Lantbruksmuseet Ljusfallshammar har i sin stora utställningshall bland annat en omfattande skogsavdelning.
BILD: BO BÄCKMAN
SKOG . Arbetet i skogsbruket förr var både mödosamt och riskfyllt. En enkel jämförelse med dagens utrustning visar stora framsteg, inte minst i säkerhet. Lantbruksmuseet Ljusfallshammar har i sin stora utställningshall bland annat en omfattande skogsavdelning, där man kan följa utvecklingen av skogsbruket. Bland mycket annat kan besökarna beskåda en amerikansk motorsåg från 1945. Med sin vikt på 38 kilo krävde den två man att hantera.
SIDAN 8
LANTBRUK.För att kunna påbörja arbetet med att beredskapslagra skördar över genomsnittet samt stärka svensk matproduktion har regering och riksdag vissa beslut att fatta, skriver LRF. SIDAN 12 Från såg och yxa till maskiner LRF vill att skörden beredskapslagras
skogar genomför
Kontrollerad skogsbränning gynnar många arter
SKOG. Ett varierat skogsbruk skapar bättre förutsättningar för funktionella landskap. Arterna måste kunna sprida sig väl och skogen måste
innehålla träd av olika åldrar. Detta är något som David Ek, ekologiledare på Boxholms skogar, arbetar med. ”Om ni undrar varför det luktar
för
Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Vi utkommer var tredje vecka till alla gårdar i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län där det yrkesmässigt bedrivs jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller frukt- och trädgårdsodling.
Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!
brandrök i dag så är det vårt fel. Vi håller på och naturvårdsbränner en udde i Sommen”, säger han glatt.
SIDAN 6
SIDAN 4
Boxholms
en bränning av Björnudden för att gynna den biologiska mångfalden och de många hotade arter som trivs i brända områden. Arbetet övervakas av David Ek, ekolog på företaget.
BILD: ÅSA SCHARFF
Veckans Peter Borring: Dags för mer varierad slättbygd?
Ett tyskt ordspråk lyder att den som gör en resa har något att berätta. I början av sommaren hann familjen med lite semester i norra Tyskland. Tillsammans med en annan bonnafamilj är det så klart en nödvändighet att få till någon eller några små bondsnok-glorundor i landskapet och till någon lokal maskinhandlare.
Jag har åkt en del i Tyskland och passerat genom Danmark ett antal gånger. Jag har sett det men inte reflekterat på samma sätt förrän nu. I det med svenska mått väl så intensiva danska och tyska odlingslandskapet, även i offensiva växtodlingsbygder, ser man inte långt. Visst det kan finnas landskapsrum med rejält stora fält, men sikten är inte så kilometerlång som den är i de svenska slättbygderna oavsett om vi färdas i Skåne, Väst-/Östgötaslätten, Mälardalen eller Dalboslätten. I Tyskland och Danmark begränsas sikten av buskar och
träd. Inte bara längs vägarna utan även runt fälten. Som svensk slättbonde har jag så klart min partiska bild om vilket landskap jag trivs bäst i, men låt oss lämna det estetiska därhän. I det tyska eller danska landskapet måste det otvetydligt vara mera biologisk mångfald och olika former av gröna infrastrukturer, bryn och kantzoner som är viktiga för mångfalden, än i det svenska slättlandskapet som är förhållandevis ”renrakat”.
Jag skulle därför våga mig till att trots kanske än mera intensiv användning av växtskyddsmedel, tuffare växtföljder och historiskt generösare spridningsregler för växtnäring, så är nog jordbruket på Schles-
...och om vi vill fortsätta att skapa rationellt brukande behöver vi nog bli bättre på att återskapa nya landskapselement i slättlandskapet som kompensation.
Villa- & fastighetsägare!
TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden.0763-45 65 77•andreas@mb-isolering.se
Boka annonsplats på 0141-560 09
Biobränslepannor
Satseldade- och flödesmatade pannor
Säljare norra och mellersta Sverige
Andreas Brunåker
Lantmästare
076-846 22 22
Andreas.brunaker@faust.dk
mail@faust.dk www.faust.dk
wig-Holstein eller Fyn längre kommet i fråga om biologisk mångfald och miljöhänsyn än vad Skänningeslättens eller Uppsalaslättens lantbruk är. Nu tror jag inte det är ett längre gånget miljöengagemang hos utländska bönder som skapat denna skillnad. Tvärtom är det nog en blandning av historisk tradition av hur landskapet ska se ut, lagar och regler för vilken växtlighet som får tas bort och i Jyllands fall ren pragmatik att skapa läbarriärer i landskapet så att den lätta sandjorden stannar hos sin rättmätiga ägare när det blåser.
Menar jag att vi inte skulle rationaliserat vårt lantbruk så mycket? Inte lagt igen diken etcetera?
Tvärtom, vi behöver fortsätta att skapa fältrationalitet i både slättbygd och skogsbygd, för att ha förutsättningar att rationellt
bruka marken även i framtiden. Inte minst måste små fält få bli större som ett av de viktigaste vapnen mot nedläggning av jordbruksmark och extra viktigt är detta i skogs- och mellanbygden. Men jag tror samtidigt att det är viktigt att svenska slättbönder i högre grad har ödmjukhet inför hur lite naturlig mångfald, träd och andra inslag i det rationella slättlandskapet vi har i förhållande till en del andra jämförbara länder. Om vi vill fortsätta att skapa rationellt brukande behöver vi nog bli bättre på att parallellt återskapa nya landskapselement i slättlandskapet som kompensation. Både för att komma längre i argumentationen gentemot bevarandetalibaner som vill bevara allt, men också för att jag faktiskt tror det är en viktig förutsättning för framtiden att vi kan kombinera fortsatt ökad fältrationalitet med mera mångfald i landskapet!
Må så gott i det förhållandevis renrakade odlings-Sverige önskar Peter
PETER BORRING peter.borring@telia.com samhällsdebattör och opinionsbildare
Östergötland på sjunde plats i Kravs ekorankning
ÖTSERGÖTLAND (JB) Östergötland hamnar på sjunde plats i Kravs ekoranking i år, sett till både djur och jordbruksmark. Under 2024 var 19 procent av djuren i Östergötland ekologiskt hållna, och 22 procent av jordbruksmarken användes för ekologisk odling och bete. Det visar statistik från Jordbruksverket som Krav har sammanställt.
– I ekologiska jordbruk arbetar man extra mycket för att djuren ska ha det bra och för
Flytgödselkörning
Fastgödselkörning
Fyrkantspressning
Slåtterkrossning Rundbalspressning
Fälthack Claas
Krokvagnar
Jordbrukaren
Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB
ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF
Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se
REDAKTIONE–post: redaktionen@lanstidningen.se
ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material
komma att
i digital form och publiceras på Jordbrukaren hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig via Allmänhetens Medieombudsman, MOs hemsida: www.medieombudsmannen.se
ANNONSERE–post: annons@lanstidningen.se, tel 0141-560 09. Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
att gynna biologisk mångfald. Alla bönder i Östergötland som ställer om till ekologiskt bidrar till detta, säger Jonas Carlberg, ansvarig primärproduktion och näringspolitik på Krav.
I Kravs samlade ekorankning, där både djur och jordbruk ingår, hamnar Östergötland på sjunde plats av Sveriges 21 län. Under 2024 var 19 procent av djuren i länet ekologiskt hållna och 22 procent av jordbruksmarken användes för ekologisk odling och bete. Krav-certifierade gårdar stod för en majoritet av den totala ekologiska djurhållningen och
Andreas: 070-888 25 80
brukade jordbruksmarken.
– På Krav-certifierade gårdar får djuren leva ett så naturligt djurliv som möjligt. Krav har ett beteslöfte som innebär att alla djur får vara utomhus mycket och beta. Dessutom stärker ekologiska metoder jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringar, säger Jonas Carlberg.
Ekologiska metoder är grunden för en hållbar livsmedelsproduktion. Det innebär bland annat att odling av spannmål, grönsaker, frukt och bär sker utan naturfrämmande bekämpningsmedel och utan konstgödsel. Krav-
certifierad
certifieringen går längre än EU:s ekologiska regler kräver, och har extra tuffa krav som bidrar till biologisk mångfald, god djurvälfärd, mindre klimatpåverkan och bättre arbetsvillkor för dem som arbetar med att producera Kravmärkta varor. – När östgötar väljer ekologiska och Krav-märkta varor bidrar de till att minska spridningen av bekämpningsmedel och till att öka den biologiska mångfalden, säger Jonas Carlberg.
Statistiken i pressmeddelandet kommer från Jordbruksverket.
Källa: Krav
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00
TRYCKNING
Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bla Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
VEM FÅR JORDBRUKAREN?
Tidningen delas ut gratis till alla gårdar i Östergötland, Örebro län, norra Småland och södra Södermanland där det yrkesmässigt bedrivs jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller frukt- och trädgårdsodling. DISTRIBUTION: Postnord. TIPSA OSS! Maila till redaktionen@lanstidningen. Skriv Jordbrukaren i ämnesraden.
Ett enklare liv pågården
med djurens bästa i fokus
På en gård i Småland driver Matilda Berg en ekologisk mjölkproduktion med 200 djur, varav 85 årskor. Tillsammans med sin far äger och driver de verksamheten med en gemensam vision om hållbart jordbruk och god djurhälsa. Matilda vet att en effektiv och genomtänkt vardag inte bara sparar tid och pengar, utan också bidrar till djurens välbefinnande och gårdens långsiktiga hållbarhet.
Mindre arbete, bättre resultat
Tidigare använde Matilda lösspån från ett lokalt sågverk, men det krävde mycket arbete och dammade rejält.
”Det var både tidskrävande och opraktiskt. Att transportera spånet fram och tillbaka tog onödigt mycket tid och energi, och det gick åt mer än nödvändigt eftersom det var yvigt med stora kutterspånsflingor”, berättar Matilda.
Numera använder hon Vida Lantbruksströ, ett finmalt kutterspån med hög absorptionsförmåga. "Det är så mycket enklare att hantera. Vi kan förvara balarna i ladugården, och det går snabbt att fylla på. Arbetsmässigt är det en stor skillnad för kroppen och arbetsdagen", berättar hon.
Bättre för korna, bättre för gården För Matilda är det viktigt att hennes kor har det bra, och att de ligger bekvämt är en central del av det. Vida Lantbruksströ har lett till en tydlig förbättring i djurhälsan.
”Eftersom spånet är finare ligger det som ett mjukt täcke på båspallarna. Vi har sett en minskning av liggsår, och korna verkar trivas mycket bättre.”
En leverantör att lita på För en lantbrukare är pålitliga leveranser avgörande. Vida ser till att ströet kom-
”Min pappa är skogsägare, så det känns extra bra att veta att skogen vi förvaltar kan komma tillbaka till oss i form av strö. Det blir ett naturligt kretslopp.”
mer direkt till gården och placeras där det behövs, vilket sparar både tid och energi.
”Att ha en leverantör som alltid håller vad de lovar är guld värt. Vi slipper onödiga lyft och kan lägga mer fokus på djuren och gårdens drift. Dessutom tar de returpallar, vilket är en extra fördel för oss.”
Hållbarhet i fokus
Som ekologisk bonde är Matilda noga med att välja produkter som är naturliga och lokalt producerade. Att Vida Lantbruksströ kommer från småländska skogar och är en del av ett cirkulärt system ser hon som en stor fördel.
”Min pappa är skogsägare, så det känns extra bra att veta att skogen vi förvaltar kan komma tillbaka till oss i form av strö. Det blir ett naturligt kretslopp.”
Enklare vardag och nöjdare djur
För Matilda har bytet till Vida Lantbruksströ gjort stor skillnad, och hon rekommenderar det gärna till andra lantbrukare.
”Det är prisvärt, lätt att hantera och både vi och djuren trivs bättre. Det här är en lösning som fungerar i praktiken, och det är det viktigaste.”
SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Viktigt jobba med mångfald i skogen
Kontrollerad skogsbränning gynnar många arter
BOXHOLM (JB)
Ett varierat skogsbruk skapar bättre förutsättningar för funktionella landskap. Arterna måste kunna sprida sig väl och skogen måste innehålla träd av olika åldrar. Detta är något som David Ek, ekologiledare på Boxholms skogar, arbetar med.
– Om ni undrar varför det luktar brandrök i dag så är det vårt fel. Vi håller på och naturvårdsbränner en udde i Sommen, säger David Ek glatt.
Vi, det är Boxholms skogar som har 36 350 hektar skog och 16 000 hektar vatten, främst i Sommen.
David Ek är ekologiledare för företaget där han arbetar med biologisk mångfald.
Han säger att i dagens skogsbruk är miljö, samhälle och ekonomi tre nyckelord. Miljö handlar om ekosystem, samhälle om människors sätt att nyttja skogen och ekonomi om att tjäna pengar på den.
– Vi är ganska ensamma om att arbeta så här bland andra skogsägare i vår storlek. Större skogsbolag har ofta ekologer anställda.
När David Ek vill synliggöra skogens miljövärden gör han det utifrån tre arter: tallticka, laxticka och lunglav.
Talltickan är rödlistad, alltså hotad, och den trivs på tallar som är minst 120 år gamla. Gammal skog definieras som 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige. Trots att statistik visar att gammal skog ökar så är den största delen av skogen ung.
Bara 20 procent av det svenska skogsbeståndet är 120 år eller äldre. Störst andel finns i nordvästra Sverige. Det ska jämföras med att det i naturliga landskap i genomsnitt bara finns 20 procent som är över 150 år.
Certifierade bolag får inte sälja virke från gammal skog som är skyddsvärd. Det innebär att man inte får hugga ner träd som är över 150 år. De har högt naturvärde och ska sparas.
– Det finns inte tillräckligt med gamla träd och därför måste vi spara de som finns, säger David Ek.
Laxtickan lever på död ved. I en skog behövs 20–30 kubikmeter per hektar för att alla arter ska trivas. I naturliga landskap låg siffran förr på 50–100 kubik per hektar, berättar David Ek, i dag ligger siffran på tio.
Silverfuror är tall som dött och fått stå kvar i skogen och torka. De är eftertraktade till exempelvis timmerhus.
– Ställer vi om skogsbruket så att vi producerar fler silver-
Boxholms skogar genomför en bränning av Björnudden för att gynna den biologiska mångfalden och de många hotade arter som trivs i brända områden.
GENREBILD: PEXELS
furor så kan vi göra ett uttag också, säger David Ek. Lunglav lever på gamla lövträd i halvöppen skog. Antalet lövträd har ökat långsamt de senaste decennierna, även om barrträden fortfarande dominerar.
David Ek visar hur landskapet i södra Östergötland såg ut förr, 1860 ungefär, och hur det ser ut nu, genom att lägga en ny karta på en gammal. Det är tydligt att lövskogen minskat mycket.
Tittar man på leveransen av ekosystemtjänster ser man att tillgången på betesdjur och bete, samt dricksvatten inte är bra medan det finns gott om skogsprodukter och vilt. Fisk från skogssjöar, habitat, och resiliens, motståndskraft mot förändringar finns det inte heller tillräckligt av.
När det kommer till aspekten ekonomi står naturvård och produktion mot varandra i dag.
– Ska man spetsa till det är det naturreservat och kalhyggen och inte så mycket däremellan, skojar David Ek med allvarlig underton.
– Vi har funderat mycket på detta i Boxholms skogar och ska inte använda orden produktion och naturvård utan i stället använda gårdsskötsel.
Det har bolaget definierat som mark- och vattenförvaltning som ger förutsättningar att producera försörjande
David Ek är ekolog på en av de största skogsägarna runt sjön Sommen, Boxholms skogar. För företaget är biologisk mångfald lika viktigt som avverkning. BILD: ÅSA SCHARFF
ekosystemtjänster anpassade till marknaden över tid.
Bränder var vanligare i våra skogar förr. När Boxholms skogar nu genomför en bränning av Björnudden gör företaget det för att gynna den biologiska mångfalden och de arter som trivs i de brända områdena. Av dessa arter är många hotade.
Historiskt sett fanns det skogar där det aldrig brann och de som brann ofta eller ibland.
Ska man efterlikna den naturliga störningen i skogar som aldrig brann är blädning eller luckhuggning att föredra. Blädning är en gallringsform där man behåller träd i alla storleksklasser i alla delar av skogen. En sådan skog har
Luckhuggning kan gynna blåbärsris i skogen och är ett sätt att gynna mångfald i kommersiellt skogsbruk. BILD: MARCEL KESSLER
ett jämnt virkesförråd över tid som är jämnt fördelat över ytan utan luckor. Det förutsätter sekundära träslag som gran.
Luckhuggning är när man avverkar mindre områden i en skog som får föryngras. Under en längre tid, 15–40 år, avverkar man hela beståndet i etapper på detta sätt. Dessa skogar gynnade åldrande träd, svampar och insekter.
I områden där det ofta brann blev det lågintensiva bränder. Där fanns inte mycket undervegetation som kunde brinna. Det fanns också skogar där det brann sällan
eller ibland och där blev det hårda bränder på grund av mycket undervegetation, berättar Daniel Ek. Effekten efteråt liknar ett nutida kalhygge, men hade generellt mer död ved och levande träd än dagens hyggen.
– När man kalhugger eller det brinner trivs inte samma arter som fanns i den skog som stod där tidigare, säger han.
Vissa arter försvinner medan andra arter kommer till. Hallonriset som sprider sig på kalhyggen är ett tydligt exempel, påpekar han, och
när skogen återigen tar över försvinner hallonen. – Blåbär har minskat för att våra skogar är väldigt täta och det innebär att blåbär kan bli rödlistad så småningom. Han funderar över om luckhuggning kanske gör att blåbärsriset trivs där. –I skogsdebatten pratar man inte mycket om gallring och röjning utan man pratar om slutavverkning och glömmer helheten, säger David Ek. – Vi känner oss ganska ensamma i det.
Text: ÅSA SCHARFF
Andreas Lundkvist Virkesköpare Valla/Katrineholm 076-125 63 41 andreas.lundkvist@holmen.com
Med oss kan du prata skog, goda virkesaffärer och andra glädjeämnen. Hör av dig till mig när du behöver någon som hjälper till att förverkliga dina mål med din skog. holmen.com/skog
Totalentreprenad i egen regi
Vadstena Villavärme installerar och borrar bergvärme i hela Östergötland, allt från den mindre villan till större industrifastigheter. Vi sköter alla delar i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behöver endast ha kontakt med oss direkt.
- Med över 20 års erfarenhet i vår bransch är vi ledande inom Värmepumpar. Vi erbjuder snabb service och även jour i hela Östergötland.
Totalentreprenad även för vattenborrning
Kontakta oss för att få veta mer om NIBE S-serien!
Vadstena Villavärme genomför hela processen från brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover för att säkerställa en god vattenkvalité.
Två bostadshus. 4,4 hektar, jakt. 500 meter till insjö och sex kilometer till havet. Välkommen till Grönstorp Kastanjegården 1 som är till salu.
Den här delen av Östergötland hör till de mest uppskattade. Vanligen behöver man inte nämna mer än skärgård och Valdemarsvik så ”vet alla” vad som åsyftas. Skärgården och det skärgårdsnära landskapet sträcker sig vidare både norrut och söderut. Här finns rikligt att uppleva, utforska och njuta av. Natur, kultur, historia, fritid och så vidare finns här. Kommunen kan ståta med hela 21 naturreservat. I Valdemarsviks tätort finns affärer, förskolor, skolor, restauranger och så hamnen i änden på den långa vackra havsviken som letar sig ända hit.
Fastigheten Grönstorp Kastanjegården 1 är belägen sex kilometer från Valdemarsviks tätort, lite förenklat uttryckt på andra sidan väg E22. Det ändå vattennära, 500 meter till Grönstorpsjön och fyra kilometer till sjön Yxningen som med sina 90 öar något av en insjöskärgård.
Yxningen har dessutom ett siktdjup som når ända ner till sju meter i vattnet som kan vara 74 meter djupt, enligt mätning av den djupaste delen. Sjön är bland annat uppskattad för friluftslivet som erbjuder ett rikt fiske, bad, båtliv med mera. Runt om finner man även flera naturreservat.
Kastanjegården har uppkallats efter en mäktig kastanj på grusplanen mellan de båda bostadshusen som är uppförda på en liten höjd med utsikt över egen åkermark.
Bostäderna är från 1860-talet och i ett och ett halvt plan. De framstår som betagande tidstypiska med sina snickerismyckade verandor under tak och gula träfasader. Mangårdsbyggnaden har en boarea om 125 kvadratmeter och fyra rum och kök. Det andra bostadshuset, drängkammaren, har tre rum och en boyta om 82 kvadratmeter.
Under flera år har de här underbara husen varit obebodda och behöver därför göras i ordning. Såväl exteriört som interiört finns många fina detaljer som är värda att piffa till och lyfta fram som en bakugn, trägolv, retrokök, snickerier med mera. Vad sägs om ett äkta skafferi, som man kan gå in i som det var förr? Potentialen är uppenbar.
För närvarande saknas fungerande kök och badrum, men ett nytt avlopp, bestående av trekammarbrunn och markbädd, är färdigt före tillträdet.
Gårdens ladugård är anpassad för lösdrift av köttdjur. Den kan dock vara lämplig även för andra djur eller för att
användas till exempelvis förråd. Ladugården har bland annat ett utbyggt skärmtak med betonggolv från 2008 samt eluppvärmda vattenkoppar. Halmladan från 2010 har betonggolv och delvis murade väggar.
Den totala arealen uppgår till 4,4 hektar, varav 1,25 utgörs av bete, 1,48, av skogsmark och lika mycket, 1, 48 av åkermark. På åkermarken som har lerjord har det odlats spannmål. Marken tillfaller köparen vid tillträdet.
Även jakten följer köpet. Här kan man jaga rådjur, hjort, vildsvin och älg. Fastigheten ingår i Tryserums älgskötselområde och kronhjortsskötselområde.
Grönstorp Kastanjegården 1 är i behov av upprustning, men med de här anrika vackra bostäderna finns förutsättningarna för ett representativt och ändå mysigt boende i den här uppskattade bygden.
Text: BO BÄCKMAN
KORTA FAKTA GRÖNSTORP KASTANJEGÅRDEN 1
Mangårdsbyggnad: 1860-tal. 1 ½ plan. 4 r o k. Boarea 125 kvm. Torpargrund.
Drängkammare: 1860-tal. 1 ½ plan. 3 r o k. Boarea 82 kvm. Ekonomibyggnader: Ladugård anpassad för lösdrift av köttdjur. Har bland annat ett utbyggt skärmtak med betonggolv från 2008 samt eluppvärmda vattenkoppar. Halmlada från 2010 med betonggolv och delvis murade väggar. Carport. Jordkällare.
Total areal: 4,4 ha. 1,25 ha bete, 1,48 ha åker och 1,48 ha skog. ”Fastigheten
är under avstyckning. Säljaren står för alla kostnader i samband med avstyckningen. //Kontakta mäklaren för information om detta.” Jakt: Följer köpet. Jakt på rådjur, hjort, vildsvin och älg. Fastigheten ingår i Tryserums älgskötselområde och kronhjortsskötselområde. Pris: 1 800 000 kr, utgångspris.
En smidig, stark, enkel och lättmanövrerad traktorprocessor – omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika suveränt i klenare slutavverkning som i förstagallring. Har både Hög- och Lågfart (med upp till 5 m/s)!
Processorn som ger fler skogsbrukare möjligheten att äga och använda en stark och konkurrenskraftig avverkningsmaskin! Komplett utrustad med eget variabelt lastkännande hydraulsystem och har även vidvinkelaxel för kraftuttagsdrift.
Filmer om skogsbruk visas i utställningen. I förgrunden står en så kallad kolryss som användes för frakt från kolmilorna.
Lantbruksmuseet Ljusfallshammar har i sin stora utställningshall bland annat en omfattande skogsavdelning.
lyftsaxar och
Från såg och yxa till maskiner
En liten betraktelse över en stor utveckling i skogsarbetet
LJUSFALLSHAMMAR (JB)
Arbetet i skogsbruket förr var både mödosamt och riskfyllt. En enkel jämförelse med dagens utrustning visar stora framsteg, inte minst i säkerhet.
Lantbruksmuseet Ljusfallshammar har i sin stora utställningshall bland annat en omfattande skogsavdelning. Museet har även större maskiner, men undet det här besöket begränsar vi oss till utställningen i själva stora hallen, vilken inrymmer nog så mycket. Att skogen alltid haft en stor betydelse, redan från förhistorisk tid råder det ingen tvekan om. Under den tidiga stenåldern jagade människan och samlade annan mat såsom nötter och bär i skogen. I och med att jordbruket gjorde sitt intåg i människans liv kom skogens roll att förändras. Nu hämtade man sådant som ved, stängsel och virke därifrån, samt en hel del annat förstås. Husbehovsavverkning var ett naturligt inslag.
Med tiden kom givetvis materialen och redskapen för arbete i skogen att utvecklas. Järnets roll var en del i detta. Vrider man klockan framåt till mer modern tid så visas mängder av redskap på Lantbruksmuseet. Visserligen hörs det ibland att det var bättre förr och enklare, men det gäller inte allt. Arbetet i skogen, fjärran från gps, maskiner, eldrift, säkerhetsutrustning och så vidare, tillhör inte det som var enklare och det kan sannerligen inte ha varit säkrare.
Var och en som någon gång fällt ett träd med en handsåg eller yxa vet att även ett mindre träd kräver rätt handhavande och en del av kroppslig insats. Sedan skulle trädet förstås tas om hand, transporteras, ofta med häst, och bearbetas.
Hur man bäst hanterade sin yxa finns beskrivet i ”Sammanfattande råd och anvisningar” från 1951: "Emedan även det bästa stål kan bli
en amerikansk tvåmans motorsåg från 1945. Vikt 38 kilo.
Lantbruksmuseet fortsätter att utvecklas. Ett vagnslider om 27 gånger 10 meter är under uppbyggnad för att få in en del av maskinerna som idag står utomhus. Två hallar, en för utställning och en för lager ska asfalteras nu under augusti. Fem digitala informationsskärmar finns installerade och i bruk i stora museihallen. Den 13 september hålls det uppskattade evenemanget Bondgården förr.
skört vid stark kyla, bör yxan vintertid värmas upp för användandet". Vidare står det att yxan orsakar en tredjedel av olycksfallen i skogsarbetet. Tanken att i kanske djup snö fälla knallhårt frusna träd med en yxa lockar troligen inte många idag. Då var det
nödvändigt. Inte tycks heller de första motorsågarna ha minskat riskerna eller varit särskilt enkla att hantera. ”Tank och förgasare vrides för fällning eller kapning”, var ett ytterligare moment att hålla på med.
Den verkliga utmaningen bland motorsågar måste, utan att veta säkert, nog tvåmanssågarna varit. De var kanske inte heller i första hand avsedda för husbehov. En vikt på uppemot 40 kilo och handtag i varje ände får troligtvis idag de flesta att förfasas. Hur klarade man av att hantera ett sådant monstrum i skogsarbetet ens för enstaka träd? Det gällde att ha ett fast grepp om handtagen och att vara samspelta för sedan skulle man ju
lämpligen, även förr, ta några steg tillbaka när trädet började falla.
Idag är motorsågars vikt lägre, även om den kan vara lite svår att jämföra exakt. Man bör också vid jämförelse tänka på att idag är flera sågar eldrivna. Några är verkligt lätta och för mindre behov, men en rejält kraftig eldriven modell exklusive batteri och skärutrustning kan väga 3,3 kilo. Det kan jämföras med de äldre bensindrivna som sällan kom under tiokilosstrecket. Om det var med full tank eller tom framgår inte alltid, men en fulltankad Sanky 54 hade en vikt på 17,5 kilo. Den skulle inte bara lyftas och bäras, man skulle arbeta med den också. En modern större
men var en rejäl tidsbesparing mot manuella sågar och yxor.
bensindriven modell uppges väga 6,8 kilo, troligen otankad. I skogsavdelningen på Lantbruksmuseet finner man många andra sorters redskap som timmersågar och andra sågar, planteringsverktyg och markberedningshackor, lyftsaxar, beskrivningar av kol-
ning med mera. Vidare kan man se korta filmer om skogsbruk. Museet ger en omfattande och lättillgänglig inblick i gångna tiders liv, som här i arbetet i skogen.
Text och bild: BO BÄCKMAN
Arne Johansson och Karl Andersson från föreningen visar
Sågar,
mycket annat finns att beskåda på Lantbruksmuseet tillsammans med informativa texter.
Överlåta gården?
Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, värdering eller upplösning av samägande. Välkommen att höra av dig.
Jacob Rappe Nilsson 070-002 59 70 jacob.rappe@areal.se
Magnus Jansson 070-002 59 71 magnus.jansson@areal.se
Lars Ektander 070-002 59 74 lars.ektander@areal.se
Vi är ett fullserviceföretag som erbjuder allt från plantering, röjning, gallring och skadedjursbekämpning, till avverkning med efterföljande flisning och markberedning.
För 7 år sedan började Arne och Eskil Gerhardsson att såga plank och brädor bakom lanthandeln i Ingarp. Ingen kunde då ana att det var början på något stort. Genom åren har många människor passerat och utvecklingen har gått framåt i en rasande fart. Vi är väldigt stolta över det som vi har byggt upp. Det har gjort att just långsiktigheten är vår ledstjärna. Allt vi gör ska hålla på lång sikt. Det gäller investeringar, personalpolitik och hur vi förhåller oss till dig som leverantör eller kund. Vi är starka på detaljer. Det är det som är Ingarp.
Bandklippning à la Smaklabbet stod kommunfullmäktiges ordförande Anna-Lena Sörensson för efter att hon hållit invigningstalet.
Äntligen är Smaklabbet invigt
Första steget på väg till ett Upplevelsecentrum för mat
VÄDERSTAD (JB)
Med en fråga om hur framtiden smakar öppnade Smaklabbet dörren. Här kan företag, forskning och konsumenter mötas och forma framtidens hållbara mat.
Under fyra sommarveckor håller Smaklabbet i Väderstad öppet och det ska även hålla öppet fyra veckor nästa sommar. Här ska man tillsammans med allmänheten, företag och forskare undersöka och utforska hur framtidens hållbara mat smakar. Det är en liten sondering av hur det stora Upplevelsecentrum för mat, som finns i Mjölby kommuns vision, ska utformas.
Invigningen av Smaklabbet blev mycket välbesökt, trots semestertider och gassande värme.
Anna-Lena Sörensson, kommunfullmäktiges ordförande, höll ett invigningstal och klippte bandet som naturligtvis bestod av potatisar uppträdda på ett snöre. Det här var ju trots allt i Mjölby kommun, potatiskommunen, och Smaklabbet handlar som sagt om mat. Kim Brax, projektledare för Smaklabbet, berättade:
– Jag är anställd av kommunen, men nu jobbar jag två år dedikerat med det här projektet så jag jobbar 100 procent med det. – Det här är ett projekt som kommunen gör ihop med Region Östergötland och Agtech Sweden så vi har bjudit in politiker från hela regionen och från alla andra kommuner i länet. Vi vill gärna samverka. Vi har många representanter här från regionpolitik, kommunpolitik och tjänstemän från regional och kommunal nivå.
– Jag har suttit och planerat för Smaklabbet sedan i december. Vi började bygga i måndags så allt det här har vi byggt på sju dagar. Agtech stod och byggde till klockan tolv i natt. Jag har bara jobbat jobbat jobbat så nu är jag väldigt nöjd med att det är invigt och allt. Det känns fantastiskt att se det. Utbudet kommer att skifta under de här fyra veckorna. – Vi kommer ha ett rullande schema med olika producenter, men just idag får man smaka bland annat sötlupinsbiffar. Det kan Flättinge gård allt om och så är det äpplemust med annorlunda smaksättning från Envalla gård.
– Det lönar sig att komma hit flera gånger och det är ju fritt inträde.
– Vi kommer ha mycket spännande förläsningar också. De är gratis och man bokar dem via vår hemsida. Talmannen Andreas Norlén och hans fru kommer 3 augusti och pratar tomatodling.
Forskarna Per Frankelius och Karolina Muhrman representerade Agtech Sweden. – Vi, Agtech, visar svenskt lantbruk och svensk lantbruksteknik i vår monter, berättade Karolina Muhrman. Det är därför vi är med. Det är ett smaklabb och testar smakerna. Vi jobbar ju med matproduktion, men maten måste ju produceras innan det blir en mat att testa så vi försöker visa matens väg från jord till tallriken. Så det är vår roll i det här att visa det svenska högteknologiska lantbruket, hur maten faktiskt blir till.
Per Frankelius tipsade om Agtechs plansch som visar de fyrtiotalet steg som krävs för att producera en komplett och god ostfralla. Det är viktigt att föremedla sådant till konsumenten. Mer om detta och invigningen finns att läsa på sidan 28.
Från Mjölby kommun fanns bland andra Ann-Margreth Lindén, kock på Mål-
Ann-Margreth Lindén (se sista sidan) bjöd på potatiskaka, potatisfoccacia och tomatpesto.
Kim Brax, projektledare för Smaklabbet, är anställd av Mjölby kommun och har arbetat intensivt med Smaklabbet sedan i december. ”Det känns fantastiskt nu när vi är framme vid invigningen”, berättar hon.
tidsservice på Bokens kök, och Årets seniorkock 2023. Hon bjöd på potatiskaka, potatisfoccacia och tomatpesto.
– Hon är jätteduktig på smaker och på att få lite knorr på det vanliga, berättade Helen Borger driftchef Måltidsservice.
Varifrån får då, du AnnMargreth Lindén, din inspiration?
– Det är ju mycket på nätet, sociala medier och sådär. Jag tycker det är kul så det är väl därifrån det kommer. Ibland blir det bu, ibland hurra, säger Ann-Margreth.
– Nu ska vi hitta på grejer med olika teman till hösten. Sedan har vi matråd pensionärer som får tycka till om vad som är bra och vad de inte gil-
lar så mycket. Vi lyssnar på dem. Smaklabbet i Väderstad kallas för unik mötesplats och det är bara att instämma.
Text och bild: BO BÄCKMAN
Smaklabbet har öppet under veckorna 30–33. Se även sista sidan.
Forskarna Karolina Muhrman och Per Frankelius från Agtech Sweden.
Den här dagen bjöds det på lite av varje i Väderstad.
Unga besökaren Isabelle utforskar Agtechs lantgård.
Olika nya smaker som man kunde ta del av.
Från missväxt till tillväxt!
Att synas är bra för affärerna!
Boka annonsplats på 0141-560 09
Boka rödfärgning till 2025!
Vi sprutmålar med äkta Falu rödfärg
Vi erbjuder även:
• Fasadtvätt • Taktvätt
• Stalltvätt • Teknos färger
Besök webbutik:högtrycksdelar.se
SOFAB Sanering & färg AB
Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751 www.sofabskanninge.se
Diplomerade för avloppsanläggningar Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
HEJ JORDBRUKARE, VI VET HUR DU HAR DET!
Som jordbrukare är det alltid mycket att stå i. Därför ser vi till att du får diesel, eldningsolja och smörjmedel levererat till din gård precis när du behöver den. Vi är ett litet och personligt bolag som känner våra kunder väl. Våra chaufförer kan trakten in till minsta avtagsväg. Från det att du ringer in din beställning till att du får leverans hoppas vi att du känner att vi bryr oss om dig. Vi svarar i telefon alla dagar i veckan, precis som goda vänner gör. Välkommen till Östergötland och Sörmlands minsta oljebolag.
www.ostkustenenergi.se
Telefon 011-49 60 400
KINGQUAD LT-A500XPM
Nya
Välkommen in i butiken!
Bo Johansson Skogsentreprenad AB
Vi ser långsiktigt på ditt skogsägande
•Avverkningsuppdrag
•Leveransvirke
•Skogsbränsle
•Certifierat företag med markskonande maskiner enligt PEFC-standard
Telefon: 070-217 65 93
LRF vill beredskapslagra skörden
Uppmanar landsbygdsministern att gå från ord till handling
SVERIGE (JB)
Enligt Lantmännens skördeprognos kommer den svenska spannmålsskörden för 2025 att bli bättre än de senaste två årens svaga skördar. Prognosen på 5,5 miljoner ton ligger något över snittet för de senaste tio åren. En skörd som ligger i nivå med medelskörd gör det lättare att påbörja en beredskapslagring av spannmål med minimal påverkan på marknaden. Helt enligt förslag från tidigare statliga utredningar.
–Efter två svaga skördeår och dagens låga spannmålspriser är det viktigare än någonsin med en bra skörd som håller hög kvalité. Det är viktigt för svensk livsmedelsberedskap och för att stärka Sverige spannmålsodlares lönsamhet, säger Fredrik Andersson, LRF förbundsstyrelseledamot.
–Nu behöver regeringen skrida från ord till handling och använda de medel som avsatts i statsbudgeten för uppbygganden av livsmedelsberedskap, säger Fredrik Andersson.
Lantmännens årliga skördeprognos visar på en ökning med cirka sju procent jämfört med 2024 då skörden landade på drygt 5,1 miljoner ton. Spannmålsskörden förväntas enligt Lantmännen landa på 5,5 miljoner ton, vilket är i nivå med genomsnittsskörden för de senaste tio åren.
För att kunna påbörja arbetet med att beredskapslagra skördar över genomsnittet
samt stärka svensk matproduktion behöver regering och riksdag fatta beslut om att:
• Bygga upp beredskapslager av spannmål och viktiga insatsvaror, exempelvis drivmedel, växtnäring och utsäde, som kan säkra tillgången vid kris. Utan dem stannar produktionen.
Efter två svaga skördeår och dagens låga spannmålspriser är det viktigare än någonsin med en bra skörd som håller hög kvalité. Det är viktigt för svensk livsmedelsberedskap och för att stärka Sverige spannmålsodlares lönsamhet”, säger Fredrik Andersson, LRF förbundsstyrelseledamot. BILD: LRF
• Stärka jordbrukets konkurrenskraft och krisberedskap, så att Sveriges bönder kan fortsätta producera även under pressade förhållanden.
• Sverige och Europa behöver en gemensam plan för växtnäring. För att minska beroendet av andra länder och säkra produktionen be-
höver EU och Sverige snabbt ta fram en plan som gör det möjligt att producera mer mineralgödsel inom Europa. På kort sikt måste vi säkra tillgången till gödsel till rimliga priser.
Källa: LRF
FAKTA
Lantmännens rapport är en prognos och skördeläget kan fortsatt ändras. Skörden pågår mellan juli och oktober, därefter sammanställs skördeutfallet.
Om årets skörd slår in kan Sveriges bönder försörja den svenska befolkningen med spannmål till bröd och pasta med mera eftersom skörden då är högre än de cirka 4,3 miljoner ton som vi årligen äter.
Forskning: Gallring kan lindra tallens torkstress
SKOG (PM)
Gallring kan mildra effekterna av torka och förbättra tillväxten i tallbeståndet, enligt en ny avhandling från SLU.
Den globala uppvärmningen, och med den mindre vattentillgång, kan göra att vi behöver ompröva skötselråden för tall. Hittills har riktlinjerna för gallring utgått från att det är brist på kväve och ljus som främst begränsar tillväxt och vitalitet.
Amanda de Castro Segtowich, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp, visar i sin avhandling ”Thinning strategies and their impact on growth dynamics, allocation patterns and water use efficiency in Scots pine stands” att träden efter gallring, i synnerhet om den
var hård, klarar torkan bättre. – Om vatten blir en begränsande faktor i framtiden är det viktigt att uppdatera gallringsmallarna för att öka motståndskraften under torka, säger hon i ett pressmeddelande från SLU.
Efter gallring visade sig tillväxten bli bättre både hos genomsnittliga och dominerande träd jämfört med ogallrad skog. Med färre träd i beståndet finns det mer vatten för varje träd.
Hos de dominerande träden i gallrade bestånd märktes mer barr och snabbare tillväxt i brösthöjdsdiameter jämfört med ogallrade ytor.
Träd i gallrade ytor hade även en längre levande krona. Skillnaderna uppmättes inom tre år efter gallring.
Källa: Föreningen Skogen
Genrebild, tall vid extrem torka. BILD: LE CARLSSON
Avverkningen i svenska skogar fortsatte att minska under 2024
SKOG (PM)
Efter en kraftig minskning 2023, fortsatte avverkningen i svenska skogar att minska under 2024. Det visar preliminär statistik från Skogsstyrelsen. Inte sedan 2013 har den årliga avverkningen varit lägre.
– Trenden med högre avverkningsnivåer bröts 2023 och vår preliminära statistik visar nu att minskningen fortsatte under 2024. Minskningen har inneburit att den svenska skogsindustrins import av rundvirke ökat, säger Jonas Paulsson, statistiker vid Skogsstyrelsen.
Under åren 2021 och 2022 noterades rekordavverkningar om man bortser från 2005
och 2007 då avverkningarna var mycket höga på grund av stormarna Gudrun och Per. Trenden med höga avverkningsnivåer bröts 2023 med minskad avverkning. Minskningen fortsatte under 2024.
Bruttoavverkningen 2024 uppgick enligt Skogsstyrelsens preliminära statistik till 87,1 miljoner skogskubikmeter. Detta är en minskning med två procent i jämförelse med 2023 då avverkningen uppgick till 88,9 miljoner skogskubikmeter.
Nettoavverkningen som utgör den avverkade volymen av alla trädstammar som helt eller delvis tas tillvara uppgick 2024 till 70,3 miljoner kubikmeter.
Knappt hälften av nettoavverkningen bestod av sågtimmer av barrträd, 43 procent
av massaved och åtta procent av brännved.
I jämförelse med 2023 uppskattas avverkningen av sågtimmer av barrträd ha varit tämligen oförändrad medan avverkningen av massaved minskat med fyra procent.
Avverkningen av brännved var tre procent lägre i jämförelse med 2023.I Svealand minskade avverkningen under 2024 med sex procent och i Götaland med tre procent.
Källa: Skogsstyrelsen
transportör -Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lågt effektbehov - Passar alla traktorer Även lämplig för sågytor
Hyggesfritt bra för biologisk mångfald
SLU har gjort en unik kunskapssammanställning
SKOG (PM)
Hyggesfritt skogsbruk, där många träd på olika sätt lämnas kvar vid avverkningen, är mer skonsamt för arter och deras livsmiljöer jämfört med hyggesbruk. Men även vilken hyggesfri metod som används har betydelse för hur olika arter påverkas. Det visar en rapport som för första gången sammanställt kunskap utifrån svenska förhållanden.
– Rapporten är en unik sammanställning av kunskap kring biologisk mångfald och hyggesfritt skogsbruk som gjorts för svenska förhållanden. Eftersom intresset för hyggesfritt ökar så är det mycket betydelsefullt att vi får ett utökat kunskapsunderlag för att markägare ska kunna ta ännu bättre beslut om hur man vill bruka sin skog, säger Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen
Tre olika kategorier av metoder för hyggesfritt skogsbruk har studerats och bedömts utifrån hur de påverkar den biologiska mångfalden i jämförelse med konventionellt hyggesbruk (trakthyggesbruk):
Selektiv avverkning, där enskilda träd plockas ut i omgångar. I selektiv avverkning ingår bland annat metoden ”blädning”, som upprätthåller en flerskiktad struktur med träd i olika åldrar och höjd med kontinuerlig till-
gång till äldre träd. Det bevarar livsmiljöerna för flera olika arter, exempelvis svampar som lever på träd, lavar och mossor.
Luckhuggning skapar variation i ålder och struktur inom beståndet, vilket ger flera olika livsmiljöer för arter. Små och spridda luckor ger bäst effekt för arter som är känsliga för ljus och uttorkning, exempelvis en del steklar och fjärilar. Överhållen skärm, där en viss mängd träd i samma ålder lämnas kvar medan marken under föryngras med nya träd, kan mildra de negativa effekterna under föryngringsfasen. Metoden tenderar dock att leda till mer homogena bestånd på längre sikt.
De hyggesfria metoder som bäst bevarar den biologiska mångfald som fanns innan avverkning är selektiv avverkning och luckhuggning med små luckor. Dessa metoder kan gynna flera olika arter jämfört med hyggesbruk. Skillnaden mellan större luckor och överhållen skärm var mindre jämfört med hyggesbruk. – Genom att låta delar av de äldre träden stå kvar och bevara delar av de döda träd som ligger på marken, skapas förutsättningar för att många arter ska kunna leva kvar. Framför allt skapas bättre förutsättningar för arter som är beroende av skuggiga, fuktiga och stabila miljöer, säger Adriana Puentes, projektledare på SLU och medredaktör för rapporten.
I rapporten har tre olika kategorier av metoder för hyggesfritt skogsbruk studerats och bedömts utifrån hur de påverkar den biologiska mångfalden i jämförelse med konventionellt hyggesbruk. BILD: MATTHIAS GROENEVELD, PEXELS
Hyggesfritt skogsbruk, oavsett metod, är bättre för att bevara biologiska mångfalden på beståndsnivå jämfört med konventionellt hyggesbruk. Orsaken är att hyggesfritt ger ett mer stabilt mikroklimat med jämnare ljusinsläpp, fuktighet och temperatur. Eftersom hyggesfria metoder kan minska markstörningar och stora öppna ytor, bedöms de också ha potential att minska den
negativa påverkan på skogens vattenekosystem.
En annan slutsats i rapporten handlar om att olika hyggesfria metoder kräver olika former av miljöhänsyn. Anpassning av hänsyn utifrån de ekologiska förhållandena i varje metod är avgörande för att bevara skogens mångfald och långsiktiga funktioner. – Oavsett vilken metod man använder så kommer det
Rapporten undersöker hur hyggesfritt skogsbruk påverkar biologisk mångfald i svenska produktionsskogar i jämförelse med dagens skogsbruk, som domineras av hyggesskogsbruk med likåldriga skogar.
Rapporten har tagits fram av SLU på uppdrag av Skogsstyrelsen. Arbetet bygger på litteraturgenomgång, expertbedömningar och jämförande scenarier för hur olika miljöförhållanden utvecklas på kort och lång sikt under olika former av hyggesfri skogsskötsel.
Hyggesfritt skogsbruk definieras här som skogsskötselmetoder där marken aldrig lämnas helt trädlös, vilket innebär att stora öppna ytor undviks och skogliga strukturer i hög grad bevaras. De tre metoder som analyseras är selektiv avverkning, luckhuggning (små respektive stora luckor) och överhållen skärm.
alltid att behövas åtgärder för miljöhänsyn när man avverkar. Det är viktigt att anpassa hänsynen till den specifika brukningsmetoden för att den ska göra maximal nytta
för biologisk mångfald, säger Martin Goude, försöksledare på SLU och medredaktör för rapporten.
Källa: Skogsstyrelsen
Klimatmodeller kan behöva justeras efter nya siffror
Biologisk kvävefixering i naturen lägre än man trott
KLIMATET (PM)
Enligt en ny studie tycks den biologisk kvävefixeringen i världens skogar, prärier och andra naturtyper vara lägre än tidigare uppskattningar. Detta kan innebära att dagens klimatmodeller behöver justeras, eftersom växter behöver kväve för att avlägsna koldioxid från atmosfären.
Kväve är ett livsnödvändigt grundämne för alla levande organismer, men endast ett fåtal typer av bakterier kan omvandla den kvävgas som finns i atmosfären till kväveföreningar som växter och djur kan använda, genom en process som kallas biologisk kvävefixering. Växter behöver sådant ”fixerat” kväve för att tillverka proteiner och klorofyll,
det gröna pigment som möjliggör fotosyntes och som styr upptaget av koldioxid från atmosfären.
– I naturliga ekosystem påverkar kvävefixeringens omfattning jordens bördighet och växtlighetens tillväxt, och därmed kolinlagringen, säger Carla Reis Ely, postdoktor vid Oregon State University College of Forestry, som har lett det arbete som nu redovisas i tidskriften Nature. Vår nya uppskattning, som bygger på en avsevärt förbättrad datasammanställning, tyder på att kvävefixeringen i naturliga ekosystem är mindre än den som tidigare arbeten har kommit fram till.
Det internationella forskarlaget visar alltså att den biologiska kvävefixeringen i naturliga landekosystem är lägre än de uppskattningar som har gjorts tidigare. När for-
skarna sammanställde 1177 fältstudier av biologisk kvävefixering från hela världen fann de att tidigare analyser hade använt ett snedvridet urval av studier, och därmed överskattat kvävefixeringens omfattning: Fältmätningarna hade gjorts på platser där det fanns 17 gånger mer kvävefixerande organismer än det globala genomsnittet.
– Vår studie kommer sannolikt att påverka förutsägelserna om hur mycket koldioxid som ekosystemen kommer att ta upp i framtiden, säger medförfattaren Michael Gundale, som är professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.
– Många av de modeller som används för att förutsäga hur mycket koldioxid som kommer att tas upp och lagras i landekosystemen i framtiden förlitar sig på antaganden om
direkta samband med hur omfattande den biologiska kvävefixeringen är. Vår studie tar bort viss osäkerhet kring dessa samband och kommer sannolikt att leda till något lägre uppskattningar av landekosystemens framtida förmåga att binda kol, fortsätter Gundale. I jordbruksmark är förhållandena annorlunda. Där har den biologiska kvävefixeringen ökat dramatiskt från förindustriell tid till nutid, främst genom storskalig odling av baljväxter såsom sojabönor och lusern, som lever i symbios med kvävefixerande bakterier.
Omfattningen på kvävefixeringen inom baljväxtodling är anmärkningsvärd, eftersom den nu är nästan lika stor som all naturlig kvävefixering på mark som inte är åkermark. – Den här ökningen är både positiv och negativ, säger
Fältarbete i Lappland. I skogar i det norra barrskogsbältet står mossor – i symbios med kvävefixerande bakterier – för en betydande del av kvävefixeringen. BILD: VINCENT BUNESS
Carla Reis Ely. Å ena sidan hjälper kvävefixeringen till att producera proteinrik mat för en växande befolkning och den är miljömässigt mer hållbar än användningen av syntetiska kvävegödselmedel. Å andra sidan kan kväveförluster från denna livsmedelskedja bidra till övergödning i vissa regioner och medföra utsläpp av den potenta växthusgasen lustgas. – I känsliga ekosystem som är anpassade till en mycket begränsad tillgång på kväve kan kväveutlakning från jordbruksmark vara ett hot mot biologisk mångfald, säger Michael Gundale.
Källa: SLU
utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Nytt investeringsstöd Kväveklivet ska minska utsläpp
Den som har ett jordbruksföretag eller en maskinstation kan få stöd till åtgärder som minskar utsläppen av ammoniak eller bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av kväve.
Kväveklivet är ett nytt nationellt investeringsstöd med syfte att minska utsläpp av ammoniak och andra kväveföroreningar samt bidra till ett mer effektivt utnyttjande av kväve i jordbruket. För åtgärder som minskar ammoniakutsläpp är stödnivån för
jordbruksföretag 80 procent och för maskinstationer 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. För åtgärder som effektiviserar kväveutnyttjandet är stödnivån högst 30 procent. Kväveklivet är alltså ett nytt stöd och det finns sedan tidigare ett annat stöd inom området – investeringsstöd för ökad konkurrenskraft. Det innebär att det nu finns två olika investeringsstöd när det gäller minskade utsläpp av ammoniak.
Benny Andersson Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
VIKINGSTAD ÅKERI AB
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord. VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB
Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.
Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se
Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
Boka rödfärgning!
•Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg
•Över 35 års erfarenhet av branschen
•Lämnar kostnadsfri offert på plats
•Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland
Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
Förädla från
egen skog!
Vi har maskiner för stocksågning, hyvling och fräsning.
Woodmizer
Sågverk LT 20 Start Full hydraulik. Kampanjpris: 224000:(ord ca-pris: 282000:-
Woodmizer
MP260
4 kutterhyvel komplett med verktyg. Variabel matning, långa bord Kampanjpris: 112 000:(ord.ca.pris: 138 000:-)
Vi målar följande fasader: Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFABSanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se
Stora som små besättningar. Plats finns för nya kunder. Hör gärna av dig!
• Arbetet på gården ute och inne • Gårdens djur • Aktiviteter för barn • Servering • Musik • Försäljning av överflödiga museiföremål
★ Kl 12 inviger förre landshövdingen Björn Eriksson museets nya fordonsbyggnad
LANTBRUKSMUSEET LJUSFALLSHAMMAR www.lantbruksmuseum.se Fri parkering. Entré: 70 kr från 16 år. LANTHANDEL – LOPPISBOD – MUSEISHOP MASKINER – UPPBYGGDA MILJÖER
Betalningsmöjligheter: Kontant och Swish. I cafeterian även kort.
Woodmizer MP360L
Hyvel (4-sidig extra långa bord) 4 kutterhyvel komplett med verktyg, Variabel matning, långa bord. Kampanjpris: 179000:(ord ca-pris: 210000:-)
Woodmizer
MP365L
5 kutterhyvel komplett med verktyg. Variabel matning, långa bord. Kampanjpris: 229 000:(ord ca pris: 272 000:-)
Slipservice
slipning/skränkning
Skicka eller lämna era sågblad till oss så fixar vår slipmästare JACOB så att de blir som nya igen.
Kontakt: jacob@burbagemaskin.se
Tel: 073-028 05 71
Kampanjen gäller till 30/9.
Försäljning av nya och begagnade maskiner Burbage Maskin AB Åkervägen 18 · 696 32 Askersund 0583-77 08 90 (växel) · info@burbagemaskin.se www.burbagemaskin.se
Följ & gilla oss på Facebook
Området tillgängligt för personer med rörelsehinder.
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Smaklabbet: Om ostfrallor och framtidens käk
VÄDERSTAD (JB).
Vi bjuder på ytterligare några ansikten från invigningsveckan av Smakklabbet i Väderstad (se huvudartikeln på sidan 10) som höll öppet vecka 30-33.
Jordbrukaren träffade på Bo Stark i invigningsvimlet. Väderstads säljchef var inbjuden för att hålla ett anförande.
Matnyttig ostfrallakunskap för alla
Besökarna på Smaklabbetkunde ta del av Agtechs förenklade (!) plansch som pedagogiskt visar de återstående fyrtiotalet steg som krävs för att producera en komplett och god ostfralla. Odling av vete börjar med jordbearbetning och sådd. För ost och smör krävs djurhållning, mjölkning, kärning, ystning och så vidare. Salladen ska odlas med allt vad det innebär av vattning, gödsling, ogräsbearbetning med mera. I slutänden finns vetebröd, smör, ost och sallad. Då kan man göra sin ostfralla. Planschen är viktig för att i konsumentled öka förståelsen för det som krävs för matproduktion, även av en så skenbart enkel mat som en god ostfralla.
Peter Borring fanns på plats under invigningsveckan och föreläste inför en intresserad publik, bland annat om det svenska jordbrukets klimatpåverkan.
BILD: MARIE STÅHLBOM
Ann-Margreth Lindén, kock på Måltidsservice på Bokens kök och Årets seniorkock 2023, bjöd på god mat. Här tillsammans med Helen Borger som är driftchef på Måltidsservice.
