Dags att byta fönster i miljonprogrammets hus

Bor du i en bostadsrättsförening, byggd under miljonprogrammet under ­60 och 70­talen. Då står din förening troligen inför ett fönsterbyte – om det inte redan är gjort. Vi tog kontakt med Mikael Laudon på konsultföretaget FK­gruppen. Han säger att det allra viktigaste är att välja en kompetent entreprenör som monterar fönstren rätt.

TEXT INGER EVERTSON

● Fönstren kanske behöver bytas ut i er bostadsrättsförening? Eller måste de verkligen det?

– Det är inte alltid som fönstren måste bytas trots att de är gamla, säger Mikael Laudon, vd på FK­gruppen, ett konsultbolag inom fönsterbranschen.

Han säger att hus, byggda före och efter miljonprogrammet, har fönster som ofta går att renovera. Med miljonprogrammets hus är det dock annorlunda.

– Under miljonprogrammet skulle ett mycket stort antal bostäder byggas under kort tid och då var det svårt att få fram bra råvaror i byggbranschen. Därför har byggnader, uppförda under 1960­ och 1970­talen ett mycket stort underhållsbehov och fönstren är inget undantag. De behöver nästan alltid bytas, säger han.

Han ger rådet att anlita en konsult som kan bedöma fönstrens status innan man i föreningen bestämmer sig för att antingen byta eller också renovera dem. Miljonprogrammet innebar bland annat att det nu finns väldigt mycket fönster av låg kvalitet, något som nu börjat märkas på allvar.

– När det gäller miljonprogrammet finns det väldigt många fönster, som har nått sin tekniska livslängd. Det blir omöjligt att uppfylla klimatmålen utan att byta alla undermåliga fönster, säger Mikael Laudon.

När det gäller äldre fastigheter, byggda före 1960, menar Mikael Laudon att det i många fall kan vara bättre att renovera, eftersom dessa fönster ofta är gjorda av kärnvirke, som håller praktiskt taget hur länge som helst. Förutsättningen är dock att fönstren har underhållits på ett tillfredsställande sätt.

– Att måla sina träfönster är väldigt viktigt. En tumregel är att målning bör göras vart sjunde år för att fönstren ska må riktigt bra, säger Mikael Laudon. En underhållsplan är bra att ha och att följa.

– Men, säger Mikael Laudon, nya bostadsrättsföreningar kommer med en underhållsplan, men det är oftast en skrivbordsprodukt där man utgår från ekonomisk livslängd på, till exempel fönster, och detta har ofta ingenting med verkligheten att göra.

Därför är det bra om styrelserna i nya bostadsrättsföreningar ser över och eventuellt justerar underhållsplanen så att den tar hänsyn till, exempelvis fönstrens, förväntade tekniska livslängd.

Det är många olika saker som gör att husen slits. En fastighet skyddas mot yttre åverkan av tak, fasad och fönster. Fastigheten får slitage av värme, kyla, vatten och UV­strålning.

Grönt fönster, Trasten, före byte Gör man ett fönsterbyte kan man också förändra och förbättra utseendet på fönstren. Fönstren hos Brf Trasten i Stockholm såg före bytet ut såhär...

Hållbarheten på nya fönster måste vara lång, men det krävs också hög kvalitet på fönsterrutorna, hög säkerhet samt god funktion. Värmekostnaderna hålls nere om fastigheten är energieffektiv. Att byta fönster kan i slutändan spara pengar och gör bostäderna mer trivsamma året runt.

– Slitage på fönstren kommer sakta men säkert efter många år. Det blir nödvändigt att se över sina fönster om det blir fukt, kallras eller att fönsterkarmarna är skadade. Kommer man nära fönstret och man känner att det blir kallt, har man troligen fått kallras, säger Mikeal Laudon.

Kallras kan förebyggas genom att välja fönster med låga U­värden. Dock medför det ofta att man istället riskerar utvändig kondens på glasen, vilket kan motverkas med rätt glasval.

Fötterna blir kalla eftersom golven kyls ner. Uppvärmningskostnaderna stiger när bostradsrättshavarna försöker höja värmen för att kompensera för kylan.

Med fönsterbyte sparar föreningen energi och inomhusklimatet blir bättre. Slitaget på miljonprogramsfönstren kommer nu, efter cirka 50 – 60 år, eftersom fönstren fått utstå många prövningar i olika väderförhållanden. Vid byte är det förstås bra att få så energieffektiva fönster som möjligt med lågt U­värde. U­värde är ett mått på energiförlust. Energigenomsläppet är mindre ju lägre U­värdet är. 1,2 eller lägre har ett energifönster med tvåglasfönster i U­värde. U­värdet 0,9 har ett fönster med energiklass

A. Ett äldre tvåglasfönster har U­värde 2,3 – 3, ett modernt tvåglasfönster har U­värde 1,5 och ett vanligt treglasfönster utan energiglas har 1,1 – 1,2.

Inomhusklimatet blir bättre med nya fönster eller nya fönsterrutor. Sjunkande ljudnivå från vägen och lägre uppvärmningskostnader kommer också med mer moderna fönster.

Om man nu ska byta sina fönster – vad ska man tänka på?

– Om man byter material behövs bygglov. Många vill byta från träram till aluminium, eftersom detta material är praktiskt taget underhållsfritt. Ibland kan det dock vara svårt att övertyga byggnadsnämnderna i de olika kommunerna om att aluminium i dag kan ha samma utseende som trä. Man förändrar alltså inte byggnadens utseende på grund av materialbytet.

Grönt fönster Brf Trasten efter bytet … och efter bytet såhär. Fönsterrutorna blev större och de välvda överljusen fick tillbaka sina glas.

En annan sak att tänka på är ventilationen, speciellt i hus, byggda på 1800­talet, men även andra hus med självdrag.

– Det är vanligt att man i självdragshus underdimensionerar luftintaget på grund av att spaltventilerna är för små.

Asbest är en annan sak att ta med i beräkningen. Det användes i byggbranschen från 1920­talet ända fram till början av 1990­talet. Som mest användes asbest under åren 1960 till 1980, alltså under hela miljonprogrammet. Sanering av asbest gör att fönsterbytet kan bli dyrare än man tänkt sig från början.

Att satsa på kvalitativt bra fönster är naturligtvis en bra idé. Men det finns något som är ännu viktigare.

– Rätt montage är det allra viktigaste. Om det blir vattenläckage mellan fönster och fasad är det nästan aldrig fönstrets fel, utan det beror på felaktigt montage. Många använder i dag fogskum för tätning mellan vägg och fönster, något som vi inte rekommenderar. Mikael Laudon rekommenderar istället mineralullsremsa samt en mjukfog längst in mot rummet.

Hur väljer man då ut den entreprenör som ska montera fönstren?

– Om företaget är certifierat enligt BF9K (numera BKMA) betyder det att entreprenören har bra ordning på sina papper. Det säger inte något om yrkesskicklighet, men det kan ändå betraktas som en kvalitetscertifiering. Man bör alltid utgå ifrån att man får det man betalar för. Ett alltför lågt anbud kan betyda bristande kompetens hos montörerna.

Försäkra er också om att montörerna använder legitimationen ID06. Liksom det mesta inom byggbranschen är fönsterbyte ett mer komplext åtagande än man kanske tror. Att ta hjälp av en konsult med erfarenhet av fönster, kan vara en bra idé.

– Konsulten kan hjälpa till med allt från besiktning av fönstren till förfrågningsunderlag och värdering av de inkomna offerterna samt projektledning, när entreprenaden väl har kommit igång, berättar Mikael Laudon. Han rekommenderar också att man anlitar en besiktningsman när arbetet är slutfört.

– Det bör dock inte vara någon från det konsultbolag som har haft hand om projektledningen utan man bör välja en besiktningsman från någon annan firma, eftersom det annars lätt kan bli diskussion om jäv.

Seriösa konsulter skriver avtal enligt bestämmelserna i ABK 09. Det är ett standardavtal, utarbetat av Byggandets Kontaktkommitté (BKK). Det reglerar bland annat konsultbolagets skyldigheter gent emot beställaren.

Vad kostar då ett fönsterbyte?

– I en förening med över 50 lägenheter brukar vi räkna med cirka 12 000 kronor exklusive moms per fönster i normalfallet, säger Mikael Laudon.

När det gäller mindre föreningar blir det ofta lite dyrare.

– Det beror på att varje objekt är unikt för entreprenören. Det gäller att logistiken fungerar och att man arbetar så snabbt och metodiskt som möjligt. De första trapphusen blir som en läroperiod och ger oftast inte entreprenören någon vinst. Efter de första trapphusen har man lärt sig hur logistiken ska fungera. Men i den lilla föreningen är jobbet nästan slutfört när logistiken fungerar som bäst. Detta gör att det ofta blir dyrare per fönster för den lilla föreningen än för den stora.

När fönsterbytet är klart kan man räkna med att fastighetens värde ökar. Design, säkerhet och kvalitet värdesätts av både bostadsrättshavare, köpare och banker. Fönsterbyte gör bostadsrättsföreningen mer attraktiv. Ur energi­ och värmesynpunkt är nya fönster en god investering och det kan också sänka försäkringspremien, då nya fönster anses vara säkrare mot brand och inbrott. Fastigheten får också ett mer vårdat utseende samtidigt som bullernivån minskar och säkerheten ökar. n