 27 % 10 % 7% 14 %

Källa: Ladok.

2017

2018

2019

Takbelopp

673,6

696,2

720,9

731,2

Utfall

666,7

687,8

690,6

732,4

-6,9

-8,4

-30,4

1,3

Under/över takbelopp

5%

Arbetsterapeutprogrammet 4 %

8. Ersättning för HST och HPR inom takbeloppet, mnkr (inkl. decemberprestationer) 2016

5%

Biomedicinska analytikerprogrammet 3 % Fysioterapeutprogrammet 5 % Läkarprogrammet 27 % Psykologprogrammet 5 % Sjuksköterskeprogrammet 14 % Tandläkarprogrammet 7 %

Källa: Regleringsbrev, Ladok

Övriga nybörjarprogram 10 % Specialistsjuksköterskeprogr. (påbyggn.) 8 %

9. Utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen

Övriga påbyggnadsprogram 2 % Magister och master 8 %

Mål för utökning

Förändring utfall 2014–2019

Måluppfyllelse (%)

Nybörjare

HST

Nybörjare

Nybörjare

Barnmorskeprogrammet

35

53

10

16

29

30

Sjuksköterskeprogrammet

22

66

70

128

318

194

Specialistsjuksköterskeprogrammen

55

55

9

37

16

67

HST

Fristående kurs 6 % I uppgifterna ingår både studenter finansierade inom statsanslaget och avgiftsskyldiga studenter. Källa: Ladok.

HST

Data är ej könsuppdelad då utökningen inte är kopplad till könsfördelning. Källa: Regleringsbrev och Ladok.

13. Intäkter uppdragsverksamhet 2019 (103 mnkr) 8%

10. HST och HPR i uppdragsutbildning

10 %

2016

2017

2018

2019

Helårsstudenter

287

271

334

332

Helårsprestationer

237

251

311

330

49 %

3%

Data är ej könsuppdelad. Uppdatering av äldre uppgifter får retroaktiv effekt och skulle därmed påverka annan återrapportering. Källa: Ladok.

22 %

11. AT-provet – deltagare och andel godkända 8%

2017

2018

2019

DelGodtagare kända (%)

DelGodtagare kända (%)

DelGodtagare kända (%)

Kommuner och regioner 49 % Universitet och högskolor 8 %

Examen från lärosäte i Sverige

1193

93

1194

98

1279

96

Övriga statliga myndigheter 22 %

Examen från lärosäte inom EU

186

75

192

78

219

75

Stiftelser och organisationer 3 %

Examen från lärosäte utanför EU

129

54

136

58

145

54

Svenska företag 10 %

1508

87

1522

92

1643

90

Utländska finansiärer 8 %

Totalt

Data är ej könsuppdelad då underlaget inte möjliggör uppdelning efter kön. Källa: AT-kansliet (KI)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Källa: Unit4 Business World.

23


Studentutbyten 2019 In- och utresande studenter inom utbytesprogram

Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet

Källa: Ladok.

NO R DAMER I KA

EU

23 Created by Yoteyo from the Noun Project

289

29

inresande studenter till Karolinska Institutet under 2019

160

Created by Yoteyo from the Noun Project

S YDA M ERI K A

7

7

Bild: datamaps.world.

utresande studenter från Karolinska Institutet under 2019

24

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

A S IEN

178

55

EUROPA

10

41

24

12

AFR I KA

30

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

33

OC EANIEN

25


Foto: Erik Cronberg.

26


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Utbildning på forskarnivå Med över 2 000 doktorander utgör utbildning på forskarnivå en betydande del av verksamheten och målen är högt ställda: En doktorsexamen från Karolinska Institutet ska vara en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel. 91 procent av doktoranderna är generellt nöjda med sin forskarutbildning. I genomsnitt får doktorandkurserna betyget 4,1 av 5. I examensenkäten uppger 47 procent av doktoranderna att de har annan nationalitet än svensk.

Efter många år med mellan 360 och 400 nya doktorander per år syns under 2019 för första gången en tydlig nedgång då endast 292 doktorander antogs till Karolinska Institutet (KI), se diagram 1 på nästa uppslag. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser, men en kartläggning över vilka forskningsområden och grupper som berörs har initierats. Orsaken till minskningen är troligen en kombination av många olika faktorer. Till exempel kan flytt till nya lokaler och skärpta regler för antagning till utbildning på forskarnivå ha påverkat. En annan möjlig orsak är att KI de senaste tre åren utlyst betydligt färre fakultetsfinansierade anslag för doktorandfinansiering jämfört med tidigare år. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ)7 finns en generell trend med allt färre doktorander i Sverige, så det finns troligen också faktorer utanför KI som påverkar. Något som brukar lyftas för att förklara den nationella nedgången är att doktorandernas bättre villkor och högre löner inneburit att det har blivit allt dyrare att finansiera en doktorand. Om trenden vid KI håller i sig krävs en djupare analys av orsaker och av eventuella konsekvenser. Könsfördelningen bland KI:s doktorander har under en längre tid varit relativt jämn med 58 procent kvinnor och 42 procent män, se tabeller på nästa uppslag. Skillnaden mellan antal kvinnor och män kan dock bli större kommande år mot bakgrund av att 66 procent av de nyantagna doktoranderna 2019 är kvinnor (2018 var det 61 procent kvinnor). Det går ännu inte att säga om detta är början på en trend eller en tillfällighet. 7

Det gläder mig att se att forskarutbildningen vid KI bedrivs med omsorg, hög kvalitet och med entusiasm bland KI:s doktorander och handledare. Forskarutbildning driver utvecklingen av kunskap om livet genom att lägga grunden för framtida karriärer inom såväl akademin som inom livsvetenskaperna och sjukvården.” Foto: Stefan Zimmerman.

Doktoranderna

En utbildning på forskarnivå karaktäriseras av individualitet med stora frihetsgrader och många möjligheter. Doktoranden genomför ett forskningsprojekt i samspel med handledare och övriga forskare, och kompletterar sin utbildning med kurser och aktiviteter i syfte att uppnå examensmålen.

Bob Harris Vicerektor för forskarutbildning 2019

https://www.uka.se/statistik--analys/statistikdatabas-hogskolan-i-siffror

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

27


Kvalitet Kvalitetsarbetet inom KI:s utbildning på forskarnivå innebär att ge förutsättningar för en utbildning av hög kvalitet. Arbetet bedrivs systematiskt inom ramen för KI:s sammanhållna kvalitetssystem och går att beskriva utifrån tre aspekter/nivåer: 1) lärosätesnivå 2) kvalitetssäkring av den enskilda doktorandens utbildning och 3) kvalitetssäkring av kurser och andra lärandeaktiviteter för doktorander.8

Kvalitetssäkring på lärosätesnivå Kvalitetsutveckling inom utbildning på forskarnivå har en lång historia på KI. Ramverk i form av processer, regelverk och ekonomiska incitament har successivt arbetats fram. Detta har inneburit en utveckling där positionerna för kvalitetssäker utbildning kontinuerligt flyttats fram. Ett viktigt instrument för uppföljning är enkätundersökningen exit poll9 som skickas ut i samband med disputation. 2019 var det tolfte året i rad där doktorandernas åsikter rörande bland annat handledning, kurser, måluppfyllnad, arbetsmiljö och förekomst av diskriminering samlats in. Resultaten publiceras årligen på KI:s medarbetarportal. Bland de som disputerade 201910 instämde cirka 91 procent – antingen helt (61 procent) eller delvis (30 procent) – att de är nöjda med sin forskarutbildning vid KI. Det innebär en ökning från förra årets 84 procent. Det cykliska kvalitetsarbetet innebär att, utifrån uppföljningar och återkopplingar, löpande arbeta för förbättringar. Under 2019 infördes ett lärandemoment kring vetenskapligt skrivande i samband med doktorandernas halvtidskontroll. Samtidigt sågs hela processen för halvtidskontrollen över och det finns nu tydligare riktlinjer och instruktioner för detta moment.

Kvalitetssäkring av den enskilda doktorandens utbildning Systematiskt kvalitetsarbete på institutionsnivå innebär att kvalitetssäkra den enskilda doktorandens utbildning och utveckling. Varje institution har en eller flera studierektorer med uppdrag att stödja doktorand och handledare samt att säkerställa att fastställda processer, regler och rutiner följs. Innan ett nytt doktorandprojekt initieras tar institutionen ställning till om det finns förutsättningar för en utbildning på forskarnivå av hög kvalitet, bland annat genom att bedöma en ansökan från den blivande handledaren om att få handleda en doktorand. För att få grönt ljus för handledarskap krävs ekonomiska förutsättningar, tid för handledning och bra meriter från tidigare handledning. Under hösten 2019 har implementeringen av ett digitalt system för individuella studieplaner, ISP-systemet, påbörjats vid fyra av KI:s institutioner. Implementeringen kommer att fortsätta stegvis tills samtliga doktorander vid KI har digitala studieplaner. Den individuella studieplanen är central för varje

doktorands utbildning. En genomarbetad och korrekt använd studieplan fungerar både som ett pedagogiskt verktyg och som ett kontrakt mellan doktorand och lärosäte. Syftet med ett digitalt system är att lättare kunna säkerställa att alla doktorander har genomarbetade individuell studieplan samt att underlätta uppföljningen.

Kvalitetssäkring av kurser och andra utbildningsmoment Under 2019 erbjöd KI totalt 219 kurstillfällen för doktoranderna att välja bland. De flesta är korta kurser på 1,5 högskolepoäng och är öppna för alla doktorander att söka. Dessutom gavs ytterligare 42 kurser under året inom ramen för KI:s olika forskarskolor. Efter varje forskarutbildningskurs ges möjlighet att avge en kursvärdering, vilket i genomsnitt 78 procent av deltagarna gör. Kursansvarig sammanställer kursvärderingarna och gör en kursanalys där det framgår vilka förbättringar som planeras. Kursanalysen ligger sedan till grund för beslut om kursen ska ges igen. Det genomsnittliga omdömet bland samtliga kurser vad gäller kursernas kvalitet var 4,1 (svarsalternativ: 1-5).11

Lika villkor Frågor om jämställdhet, genus- och andra lika villkorsperspektiv inom vård och medicin ingår i kursen Ledarskap för forskargruppsledare samt i flera av de högskolepedagogiska kurser som ges för kliniska handledare och lärare på grundnivå och på avancerad nivå. För huvudhandledare ingår obligatoriska moment om jämställdhet och lika villkor. KI har en webbaserad utbildning om diskriminering och trakasserier på svenska och engelska som är öppen för samtliga studenter, doktorander och anställda. För handledare inom utbildning på forskarnivå finns även en anpassad version av utbildningen. Könsuppdelad statistik för beviljandegrad tas fram vid beslut om satstningar på till exempel delfinansiering av doktorander. Under 2019 har KI även tagit fram en webbutbildning om Bias (partiskhet) i bedömning som riktar sig till personer som är involverade i bedömningsprocesser, se vidare i avsnittet Forskning. Dessa insatser utgör en del av arbetet med att beakta jämställdhet vid resursfördelning vid universitet. KI finansierar ett doktorandombud, anställt på Medicinska Föreningen, som kan bistå forskarstuderanden och stödja dem i enskilda studentärenden.

Internationalisering I Strategi 2030 betonas de globala hållbarhetsmålen, att internationalisering ska genomsyra vår verksamhet och att vi ska sträva mot en ökad internationalisering av utbildning på alla nivåer. Doktoranderna vid KI befinner sig i en internationell miljö.

Systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå vid KI, dnr 1-326/2019. Genomsnittlig svarsfrekvens på exit poll 2008-2018: 78 procent. Preliminära data från exit poll 2019. 11 Källa: Sammanställning av kursvärderingar 2018 (dnr 1-407/2019). 8 9

10

28

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

47 procent12 anger i examensenkäten att de har en annan nationalitet än svensk. 25 procent (28 procent 2018) anger att de deltagit i någon form av internationell mobilitet som varade en vecka eller längre. Den vanligaste formen för dessa utbyten är att tillbringa en del av sin utbildning i en forskargrupp vid ett utländskt universitet. I och med att det är obligatoriskt för alla doktorander att presentera egen forskning vid internationella konferenser är andelen doktorander som har utlandserfarenhet dock betydligt större än vad som kan ses i ovanstående siffra. För att uppmuntra till utbyte med andra forskargrupper delade KI under 2019 ut 45 resebidrag till doktorander med specifikt syfte att öka internationaliseringen inom utbildning på forskarnivå.

China Scholarship Council, Kina I ansökningsomgången år 2019/20 inom samarbetsprogrammet KI-China Scholarship Council (CSC) utdelades stipendier till 28 doktorander, en postdok, tre gästforskare och två gästdoktorander.

Muhimbili University of Health and Allied Sciences, Tanzania Under året förlängde KI samarbetsavtalet med Muhimbili University of Health and Allied Sciences (MUHAS). KI har tillsammans med samarbetspartners från MUHAS genomfört Sidafinansierade kurser i forskningsanslagssökande, statistik samt i innovation och entreprenörskap på MUHAS.

European Joint Doctorate-projekt Under 2019 beviljades KI medel för EU-projektet MATER (Innovative Training Network in Female Reproductive Care). Det är ett European Joint Doctorate-projekt inom Marie Sklodowska Curie Actions. Samarbetet syftar till att utbilda 14 doktorander inom reproduktiv hälsa vid KI samt ett av följande lärosäten: Tartu University i Estland, Helsinki University i Finland, Oulu University i Finland, eller KU Leuven i Belgien. Doktoranderna kommer att erhålla en doktorsexamen från två av lärosätena.

1. Antal nyantagna doktorander 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

450

410

438 374

407

398

363

390

387

292

Totalt Kvinnor Män Källa: Ladok.

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2. Utbildning på forskarnivå: antal doktorander, examina, studietid Examen 13

Antal doktorander (individer) varav kvinnor varav män fördelning kvinnor/män (%) Antal doktorander (heltidsekvivalenter) varav kvinnor varav män Antal licentiatexamen varav kvinnor varav män Antal doktorsexamen varav kvinnor varav män Bruttostudietid doktorsexamen (år, medelvärde) kvinnor män Nettostudietid doktorsexamen (år, medelvärde) kvinnor män

2016

2017

2018

2019

2 303 1 341 962 58/42 1 760 1 010 750 7 6 1 331 198 133 5,8 5,9 5,6 4,3 4,3 4,3

2 238 1 291 947 58/42 1 715 981 734 4 3 1 328 194 134 6,4 6,5 6,3 4,6 4,6 4,7

2 217 1 271 946 57/43 1 726 977 749 8 5 3 381 236 145 6,5 6,5 6,4 4,6 4,5 4,8

2 043 1 224 819 60/40 1 625 946 679 10 6 4 355 200 155 6,4 6,4 6,3 4,7 4,6 4,8

Preliminära data från exit poll 2019 (anonym frivillig enkät i samband med disputation). Samtliga doktorander som har registrerad aktivitet 1 % eller mer under höstterminen. Rapporteringen av aktivitet har viss eftersläpning vilket innebär att 2018 års siffror har justerats retroaktivt samt att 2019 års siffror förväntas bli justerade i nästa årsredovisning. Källa: Ladok. 12 13

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

29


Foto: Erik Cronberg.

30


FORSKNING

Forskning Karolinska Institutet står för den enskilt största andelen medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige. Forskningen spänner över ett brett fält – från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdvetenskap. Forskningsfinansieringen till Karolinska Institutet från USA har 2019 nått nytt rekord med nästan 100 miljoner kronor i intäkter. Under 2019 har 6 000 forskare och doktorander börjat använda obligatorisk elektronisk forskningsdokumentation (KI ELN). Med den nystartade avancerade core-faciliteten för kryo-elektromikroskopi kan biologiska objekt studeras utan att strukturen förstörs av uttorkning eller sönderfrysning.

Under 2019 fortsatte arbetet med att utveckla system för kvalitetssäkring inom forskningen. Detta utgör en del av det sammanhållna kvalitetssystemet för hela KI. Exempel på kvalitetssäkringsprocesser är uppföljning av de olika Linnécentra som finns vid KI och en omfattande utveckling av utlysning och beviljandeprocessen för medel till core-faciliteter. Under året beslutade KI om ett nytt ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Ledningssystemet består bland annat av riktlinjer, regler och anvisningar som ska stötta KI:s systematiska informationssäkerhetsarbete där informationshantering avseende forskning är en viktig del. KI arbetar för en mer effektiv infrastruktur för datahantering inom forskning och ett projekt ”Informationshantering på KI” startade under 2019. Research Data Office (RDO) har imple-

Under 2019 har KI:s forskare varit framgångsrika när det gäller beviljade bidrag – ett bevis för att vår forskning gör skillnad. Året har också kännetecknats av fortsatt utveckling av KI:s forskningsinfrastrukturer såsom ANA Futura, Neo och Biomedicum vilka kommer att ge förutsättningar för att skapa ledande forskningsmiljöer.” Foto: Stefan Zimmerman.

Kvalitet

Karolinska Institutet (KI) har nästan 3 000 anställda forskare, varav över 300 är professorer. Totalt har universitetet drygt 2 000 aktiva doktorander. Dessutom finns också ett stort antal forskare med någon form av lösare anknytning till universitetet, till exempel gästforskare. Av KI:s 22 institutioner ligger fler än hälften rent geografiskt inom eller i anslutning till något av Stockholms sjukhus där det bedrivs undervisning och forskning. Detta ger goda förutsättningar för translationell forskning där nya experimentella rön snabbt överförs till patientnytta och där iakttagelser på klinik ger grund för nya forskningsidéer.

Birgitta Henriques Normark Tf. ordförande kommittén för forskning 2019

fortsättning s. 34

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

31


Från molekylärbiologi till global hälsa Nya forskningsrön från Karolinska Institutet 2019 De senaste åren har KI:s forskare publicerat omkring 6 000 artiklar per år i vetenskapliga tidskrifter. Av dessa har ungefär 90 procent publicerats i samarbete med aktörer utanför det egna universitetet, i Sverige och utomlands. En betydande del av forskningen har koppling till hälso- och sjukvården och många av studierna ingår också som delarbeten i doktorsavhandlingar från KI. Omkring 70 procent av KI:s vetenskapliga artiklar blir fritt tillgängliga via Internet (så kallad open access) inom ett år efter att de publicerats. Här följer ett litet urval av de nya forskningsrön som under 2019 presenterats i populärvetenskaplig form på ki.se, via pressmeddelanden och i sociala medier.

är mycket begränsad, men däremot kan de celler som överlever immunförsvarets attack bilda nytt myelin (Nature, januari).

BARNCANCER. Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer får ofta bestående skador som ger kognitiva problem. Studier på möss visar att det välbeprövade läkemedlet litium kan bidra till att sådana skador läker. Nu ska behandlingen testas på patienter (Molecular Psychiatry, november).

CELLERNAS LIVSRESA. Alla celler i kroppen har sitt ursprung i stamceller i embryot. I ett stort samarbetsprojekt har forskare kartlagt hur det går till när stamcellerna väljer väg för att till slut ge upphov till de specialiserade celler som kroppen består av. Ökad kunskap om cellernas livsresa kan förklara varför de ibland väljer fel väg och orsakar cancer (Science, juni).

gallringen (Nature Neuroscience, februari). Idag behandlas sjukdomen med antipsykotiska läkemedel. Rådande riktlinjer avråder från kombinationsbehandling, men en stor registerstudie visar att en kombination av de antipsykotiska läkemedlen klozapin och aripiprazol kraftigt minskar risken för återfall (JAMA Psychiatry, februari).

VIKTUPPGÅNG. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare. Resultaten kan öppna nya vägar för behandling av övervikt och fetma (Nature Medicine, september).

DENGUEFEBER. Denguevirus sprids via

MS. Vid nervsjukdomen multipel skleros angriper immunförsvaret oligodendrocyter, celler i hjärnan som tillverkar det skyddande höljet av myelin runt nervfibrer. Två oberoende forskarlag vid KI har samtidigt kommit fram till att oligodendrocyterna har en mer komplex roll än man tidigare trott. Deras förmåga att nybildas

32

SCHIZOFRENI. I en cellmodell skapad av så kallade iPS-celler från patienter med schizofreni har forskare kunnat visa att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar, synapser, i hjärnan vid schizofreni. När cellerna behandlades med antibiotika av typen minocyklin hämmades synaps-

ANOREXI. I en stor genetisk kartläggning hittades åtta genvarianter som är vanligare hos personer med anorexi än hos den övriga befolkningen. Vissa av generna är kopplade till kroppens ämnesomsättning, vilket visar att anorexi är mer än en psykiatrisk sjukdom (Nature Genetics, juli). Foton: Getty Images.

myggor till människor där infektionen kan orsaka blödarfeber. Forskning om hur immunsystemet reagerar vid akut denguefeber visar att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) är särskilt aktiva i blodet kort efter infektion. Den nya kunskapen ökar möjligheten att ta fram ett effektivt vaccin (Nature Communications, augusti).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FORSKNING

DIAGNOSTIK. En ny typ av genanalys

BARNFETMA. Ett nytt manualbaserat

där hela arvsmassan kartläggs kan användas för att förbättra diagnostiken av intellektuell funktionsnedsättning. Så kallad helgenomanalys med forskarnas egenutvecklade verktyg kommer nu att börja användas vid Karolinska Universitetslaboratoriet (Genome Medicine, november).

föräldrastödsprogram kan ge bättre viktutveckling hos förskolebarn med fetma än dagens standardbehandling. I det nya programmet, som bygger vidare på en amerikansk motsvarighet, får föräldrar praktiska instruktioner om hur de kan hjälpa sina barn (Pediatrics, juli). Forskning visar att dålig kondition och fetma när barn kommer upp i tonåren kan kopplas till högre risk för sjukersättning senare i vuxenlivet (Annals of Internal Medicine, februari).

NEONATALVÅRD. Svensk intensivvård av mycket för tidigt födda är världsledande och överlevnaden hos barn som fötts mer än 3,5 månader för tidigt fortsätter att öka, visar en genomgång. Resultaten tyder på att centrala satsningar på kunskapsstöd och nya rekommendationer inom vården haft effekt (JAMA, mars).

BLODANALYS. Analys av fritt cirkulerande tumör-DNA i blodet kan påvisa återkomst och spridning av tarmcancer hos opererade patienter i snitt tre månader tidigare än rutinmetoden (skiktröntgen), enligt en mindre studie (JAMA Oncology, maj). Blodprovsanalys kan också användas för att hitta så kallade resistensmarkörer i blodet hos patienter med spridd prostatacancer och på så vis förutsäga vilka som kommer att ha nytta av läkemedelsbehandling (JAMA Oncology, maj).

DEMENS. Ett nytt bedömningsverktyg kan underlätta för vården att bedöma livslängd och vårdbehov hos patienter med demensdiagnos. Verktyget bygger på registerdata från drygt 50 000 personer och ska kunna användas både av primärvården och specialistkliniker (Neurology, december).

DIGITAL VÅRD. Patienter med okontrollerad astma kan få digitalt behandlingsstöd med hjälp av en medtagbar spirometer som kopplas till en automatisk, läkarordinerad behandlingsplan via mobilen. Det digitala hjälpmedlet är nu godkänt för användning i vården och marknadsförs via ett privat företag som forskarna grundat (European Respiratory Journal, september).

DIABETES. Personer med dold diabetes, NYTT LÄKEMEDEL. Akut porfyri är en ärftlig men ovanlig sjukdom som kan ge plågsamma och livshotande attacker av magsmärtor, kräkningar och förlamning. I samarbete med ett läkemedelsföretag har forskare nu testat ett nytt läkemedel mot porfyri i en första, liten studie med 40 patienter (fas 1) och resultaten är lovande (NEJM, februari).

det vill säga nedsatt förmåga att omsätta socker i kroppen, har ökad risk att drabbas av både hjärtinfarkt och svår tandlossning. Forskarna bakom resultaten menar att screening för diabetes på tandläkarmottagningar skulle kunna vara ett sätt att hitta dessa patienter (Diabetes Care, juni).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

MILJÖMEDICIN. Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke – även i områden med generellt lite luftföroreningar. Forskarna menar att det framförallt är sotpartiklar i avgaser som kan bidra till stroke (Environmental Health Perspectives, oktober).

33


menterat användandet av obligatorisk elektronisk forskningsdokumentation (KI ELN) och nu är cirka 6 000 forskare och doktorander användare av systemet. Det nybildade etikrådet vid KI höll sitt första seminarium under 2019. Etikrådet inkluderar både KI-interna och externa ledamöter från flera olika discipliner och lärosäten och ska hjälpa till att bredda synen på etik i forskningen vid KI samt bidra med ett externt perspektiv. Här lyftes bland annat frågan om hur forskare bör förhålla sig till klimatmålen och utmaningar och fördelar med artificiell intelligens i sjukvården.

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Liksom många andra universitet använder KI bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Antal publikationer är ett relativt grovt volymmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Därför används ofta fältnormerad citeringsgrad (Cf) som metod för att beskriva vetenskapligt genomslag. Sist i avsnittet redovisas båda indikatorerna. Data som redovisas14 blir tydligare om den ses över en längre tidsperiod. Staplarna i figuren i slutet av avsnittet representerar antalet publikationer med någon adress som kan anknytas till KI15 i antingen Web of Science eller Medline. Originalartiklar och review-artiklar är de två dokumenttyper som brukar ingå i bibliometriska analyser, såväl vid KI som internationellt. En review är en artikel som beskriver det nuvarande forskningsläget inom ett område. Till skillnad från originalartiklar (article i diagram 1 i slutet av avsnittet) innehåller en review oftast inte egna forskningsresultat utan sammanfattar vad som tidigare har publicerats inom ett visst område. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte fullständiga uppgifter för det senaste året. För att undvika en felaktig bild av utvecklingen redovisas därför inte data för år 2019. Även redovisade siffror är inte helt definitiva utan kan ändras något allteftersom citering pågår, särskilt gäller det åren 2017 och 2018.

Fältnormerad citeringsgrad Den fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för jämförbara publikationer, det vill säga publikationer av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. I diagram 2 visas medelvärdet per år av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar16 från KI. Detta ställs i diagrammet i relation till motsvarande Cf-värde för EU:s 28 medlemsländer (EU28). KI:s citeringsgrad ligger på en nivå som överstiger motsvarande värde för EU28.

Rekrytering Den tidigare initierade satsningen på juniora forskare fortsatte under 2019 med viss ändring av innehållet från föregående år. Utlysningen innehöll under 2019 åtta anställningar som biträdande lektor, åtta anställningar som forskare samt åtta konsolideringsbidrag för redan anställda forskare vid KI. Biträdande lektorer som rekryteras inom ramen för de utlysta anställningarna erhåller, utöver en grundläggande finansiering av egen lön, också ett så kallat startbidrag. Syftet med detta är att nyanställda biträdande lektorer vid KI omedelbart ska kunna inleda ett aktivt forskningsarbete. För mer om rekrytering och anställning av lärare och forskare, se avsnittet Arbetsplats och studiemiljö.

Lika villkor Flera insatser har genomförts under 2019 för att beakta jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel och utveckla KI:s rekryterings- och bedömningsprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv, där en särskild ambition är att öka andelen kvinnliga professorer. I början av året bjöd rektor och prorektor in till ett symposium tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Handelshögskolan i Stockholm om att arbeta med jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel och vid fakultetsförnyelse. Vid symposiet deltog ledande befattningshavare och medarbetare som arbetar med bedömnings- och rekryteringsprocesser. Symposiet avslutades med en strategisk diskussion om möjliga åtgärder. Under året har även en webbutbildning om partiskhet (bias) i bedömning tagits fram på uppdrag av KI:s verksamhetskommittéer. Kursen är en del i KI:s systematiska kvalitetsarbete för att undvika partiskhet i våra bedömningsprocesser och att beakta jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utbildningen vänder sig till medarbetare som är involverade i bedömnings- och rekryteringsprocesser.

Forskningsfinansiering De totala intäkterna till KI:s forskning minskade under året med en procent jämfört med 2018. Minskningen i procent motsvarar cirka 60 mnkr och förklaras framförallt av minskad förbrukning av erhållna externa medel främst från kommuner och regioner, svenska företag och organisationer. I stället har forskningsverksamheten i ökad omfattning under 2019 finansierats av det ackumulerade myndighetskapitalet från statsanslagsfinansierad verksamhet. Denna finansiering bokförs inte som årets intäkter och det förklarar intäktsminskningen jämfört med 2018. Den

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by Clarivate Analytics ®, Inc. (Clarivate®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright Clarivate Analytics Group ® 2020. All rights reserved. 15 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/ Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus. 16 Articles och reviews i Web of Science. 14

34

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FORSKNING

statliga andelen av forskningsfinansieringen är cirka 59 procent vilket är en ökning med cirka två procentenheter jämfört med år 2018. För mer information om enskilda finansiärer, se avsnittet Finansiell redovisning, samt tabell 10 i tabellbilagan.

Nordamerikansk finansiering Forskningsfinansieringen till KI från USA har 2019 nått nytt rekord med nästan 100 miljoner kronor (mnkr) i intäkter. Det är en ökning med fyra procent från federala amerikanska finansiärer där National Institutes of Health (NIH) är den största bidragsgivaren.

Europeiska unionen KI är den näst största mottagaren av forskningsbidrag från EU i Sverige och hade under 2019 totalt 180 pågående EU-finansierade projekt framförallt inom de nuvarande ramprogrammen för forskning, Horisont 2020 (H2020), samt det föregående ramprogrammet för forskning, det sjunde ramprogrammet (FP7). Intäkterna från EU-finansierade projekt uppgick till 224 mnkr under 2019 (se förklaring i den finansiella redovisningen). För mer kring intäkter, se avsnittet Finansiell redovisning.

Stöd till individuella forskare European Research Council (Europeiska forskningsrådet, ERC) ger främst stöd till enskilda forskare genom att finansiera idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. ERC återintroducerade nyligen ett finansieringsprogram som stödjer ett team av två till fyra forskare och som genom synergieffekter ska utöva banbrytande forskning. KI har under året beviljats två av dessa ERC Synergy Grants, vilka kommer att starta under 2020. Vid utgången av 2019 hade KI 33 KI-ledda pågående ERC-projekt. I ytterligare fyra medverkade KI som deltagare. Totalt startade fyra nya ERC-projekt på lärosätet under 2019. Av dessa fyra gick ett bidrag till en etablerad framstående forskare, så kallade ”Advanced Grant” och tre ”Consolidator Grants” till excellenta forskare för att befästa sin forskningsposition. Marie Skłodowska Curie programmet (MSCA) finansierar det individuella Fellowships programmet (IF) vars mål är att rekrytera internationella postdoktorer för att överföra ny spetskunskap till forskning och innovation i Europa. Under 2019 startade sex nya individuella postdoktorala projekt inom detta program. På lärosätet finns nu totalt 18 pågående individuella MSCA-projekt.

Forskningsinfrastruktur KI tar ett betydande ansvar för nationell forskningsinfrastruktur inom det medicinska området. Pågående satsningar sker i samverkan med bland annat hälso- och sjukvården för att ytterligare integrera forskning med klinisk verksamhet. Det finns i dag ett stort behov av samordning både inom KI och i relation till Region Stockholm samt på nationell nivå. Under hösten 2018 beslutade dåvarande styrelsen för forsk-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

ning om en stor satsning på en avancerad core-facilitet för kryo-elektronmikroskopi (kryo-EM). Implementeringen av satsningen påbörjades under 2019 på campus Solna genom att KI byggde en ny lokal specifikt för elektronmikroskopi och har införskaffat två elektronmikroskop, 125 respektive 300 kV. De fina strukturerna i biologiska objekt, till exempel celldelar, virus eller molekyler, innehåller till stor del vatten och med kryo-EM kan dessa objekt studeras utan att strukturerna förstörs av uttorkning eller sönderfrysning som sker med andra metoder. MedTechLabs är ett forskningscentrum där det bedrivs avancerad medicinteknisk forskning. Centrumet, som är ett nära samarbete mellan Region Stockholm, KI och KTH är en infrastruktur för patientnära forskning och är lokaliserat i BioClinicum vid Karolinska Universitetssjukhuset. I centrumet ska kliniskt aktiva forskare tillsammans utveckla tekniker och metoder som sedan kan användas i vården. Det första forskningsprogrammet utvecklar humanavbildning – imaging – vilket ska hjälpa patienter med till exempel stroke eller cancer att få bättre diagnos och behandling. Två nya forskningsprogram beviljades medel under 2019. Det ena är inriktat mot artificiell intelligens för tillämpning på bröstcancer och det andra handlar om bioelektronisk medicin för behandling av inflammatoriska sjukdomstillstånd. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett samarbete mellan KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet och en nationell resurs för hela Sverige när det gäller molekylär biovetenskap med inriktning på hälso- och miljöforskning. SciLifeLab firade 10-årsjubileum under 2019 och har med stöd av internationella rådgivare presenterat en ny färdplan för 2020–2030. Som del av planen fortsätter arbetet inom de molekylära livsvetenskaperna med bland annat forskningsområdena molekylär precisionsmedicin och miljögenomik.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) KI ska enligt förordningen (SFS 2008:1102) om INCF-sekretariatet, redovisa sekretariatets verksamhet. KI innehar värdskapet för International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF), vars sekretariat har nio anställda. INCF inrättades av OECD 2005 med syfte att möjliggöra utveckling av neuroinformatik: standardisering och interoperabilitet av data och mjukvara för neurovetenskap. INCF:s nätverk sträcker sig över Europa, Nordamerika, Australien och Asien och finansieras genom medlemsavgifter. INCF samarbetar även inom ramen för olika EU-projekt. Ett stort antal internationellt ledande forskare är involverade i verksamheten. Under 2019 har INCF:s arbete fortsatt med att granska och validera standarder och bästa praxis för datahantering och mjukvara för neurovetenskap. Under året organiserade INCF-sekretariatet ett så kallat Brainhack tillsammans med forskare från institutionen för neurovetenskap, där forskare och programmerare samlades för att jobba gemensamt i olika projekt.

35


Internationalisering

Internationell sampublicering

Samverkan med internationellt ledande forskningsmiljöer är en av flera viktiga förutsättningar för att möjliggöra utbyte av idéer, metoder och resultat som i sin tur kan driva forskningen framåt. KI:s internationella position och inflytande bygger i hög grad på i vilken utsträckning lärosätets forskare etablerar samarbeten och deltar i sampubliceringar med dessa miljöer. För mer kring forskningssamarbeten med andra lärosäten, se avsnittet Samverkan.

KI:s forskare publicerar varje år ett stort antal vetenskapliga artiklar i samverkan med forskare i andra länder. Under de senaste åren har internationella sampublikationer utgjort cirka 70 procent av alla artiklar från KI. Under perioden 2017–2019 publicerades artiklar tillsammans med forskare baserade i cirka 170 olika länder. Landet med flest sampublikationer var USA. I Europa var Storbritannien och Tyskland de länder med vilka KI-forskare publicerade flest artiklar.

1. Antal publikationer 9000 8000

Other

7000 Review

6000 5000

Article

4000 3000 2000 1000 0

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Publikationstyper i Other är i fallande förekomst huvudsakligen: Meeting Abstract, Editorial Material, Letter, Correction, Biographical-Item, Comment, Historical Article, Biography, Portrait, Reprint, Book Review, News Item, Congress. Täckningen för dessa publikationstyper är mycket ojämn. Data is partially derived from MEDLINE®/PubMed®, a database of the U.S. National Library of Medicine. Källa: Web of Science och Medline.

2. Fältnormerad citeringsgrad 2,0 1,8

KI

1,6 1,4 1,2

Cf EU28

1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Vi har noterat en nedgång för 2018 som fortfarande ligger inom normalvariationen, och som även speglas av trenden för EU28. Vi har för avsikt att framöver följa upp detta för att se om det påverkar den över längre tid uppåtgående trenden för KI. De aktuella värdena räknas enbart på publikationer som täcks av Web of Science. Publikationer från 2019 kan ännu inte utgöra underlag för tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen. Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by Clarivate Analytics®, Inc. (Clarivate®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright Clarivate Analytics Group® 2020. All rights reserved. Källa: Web of Science.

36

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FORSKNING

3. Intäkter forskning totalt, mnkr (exklusive kapitalförvaltning) 2016

2017

2018

2019

Förändring 2018–2019

Statliga forskningsråd

988

1 013

1 038

1 076

3,7%

Övriga statliga

300

304

311

322

3,5%

Kommuner och regioner

390

341

409

323

-21,0%

Svenska stiftelser och organisationer

966

1 024

1 077

1 088

1,0%

Utländska stiftelser och organisationer

350

481

514

451

-12,3%

Svenska företag

295

318

297

257

-13,5%

Utländska företag

147

170

187

177

-5,3%

Utdelning från KI fonder

176

136

101

155

53,5%

Finansiär

Finansiella intäkter Summa externa medel

12

5

11

8

-27,3%

3 623

3 793

3 946

3 858

-2,2%

Statsanslag

1 959

1 997

2 055

2 085

1,5%

Totalt

5 582

5 790

6 001

5 943

-1,0%

65%

66%

66%

65%

Andel extern finansiering Källa: Unit4 Business World.

4. Intäkter från EU, mnkr Mnkr 300 250 200 Stipendier och andra transfereringar

150 100

Intäkter

50 0 2010

2011

2012

2013

2014

2016

2015

2017

2018

2019

Källa: Unit4 Business World.

5. Antal EU-projekt17

6. Antal ERC-bidrag till KI-forskare 2016

2017

2018

2019

Totalt antal projekt

198

200

190

180

varav koordinator18

11

12

11

9

17 Antal pågående projekt inom FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet.

Beslutade, men ej påbörjade projekt, ingår inte. 18 I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd från europeiska forskningsrådet (ERC). Källa: EU database KI, Participant portal, Cordis.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Nystartade 2019

Totalt antal

Advanced Grants

1

12

Consolidator Grant

3

15

Starting Grant

0

10

Proof of Concept Grant

0

0

European Research Council (Europeiska forskningsrådet, ERC) ger stöd till idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Källa: Participant portal, Cordis.

37


38

Foto: Erik Cronberg.

I början av 2019 öppnade den inglasade övergången, skywayen, mellan Karolinska Institutets forskningshus Biomedicum och Karolinska Universitetssjukhusets forskningshus Bioclinicum. Övergången syftar till att både underlätta det praktiska arbetet och öka möjligheterna till kliniska samarbeten.


SAMVERKAN

Samverkan Genom Karolinska Institutets nära samverkan med hälsooch sjukvården, näringsliv och andra organisationer i världen främjas kunskapsutveckling till nytta för samhället. Karolinska Institutet har aktivt deltagit i regeringens arbete med en nationell life science-strategi och tillsammans med Region Stockholm tagit initiativ till en regional life science-strategi. Universitetsalliansen Stockholm trio har etablerats mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet för att stärka den internationellt framstående forsknings- och utbildningsmiljön i Stockholm. Under 2019 startade 34 nya EU-finansierade samarbetsprojekt med KI-medverkan.

Karolinska Institutet (KI) har tillsammans med samverkansparter och via många kommunikationskanaler ett brett samhällsengagemang. Detta kommer att öka än mer, inte minst genom de hälsorelaterade områden som inkluderas i FN:s Agenda 2030. Life science som begrepp har under de senaste åren fått en allt mer central roll såväl regionalt, nationellt som internationellt. Det är också ett prioriterat område för KI vilket bland annat präglar KI:s Strategi 2030. KI bidrar till sektorns utveckling framför allt genom att bedriva forskning och högre utbildning av betydande omfattning och av hög kvalitet. Med detta som bas samverkar KI med hälso- och sjukvård, offentlig sektor, näringsliv och andra universitet och högskolor. Över hälften av KI:s forskning och utbildning bedrivs i den kliniska miljön – på regionens sjukhus, inom primärvården och äldrevården. KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Folkhälsomyndigheten, Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och delar av Kungliga Tekniska högskolan (KTH). KI stödjer utvecklingen i närområdet genom Stiftelserna Vetenskapsstaden och Flemingsberg Science vilka erhåller verksamhetsbidrag från KI om en respektive en halv miljon kronor (mnkr) årligen. En övervägande del av KI:s forskning och en betydande del av KI:s utbildningar bedrivs i nära samverkan med internationella aktörer. KI:s forskningsnätverk har global räckvidd och på KI:s utbildningar ökar antalet internationella studenter kontinuerligt.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Nationella och regionala initiativ inom life science KI har under 2019 blivit allt mer aktiv i life science-sektorns utveckling, och har som ambition att vara en motor för life science regionalt, nationellt och internationellt. Detta har under 2019 konkretiserats bland annat genom deltagande i regeringens arbete med den nationella life science-strategin. KI har tillsammans med Region Stockholm även tagit initiativ till en regional life sciencestrategi. I det nationella arbetet har rektor varit ledamot i den nationella samverkansgruppen för life science och KI-medarbetare har medverkat i arbetsgrupper för den nationella strategin inom precisionsmedicin och hälsodata. KI har under året etablerat KI Life Science Council, för samverkan och dialog tillsammans med offentliga, akademiska och privata aktörer.

Samverkan med Region Stockholm Under året har Stockholms läns landsting fått ett utökat uppdrag och ändrat namn till Region Stockholm. Region Stockholm är KI:s viktigaste samarbetspartner. KI är huvudman för forskning och högre utbildning, och därmed beroende av en väl fungerande hälso- och sjukvård för att kunna bedriva klinisk utbildning och kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete. KI:s samarbete med hälso- och sjukvården i Region Stockholm är därför en nödvändig förutsättning för KI:s verksamhet. Detta samarbete kräver mycket goda relationer och en väl fungerande samverkansorganisation.

39


Grunden för samarbetet är det nationella och det regionala ALF-avtalet (Avtal om läkarutbildning och forskning). Det nationella ALF-avtalet mellan svenska staten och vissa regioner är en överenskommelse om samarbete kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om statens ersättning till regionerna för deras medverkan i universitetens utbildning och forskning. I det regionala ALFavtalet har KI och Region Stockholm även inkluderat samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning för samtliga utbildningar som kräver vårdens medverkan. Region Stockholms förändringar av var vården ska bedrivas påverkar KI:s möjligheter till forskning och utbildning i hälsooch sjukvården. Under året har KI fortsatt att arbeta för att säkerställa möjligheterna till klinisk forskning och utbildning i vårdens nya struktur. KI har i samtal med Region Stockholm framhållit betydelsen av att konsekvensanalyser och konsekvensbedömningar görs även för forskning och utbildning, och därmed i förlängningen för vårdens kompetensförsörjning och utveckling, innan beslut fattas om ändrade vårduppdrag. Annars riskeras viss forskning och utbildning att inte kunna genomföras då fungerande miljöer som utvecklats under lång tid riskerar att försvinna.

Samverkansorganisationen KI-Region Stockholm Samverkan mellan Region Stockholm och KI organiseras enligt det regionala ALF-avtalet på tre nivåer: ledningsnivå, sjukhusnivå/motsvarande och verksamhetsnivå. På ledningsnivå finns ledningsgruppen KI-Region Stockholm och till stöd för ledningsgruppens strategiska arbete ett forskningsråd och ett utbildningsråd. På sjukhusnivå eller motsvarande finns FoUU-kommittéer och på verksamhetsnivå (kliniker/motsvarande) ett antal FoUU-grupper19. Ledningsgruppen KI-Region Stockholm fastställer årligen omfattningen av de resurser som disponeras för gemensam prioritering, dels ALF-medlen och dels de medel Region Stockholm årligen anslår för samverkan med KI för finansiering av klinisk forskning och åtaganden i klinisk utbildning. För 2019 uppgick den totala resursen för gemensam prioritering till ca 1007 mnkr. Bland satsningar som gjorts under året kan nämnas stöd till uppbyggnaden av Akademiskt specialistcentrum och fortsatt satsning på MedTechLabs som är ett trepartssamarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm för patientnära forskning inom medicinteknik. Dessutom gjordes en särskild satsning på sökbara projektmedel för pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt. Den statliga ALF-ersättningen uppgick till 636 mnkr varav 132 mnkr till läkarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Utöver statens ALF-ersättning avsatte Region Stockholm 377 mnkr för forskning och utbildning för gemensam prioritering. I enlighet med regleringsbrevet redovisar KI uppgift om fördelningen av 2019 års ALF-ersättning: personalkostnader 59 procent, lokalkostnader 20 procent och övriga kostnader 21 procent.

19

Akademiskt specialistcentrum Under året har de universitetssjukvårdsenheter (USV-enheter) som beslutats för perioden 2019-2022 etablerats och ett ansökningsförfarande om att utses till USV-enhet har genomförts. USV-enheter ingår i resursfördelningsmodellen för anvisade ALF/FoUU-medel. Akademiskt specialistcentrum är en USV-enhet vars uppdrag är att bedriva somatisk specialistvård, forskning, utbildning och utveckling. Här möjliggörs interprofessionellt lärande, klinisk forskning och näringslivssamarbete. Patientorganisationer ingår i dagliga verksamheten och enheten utgör kunskapsstöd till hela hälso- och sjukvården i regionen. En utvärdering av forskningsoch utbildningsverksamheten vid Akademiskt specialistcentrum har genomförts. KI anser det angeläget att flera motsvarande enheter skapas för att säkerställa klinisk utbildning och forskning i Stockholms förändrade vårdstruktur.

Kunskapsstyrning KI har medverkat i Region Stockholms förberedande arbete inför ansökningar om nationell högspecialiserad vård. KI har även arbetat för att få inflytande i den regionala kunskapsstyrningsorganisationen som växer fram. De nya system för kunskapsstyrning som utvecklas både på nationell och regional nivå tar begränsad hänsyn till universitetens ansvar och hur lärosätena skulle kunna bidra. Det är viktigt att forskningens roll för vårdens utveckling, och möjligheterna till utbildning för att trygga vårdens kompetensförsörjning, beaktas i utvecklingen av dessa nya strukturer.

Utveckling av samverkan med svenska lärosäten En universitetsallians av internationell modell har 2019 etablerats mellan KI, KTH och Stockholms universitet, kallad Stockholm trio. Med Stockholm trio skapas ännu bättre förutsättningar för universitetsövergripande forskning och utbildning och stärkt verksamhetsstöd. Ambitionen är också att synliggöra den internationellt framstående forsknings- och utbildningsmiljö som de tre huvudstadsuniversiteten tillsammans utgör och stärka utvecklingen i Stockholmsregionen. Tillsammans bildar de en bred akademisk miljö som står sig mycket väl i internationell jämförelse. Med detta som bas är målsättningen att underlätta för de tre universiteten att ingå gemensamma samarbeten med universitet runt om i världen. Exempelvis har Stockholm trio redan slutit ett gemensamt samarbetsavtal med the University of Tokyo och beslutat om att inrätta ett gemensamt kontor i Bryssel. Ett stort antal nära samarbeten mellan de tre huvudstadsuniversiteten finns sedan länge inom flera områden. SciLifeLab är ett exempel där Uppsala universitet tillsammans med de tre uni-

FoUU=forskning, utbildning och utveckling.

40

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


SAMVERKAN

versiteten och den nationella infrastrukturen lyckats etablera en internationellt ledande forskningsmiljö. Ett exempel på ett brett, pågående samarbete är det nationella nätverket KLOSSnet (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) med representanter på ledningsnivå från svenska lärosäten och finansiellt stöd från Vinnova 2018-2020. Syftet med nätverket är att utveckla möjligheterna till samverkan mellan lärosätena, säkra kunskapstillgångar och öka nyttiggörande i samhället. KI:s aktiva deltagande i fem av de totalt 17 projekt som delfinansieras av Vinnova kompletterar varandra väl och hålls samman i ett projekt – SKISS (Stärka KI:s strategiska samverkanskapacitet). Dessa är inriktade på bland annat vägledning för strategiska partnerskap, kvalitetssystem och metodik för identifiering av kunskapstillgångar i forskningsprojekt.

Näringslivssamverkan och innovation KI erbjuder stöd till studenter, forskare och andra medarbetare som behöver råd och praktiskt stöd för att utveckla idéer till bärande innovationer eller samverka med industriella parter. Verksamheterna inom KI:s holdingbolag KI Holding AB är viktiga för KI:s life science-arbete, inte minst campusutvecklingen och innovationsstöd genom KI Innovations AB. Olika former av stöd till forskare och studenter när det gäller innovation, nyttiggörande och samverkan erbjuds även vid flera av KI:s enheter inom universitetsförvaltningen, till exempel Grants Office och karriärservice. KI bedriver också utbildning och forskning inom innovation, entreprenörskap och kunskapsöverföring. Det sker dels genom en särskild enhet vid en institution, Unit för business entrepreneurship, dels i samarbete med andra nationella och internationella innovationsaktörer.

Näringslivssamverkan Industrisamarbete är viktigt för att skapa nya utvecklingsmöjligheter genom kunskaps- och kompetensutbyte och stärkt finansiering. Det är en viktig länk i kedjan för nyttiggörande jämte innovationsutveckling, kommersialisering och klinisk samverkan. En stark indikation på omfattningen av KI:s samarbeten med industrin finns på den nyligen publicerade webb-sidan från det välrenommerade, nederländska analysinstitutet CWTS20. Detta visar att KI ligger bland de tio främsta i världen när det gäller antal vetenskapliga sampublikationer med läkemedelsindustrin i Sverige och internationellt. Under 2019 mottog KI 436 mnkr i finansiering från företag (487 mnkr 2018), varav 177 mnkr från företag i utlandet, vilket är något lägre än nivåerna året innan. Det är för tidigt att säga om det är början på en trend, tecken på en stabilisering på en hög nivå eller en tillfällig fluktuation. Se även summering i tabell på sidan 45. • En betydelsefull industripartner för KI är AstraZeneca med det så kallade KI-AZ Integrated Cardiovascular Metabolic

20

Center (ICMC) i spetsen. Det är ett translationellt forskningscentrum för metabola och kardiovaskulära sjukdomar. Under 2019 har KI förlängt ett pågående treårigt samarbete med USA-baserade Janssen Pharmaceuticals NV med ytterligare tre år. Samarbetet fokuserar på registerbaserad forskning inom hematologi, prostatacancer och behandlingsresistent depression. KI har vidare slutit ett nytt treårigt samarbetsavtal med enheten Janssen Research and Development (JRD) avseende terapiområdena alzheimers/demens, multipelt myelom och lungcancer. Ambition finns att utöka antalet terapiområden. KI har etablerat ett samarbete med det danska Novo Nordisk avseende identifiering av nya målmolekyler för utveckling av läkemedel och biomarkörer vid åderförkalkning. Under ett paraplyavtal som löper över tre år kommer tre projekt att bedrivas. KI har under året startat ett samarbete med MGI (dotterföretag till Beijing Genome Institute, BGI) för att implementera ny sekvenseringsteknik och utveckla storskalig analys av mikrobiomet hos människa. Samarbetet sker genom SciLifeLab och Centre for Translational Microbiome Research (CTMR), där Ferring Pharmaceuticals är en av parterna. Centret driver även ett projekt för att utveckla nya läkemedel och identifiera biomarkörer inom gastroenterologi, reproduktiv hälsa och vissa cancersjukdomar. KI kommer att delta som en av de största organisationerna i ett nytt IMI-finansierat projekt (EUbOPEN), tillsammans med flera industripartners – Bayer, Boehringer Ingelheim, Pfizer, Servier och Takeda. Projektet kommer även att inkludera ett antal mindre bolag.

KI Holding AB KI Holding AB bedriver verksamhet genom de helägda dotterbolagen KI Innovations AB (KI Innovations), KI Science Park AB (KI Science Park) och KI Housing AB (KI Housing). Moderbolaget KI Holding AB fokuserar på investeringar i bolag i tidiga skeden, förvaltning av aktie- och portföljinnehav, ekonomisk och finansiell rådgivning samt rapportering och administration inom bolagssfären. KI har särskilda avtal med KI Holding AB och KI Science Park om rådgivning och handledning respektive campusutveckling. Ett omfattande omstruktureringsarbete har pågått inom KI Science Park under 2018 och 2019 i nära samarbete med Akademiska Hus. Ett syfte är att utveckla life science-klustret kring KI:s campus i Solna samt över tid i Flemingsberg. KI Science Parks huvudansvar är numera att bygga upp ett effektivt företagsnätverk (”community”) för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Företag hyr lokaler direkt av Akademiska Hus som också levererar fastighetsnära tjänster genom konceptet AWL – A Working Lab. Ett viktigt projekt för KI Science Park, KI Innovations och för Akademiska Hus har varit utvecklingen av mötesplatsen AWL Innomedicum som riktar sig till små och medelstora företag i

https://www.cwts.nl/bigpharma

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

41


tidiga faser. Miljön, som blir en kombination av flexibla arbetsplatser och laboratorier, kommer att erbjudas till företag från maj 2020. Under 2019 flyttade läkemedelsföretagen Bayer och Affibody in på campus Solna med 140 respektive 70 anställda, vilket innebär att mer än 800 anställda numera jobbar i företagen på området. Förväntningen är att nå över 1 000 individer under de närmaste två åren. KI Housing förvaltar och hyr ut bostäder till internationella studenter och gästforskare på uppdrag av KI. Se även avsnittet Arbetsplats och studiemiljö. KI Holding AB är ägare i det fristående investmentbolaget Karolinska Development AB (Nasdaq Stockholm, KD). En större förändring av ägarbilden har skett under vintern 2019/20 i och med att ett större konvertibellån löstes upp, vilket innebär att antalet aktier i KD totalt sett har fördubblats och att KI Holdings AB:s ägarandel i anslutning till det har sjunkit till 9,07 procent av rösterna och 2,07 procent av kapitalet. Se i övrigt finansiella avsnittet not 15 respektive KI Holding AB:s årsredovisning för 2019.

Innovationsstöd KI:s ambition är att skapa bästa möjliga förutsättningar för att resultat från forskningen ska implementeras i samhället och generera nytta. KI erbjuder därför innovationsstöd till forskare, studenter och anställda. Från och med 2018 är verksamheten konsoliderad till KI Innovations som därigenom fått ett uppdrag som kombinerar de tidigare separata innovationskontorsoch inkubatorverksamheterna. Det innebär ansvar för hela den tidiga innovationskedjan, från att inspirera och ge vägledning till att konkret bistå med utvärdering av affärspotential samt skapa affärer och bolag – allt i en sammanhållen innovationsprocess, utan kostnad för uppfinnarna. Inspirations- och informationsaktiviteter såsom tech meetups, hackathons, föreläsningar och workshops har under året genomförts både i egen regi och tillsammans med andra innovationsaktörer såsom EIT Health, Unit for bioentrepreneurship, KTH Innovation, SSE Innovation (Handelshögskolan i Stockholm), Södertörns Högskola, Venture Cup med flera. Under 2019 har 89 idéer kommit in för prövning eller rådgivning till KI Innovations21. Av dessa 89 idéer var 57 av kategorin ”utvärderad affärsidé” (så kallad IDF) och 32 var idérådgivningsärenden/idémöte. Av de 57 ”utvärderade affärsidéerna” kom två från KI-studenter på grundnivå- och avancerad nivå och två från externa personer. De resterande 53 kom från forskare och forskarstudenter vid KI. 36 projekt har tagits in för validering i START-programmet med stöd ifrån Vinnovas program ”Validering för tillämpning”22. Totalt har 102 projekt stöttats inom START under året. START-programmet ger innovatörerna tillgång till coachning, nätverk, finansiering och kompetensutveckling och möjliggör utvärdering av bärkraften i tidiga life science-projekt genom att testa mot kunder och marknad. KI Innovations nätverk av externa experter bidrar med kunskap och erfarenhet.

21 22

Under 2019 har KI Innovations i egenskap av innovationskontor introducerat en seminarieserie i sex delar – Build Skills to Impact – som riktar sig till forskare och studenter med intresse för innovation. Med denna satsning vill KI Innovations stärka erbjudandet genom att fylla de behov som identifierats. Startups kan ansöka till KI Innovations inkubatorprogram DRIVE där varje antaget bolag får en egen affärscoach och tillgång till finans- och affärsnätverk och kompetenser som ger bolagen goda utvecklingsmöjligheter. Under 2019 genomfördes det nya entreprenörskapsprogrammet Catalyzer tillsammans med Uppsala Innovation Center samt KI Innovations traditionella investerardag, DRIVE InvestorDay. KI Innovations är med i Vinnovas Excellensprogram för inkubatorer, vilket ger tillgång till nationellt utbyte, utbildning och ytterligare verifieringsmedel. Under året har elva nya startups antagits till programmet varav sju kommer från START. Två har avvecklats under året. Exempel på bolag i KI Innovations inkubatorprogram är MediTurner AB som utvecklar digitala verktyg för diagnosticering och behandling av astma och HepaPredict som utvecklar know-how inom ”3D cellodling”. Nätverk där KI Innovations deltar är bland andra Swelife, EIT Health och NOME (NovoNordisk Foundation-finansierat mentornätverk för startupbolag). KI Innovations är partner i Horisont 2020-projektet UTILE som innebär att tillsammans med ledande innovationsaktörer i Europa utvärdera innovationsaspekten i avslutade projekt inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 på uppdrag av EU-kommissionen. Antalet registrerade idérådgivningsärenden har minskat jämfört med 2018. Det har flera orsaker, varav de främsta är personalförändringar och samtidig omstyrning av fokus och personalresurser till större och mer konkreta projekt, bland annat inom Swelife och START och arbete med seminarieserien ”Build skills to impact”. Se även summeringstabell på sidan 45. KI har under 2019 finansierats med särskilda statliga medel om 8,8 mnkr för innovationskontorsverksamhet. Medlen har i huvudsak använts för köp av innovationstjänster från KI Innovations vilka uppgår till 7 mnkr. Utöver detta har 1,3 mnkr använts till innovationsstödjande verksamhet i form av den näringslivssamverkan som bedrivs inom universitetsförvaltningen. Årets oförbrukade medel på 0,6 mnkr planeras att användas för motsvarande ändamål påföljande år. Därutöver har 1,2 mnkr från Kammarkollegiet, som betalades ut 2018, finansierat sju innovativa projekt inom ”Verify for impact”, med upp till 200 tkr per projekt.

Kommunikation med allmänheten KI:s populärvetenskapliga magasin, Medicinsk Vetenskap, ges ut fyra gånger per år och distribueras till beslutsfattare, journalister, finansiärer, alumner, vårdinrättningar, skolor och prenumeranter samt säljs i handeln. Den tryckta upplagan 2019 uppgick till 27 200 exemplar per nummer och det mesta av materialet har

En idé definieras här som att idébäraren (forskaren/studenten) kan artikulera såväl det problem som avses som förslaget till lösning. Om så är fallet vid ett möte benämns det som idémöte. En idé räknas som antagen till verifiering i START-programmet då idébäraren coachas fortlöpande eller beviljas finansiering genom VFT-programmet. Alla 36 idéer som gick vidare till validering kom från forskare.

42

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


SAMVERKAN

även publicerats på KI:s webbplats och i sociala medier. Under året firade magasinet 25-årsjubileum med öppna vetenskapsföreläsningar på KI. Flera KI-forskare publicerade också populärvetenskapliga böcker under året och några av dem deltog som föreläsare vid Bokmässan i Göteborg. KI bidrar till att sprida nya forskningsrön till allmänheten via pressmeddelanden, nyhetsartiklar på ki.se och i sociala medier. Ett viktigt uppdrag är också att förmedla kontakt mellan journalister och KI:s experter i olika frågor, till exempel via pressjour och Vetenskapsrådets frågelåda Expertsvar. KI:s forskare intervjuas nära nog dagligen i tidningar, TV och radio, både i nyhetsinslag och som kontrakterade experter i exempelvis Dagens Nyheter och TV4. KI:s ledning har under året kommunicerat via bloggar och såväl KI som organisation som många enheter och forskare är aktiva i sociala medier. Podden Medicinvetarna som introducerades 2018 har under 2019 permanentats och publicerar ett avsnitt ungefär varannan vecka. Även Statuspodden, som drivs av läkarstudenter på KI, har varit aktiv under 2019. För att sprida kunskap om forskning till allmänheten och locka fler unga till utbildning och forskning deltog under året KIforskare i bland annat Forskarfredag, Nobel Calling och samarbeten med grundskolor. Under EU-evenemanget Forskarfredag var ett fyrtiotal KI-forskare representerade för att sprida kunskap till cirka 4 000 gymnasieelever. Årets tema var Rymden. Två forskare tävlade även i Forskar Grand Prix, ett slags ”forskarstå-upp” med mycket kortfattade presentationer. Nobel Calling är ett samarbete med bland andra Nobel Prize Museum som visar upp kultur och vetenskap med koppling till Nobelprisets olika ämnesområden. I år medverkade åtta KIforskare med fem öppna evenemang med totalt cirka 160 besökare. Under året har också flera KI-forskare utvecklat ett skolprogram tillsammans med den oberoende organisationen Berättarministeriet för att intressera barn och unga i områden med hög arbetslöshet för naturvetenskap. Under Almedalsveckan i Visby medverkade över femtio forskare från KI i debatter och kunskapsspridande aktiviteter. KI arrangerade seminariet ”Hur ska svensk life science leva upp till ambitionerna?”. Tillsammans med lärosäten i StockholmUppsala universitetsnätverk anordnades ett seminarium om universitetens roll för hållbar utveckling. Dessutom bjöd KI in till samtal gemensamt med KTH och Stockholms universitet för att kommunicera bildandet av universitetsalliansen Stockholm trio. KI medverkade också vid Järvaveckan som är ett initiativ för att främja dialogen mellan medborgare och folkvalda politiker.

Internationalisering Internationella samarbeten är viktiga för att KI ska kunna stärka sin ställning som ett internationellt ledande medicinskt universitet och fullfölja uppdraget att genom forskning och utbildning förbättra människors hälsa. Internationellt samarbete sker på flera olika nivåer, såväl på central nivå genom strategiska allianser som genom enskilda forskares samarbeten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Under 2019 har KI gått med i “M8 Alliance of Academic Health Centers, Universities and National Academies” ett nätverk som utgör den akademiska basen för “World Health Summit”, ett av världens största toppmöten för global hälsa. Nätverket består av 28 medlemmar från 19 länder och har som mål att förbättra hälsa globalt. Som nämnts ovan har KI som koordinator tillsammans med KTH och Stockholms universitet (Stockholm trio) beslutat att etablera en gemensam representation i Bryssel. Verksamheten ska syfta till att öka lärosätenas synlighet och genomslag på den europeiska arenan. Nedan beskrivs exempel på internationella samarbeten under 2019. Flera aspekter av internationalisering beskrivs även i andra avsnitt i årsredovisningen.

EU-samarbeten KI är i en internationell jämförelse en betydande aktör och samarbetspartner i EU-finansierad forskning. Vid utgången av 2019 deltog KI i sammanlagt 180 EU-projekt av vilka 124 bedrivs tillsammans med annan part. KI koordinerar nio av dessa. 34 av samarbetsprojekten startade under 2019. Två av dessa koordineras av KI. Tio av de nystartade projekten finansieras av Horisont 2020:s delprogram ”samhällsutmaning 1” (hälsa), och rör bland annat testmetoder för att studera toxicitet, motion i samband med cancerbehandlingar och kopplingen mellan kroppens mikrobiom och cancer. KI har under året också beviljats 19 nya bidrag inom detta delprogram varav tre koordineras av KI. Dessa startar under 2020. Några av de nya bidragen är en del av det omfattande projektet ”The Human Exposome project” som rör miljöns påverkan på vår hälsa. KI koordinerar ett av nio delprojekt samt deltar som partner i ytterligare tre av dessa nio. Av KI:s pågående samarbetsprojekt är 31 så kallade Innovative training networks (ITN). Dessa finansieras av Marie Skłodowska Curie-programmet (MSCA). Tolv nya MSCA-projekt med KImedverkan startade under 2019. KI medverkar i 15 projekt inom EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning ”Innovative Medicines Initiative” (IMI). Fem nya IMI-projekt med KI-medverkan startade under 2019. Även i andra Horisont 2020-samarbeten medverkar KI, bland annat i program rörande livsmedelsförsörjning, infrastruktur, nanovetenskap och miljö. EIT Health är ett europeiskt nätverk som omfattar drygt 140 medlemmar, däribland KI, inom akademi, industri och publika aktörer. Nätverket, som fokuserar på Healthy Living and Active Ageing, syftar till att stärka sjukvårdssystemen, främja en bättre hälsa för alla medborgare samt bidra till en hållbar hälsoekonomi i Europa. EIT Health finansieras av EU och sedan starten 2016 då verksamheten omsatte 20,1 mn euro har investeringarna ökat och uppgår 2019 till 86,3 mn euro. Ett exempel på ett lyckat innovationsprojekt inom EIT Health är STHLM3, ett diagnostiskt test för prostatacancer där KI varit akademisk ledare. Projektet vidareutvecklas från 2019 under namnet OncoWatch, nu med KI som övergripande projektledare, med fortsatt treårigt stöd från EIT Health med fokus på ytterligare teknologisk utveckling.

43


KI medverkar i bland annat WE Health, ett projekt som syftar till att öka medvetenheten om de positiva ekonomiska och sociala effekterna av mångfald inom hälsoinnovation. Alla organisationer i den högsta medlemskategorin, i vilken KI ingår, erlägger årligen 75 000 euro i medlemsavgift till EIT Health. KI har bemyndigande att erlägga avgiften motsvarande högst 800 000 kr. KI är medlem i nätverket Cancer Core Europe (CCE), som har sitt ursprung i EU:s sjunde ramprogram, innefattande sju ledande forskningsuniversitet och forskningsinstitut. Målsättningen för CCE är att hitta metoder för tidigare diagnoser och effektivare prevention. KI har bemyndigande att erlägga medlemsavgift om högst 600 000 kr per år under perioden 2017 till 2021. Årsavgiften för 2019 var 50 000 euro (545 tkr). Se även tabell på nästa sida och mer om forskningsfinansiering, ERC- och andra forskningsprojekt i avsnittet Forskning samt anslagsredovisning i avsnittet Finansiell redovisning.

Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine Verksamheten vid KI:s etablering Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC) i Hongkong har varit operationell i cirka tre år. Forskargrupperna är nu i stort sett fulltaliga och verksamheten har under 2019 resulterat i ett flertal vetenskapliga publikationer. Totalt arbetar nära 40 personer vid centret. Under året har tre doktorandkurser, fyra vetenskapliga symposier och en intern konferens genomförts med stöd av centret. Symposiet Advances in Reparative Medicine, där ett drygt tiotal ledande forskare inom reparativ medicin från KI, Storbritannien och Hongkong medverkade, lockade drygt 100 deltagare. MWLC:s seminarieserie i Hongkong och Stockholm fortskrider. För att ytterligare stärka forskningen vid MWLC och de akademiska banden till universiteten i Hongkong, utlystes i början av året ett MWLC Associate Member Programme för forskare anställda vid något av universiteten. Programmet finansierar utveckling av samarbetsprojekt med forskare vid MWLC samt utveckling av nya plattformar eller teknologier som är av vikt för MWLC:s forskning. Efter utvärdering antogs åtta av 30 sökande. Under årets besök vid centret träffade KI:s rektor de nya medlemmarna i Associate Member Programme och medlemmarna i den rådgivande Local Reference Group. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av centret genomförde MWLC:s internationella Scientific Advisory Board (SAB) en utvärdering av MWLC och dess forskning i slutet av året. I rapporten23 kommenterar SAB att etableringen av centret skett på ett utomordentligt sätt med ett bra forskarteam, ett väl designat laboratorium och en effektiv administration. Forskningsverksamheten vid centret finns beskriven i en broschyr. Sedan i juni 2019 har omfattande demonstrationer genomförts i Hongkong. Det har tidvis lett till våldsamma sammandrabb-

ningar som orsakat betydande störningar i samhället. MWLC var tvunget, liksom många andra verksamheter, att under fyra dagar stänga centret då det inte var möjligt eller säkert för de anställda att transportera sig till centret. Situationen krävde dagliga bedömningar av KI för att kunna fatta lämpliga beslut. Läget är stabilt (januari 2020) men MWLC har fortsatt regelbunden kontakt med utrikesdepartementet och det svenska konsulatet i Hongkong. En plan har tagits fram för att hantera och motverka verksamhetsstörningar samt för att stärka beredskapen för den framtida utvecklingen i Hongkong.

Övrig internationell samverkan Under året hölls ett avslutande möte inom TRAC i Hanoi (Vietnam). TRAC var ett treårigt samarbetsprojekt mellan fem svenska lärosäten – KI (koordinator) och universiteten i Uppsala, Umeå, Göteborg och Linköping. Lärosätena erhöll gemensam finansiering från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) för att etablera samverkan inom utbildning och forskning. Inom projektet har kurser och ett flertal forskningsprojekt genomförts, bland annat inom området antibiotikaresistens. Ett Grants Office med lokal personal har etablerats i Ho Chi Minh City efter utbildningsinsatser vid KI. I år firade det breda samarbetet med fokus på forskning, utbildning, administration och innovation mellan KI och Mayo Clinic (USA) 25-årsjubileum. Den årliga konferensen hölls 2019 på KI och Karolinska Universitetssjukhuset. Inom samarbetet utlyses medel från båda parter för gemensamma forskningsoch utvecklingsprojekt. KI samarbetar med the Rockefeller University (USA) via postdok-utbyten, korttidsutbyten för annan personal och genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Föreläsningarna hålls omväxlande vid båda lärosätena. Under våren 2019 genomfördes ett välbesökt gemensamt symposium vid KI inom immunologi och neurovetenskap. Under 2019 har det strategiska samarbetet mellan the University of Tokyo (Japan), KTH, Stockholms universitet och KI fortskridit. I mars 2019 arrangerades en workshop inom ”Medical Nanoscience” som en fortsättning på den workshop som arrangerades 2018 i Tokyo. På KI har även resebidrag utlysts för forskare och doktorander för att främja samarbetet med the University of Tokyo. South Africa–Sweden University Forum (SASUF) är ett STINT-projekt mellan 37 svenska och sydafrikanska universitet och syftar till att stärka samarbetet mellan länderna inom forskning, utbildning och innovation. Projektet är organiserat runt sex teman utifrån de globala hållbarhetsmålen. I årets upplaga av SASUF:s forsknings- och innovationsvecka som ägde rum i Sydafrika medverkade sammanlagt omkring 1500 personer. En gemensam deklaration för fortsatt samverkan mellan Sverige

²³ Under två dagar i Hongkong presenterade centrets forskare sina projekt och framtidsplaner, varefter de intervjuades individuellt av de fem SAB-medlemmarna. SAB föreslog ett antal åtgärder för att centret ska nå sina uppsatta mål, bland annat utveckling av relationerna med universiteten i Hongkong, till exempel genom kombinationsbefattningar för centrets gruppledare och gemensam rekrytering av seniora forskare inom bioteknik eller bioteknisk tillämpning. KI behöver dessutom skapa en tydligare profil för MWLC internt genom att förstärka Stockholmsnoden. En central uppgift blir att lösa den långsiktiga finansieringen av centret. På rekommendation av SAB har det därefter beslutats att forskargruppsledarna i Hongkong och Lau Fellows i Stockholm får förlängda uppdrag och fortsatt finansiering.

44

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


SAMVERKAN

och Sydafrika har efter konferensen signerats av rektorer från de medverkande lärosätena. KI har sedan 2015 ett formaliserat samarbete med Universidad de Sao Paulo (Brasilien), och sedan 2018 även ett samarbete med Sao Paulo Research Foundation. Årliga nätverksmöten har ägt rum de senaste fyra åren. Nytt för i år är att resebidrag utlystes för första gången inom KI-Sao Paulo-samarbetet. KI har inlett ett samarbete med University of Rwanda genom ett övergripande samförståndsavtal inom utbildning och forskning. KI medverkar redan i samarbetsprojekt med University of Rwanda med finansiering via Sida. Projekten, som drivs tillsammans med bland andra svenska lärosäten, rör kapacitetsuppbyggnad inom bland annat infektionssjukdomar. Samarbetet med Singapore fyller 20 år, då de första kontakterna mellan KI och lärosäten och forskningsinstitut i Singapore togs 1999. Sedan dess har samarbetet utvecklats starkt inom forskning och utbildning. Detta uppmärksammades i samband med rektors besök i Singapore under året. I programmet ingick en vetenskaplig konferens inom oral hälsa, möten med KI:s främsta

samarbetspartners i Singapore och en mottagning hos Sveriges ambassadör dit bland andra KI:s alumner bjöds in. Sveriges samförståndsavtal med Indien inom området hälsa firade 10 år och det uppmärksammades genom en gemensam satsning på ett ”India-Sweden Health Year 2019”. En svensk delegation under ledning av socialministern besökte Indien i februari 2019 för att stärka det svensk-indiska hälsosamarbetet. KI:s vicerektor deltog. Dekan för institutionsgrupp KI Syd deltog i december i ett statsbesök i Indien tillsammans med kungaparet. För sjunde gången hölls vid KI ett årligt seminarium där forskare presenterar pågående samarbetsprojekt och diskuterar samarbetsmöjligheter. KI har inlett ett samarbete med the International Union of Basic and Clinical Pharmacology (IUPHAR) med syfte att gemensamt främja hållbar läkemedelsutveckling och rationell läkemedelsanvändning, inte minst för låg- och medelinkomstländer. IUPHAR är en icke-vinstdrivande organisation för farmakologi som bildades 1959 och som verkar för ökat internationellt samarbete inom farmakologiområdet.

Indikatorer för samverkan 2015

2016

2017

2018

2019

3 478 341 89

3 623 443 147

3 793 489 170

3 946 487 187

3 858 436 177

74 8

83 12

90 12

89 12

96 11

279

287

271

334 83/17

332 82/18

D. Antal adjungerade professorer (antal individer) – varav finansierade av Region Stockholm (SLL) – varav kvinnor/män av totalt (%)

91 71 32/68

85 68 33/67

81 64 33/67

73 53 32/68

73 56 40/60

E. Doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (helårsekvivalenter) – varav kvinnor/män (%)

497 55/45

540 56/44

550 56/44

566 55/45

559 57/43

F. Antal pågående EU-projekt – därav som koordinator

214 12

198 11

200 12

190 11

180 9

G. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB

150

168

178

143

89

H. Antal aktiva projekt vid årets slut vid KI Innovations AB (både verifierings- och inkubatorprogrammen)

55

66

72

65

86

I. Antal företag inom KI Science Park

86

87

84

47

49 800

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr) B. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) C. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) – varav kvinnor/män (%)

J. Antal anställda i företag inom KI Science Park

672

690

681

592

K. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

87

88

90

90

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

67

70

72

72

Källor: A, B: Ekonomisystemet Unit 4 Business world. C, E: Studentdatabasen Ladok. F: EU database KI, Participant Portal, Cordis. K, L: KI Bibliometric System. Övrig data inrapporterad från respektive verksamhetsansvarig. Noter: C: Könsuppdelad statistik ej tillgänglig före 2018. D: Avser antal som vid något tillfälle under kalenderåret varit adjungerad. E: Retroaktiv utsökning (feb-2020) av samtliga år. Inkluderade kategorier är ALF (nedlagd 2016), AUH, FTG, USL. Då rapportering av aktivitet och försörjning kan släpa efter kan siffror öka vid retroaktiva utsökningar och således vara lägre för senaste året. F: Antal pågående projekt totalt varav 124 karaktäriseras som samarbetsprojekt 2019. Beslutade, men ej påbörjade projekt, ingår inte. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). G: Definition för 2019 se fotnot 21. Fram t o m 2018 användes definitionen: ärende som tagit mer än en timme i anspråk för bedömning, rådgivning och eventuell uppföljning. Ärenden 2019 uppfyller både tidigare och aktuell definition. T o m 2017 sammanräknat med Innovationskontoret. J: Uppgift om antal anställda erhölls 2018 och 2019 genom beräkning, fram till 2017 via enkät. Könsuppdelad statistik ej tillgänglig. K, L: Samtliga års siffror är kontinuerligt uppdaterade och kan därför skilja sig från tidigare års redovisning. Data för 2019 var vid tidpunkt för denna redovisning inte fullständig. Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by Clarivate Analytics ®, Inc. (Clarivate®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright Clarivate Analytics Group ® 2020. All rights reserved.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

45


Foto: PMAGI/Stephanie.

46


ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

Arbetsplats och studiemiljö Under 2019 har en ny värdegrund formulerats som ska avspeglas i organisationens ledarskap, styrning och normer. Året har också präglats av insatser som ska öka medarbetarnas delaktighet och inflytande i verksamheten särskilt med fokus på jämställdhet. Driftkostnaderna har på två år sjunkit från 69 till 59 mnkr per år till följd av bättre energihushållning i de nya, moderna byggnaderna. Resor med negativ miljöpåverkan har minskat – flyg har minskat totalt med 3,5 procent och inrikesflyg med 27 procent jämfört med 2018. Strategi 2030 och de globala hållbarhetsmålen har varit utgångspunkten för Karolinska Institutets arbete med hållbarhetsfrågor vilket bland annat resulterat i en hållbarhetsdag som anordnades under våren.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats Medarbetarna är Karolinska Institutets (KI:s) viktigaste resurs. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att arbetsplatsens klimat och kultur präglas av öppenhet, delaktighet och möjlighet till utveckling i arbetet. Arbetsgivarpolitiken har under året präglats av insatser för att dels öka delaktighet och trivsel på KI:s arbetsplatser, dels främja tid för återhämtning och balans mellan arbete och fritid. Exempel på detta är bland annat nya kollektivavtal om samverkan respektive omställning samt beslut om riktlinjer för delaktighet och inflytande i verksamheten. Vidare har arbetet för att Strategi 2030 och KI:s värdegrund ska genomsyra kultur och verksamhet påbörjats, med bred förankring i organisationen. Utbildningar och kurser för ledare och medarbetare inom HR har bland annat fokuserat på att främja värdegrundens olika delar, arbetsmiljö och ett tillitsbaserat ledarskap. I syfte att främja en strategisk och behovsbaserad kompetensförsörjning har karriärplaneringsoch karriärväxlingsprogrammet utvecklats och insatser för att rekrytera framstående juniora forskare har genomförts. Som en del i översynen av ett sammanhållet verksamhetsstöd har en översyn av HR på olika nivåer i organisationen påbörjats som bland annat fokuserar på samordning, tydlighet, rörlighet och digitala möjligheter.

Medarbetarna KI har i genomsnitt haft 5 088 personer anställda under 2019. Många är inte verksamma på heltid på lärosätet och i oktober uppgick antalet årsarbetskrafter till 4 549. Det är en nedgång

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

med 104 årsarbetskrafter jämfört med motsvarande period 2018. Antalet lektorer ökar medan antalet adjunkter och meriteringsanställda (biträdande lektorer samt forskarassistenter) minskar, se tabell 2 på sidan 54. Även antalet professorer minskar, men andelen och antalet kvinnor i gruppen fortsätter att öka, se tabell 1 på sidan 54. Läs mer om professorerna under rubriken Rekryteringsmål för professorer på sidan 49. Andelen disputerade lärare är 93 procent liksom föregående år. Förutom anställda finns ett stort antal anknutna personer som deltar i verksamheten vid KI inom ramen för anställningen hos en annan arbetsgivare. Anknutna personer är till exempel anställda inom Region Stockholm som forskar eller undervisar inom ramen för KI:s verksamhet, gästforskare med extern finansiering eller konsulter och inhyrd personal. Dessa personer har ingen anställning vid KI men har i olika omfattning tillgång till KI:s lokaler och andra resurser på universitetet. Under 2019 har nära 5 930 personer haft en anknytning till KI.

Värdegrund En sammanhållen värdegrund och en stark vi-känsla är avgörande för att KI ska lyckas genomföra Strategi 2030. Ett omfattande analysarbete har genomförts under året. Med utgångspunkt i denna analys har en ny värdegrund formulerats och insatser för att stärka organisationskulturen identifierats – allt i syfte att nå ett större ”vi” och skapa goda förutsättningar för KI:s utvecklingsarbete. Värdegrunden och ambitionerna med värdegrundsarbetet beskrivs i sin helhet i Strategi 2030. Värdegrunden ska avspeglas i organisationens ledarskap, styrning och normer och vägleda oss i en omvärld där förut-

47


sättningarna för vår verksamhet kontinuerligt förändras. KI står bakom de grundläggande värderingar som många europeiska universitet har enats om i Magna Charta Universitatum. KI:s värdegrund är också förankrad i den statliga värdegrunden som utgör ett stöd för statliga myndigheter och statsanställda i arbetet med att utveckla en god förvaltningskultur. Under hösten 2019 har arbetet påbörjats med att identifiera hur arbetet för ett större vi kan integreras i KI:s utvecklingsarbete för att realisera Strategi 2030.

Hållbar vardag KI har tillsammans med de fackliga organisationerna under 2018 tecknat nya kollektivavtal för framtiden. Avtalen gäller från och med den 1 januari 2019 och heter ”Hållbar samverkan och delaktighet för framtiden” samt ”Avtal om omställningsmedel – proaktiv omställning för framtiden”. Avtalet avseende samverkan innebär att en stor del av ansvaret för samverkan nu ligger hos dem som berörs, det vill säga chef och medarbetare. Ledningsgrupper och chefer på olika nivåer har erbjudits utbildnings- och informationsmöten om det nya avtalet och vad samverkan är. Nästa steg är digital information som kan användas i den dagliga samverkan mellan chef och medarbetare. Avtalet avseende omställningsmedel syftar till att finansiera proaktiva omställningsåtgärder och aktiviteter som stödjer verksamhetens och arbetstagarnas utveckling utifrån arbetslinjen och ett längre arbetsliv. I linje med det nya samverkansavtalet har beslut om vissa omställningsmedel flyttats från KI-övergripande nivå till institutionsnivå. Syftet är att omställningsmedel snabbare och enklare ska komma till användning efter dialog mellan arbetsgivare och medarbetare.

Kompetensförsörjning Karriärutveckling KI erbjuder vid behov olika omställningsinsatser. De omfattar individuell coachning och stöd för medarbetare. För dem som av olika skäl ska lämna en akademisk karriär erbjuds också stöd i att byta karriär utanför organisationen. Dessa omställningsinsatser har sedan tidigare strukturerats upp till ett karriärplanerings- och karriärväxlingsprogram som finansieras av lokala omställningsmedel. Alla på KI behöver ta eget ansvar för sin karriär och hålla sig anställningsbara för ett hållbart arbetsliv. På medarbetarportalen finns fem nya filmer om hur man skapar sin karriärplanering. KI vill stimulera till ökad rörlighet och samverkan med andra myndigheter och har inlett ett nytt samarbete med Rörlighet i staten. Rörlighet i staten är ett gränsöverskridande myndighetssamarbete med 16 myndigheter vars syfte är att erbjuda större utvecklings- och karriärmöjligheter för statligt anställda. Med

24 På engelska The

48

visionen att göra staten till Sveriges bästa arbetsplats underlättar samarbetet kompetensutveckling genom olika aktiviteter. Rörligheten gäller all personal på KI men är främst inriktad mot teknisk/administrativ personal.

Europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare EU-kommissionen utfärdade 2005 en rekommendation om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare24. Bakgrunden är önskemålet om att få ett starkt europeiskt område för forskningsverksamhet samt stödja och strukturera den europeiska forskningspolitiken. I december i år lämnade KI in en ansökan om EU-kommissionens godkännande att implementera stadgan. En godkänd ansökan ger KI rätten att använda utmärkelsen HR Excellence in Research och innebär att universitetet utvärderats och godkänts av EU-kommissionen för implementering av den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare. Detta innebär bland annat att vi visar att vi står bakom de EU-gemensamma kraven som ställs på god forskningsmiljö när det gäller bland annat etiska principer, vilka stödfunktioner forskare har tillgång till i sitt arbete och hur lärosätet kan garantera transparanta och opartiska rekryteringsprocesser.

Karriärvägar för lärare Som ett led i arbetet med att skapa förutsägbara karriärvägar för undervisande och forskande personal har docenturutskottet genomfört en översyn av regelverket för docentur. I översynen framkom det att det nuvarande regelverket med de tre bedömningsspår för docentur – forskning, undervisning respektive klinisk forskning och utveckling – är komplicerade och delvis otydliga. Docenturutskottet föreslår en revidering av regelverket som innebär att en samlad bedömning ska göras utav de sökandes meriter utan indelning i separata bedömningsspår. Docenturutskottet föreslår även att bedömningskriterierna i regelverket tydliggörs med en indelning av behörighetskrav och bedömningsgrunder. Planen är att nya föreskrifter för docentur ska fastställas under våren 2020.

Rekryteringsprogram för juniora forskare För sjätte året i rad har KI utlyst rekryteringsprogrammet för juniora forskare. Syftet med programmet är att rekrytera och stötta framstående juniora forskare inom medicinsk vetenskap som har särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential. Det är en bred satsning som inriktar sig på både grundvetenskaplig forskning och kliniskt inriktad forskning. Den omfattar tre nivåer i den akademiska karriären; biträdande lektor, förlängning av tidigare anställning som forskarassistent och konsolideringsbidrag. Nytt för i år är att de tidigare utlysta anställningarna som forskare, med fem års finansiering, har er-

European Charter for Researchers and Code of Conduct for the Recruitment of Researchers Charter and Code.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

satts av ett konsolideringsbidrag som endast är sökbart för anställda vid KI. Genom denna universitetsövergripande satsning finansieras lön under sex år för biträdande lektor respektive två år för förlängning av tidigare anställning som forskarassistent. Konsolideringsbidraget innebär en tilldelning av medel i fem år där minst 50 procent ska användas som lönemedel. Totalt samlade årets utlysning ca 300 sökande. Efter en urvalsprocess som inkluderar intern panelbedömning, extern sakkunniggranskning och slutligen intervjuer, har KI beslutat att erbjuda åtta sökanden anställning som biträdande lektor och åtta sökanden anställning som forskare med lönemedel för två år. Alla biträdande lektorer inom programmet har dessutom erbjudits ett startbidrag för sin forskning. Åtta sökande har blivit tilldelade konsolideringsbidrag. Rekryteringsutskottet har under året genomfört en uppföljning av de utlysningar som gjorts inom programmet under åren 2014–2018. Uppföljningen visar att rekryteringsprogrammet har varit värdefullt i syfte att attrahera, rekrytera och behålla välmeriterade forskare. En stor andel utav de forskarassistenter som rekryterats inom programmet kommer från utländska lärosäten. För kategorin forskare där merparten av de som anställts är interna kandidater har bidraget medverkat till att de kunnat fortsätta sin forskning. En bibliometrisk uppföljning har gjorts av för åren 2014–2015. I uppföljningen framkom att forskarna visar en vetenskaplig produktion på en hög stabil nivå båda innan och efter bidragstilldelningen. Vad gäller forskarassistenterna återfanns ett tydligt samband mellan anställning och en högre vetenskaplig produktion.

Rekryteringsmål för professorer Regeringen har i KI:s regleringsbrev fastställt ett rekryteringsmål för universitetet som innebär att minst 60 procent av de professorer och gästprofessorer som rekryteras under perioden 2017–2019 ska vara kvinnor. KI har inte nått upp till detta rekryteringsmål utan andelen nyrekryterade kvinnliga professorer och gästprofessorer under den här tidsperioden ligger på 29 procent. För 2019 har andelen kvinnor som rekryterats till dessa positioner varit 33 procent jämfört med 2018 års resultat på 38 procent, vilket är en minskning från tidigare år.

Attraktiv arbetsgivare KI arbetar med ständig utveckling för att säkerställa en attraktiv arbetsplats. För att vara tydliga med vad KI erbjuder har annonsmallarna under 2019 moderniserats och två filmer som visuellt visar upp olika delar av verksamheten har producerats. Under 2019 har en ny gemensam introduktion för alla nyanställda skapats. Stora delar av introduktionen har digitaliserats i syfte att bredda den potentiella målgruppen och öka tillgängligheten. Tanken är att nyanställda ska kunna skapa sociala nätverk i ett tidigt skede och på ett roligt och modernt sätt lära sig mer om verksamheten och KI:s värdegrund.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Chef- och ledarskapsutveckling 2019 har arbetet med implementering av Strategi 2030 påbörjats och ledar- och chefskapet på KI är viktiga fokusområden. Under 2019 har KI inventerat ledarskapsutmaningar och förändringsbehov hos forskningsledare, utbildningsledare, samverkansledare och linjechefer på svenska universitet och högskolor. KI har dessutom tagit fram en sammanhängande utbildningstrappa för chefs- och ledarutvecklingsprogram. En KI-övergripande styrgrupp har tillsatts med syfte att säkra central finansiering och att samordna insatserna så att kvalitet och innehåll av det vi gör speglar verksamhetens behov och mål för Strategi 2030. Enhetschefsprogrammet inom universitetsförvaltningen, Framtidens akademiska ledare inom institutionen för medicin Huddinge och KI:s högre ledarprogram för dekaner, prefekter och administrativa chefer har genomförts under året. Utbildningarna Ledarskap för forskargruppsledare respektive Framtidens utbildningsledare har genomförts och skräddarsydda insatser inom grupputveckling och individuell chefsutveckling har levererats. Grundutbudet för chefer och ledare inom offentlig förvaltning (pre- och onboarding, introduktion och utbildningen ny som chef) har setts över och en modernare, IT-stödd pedagogik har införts.

Arbetsmiljö och hälsa En god arbets- och studiemiljö på KI KI har högt ställda mål i Strategi 2030 som förutsätter ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. Det praktiska ansvaret för arbetsmiljön ligger främst på linjechefer som erhållit en delegering av arbetsmiljöuppgifter. I mars 2019 kom en överenskommelse till stånd om samarbetsformer avseende arbetsmiljö, säkerhet och miljö mellan KI och S:t Eriks ögonsjukhus. KI har sedan tidigare liknande överenskommelser med fyra andra samarbetspartners inom hälsooch sjukvård och forskningsverksamhet.

Arbetsmiljöutbildningar för chefer, skyddsombud och HR-medarbetare Under 2019 har de tre grundläggande chefsmodulerna utökats med en fjärde modul som rör arbetsanpassning och rehabilitering. I arbetsmiljöutbildningarna ingår praktiska övningsuppgifter med data från den senaste genomförda medarbetarundersökningen samt avidentifierade och modifierade exempel från rapporterade arbetsmiljöhändelser i KI:s interna incidentrapporteringssystem. Det ger en tydlig verklighetsförankring och visar hur chefer, skyddsombud och andra medarbetare kan samarbeta. Under året har KI även arrangerat en riktad seminarieserie i samarbete med företagshälsan kring kränkande särbehandling respektive konflikthantering. Seminarierna riktades i första hand till chefer och HR-ansvariga.

49


Arbetsmiljödagen 2019 I november arrangerade KI:s arbetsmiljönämnd för femte gången arbetsmiljödagen där närmare 120 anställda vid KI deltog. Denna gång var temat främja hälsa i arbetet. Årets arbetsmiljöpris tilldelades institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle för det systematiska arbetet med studenters studiemiljö både i vardagen och genom särskilda hälsofrämjande aktiviteter och insatser. Avslutningsvis hölls ett seminarium på temat.

Friskvård och hälsa KI har under 2019 vidgat perspektivet på hälsa som en del av hållbar utveckling och ser sitt ansvar i universitetets direkta och indirekta påverkan, såväl lokalt som globalt. Transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka människors hälsa och livsvillkor även utanför Sveriges gränser. I oktober 2019 invigdes den nya friskvårdsanläggningen Box på campus Solna. Den erbjuder olika former av fysisk aktivitet på campus för medarbetare och studenter. Invigningen erbjöd lunchföreläsningar, paneldebatt med forskare och en hållbart komponerad meny av restaurangen på campus Solna. Totalt sett var invigningsveckan ett välbesökt arrangemang och resultatet av ett samarbete mellan KI och Medicinska Föreningen. Arbetet med den nya friskvårdsanläggningen har haft ett tydligt hållbarhetsfokus vilket bland annat inneburit att KI i upphandlingen av träningsmaskiner och -utrustning ställt krav på miljömässig och social hållbarhet.

Hälsofrämjande arbete Under året har konceptet Ergonomi och rörelse erbjudits till alla verksamma i KI:s nybyggda lokaler i Biomedicum, Neo och ANA Futura men även BioClinicum där KI delar lokaler med Region Stockholm. Konceptet är ett samarbete mellan KI:s leverantör av företagshälsovård och friskvården vid KI. Syftet är att tydligare koppla ihop behovet av en god ergonomi med goda vanor och samtidigt snabbt kunna agera förebyggande och främjande med fysisk aktivitet. Sammanlagt har över 50 sammankomster hållits 2019. En tidig analys visar att antalet individuella besök till ergonom minskat i jämförelse med 2018. Som en åtgärd i friskvårdens strategi att bidra till fler friska arbetstimmar erbjuds verksamheterna att under sex veckor få låna ett mobilt gym för att enkelt kunna bryta stillasittandet till förmån för en aktiv paus. Konceptet har bidragit till att fler tagit en aktiv paus under arbetsdagen. Utvärdering av konceptet visar såväl ökad energinivå, minskad smärta som en positiv social aktivitet att samlas runt. Studenthälsans verksamhet är en viktig del i KI:s hälsofrämjande arbete som riktas mot studenter. Under året har Studenthälsan fokuserat på att tydliggöra sitt hälsofrämjande och förebyggande uppdrag genom beredning av nya riktlinjer och styrdokument. I syfte att förbättra tillgängligheten har Studenthälsans hemsida uppdaterats och möjlighet till webbokning av besök har introducerats under hösten. Studenthälsan har deltagit i flertal hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter inom

50

området psykisk hälsa och smittskydd genom att hålla öppna seminarier, gruppverksamhet och informationstillfällen. En särskild uppskattad insats under året har varit utbildningen i första hjälpen för psykisk hälsa (MHFA) som erbjudits samtliga studievägledare i Studenthälsans regi.

Sjukfrånvaro KI har en fortsatt låg rapporterad sjukfrånvaro jämfört med övriga statliga myndigheter inom utbildningsområdet. Sjukfrånvaron på KI uppgick totalt till 1,9 procent år 2019 vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år, se tabell 6 på sidan 55. Kvinnor har högre rapporterad sjukfrånvaro än män, men för andra året i rad sedan 2011 ser vi en nedgång i kvinnors sjukfrånvaro jämfört med året innan. År 2019 uppgick den till 2,4 procent vilket är en nedgång med 0,3 procentenheter jämfört med 2018. Männens sjukfrånvaro har däremot ökat marginellt med 0,1 procentenheter till 1,1 procent år 2019. Den minskade sjukfrånvaron för kvinnor kan nästan helt relateras till minskad långtidssjukfrånvaro. Förklaringarna till den stora nedgången kan vara flera, men sannolikt har de interna utvecklingsinsatser som genomförts inom området arbetslivsinriktad rehabilitering riktade till chefer och HR-medarbetare bidragit, tillsammans med intensifierade insatser i enskilda rehabiliteringsärenden.

Lika villkor Enligt Strategi 2030 ska KI:s verksamhet ”kännetecknas av en god fysisk, organisatorisk och social studie- och arbetsmiljö som är fri från diskriminering, kränkningar och trakasserier. Miljö- och hållbarhetsarbetet omfattar alla våra campus ska vara långsiktigt hållbara ur ett miljömässigt och socialt perspektiv”. (s. 14 i Strategi 2030). KI:s arbete för att främja lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter samt för att motverka all form av diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och exkludering går under beteckningen för lika villkor. Återkommande utbildningsinsatser inom jämställdhet och lika villkor har under 2019 genomförts för olika målgrupper vid lärosätet, exempelvis finns dessa moment med i introduktionen för nyanställda vid universitetsförvaltningen. I februari anordnades en öppen föreläsning under rubriken ”Equality Diversity and Inclusion: How can we challenge racism, sexism and white privilege in the academy?” som lockade både anställda och studenter. I maj uppmärksammade KI den internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi (IDAHOT) med ett publikt seminarium om hbtqia+ och hälsa. I augusti anordnades en öppen föreläsning om ”Transgender, in life and in research” som fokuserade på forskning om transpersoners hälsosituation.

Jämställdhetsintegrering KI har under året arbetat vidare enligt regeringens särskilda uppdrag och den fastlagda planen för jämställdhetsintegrering för

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

2017-2019. Prioriterade områden i handlingsplanen är att kunskap om genus och jämställdhet ska finnas med som en integrerad del i KI:s ledarutveckling, att främja likvärdiga karriärvillkor, att verka för jämställdhet vid resursfördelning och motverka partiskhet i interna bedömningsprocesser, samt att integrera kunskap om genus och lika villkor i utbildningens innehåll och vid dess genomförande. Under året har KI fortsatt det långsiktiga arbetet med att stärka ledarskapet och öka kunskapen om lika villkor, genus och sexuella trakasserier både bland nya och erfarna chefer. Stödet till prefekterna i lika villkorsfrågor har förstärkts och utbildningsprogrammet för nya chefer har utvecklats med ett nytt avsnitt om diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och jämställdhet. En rad insatser har genomförts i linje med jämställdhetsintegreringens strategiska fokus på bedömningsprocesser och karriärvägar och som ett led i arbete med att beakta jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. KI:s handbok om rekrytering har utvecklats med ett avsnitt om lika villkor. En webbutbildning om bedömning och bias har färdigställts. Webbutbildningen har presenterats på en dag för erfarenhetsutbyte om jämställdhet vid resursfördelning anordnad av Jämställdhetsmyndigheten och intresset var stort hos andra högskolor forskningsråd. I början av året anordnades ett symposium om bias och bedömning, ett erfarenhetsutbyte om jämställdhet i fakultetsförnyelse mellan KI, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Handelshögskolan i Stockholm. Den könsuppdelade statistikredovisningen i årsredovisningen har utvecklats för att möjliggöra bättre jämställdhetsanalyser.

KI leder akademins arbete efter #metoo Som ett led i arbetet med lika villkor och som en direkt konsekvens av #metoo-uppropen har KI initierat ett forsknings- och samverkansprogram tillsammans med KTH och Malmö universitet. Programmet lanserades vid ett seminarium på internationella kvinnodagen den 8 mars. Seminariet blev mycket uppmärksammat i media och fyllde Nobel Forum till sista plats med deltagare från hela sektorn. Målet med programmet är att etablera forskningsbaserad kunskap om inkluderande arbetsoch studiemiljöer och en hållbar organisering för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Programmet ska i förlängningen bidra till att förstärka och intensifiera arbetet med högskolans kultur, med fokus på kvalitet, hållbar utveckling, arbetsmiljö, ledarskap, jämställdhet och lika villkor. En första aktivitet i programmet är en sektorsövergripande, nationell undersökning av orsaker, förekomst och konsekvenser av genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier med ambitionen att omfatta alla landets anställda, doktorander och studenter. Programmet ska utgöra en plattform för forsknings- och utvecklingsprojekt samt möjliggöra samverkan i det förebyggande arbetet med lika villkor. 2019 har ägnats åt att skapa programorganisationen samt att framgångsrikt sprida och förankra programmet i högskolesektorn. Som en del i förankringsarbetet anordnades en dialogdag i juni tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) där delta-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

garna i seminarieform arbetade med programmets innehåll och sektorns behov.

KI tågade i Pride-paraden För andra året i rad gick KI:s medarbetare och studenter i Prideparaden i Stockholm tillsammans med flera andra lärosäten under gemensam flagg, Academic Pride. Nätverket består av KI, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Handelshögskolan i Stockholm, KTH och Stockholms universitet. KI fanns även representerat i Pride House som är en mötesplats för att utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar som berör hbtq-frågor. En av programpunkterna var ett välbesökt seminarium som KIforskarna Richard Bränström och Arjan Van Der Star höll om hur samhällsfaktorer påverkar hbtq-personers hälsa.

Hållbar utveckling Enligt Strategi 2030 ska KI:s verksamhet inspireras av och bidra till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling – Sustainable Development Goals (SDGs). KI har störst potential att bidra till en bättre miljö och en hållbar utveckling genom att synliggöra och integrera hållbarhetsperspektiv i vår forskning och utbildning. KI tog under våren 2019 initiativ till att samla studenter, lärare, forskare och andra relevanta aktörer inom universitetsvärlden för en konferens i temat: ”Rethinking Higher Education Inspired by the Sustainable Development Goals”. Under 2019 arrangerade KI också för första gången en hållbarhetsdag – KI Sustainability Day – med fokus på mat, hälsa och hållbar utveckling. Det lokala miljöarbetet sker inom ramen för ett ledningssystem som byggs upp för att möta kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. KI:s råd för miljö och hållbar utveckling deltar i arbetet med att realisera detta. För att stärka arbetet med hållbar utveckling, och koordinera aktiviteter som kan kopplas till de globala målen inom KI, initierades under 2019 projektet ”Ett KI för hållbar utveckling – strukturerat och sammanhållet arbete med FN:s Sustainable Development Goals (SDGs)”. Projektet syftar bland annat till att öka kompetensen hos medarbetarna inom miljö- och hållbarhetsfrågor och Agenda 2030.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling Över 500 deltagare var på plats i Aula Medica lördagen den 30 mars 2019 då konferensen ”Rethinking Higher Education Inspired by the Sustainable Development Goals” arrangerades av KI med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Vetenskapsakademien som samarbetspartners. Huvudtalare var Helen Clark, tidigare chef för FN:s utvecklingsprogram (UNDP), och Michael Marmot, chef för Institute of Health Equity i London, och KI:s rektor Ole Petter Ottersen. Deltagarna var studenter, lärare, forskare, administrativ personal, beslutsfattare samt representanter från näringsliv och myndigheter och programmet innehöll bland annat grupparbeten och paneldebatter. Det konstaterades bland annat att

51


de förändringar i klimatet och miljön som pågår hotar hälsan i hela världen. Universiteten har en mycket viktig roll när det gäller att navigera och samarbeta med studenterna för att kunna skapa ett hållbart samhälle. För att stärka och samordna utbildning och forskning som bidrar till förverkligandet av de globala målen för hållbar utveckling startades under 2019 projektet ”Ett KI för hållbar utveckling”. Detta projekt kommer att pågå under hela 2020, bland annat planeras en forskarkonferens för att inspirera KI:s forskare till tvärvetenskapliga samarbeten och nya projekt som kan bidra till hållbar utveckling. KI blev också under året medlem i organisationen ”International Association of Universities” (IAU) och inom organisationen sker framförallt aktiviteter i ett globalt kluster för SDG mål 3 (hälsa och välbefinnande). För att uppmuntra och entusiasmera lärare på KI, i arbetet hölls föreläsningar och workshops med Stefi Barna från ”the Sustainable Healthcare Education Network”. Ett arbetsdokument med vägledning har tagits fram för hur hållbar utveckling kan integreras i utbildningarna på KI.

Tjänsteresor och resfria möten Tjänsteresor är en av KI:s betydande miljöaspekter, och ska således prioriteras i miljö- och hållbarhetsarbetet. Under 2019 är det konstaterat att resor med negativ miljöpåverkan har minskat. Flyg har minskat totalt med 3,5 procent och inrikes flyg med 27 procent från 2018 till 2019. Under året har beslut fattats att införa ett extra resebidrag till alla KI-studenter som deltar i Erasmusutbyte i Europa och som väljer att resa med tåg.

Energieffektivisering KI har under året tillsammans med energikonsulter arbetat för att hitta de bästa och mest effektiva åtgärdsförslagen för att energieffektivisera och klara målen som är satta till 2025. Arbetet kommer att mynna ut i en rapport med åtgärdsförslag som sedan kommer att bli energieffektiviseringsprojekt i byggnaderna. Fokus ligger på att hitta de åtgärder som KI själva kan påverka utan fastighetsägarna och deras fastighetstekniska delar. KI som hyresgäst kan påverka exempelvis energikrävande utrustning, byte till energieffektivare belysning, installera närvarostyrd belysning, solceller med mera. Även utbildning kommer att vara aktuellt då samtliga anställda och studerande på KI kommer att vara en del av effektiviseringen för att nå KI:s uppsatta mål. Under 2019 blev panncentralen för ångproduktion färdigbyggd och driftsatt vilket medför att KI nu har ett mer energieffektivt ångförsörjningsnät på campus Solna.

Laboratoriesäkerhet Arbetet med utfasning, substitution och minskning av farliga kemiska produkter vid KI är ett led i KI:s övergripande miljö-, hållbarhets- och arbetsmiljöarbete. I enlighet med svensk lagstiftning arbetar KI med att minimera mängder och fasa ut miljöoch hälsofarliga kemiska produkter kontinuerligt. KI hade ett kemikaliemål för åren 2017-2019. I detta arbete valdes elva kemikalier ut som är farliga och vanligt förekommande i stora

52

mängder inom KI:s laborativa verksamheter. Under 2019 samanställdes data från verksamheten över mängderna av kemiska produkter som finns på KI:s reduceringslista för att möjliggöra jämförelse med samma data för 2020.

Övriga initiativ En praktisk guide för hållbara evenemang har utarbetats under året. Hållbara evenemang innebär att i planeringen medvetet arbeta för att minimera negativa effekter på människa och miljö. Aspekter såsom energianvändning, inköp, matval, transporter, tillgänglighet och avfallshantering bör exempelvis beaktas. En specifikt riktad startsida för hållbar utveckling har också tillkommit på KI:s medarbetarportal, i syfte att synliggöra och kommunicera KI:s arbete, och en kommunikationsplan har utarbetats. En speciell ”Köp och sälj”-sida för laboratorieutrustning har funnits på medarbetarportalen för att öka återbruk och minska avfall. Under 2019 har KI bland annat blivit medlem i nätverket SDSN (UN Sustainable Development Solutions Network) Northern Europe och beslutade också att underteckna Klimatramverket. Klimatramverket har tillkommit på initiativ av universitet och högskolor med ambitionen att tydligt bidra till klimatomställningen i linje med samhällets nationella och internationella åtaganden. Under året har även ett nytt klimatnätverk startat på KI för alla klimatintresserade medarbetare. Nätverket arrangerar möten där olika idéer lyfts som sedan kan tas vidare för att förbättra klimatarbetet på KI. Ett ökat engagemang har märkts från KI:s studenter bland annat genom arbete inom Klimatföreningen (KF). KF har under året blivit medlemmar av ”Klimatstudenterna Sverige” och har bland annat varit aktiva i att medarrangera konferenser och föreläsningar på KI.

Infrastruktur – lokaler En skyway mellan Biomedicum och Bioclinicum över Solnavägen, som tagits i bruk under året, är ett mycket konkret utslag av en gemensam strävan hos Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset att underlätta samverkan mellan forskning och vård, mellan preklinisk och klinisk forskning och mellan olika skeden i utbildningen. Stora investeringar har gjorts i både nya och befintliga byggnader samt övrig infrastruktur av olika slag. Tillsammans med Region Stockholm – och dess investeringar på sjukhussidan – har KI nu skapat förutsättningar för ett internationellt ledande life science-kluster i Solna och Hagastaden. Även i Flemingsberg har såväl KI som Region Stockholm gjort stora investeringar som lägger grunden för världsledande medicinsk forskning under decennier framåt. Parallellt med investeringen i bättre forskningslokaler har KI det senaste decenniet satsat på att lyfta lärandemiljöerna till en ny nivå. De senast moderniserade lärandemiljöerna och nya kurslaboratorierna i Scheelelaboratoriet respektive Alfred Nobels allé 10 är nu intrimmade och i fullt bruk. Vid behov används

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


Foto: Jason Strong.

Foto: Stefan Zimmerman.

ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

KI:s nya forskningsmiljö ANA Futura invigdes i maj 2019 och rymmer medarbetare från fyra institutioner med delad infrastruktur. ANA Futura ligger på campus Flemingsberg och länkar samman forskning, utbildning och klinisk verksamhet.

De nya lärandemiljöerna i Scheelelaboratoriet på campus Solna är sedan 2019 i fullt bruk och erbjuder moderna kurslaboratorier, skrivsalar och grupprum.

vissa nya salar också till salsskrivningar under de mest intensiva examensperioderna. De båda nya skrivsalarna – i Scheelelaboratoriet respektive Neo – är nu också utrustade för digitala skrivningar, vilket används i allt högre grad. På lokalsidan står KI väl rustat för framtiden tack vare de satsningar som gjorts.

Aktuella lokalprojekt

Investeringar och kostnader Redan 2018 stod det klart att kostnaderna för den stora uppgraderingen av forsknings- och lärandemiljöer blivit lägre än beräknat. Byggkostnaderna i de allra största projekten – Biomedicum och KM-B – underskred planerad budget, vilket ledde till väsentligt lägre hyreskostnader än vad som tidigare prognosticerats. Trots lägre hyreskostnader än beräknat har KI högre lokalkostnader 2019 än tidigare, eftersom de nya lokalerna har en högre standard till en högre kostnad jämfört med de lokaler som lämnats i äldre byggnader. Förutom bättre tekniska och logistiska förutsättningar för forskningen handlar det om förbättrad arbetsmiljö och tillgänglighet samt bättre samverkansmöjligheter. KI:s egna investeringar i inredning och utrustning har också blivit lägre än beräknat, vilket har lett till lägre avskrivningskostnader.

Konsolidering Från och med 2019 är KI inne i en ny tid, en tid av konsolidering och återhämtning. Idag finns en stor – men planerad – negativ balans i lokalkostnaderna, och planen är att vara i balans inom strategiperioden som varar till och med 2030. Det ackumulerade myndighetskapitalet kommer att finansiera en del av kostnadsökningen de första åren. I Biomedicum och i viss mån även i Neo finns det fortfarande lediga lokaler för uthyrning. Viss vakansgrad var planerad för tänkt tillväxt inom KI. Denna tillväxt har inte infriats. Att få alla lokaler uthyrda är positivt, inte enbart ur ett ekonomiskt perspektiv, utan även till nytta för verksamheten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Under 2019 färdigställdes friskvårdslokalerna i anslutning till Berzeliuslaboratoriet och invigdes av rektor i början av oktober. I slutet av året stod även C-huset i anslutning till djurhuset Annexet så gott som klart att tas i bruk. Ångförsörjningen till Wallenberglaboratoriet och Astrid Fagræus laboratorium har tryggats genom den nya ångcentralen som togs i drift i april. Ett mindre antal lokalprojekt är fortfarande under utredning, men det handlar då om väsentligt lägre investeringar än de gångna åren, så detta kommer att vara hanterbart.

Lokalarea och lokalkostnader KI:s förhyrda lokalarea har de senaste två åren minskat med totalt 5 600 kvadratmeter. Vid utgången av 2019 är arean 239 800 kvadratmeter, vilket totalt är en ökning med 19 200 kvadratmeter eller 8,7 procent på fem år. Under samma period har lokalkostnaderna ökat från 763 till 970 mnkr, vilket motsvarar 27 procent. Detta är dels relaterat till den ökade arean, dels till den högre lokalstandarden. Driftkostnaderna (el, värme, gas, vatten) har på två år sjunkit från 68 824 till 58 689 tkr (- 14,7 procent) till följd av energisparåtgärder och bättre energihushållning i de nya, moderna byggnaderna. De kommande åren kommer kostnadsökningen för de totala lokalkostnaderna att ligga under 1,5 procent, vilket sannolikt är lägre än inflationen. För detaljerad information om utvecklingen sedan 2012, se tabell 7 på sid. 55.

Bostäder Under året har arbetet med uppförande av nya bostäder fortsatt på campus Solna. Objektet består av tre byggnader med 319 lägenheter för upp till drygt 400 boende.

53


1. Nyanställda professorer och lektorer 2016

2017

2018

2019

Antal

(%) kv./män

Antal

(%) kv./män

Antal

(%) kv./män

Antal

(%) kv./män

Professor

18

56/44

12

25/75

12

42/58

12

42/58

Gästprofessor

12

50/50

6

17/83

4

25/75

3

0/100

8

50/50

9

22/78

6

67/33

5

60/40

38

53/47

27

22/78

22

45/55

20

40/60

Professorer

Adjungerad professor Totalt Lektorer Lektor

6

50/50

17

53/47

8

38/62

9

33/67

Adjungerad lektor

10

70/30

16

50/50

12

25/75

5

40/60

Totalt

16

63/37

33

52/48

20

30/70

14

36/64

I regleringsbrevet framgår att minst 60 procent av de professorer och gästprofessorer som rekryteras under perioden 2017-2019 ska vara kvinnor. 2019 rekryterades 33 procent kvinnor till dessa befattningar. Källa: Primula och sammanställda uppgifter från aktuella anställningsärenden.

2. Årsarbetskrafter, olika personalkategorier 2016

2017

2018

Förändring totalt 2018–2019 (%)

2019

Antal

(%) kv./män

Antal

(%) kv./män

Antal

(%) kv./män

Antal

(%) kv./män

Professorer, ej förenade anst

234

31/69

233

31/69

218

34/66

214

34/66

-2

Professorer, förenade anst

134

29/71

130

29/71

124

30/70

114

30/70

-8

Lektorer, ej förenade anst

100

64/36

94

68/32

86

67/33

85

66/34

-1

Lektorer, förenade anst

46

46/54

48

51/49

47

47/53

48

49/51

1

Adjunkter

162

76/24

159

78/22

159

76/24

155

79/21

-3

Forskare

361

46/54

353

46/54

348

46/54

363

47/53

4

Bitr lektorer/Forskarassistenter

188

54/46

196

52/48

243

56/44

215

55/45

-11

Postdoktorer med anställning

521

56/44

530

56/44

501

55/45

503

55/45

0

Doktorander med anställning

932

59/41

879

57/43

854

58/42

773

59/41

9

Tekn o adm personal

2 143

70/30

2 126

70/30

2 073

72/28

2 079

72/28

0

Totalt

4 820

61/39

4 749

61/39

4 654

61/39

4 549

62/38

-2

Tabellen visar att antalet årsarbetskrafter minskar för andra året i rad. Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. I beräkningen ingår alla anställda som inte var helt tjänstlediga under mätmånaden oavsett omfattning och längd på anställningen. Dock ingår inte adjungerade lärare. Uppgifterna avser oktober 2019. Källa: Primula.

3. Antal lärare samt andel disputerade av samtliga lärare, årsarbetskrafter Antal lärare

Antal disputerade

Andel disputerade

Totalt

Kvinnor/Män (%)

Totalt

Kvinnor/Män (%)

Totalt

2016

863

49/51

795

47/53

92

88/96

2017

860

49/51

797

47/53

93

88/97

År

Kvinnor/Män

2018

877

51/49

819

49/51

93

90/97

2019

831

51/49

774

50/50

93

90/97

Med lärare avses professorer, lektorer, biträdande lektorer/forskarassistenter och adjunkter. Källa: Primula.

54

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


ARBETSPLATS OCH STUDIEMILJÖ

4. Könsfördelning olika personalkategorier, årsarbetskrafter 107

221

80

Professorer

53

121

Lektorer

33

171

Adjunkter

192

118

Forskare

98

Bitr lektorer/Forskarassistenter

277

226

Postdoktorer med anställning

316

457 638

364

851

Teknisk personal

226

800

1 000

Doktorander med anställning

600

400

200

0

Administrativ personal

200

Kvinnor (totalt 2 820)

400

600

800

1 000

Män (totalt 1 730)

Diagrammet visar att KI har en övervägande andel kvinnlig personal, totalt 62 procent. Lägst andel kvinnor återfinns i gruppen professorer (33 procent) och forskare (47 procent). Källa: Primula.

5. Sjukfrånvaro 2011–2019 3,5 3,0 2,5

2,37 %

Total sjukfrånvaro – kvinnor

2,0

Långtidssjukfrånvaro – kvinnor Total sjukfrånvaro – män

1,5 1,0

1,13 % 0,98 %

0,5

0,46 %

Långtidssjukfrånvaro – män

0,0 2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Diagramet visar utvecklingen av den rapporterade sjukfrånvaron för kvinnor och män. Efter ett antal år med succesivt stigande siffror innebar 2018 ett trendbrott för kvinnors sjukfrånvaro. Nedgången kan nästan helt hänföras till minskad långtidssjukfrånvaro. Källa: Primula.

7. Lokalarea och lokalkostnader

6. Sjukfrånvaro (%) 2016

2017

2018

2019

2,2

2,3

2,0

1,9

45,0

49,1

43,6

41,3

Kvinnor

3,0

3,2

2,7

2,4

Män

1,1

1,0

1,0

1,1

Anställda –29 år

1,4

1,5

1,0

1,0

Anställda 30–49 år

2,0

2,2

2,1

1,9

Anställda 50 år–

3,1

2,8

2,4

2,2

Totalt Andel långtidssjuka

Källa: Primula.

Lokalarea (kvm)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2012

213 881

667

12

2013

218 870

741

13

2014

220 628

763

13

2015

220 759

754

12

2016

221 925

755

11

2017

245 500

822

12

2018

243 431

931

13

2019

239 801

970

14

År

I lokalkostnad ingår hyror och förbrukning av värme, kyla, el och vatten samt lokalvård m.m. Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

55


Foto: Erik Cronberg.

56


FINANSIELL REDOVISNING

Intäkter Karolinska Institutet år 2019, totalt 7 120 mnkr

3% 4%

1%

8% Statsanslag 43 % (42 %) Forskningsråd 15 % (15 %) Övriga statliga 5 % (5 %)

43 %

16 %

Kommuner och regioner 5 % (6 %) Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 8 % (8 %) Svenska företag 4 % (4 %) Utländska företag 3 % (3 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

5% 5% 15 %

Finansiell redovisning Karolinska Institutets omsättning är i princip oförändrad jämfört med föregående år och uppgår 2019 till 7 120 mnkr. Forskningen dominerar verksamheten och uppgår liksom föregående år till 84 procent av den totala omsättningen. KI har 2019 en negativ kapitalförändring på 53 mnkr, vilket minskar myndighetskapitalet. Karolinska Institutets (KI:s) omsättning avseende intäkter har efter många års ökning minskat marginellt med 0,2 procent jämfört med 2018. Intäktsminskningen återfinns inom bidragsoch uppdragsverksamheten medan statsanslag och finansiella intäkter ökar något. I den fortsatta redovisningen i avsnittet presenteras siffror för 2018 inom parentes. Forskningsverksamheten dominerar och uppgår till cirka 84 procent av den totala omsättningen vilket är samma fördelning som föregående år. Årets kapitalförändring är negativ och uppgår till -53,3 mnkr (0 mnkr), varav KI:s ordinarie verksamheter står för -50,9 mnkr (-1,5 mnkr) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för -2,4 mnkr (1,6 mnkr).

Finansieringskällor KI:s verksamhet 2019 finansierades enligt diagrammet ovan, indelat i finansiärskategorier. Fördelningen är i paritet med föregående år. Den sammanlagda statliga finansieringen av KI:s verksamhet uppgår till 63 procent, vilket är en ökning med en procent jämfört med 2018 och återfinns inom kategorin statsanslag. Motsvarande minskning, en procent, härleds till den externa finansieringen inom kategorin kommuner och regioner. De enskilt största externa finansiärerna är listade i tabellbilagan, tabell 10.

I detta avsnitt är källan affärssystemet Unit4 Business World, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

57


Resultaträkning per verksamhetsgren 2019, mnkr

Totalt

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

3 068,9

984,3

2 084,5

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar

719,4

146,0

573,5

3 277,0

26,6

3 250,4

54,4

0,0

54,4

7 119,7

1 156,9

5 962,8

3 604,7

635,8

2 968,9

969,6

97,8

871,7

Övriga driftkostnader

2 249,4

386,1

1 863,3

Finansiella kostnader

18,8

0,1

18,7

328,2

23,6

304,7

7 170,7

1 143,3

6 027,3

-50,9

13,6

-64,5

Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag) Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag)

-2,4

-53,3

Balanserad kapitalförändring (IB)

1 610,5

199,6

1 373,2

Total kapitalförändring (UB)

1 557,2

213,1

1 308,7

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter

2016

2017

2018

2019

3 107

3 113

3 225

3 285

270

275

259

265

-407

-530

-584

-506

-10

-5

-4

-2

Nettoförskott

2 960

2 853

2 897

3 041

Likvida medel, bank och Riksgäldskontoret

3 729

3 877

4 188

4 043

58

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

Resultat per verksamhet, utbildning och forskning Årets negativa kapitalförändring på -50,9 mnkr (-1,5 mnkr) utgörs av en positiv kapitalförändring inom verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 13,6 mnkr (-15,6 mnkr) och en negativ kapitalförändring inom forskning och utbildning på forskarnivå med -64,5 mnkr (14,1 mnkr). Utbildningens positiva kapitalförändring kopplas till anslagsfinansierad utbildning och uppdragsutbildning. Takbeloppet uppnåddes och helårsprestationerna (HPR) från december 2018 översteg något prognosen från oktober, vilket medför att det utgående anslagssparandet har minskats och nu uppgår till 32,9 mnkr (34,2 mnkr). Inom forskningen har bidrags- och uppdragsfinansierad verksamhet haft en positiv kapitalförändring medan anslagsfinansierad verksamhet haft en negativ kapitalförändring vilket, i enlighet med plan, gör att myndighetskapitalet reduceras. Forskningsverksamheten inkluderar även kapitalförvaltningens resultat med plus 18,7 mnkr (1,1 mnkr).

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 557,2 mnkr (1 609,5 mnkr) uppdelat på dotterbolag, 35,4 mnkr (36,8 mnkr), kapitalförvaltning, 146,5 mnkr (127,8 mnkr) och ordinarie verksamheter, 1 375,3 mnkr (1 444,9 mnkr). Se vidare not 10 och 27. En omfördelning av myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten har skett från anslag till bidrag jämfört med 2018. Förklaringen är att KI har använt en större del av det ackumulerade myndighetskapitalet för finansiering av verksamhet inom anslagsdelen jämfört med förra året. I bidragsfinansierad verksamhet har projekt resultatförts, vilket bidragit till en positiv kapitalförändring och en ökning av det ackumulerade myndighetskapitalet inom kategorin.

Fördelning av det ackumulerade myndighetskapitalet för utbildning och forskning, totalt 1 522 mnkr

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna betalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel. Likvida medel har minskat jämfört med 2018 och kan förklaras av större utbetalningar som resulterat i minskade leverantörsskulder och lägre lån i Riksgälden (RGK).

12 %

2%

8%

46 %

32 %

Lån i Riksgälden Varje år tas lån upp i Riksgälden (RGK) för de anläggningstillgångar som är finansierade av statliga medel. Detta sker minst två gånger per år och det sista tillfället är i december, på investeringar gjorda till och med november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt amortering som motsvarar årets avskrivningar och utrangeringar. Under 2019 har nya investeringar gjorts motsvarande 177,8 mnkr och avskrivningarna har uppgått till 276,5 mnkr. Total låneskuld i Riksgälden är 1 203 mnkr. Under året har låneramen ändrats två gånger, via regleringsbrevändring, och är vid årets slut 1 315 mnkr. Årsgenomsnittet för 2019 års räntesats var -0,25 procent (-0,50 procent). Den negativa räntan innebär att KI får ränteintäkter för lånen hos RGK. I december 2019 höjde Riksbanken räntan till 0 procent från och med januari 2020. Om räntan fortsatt är 0 procent kommer KI framöver inte ha varken räntekostnader eller ränteintäkter från RGK. Se vidare not 11–14 och not 30.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Forskningsanslag 46 % Forskningsbidrag 32 % Forskningsuppdrag 8 % Utbildningsanslag 12 % Utbildningsuppdrag 2 %

59


Utbildning på grundnivå och avancerad nivå KI uppvisar 2019 en positiv kapitalförändring vilket förklaras av ökade intäkter inom både anslags- och uppdragsfinansierad utbildning samtidigt som kostnaderna inte ökat i samma takt.

Intäkter Utfallet för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) överstiger den prognos som KI lämnade i oktober. De tillgängliga medlen 2019, det vill säga årets takbelopp och det ingående anslagssparandet från 2018, är 765,3 mnkr. Utfallet, inklusive HPR från december 2018, innebär att de tillgängliga medlen underskrids. Det utgående anslagssparandet minskar något och uppgår efter 2019 till 32,9 miljoner kronor. Se not 1. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 1,22 procent (1,84 procent). Se vidare i anslagsredovisning och not 1. Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under avsnittet Samverkan. ALF-medel redovisas som anslagsintäkter. Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel från andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med respektive myndighets regleringsbrev.

Kostnader Årets kostnader för utbildning har ökat med 1,8 procent jämfört med 2018. Utbildningsverksamheten står för cirka 16 procent av KI:s totala kostnader. Personalkostnaderna ökar med 3,4 procent vilket är en större ökning än för KI totalt och kan förklaras av ökad verksamhet inom utbildning. Lokalkostnaderna för utbildning ökar med 1,6 procent medan lokalkostnaderna för KI som helhet ökar med 4,1 procent vilket visar att det är forskningsverksamheten som förklarar huvuddelen av ökningen av lokalkostnader. Avskrivningar har ökat men inte lika markant som föregående år. Ökningen förklaras av fortsatt satsning på gemensam infrastruktur för hela universitetet.

60

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr Intäkter

2016

2017

2018

2019

Anslag

907,2

920,5

940,4

984,3

Avgifter och andra ersättningar

129,4

138,1

139,8

146,0

22,7

24,9

26,8

26,6

0,0

0,0

0,0

0,0

1 059,3

1 083,5

1 107,0

1 156,9

Personal

579,9

573,7

614,6

635,8

Lokaler

88,2

96,3

96,3

97,8

359,6

368,1

391,1

386,1

0,1

0,1

0,1

0,1

14,2

13,8

20,6

23,6

1 042,1

1 051,9

1 122,6

1 143,3

Medel från staten

4,6

4,7

4,7

4,8

Medel från myndigheter

0,0

0,0

0,0

0,0

Medel från övriga

0,5

0,0

0,2

0,2

Lämnade bidrag

-5,1

-4,7

-4,9

-5,0

17,2

31,6

-15,6

13,6

Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader

Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar

Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

166,4

183,6

215,2

199,6

Totalt (UB)

183,6

215,2

199,6

213,1

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkterna minskar med en procent jämfört med föregående år. Personalkostnader ökar marginellt medan lokaler och avskrivningar ökar i högre takt.

Intäkter Årets forskningsintäkter uppgår till 5 963 mnkr (6 024 mnkr). Statsanslagen ökar med 29,7 mnkr eller 1,4 procent jämfört med 2018, och är i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 1,22 procent (1,84 procent). Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under avsnittet Samverkan. Avgifter och andra ersättningar minskar med 37 mnkr jämfört med 2018 vilket främst förklaras av att KI inte längre får intäkter för att driva Regionala etikprövningsnämndens (EPN:s) kansli då de blivit en egen myndighet, samt att stora uppdrag från Socialstyrelsen genomfördes 2018. Under 2018 avslutades många uppdragsprojekt vilket ledde till en högre intäktsföring vilket inte skett i samma utsträckning under 2019. Se vidare not 2. Huvuddelen av intäktsminskningen återfinns inom posten intäkter av bidrag som minskar med 60 mnkr eller 1,8 procent. Minskningen beror på en lägre förbrukning av erhållna externa bidragsmedel till följd av att en större del av forskningsverksamheten har finansierats av ackumulerat myndighetskapital inom kategorin statsanslag jämfört med 2018. Under 2019 har bidragsprojekt motsvarande 50 mnkr resultatförts, vilket bidrar till den positiva kapitalförändringen. Detta har även medfört att nettoförskottet av bidrag har ökat under året. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med 43 mnkr jämfört med 2018. Inom kategorin organisationer och stiftelser är största bidragsgivaren Cancerfonden tätt följt av Wallenbergstiftelserna. Finansieringen från regioner och kommuner har minskat under 2019 där Region Stockholm minskat med 87 mnkr vilket motsvarar en minskning på 20 procent. Den stora minskningen förklaras av att KI under 2018 fick ersättning för kostnader i samband med flytt av forskargrupper till BioClinicum samt att många pågående projekt finansierade av Region Stockholm resultatfördes och intäktfördes. I kategorin företag är AstraZeneca fortsatt den största finansiären. EU är den största finansiären inom kategorin utländska organisationer, men har minskat cirka 15 procent jämfört med 2018. Minskningen förklaras av att vi nu befinner oss mellan tre ramprogram vilket innebär att många projekt har avslutats. De första projekten inom Horisont 2020 har avslutats och de sista projekten inom FP 7 har också avslutats under året. Det nya ramprogrammet Horisont Europa startar 2020. Se vidare i tabell 10. De finansiella intäkterna ökar vilket främst beror på uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar och orealiserade kursvinster. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2019 är -0,25 procent (-0,50). Ränteintäkterna från Riksgälden är 3,3 mnkr (5,3 mnkr), och härleds till negativa räntekostnader för myndighetens avistalån. Övriga finansiella intäkter består främst av utdelning på aktier och kursvinster.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl. kapitalförvaltning), mnkr Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

2016

2017

2018

2019

1 959,4

1 997,2

2 054,8

2 084,5

608,3

580,1

610,5

573,5

3 002,4

3 198,1

3 310,4

3 250,4

37,3

30,9

48,2

54,4

5 607,3

5 806,3

6 023,9

5 962,8

2 881,9

2 950,5

2 948,7

2 968,9

667,1

725,9

834,6

871,7

1 728,8

1 797,7

1 886,2

1 863,3

28,1

33,8

46,1

18,7

230,2

234,5

294,3

304,7

5 536,2

5 742,4

6 009,8

6 027,3

13,4

13,0

13,1

15,3

Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Medel från staten Medel från myndigheter

56,2

50,1

45,0

60,8

Medel från övriga

130,1

117,8

120,7

120,4

Lämnade bidrag

-199,7

-180,9

-178,8

-196,5

71,1

63,9

14,1

-64,5

Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

1 224,3

1 295,2

1 359,1

1 373,2

Totalt (UB)

1 295,4

1 359,1

1 373,2

1 308,7

Kostnader Årets totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 17 mnkr eller 0,3 procent i jämförelse med 2018. Posten personalkostnader har ökat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Under året har en lönerevision genomförts och ökningen av personalkostnaderna är i nivå med effekten av lönerevisionen på 2,3 procent för årets tre sista månader. Lokalkostnader ökar markant jämfört med 2018 men ökningen beror främst på att en ombokning om ca 23 mnkr från lokalkostnad till förgäveskostnad gjordes under 2018 vilket innebär att den reella ökningen av lokalkostnader mellan åren är 14 mnkr eller 1,6 procent. Driftskostnaderna minskar vilket till stor del förklaras av att KI under 2018 fick ta förgäveskostnader till en kostnad om 42 mnkr. Rensat från förgäveskostnaderna ökar driftskostnader och då främst kopplat till laborativ verksamhet. Se vidare not 7. De finansiella kostnaderna består främst av räntekostnader, 10 mnkr (18,7 mnkr) för behållning på räntekontot i Riksgälden, och valutakursförluster som uppgår till 5,3 mnkr (4 mnkr).

61


Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2019 är -0,25 procent (-0,50 procent). Avskrivningar har ökat med 10,4 mnkr eller 3,5 procent. Ökningen beror på stora nyinvesteringar som genomförts och som under året har aktiverats samt att många investeringar aktiverades i slutet av 2018.

Fördelning av fondportfölj 2019-12-31*

28 %

29 %

Kapitalförvaltning Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:

2% 9%

1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.

32 %

2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning. För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Fonder Marknadsvärdet, exklusive Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC), uppgick vid årsskiftet till 240 mnkr (199,5 mnkr). Under året har inflöden via donationer och utdelningar från finansiella placeringar överstigit utflöden via forskningsbidrag. Donationen för MWLC har placerats i två separata portföljer denominerade i svenska kronor respektive amerikanska dollar med enbart räntebärande papper. Räntebärande placeringar i MWLC har haft en sammantagen positiv avkastning, trots låga räntenivåer. De svenska donationsmedlen hade en avkastning på 0,2 procent. Donationsmedel i USD hade en avkastning på 2,8 procent. Marknadsvärdet för de båda portföljerna tillsammans uppgick vid årets slut till 264,2 mnkr (324,7 mnkr). Innehavet i fondportföljen fördelas enligt diagrammet ovan.

Avkastning Riskfyllda placeringar, som till exempel aktier, har uppvisat en mycket god avkastning under 2019 där den svenska börsen steg med drygt 30 procent. Detta förklaras till stor del av att den ekonomiska konjunkturen försvagades i mindre utsträckning än vad den genomsnittlige aktören förväntat sig samt av att den amerikanska centralbanken sänkt styrräntan vid tre tillfällen under året. Den reala avkastningen har under året överstigit 12 procentenheter, vilket får betraktas som en exceptionell händelse. Det

62

Räntebärande värdepapper 28 %

Svenska aktiefonder 9 %

Kassa 2 %

Alternativa investeringar 29 %

Globala aktie-indexfonder 32 % * Exklusive portföljen för MWLC som är placerad i två separata portföljer med räntebärande värdepapper.

innebär att det reala avkastningskravet om två procent överträffats med råge under året men ska dock ses över en längre tidsperiod. Nedanstående tabell visar att avkastningskravet är uppfyllt under den senaste femårsperioden (eftersom inflationen genomsnittligt understigit två procent). Även det nominella avkastningskravet som består av den riskfria räntan (mätt som 6 mån statsskuldväxlar) plus två procentenheter, är uppfylld såväl under året som på längre sikt. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen överstigit detta avkastningskrav med närmare fem procentenheter, vilket måste betraktas som mycket tillfredsställande. Avkastning i procent jämfört med referensindex 2015

2016

2017

2018

2019

KI fonder Referensindex

5,2 4,8

5,8 7,9

5,9 6,6

-1,9 -0,8

14,3 11,9

Avvikelse

0,4

-2,1

-0,8

-1,1

2,4

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Jämförelseindex för fondmedel 2019

Svenska räntebärande Svenska Aktier Emerging Markets Developed Markets Alternativa investeringar

OMRX Bond SBX-CAP Etiskt MSCI EM NR USD MSCI AXWI SEB OMRX T-bill + 3%

30% 8% 16% 16% 30%

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

Vidare är även den relativa avkastningen mot jämförelseindex tillfredsställande eftersom portföljens avkastning överpresterade med 2,4 procentenheter. Det beror framför allt på att samtliga tillgångsslag överpresterat i förhållande till marknadsavkastningen. Under 2019 har nettoinflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) uppgått till 27,6 mnkr (-5,1 mnkr) och värdeförändringen uppgick till 12,4 mnkr (10,9 mnkr). Räntebärande placeringar i MWLC har haft en sammantagen positiv avkastning, trots låga räntenivåer. De svenska donationsmedlen hade en avkastning på -0,1 procent. Donationsmedel i amerikanska dollar hade en avkastning på 2,4 procent.

Utdelning från KI:s fonder och MWLC Under år 2019 har 144,6 mnkr delats ut till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell. Ökningen beror på större utdelning från MWLC till följd av en mer omfattande verksamhet.

Utdelning från KI:s fonder, mnkr

Forskningsbidrag Resebidrag Utbildning Övrigt Summa

2016

2017

2018

2019

94,6 0,5 0,3 0,0 95,4

121,9 0,7 0,3 0,0 122,9

69,5 0,6 0,3 0,0 70,4

66,6 0,4 0,9 0,0 67,9

MWLC donationen, mnkr

Utdelning Summa

Externa medel till kapitalförvaltningen Under 2019 har KI:s kapitalförvaltning erhållit 89 mnkr (79,9 mnkr) i inbetalda medel från externa donatorer. I tabellen nedan redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 mnkr eller mer.

KI Stiftelser Vid KI finns 167 (170) stiftelser för vilka myndigheten har anknuten förvaltning. Stiftelsernas ändamål är att främja medicinsk forskning och utbildning. Under året har tre (en) stiftelser avslutats, efter att beslut fattats antingen av Kammarkollegiet eller av den tidigare styrelsen för forskning vid KI. Hela kapitalet får användas i syfte att uppfylla ändamålet. Under året har ingen (0) ny stiftelse bildats eller tillkommit. Nya gåvor och donationer har tillkommit med 20,7 mnkr (13 mnkr), vilka har tillförts redan befintliga stiftelser. Av tidigare beviljade forsknings- och resebidrag har återförts 0,4 mnkr (0,1 mnkr). Årets redovisade resultat uppgick till 64,5 mnkr (44,6 mnkr), varav 15,1 mnkr (3 mnkr) hänförde sig till realisationsresultat i samband med omplaceringar i värdepappersinnehavet, 0 mnkr (0 mnkr) till värdereglering av värdepapper och 49,4 mnkr (41,6 mnkr) till förvaltningsresultatet. I förvaltningskostnaden ingår kostnader för 1,85 tjänster. Fluktuationen i beviljade bidrag beror på att KI Forskningsbidrag utlyses vartannat år och 2019 skedde ingen utlysning.

Stiftelser, mnkr

2016

2017

2018

2019

80,6 80,6

13,4 13,4

30,6 30,6

76,7 76,7

Förmögenhet Beviljade bidrag

2015

2016

2017

2018

2019

1683,0 28,8

1794,0 56,8

1923,0 16,4

1834,0 68,1

2231,0 18,4

Externa medel till kapitalförvaltningen Syfte

Donator

Birgitta och Carl-Axel Rydbecks donation till Pediatrisk forskning, främst inom fertilitetsområdet

Birgitta Rydbecks testamente

22,4

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå

Gustav och Tyra Svenssons minnesstiftelse

10,0

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar

Sune & Charlotta Hays stiftelse

5,9

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande

Stichting Af Jochnick Foundation

5,0

Donation till forskning om långvarig smärta

Familjen Lundblads donation

5,0

Donationer till forskningsverksamheten vid KI

Bertil Hållstens Forskningsstiftelse

3,0

Vetenskaplig medicinsk forskning

Elvy Brodds testamente

2,9

Forskning inom hematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2,0

Donation till forskningsprojektet "När, var och hur ska sjukdomar i stora kroppspulsådern opereras (NVH-studien)"

Fredrik Lundberg

2,0

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Belopp (mnkr)

63


Resultaträkning (tkr) Utfall

Utfall

2019-01-01

2018-01-01

2019-12-31

2018-12-31

3 068 861

2 995 228

719 434

750 283

3 277 045

3 337 193

54 385

48 193

7 119 725

7 130 898

-3 604 672

-3 563 292

Kostnader för lokaler (not 6)

-969 560

-930 873

Övriga driftkostnader (not 7)

-2 249 372

-2 277 310

Finansiella kostnader (not 8)

-18 813

-46 130

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5)

-328 248

-314 841

Summa kostnader

Avskrivningar och nedskrivningar (not 11-13)

-7 170 665

-7 132 447

Verksamhetsutfall

-50 940

-1 549

-2 394

1 591

20 053

17 837

Resultat från andelar i hel- och delägda företag Transfereringar (not 9) Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 10)

64

60 800

45 000

120 584

120 843

-201 438

-183 680

0

0

-53 334

42

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR

2019-12-31

2018-12-31

Balanserade utgifter för utveckling (not 11)

2 019

4 101

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar (not 11)

3 242

1 050

5 261

5 151

218 244

205 620

1 116 750

1 107 220

168 998

223 701

1 503 991

1 536 540

35 412

36 806

497 832

503 785

2 321

2 222

535 564

542 813

Kundfordringar (not 18)

207 176

206 760

Fordringar hos andra myndigheter (not 19)

248 661

161 164

Immateriella anläggningstillgångar

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 12) Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 13) Pågående nyanläggningar (not 14) Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag (not 15) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 16) Andra långfristiga fordringar (not 17) Summa finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar (not 20) Summa kortfristiga fordringar

1 806

286

457 644

368 209

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 21)

244 877

240 171

Upplupna bidragsintäkter (not 22)

505 837

583 730

Övriga upplupna intäkter (not 23)

5 130

6 120

755 843

830 022

-32 932

-34 192

-32 932

-34 192

3 925 596

4 008 004

117 573

179 850

Summa kassa och bank

4 043 170

4 187 854

SUMMA TILLGÅNGAR

7 268 541

7 436 397

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 24) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 25) Kassa och bank (not 26)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

65


Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER

2019-12-31

2018-12-31

9 000

8 000

28 806

27 215

1 572 721

1 574 270

-53 334

42

1 557 193

1 609 527

Myndighetskapital (not 10 & 27) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 28)

4 431

4 654

45 618

47 412

50 050

52 066

1 202 801

1 301 452

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 31)

217 406

152 064

Leverantörsskulder

314 269

498 791

Övriga kortfristiga skulder (not 32)

161 039

151 599

1 895 515

2 103 906

Upplupna kostnader (not 33)

186 514

162 699

Oförbrukade bidrag (not 34)

3 285 084

3 224 972

294 186

283 227

Summa periodavgränsningsposter

3 765 784

3 670 898

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

7 268 541

7 436 397

19 676

15 458

19 676

15 458

Övriga avsättningar (not 29) Summa avsättningar Skulder Lån i Riksgäldskontoret (not 30)

Summa skulder Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter (not 35)

Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser (not 36) Summa ansvarsförbindelser

66

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper 2019 Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av – låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och – beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1§ första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar enligt följande; En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet enligt följande; Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Karolinska Institutet medges rätt att förvalta donationsmedel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § första stycket donationsförordningen (1998:140). Lärosätet får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket.

Universitetet ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.

Periodavgränsningsposter Vid periodisering av bidrag eller avgifter25 bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring. Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas inflyta. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2020-01-07) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Periodavgränsningsbeloppet är 100 tkr. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar avser främst utveckling av KI:s infrastruktur som tillför väsentliga framtida ekonomiska och/eller kvalitativa verksamhetsfördelar genom användning av nyare och effektivare IT-relaterade stödsystem. Den förväntade ekonomiska livslängden ska vara minst fem år och anskaffningsvärdet ska överstiga 500 tkr. I anskaffningsvärdet kan det ingå både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt från den månad tillgången tas i bruk och avskrivningstiden är fem år.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på minst tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Anskaffningsutgifter med ett värde upp till 30 tkr eller en kortare livslängd än tre år kostnadsförs direkt. Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 30 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Förbättringsutgift i annans fastighet aktiveras då anskaff-

25 Detta gäller inte samtliga avgifter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

67


ningsvärdet överstiger 500 tkr och den ekonomiska livslängden beräknas vara mer än tre år. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad anläggningstillgången tas i bruk. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre, fem eller tio år.

Komponentredovisning Komponentredovisning tillämpas då anläggningstillgångens anskaffningsvärde överstiger 10 mkr och där komponentens värde utgör 40 procent av anskaffningsvärdet. Ett utbyte av komponenten ska även göras vid minst två tillfällen under anläggningens nyttjandeperiod för att villkoren ska vara uppfyllda.

Värdering av finansiella anläggningstillgångar Finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde (marknadsvärde). Eventuella värderegleringar redovisas som en förändring av tillgångens värde i balansräkningen samt en finansiell intäkt eller kostnad i resultaträkningen.

KI Holding AB I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden.

Upplysningar

Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framför allt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Ingående överf.belopp

Årets tilldelning enligt regl.brev

Omdisponerat belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16.2:15 1 Takbelopp (ram)

34 193

731 153

0

0

765 346

-732 414

32 932

16.2:16 Forskning och utbildning på forskarnivå (ramanslag) 16.2:16 2 Basresurs (ram)

0

1 600 178

0

0

1 600 178

-1 600 178

0

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ramanslag) 16.2:65 17 Tandvårdscentral (ram)

0

107 559

0

0

107 559

-107 559

0

Redovisning mot anslag

16.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring (ram)

68

Totalt Indrag- disponibelt ning belopp

Utgifter

Utgående överf.belopp

0

5 916

5 916

-5 916

0

Summa

0

113 475

0

0

113 475

-113 475

0

16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ramanslag) 16.2:66 6 Karolinska Institutet (ram) 16.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning (ram)

0

636 303

0

0

636 303

-636 303

0

0

6 545

0

0

6 545

-6 545

0

Summa

0

642 848

0

0

642 848

-642 848

0

TOTAL

0

3 087 654

0

0

3 121 847

-3 088 915

32 932

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

Villkor för anslag 2:16 ap. 2 Strategiskt forskningsområde

Enligt regleringsbrev för år 2019

Utgifter år 2019

Utgående saldo 2019

21 453 30 646 10 946 30 646 32 837 21 892

14 629 24 055 10 466 29 227 29 879 28 067

6 824 6 591 480 1 419 2 958 -6 175

148 420

136 323

12 097

Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning

Under perioden 2016–2019 allokerar forskningsstyrelsen 80 procent av KI:s SFO-medel direkt till respektive SFO-område för strategiska satsningar syftande till att stärka forskningsområdet. Resterande 20 procent bidrar till finansieringen av nya forskningsinfrastrukturer på KI och till samfinansiering av nationella infrastrukturer och core-faciliteter. Medsökande universitet erhåller 100 procent av SFOmedlen. Ovan utgifter härrör till ovan förutsättningar dvs 80 procent av KI:s tilldelning samt 100 procent av medsökande universitets tilldelning. SFO medlen till medsökande universitet går ut i sin helhet, det vill säga 100 procent.

Bemyndiganden och villkor Enligt regleringsbrev för år 2019

Utgifter år 2019

1 000 500 800 500 600

1 000 500 768 0 545

Stiftelsen Vetenskapsstaden, verksamhetsbidrag Stiftelsen Flemingsberg Science, verksamhetsbidrag EIT Health, medemsavgift Infrafrontier GmgH, kaptaltillskott Cancer Core Europé CCE, medlemskap

Bemyndigandet att utan vederlag besluta om överlåtelse av tillgångar, som använts i verksamheten för toxikologiska vetenskaper vid Karolinska Institutet, till RISE Research Institutes of Sweden AB är verkställt.

Villkor för anslag 2:66 ap. 9 Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

Enligt regleringsbrev för år 2019

Utfall

927 1 146 995 953 767 1 757

927 1 146 995 953 767 1 757

6 545

6 545

69


NOTER

Not 1. Intäkter av anslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Ersättning för klinisk utbildning och forskning

2019-12-31

2018-12-31

845 889

802 095

1 584 913

1 546 480

638 060

646 653

3 068 861

2 995 228

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR). Utfall avseende perioden 2019-01-01 – 2019-12-31. Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. Utbildningsområde Humaniora

Utfall HST

Utfall HPR

HST Ersättn. (tkr)

HPR Ersättn. (tkr)

Utfall total ersättning

9

6

306

134

440

Samhällsvetenskap

334

321

10 780

6 745

17 525

Naturvetenskap

399

377

21 961

17 505

39 466

Teknik

189

171

10 408

7 917

18 324

2 151

1 972

125 856

99 906

225 762

433

397

20 972

22 368

43 341

Medicin

2 773

2 576

181 314

204 818

386 132

Summa

6 290

5 819

371 598

359 393

730 991

Vård Odontologi

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

731 153 0 162

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A)

731 153 34 193 765 346

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B)1

1 423 730 991 0 732 414 32 932

¹ Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet2 Utgående anslagssparande Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet2 Utgående överproduktion

32 932 0 32 932

0 0

² Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

70

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


NOTER

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter enl. regleringsbrev

2019-12-31

2018-12-31

Intäkter av uppdragsforskning¹

168 726

202 043

Intäkter av uppdragsutbildning

91 468

83 113

Intäkter av andra avgifter och ersättningar, statliga

50 292

45 520

Intäkter av andra avgifter och ersättningar, utomstatliga¹

187 086

198 322

Ersättningar Region Stockholm (SLL) enligt ALF/FoUU-avtal

56 575

59 148

Ersättningar utomstatliga löneavtal, omfattas ej av ALF

40 954

41 912

Intäkter av studieavgifter

24 845

24 233

6 570

7 382

626 517

661 673

85 707

82 664

Intäkter av rådgivning och annan liknande service

2 964

3 764

Intäkter av konferenser

3 892

1 768

354

415

92 917

88 610

719 434

750 283

Intäkter av beställd utbildning Summa intäkter av avgifter enl. regleringsbrev Intäkter av avgifter enl. §4 avgiftsförordningen Intäkter av lokaluthyrning

Intäkter av övriga avgifter enligt 4 § AvgF Summa intäkter enl. §4 avgiftsförordningen Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar ¹ Omklassificering har skett mellan intäktsslagen, jämförelsesiffrorna har korrigerats för detta.

Avgiftsfinansierad verksamhet

Kostnader år 2019

Över-/ underskott år 2019

Ack. över/underskott utgående år 2019

6 570 0 96 436

5 531 0 91 496

1 040 0 4 939

-2 240 0 36 757

-2 239 4 748

24 845 127 851

22 771 119 798

2 074 8 053

6 721 41 239

100 878 100 878

18 157 18 157

231 246 231 246

225 691 225 691

5 555 5 555

124 590 124 590

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 465 -8 5 583 6 040

0 0 -429 -337 3 147 2 381

0 0 1 820 34 903 18 471 55 193

0 0 1 759 35 863 19 317 56 940

0 0 61 -960 -847 -1 746

0 0 97 -1 305 7 883 6 675

Över-/ underskott t.o.m. år 2017

Över-/ underskott år 2018

Intäkter år 2019

-4 326 0 25 877

1 046 0 5 941

6 886 28 438

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet1 - utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet1 -regeringsbeslut (U2018/03635/UH) Optikercentralen Tansvårdscentralen2 Övrigt enligt bilaga 43 Summering

Redovisning i denna tabell skiljer sig från den primära i denna Not vilket specificierar vad som är upptaget i resultaträkningen totalt medan denna tabell redogör för utfallet inom verksamheten enligt bilaga 4 i regleringsbrevet för universitet och högskolor. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 172 504 tkr (160 642 tkr) vilket utgör 41,6 procent (36,5 procent) av verksamhetens omsättning 414 290 tkr (440 227 tkr). Överskottet planeras att återinvesteras i verksamheten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

71


NOTER

¹ Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 8 566 tkr under 2019 (8 566 tkr). I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 365 (365) bostäder med totalt 417 bäddar vid utgången av året, varav 209 (209) forskarlägenheter och 208 (208) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 850 (850) internationella studenter och gästforskare under 2019 och behandlat 1 500 ansökningar om bostad (1 500). Beläggningsgraden är något högre än föregående år, ca 91 procent (87 procent). Byggnation KI Residence Solna, där KI träffat avtal med Akademiska Hus om blockförhyrning av 319 lägenheter med 411 bäddar, pågår. Bostäderna uppförs på norra delen av campus i Solna med planerad inflytt i augusti 2020. ² Från 2019 specificeras Tandvårdscentralen på en egen rad i denna tabell, tidigare år ingick den i raden för Uppdragsforskning. ³ KI har under 2019 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 18 471 tkr (23 406 tkr) inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Minskningen beror på att KI hyr ut mindre yta än föregående år. Utgångspunkten är full kostnadstäckning och redovisning av kostnaderna sker till ett beräknat kvadratmeterpris som utvärderas regelbundet. För externa lokalbokningar likställs kostnaderna med intäkter 4 664 tkr (4 087 tkr). KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport

2019-12-31

2018-12-31

88 159 8 178 17 395 1 913 115 645

94 011 6 128 15 023 1 269 116 431

2019-12-31

2018-12-31

Statliga myndigheter inkl. statliga affärsverk

1 274 654

1 229 454

Övriga organisationer och ideella föreningar

1 131 246

1 116 009

Europeiska Unionen

225 777

263 887

Övriga länder och internationella organisationer

349 264

338 216

Privata företag

193 599

223 074

Kommuner och regioner

102 505

166 554

3 277 045

3 337 193

2019-12-31

2018-12-31

3 286

5 293

Intäkter av uppdragsforskning Intäkter av uppdragsutbildning Studieavgifter från studenter utanför EU Övriga tjänster §4 avgiftsförordningen Summa Tjänsteexporten ingår i den avgiftsbelagda verksamheten. Som tjänsteexport definieras universitetets försäljning av tjänster till utländska motparter.

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiär)

Not 4. Finansiella intäkter Ränta hos Riksgäldskontoret Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar

2 534

330

35 502

28 344

Valutakursvinster

4 353

5 687

Utdelning på aktier och ränta på räntebärande papper

8 488

8 308

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter

Övriga finansiella intäkter

72

221

231

54 385

48 193

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


NOTER

Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal varav arvoden till styrelser, kommittéer eller ej anställd personal Avsättningar löner och arvoden Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga personalkostnader

2019-12-31

2018-12-31

2 321 313 886

2 317 932 798

883

292

1 191 765

1 152 378

89 824

92 691

3 604 672

3 563 292

Personalkostnaderna har ökat med 41,4 mnkr eller 1,2 procent under 2019, i jämförelse med föregående år. I oktober 2019 hade KI 5 170 personer anställda, vilket motsvarar 4 549 årsarbetskrafter, en minskning med 104 årsarbetskrafter eller 2,2 procent jämfört med samma period 2018.

Not 6. Kostnader för lokaler Hyror exkl el och värme

2019-12-31

2018-12-31

849 951

804 291

Driftkostnader (el, värme, gas, vatten)

58 689

61 943

Renhållning, reparationer och övriga lokalkostnader

60 920

64 639

969 560

930 873

849 010

802 719

Mediakostnad, el värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran)

58 689

61 943

Kostnader för reparation och underhåll av lokaler

14 015

20 203

Avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet

32 703

26 240

Kostnader för lokalvård

39 903

43 364

Kostnader för bevakning

9 277

12 045

0

0

7 002

1 072

0

0

Avgår: externa hyresintäkter och intäkter såld lokalvård

-85 435

-82 068

Summa lokalkostnader²

925 164

885 519

239 801 kvm

243 431 kvm

4

4

Kostnader för lokaler enligt SUHF modell Lokalhyra

Kostnader för larm och skalskydd1 Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Kostnader för egna fastigheter

Area, kvm LOA vid årets utgång (exkl. student- och gästforskarbostäder)3 Genomsnittlig lokalkostnad (tkr/kvm LOA)

Andrahandsuthyrning Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper

Prognos 2019

Antal lägenheter

6

0

Beläggningsgrad

100%

0%

59

0

0

0

Hyresintäkter Intäkter av anslag

¹ Larm och skalskydd särredovisas ej utan ingår i beloppet kostnader för reparation och underhåll av lokaler samt avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet. ² Lokalkostnaderna ökar främst på grund av högre hyreskostnader och avskrivningskostnader på förbättringsutgifter av annans fastighet i de nya byggnaderna där inflytt skett under 2018. ³ Skillnaden i lokalyta mellan åren härrör sig främst till att lokalprojekten inom Strategi 2018 färdigställts och uppsägning samt avflytt från de gamla lokalerna som de ersätter har skett. Regeringen beslutade 2016 att ge Karolinska Institutet tillstånd att under en perioden i begränsad omfattning ingå hyresavtal för bostadslägenheter i Södertälje och hyra ut dem i andra hand till personal som är verksam vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox). KI ska redovisa uthyrningen av bostäderna i årsredovisningen enligt beslutet. Hyran ska så långt det är möjligt bestämmas så att full kostnadstäckning uppnås. Verksamheten vid Swetox har flyttats till RISE under 2019 och andrahandsuthyrningen har därmed upphört.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

73


NOTER

Not 7. Övriga driftkostnader 2019-12-31

2018-12-31

Köpta tjänster

783 678

830 595

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel)

636 304

644 917

Inköp av varor laboratorieverksamhet

364 418

330 303

Övriga driftskostnader

195 968

185 181

Övriga varor och tjänster

136 001

149 233

Resor, konferenser, information, representation

133 004

137 081

2 249 372

2 277 310

2019-12-31 9 990

2018-12-31 18 755

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader

1 126

16 566

Valutakursförluster

6 060

9 991

Not 8. Finansiella kostnader Ränta hos Riksgäldskontoret

Dröjsmålsräntor Övriga finansiella kostnader

296

287

1 341

531

18 813

46 130

De finansiella kostnaderna består till största delen av räntekostnader som KI, i nuvarande räntesituation, får erlägga till Riksgälden för sin behållning på räntekontot. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2019 var -0,25 procent (-0,50 procent). Under 2018 gjordes en större återföring av tidigare års uppskrivningar av aktier och andelar jämfört med 2019. Ökningen av övriga finansiella kostnader är kopplad till verksamheten i Hongkong.

Not 9. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär) 2019-12-31

2018-12-31

Erhållna medel från statsbudgeten

20 053

17 837

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag¹

62 108

45 000

Återbetalning av bidrag från statliga myndigheter

-1 308

0

Erhållna medel från statliga bolag Erhållna medel från EU-institutioner Erhållna medel från internationella organisationer Erhållna medel från kommuner och regioner

0

0

3 368

7 812

14 224

15 981

3 293

4 202

Erhållna medel från privata företag

14 286

15 861

Erhållna medel från stiftelser

46 092

36 483

Erhållna medel från fonder

34 503

35 682

Erhållna medel från föreningar/förbund

3 010

2 318

Erhållna medel från donatorer, privatpersoner

1 371

1 873

437

631

201 438

183 680

Erhållna medel från övriga

¹ Posten för 2019 inkluderar ett samarbetsprojekt med bidrag från Vinnova och andra universitet där KI transfererar samtliga bidrag från universiteten till RISE som är huvudman.

74

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


NOTER

Lämnade bidrag

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

2019-12-31

2018-12-31

-86 731

-82 174

1 308

-13

Återbetalning av bidrag från statliga myndigheter Lämnade bidrag till regioner för konsumtion

-4 684

-7 446

Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion

-10 962

-8 551

Lämnade bidrag till övriga länder och internationella organisationer för konsumtion

-11 825

-6 978

Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion¹

-22 114

-13 723

Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion

-67 587

-66 316

1 159

1 520

-201 438

-183 680

Lämnade bidrag, inomstatliga, periodiseringsposter

¹ Posten för 2019 inkluderar ett samarbetsprojekt med bidrag från Vinnova och andra universitet där KI transfererar samtliga bidrag från universiteten till RISE som är huvudman.

Not 10. Kapitalförändring Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet

2019-12-31

2018-12-31

-123 047

-109 736

Avgiftsfinansierad verksamhet

10 554

24 765

Bidragsfinansierad verksamhet

61 553

83 422

-50 940

-1 549

-2 394

1 591

Anslagsfinansierad verksamhet

Summa, utbildning och forskning Resultat från andelar i hel- och delägda företag Övrig verksamhet Summa, övrig verksamhet Summa, årets kapitalförändring

0

0

-2 394

1 591

-53 334

42

Kapitalförändring per område, tkr Balanserad kapitalförändring (A)

Årets kapitalförändring (B)

Summa (A+B)

Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev

171 063

7 582

178 645

Uppdragsverksamhet Summa

28 496 199 559

5 979 13 562

34 476 213 121

1 254 471

-69 077

1 185 394

118 691

4 575

123 266

Summa

1 373 162

-64 502

1 308 660

Summa, utbildning och forskning

1 572 721

-50 940

1 521 781

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning/utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

75


NOTER

Not 11. Immateriella anläggningstillgångar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter

2019-12-31

2018-12-31

26 872

26 297

3 299

1 106

-365

-532

UB Anskaffningsvärde

29 806

26 872

IB Ackumulerade avskrivningar

-21 720

-19 068

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter

365

532

-3 190

-3 184

-24 545

-21 720

5 261

5 151

2019-12-31

2018-12-31

IB Anskaffningsvärde

271 525

193 804

Årets anskaffningar¹

45 437

119 679

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

-2 451

-41 958

UB Anskaffningsvärde

314 511

271 525

IB Ackumulerade avskrivningar

-65 905

-80 541

Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

Not 12. Förbättringsutgifter på annans fastighet

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar

2 341

40 875

-32 703

-26 240

UB Ackumulerade avskrivningar

-96 268

-65 905

Bokfört värde

218 244

205 620

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

0

1 082

-26

-2 164

¹ Förändringen i årets anskaffningar jämfört med föregående år kan hänföras till de omfattande byggnationer som genomförts i Solna och i Flemingsberg och färdigställdes under 2018.

Not 13. Maskiner, inventarier, installationer med mera IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

2019-12-31

2018-12-31

3 206 846

2 756 793

209 838

184 026

98 105

591 980

-167 697

-325 953

UB Anskaffningsvärde

3 347 091

3 206 846

IB Ackumulerade avskrivningar

-2 099 626

-2 124 530

161 640

310 320

-292 355

-285 416

-2 230 341

-2 099 626

1 116 750

1 107 220

5

1 913

-6 004

-9 508

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

76

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


NOTER

Not 14. Pågående nyanläggningar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar

2019-12-31

2018-12-31

223 701

613 329

43 402

202 352

Överföring från anläggningskonto

-98 105

-591 980

Ackumulerat anskaffningsvärde

168 998

223 701

Förändringen av pågående nyanläggningar kan framförallt hänföras till omfattande byggnationer i både Solna och Flemingsberg som färdigställdes under 2018.

Not 15. Andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde 3 000 à 100 kr Bokfört värde

2019-12-31

2018-12-31

300

300

35 412

36 806

Aktierna i KI Holding värderas 1,4 mnkr lägre än vid föregående bokslut. KI Holding-koncernens resultat efter finansiella poster är negativt, -2,4 mnkr (1,6 mnkr). Ett aktieägartillskott på 1 mnkr (1mnkr) har tillskjutits enligt regeringsbeslut 2018-12-20.

Not 16. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar Bokfört värde

2019-12-31

2018-12-31

166 065

124 696

0

0

Obligationer, inomstatliga Bokfört värde Obligationer, utomstatliga m m Bokfört värde

331 766

379 089

Summa

497 832

503 785

Skillnaden mellan åren förklaras främst av en positiv värdeutveckling och ett nettoinflöde under året för innehav av aktier och andelar, samtidigt som verksamheten i Hongkong förbrukar den donation som finansierar denna verksamhet.

Not 17. Andra långfristiga fordringar Långfristiga fordringar, utomstatliga

2019-12-31

2018-12-31

2 321

2 222

2019-12-31

2018-12-31

202 970

203 729

4 207

3 031

207 176

206 760

De långfristiga fordringarna består av en hyresdeposition för lokalerna i Hongkong.

Not 18. Kundfordringar Kundfordringar, utomstatliga Osäkra kundfordringar

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

77


NOTER

Not 19. Fordringar hos andra myndigheter 2019-12-31

2018-12-31

20 765

40 791

Momsfordran

116 887

120 280

Skattekonto

111 010

93

248 661

161 164

Statliga kundfordringar

Ett saldo på skattekontot har uppstått till följd av ett omprövningsbeslut av Skatteverket.

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar 2019-12-31

2018-12-31

Reseförskott

174

55

Förskott lön

1 004

119

Övriga fordringar

628

112

1 806

286

2019-12-31

2018-12-31

204 784

202 755

40 093

37 416

244 877

240 171

2019-12-31

2018-12-31

Not 21. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader

Not 22. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

73 254

57 774

432 583

525 956

505 837

583 730

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Övriga upplupna intäkter Upplupna avgiftsintäkter från uppdragsverksamhet Övriga upplupna intäkter

2019-12-31

2018-12-31

2 489

3 614

2 641

2 506

5 130

6 120

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

78

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


NOTER

Not 24. Avräkning med statsverket 2019-12-31

2018-12-31

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans

-34 192

-3 820

3 088 915

3 013 065

-3 087 654

-3 043 438

0

0

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde

-32 932

-34 192

Saldo

-32 932

-34 192

2019-12-31

2018-12-31

Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) Återbetalning av anslagsmedel

Not 25. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

3 925 596

4 008 004

3 925 596

4 008 004

2019-12-31

2018-12-31

117 573

179 850

117 573

179 850

Not 26. Kassa och bank Valutakonton

Skillnaden mellan åren består till stor del av att utbetalning av "final payment" innan årsskiftet är gjord i större utsträckng under 2019.

Not 27. Myndighetskapital

Utgående balans 2018 Ändrad redovisningsprincip Rättelser Ingående balans 2019 Föregående års kapitalförändring Föregående års kapitaltillskott Årets kapitaltillskott Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2019

Statskapital

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, avgiftsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet

8 000

28 806

1 001 924

147 187

423 610

0

1 609 527

8 000

28 806

1 001 924

147 187

423 610

0

1 609 527

1 591

-109 736

24 765

83 422

0

-42

-2 394 -2 394 26 412

-123 047 -123 047 878 876

10 554 10 554 157 742

61 553 61 553 485 163

0 0 0

53 334

Balanserad Kapitalkapital- förändring förändring, enligt övrig verkresultatsamhet räkningen

Summa myndighetskapital

1 000 1 000 1 000 9 000

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

-52 334 1 557 193

79


NOTER

Not 28. Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2019-12-31

2018-12-31

Ingående avsättning

4 654

5 508

Årets förändring av pensionsavsättningar

1 884

764

-2 107

-1 618

4 431

4 654

2019-12-31

2018-12-31

Ingående avsättning

47 412

90 354

Hyra för i förtid uppsagda lokaler

-4 278

-40 365

198

301

338

1 688

3 000

0

Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

Not 29. Övriga avsättningar

Gratifikation till anställd Hongkong Upphandlingsskadeavgift Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder

-1 051

-4 566

Utgående avsättning

45 618

47 412

2019-12-31

2018-12-31

Ingående balans

1 301 452

875 364

Nyupptagna lån

177 805

565 368

Årets amortering

-276 456

-139 279

Skuld till Riksgäldskontoret

1 202 801

1 301 452

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret

1 315 000

1 435 000

2019-12-31

2018-12-31

121 745

61 040

Leverantörsskulder till andra myndigheter

67 916

59 084

Skuld mervärdesskatt

27 745

31 940

217 406

152 064

2019-12-31

2018-12-31

46 551 112 401 2 086 161 039

93 294 57 675 630 151 599

Kortfristig del beräknas till 8,4 mnkr.

Not 30. Lån i Riksgäldskontoret

Not 31. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda, se kommentar not 19.

Not 32. Övriga kortfristiga skulder Avräkning valutakonton Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder Avräkning valutakonton, se kommentar not 26. Personalens källskatt, se kommentar not 19.

80

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


NOTER

Not 33. Upplupna kostnader 2019-12-31

2018-12-31

14 085 111 751 60 679 186 514

13 217 107 771 41 710 162 699

2019-12-31

2018-12-31

1 343 569 1 584 291 357 224 3 285 084

1 315 307 1 513 340 396 325 3 224 972

2019-12-31

2018-12-31

1 337 969 1 343 569 73 254 1,05

1 394 513 1 315 307 57 774 1,11

Förbrukat inom antal månader

11,39

10,82

Förbrukning tkr 0-3 månader Förbrukning tkr 3-12 månader Förbrukning tkr 1-3 år Förbrukning tkr >3 år

353 781 989 788 0 0

364 645 950 662 0 0

Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader

Not 34. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag, donationer Skulderna avser ej upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2019 ingår ett uppbundet belopp om 116 133 tkr (89 315 tkr) för framtida avskrivningar. Det motsvarar en andel av 3,53 procent (2,77 procent). Noten har tagits fram i enlighet med HfR:s rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 35. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

2019-12-31

2018-12-31

44 352 220 312 16 219 13 304 294 186

47 847 211 234 14 006 10 139 283 227

Förutbetalda uppdragsintäkter avser ej upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2019 ingår ett uppbundet belopp om 3 820 tkr (3 244 tkr) för framtida avskrivningar. Detta motsvarar en andel av 1,30 procent (1,14 procent).

Not 36. Ansvarsförbindelser* Verksamhetsanpassningar lokaler

2019-12-31

2018-12-31

19 676 19 676

15 458 15 458

* Se även under rubriken Redovisningsprinciper 2019/Upplysningar sidan 68.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

81


TABELLBILAGA

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande – antal samt per antagen student (efter sista urval) 2016

2017

per Antal antagen

2019

2018

per Antal antagen

per Antal antagen

per Antal antagen

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

191 63 133 790

1,4 2,3 1,3 4,0

184 46 111 692

1,3 1,3 1,1 3,5

150 38 107 643

1,0 1,0 0,9 3,1

169 38 100 585

1,2 1,0 0,8 2,8

Kandidatprogrammet biomedicin

163

2,0

231

2,9

236

2,8

233

2,5

Logopedprogrammet

114

2,9

87

2,2

65

1,6

70

1,4

3 155

7,8

2 965

7,3

2 842

6,7

2 613

5,6

Optikerprogrammet

141

2,0

132

1,8

118

1,4

144

1,8

Psykologprogrammet

672

5,6

602

5,0

530

4,4

614

5,1

Röntgensjuksköterskeprogrammet

112

2,2

83

1,7

69

1,4

79

1,4

Sjuksköterskeprogrammet

1 318

2,6

1 260

2,2

1 256

2,2

1 414

2,6

Tandhygienistprogrammet

253

4,6

238

4,3

248

4,5

189

3,2

Tandläkarprogrammet

417

4,1

437

4,1

451

3,9

467

4,0

Läkarprogrammet

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

243

2,4

281

2,4

315

2,5

426

3,3

Psykoterapeutprogrammet

36

2,0

38

2,1

43

2,2

47

2,6

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

27

1,2

15

0,8

25

0,9

27

0,9

Specialistsjuksköterskeprogrammen

1 356

1,5

1 724

1,8

1 932

2,4

1 913

3,3

-

191

1,7

-

151

1,4

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi

50

2,5

39

2,0

22

1,3

19

1,3

204

3,6

232

3,8

255

3,8

242

4,3

37

1,2

45

1,5

54

1,8

42

1,6

-

55

1,1

52

1,0

96

2,2

107

2,4

125

2,4

106

1,9

Master – Biomedicin

147

2,9

163

3,1

213

3,2

206

3,4

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

235

3,1

141

3,1

181

2,4

233

2,4

-

119

3,3

129

2,5

126

2,3

Master – Hälsoinformatik

65

0,8

129

1,4

99

1,1

97

1,1

Master – Toxikologi

62

2,0

52

1,6

49

1,4

62

1,2

10 080

3,1

10 344

2,9

10 250

2,9

10 464

3,0

Magister – Global hälsa Magister – Klinisk optometri Magister – Nutritionsvetenskap Master – Bioentreprenörskap

Total

82

-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


TABELLBILAGA

Tabell 2 Antal nybörjare samt fördelning kvinnor/män (%) 2016

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet

2017

2019

2018

antal

kvinnor /män

antal

kvinnor /män

antal

kvinnor /män

antal

kvinnor /män

99 20 74 140 62

88/12 85/15 80/20 67/33 66/34

96 32 84 145 61

78/22 69/31 82/18 65/35 75/25

91 29 101 156 64

84/16 69/31 81/19 54/46 66/34

104 30 103 159 63

86/14 67/33 80/20 60/40 65/35

50

80/20

37

97/3

38

95/5

49

92/8

325

51/49

316

47/53

377

53/47

389

55/45

Optikerprogrammet

56

77/23

60

78/22

61

80/20

63

75/25

Psykologprogrammet

82

72/28

84

65/35

87

66/34

86

64/36

Röntgensjuksköterskeprogrammet

41

68/32

49

71/29

44

64/36

48

83/17

Sjuksköterskeprogrammet

341

86/14

397

85/15

394

82/12

394

83/17

Tandhygienistprogrammet

47

85/15

48

85/15

48

77/23

56

86/14

Tandläkarprogrammet

96

71/29

116

70/30

120

65/35

112

72/28

Läkarprogrammet

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

81

99/1

78

100/0

80

100/0

76

99/1

Psykoterapeutprogrammet

17

76/24

20

80/20

20

70/30

14

86/14

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

17

82/18

16

88/12

21

86/14

23

87/13

Specialistsjuksköterskeprogrammen

585

87/13

634

89/11

569

89/11

549

88/12

-

-

85

94/6

-

-

66

86/14

Magister – Diagnostisk cytologi

20

75/25

17

59/41

10

90/10

10

80/20

Magister – Global hälsa

32

75/25

40

68/32

32

84/16

37

78/22

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

16

56/44

8

25/75

-

-

-

-

2

100/0

-

-

-

-

-

-

24

75/25

29

79/21

29

90/10

23

91/9

Magister – Arbete och hälsa

Magister/master – Klinisk med. vetenskap Magister – Klinisk optometri Magister – Nutritionsvetenkap

-

-

-

-

31

87/13

23

78/22

Master – Bioentreprenörskap

30

53/47

31

55/45

32

66/34

36

61/39

Master – Biomedicin

40

70/30

40

65/35

42

74/36

35

91/9

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management Master – Hälsoinformatik

48

63/37

21

81/19

33

67/33

44

68/32

31

52/48

26 50

69/31 68/32

23 45

70/30 62/38

31 45

58/42 71/29

Master – Molekylära tekniker

20

50/50

24

58/42

32

59/41

26

65/35

Master – Toxikologi

22

64/36

25

84/16

21

67/33

24

75/25

2 418

76/24

2669

77/23

2 630

75/25

2 718

76/24

Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

83


TABELLBILAGA

Tabell 3 Nybörjare, åldersfördelning (%) –24 år 2016 2017 2018 2019

25–34 år

35– år

2016 2017 2018 2019

2016 2017 2018 2019

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet

44 65 73 55 90 48

35 50 68 51 85 73

34 31 69 44 84 66

30 53 76 43 89 61

36 25 20 36 8 44

36 28 26 37 8 19

49 48 23 40 13 34

50 23 20 45 10 29

19 10 7 9 2 8

28 22 6 12 7 8

16 21 8 17 3 0

20 23 4 12 2 10

Läkarprogrammet

66

72

61

68

26

22

33

26

8

7

6

6

Optikerprogrammet

59

60

59

62

36

35

33

30

5

5

8

8

Psykologprogrammet

59

44

44

44

34

44

44

42

7

12

13

14

Röntgensjuksköterskeprogrammet

44

43

43

44

39

41

32

21

17

16

25

35

Sjuksköterskeprogrammet

43

44

43

40

34

31

34

33

23

25

23

27

Tandhygienistprogrammet

53

54

52

57

34

29

29

25

13

17

19

18

Tandläkarprogrammet

85

75

83

82

15

21

16

14

0

4

1

4

Barnmorskeprogrammet

2

1

5

4

74

76

70

72

23

23

25

24

Psykoterapeutprogrammet

0

0

0

0

29

20

30

43

71

80

70

57

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

29

63

57

43

47

25

29

43

24

13

14

13

Specialistsjuksköterskeprogrammen

3

3

2

2

46

46

50

51

51

51

48

47

Magister – Arbete och hälsa

-

4

-

6

-

35

-

32

-

61

-

62

Magister – Diagnostisk cytologi

20

24

0

10

40

47

60

70

40

29

40

20

Magister – Global hälsa

16

20

13

22

69

58

69

65

16

23

19

14

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

19

0

-

-

69

75

-

-

13

25

-

-

Påbyggnadsprogram

Magister/master – Klinisk med. vetenskap Magister – Klinisk optometri Magister – Nutritionsvetenkap

84

0

-

-

-

0

-

-

-

100

-

-

-

25

14

34

13

58

52

52

57

17

34

14

30

-

-

26

30

-

-

55

57

-

-

19

13

Master – Bioentreprenörskap

30

52

69

33

63

45

28

61

7

3

3

6

Master – Biomedicin

68

85

86

77

33

15

14

23

0

0

0

0

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management Master – Hälsoinformatik Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi

29

33

42

30

67

57

55

52

4

10

3

18

29 65 59

23 28 67 48

26 29 66 71

32 18 77 71

52 35 41

77 40 29 52

57 47 28 24

52 53 23 29

19 0 0

0 32 4 0

17 24 6 5

16 29 0 0

Total

40

38

40

40

38

36

39

38

22

25

21

22

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


TABELLBILAGA

Tabell 4 Helårsstudenter (grundnivå och avancerad nivå) totalt antal samt andel kvinnor/män (%) 2016

2017

2019

2018

totalt

kvinnor /män

totalt

kvinnor /män

totalt

kvinnor /män

totalt

kvinnor /män

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

236 51 196 361

88/12 78/22 81/19 64/16

243 49 185 353

86/14 79/21 82/18 66/34

239 54 184 329

86/14 72/28 81/19 62/38

251 64 202 347

85/15 67/33 81/19 61/39

Kandidatprogrammet biomedicin

164

71/29

164

68/32

154

70/30

163

73/27

Logopedprogrammet

116

86/14

117

88/12

104

93/7

105

94/6

Läkarprogrammet

1 635

52/48

1 623

52/48

1 620

52/48

1 708

54/46

Optikerprogrammet

141

83/17

142

87/13

144

84/16

151

81/19

Psykologprogrammet

320

70/30

328

70/30

322

72/28

336

70/30

Röntgensjuksköterskeprogrammet

101

71/29

98

70/30

97

70/30

100

72/28

Sjuksköterskeprogrammet

768

86/14

819

86/16

827

85/15

921

85/15

Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

84

91/9

89

88/12

81

85/15

83

84/16

425

69/31

432

70/30

417

70/30

449

70/30

117

100/0

115

99/1

114

100/0

117

99/1

23

84/16

26

84/16

22

82/18

22

75/25

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

22

94/6

17

88/12

18

86/14

21

88/12

Specialistsjuksköterskeprogrammen

455

88/12

508

89/11

504

89/11

493

89/11

33

90/10

34

93/7

30

95/5

29

89/11

9

74/26

16

70/30

11

74/26

10

83/17

23

79/21

23

77/23

27

76/24

29

83/17

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

3

83/17

5

60/40

1

100/0

-

-

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

47

83/17

15

86/14

0

100/0

0

100/0

Magister – Klinisk optometri

23

84/16

25

77/23

27

84/16

27

88/12

Magister/master – Med. pedagogik

13

58/42

8

48/52

0

50/50

-

-

-

-

-

-

10

83/17

25

84/16

Master – Bioentreprenörskap

52

62/38

48

60/40

47

59/41

44

57/43

Master – Biomedicin

67

71/29

64

72/28

62

68/32

64

75/25

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

76

77/23

57

77/23

33

76/24

34

82/18

-

-

9

85/15

24

80/20

34

74/26

Master – Hälsoinformatik

22

71/29

35

63/37

34

69/31

36

67/33

5

47/53

11

64/36

12

68/32

13

69/31

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

Magister – Nutritionsvetenkap

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

35

72/28

37

76/24

33

82/18

33

81/19

351

80/20

385

79/21

381

79/31

376

80/20

5 973

72/28

6 079

72/28

5 962

72/28

6 290

72/28

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

85


TABELLBILAGA

Tabell 5a Helårsstudenter och helårsprestationer (grundnivå och avancerad nivå) – statsanslag 2016

% PrestHPR grad

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet 236 Audionomprogrammet 51 Biomedicinska analytikerprogrammet 196 Fysioterapeutprogrammet 361

222 47 185 348

Kandidatprogrammet biomedicin

164

HST

% PrestHPR grad

94 92 94 96

243 49 185 353

151

92

104

90

1 635 1 552

116

95

HST

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

2017

2019

2018 HST

% PrestHPR grad

HST

222 91 46 94 163 88 351 100

239 54 184 329

227 51 160 320

95 93 87 97

251 64 202 347

232 60 188 319

92 94 93 92

164

151

92

154

145

94

163

148

91

117

110

94

104

98

95

105

1 623 1 563

96

1 620 1 565

% PrestHPR grad

94

90

97 1 708 1 616

95

Optikerprogrammet

141

137

98

142

137

96

144

137

95

151

135

90

Psykologprogrammet

320

304

95

328

309

94

322

312

97

336

320

95

Röntgensjuksköterskeprogrammet

101

97

96

98

92

93

97

92

96

100

95

95

Sjuksköterskeprogrammet

768

709

92

819

724

88

827

764

92

921

861

94

Tandhygienistprogrammet

84

97

116

89

76

86

81

69

85

83

75

90

425

394

93

432

411

95

417

375

90

449

400

89

112

110

117 100

Tandläkarprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

117

108

93

115

97

114

96

117

Psykoterapeutprogrammet

23

21

90

26

27 106

22

25 111

22

20

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

22

21

96

17

15

84

18

12

68

21

21 100

Specialistsjuksköterskeprogrammen

455

404

89

508

447

88

504

473

94

493

479

97

33

32

99

34

22

66

30

28

94

29

24

83

4

45

16

18 115

11

13 120

10

10

94

24 105

23

22

92

27

27

98

29

26

90

-

-

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

9 23

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

3

Magister/master – Klin. med. vetenskap Magister – Klinisk optometri Magister/master – Med. pedagogik Magister – Nutritionsvetenkap

92

5

5 104

1

1 100

-

47 23

58 123 22 94

15 25

25 161 22 88

27

6 29 106

0 27

13

13 102

8

10 128

0

-

-

10

5

52

25

26 102

48

49 101

47

43

91

44

40

91

Master – Biomedicin

67

68 101

64

62

97

62

54

88

64

62

97

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

76

76 100

57

62 110

33

33 101

34

34 100

-

-

9

6

66

24

23

98

34

34

99

Master – Hälsoinformatik

22

20

91

35

29

82

34

29

86

36

34

94

9

87

12

9

76

13

15 110

38 102

33

32

99

33

381

295

77

376

5 961 5 562

93

Total

5

4

86

11

35

32

91

37

351

247

70

385

5 973 5 558

93

-

1

55 105

Fristående kurser

-

-

52

Master – Toxikologi

-

1

2 28 105

Master – Bioentreprenörskap

Master – Molekylära tekniker

-

2

89

283

74

6 079 5 618

92

37 111 268

71

6 290 5 819

93

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

86

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


TABELLBILAGA

Tabell 5b Helårsstudenter och helårsprestationer (grundnivå och avancerad nivå) – studieavgifter 2017

% Prestgrad

2019

2018 HST

% PrestHPR grad

HST

% PrestHPR grad

HST

HPR

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Kandidatprogrammet biomedicin

2

2

101

1

1

81

4

3

89

Logopedprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Läkarprogrammet

1

1

110

1

1

110

1

1

79

Optikerprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Psykologprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Röntgensjuksköterskeprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Sjuksköterskeprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Tandhygienistprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Tandläkarprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

Psykoterapeutprogrammet

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Specialistsjuksköterskeprogrammen

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Magister – Arbete och hälsa

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Magister – Diagnostisk cytologi

-

-

-

-

-

-

-

-

-

12

12

102

6

6

91

6

5

82

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

4

4

112

3

3

95

-

-

-

Magister/master – Klin. med. vetenskap Magister – Klinisk optometri

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Magister/master – Med. pedagogik

1

1

-

-

-

-

-

-

-

Magister – Global hälsa

Magister – Nutritionsvetenkap

-

-

-

-

4

2

50

1

2

258

Master – Bioentreprenörskap

13

13

98

12

10

78

17

13

78

Master – Biomedicin

18

15

85

22

19

88

21

23

107

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

31

32

102

29

28

99

30

29

97

4

2

65

12

11

94

17

17

101

6

5

75

10

9

82

17

15

88

Master – Hälsoinformatik Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

4

4

89

7

5

72

6

9

140

13

13

103

13

14

107

12

12

99

2

1

52

2

2

123

0

1

-

111

105

95

123

111

90

131

129

99

Tabellen är kompletterad med data från 2017 samt 2018. Data från 2016 är inte med då retroaktiva uttag skiljer sig ifrån det tidigare redovisade i och med införandet av nya Ladok.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

87


TABELLBILAGA

Tabell 6 Examina på grundnivå och avancerad nivå samt andel kvinnor/män (%) 2016 Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeut-/sjukgymnastexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Tandteknikerexamen Summa yrkesexamina

antal

2017

kvinnor /män

kvinnor /män

antal

88/12 87/13 100/0 86/14 57/43 90/10 52/48 86/14 69/31 71/29 70/30 88/12 90/10 95/5 75/25 100/0 78/22

74 15 78 60 109 35 289 51 67 20 47 207 492 39 78 1 661

80/20

68 15 70 56 123 21 272 43 48 14 27 215 437 39 83 1 1 532

Kandidatexamina Biomedicin Odontologisk profylaktik Övriga kandidatexamina Summa kandidatexamina

31 13 426 470

61/39 100/0 86/14 85/15

33 12 504 549

70/30 92/8 84/16 85/15

Magisterexamina Arbete och hälsa Diagnostisk cytologi Global hälsa Optometri Övriga magisterexamina Summa magisterexamina

13 34 25 486 558

100/0 76/24 92/8 88/12 87/13

31 14 28 23 563 659

Masterexamina Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap

29 30 59

52/48 60/40 59/41

Hälsoinformatik

23 19 29 189

Summa generella examina Totalt antal utfärdade examina Antal individer

1 946

Molekylära livsvetenskaper Toxikologi Övriga masterexamina Summa masterexamina

92/8 67/33 100/0 89/11 64/36 87/13 55/45 74/26 76/24 78/22 82/18 90/10 91/9 90/10 59/41

antal

64 21 73 61 112 23 262 34 54 9 50 229 375 42 70 1 479

2019

2018 kvinnor /män

kvinnor /män

79/21

73 10 76 45 95 23 273 42 54 13 23 232 477 38 80 1 554

79/21

55 22 345 422

76/24 95/5 85/15 83/17

31 16 144 191

61/39 88/13 85/15 81/19

90/10 8614 86/14 78/22 89/11 88/12

8 14 35 30 324 411

100/0 64/36 71/29 87/13 86/14 88/12

42 13 32 29 333 449

98/2 69/31 84/16 86/14 91/9 90/10

34 40 46

71/29 78/22 85/15

19 44 53

53/47 68/32 66/34

25 41 25

60/40 68/32 68/32

35/65

9

78/22

26

54/46

36

72/28

58/42 76/24 74/26

5 24 44 202

60/40 71/29 73/27 58/42

14 25 37 218

43/57 64/36 57/43 61/39

22 26 57 232

64/36 81/19 75/25 71/29

1 217

85/15

1 410

82/18

1 051

84/16

872

83/17

2 696

81/19

2 942

81/19

2 712

81/19

2 426

81/19

2 069

2 171

85/15 73/27 99/1 82/18 72/28 83/17 53/47 88/12 69/31 90/10 74/26 86/14 88/12 85/15 72/28

antal

95/5 100/0 100/0 84/16 62/38 96/4 47/53 95/5 85/15 85/15 74/26 87/13 90/10 92/8 68/33

1 759

I uppgifterna för respektive program ingår både studenter finansierade inom statsanslaget och avgiftsskyldiga studenter. Masterexamen i molekylära livsvetenskaper har uppdaterats med uppgifter avseende 2017 och 2018.

88

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


TABELLBILAGA

Tabell 7 Internationella kontakter (grundnivå och avancerad nivå) 2017

2016 Studentutbyte Antal, totalt Fördelning/område Europa Nordamerika Övriga länder Fördelning/program Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Biomedicinprogrammen inkl. toxikologi Folkhälsovetenskapsprogrammen Fysioterapeutprogrammet Logopedprogrammet Läkarprogrammet Masterprogrammet i hälsoinformatik Optikerprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

2019

2018

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

148

319

161

294

164

281

160

289

69 24 55

218 23 78

61 29 71

191 24 79

66 31 67

183 18 80

55 29 76

178 23 88

13 0 2 11 8 0 6 4 75 1 0 6 0

40 0 8 14 55 10 19 3 115 1 2 4 4

11 0 6 3 10 0 12 4 70 1 0 7 1

26 0 8 6 65 6 18 3 101 0 1 9 1

5 1 6 2 1 0 15 4 87 1 0 13 4

24 0 12 6 62 0 20 2 96 0 0 8 0

6 1 4 1 1 0 16 4 81 0 0 9 1

25 0 10 7 49 1 18 5 110 0 0 7 2

5 0 17

18 3 23

16 0 20

24 8 18

10 0 15

21 5 25

15 4 17

26 7 22

Tabell 8 Antal nybörjare, helårsstudenter och examinerade på vissa program 2017

2016 NyYrkesbörjare HST examen

Barnmorskeprogrammet Läkarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogr. Tandläkarprogrammet

81 117 325 1 635 341 768 585 455 96 425

73 262 229 375 70

Nybörjare

YrkesHST examen

78 115 316 1 623 397 819 634 508 116 432

2019

2018

70 272 215 437 83

NyYrkesNyYrkesbörjare HST examen börjare HST examen

80 114 377 1 620 394 827 569 504 120 417

78 289 207 492 78

76 117 389 1 708 394 921 549 493 112 449

76 273 232 477 80

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

89


TABELLBILAGA

Tabell 9 Kompletterande utbildning för barnmorskor med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt Antal HST

Vt 2016 Antal

Vt 2017 Antal

Vt 2018 Antal

Vt 2019 Antal

-

-

10 6 4 4 7

18 12 11

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

Ht 2019 Antal

Kompletterande utbildning för fysioterapeuter med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt Antal HST

Ht 2016 Antal -

-

17 16 14 15 17

-

Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt Antal HST

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

Ht 2019 Antal

186 24 17 21 23

237 22 19 22 22

266 19 13 13 19

187 20 9

Ht 2016 Antal

ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

Ht 2019 Antal

38 27 22 26 27

32 28 26 27 28

50 28 21 22 28

71 28 13

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt Antal HST

90

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


TABELLBILAGA

Tabell 9 forts. Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land

Antagningstermin

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

Ht 2018 Antal

Ht 2019 Antal

156 16 16 16 16

205 15 15 15 15

211 16 13 15 16

218 16 7

Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt Antal HST

Antalet registrerade och HST baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet.

Tabell 10 Intäkter 2019, största enskilda finansiärer (mnkr) Statliga forskningsråd Vetenskapsrådet Forte Formas

915,4 142,2 19,1

Kommuner och regioner Region Stockholm Västra Götalandsregionen Stockholms kommun

341,0 4,5 3,9

Statliga myndigheter Kungliga Tekniska högskolan Verket för innovationssystem Kammarkollegiet Socialstyrelsen

159,9 35,0 33,9 23,3

Företag AstraZeneca AFA Försäkring Ferring Pharmaceuticals Johnson & Johnson

140,7 32,1 25,6 20,8

Folkhälsomyndigheten Stockholms universitet Försvarsmakten Uppsala universitet SIDA Försäkringskassan Organisationer och stiftelser Cancerfonden Wallenbergstiftelserna Stiftelsen för strategisk forskning Barncancerfonden Familjen Perssons Stiftelse Hjärt-lungfonden KI-stiftelser Hjärnfonden Torsten & Ragnar Söderbergs Stiftelser Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

17,9 16,6 14,9 10,0 8,5 6,5

185,3 183,6 110,0 107,0 79,4 69,0 38,8 29,1 25,7 18,7

Pfizer Novo Nordisk Biogen Idec Vycellix Inc Evox Therapeutics Merck KGaA Utländska organisationer Europeiska Unionen National Institute of Health Ming Wai Lau Novo Nordisk Fonden Patient-Centered Outcomes Research Institute Stichting af Jochnick Foundation CHDI Foundation Kingdom of Saudi Arabia OECD NordForsk

15,8 14,5 10,8 8,3 8,1 7,5

225,2 48,6 40,1 34,2 17,5 9,5 8,4 7,6 7,5 6,6

91


KONSISTORIET

Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), 7 kap. 2§ Enligt förordningen ska skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret till ledamöterna i styrelsen och till rektor redovisas. Därtill ska ledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska (motsvarande) redovisas. Redovisningen omfattar de som varit ledamöter under räkenskapsåret och till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner ligger uppgifter från Karolinska Institutets kontrolluppgifter 2019, belopp i kronor.

92

Namn

Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

Ersättning

Mikael Odenberg ordförande

Certioris AB, suppleant

66 000

Lisa Sennerby Forsse vice ordförande

Rådet för evidensbaserad miljöanalys, ordförande Skogsstyrelsen, vice ordförande Skogssällskapet AB, ledamot Forskningsprogrammet Seed Box, Linköpings univ., ledamot

28 000

Ole Petter Ottersen rektor

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

1 925 608

Marie Arsenian-Henriksson lärarrepresentant

Georg och Eva Kleins Insamlingsstiftelse, ordförande Curt Ericson och Lilian Sagens Stiftelse, ordförande CellNova, Stockholm, ledamot Forskningsnämnden vid Cancerfonden, ledamot

1 270 060

Paul Dickman lärarrepresentant

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

838 108

Carin Götblad (fr o m 2019-08-22)

Specialfastigheter, ledamot

Sofia Heidenberg

Proud Communication AB, ordförande Karolinska Institutet Holding AB, ledamot JMW Kommunikation AB, ledamot (t o m april 2019)

28 000

Liselotte Højgaard (t o m 2019-08-21)

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

20 999

Anna Karlsson lärarrepresentant

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

845 647

Leif Karlsson studentrepresentant

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

118 287

Max Kynning studentrepresentant

Medicinska Bokhandeln AB, ordförande

28 000

Marianne Lundius

Fideikommissnämnden, vice ordförande Kvinvest AB, ledamot Mercuri Urval Holding AB, ledamot

28 000

Jonas Milton

AB Caretia, ordförande Milton House Rådgivning AB, ledamot

28 207

Bjørn Stensaker

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

28 000

Göran Stiernstedt

Danderyds sjukhus AB, ordförande Försäkringskassans styrelse, ledamot Södersjukhuset AB, ordförande Södertälje sjukhus AB, ordförande Tiohundra AB, ledamot Stiernstedt & Stiernstedt Konsult AB, ordförande

28 000

Malin Ulfves studentrepresentant

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

30 892

9 333

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019


KONSISTORIET

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2019. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 17 februari 2020

Mikael Odenberg, ordförande

Ole Petter Ottersen, rektor

Lisa Sennerby Forsse, vice ordförande

Marie Arsenian-Henriksson

Paul Dickman

Carin Götblad

Sofia Heidenberg

Anna Karlsson

Marianne Lundius

Jonas Milton

Sebastian Ols

Jesper Ruda

Bjørn Stensaker

Göran Stiernstedt

Leonard Ziegel

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2019

93


94

KAROLINSKA INSTITUTET Ã…RSREDOVISNING 2019


KAROLINSKA INSTITUTETS Ã…RSREDOVISNING 2019 Form: Sofia Lindberg | Tryck: Arkitektkopia 2020 | ISBN: 978-91-985484-4-0

A


Karolinska Institutets ürsredovisning 2019 Sammanställning och underlag: UniversitetsfÜrvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se

96

Profile for Karolinska Institutet

Årsredovisning 2019 - Karolinska Institutet  

Årsredovisning 2019 - Karolinska Institutet