Personintervju: Cea Mittler

Energijuridik

Silvia Korpisola diskuterade med Justus alumn och energijurist Cea Mittler om hennes studier, karriär och framtidsplaner, hurdant det är att vara jurist inom energibranschen och aktuella teman inom rättsområdet. Frågorna har redaktionen skapat i samarbete med Cea.

Silvia Korpisola & Cea Mittler

Vad är energijuridik?

Energijuridiken är mångfacetterad, påverkar flera aspekter av vårt dagliga liv och är otroligt intressant. Energisektorn är en komplex bransch i ständig utveckling, med juridiska frågor och tekniska detaljer som spänner över ett brett spektrum – från företagsöverlåtelser till uppförande av produktionsanläggningar, finansiering, miljöfrågor, tillstånd, distribution, beskattning, rådgivning kring det omfattande regelverket etc. Det akuta behovet att hitta hållbara lösningar sätter press på att skapa framtidssäkra lagar som är anpassade för att nå målen för klimatneutralitet och minskande av nettoutsläppen av växthusgaser. Komplexiteten ökar till följd av att energisektorn är mycket reaktiv i förhållande till samhällelig utveckling, energiproblem är politiskt prioriterade och marknaden strikt reglerad. I kärnan ligger det allmänna målet om ett tillförlitligt, prisvärt och hållbart energisystem. Detta innebär säkerställandet av ekonomisk tillväxt för att garantera tillgången av energi till konkurrenskraftiga priser, medan man samtidigt arbetar för att accelerera energiomställningen, dvs. övergången från ett fossilintensivt samhälle till en ekonomi som förlitar sig på förnybar energi.

Hur blev du intresserad av energijuridik?

Mitt intresse för framtida lösningar som omformar våra energisystem formades under det senare skedet av notarie studierna. Följaktligen har jag dragits till juridiska frågor som bäst tacklas genom en analys av bakomliggande politiska målsättningar och lagens samhälleliga effekter. Energifrågornas komplexitet och det akuta behovet att tänka om befintliga modeller ger energijuridiken dess särpräglade natur vilket väckte mitt intresse för branschen. Juridiska enheten i Vasa gav möjligheten att fokusera på energijuridik och Vasaregionen med ett ledande energikluster spelade en stor roll i utformningen av mina ambitioner, både med tanke på studierna och arbetslivet. För mig har den genomgående tanken alltid varit att ständigt utsätta mig för olika perspektiv – jag förespråkar aktivt och livslångt lärande för att utveckla mina kunskaper och färdigheter. Med det praktiska i åtanke, arbetade jag under studietiden som praktikant både i Finland och i Tyskland för att få en möjligast bred inblick i vad som energijuridik handlar om. Samtidigt har jag både under studietiden och efter juridiska utbildningen avlagt kurser inom t.ex. klimatledarskap. Efter utexaminering jobbade jag som in-house jurist med ett ledande naturgasprojekt och därefter som juridisk chef vid bolaget som ansvarar för gasöverföringssystemet i Finland. För att utvidga min juridiska arsenal samt öka uppfattningen av relevanta orsakssamband inom den bredare energisektorn arbetade jag som Senior Associate på advokatbyrå Bird & Bird i Helsingfors med specifik fokus på energiomställningen och utmanande juridiska frågor inom den strikt reglerade energibranschen. För närvarande studerar jag sjörätt i Singapore.

Hurudant är det att vara jurist inom energibranschen? Juridisk rådgivning inom energisektorn kräver både bred kompetens om energimarknaden och specialkompetens; man måste förstå branschen och dess särskilda förutsättningar. Som jag nämnde tidigare, präglas energiärenden av komplexitet. Den snabba tekniska utvecklingen lägger dessutom till ett extra lager av utmaningar, speciellt ur lagstiftningens perspektiv som inte revideras i takt med den tekniska utvecklingen. Ett nyfiket mindset och ett intresse för naturvetenskap och tekniska lösningar är en fördel då man jobbar inom energibranschen. Samtidigt krävs det att man som jurist har förmågan att kommunicera juridiken på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Energirättsliga ärenden har blivit allt mer internationella och den samhällskritiska aspekten kräver att man utöver att ha full koll på regelverket även är väl bevandrad i de politiska diskussionerna som förs. Eftersom energijuridiken rör många rättsområden ser jag det som en fördel att ha arbetat inom olika juridiska fält redan under studietiden.

Hur ser en arbetsdag ut?

Energifrågor rör som sagt flera politikområden och kräver samstämmighet på både lokal och global nivå. Energijuridik handlar om mycket sektorspecifik reglering plus tillämpningen och inverkan av allmän lagstiftning på energimarknaden. Energijuridik och energifrågor är till naturen mycket internationella och detta syns i mitt dagliga arbete. I praktiken innebär detta att uppdragen är varierande, från mer specifika frågor, såsom vilka energikällor och investeringar i dessa som kommer i den nära framtiden att anses som gröna, till omfattande utredningar, rådgivning inom energiprojekt (såsom energianläggningar) samt avtal om t.ex. uttag och leverans av råvara till bränsle.

Du valde att fokusera dig på naturgas och LNG – varför?

Naturgas har länge spelat en stor roll i den globala energiförsörjningen och varit ett attraktivare alternativ i relation till målen för klimat- och miljöpolitiken, i synnerhet jämfört med kol. Klimat och den geopolitiska säkerheten samt åtgärderna för säkrare och hållbarare energi kräver att användningen av fossila bränslen och energi dras ner. Finlands naturgasmarknad stod inför en radikal omvandling då jag påbörjade magisterskedet. Detta gav mig en ypperlig chans att fördjupa mig i frågor kring öppnandet av naturgasmarknaden samt hur tredjepartstillträde till LNG terminaler behandlas i förhållande till den unika uppläggningen på den finska marknaden. På grund av utvidgad expertis inom frågor relaterade till naturgas har jag under de senaste sex åren engagerat mig inom den Finsk-Baltiska gasmarknaden med bland annat Balticconnector-gasledningsprojektet som möjliggjorde att Finlands gasmarknad öppnades för konkurrens den 1 januari 2020. Fram till slutet av juni 2021 arbetade jag med energirättsliga och -politiska frågor vid Gasgrid Finland, den systemansvariga aktören för överföringssystemet för naturgas i Finland. Som juridisk chef ansvarade jag för företagets juridiska angelägenheter samt för utformande av policyn och lagstiftning relaterade till dagens och framtidens gasöverföringsverksamhet och uppbyggnaden av en vätebaserad ekonomi. Åren inom naturgas businessen möjliggjorde en kultivering av djup och bred kunskap gällande energimarknaden och utformandet av framtidssäker lagstiftning som möjliggör en effektiv energiomställning.

Hur har de senaste händelserna i världen påverkat energidiskussionen?

Finlands och EU:s ambitiösa klimatmål, de stigande energipriserna och avvecklingen av användningen av fossil energi från Ryssland har påskyndat behovet av att hitta nya och i synnerhet utsläppsfria energilösningar. Väte har en viktig roll i fråga om att möjliggöra utsläppsfria lösningar i det framtida klimatneutrala energisystemet. Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor inverkan på diskussionen om tillgång till naturgas och energisäkerhet. Kriget i Ukraina har lyft fram två narrativ kring naturgas. Vi vill ännu snabbare bygga upp förnybar energi, men samtidigt kunna använda fossil naturgas som en del av strategin för länder som är beroende av fossila bränslen. Det betyder att man måste kunna möjliggöra fossil produktion internt, eller hitta alternativa leveransvägar. Å andra sidan har energikrisen ökat på grön investering och snabbat upp lagstiftningsprocessen för att understöda uppbyggnaden av en grön ekonomi. Dessa händelser har återigen betonat vikten av framtidssäker lagstiftning som möjliggör transparens för aktörer att navigera framgångsrikt inom osäkerheten och energikrisen. Efter att Ryssland stoppade leveranser av naturgas till Finland i slutet av maj har Balticconnectors gasledning gjort det möjligt att importera ersättande gas från Baltikum. För att garantera försörjningstryggheten av naturgas i Finland och Baltikum har Gasgrid Finland och amerikanska Excelerate Energy, Inc. undertecknat ett tioårigt hyresavtal för en flytande LNG-terminal. Terminalen kommer att trygga Finlands försörjningsberedskap och bidra till att tillgodose gasbehovet i Finland.

Hur omvandlas klimatmålen till lagstiftning?

Omställningen innebär stora utmaningar. Ett konkret exempel är EU-kommissionens omfattande 55 %-paket från juli 2021 som består av en rad nära sammankopplade förslag som antingen ändrar befintlig lagstiftning eller skapar nya initiativ inom ett antal politikområden och ekonomiska sektorer. Mer konkret handlar det om miljö, energi, transport samt ekonomiska och finansiella frågor för att nå klimatneutralitet till 2050 och minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030 jämfört med 1990 års nivå. I paketet ingår 12 lagstiftningsförslag som under det gångna året framskridit med stormsteg för att forma lagstiftningen för energiomställningen. I sin helhet handlar det om att fundera på hur nuvarande och kommande lagstiftning fungerar och göra de ändringar som behövs för att den ska vara aktuell och ändamålsenlig.

Du studerar för närvarande sjörätt i Singapore – vad inspirerade dig att göra det?

Havet är avgörande för vår existens och ett särskilt prioriterat område för Finland – för handel, navigationsvägar och som en viktig källa till naturresurser. Vi är beroende av sjötrafik, dess smidighet och konkurrenskraft – ca. 90 procent av Finlands import och export transporteras till sjöss. Genom att efterfrågan på sjötransporter ökat, utsätts den marina miljön ständigt för allt större belastning. På grund av mitt intresse för alternativa bränslen och applikationen av LNG för att avsevärt minska utsläppen beslöt jag att vidare utveckla min expertis i skärningspunkten mellan energijuridik och sjörätt. Det ledande sjörättsprogrammet vid National University of Singapore ger mig möjligheten att djupgående fokusera på de åtgärder som främjar en koldioxidsnål sjöfart och formandet av framtidssäker lagstiftning för att möjliggöra uppväxten av en konkurrenskraftig marknad för alternativa bränsle.

Jag tror att sjöfartssektorn är i en strategisk position för att tackla klimatförändringarna och kan spela en ledande roll i övergången till en koldioxidfri ekonomi. Branschen befinner sig i en övergångsfas, med många potentiella alternativ som dyker upp vid sidan av konventionella bränslen. Alternativa bränslen har alla olika fördelar och nackdelar, och det finns ingen konsensus om vilket alternativ som är bäst. Dekarbonisering och minskning av utsläppen kommer sannolikt att kräva en kombination av tillvägagångssätt, inklusive användning av alternativa bränslen, uppgradering av landbaserad infrastruktur och minskning av efterfrågan på bränsle genom att förbättra operativ prestanda. Storskalig utbyggnad av bränsleinfrastruktur med låga koldioxidutsläpp inom sjöfartssektorn kan också skapa den nödvändiga farten för att minska koldioxidutsläppen från andra sektorer. Jag ser att det enorma trycket att ta itu med frågan om koldioxidutsläpp ger möjligheter att uppdatera politiska processer samt modernisera regleringen. Utöver den klimatpolitiska ambitionsnivån har kriget i Ukraina varit en betydlig trigger till en försnabbad energiomställning. Då rysk olja och gas nu är politiskt giftiga kommer den omedelbara framtiden att bli svår, men krisen har märkbart påskyndat övergången till förnybar energi och relaterade lösningar. Kriget visar att samhällets fossilberoende är en säkerhetsrisk vilken poängterat behovet av att accelerera mot gröna lösningar, även inom sjöfarten.

Har du några hälsningar till justusiter? Absolut. Jag önskar alla justusiter massor med framgång med det kommande läsåret. Det är bara att vara i kontakt med mig ifall någon är intresserad av energijuridik eller sjörätt – jag svarar gärna på vidare frågor.

4JUSTUKSEN OIKEUSAPU

Onko sinulla ongelmia vuokranantajasi kanssa? Mietitkö työsopimuksen ehtoja tai tarvitsetko neuvoja jatkotoimenpiteisiin? Justuksen oikeusapu auttaa sinua!

Justus ry/r.f. on Helsingin yliopiston oikeustieteellisen tiedekunnan Vaasan yksikössä opiskelevien opiskelijoiden ainejärjestö. Oikeusaputoimikunta koostuu yhdistyksen jäsenistä. Autamme sinua esim. sopimus-, perhe- tai perintöasiaoissa ja vuokra- tai työsopimuksiin liittyvissä asioissa, sekä opintotukea koskevissa kysymyksissä. Neuvomme sinua sähköpostitse, suomeksi tai ruotsiksi. Toimikunta ei laadi asiakirjoja asiakkaiden puolesta eikä edusta asiakkaita, mutta asiakirjojen laadintaa varten annetaan oikeudellista neuvontaa, asiakkaiden asiakirjoja tarkastetaan ja annetaan neuvontaa jatkotoimenpiteisiin. Voit ottaa yhteittä meihin nettisivuillamme:

www.justuswasa.fi/oikeusapu/