Rusta för framtiden

isst är det härligt med vårsol och lite lugn och ro efter alla kriser. Äntligen kan vi få möjligheten att kunna njuta en tid där vi äntligen får pusta ut. De senaste åren har varit turbulenta. Vi hade knappt hunnit hämta oss efter pandemin så anföll Ryssland Ukraina, därefter kom energikrisen och som krydda på moset slog inflationen till och Riksbanken drog igång med räntehöjningar. När det stod klart att Riksbanken skulle ta i med hårdhandskarna för att få ned inflationen hamnade bostadsrättsföreningarnas ekonomi i fokus. Plötsligt målades det upp en bild i media av landets bostadsrättsföreningar som en krisbransch. En ganska onyanserad bild som inte riktigt känns igen. Enligt de experter Bo bättre talat med kan en del föreningar få det tufft med dagens förutsättningar. Men det handlar framför allt om nybildade föreningar i nyproducerade fastigheter som inte har bundit räntor eller olika avtal. På våra nyhetssidor kan du läsa mer om detta och experternas bedömning av situationen (s.9).

Något som däremot är viktigt och borde läggas mer fokus på är vilka effekter en kommande energikris kan föra med sig och hur man som fastighetsägare kan vidta lämpliga åtgärder. Det är nog ingen som tvekar inför det faktum att det scenario vi hade under hösten och vintern kan upprepa sig. Många föreningen hade fast elprisavtal och klarade sig därför bra. Men det är nog dags att börja fundera över och lägga upp en plan på vad föreningen kan göra för att minska sårbarheten vid en energikris utöver att ha fasta prisavtal. Svaret på den frågan handlar i många fall om att få ned energiförbrukningen och därmed kostnaderna långsiktigt. Det handlar om att på allvar börja energieffektivisera. Oavsett om det kommer en ny energikris nästa vinter är det åtgärder som både kort och långsiktigt sänker föreningens kostnader.

Var ska man då börja? Det finns många delar som går att påverka. Kanske är det bra att se över husets skal, tak, fönster och fasad eftersom här kan det läcka ut en hel del värme (s.19). Med de periodvis galopperande energipriserna finns det en hel del pengar att tjäna in och många projekt visar att ofta blir pay­off­tiden kortare än beräknat. Med facit i handen är det bättre att betala för en åtgärd som ökar standarden på huset och minskar energiåtgången. Jämfört med att elda för kråkorna, vilket är meningslöst och dyrt. Förr eller senare måste underhållsåtgärder ända göras.

Ventilationen är en viktig del i fastigheten som faktiskt, när det inte fungerar, kan ha stor påverkan på energiförbrukningen. Tätning av kanaler och värmeåtervinning är två delar som bägge rejält kan minska föreningens kostnader (s.36). Värmeåtervinning med hjälp av FTX kan vara en god idé med tanke på att 30–50 procent av den värme som läcker ut från fastigheten, beräknas gå ut genom ventilationen. Saknas möjlighet att dra nya kanaler i huset går det att istället installera små aggregat i lägenheterna (s.38). Eftersom det finns modeller med behovsstyrning så öppnar det möjligheten att ytterligare kunna minska energiåtgången.

Kort sagt det finns mycket som kan göras för att sänka de löpande kostnaderna och dessutom öka trivseln i föreningen.

Trivseln är en viktig del och med våren kommer det sedvanliga pysslet med städdagar, stämma och förstås den årliga besiktningsrundan. Det sistnämnda kanske inte låter bekant i allas öron, särskilt inte för den som är ny i styrelsen. Det är en bra idé att en eller flera från styrelsen tar en besiktningsrunda tillsammans med förvaltaren. Vintern är en tid på året då väder och vind sliter hårt på exempelvis taket (s.28). Snabb åtgärd av skador minskar risken för akuta kostsamma underhållsåtgärder. Detta och mycket annat bjuder vi på i årets första nummer av Bo bättre.

Trevlig läsning/red.