Tuffa tider men ingen kris för bostadsrätterna

Under senaste tiden har larmrapporter om situationen för bostadsrättsföreningar slagits upp stort i media. Bakgrunden är höjda räntor, ökade energikostnader och de allmänna kostnadshöjningarna. De flesta föreningar och de som arbetar med borätter känner inte igen bilden att bostadsrättsföreningar skulle vara en krisbransch. Men den nya situationen leder till en förändring av bostadsmarknaden.

TEXT GUNNAR WESSLÉN

● – Självklart påverkas bostadsrättsföreningar liksom alla andra av höjda kostnader, säger Bo bättres expert Göran Olsson, men att detta skulle vara en stor nyhet är svårt att förstå. Detta är inget nytt, jag förstår inte paniken, bostadsrättsföreningar har alltid klarat av sådana här svängningar.

– Går kostnaderna upp måste föreningen öka uttaxeringen av medlemmarna – det är raka rör mellan föreningarnas kostnader och medlemmarnas avgifter. Men att detta målas upp som en kris för alla bostadsrättsföreningar är mycket tråkigt.

Men vissa föreningar får det tufft med dagens förutsättningar. Det handlar då framför allt om nybildade föreningar i nyproducerade fastigheter som inte har bundit räntor eller olika avtal. Flertalet har emellertid haft strikta ekonomiska planer som tagit höjd för höjda räntor och kunnat amortera på sina skulder, vilket gjort att deras situation är under kontroll.

Uppenbart är dock att kostnadsutvecklingen ställer hårdare krav på föreningarna. Arturo Arques är privatekonom på Swedbank:

– Många föreningar har underskattat de totala kostnaderna för verksamheten. Man har skjutit upp renoveringar och underhållsarbeten och inte avsatt så mycket som man borde till olika fonder.

– Man har kort sagt inte höjt avgifterna så mycket som egentligen var nödvändigt och har inte tagit höjd för exempelvis ökade räntekostnader. Nu är det för sent att åtgärda det – man kan inte teckna en brandförsäkring när huset redan brinner.

Arturo Arques menar att föreningarna måste ha en medvetenhet om att avskrivningar, sparande, underhåll, räntor med mera uppgår till 320 kronor per kvadratmeter och år och det måste vara budgeterat. Men Göran Olsson och andra menar att det inte går att sätta en siffra som gäller för alla föreningar. Utan det beror helt på förutsättningarna för den individuella föreningen och hur den ser ut.

Ulrika Blomqvist är vd för Bostadsrätterna, Sveriges största organisation för bostadsrättsföreningar:

– Man får inte glömma att varje förening är unik och att den består av medlemmar som känner sina fastigheter. De vet vad som behöver göras och när det behövs. Måste stammar bytas gör man det och regnar det in så ordnar man taket. Man fattar demokratiska beslut och arbetar med underhållsplaner.

– Det är klart att det finns undantag och föreningar som inte avsatt tillräckligt mycket, men de är just undantag. Det är tråkigt att situationen målas upp som en stor kris för alla bostadsrättsföreningar vilket vi inte kan se stämmer med verkligheten.

Men att inflationen, ränteuppgången tillsammans med det minskade värdet på bostadsrätter får betydelse för marknaden för bostäder är alla eniga om.

- när det gäller fastigheter - Tel 08-663 97 96 info@steinmann.se www.steinmann.se

– Marknaden kommer att stöpas om, säger Göran Olsson, tidsperspektivet blir allt viktigare. Det kommer inte att gå att sälja lägenheter flera år innan de är färdigställda.

Ulrika Blomqvist håller med och ser även positiva konsekvenser av det:

– Som konsument är det inte så dumt att man ser vad man köper och inte bara köpa något på ritningar. För en ny generation som bara sett värdeuppgångar på bostads­ marknaden har det varit självklart att köpa något som under tiden man väntar stiger i värde. Idag är situationen en annan, objektet kan tappa värde och affären blir något helt annat än man förväntat sig.

Arturo Arques på Swedbank ser även andra konsekvenser:

– Ska man sälja sin gamla lägenhet för att finansiera den nya blir framtiden annorlunda. Det är inte alls säkert att man kan få ett lånelöfte när marknaden förändras så