__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 3 • Årgång 95 Mars 2021

År 2030 ska 30 procent av den svenska jordbruksarealen brukas ekologiskt. Nu finns pengar att söka för att uppnå det.

Svensk ekoproduktion ska öka JORDBRUK. Sveriges produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel ska öka, det har regeringen bestämt. Nu utlyser Jordbruksverket 45 miljoner kronor till projekt som kan bidra till regeringens mål. Utlysningen riktar sig till projekt som verkar inom privat och offentlig marknad, förädling, livsmedelsindustri, primärproduktion, kommunikation och export. Ett av de kriterier Jordbruksverket kommer utgå ifrån vid bedömningen av projekt är förmågan att integrera ekologiskt i ett bredare hållbarhetsperspektiv. SIDAN 6

Skogspriserna fortsatte uppåt SKOG. ”Coronapandemin har inte gjort att efterfrågan på skog minskat. När första vågen av pandemin drog in över landet blev säljare mer avvaktande. Ganska snart ökade aktiviteten igen och under sommaren och hösten har efterfrågan och prisuppgången för skogsmark ökat markant. Skogen växer trots pandemin”, säger Markus Helin, chefsmäklare på Ludvig & Co.

Projektkoordinator Cecilia Hammenhag. Bild: TIMMY LARSSON

Ärter med god framtid Nytt projekt satsar på ärter som passar svenska förhållanden JORDBRUK. Forskare och näringslivsaktörer menar att svenskodlade ärter har framtiden för sig och nu startas därför ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är ta fram nya, stabila ärt-

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

sam ärtodling. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Lantmännen, FoodHills, Findus Sverige AB/Nomad Foods, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter. SIDAN 8

Östergötland ska fås att blomma lite extra Projektet Hela Sverige blommar drivs av Hushållningssällskapet och har sedan 2018 varit igång i Skåne och i Mälardalen. I år ska man för första gången erbjuda lantbrukare i Östergötland att vara delaktiga i att göra länet blommande. Syftet med projektet är att öka arealen med blommande växter och att förlänga tiden som det finns blommande växter för att på så sätt gynna de pollinerande insekterna såsom bin och humlor. SIDAN 10

SIDAN 11

Du som är prenumerant

sorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden. Den ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein ska mötas genom en utvidgad och lön-

VECKANS BORRING

JAKT

JORDBRUK

Planmonopol på gott och ont

Nääs vilt och kött fördubblar

Det öppna odlingslandskapet ska stärkas

SIDAN 2

SISTA SIDAN

SIDAN 9


2

Nummer 3 • Mars 2021

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Planmonopol på gott och ont Jag har förmånen att sitta som ledamot i Länsstyrelsens insynsråd. Det är en form av rådgivande delegation till myndighetsledningen som i princip alla myndigheter har. Insynsrådet har ingen som helst beslutande roll. Att bara få tycka utan att ha något som helst ansvar för ett beslut är ett rätt tacksamt uppdrag. Rätt ofta kommer det upp frågor eller ämnen där ett fenomen som vi pratar för lite om ställs på sin spets. Vi har i Sverige idag en demokratisk modell som bygger på att beslut fattade i demokratisk ordning som påverkar genomförandet av det vi möter i vår vardag, till väldigt stor del fattas nära människan, det vill säga i den egna kommunen. Det är en ordning som jag i grunden tycker är den rätta och något att sträva efter så mycket som möjligt, det vill säga decentraliserat styre med beslut så nära medborgaren som möjligt. I många frågor som typ lagar och regler är det ju dock

inte så lämpligt. Det räcker med att samma nationella lag kan tillämpas rätt olika i två grannkommuner, jag vågar inte tänka tanken om vi dessutom hade möjlighet att också i grunden ha olika lagar... Politiskt har Centerpartiet varit en kraft som värnat decentraliserade beslut medan politiska krafter som både S och M och numera även SD (som i mitt tycke blir en kopia av någon form av folkhemsvurmande gamla S med konservativa drag) – snarare förfäktat centraliserade beslut där stordrift och rationalitet fått vara viktigare. Det kommunala självstyret är en mycket stark plattform i vår demokrati och ett fundament i detta har närmast blivit det kommunala planmonopolet. På gott och ont som jag nu ska beskriva.

Trots att en hel länsdel har överkapacitet på shoppinglador, måste ändå varje kommun bygga nya dito på bästa åkermarken”

Jag ska ge tre typer av frågor i vår tid när det kommunala planmonopolet inte synkar med behovet av lite större regional samsyn i planeringen för bästa nytta av en region eller landskaps förutsättningar. Vindkraft, pekar kommunerna ut lämpliga områden för i sina översiktsplaner. När sedan en exploatör kommer och vill bygga en jättestor satsning sår det split i bygden och i politiken och delar av politiken i samma kommun motsätter sig byggplanerna för att lyssna på sina väljare. Denna fråga kommer bara bli än större problem när framtidens landbaserade vindkraft på 80 TWh ska byggas upp. Byggnation på jordbruksmark är en annan sådan fråga. Trots att en hel länsdel har överkapacitet på shoppinglador, måste ändå varje kommun bygga nya dito på bästa åkermarken eller bygga maximalt med bostäder, också det på bra åker-

mark. Här hade det faktiskt behövts lite mera regional samsyn och perspektiv som sträcker sig över kommungränserna. Det perspektivet har Länsstyrelsen men blir oftast en tråkig granskningsmyndighet och stoppkloss för kommunerna. I en fråga som är viktig för landsbygdens utveckling, det vill säga strandskyddet, är det oftast kommunen som står på landsbygdsbefolkningens sida och vill utnyttja en av få komparativa fördelar, det vill säga möjligheten till boende med hög kvalitet. Inte sällan är Länsstyrelsen då framme och petar kommunen på fingrarna... Hur får vi mera samsyn över hur vi bäst nyttjar vårt landskap i ett större regionalt perspektiv och ända alltjämt utgår med största respekt och bibehåller det kommunala självstyret och beslutande nära människorna? Jag har inget svar men ser att det faktiskt är en mycket viktig fråga att hitta bättre gränssnitt i snarast! Må så gott i det decentraliserade men regionalt förvirrade Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

samhällsdebattör och opinionsbildare

Litet gårdsbryggeri når nya nivåer Bryggaren Jesper Meyer lyfter småbryggeriet Nääs till nya nivåer. Det tycker ägaren Gunnar Emanuelsson. – Det är ett lagarbete vi håller på med, kontrar dansken Jesper ovillig att ta på sig mästartiteln.

Den där danska bakgrunden är näst intill omöjlig att detektera. Jesper har filat mycket på de danska tungrots-r-en och gett dem en hälsingsk prägel. Familjen och hemmet finns i Ljusdal och det var på Ljusdals bryggeri som Jesper hade sin första anställning efter en tvåårig yrkeshögskoleutbildning i Ludvika till bryggare. Men intresset är gammalt. – Jag bryggde öl hemma långt tidigare. Intresset för öl har hängt med länge, förklarar Jesper vidare. Konkurrenters öl är en stor inspirationskälla och arbetslaget på Nääs smakar och diskuterar öl både

ofta och länge. Det blir också många olika experimentbryggningar med återkommande utvärderingar för att hamna rätt. Och det är otroligt att det av ingredienserna vatten, malt och humle kan bli så många olika resultat. Ljus och lätt sommaröl, lika lätta som fladdret av en tyllgardin. Eller mörk och rå öl som balanserar den tunga jul- och påskmaten. Eller bara som ljuvliga törstsläckare. Låt oss inte fara iväg i mängder av ajdektivattribut utan koncentrera berättelsen kring tre olika öl som hjälper Nääs gårdsbryggeri att klara av pandemin. – Jo, det har varit tufft. Precis som Systembolaget har ökat sin försäljning, har vi också ökat, tillstår Gunnar Emanuelsson. Restaurangbranschens del av Nääs försäljning har däremot varit ganska så död under det senaste året. Den egna evenemang- och eventerbjudandena har fått gå

De små bryggerierna får alltid sälja sina alkoholhaltiga produkter i sitt närområde. Krasst sett är det den enda kanalen med Sveriges alkoholmonopol. Det blir för Nääs gårdsbryggeri ungefär tio butiker. I området är kunderna köptrogna och de känner till Nääs. Mer spännande är att få nå ut till 200 av Systembolagets 450 butiker genom att vinna offertförfrågningar. Det är just vad Nääs har gjort i tre fall än så länge för 2021. Den ena ölen är Eko Ale. Den har redan i ett år funnits över hela Sverige och Nääs gårdsbryggeri har lyckats att få ett förlängt kontrakt att brygga och leverera den i ett år till. Fortsatt säljstart var den 2 mars. Eko Ale är en brittiskinspirerad puböl. Den andra ölen är Nääs Påsköl, en mörk öl vars försälj-

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

förfrågan handlade det om en lager. Nääs gårdsbryggeri har en lager med namnet Lager 33 – en folköl med ordentlig beska i smaken med alkoholhalten 3,3 volymprocent. Den lager som Systembolaget har tackat ja till är en volymprocent på 5,7 så det finns ett arbetsnamn på ölen.

ner till ett minimum. Även om Nääs hoppas på ett förbättrat läge när våren kommer och allt fler har fått vaccinera sig.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

– Jo, det gör det, men vi har

Gunnar Emanuelsson och Jesper Meyer smakar och diskuterar gärna öl för att hitta rätt i utvecklingen av en ny sort.

ning är koncentrerad till veckorna före påsk. Säljstart är den 15 mars. Direkt efter storhelgen plockas den bort från hyllorna. – Det är synd, tycker Elisabeth Lindbom som arbetar bland annat med det administrativa kring Nääs gårdsbryggeri. Den är ju lika god

efter påsk också eller hur, menar hon. – Visst, men det bara är så, det är en kort period som påskölen är aktuell, men kul att Systembolaget valde oss, säger Gunnar Emanuelsson. Den tredje ölen kommer efter sommaren och i offert-

inte bestämt oss än, funderar Gunnar Emanuelsson och drar lite på det. Säljstart är i september lagom till höstsäsongen drar igång. I och med denna lager har Nääs gårdsbryggeri kommit upp i nära 15 olika öl i sortimentet. Bra jobbat av ett litet småbryggeri i Ydre med tanke på att det finns numera 600 aktiva småbryggerier inom öl, sprit och vin i Sverige. Ifjol lades tre ner men 40 nya startade sina olika verksamheter. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 3 • Mars 2021

3 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AKTUELLT

Från Sverige och Krav vill underlätta för konsument Bland annat tas det fram ett gemensamt skylt- och marknadsföringsmaterial för butik där svenskproducerade Kravmärkta produkter tydliggörs med ursprungsmärket Från Sverige. Svenskmärknings styrelse har även tagit beslut att sänka årsavgiften, från 3000 kronor till 500 per år, för märkesanvändande företag som omsätter upp till nio miljoner kronor.

Flera av Kravs kunder har framfört en önskan om att tydliggöra att deras livsmedel både är svenskproducerade och Krav-certifierade.

För att underlätta för dessa företag och för att öka marknaden både för Krav-märkt och Från Sverige-märkt har ett samarbete inletts mellan företrädarna för de båda märkningarna.

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

   (  ((  ( ( ( ( ( ( ( ( (  ( (*(( (  ((*(%+%(( +%( +%($"( +$(%(( ( ( ( $ (( %%(%(**+$(

+%($"+$(%( (  $ (%%(%**+$( *((  (*%+%(+%( ( $(( ( ( ( ( (*( (( $( ( (%($"+$( $"(+$( $"+$($( ( *( $(+%($"+$(+($"%%(*+&(#*( ( ( + ( +($("%(%(( *+&( (#*( ( ( ( ( ( ( ( ( (& ( ( ( (*(#($(( % %(( ( *(&& ( *&& $(( $( ( (&( *(#$(% %( *&& *&& $( ( ( $( "*+$( "*+$( ( +(+% ( (  (

( +((+%( ( ( (     ( ( (

                        

(

  ( (

( (

(

(

( (

(

(

, ,+*)('+&%+$(#"%+$(•(*(( +*)('+&%+$(#"%+$ (•(*( (

• • • •

Li-Ion batterier med garanti på 5000 uppladdningar/5 år Batterikapacitet till en hel arbetsdag El-lastare med nytänk från början till slut -även el-transmission Samma skjutkraft och brytkraft som konventionell lastare!

Skrukeby Maskin Mjölby När du behöver ett riktigt lyft! 0142-809 60 • 070-399 90 09 Se mer på: www.skrukeby.se

"$

+* )

&

&

& &

!!

&

& $ "$

!

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

& ' '

"

Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! www.jordbrukaren.se

    

    

                        

     

                               

(

$ ! ! "& ! #" #!"

5 GÅNGER SÅ LÅNG LIVSTID PÅ BATTERIER SOM BÄSTA ALTERNATIV PÅ MARKNADEN

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!

'!


4

AKTUELLT

Nummer 3 • Mars 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skador från vildsvin påverkar mest 44 procent av landets lantbrukare drabbades av vildssvinsskador 2020 SVERIGE (JB)

Viltskador i allmänhet och vildsvinsskador i synnerhet är det som påverkade Sveriges lantbrukare mest förra året. Närmare hälften hade kostnader för skador orsakade av vildsvin. De värst drabbade hade skador från 200 000 upp till 1 miljon kronor medan medelkostnaden per företag uppskattningsvis var 45 000 kronor. Det visar en enkätundersökning som Landshypotek bank låtit göra bland Sveriges lantbrukare.

Närmare hälften (44 procent) av Sveriges lantbrukare hade under 2020 kostnader orsakade av vildsvin. Ungefär lika många (fyra av tio) lantbrukare svarar att viltskador, t ex vildsvin, är det som påverkade deras företag mest det gångna året. Vildsvin är den i särklass vanligaste orsaken till skador på verksamheten – det svarar tre av fyra lantbrukare som haft viltskador. – Även om typen av viltska-

dor och omfattningen varierar över landet visar undersökningen att de som drabbas värst av vildsvin får omfattande skador. Det här är en växande utmaning som slår hårt mot många lantbruksföretagare, där brukare och markägare behöver samverka för en lösning, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek bank.

Vildsvin på fält. Bild: GÖRAN GUSTAFSSON/TT NYHETSBYRÅN

I snitt orsakade vildsvinen kostnader för 45 000 kronor bland svenska lantbrukare under 2020. Det inkluderar skördebortfall, skador på maskiner, kostnader för reparationer och extraarbete. Lantbrukare med större arealer har större kostnader, i snitt 83 000 kronor. De lantbruksföretagare med störst skador hade kostnader från 200 000 kronor upp till en miljon kronor.

Antalet lantbrukare som svarar att viltskador, inklusive vildsvin, är den största påverkansfaktorn har ökat med ungefär 30 procent jämfört med året innan (från 32 procent av de svarande 2019 till 40 procent 2020). Vildsvinsskadorna drabbar

vidsträckta delar av Sveriges yta. Resultatet av undersökningen visar att de är allra vanligast i södra Sveriges

skogsbygder – vilket omfattar stora delar av Jönköpings-, Kronobergs och Kalmar län, södra delarna av Östergötland samt norra Blekinge och östra delarna av Västergötland. Där svarar 66 procent av lantbrukarna att de har kostnader orsakade av vildsvin. Därefter kommer slättbygderna i Uppland, Sörmland, Närke, Västergötland och Östergötland. 48 procent av lantbrukarna svarar där att de har drabbats

Vildsvinen är en växande utmaning som slår hårt mot många lantbruksföretagare, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek bank. Bild: LANDSHYPOTEK BANK

av vildsvinsskador. Frågorna är ställda på uppdrag av Landshypotek bank och har ingått i en postal enkät – Sveriges Lantbruk – genomförd av Landja Marknadsana-

lys som gått ut till 1 000 bönder varje vår och höst sedan 1973. Mätningen är representativ för alla svenska lantbruksföretagare med över 10 hektar åker hösten 2020.

Fyra nya namn till LRF Ungdomen styrelse föreslagna Fyra nya ledamöter föreslogs till LRF Ungdomen vid riksstämman den 3 mars.

De fyra nya namnen är Katarina Wolf från Rimforsa, Isabella Odmark och Sebastian Remvig som väljs på två år och Filip Axelsson (fyllnadsval på ett år). I styrelsen med ett år kvar på sin mandattid återfinns bland annat Marit Bohlin, även hon från Östergötland. Årsmötet hölls heldigitalt den 3 mars, alla satt hemma, till och med presidiet och styrelse. Katarina Wolf, 27, kommer från Rimforsa, Östergötland där hon bor med sambon. Föräldragården har mjölkproduktion sedan mitten av 70-talet – från en småskalig verksamhet till dagens moderna företag med mjölkoch köttproduktion. Förra året slutfördes ägarskifte av driften så idag äger hennes

bröder tillsammans med mamma företaget. Katarinas vision är att efter avklarade studier på Alnarp, till sommaren, också gå in som delägare. – Jag drivs av lantbruksföre-

tagande för unga. Intresset att påverka de gröna näringarna i rätt riktning präglas dels av mitt eget företagande men också av erfarenheter från studietiden. Jag har jobbat två år i Berlin och Oslo. Jag har studerat musik och har kvar intresset, speciellt för bandet Queen som tagit mig runt världen för konserter och fan club-conventions. Katarina studerade genusvetenskap på Uppsala universitet innan hon flyttade tillbaka till hembygden och började mjölka kor i samband med ett gårdsförvärv. I LRF Ungdomen vill hon nyttja sin förmåga att kritiskt analysera frågor som är viktiga för branschen,

arbeta för att höja lantbrukets status i samhället. Hon vill driva jämställdhetsarbetet inom näringen framåt och skapa ännu bättre förutsättningar för unga att ta sig in och stanna i branschen. Isabella Odmark, 28 år, bor med sambo utanför Karlskoga. Hon är uppvuxen på föräldrarnas hästgård utanför Fjugesta med hästuppfödning och grovfoderproduktion. Intresset ledde henne till Ultuna där hon studerat till husdjursagronom. I dag jobbar Isabella som reporter på Jordbruksaktuellt. Även Isabella har gjort praktik på LRF i Bryssel. – En rolig tid med jordbruks-

politik på EU-nivå och omvärldsbevakning, där jag lärde mig mycket om lobbyarbete och fick en inblick i hur arbetet i EU-parlamentet går till. Jag är styrelseledamot sedan fem år för LRF Ungdomen i

Örebro, gör tredje året som ordförande. 28-årige Sebastian Remvig är agronom sedan 2019, med ett stort intresse för lantbrukares ekonomi. Han bor på föräldragården i Eslöv tillsammans med sambo. Sebastian har erfarenhet som lantarbetare i Kanada och på LRFs EU-kontor i Bryssel. – Lantbruk har alltid varit en stor del av mitt liv och uppväxten på vår grisgård har präglat mig. Min astma förhindrar mig tyvärr att delta i en del arbetsuppgifter. Jag har istället fokuserat på att arbeta så mycket som möjligt med hjärnan i lantbrukets tjänst. Inte minst under 2017 var engagemanget stort som ordförande i Ultuna studentkår, ett heltidsjobb under studieuppehåll. Sebastian hoppas bidra med viktiga insikter i frågor om unga lantbrukares kapitaltillgång och EUs jordbrukspoli-

tik. Att framgångsrikt få in nytt ungt blod i lantbruket är en nyckel för framtiden och där är startkapitalet en stor utmaning. Filip Axelsson, 23, kommer från Stora Aby i Småland. På gården, där han är uppvuxen, odlas matpotatis, jordgubbar och spannmål samt på senare år specialgrödor som sötpotatis, sparris och hallon. Förutom arbetet hemma har Filip testat lite olika arbetsplatser, bland annat på gård i Kanada och på en större mjölkgård. – Jag läser andra året till

lantmästare på SLU i Alnarp, där jag bor tillsammans med sambon. 2015 blev jag invald i LRF Ungdomen Sydosts styrelse och sedan 2017 har jag suttit som ordförande. De senaste två åren har jag också suttit med i EU-kommissionens CDG-grupp ”Forestry and cork” där vi möts i Bryssel och diskuterar och ger in-

spel till kommissionen om olika frågor som rör skogsbruk. Filip brinner för lönsamhets- och viltfrågorna inom LRF. Med en ökande viltstam i många delar av landet har en stor inverkan på lönsamheten, ett stort problem. Han vill också skapa rätt förutsättningar för unga som vill satsa inom de gröna näringarna. Branschen måste vara attraktiv både som anställd och egenföretagare. Till omval vid stämman, föreslogs ordförande Elisabeth Hidén, Värmland och Ronja Björkqvist, SydOst på två år. På ett år Oliver Kristoffersson, Skåne. Övriga i styrelsen med ett år kvar på sin mandattid är Anton Öhrlund, Västernorrland och Marit Bohlin, Östergötland. De som avsäger sina uppdrag är Annica Andersson, Skåne, Cassandra Bjelkelöv Telldahl, Mälardalen, Erik Johansson, Norrbotten och Simon Wancke, Värmland.


Nummer 3 • Mars 2021

5 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2

12.500:+moms

gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se

AKTUELLT

Nytt SOL-erbjudande 2020! LANTBRUKSPAKET XL

LANTBRUKSPAKET L

32 kW, ca 30 000 kWh per år

26,9 kW, ca 25 000 kWh per år

238 800:- +moms

213 700:- +moms

Vi har även villapaket!

Färdig anläggning inkl std montage på stålplåt och std elinkoppling. Frakt tillkommer. Statligt stöd 20% avgår. TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Levererar färdig betong certifierad av

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

3EKO-IXERVAGNAR fÚRALLABEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. sTömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s+ASTmËKTARKK1600 och KK1800

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

www.mb-isolering.se

Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg

LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING Svensktillverkade jordkällare. I plast. 2ƞȒȡ311"+3ê/*"-2*-"+,+20&/ ǖǗê/-"/#"(111&+01))"/0,*"11 (,*-)"*"+11&))"+3"!-++ǽ"+(+ "+(")1+0)210*,1 (2*2)1,/1+( "))"/-++ǽ,*3"!")!/"(+!2 (,*-)"11"/"Ɯ+1)&$ +)ê$$+&+$, %/"'ê)1 *&+0(!&11 3"!"%,3  ǿ   ǞǚǿȒ ǙǞ ǽǞǽ  

,+20&$%1ê/"+(/ƞ#2))*"+ "+(")3"!-++-íǘǕ(, %%)3Ȓ *"1"/03"!ǽ"+ê/$,!(ê+!"+)&$1 !"+6 ,!"0&$+(/3"+, %!ê/*"! #/*1&!00ê(/!ǽ Bonus Light ê/"+*6 ("1  -/&03ê/! ǘǜǽǘǽ ǿ

 ǜǚǿ 3"!-++ǽ Ȓ 

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se



 

  

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se

Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2021!

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

KINGQUAD LT-A500XPZ 2021

www.sofabskanninge.se : ecialité Vår sp

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

112.375:inkl moms

Ett familjeföretag med traditioner. Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Vi utför grävarbeten!

Djurvagnar • Spannmålsvagnar Balvagnar • Dumpersvagnar

Diplomerade för avloppsanläggningar

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Falu Rödfärg Boka rödfärgning redan nu! • • • •

Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg Över 35 års erfarenhet av branschen Lämnar kostnadsfri offert på plats Försäljning av Gjöco färg

Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

,]HVEYPZMRWGL

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

Lantmästare

Enkel montering på alla kranar.

Andreas.brunaker@faust.dk

We-1400

med 2 kanal radio.

14.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

076-846 22 22

mail@faust.dk www.faust.dk


6

JORDBRUK

Nummer 3 • Mars 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nu ska svensk ekoproduktion öka Pengar att söka hos Jordbruksverket SVERIGE (JB)

Några behov som lyfts inför främjandearbetet 2021–2023 är:

Sveriges produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel ska öka, det har regeringen bestämt. Nu utlyser Jordbruksverket 45 miljoner kronor till projekt som kan bidra till det målet.

• att involvera dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin i större utsträckning • att hantera utmaningar i den nya förordningen, till exempel för fjäderfä och utsäde • att öka produktionen av svenskt, ekologiskt, växtbaserat protein • att involvera regionala aktörer, exempelvis regioner och länsstyrelser • intensifiera främjandearbetet på exportmarknaden, där efterfrågan växer på många håll • att minska klyftan mellan ”vi och dom” och sätta eko i ett hållbart helhetsperspektiv • att stärka relationen mellan forskning och praktik och förstå vad som styr konsumenterna • stöd till färre men större projekt och samarbete både vertikalt och horisontellt

Under 2017–2018 tog Jordbruksverket, tillsammans med representanter från livsmedelskedjan, fram en åtgärdsplan för att främja regeringens inriktningsmål för ekologisk produktion och konsumtion. Enligt detta mål ska 30 procent av jordbruksarealen brukas ekologiskt och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen utgöras av ekologiska livsmedel 2030. Därefter avsatte regeringen 50 miljoner kronor till ett nytt uppdrag 2018–2020, för att realisera åtgärdsplanen. I fem utlysningar har dessa medel beviljats för 44 projekt, som på olika sätt arbetar för att främja den ekologiska marknaden. Nu har Jordbruksverket fått ett fortsatt uppdrag av regeringen för åren 2021-2023 och utlyser 45 miljoner kronor till projekt som kan bidra till regeringens mål. Utlysningen riktar sig till projekt som verkar inom privat och offentlig marknad, förädling, livsmedelsindustri, primärproduktion, kommunikation och export. I det nya uppdraget för 2021–2023 pekar regeringen även på att arbetet ska ut-

År 2030 ska 30 procent av den svenska jordbruksarealen brukas ekologiskt. Nu finns pengar att söka för att uppnå det. Bild: PIXABAY

vecklas för att i större utsträckning bidra till utbyte av erfarenheter och dialog, utreda marknadsutvecklingen, verka för uppbyggnad och förmedling av kunskap samt gynna innovation och rådgivning.

Idag finns ett överskott på ekoråvara och preliminär statistik pekar på minskad ekoareal 2020. En av de utmaningar som

ekologiska producenter står inför idag, är att det finns flera

koncept som lockar de konsumenter som vill äta hållbart. Även om ekologiskt fortfarande syns på marknaden så tar klimatsmart, vegetariskt och närproducerat ökad plats. Ekologiskt står emellertid inte i strid med dessa koncept, utan

de går ofta att kombinera. Ett av de kriterier Jordbruksverket kommer utgå ifrån vid bedömningen av projekt, är därför förmågan att integrera ekologiskt i ett bredare hållbarhetsperspektiv. Den som vill söka medel för

ett ekoprojekt kan gå in på Jordbruksverkets webbplats där det finns mer information om utlysningen och hur man går tillväga för att söka pengar. Text: TOBIAS PETTERSSON

Fågelinfluensa på gård i Linköping Fågelinfluensa har konstaterats på en gård med 14 000 ekologiska slaktkycklingar i Linköpings kommun. Samma smitta har även drabbat en besättning med cirka 470 fasaner i Skurup i Skåne. Det visar provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

De smittade fåglarna avlivas och de aktuella byggnaderna kommer att saneras. Jordbruksverket har även beslutat om spärrförklaring vilket innebär att inga djur eller djurprodukter får lämna anläggningarna utan Jordbruksverkets tillstånd. Jordbruksverket har upprättat restriktionsområden på 10 kilometer runt de drab-

bade gårdarna i Linköping och Skurup där särskilda restriktioner gäller. Förra veckan drabbades även en hobbyhönsbesättning i Ale kommun, inga restriktionsområden kring den gården har satts upp. – Det här är det största utbrott vi har haft av fågelinfluensa i Sverige den här säsongen och det är inte läge att slappna av ännu. Det är oerhört viktigt att fortsatt skydda sina fåglar, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket. Det varierar från år till år vilka varianter av influensa som cirkulerar bland vilda fåglar och hur omfattande smittan är. Det nu pågående utbrottet i Europa är mycket omfattande med många fall på vilda fåglar och många

drabbade tamfjäderfäbesättningar. Tamfjäderfän smittas genom direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar och när smittan introducerats till tamfjäderfä kan spridning också ske mellan anläggningar. – Vi hittar fortsatt positiva fall bland vilda fåglar och fallen på tamfjäderfän i Östergötland och Västergötland visar att smitta förekommer i områden där vi ännu inte hittat fall på vilda fåglar. Fåglarnas vårflytt är på gång och det kommer att innebära fortsatt hög smittrisk och även risk i områden längre norrut i landet. Undersökningar vi har gjort av virus tyder på flera olika introduktioner från vilda fåglar samt spridning mellan hus inom stora anläggningar, men vi har ännu inga tecken på spridning

mellan tamfjäderfäbesättningar, säger Maria Nöremark, tillförordnad biträdande statsepizootolog, SVA. Djurägare i hela landet uppmanas vara uppmärksamma och ta kontakt med veterinär om fjäderfän visar ökad dödlighet, minskad foderoch vattenkonsumtion, sänkning i äggproduktion eller nedsatt allmäntillstånd. Det finns ingen risk att äta kyckling eller ägg enligt Livsmedelsverket. Inom restriktionsområden i Sverige gäller skyddsnivå 3 vilket innebär skärpta krav kring att tamfåglar ska hållas inomhus för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Dessutom råder förbud mot vissa transporter och förflyttningar. I övriga Sverige gäller fortfarande skyddsnivå 2,

Fågelinfluensa har konstaterats på en gård med 14 000 ekologiska slaktkycklingar i Linköpings kommun.

det är viktigt att fortsatt skydda sina fåglar mot smitta och

följa de restriktioner som gäller.


Nummer 3 • Mars 2021

7

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Kurs i digitaliserad animalieproduktion

Kursen Precision livestock

farming for sustainable production ges av Institutionen för biosystem och teknologi vid SLU i Alnarp där Anders Herlin och Oleksiy Guzhva leder kursen. Kursen ges som halvtidsstudier helt på distans med enbart ett par synkrona träffar, vilket medger maximal flexibilitet för deltagarna.

Anders Herlin menar att

kursen fyller ett glapp i kunskapskedjan: – Vi ser en mycket snabb utveckling av de digitala verktygen för att övervaka och styra animalieproduktionen, och de olika aktörerna i branschen hänger ofta inte med, allt från teknikleverantörer, rådgivare, myndigheter och lantbrukarna. Oleksiy Guzhva menar att det är väldigt viktigt att förstå att samarbete krävs för att kunna utveckla en nyttig och

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna.se 070-696 49 22

Titta in på vår hemsida, följ länken ”Fri offert”

fungerande teknikapplikation: – För att utveckla en fungerande teknik behöver ingenjörer, matematiker, beteende-

MA

Digitalisering av animalieproduktionen eller ”precision livestock farming” (PLF) som är det etablerade internationella begreppet, är fokus för en kurs på avancerad nivå på SLU.

Dessa är dels reguljära studenter, dels yrkesverksamma. Då tillträdeskraven gäller för avancerad nivå ges möjlighet för medarbetare vid företag att gå kursen mot en avgift. Kursen ingår i Erasmusprojektet USAGE (Upskilling Agricultural Engineering in Europe), ett EU-finansierat projekt med fokus på avancerad teknik och digitalisering inom lantbruket.

vetare, produktionsspecialister, veterinärer och inte minst slutanvändarna, lantbrukarna, arbeta tillsammans.

AUKTIONER Under rådande restriktioner kommer följande auktioner att ske på nätet www.sajab.se LÖRDAG DEN 13 MARS Nätauktion Biskopsberga Storgård 1 Skänninge

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tar ytterligare ett steg in i att utbilda om digitalisering i de gröna näringarna genom kursen Precision livestock farming for sustainable production.

FREDAG 19 MARS Nätauktion Krångestad Norrgård Gammalkil (Mantorp)

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

       

FREDAG DEN 26 MARS Nätauktion Framnäs Gård Kisa

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

SÖNDAG DEN 28 MARS Nätauktion Vimarka mfl Linköping

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

För auktionsvillkor, se:

www.sajab.se

SOFAB Sanering & färg AB Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

Du vet väl att du kan läsa Jordbrukaren på nätet? Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.jordbrukaren.se

Överlåta gården?

Optimera och säkra dina EU-stöd

Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga brukare, nötkreatursstöd, kompensationsstöd och miljöersättningar – stöden är många och söks av de flesta lantbrukare varje år. Med 200 erfarna och utbildade EU-specialister hjälper vi dig genom regelsnåren och att optimera din SAM-ansökan. Med vår kunskap och hjälpmedel kommer vi tillsammans fram till hur du bäst utnyttjar EU-ersättningarna. Kontakta oss på Ludvig & Co (fd LRF Konsult) så berättar vi mer, 0771 27 27 27 eller ludvig.se Magnus

Mats

Johan

Göran

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50 ludvig.se


8

JORDBRUK

Nummer 3 • Mars 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

God framtid för svenskodlade ärter Nytt projekt satsar på ärter som passar svenska förhållanden SVERIGE (JB)

Det finns en ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein. Därför ska ett nytt växtförädlingsprogram nu ta fram nya, stabila ärtsorter som passar svenska odlingsförhållanden.

Projektet benämns ”Ärtan – garantin för framtidens gröna protein”, och satsningen sker inom ramen för SLU Grogrund – kompetenscentrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Lantmännen, FoodHills, Findus Sverige AB/Nomad Foods, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter. Forskare och näringslivsaktörer menar att svenskodlade ärter har framtiden för sig och nu startas därför ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är ta fram nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden. Den ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein ska mötas genom en utvidgad och lönsam ärtodling. – Första steget är att genbanker runt om i världen nu skickar oss 300 olika typer av ärtor från så kallade accessioner. Vi har beställt såväl moderna sorter som lantraser och mer primitivt frömaterial. Utöver dessa tar vi in ytterligare 50 moderna ärtsorter och även kultursorter såsom Rättviksärt. Vi ska ta tillvara de positiva egenskaperna hos både moderna och gamla sorter när vi tar fram de nya, säger Cecilia Hammenhag, projektkoordinator och forskare vid SLU. Växtförädlingsprogrammet omfattar såväl gulärter, alltså sådana som finns i ärtsoppan, konservärter som skördas gröna och foderärt/proteinärt. Ett program för konservärt finns redan, och drivs av Findus/Nomad Foods. Programmen för gulärt och foderärt/proteinärt är däremot helt nya. – Vi börjar redan i år med att korsa de bästa sorter vi har tillgång till idag och sedan

Projektkoordinator Cecilia Hammenhag. Bild: TIMMY LARSSON

kommer programmet successivt att byggas ut baserat på forskningsresultaten. Genom de hundratals ärter som har samlas in har vi en stor genetisk mångfald att jobba med och tack vare det nära samarbetet med forskare och andra företag kan vi jobba effektivt med de nyaste växtförädlingsverktygen, säger Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen. Om cirka tio år kan vi förvänta oss att ha nya ärtsorter på marknaden, tror Anette, vilket är otroligt snabbt i växtförädlingssammanhang och det sker tack vare de nya verktygen och den samarbetsmodell som de har jobbat fram inom SLU Grogrund. I projektet kommer nya användningsområden för ärter att undersökas. Projektet tittar

på ärterna utifrån olika aspekter, såsom smak, proteininnehåll, stärkelseinnehåll och bioaktiva ämnen som har gynnsamma effekter på till exempel hälsan. I framtiden tror man att de nya ärtsorterna kommer att kunna användas på ett mer effektivt sätt inom livsmedelsindustrin. Det finns redan idag en stor efterfrågan, men ett problem är att ärter ger för mycket bismak i vissa produkter och det är en av frågorna som belyses i förädlingsarbetet. Även om alla ärter hör till samma art, Pisum sativum, så kan de se väldigt olika ut på grund av att de har variationer i sitt DNA. En viktig del av projektet är att ta fram DNAmarkörer för önskvärda egenskaper. Särskilt fokus ligger på att hitta plantor som tål såväl

Några av de ärter som har levererats till det svenska projektet från genbanker runt om i världen. Alla hör trots olika utseenden till samma art, Pisum sativum. Bild: CECILIA HAMMENHAG

mycket som lite vatten, det vill säga har hög tolerans för vattenmättnadsstress och torka, vilka båda är problem i dagens svenska ärtodling.

– Alla prognoser visar att vi kommer att få längre perioder med såväl torka som mycket regn. Därför är klimatstabilitet en viktig egenskap för en stabil

och säker ärtproduktion i fält, säger Annette Olesen. Text: TOBIAS PETTERSSON

Nytt projekt för att öka andelen närproducerad mat i butik och på restaurang Projekt Gröna Näringar har beviljats stöd för att driva och genomföra ett projekt som syftar till att öka andelen närproducerad mat på restaurang och i butik.

Genom att skapa plattformar för livsmedelsproducenter

och inköpare på restaurang och i butik att kunna träffas,

bygga nätverk (digitalt eller fysiskt) och utveckla samarbeten. Inom dessa plattformar kommer fokus även ligga på att öka kompetensen/insikten bland deltagarna om att det inte behöver vara svårt att handla när-

producerat. Denna nya kontaktyta kortar livsmedelskedjan, skapar en ökad tillgänglighet av närproducerad mat och ger restaurangerna och inköparna direktkontakt med livsmedelsproducenter.

Målbilden är att efter projektet slut ska de intresserade restaurangerna och butikerna veta vilket utbud som finns, var de kan vända sig för att handla närproducerat och uppleva att det inte är några

hinder för dem att handla närproducerat. Stödet finansieras av landsbygdsprogrammet 20142020, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling


Nummer 3 • Mars 2021

9

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Det öppna odlingslandskapet ska stärkas Förslag med enklare ersättningsregler för betesmarker och slåtterängar SVERIGE (JB)

För att bevara den biologiska mångfalden är det viktigt med betesmarker och slåtterängar. Dagens ersättningssystem har dock brister och därför föreslår Jordbruksverket en enklare och mer attraktiv miljöersättning.

För att mark ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska den vara bevuxen med gräs och örter och den ska skötas med bete, avslagning eller putsning. När man söker stöd finns det villkor för hur marken ska skötas. Sedan år 2000 används åtagandeplaner som lantbrukaren ska följa för att ha rätt till ersättning. I miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, som är den viktigaste ersättningen för bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljöer i odlingslandskapet, ska lantbrukaren till exempel hålla borta igenväxning. Nu har Jordbruksverket på

regeringens uppdrag utrett utformningen av ersättningen till betesmarker och slåtterängar från 2023. Under arbetet har Jordbruksverket fört en tät dialog med länsstyrelserna, som ansvarar för att utforma åtagandeplanerna. En åtagandeplan innehåller individuella, särskilda skötselvillkor som ligger till grund för hur marken ska skötas. Jordbruksverket föreslår nu att åtagandeplanerna ersätts med generella skötselvillkor och råd-

givning. Utgångspunkten har varit att det viktigaste för att bevara marker med höga natur- och kulturvärden är att lantbrukarna vill och kan fortsätta sköta markerna. Syftet är därför att skapa stöd och ersättningar som är enkla och attraktiva. – Målet är att det ska bli enklare och mer rättvist för lantbrukarna. Genom att förenkla, och göra miljöersättningen mer attraktiv, vill vi bidra till att lantbrukarna fortsätter att hålla våra värdefulla naturbetesmarker öppna, säger Andreas Mattisson på Jordbruksverket. Det har visat sig att lantbrukarna många gånger inte använder åtagandeplanerna som vägledning för skötseln av markerna. Det kan handla om att planen är för omfattande eller på annat sätt svår att ta till sig. Många lantbrukare har lång erfarenhet och hämtar information från annat håll. Antalet villkor varierar också mellan lantbrukare. Det innebär att lantbrukare kan ha samma ersättning med helt olika krav på åtgärder, vilket i sin tur innebär olika kostnader till samma ersättning. Det finns även regionala skillnader i utformningen av åtagandeplaner som kan innebära olika krav för samma typ av marker över landet. Flera av villkoren som idag detaljeras i åtagandeplaner finns också i andra styrande regelverk och i de grundläggande villkoren för ersätt-

Det ska bli nya enklare ersättningsregler för betesmarker och slåtterängar. Bild: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET

ningen för betesmarker och slåtterängar. Jordbruksverket har kommit fram till att de allra flesta marker kan skötas utan specifikt utpekad skötsel för respektive yta, och föreslår att de individuella skötselvillkor som sätts i varje åtagandeplan ersätts av generella skötselvillkor som är lika för alla.

veckling och information. Jordbruksverket föreslår även omfattande satsningar på rådgivning för att säkra att marker sköts på ett sådant sätt att natur- och kulturvärden bevaras.

– För att generella skötselvillkor ska fungera krävs det en förstärkt budget för att kunna erbjuda rådgivning och kompetensutveckling. Dessa insatser ska finnas för lantbrukare som har behov av detta, samt

riktas till lantbrukare med marker där det finns behov av särskild skötsel, säger Andreas Mattisson. Text: TOBIAS PETTERSSON

För att värna de marker som

kan missgynnas eller har tydliga behov utöver de generella skötselvillkoren ser Jordbruksverket att det är nödvändigt med riktade insatser på rådgivning, kompetensut-

NYHET! Vi målar följande fasader:

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

KRONOS Predator 1700M Kedjeröjare Överlägsen kapacitet och räckvidd Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum. Du når även andra sidan av diket.

DIN LOKALA SUZUKIHANDLARE! SUZUKIHANDLARE!

Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling. Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

MASKINER OCH TILLBEHÖR TILL ATV

SOFAB Sanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se

Även hydrauldriven modell för kranspets / grävmaskinmontage.

Visste du? Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

BJÖRNHULT | 0491-702 00 | Björnhult 62 | 572 91 Oskarshamn GAMLEBY | 0493-226 60 | Vallåkragatan 4 | 594 31 Gamleby MOTALA | 0141-711 90 | Brunnebyvägen 9 | 591 95 Motala NORRKÖPING | 011-100 430 | Fabriksgatan 18 | 602 23 Norrköping VIMMERBY | 0493-55 28 71 | Bolagsgatan 7 | 598 40 Vimmerby

DAHLBERG MASKIN AB · Tel 0612-503 62

facebook.com/aximaab | instagram.com/aximaab

www.dahlberg-maskinab.se

www.axima.se


10

JORDBRUK

Nummer 3 • Mars 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Intresset för att anställa, särskilt bland större lantbrukare, har ökat kraftigt visar en undersökning.

Ökat intresse bland Sveriges lantbrukare att anställa Underhåll av maskiner och byggnader samt att investera i verksamheten. Det är vad den stora andelen lantbrukare svarar att de i första hand skulle använda överskottet till om de hade förbättrad lönsamhet.

Syftet med projektet Hela Sverige blommar är att öka arealen med blommande växter och att förlänga tiden som det finns blommande växter för att på så sätt gynna de pollinerande insekterna såsom bin och humlor.

Nu ska även Östergötland fås att blomma lite extra Lantbrukare kan gynna mångfalden med blommande träda ÖSTERGÖTLAND (JB)

Projektet Hela Sverige blommar drivs av Hushållningssällskapet och har sedan 2018 varit igång i Skåne och i Mälardalen. I år ska man för första gången erbjuda lantbrukare i Östergötland att vara delaktiga i att göra länet blommande.

Syftet med projektet är att öka arealen med blommande växter och att förlänga tiden som det finns blommande växter för att på så sätt gynna de pollinerande insekterna såsom bin och humlor. De blommande växterna sås utmed fältkanter och på trädor. Hos Hushållningssällskapet i Östergötland är Louice Lejon projektledare för Hela Sverige blommar. Vi har pratat med henne. – Jag är ansvarig för projektet hos Hushållningssällskapet i Östergötland, men samtliga rådgivare på kontoret hjälps åt med det. Det är väl-

digt roligt att det slagit så väl ut i Skåne, och nu ska vi få det att blomma även här i Östergötland. Oavsett var man bor eller vilken produktionsinriktning man har, kan man få delta i projektet. I samband med att vi hjälper våra kunder med ansökan om EU-stöd erbjuder vi dem att delta i ”Hela Sverige blommar”. Det känns som om det är många som är intresserade och det är redan en del som ringt och frågat hur man gör för att delta. – Alla kommer att erbjudas att delta, så länge budgeten räcker. Framförallt önskar vi att fler lantbrukare ute på slätten tar tillfället i akt att ha blommande träda. Vi har budget till ungefär 20 hektar i dagsläget och jag hoppas och tror att det kommer att fulltecknas. Förhoppningen inför nästa år är att vi ska kunna utöka arealen. – Ökad pollinering ger högre skördar vilket ger vinst för lantbrukaren. Man kan även få viss hjälp av andra nyttoin-

sekter. De blommande trädorna gynnar främst pollinerande insekter och de fleråriga växterna kan även göra nytta genom att skydda andra insekter. Det blir en liten kostnad för den blommande trädan, men kör man den fleråriga blandningen, fördelar man kostnaden på flera år. Det behöver alltså inte bli så dyrt per hektar att vara delaktig i att få Östergötland att blomma. – Det är olika företag i bran-

schen som sponsrar med frö. I Östergötland sponsrar Väderstadverken, Energifabriken, Gullviks, Adama och Yara projektet. Varje lantbrukare får utsäde så att det räcker till 0,5 hektar, så att de kan odla blommande trädor. Lantbrukarna får välja mellan en ettårig blandning som innehåller bovete, honungsört, doftklöver samt blodklöver, och en flerårig blandning som består av bovete, honungsört, vitklöver, rödklöver, kärringtand, gul sötväppling samt kummin. – Alla lantbrukare har möj-

Louice Lejon, Hushållningssällskapet i Östergötland, är projektledare för Hela Sverige blommar.

lighet att delta i projektet, oavsett var i länet man bor, men vi hoppas att intresset är störst ute på slätten. Eftersom det finns färre naturliga blommande växter på slätten gör det mer nytta där. Arealen som sås med blomblandningarna kan användas om ekologisk fokusareal i EU- ansökan om man är konventionell odlare. – Normalt sett så finns det

inte så mycket som blommar

i odlingsområdena och de grödor som blommar, blommar en ganska kort period. Rapsen blommar ett par veckor och sedan är det över, och sedan blommar exempelvis bönorna ett par veckor. Med projektet vill vi få en kontinuerlig blomning över en längre period. Målet med projektet är alltså dels att få mer blommande blommor, dels en lång period med växter som blommar. – Det kan vara en bra idé att så blommande växter där det är lite besvärligt att ta sig fram med traktor och lantbruksmaskiner, som i trånga hörn eller runt odlingshinder i fält som man kör runt. På så sätt kan man då effektivisera sin egen körning. Det är alltså väldigt bra platser att lägga in en sådan träda på. Dels gynnar man mångfalden, dels effektiviserar man sitt eget arbete.

Källa: Hushållningssällskapet Östergötland

Intresset för att anställa, särskilt bland större lantbrukare, har ökat kraftigt och är det högsta sedan 2012. Det visar en enkätundersökning som Landshypotek Bank låtit göra bland Sveriges lantbruksföretagare. 80 procent av lantbrukarna svarar att om de hade ett ekonomiskt överskott skulle de lägga pengarna på underhåll av maskiner och byggnader alternativt investera i verksamheten. Att vilja investera i verksamheten i allmänhet är vanligare än genomsnittligt bland lantbrukare under 40 år (56 procent) och 41–55 år (48 procent), men mindre vanligt bland de över 55 år (27 procent). Det är även främst de yngre under 40 år (18 procent) och större lantbrukarna (14 procent) som är mer inriktade på att utveckla verksamheten genom att anställa. Intresset för att anställa har i snitt ökat sedan 2019 och är det högsta sedan undersökningarna inleddes 2012. I den senaste undersökningen, baserad på enkätsvar från hösten 2020, är andelen som vill anställa sju procent, en ökning med 250 procent jämfört med 2012 då motsvarande andel endast var två procent. – Resultatet återspeglar vad vi dagligen ser i vår kontakt med gårdar över hela landet. Det finns en väldigt positiv känsla i lantbruksnäringen, vilket gör att många väljer att utveckla sin verksamhet och ibland även anställa, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank. Rapporten visar också an-

delen lantbrukare som skulle vilja använda överskottet till att amortera (18 procent) samt spara (11 procent). Andelen som vill amortera är vanligare i åldersspannet 41–55 år (26 procent) medan sparande/placeringar vanligare bland boende i Götalands slättbygder (21procent).


Nummer 3 • Mars 2021

11 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

SKOG

Kraftigt stigande pris på skogsmark när Ludvig & Co summerar 2020 års försäljningar.

Skogspriserna fortsatte uppåt 2020 Ingen avmattning trots pandemin Coronapandemin tycks inte ha haft någon negativ påverkan på skogspriserna. Utvecklingen fortsätter de senaste årens trend med ökad efterfrågan och stigande priser på skogsmarken.

Ludvig & Co är Sveriges största fastighetsmäklare av lantbruksfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på genomsnittspriset på skogsmark för de fastigheter som förmedlats via Ludvig & Co:s fastighetsmäklare under 2020. Statistiken redovisas på riksnivå, uppdelat i tre regioner samt även på mer detaljerad nivå i tio geografiska områden. Och när Ludvig & Co summerar 2020 års försäljningar visar statistiken att priset på skogsmark i genomsnitt stigit 4,1 procent över hela landet vilket innebär ”all time high” för skogsmark i Sverige. – Coronapandemin har in-

te gjort att efterfrågan på skog minskat. När första vågen av pandemin drog in över landet blev säljare mer avvaktande. Ganska snart ökade aktiviteten igen och under sommaren och hösten har efterfrågan och prisuppgången för skogsmark ökat markant. Skogen växer trots pandemin, säger Markus Helin, Chefsmäklare på Ludvig & Co. Ludvig & Co delar in landet i norra, mellersta och södra Sverige samt mer detaljerat i 10 olika prisregioner. Regionen som omfattar länen Jönköping, Kalmar och Kronoberg är den enda regionen

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

där priset på skogsmark gått ner under 2020. Mest ökade priset för skogsmark i norra Sverige med en uppgång på 7,5 procent. Trots uppgången når priserna i norra Sverige inte riktigt upp till toppnivån som rådde för tio år sedan. Statistiken visar att de som redan äger skog i norra Sverige i ännu större utsträckning än tidigare har köpt mer skog. I mellersta Sverige har priset ökat med i genomsnitt 6,5procent, och det är regionerna runt Mälardalen och Hjälmaren som bidragit till denna prisökning. – Några få stora aktörer, skogsbolag, köper mycket skog i området vilket påverkar prisbilden. Vad som också påverkat prisbilden är den trend som förstärkts i spåren av corona, att flytta från storstaden till ett mer lantligt boende. Detta säger Per Skargren, Segmentschef Skog och lantbruk på Ludvig & Co. I södra Sverige har priset på skogsmark de senaste två decennierna stigit kraftigt. Under 2020 har prisbilden dock varit splittrad med en sammantagen ökning på blygsamma 0,2 procent. Marknaden är fortsatt stabil även i denna region och in-

Real utveckling av priset på skogsmark mellan 1995-2020 (kr/m3sk)

tresset att investera i skog är stort, trots kraftiga barkborreangrepp. Ludvig & Co:s bedömning är att marknaden för skogsfastigheter fortsatt kommer vara stabil med stor efterfrågan. Några orsaker till den bedömningen är att Riksbanken prognostiserar fortsatt låg reporänta flera år framöver, att Konjunkturinstitutet prognostiserar kraftig BNP och tillväxt 2021 jämfört med

2020, att skogsråvaran fortsätter efterfrågas av industrin och att en allmän optimism råder på grund av pågående vaccinationsprogram världen över med förhoppning om att kunna vända pandemin ryggen. Text: TOBIAS PETTERSSON Bild: PRESSBILD

HELAUTOMATISK vedhantering vedhantering HELAUTOMATISK VEDPROCESSOR .. SNABB-SAKER-EFFEKTIV

Även lämplig för sågytor 1m 3/min

Rudskoga Flaktank 200-300-400l 10%

rabatt under mars

- Ny effektiv utmatningstransportör - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lågt effektbehov - Passar alla traktorer

Lågbyggd flaktank 220 liter för montering under flaklock Pris: 12 690:– + moms

Se video på hemsidan

RUDSKOGA SVETS MEKANISKA AB S. Upplanda, 681 96 Kristinehamn Daniel: 070-213 78 18, Mattias: 070-269 78 18 Verkstad 0551-604 66

rudskogasvets.se

- Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger på ny långved ...

DAHLBERG MASKIN AB Tel. 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se


NUMMER 3 Mars 2021 Årgång 95

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

JAKT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Elin Johansson, Nääs vilt och kött, har tagit emot rådjur och älg sedan 2011, nu fördubblas mottagningskapaciteten och man blir Ydres första vilthanteringsanläggning.

Nääs vilt och kött fördubblar mottagningskapaciteten Blir Ydres första vilthanteringsanläggning YDRE (JB)

Nääs vilt och kött har funnits sedan 2011 och tagit emot rådjur och älg. Mottagningskapaciteten fördubblas och anläggningen blir först i Ydre att ta emot vildsvin.

Fram till nu har Elin Johansson tagit emot hjortdjur till sin småskaliga styckningsanläggning på Nääs säteri under de tio år som företaget har funnits. Det har blivit ungefär 140 rådjur och fem älgar varje år. Under åren har hon arbetat fram en stabil kundkrets som antingen har fått köttlådor levererade eller som har kommit

till gårdsbutiken i Nääs och handlat. – Det har länge funnits önskemål om att vi skulle utöka vår verksamhet med att kunna ta emot även vildsvin. Vi uppfyller nu denna önskan och har mer än fördubblat kapaciteten i mottagningen och styckningen. Viltmottagningsanläggningen finns i ett före detta garage. Trots att kapaciteten fördubblas har man lyckats att hålla sig inom samma väggar genom ett smartare sätt att nyttja de olika lokaldelarna. Livsmedelsverket har varit på plats och anläggningen är godkänd. – Jättespännande att se hur jägarna i Ydre kommer att sva-

ra på den här möjligheten, funderar Elin. Hon har ännu inte marknadsfört möjligheten utan hon ser det som en fördel att starten för den utökade vilthanteringsanläggningen sker under lågsäsong. Den här tiden på året är det bara årsgrisar som är tillåtna för jakt. Rådjuren börjar komma först i augusti då bockjakten startar. Vilthantering av både klövvilt och vildsvin kan ske i samma lokaler under förutsättning att hjortdjur hanteras före vildsvin. Elin visar mottagningsdelen, där jägarna kan hänga in sina urtagna djur men med de röda organen i en plastpåse. Mottagningsdelen kommer att vara öppen dygnet runt.

– De ska också fylla i en blankett med uppgifter om djuret eller djuren. Om det är vildsvin så skickar jag in trikinprov. Varje vecka kommer det en veterinär till Nääs och besiktar djurkropparna innan vi får börja att stycka dem. Veterinären ska ha både eget omklädningsrum och egna kläder, vilket är logiskt eftersom kläder, skor och annan utrustning inte ska lämna Nääs vilthanteringsanläggning. Eventuell smitta av något slag ska stanna och inte följa med till andra ställen. Eller för den delen komma från andra ställen till Nääs. Elin Johansson har märkt av ett ökat intresse av närpro-

Nääs vilt och kött satsar även på mottagning av vildsvin i sin anläggning.

ducerat kött under det senaste året. – Det är fler och fler som frågar efter viltkött och det är roligt. Butiken i Nääs gick bättre i somras. Jag hoppas att kunderna också kommer att börja fråga efter vildsvin. Det är ett fint kött, tycker hon. I framtidsplanerna ligger att vidga utbudet med chark-

produkter tillverkat av viltkött. Elin Johansson vill också bli en av försäljarna hos Ydres rekoring. – Rekoringarna är en fantastisk kanal. Det är något jag ska ta tag i snart som möjligt. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr3, 2021  

Jordbrukaren nr3, 2021