Page 1

En branschtidning

i Länstidningen Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Tema

Nummer 1 • Årgång 90 Januari 2016

ENERGI

I studien visas bland annat att en fri passage vid Svartåfors vattenkraftverk direkt skulle skapa både lekvatten och vandringsväg.

Studie om fiskvägar gav stipendium MILJÖ. Under 1900-talet har elproduktionen genom vattenkraft blivit betydande. Idag produceras fortfarande 45 procent av landets energi av vattenkraft. Som reglerkraft i elsystemet har den klimatvänliga vattenkraften en avgörande betydelse. Tyvärr har vattenkraftverken effektivt hindrat fiskarter från att leka och hotar deras bestånd. Åke Wester, Claes Wadsten, och Anders Rockler har undersökt om det går att göra något åt fiskens villkor i Motala ström och i Svartån. Nu har deras studie belönats med miljöstipendium. SIDORNA 18-19

En klassiker som lever än ENERGI Fortfarande tillverkas och säljs kakelugnar. Konkurrensen är dock hård från kaminer som redan tagit mycket av marknaden. Kakelugnen är trots flera hundra år på nacken än idag ett bra alternativ som värmekälla. Hans Didriksson på Eldkällan har för närvarande inga i butiken, men både säljer och renoverar sådana efter önskemål.

Oscar Gustavsson, grundare av företaget Ecokraft, har sett intresset för solkraften ta rejäl fart.

Stadigt uppåt för solel Lantbruksfastigheters stora takytor gynnsamma för tekniken ENERGI. – Vi märker att intresset stadigt ökat, försäljningen av solceller har mer än fördubblats varje år de sista tre åren. Även på lantbrukssidan har intresset ökat och allt fler har börjat komma igång med att ta vara på solens

på Länstidningen Värmlandsbygden och sam tidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

anläggning på ett lantbruk utanför Eskilstuna. Den anläggningen var på 346 kW och för att få ett begrepp om storleken kan nämnas att en normalstor villa har en anläggning på 5-6 kW i snitt. SIDORNA 10-11

Lyckad jakt med elva fällda vildsvin Ett större antal jakträttsinnehavare gick samman och anordnade en större jakt på vildsvin i trakterna av Narebo strax utanför Gusum. Totalt var det ett 50-tal personer som deltog i jakten som var lyckosam, eftersom man under dagen lyckades fälla elva vildsvin. Det serverades värmande soppa i halvtid vilket var uppskattat då det både blåste snålt och snöade. SIDAN 12

SIDAN 8

Du som är prenumerant

energi. Intresset är ganska jämnt fördelat över Sverige med en gräns vid Mälardalen, säger Oscar Gustavsson, grundare av företaget Ecokraft i Eskilstuna. Ecokraft installerade under förra våren Sveriges största privatägda solcells-

VECKANS BORRING

JAKT

ENERGI

När kommer bubblan att spricka?

Viktiga tillgångar att förvalta

Inga pekpinnar i Sunne

SIDAN 2

SIDORNA 16-17

SIDAN 21


2

Nummer 1 • Januari 2016

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

När kommer bubblan att spricka? Ser på nyheterna. Där konstaterar man att bolånekunderna bromsar storbankernas vinstras. I klartext är detta segment lönsamt för bankerna. Parallellt med detta ser vi hur bostadspriserna på de flesta tillväxtorter fortsätter att slå rekord. Den svenska tjänstemansanställda medelklassen har det bättre än någonsin. Har råd att unna sig ordentliga jämställda föräldraledigheter, rejäla köttfria portioner ekologisk mat, semesterresor till all världens hörn med flyg och en mycket generös inställning i synen på hur många flyktingar vi mäktar ta emot. Allt detta dessutom parat med skattehöjningar utan dess like på gång. Utöver allt dyrare hus och boende. Har vi råd med allt detta? Troligtvis inte. Inte utan rejäla reallöneökningar och då kommer inflationen. Detta skulle så klart gynna den som har höga lån, men det försämrar också Sveriges konkurrenskraft för den så viktiga exportindustrin. Tillbaka till boendet, så tillhör jag dem som faktiskt be-

jakat amorteringskrav på bolån. Det tycks i och för sig ha begränsad effekt på priserna, men detta har vi alltjämt den rekordlåga räntan att ”tacka” för. Jag tror sammantaget att vi i det svenska samhället lever över våra tillgångar. Missförstå mig rätt, jag vill inte vara en domedagsprofet som önskar folk illa, men det är svårt att bortse ifrån det faktum att svenska hushåll tävlar om Europatiteln ”mest belånade hushåll”. Detta är ett sårbart läge och låga räntor och elpriser kan snabbt förändras vid svårberäkneliga omvärldsfaktorer i en orolig omvärld. För orolig är den betydlig mer än vad vi svenskar egentlig vill se eller ens får se i våra nyhetsmedier. Just därför tycker jag det är så olyckligt med den tydliga vänstergir

…det är svårt att bortse ifrån det faktum att svenska hushåll tävlar om Europatiteln ”mest belånade hushåll”.

som svensk politik har gjort. Regeringens bensinskattehöjning skulle vi alla kunnat leva med om den begränsat sig till de 60 kronor per månad som man från regeringens sida hävdar. Vad man är betydligt blygare med att proklamera ut, är den indexuppräkning som ingår i de höjda punktskatterna som kommer sätta tillbaka Sverige på skattetoppen. Högre kostnader för att anställa unga är ett annat intressant grepp för att minska ungdomsarbetslösheten genom att ersätta dem med klassisk Spolitik. Sysselsättningsåtgärder. Vidare är det anmärkningsvärt att den rödgröna regeringen kommit undan medias granskning av att de lyckas med bragden att också höja skatten på förnybara drivmedel såsom RME och Etanol. Minskade Rotoch Rut-avdrag kommer garantera öka svartjobben och minska

de vita välfärdsbyggande och pensionsgrundande jobben. För de som har råd kommer det fortfarande gå att köpa tjänster, för oss andra har Rot och Rut varit en förutsättning för att kunna köpa in vissa tjänster. Allt detta på grund av att Jonas Sjöstedt och hans vänsterkompisar är regeringens nödvändiga stödtrupp. Parallellt med detta kör vi på med en ambition i flyktingmottagandet som sätter hela vårt samhälle under mycket stora påfrestningar. Mer än vad det tål. För den vänsterorienterade är detta inga problem. Vi höjer bara skatterna... Voine, Voine, måtte något hända snart. Nu när DÖ har dött kan dock vad som helst hända och med detta sagt är ett nyval inte för min del varken önskvärt eller praktiskt. Med SD:s 20-procentiga väljarstöd är det alternativet inte speciellt attraktivt. Ett parti som inte riktigt vet om de är sossar, folkpartister eller KD:are vill jag inte ha som statsbärare! Må så gott i det politisk smått röriga Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Standardavtal för skogen behövs Skiljedomare Sven-Axel Bergstrand efterlyser bättre kontrakt I skogsbranschen finns ett antal större aktörer, som dominerar. Det är ibland storebror mot lillebror. Den som är störst dikterar oftast villkoren. Digitaliserade avtalshandlingar i skogen finns redan. Möjligheten till ett branschgemensamt kontrakt vore önskvärt, för att få ännu mera balanserade, standardiserade och tydligare kontrakt för skogliga affärer.

Skogen är fortfarande Sveriges största exportnäring. Inget kontrakt är det andra likt och ingen skog är den andra lik. Dagens kontrakt är ej sällan en kompilation av olika avtalstexter, som man har haft som förlaga för det egna kontraktet, dokumentet. Osäkerhet kan då infinna sig i flera frågor inom virkesjuridikens kont-

rakt och skogliga affärer. Tvister kan därför ligga på lut inom skogsnäringen. Tidigare genom åren gjordes många och stora avslut inom skogen endast genom handslag. När tvister uppkom, vid till exempel vid felaktig avverkning, gjorde skogsägare, virkesköpare och entreprenör ofta upp i godo. Idag har en mängd olika kontrakt vuxit fram, med olika utformade, finstilta, villkor. Det har, utöver andra teknikaliteter liksom miljöbestämmelser, blivit en riktig snårskog, vilket även kan skapa prestigefrågor. Kontrakten i sig har även

kommit att ingå, som grund i varumärkesbyggande samt företagsidentitet. Allt ska gå fort i dagens mer och mer datoriserade samhälle. I skogsbranschen är det i allmänhet virkesköparna, som formulerar kontrakten och dikterar

villkoren. De har därmed ansvar för tydligheten och hur kontrakten bokstavligen skall tolkas. Många branschkunniga avtalsparter är till och med. osäkra på vissa definitioner; Är ett ”rotpostköp” verkligen inte något köp, utan en slags option, en ”nyttjanderätt”. Hur länge denna gäller skapar även frågor om inte någon tid anges; det är precis, som när du hyr en lokal. Använder du dig inte av hyresrätten, flyttar in, så får du ändå betala hyra enligt kontraktet. Du kan inte få tillbaka hyran på grund av att du inte använt dig av hyresrätten (nyttjanderätten), under kontraktstiden, såvida inte detta uttryckligen avtalats. Därefter kan Lokalhyresvärden, liksom skogsägaren, upplåta rätten till någon annan intressent fortsättningsvis. Angiven avtalstid eller max fem år (enligt Jordabalken), går fort och avtal kan falla i glömska.

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

En påminnelse kan vara befogad. Det kan även bero på att det kontrakt, som tecknats för ett par år sedan, tecknats av helt andra personer, än de som i dagsläget är verksamma avtalsparter. Kompetensen och utbildningen i skogliga frågor och avtal kan även vara varierande på ömse sidor. De olika kontrakten kan

även vara otydliga, till och med motsägelsefulla. Det som står på ena sidan av ett avtalsdokument, motsägs av något som står finstilt på nästa sida. Skillnaderna i virkesköparnas olika utformade kontrakt kan därför vara påtagliga. En senare hovrättsdom, okänd för ett större flertal, har tillsvidare givit ny praxis till tolkningen av ett avverkningskontrakt. Kontraktet kan nu enligt praxis brytas under avtalstiden och utbetalade förskott skall återbetalas

för den del, som inte motsvarar gjord avverkning. Branschen borde därför enligt min mening arbeta fram nya, gemensamma avtalsvillkor, ett standardavtal, för skogliga affärer. Utvecklingen av praxis ger möjlighet i dagsläget att avbryta avverkningen, faktiskt bryta kontraktet. Man kan bryta avtalet när man har avverkat ”de bästa bitarna”, med rätt att återfå den del av förskottet, som inte motsvarar avverkningen. Kontrakt skrivs för att

minska tvisterna, inte för att skapa dem. Det verkar ligga en prestige i att ha ett ”eget kontrakt”. Vissa kontrakt har nästan alla väsentliga villkor med, andra inte. Det är dessutom komplicerat med olika partsviljor. Man kan tolka kontrakten olika. När det blir många ”hemsnickrade kontrakt” kan man

till och med glömma bort väsentligheter, ja helheten. Inget kontrakt är det andra likt, i design, typsnitt, utformning och formulering av villkoren. En generell skrivning av villkoren vore av många anledningar att föredraga, även från rättvisesynpunkt. För sågade trävaror finns sedan lång tid tillbaka branschgemensamma avtal. De så kallade Sveakontrakten togs fram i olika editioner under en lång följd av år, efter remissomgång i en öppen process för branschens olika intressenter. En liknande standard finns inte för rundvirke och övriga trävaruaffärer. Det skulle mot bakgrund av det ovanstående behövas standardiserade generella skogliga avtal även för rundvirke och avverkningsrätter. Sven-Axel Bergstrand

Universitetslektor emeritus, skiljedomare

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 1 • Januari 2016

3

Dags att mäta radon!

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Bättre än vad de flesta kommuner erbjuder.

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

VISSTE NI ATT..

100:-/st

minsta antal 2 st.

Sista ansökan 1 februari 2016 Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

Ansökningshandlingar kan hämtas från fondens hemsida, www.Eklandskapet.nu. De kan också rekvireras från Gunnar Ölfvingsson, Linköpings kommun, via e-post gunnar.olfvingsson@linkoping.se eller tel 013-20 57 12.

www.jordbrukaren.se

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

UTFÖRSÄLJNING!* kaminer, pannor mm. *gäller butiks-ex

KAMPANJ I BUTIKEN! Kom

in och del av våra vinta tererbjudanden

Kom in till oss på energihuset i Vimmerby så hjälper vi dig, eller besök vår hemsida. www.energihuset.nu BOKA GRATIS

hembesök med diplomerad energivägledare

Mer information på www.radonguiden. Anvisningar och svarskuvert ingår. Inga andra kostnader till kommer. För beställning ring eller maila.

Linköping 013-10 14 10 Norrköping 011-10 14 10 info@brabesiktningar.nu www.brabesiktningar.nu

www.Eklandskapet.nu

Du har väl sett vår hemsida?

Vid förhöjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt åtgärdsförslag.

RADONDOSOR

Härmed kungörs möjligheten att för år 2016 söka projektmedel ur Eklandskapsfonden för information och utbildning, forskning eller natur- och kulturvårdande åtgärder i Eklandskapet inom Linköpings kommun.

Byggnadsmiljö och radonbesiktningar i Linköping AB

SOLENERGI är 2000-talets Värmekälla, enligt många. Ett bra solvärmesystem kan under ett år sörja för ca 50% av varmvattnet och 10-20% av uppvärmningen. Även vid molnigt väder innehåller den diffusa strålningen från molnen en avsevärd mängd energi som tas tillvara med hjälp av solfångare. Solfångare kan i regel monteras på taket eller på en sidobyggnad, exempelvis garage, eller vara fristående.

SOLENERGI

Vi är specialister på solenergi Vi hjälper dig att sänka dina energikostnader på ett långsiktigt, miljövänligt och framtidssäkert sätt.

ÖPPETIDER Mån-tor 9–17.30 Fredag 9–16 Lunchstängt 12–13 Lördag 10–13

0492-184 84

Vimmerbyallén 17, Vimmerby s 0492-184 84

Sveriges största återförsäljare av Motala Ringtrastvägen 6 tel. 0141-508 30

Vadstena tel. 0143-249 20

Åtvidaberg tel. 0120-154 00

Norrköping tel. 011-16 35 34 Linköping Roxengatan 13 tel. 013-17 80 80

NY VÄRMEPUMP

NIBE 1255-16KW En heltäckande bergvärmepump som anpassar sig efter husets effektbehov och därmed ej behöver någon tillsatsel. Integrerad varmvattenberedare – och marknadens bästa årsvärmefaktor! Denna värmepump jobbar mellan 4-16 kW. Finns även i en lågbyggd modell, 1155. Vadstena Villavärme installerar och borrar både till stora och små fastigheter, från den mindre villan till hyresfastigheter och stora industrifastigheter.

KONVERTERING! Genom att konvertera till ett vattenburet värmesystem sänker du inte bara din driftkostnad, du ökar även värdet på ditt hus! En konvertering till vattenburet radiatorsystem tar cirka en vecka att genomföra, sedan kan man värma huset med jord-/bergvärme, luft/ vatten eller annat traditionellt system. Man är fri att välja helt enkelt.

Vi är stolta över att kunna erbjuda marknadens mest effektiva värmepumpar till dig som går i tankarna att göra en energibesparande investering till din fastighet. Certifiering av brunnsborrningsföretag

BERGVÄRME/JORDVÄRME EKONOMISKT · BEKVÄMT · MILJÖVÄNLIGT

www.vadstenavillavarme.se · Support 365 dagar om året!


4

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En LED-lampa använder bara 20 procent av den el som en vanlig glödlampa behöver. Har du LED-lampor hemma ska du inte använda timer. Den drar nämligen mer el än vad lampan gör.

Om du duschar fem minuter kortare om dagen kan du spara upp till 1 100 kronor per år.

Så sparar du på hushållselen Spara 1 100 kronor om året på fem minuter kortare dusch Vad är egentligen normal elanvändning? Det finns riktvärden som ger en fingervisning om hur en vanlig elanvändning ser ut, en typisk lägenhet beräknas dra 2 000 kWh per år. En villa utan elvärme förbrukar i snitt 5 000 kWh per år medan en villa med elvärme gör av med hela 20 000 kWh per år.

Om du istället lufttorkar de 200 tvättarna per år sparar du 1 800 kronor per år. Det är viktigt att se över vilken typ av uppvärmning som passar huset bäst. Se också till att minimera värmeförlusterna som sker genom tak, golv, väggar, fönster och dörrar. Golvvärme med el kostar ungefär 33 öre per kvadratmeter och dygn. Om du har fem kvadratmeter med golvvärme och stänger av golvvärmen under sommaren sparar du 152 kronor.

Beroende på vad du använder din el till så kan din årliga elanvändning vara större eller mindre än riktvärdet. Om du bor i lägenhet men har tvättmaskin och torktumlare i lägenheten använder du troligen mer el än 2 000 KWh per år. Golvvärme i badrummet innebär också mer elanvändning. En LED-lampa använder baVad kan jag göra för att ra 20 procent av den el en spara energi? vanlig glödlampa behöver. Det finns många sätt att Har du LED-lampor hemma energieffektivisera. Det vik- ska du inte använda timer. tigaste du kan Den drar nämgöra är att ligen mer el fundera över än vad lamvad du använpan gör. Att der el till. Se ha en sjusedan till att wattslampa använda el till tänd sex timmar det du faktiskt Att låta ett nytt tv-spel stå per dygn i ett år uppskattar och i standby kan kosta 150 kostar 23 krokr om året. har nytta av. I nor. våra exempel Det är skillhär nedanför har vi räknat nad på hur energieffektiva med ett elpris på 1,50 kronor vitvaror är, välj noga när du per kWh. köper nytt. En ny kyl eller frys behöver cirka 80 procent Ungefär 60 procent av mindre el än en 15 år gamenergin som används i hem- mal. Elkostnaden för en ny met går åt till uppvärmning. kyl är cirka 1,18 kronor per

Att diska i diskmaskin istället för under rinnande vatten sparar både energi och vatten. För att inte tala om hur skönt det är att slippa handdiska. Elkostnaden för en disk i diskmaskin är cirka 1,50 kronor.

dygn och en ny frys är cirka 1,34 kronor per dygn. Elkostnaden för att duscha i tio minuter är cirka sex kronor. Om du duschar fem minuter kortare om dagen kan du spara upp till 1 100 kronor per år. I många lägenheter ingår dock varmvatten i hyran, då får man istälet glädja sig åt miljönyttan man gör

med de kortare duscharna. Att diska i diskmaskin istället för under rinnande vatten sparar både energi och vatten. Elkostnaden för en disk i diskmaskin är cirka 1,50 kronor. I genomsnitt tvättar vi 200 gånger per år. En tvätt i 60 grader kostar cirka 1,50 kronor i elkostnad. Kör du istäl-

let tvätten på 40 grader halveras energimängden - och därmed också kostnaden. Du sparar då 150 kronor per år. Elkostnaden för att torka tvätt i tumlare är cirka 1,50 kronor per kilo. Många torktumlare rymmer sex kilo vilket ger en elkostnad på nio kronor per torkning. Om du istället lufttorkar de 200 tvät-

tarna per år sparar du 1 800 kronor per år. De flesta elprylar har blivit energieffektivare med åren. Men inte de senaste spelkonsolerna. Att låta en PS4 stå i standbyläge kostar cirka 85 kronor per år, en Xbox One hela 150 kronor. Källa: FORTUM


Nummer 1 • Januari 2016

5

SPARA UPP TILL

6 000:-

SCANSPIS 64-2

SPARA 3 200:-

NU 16 900:-

vid kĂśp av kamin och NVI skorsten

Ord. pris 20 100:-

Extra vintervärme frün en tank kbil nära dig! Att ha det varmt och skÜnt inne är en viktig del av t i l där hemma. trivseln ä bara pü att det kan gü üt mer olja om det är Tänk kallt och blüsigt ute. Ring oss pü Qstar Oil sü ser YLWLOODWWGHWȴQQVWLOOUŒ YL UŒFNOLJWPHGEUŒQVOHLWDQNHQ resten av vintern. Dessutom für du en premie som gÜr sig extra bra till varma drycker.

Ă„R DU EN Ă„KTA ELDSJĂ„L? PASSA PĂ…! NU HAR VI PRISFEST PĂ… VĂ…RA BĂ„STA PRODUKTER. VI LĂ„MNAR Ă„VEN 2 000:- RABATT PĂ… SKORSTEN VID KĂ–P AV VALFRI KAMIN FRĂ…N JĂ˜TUL/SCANSPIS.

SPARA 3 000:-

www.jotul.se

www.scanspis.se

SPARA 4 000:' 'XNDPHGÄŻQHVV XNDPHGÄŻQHVV

SCANSPIS 65-8 INTRODUKTIONSPRIS

31 250:-

Ord. pris 34 250:-

Beställ B es t äll villaolja v illaolja fÜre fÜre den den 24 24 februari, fe b r uar i , V§I§UGXHWWȴQWVHWPHGVHUYHULQJVV §I§UGXHW WȴQWVHWPHGVHU YHU LQJ V EULFND VWXQGHUOŒJJI¸UGLQDJODV EU LFN D V WXQGHU OŒJ JI¸UGLQDJODV 

JĂ˜TUL F 373, svart lack

NU 18 500:-

Ord. pris 22 500:-

Kampanjen gäller t o m 31 mars 2016. Se hela kampanjen pü jotul.se / scanspis.se Mer än 50 ür i branschen!

Vinterg 10, Motala Ă–ppettider: MĂĽn-Tors 13-18, fredag 13-16, lĂśrdag 10-13. anders@skorstenimotala.se tel 0141-528 70, 070-527 80 67.

Nor rkÜping 011-28 011-28 00 0 0 01 01 NorrkÜping Vä ster vik 0490-41 049 0 -41 19 19 00 00 Västervik L i n kÜ p i n g 0 13-31 44 4 4 70 70 013-31 LinkÜping

S SpĂĽrgatan pĂĽrgatan 5, 602 23 NorrkĂśping www w.qstarroil.se www.qstaroil.se


6

Nummer 1 • Januari 2016

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

I vacker bymiljö

Vimmerby Gransebo 1:2 Bostad om 155 kvadratmeter med isolerat uterum och jordkällare på tomten. Ladugård samt några mindre byggnader hör till. Fastigheten är belägen i en naturskön och anrik bygd. Välkommen till Gransebo 1:2 som är veckans gård till salu.

Södra-Vi Djursdala socken, belägen i Vimmerby kommuns norra del mot länsgränsen och Horn. Det är en vacker bygd med skog och sjöar och med anor till förhistorisk tid. Här finns åtskilliga kulturvärden och naturpärlor som utgör populära utflyktsmål. I södra änden av den avlånga sjön Juttern ligger själva Djursdala. Redan namnet Djursdala har en bakgrund värd att känna till. Den första kända officiella skriftliga källan som nämner Djursdala är från 1398 och då med stavningen Jwrsdal. Därefter blev det Jursdal och från 1700-talet Juttersdala vilket sannolikt syftar på sjön Juttern vars namn lär ha betytt djup sjö. På slutet av 1700-talet fick en, enligt uppgift, klåfingrig präst genom oklara grunder, för sig att en halvö för länge sedan skulle varit kungens djurgård. Därmed ändrades stavningen från det inledande J till ett Dj. Prästen, Natanael Rosinius, var verksam i Djursdala mellan 1784-1801. Befolkningen lär dock ha fortsatt använda stavningen Jursdala till tiden runt år 1900. Veckans gård, Gransebo 1:2, återfinns i den här verkligt fascinerande och vackra socknen. Kommer man från väg 23/34 och kör in till Södra Vi är det egentligen bara att fortsätta genom orten, över bron över sjön Kröns smala del och vidare till byn Backa. I Backa svänger man höger mot Vimmerby och redan efter 300 meter åt vänster. Man kör mot Gransebo/ Skänninge, ej att förväxla

med det större Skänninge på Östgötaslätten. Efter någon kilometer längs vägen ligger veckans gård på vänster sida. Ju närmare man kommer Gransebo desto mer öppen kulturmark blir det i en annars ganska skogig bygd. Själva gården är belägen i en vacker bymiljö där åkrar, beten och hagmarker utgör den närmaste omgivningen. Ladugården skymtar bakom mangårdsbyggnaden som tar emot i en trevlig trädgård och med en framsida som pryds av en dekorerad veranda. Den träder självsäkert fram mot fasadens vita tegel utan att ta över. Snickarglädje och dekor är smakfullt och behärskat återhållen. På husets vänstra sida syns det isolerade uterummet som kan öppnas mot trädäcket. Uterummet är en skön tillgång. Mangårdsbyggnaden i 1,5-plan lär vara uppförd omkring år 1900. Den har en taxerad boarea om 155 kvadratmeter. Runt 1980 genomfördes en omfattande renovering då även en tillbyggnad av badrum utfördes. 2013 tillkom både nytt tak och en nyinstallation av bergvärme. I huset har såväl kakelugnar och spisar besiktigats. En stensatt jordkällare på tomten är ett välkommet inslag.

På nedre plan finner man en generös matsalsplats där en öppen spis bidrar till gemytet. Härifrån kan man även gå ut till uterummet. Våningen inrymmer även sådant som badrum, vardagsrum, sovrum och kök. Den kombinerade vedpannan och spisen i köket kompletterar utrustningen. Även en trappa upp finns ett kök, ett äldre, med utgång till balkong. Häruppe finns i övrigt sådant som ett allrum med öppen spis, sovrum, badrum och sidogarderober. Det finns en äldre ladugård om 400 kvadratmeter på gården. I den finner man en djurdel och loge. Körbron till skulle är funktionsduglig. Ytterligare några mindre byggnader finns såsom det gamla svinhuset. En pågående fastighetsbildning gör att säljaren erbjuder en möjlighet för köparen att påverka arealen. Mäklaren kan ge vidare upplysningar. Gransebo erbjuder ett boende i en vacker skön bygd. Den som vill ha djur, kanske hästar eller får, kan ha det. Det är nära till både Vimmerby och Södra Vi samt till väg 23/34 för den som kanske pendlar.

Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA VIMMERBY GRANSEBO 1:2 Mangårdsbyggnad: Byggår omkring 1900. 1,5-plan. Boarea enl taxering 155 kvm. Stensatt jordkällare på tomt. Kakelugnar och spisar är besiktigade. Isolerat uterum. Ladugård: Yta ca 400 kvm. Djurdel, loge samt skulle med funktionsduglig körbro. Övrigt: Enklare garage. Äldre f d svinhus. Bykhus. Maskinhallen uppförd i plåt, kan ingå om köpare så önskar. Pris: Skriftligt bud senast 2016-02-19. bruk, 0491-38 25 27.

Övrigt: Fastigheten ingår just nu i en pågående fastighetsbildning. Möjlighet för köparen att påverka arealen på avstyckningen. Det finns möjlighet att köpa mer mark till ytterligare areal i direkt anslutning till tomtmarken. Möjlighet finns att även köpa maskinhallen. Ange tydligt på budblanketten vad Ert budet avser. Fastighetsbildningskostnaden betalas av säljaren. Ansvarig mäklare: Johan Samuelsson, Skog och Lantbruk, 0491-38 25 30 eller Carl-Johan Dunge, Skog och Lant


Nummer 1 • Januari 2016

7

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Låt värmen stå på när du reser bort De pengar du kan spara genom att dra ned på värmen när du reser bort ska vägas mot risken för att vattenledningarna i huset fryser och rören börjar läcka. Vissa hus är också mer utsatta för frysskador än andra.

Ett normalår betalar Länsförsäkringar ut 40-50 miljoner kronor, i hela landet, för vattenskador på grund av sönderfrusna ledningar. Pengar finns att spara om du sänker värmen. Men Patrick Petersson, skadechef på Länsförsäkringar Östgöta, tipsar om att låta värmen vara på. – I slutändan sparar vi drygt hundra kronor i veckan genom att sänka värmen från 20 till 10 grader. Det är den fasta kostnaden som är den största elkostnaden. Ställ den hundralappen mot risken att få stora vattenskador om rören fryser sönder. Om rören går läck sprutar det i genomsnitt ut cirka 750 liter vatten i timmen – på ett dygn blir det 18 000 liter vatten eller en halv villapool.

Ny energimärkning Nu blir det lättare att välja energismart

Undvik frysskador • Se till att temperaturen aldrig är lägre än 15 grader i utrymmen där det finns vattenledningar. • När du är ute och reser; stäng av vattnet och ordna med tillsyn. Det är extra viktigt vid risk för köldknäppar. • Även små åtgärder som att dra för gardiner och persienner hjälper till att hålla kvar värmen i huset.

– Om rören läcker för att de har frusit sönder så är vattenläckaget en mycket större miljöbov än att låta värmen vara på i en eller två veckor. Förutom kostnader och negativ miljöpåverkan så drabbas de som bor i huset. I värsta fall tar det månader eller upp till ett år innan familjen kan flytta in igen, säger Patrick Petersson. – Var uppmärksam om du

bor i en villa där rören ligger oskyddade eller om rören ligger i en yttervägg med dålig isolering. För låg temperatur i kombination med att man inte spolar och använder vattnet när man reser bort, ökar risken väsentligt för att rören fryser sönder.

Nyligen lanserades en ny energimärkning för värmepumpar, varmvattenberedare, ackumulatortankar, el-, olje- och gaspannor som gör det enklare att välja energismart. I Nibes sortiment finns bergvärmepump, luft/ vattenvärmepump och frånluftsvärmepump som får högsta betyg i det nya märkningssystemet.

Uppvärmning och varmvatten är det som drar absolut mest energi i våra hushåll. För att det ska bli lättare för alla villaägare att välja energismart, har det nyligen kommit en helt ny energimärkning för värmepumpar, varmvattenberedare, ackumulatortankar, el-, olje- och gaspannor. Med hjälp av den nya skalan kan man jämföra olika uppvärmningsalternativ både när det kommer till effektivitet och buller. Den nya energimärkningen har två

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla? Välj GEOENERGI! Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset! FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vattenborrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se

RING 0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

ENERGI

FBB

Finspångs Brunnsborrning AB

olika energiskalor, där skalan för rumsuppvärmning som bäst kan vara A++ och skalan för varmvatten till kranar och duschar som bäst kan vara A. Genom att även ta hänsyn

till vilken typ av styrning värmepumpen har, kan uppvärmningen bli mer effektiv och kan då som bäst vara märkt med energiklass A+++. Bergvärmepumpen Nibe F1255 når upp till bästa energiklass för användning till både golvvärme eller radiatorsystem och har därmed fått märkningen A+++. Denna bergvärmepump behöver inte någon tillsatsel. På köpet får du en integrerad varmvattenberedare och en extremt användarvänlig styrning. En annan produkt från Ni-

be som når upp till den högsta energiklassen för golvvärmesystem, A+++, är frånluftsvärmepumpen Nibe F750. Beroende på hur stort hus man har, kan man få en besparing på mellan 3 300 kWh/år till 7 800 kWh/år.

Genom att även ta hänsyn till vilken typ av styrning till exempel en värmepump har, kan uppvärmningen bli mer effektiv och kan då som bäst vara märkt med energiklass A+++.


8

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Hans Didriksson vid kaminer som är tuffa konkurrenter till kakelugnar. Han har drygt trettio års erfarenhet i branschen och har sett marknaden skifta.

Urgammal klassiker lever än Kakelugnen – en tung konstruktion som håller värmen längre LINKÖPING (LT)

Fortfarande tillverkas och säljs kakelugnar. Konkurrensen är hård från kaminer som redan tagit mycket av marknaden. Kakelugnen är, trots flera hundra år, än idag ett bra alternativ som värmekälla.

När ett hus har kakelugn sprider sig mer än värme. Själva ordet och insikten om detta sprider tillförsikt om något riktigt bra. Det är något speciellt med kakelugnen, denna anrika värmekälla som också pryder rummet. Kakelugnar renoveras och bevaras för att användas, men det tillverkas och säljs fortfarande nya. Är det många som köper en kakelugn idag? – Tunga eldstäder går tungt, berättar Hans Didriksson som driver företaget Eldkällan och har över trettio års branscherfarenhet. Eldkällan säljer, renoverar och monterar allt från äldre kakelugnar, till öppna spisar och moderna kaminer samt installerar kompletta brasvärmeanläggningar. Hans Didriksson har uppdrag över hela länet där han med egna ord ”fixar stort och smått”.

Han har för närvarande inga kakelugnar i butiken, men både säljer och renoverar sådana efter önskemål. – Kakelugnar säljer inte lika mycket som de har gjort. Kaminer är snabbare och effektivare. Vi säljer mest täljstenskaminer. – Det var mest populärt med kakelugnar åren 198591. Sedan har det varit upp och ner med tunga eldstäder. Idag utgör de tio procent av försäljningen och resten är kaminer. Som bäst var det nästan över 50 procent. – Det går i cykler och är mycket mode. Det beror på vad som visas i inredningstidningar, i inredningsprogram på tv och så. Hur ser en modern kakelugn ut? – Kakelugnar görs i samma stil som den traditionella men är enklare att sätta ihop. En modern kakelugn är klassad så den ställer man med tio centimeter luft till brännbart. Vem köper kakelugnar? Är det någon skillnad mellan stad och landsbygd? – Det är nog mer estetiskt i staden, svarar Hans Didriksson efter en stunds eftertanke. På landsbygden är det mer en vedpanna och en insats i öppen spis. Vedspisar i

köket är viktigast på landsbygden. Vedspisar? Tillverkas de också fortfarande? – Ja, i småländska Reftele. Vi säljer nyproducerade vedspisar. Vedspisar av gammal stil är ett vanligt inslag i lantkök tillsammans med en annars modern inredning. Alla är alltså inte ursprungliga som sparats och kanske renoverats. Hans Didriksson påminner om att de flesta järnspisar har en hög ålder och att det då är ett bättre val att köpa en ny. – Järnspis är trygghet och av samma skäl säljs mycket järnkaminer till landsbygden. En eldstad är också beredskap. Elavbrott och liknande är inte helt ovanliga. Behöver man bygglov och liknande för att installera en kakelugn? – Alla eldstäder kräver bygganmälan. Vid alla förändringar, även vid byte krävs det. En sotare besiktigar. Man tycker att det borde finns ackreditering för oss som håller på med det här, som det finns på bilverkstäder för att åtgärda saker efter en besiktning. Vad är bättre med en kakelugn än med en kamin? – Fördelen med en kakel-

Förbättrades vid vedkris på 1700-talet Att kakelugnen är framtagen under en vedkris, är sant, på sätt och vis. Den avgörande förbättringen kom i alla fall till under en energikris på 1700-talet. De allra äldsta kända kakelugnarna är från 1400-talet. Till Sverige kom de från Tyskland och här är dateringen 1500-tal på det som generöst definieras som kakelugn. Under sjuttonhundratalet var det energikris i Sverige. Skogarna höll på att eldas upp och det blev ont om ved. År 1767 uppfann Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede rökkanaler inuti kakelugnarna vilket bevarade värmen längre och utnyttjade veden bättre. Här blev kakelugnen överlägsen den öppna spisen. Källa: Allt om kakelugnar

ugn är att den är tung så när den värms upp avger den värme under ett dygn. Kaminer ger bara värme när den eldas. Kakelugnar behöver bara eldas en till två gånger per dygn. Den är fortfarande lite varm när man kommer hem från jobbet. Kaminen ger omedelbar värme medan kakelugnen om den är avsvalnad behöver mer tid. Javisst, en kakelugn färdig-

Järnspisar tillverkas fortfarande och har fått en renässans som inredningsdetalj i moderna kök där de även utgör en svåröverträffad beredskap för elavbrott.

monterad och på plats kostar i runda tal 75 000 kronor om man har en skorsten. En skorsten kostar förstås extra. Kaminer är billigare, men en ka-

kelugn har ju det där extra som många fortfarande föredrar. Text och bild: BO BÄCKMAN


Nummer 1 • Januari 2016

9

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Levererar färdig betong

AKTUELLT

Biobränslepannor

certifierad av

Satseldade- och flödesmatade pannor

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Säljare norra och mellersta Sverige

Vi utför borrningar för små och stora fastigheter.

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22

VÄRME • VATTEN • KYLA Vi borrar till alla värmepumpsmärken samt vattenhål

Andreas.brunaker@faust.dk Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

)

+

+ ,#"&$$ % (!##

)

mail@faust.dk www.faust.dk

Certifierad borrare

*

)

Tel. 070-575 80 34 · info@ostgotaborrning.se

www.ostgotaborrning.se '!%

'!(!

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

SPARA

Möbler • Heminredning • Porslin • Böcker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • Husgeråd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

UPP TILL

Städa ur garaget – röj på vdrinagdärevänlk!omna!

6 000:-

SCANSPIS 64-2

Alla bi

SPARA 3 200:-

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt förstås!

NU 16 900:-

vid köp av kamin och NVI skorsten

Ord. pris 20 100:-

ÖPPET Mån-fre 10-18 Lör 10-14 Motala Linköping Norrköping

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88 Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80

ÄR DU EN ÄKTA ELDSJÄL?

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

PASSA PÅ! NU HAR VI PRISFEST PÅ VÅRA BÄSTA PRODUKTER. VI LÄMNAR ÄVEN 2 000:- RABATT PÅ SKORSTEN VID KÖP AV VALFRI

www.jotul.se

KAMIN FRÅN JØTUL/SCANSPIS.

SPARA 3 000:-

SCANSPIS 65-8 INTRODUKTIONSPRIS

#"" $""

31 250:-

!

Ord. pris 34 250:-

www.scanspis.se

SPARA 4 000:-

JØTUL F 373, svart lack

NU 18 500:-

Ord. pris 22 500:-

Kampanjen gäller t o m 31 mars 2016. Se hela kampanjen på jotul.se / scanspis.se

6

mm

8

mm

rindipellets.se • +46(0)281-715 25

Från idé till färdigt stall Kontakta oss innan du sätter igång ditt bygge eller renovering

Öppet: Mån-tors 12-18 · Fre 12-16 · Lör 11-14 Floragatan 4, Linköping · Tel 013-21 91 20

www.didriksons.se

Vårt säljteam hjälper tips oc h råd - i stor dig med Tel. 0381-502 50 t oc h smått

ffacebook.com/ydregrinden acebook.com//ydregrinden @ydregrinden @ydregrinden Tel. Tel. 0 0381 3 81 - 50 502 2 50 | www www.ydre-grinden.se .ydre- grin d en.s e Stallinr Stallinredning edning • Stall Stalltillbehör tillbehör • Gödselhantering Gödselhantering • Foderhantering Foderhantering • Byggnation Byggnation • Ventilation Ventila ation


10

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

BILDER: ECOKRAFT

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2016

Solcellsanläggningar är även ett ekonomiskt fördelaktigt sätt att få ner elräkningen och går att installera på de flesta tak.

Solel bra för miljön och ekonomin Lantbruksfastigheters stora takytor gynnsamma för tekniken SVERIGE (JB) Intresset för att nyttja solen som energikälla ökar i Sverige. Inte bara hos privatpersoner utan även hos lantbruksföretagen. Fallande priser på solceller som gett konkurrenskraft mot andra alternativ samt möjligheterna att sälja överskottselen är några av de bidragande orsakerna. Solcellsanläggningar är även ett ekonomiskt fördelaktigt sätt att få ner elräkningen.

– Vi märker att intresset stadigt ökat eftersom försäljningen av solceller har mer än fördubblats varje år de sista tre åren. Även på lantbrukssidan har intresset ökat och allt fler har börjat komma igång med att ta vara på solens energi. Intresset är ganska jämnt fördelat över Sverige

med en gräns vid Mälardalen, säger Oscar Gustavsson, grundare av företaget Ecokraft i Eskilstuna. Företaget installerade under förra våren Sveriges största privatägda solcellsanläggning på ett lantbruk utanför Eskilstuna. Den anläggningen var på 346 kW och för att få

ett begrepp om storleken kan nämnas att en normalstor villa har en anläggning på 5-6 kW i snitt. Tanken man har vid detta

lantbruk är att de ska till 90 procent vara självförsörjande men under sommarmånaderna kommer det att bli en överproduktion av el som de kan sälja och köpa el när produktionen inte är så hög vintertid Latbrukets ekonomibyggnader med stora tak ger goda möjligheter till installation av kostnadsanläggningar med hög produktion.

En solcellsanläggning hjälper även till med att elprisökningarna blir mindre och från första dagen märks de insparade pengarna i resultaträkningen. – Lantbruket har mycket goda förutsättningar att skaffa solceller med öppna landskap, få hinder och stora takytor. Dessutom är det en riktigt bra investering som gynnar företaget, säger Oscar. Investeringen i en solcellsanläggning ger god avkastning under många år, men det är viktigt att anläggningen är dimensionerad efter den

förväntade elkonsumtionen. Riksdagen har beslutat att satsa 1 395 miljoner kronor som solcellsstöd under åren 2016-2019. Solcellsbidraget täcker 30 procent av den totala kostnaden till företagare som beslutar sig för att satsa på solceller. I samband med takomläggningar kan det vara en god idé att se efter vilka förutsättningar som finns att installera solceller. – En så stor anläggning som nu finns på lantbruket utanför Eskilstuna har besparingarna betalt hela investeringen på cirka tio år. Skulle de få det statliga bidraget så

går det mycket fortare och investeringen är betald inom sex-sju år. Produktgarantin på panelerna är 30 år och de har en livslängd på ungefär femtio år. – Det finns ingen skillnad mellan lantbruksföretag och privatpersoner att få bidraget beviljat. Systemet är köbaserat, det gäller bara att göra en beräkning och ha en offert att utgå från då ansökan skickas in. Alla sökande ligger i samma kö hos Länsstyrelsen men det gäller se till att komma först i kön, menar Oscar Gustavsson.


Nummer 1 • Januari 2016

11

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

ENERGI

Oscar Gustavsson är grundare av företaget Ecokraft i Eskilstuna. Han har sett intresset för tekniken öka rejält.

Fallande priser på solceller och möjligheten att sälja överskottselen är några av de bidragande orsakerna till att solelen ökar i Sverige.

Näringsutskottet har med i sitt betänkande gällande bidraget att förnybar energiteknik är gynnsamt i ett klimatperspektiv. Som en följd av fallande priser på solcellsanläggningar har de som ansökt om stöd blivit fler än vad som beräknats vilket betyder att avsatta medel inte är tillräckliga. Därför satsar regeringen

vidare då det befintliga stödet för installation av solceller under åren varit framgångsrikt. På Energimyndighetens hemsida finns mer information samt ansökan om bidrag för solcellsanläggning. Jordbruksverket har också flera stöd som kan sökas för förnybar energi- och klimatsatsningar. Enligt Jordbruksverket kan insatser som minskar utsläpp av växthusgaser och insatser för att anpassa

verksamheten till ett förändrat klimat vara goda skäl till att ansöka om bidrag i samband med solcellsinstallation. Att som lantbrukare satsa på solceller är ett bra sätt att stärka en miljöprofil eftersom solceller använder solens energi som är 100 procent förnyelsebar och fri från utsläpp av CO2. När en solcellsanläggning fortfarande ligger på planeringsstadiet kan det vara bra att först räkna ut den egna elanvändningen för att kunna välja rätt storlek på anläggningen. Enklaste sättet är att börja med att granska elräkningen och kontakta sin elleverantör för att få reda på elanvändningen. Det är en klar fördel att se efter hur förbrukningen är fördelad över årets månader. Utifrån det kan en solcellsle-

verantör göra en uträkning i kWh och dimensionera en passande anläggning utefter den förbrukning som är aktuell under sommarmånaderna. Det är en klar fördel att få ett nettodebiteringsavtal med den som köper upp hemmaproducerad el eftersom försäljning av el är momspliktig försäljning. Den el som levereras ut till nätet kan dras av från den el som förbrukas under de månader då förbrukningen är som högst. Det är relativt enkelt att installera en solcellsanläggning. Mycket kan den som satsar på solceller göra själv. Det finns dock några punkter som är viktiga i sammanhanget. Alla växelriktare ska vara CE-märkta och programmerade enligt Svenska nätinställningar. Inkopplingar av växelriktaren mot elnätet får endast

utföras av behörig elektriker. – Det är viktigt att ha ordentliga fallskydd och veta vad man gör. Det gäller att ha en känsla för vad arbetet innebär vilket många kanske inte har och låter därför fackmän installera anläggningen. Vi erbjuder dock sådana paket där köparen själv kan göra jobbet men det är ytterst få som nappar på det, säger Oscar Gustavsson. Solcellsbidraget kan inte kombineras med ROT-avdrag. Det är även viktigt att komma ihåg att det bidrag som söks hos Energimyndigheten och Jordbruksverket inte är garanterat. Känner man sig osäker på hur bidragen ska sökas eller vill göra en projektering är solcellsleverantörerna behjälpliga. Text: CARINA LARSSON

Fakta solceller En solcell består av en tunn skiva av ett halvledarmaterial med kontakter på fram- och baksidan. När solinstrålningen (ljuset) träffar solcellen polariseras den så att framsidan blir negativt– och baksidan positivt laddad. Metallkontakterna på fram- och baksidan tar upp laddningen i form av elektrisk ström. Solceller fungerar så länge det finns solinstrålning, det vill säga så länge solen skiner. Solcellen producerar alltså el även om solen går i moln eller om det är mulet. Det är också solinstrålningen, tillsammans med solcellens yteffektivitet, som avgör hur mycket el den kan producera. En solig dag i Sverige har solens stålar en effekt på ca 1000 W/m2 medan den en mulen dag ger mindre. Vanliga 60-cells moduler har idag en verkningsgrad på omkring 15% vilket betyder att om solen skiner med en effekt om 1000 W/m2 ger den ca 250W, med högre verkningsgrad ökar utbytet. Källa: Ecokraft


12

JAKT

Nummer 1 • Januari 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det serverades värmande gulaschsoppa i halvtid och det var Bosse Karlsson som fungerade som kock.

Kenneth Bergerfalk på fyrhjulingen på väg ut i skogen för att hämta hem ytterligare ett fällt vildsvin, medan jägarna låter sig väl smaka av lunchen.

Med så många som ett 50-tal personer ute i skogen krävs noggrann planering. Här noterar Kenneth Bergerfalk vilka personer som ska ha vilket pass.

Lyckad vildsvinsjakt vid Narebo Ett stort antal jakträttsinnehavare anordnade gemensam jakt GUSUM (JB)

Ett större antal jakträttsinnehavare gick samma och anordnade en större jakt på vildsvin i trakterna av Narebo strax utanför Gusum. Totalt var det ett 50-tal personer som deltog i jakten som var lyckosam, eftersom man under dagen lyckades fälla elva vildsvin. – Det finns gott om vildsvin i markerna och det är positivt när man kan göra så här tillsammans, säger Kenneth Bergerfalk.

Eftersom grisarna orsakar skador är det viktigt att jägarna ser till att hålla vildsvinsstammen på en acceptabel nivå. Själv sköter Kenneth om jakten på Narebo och Vikarebo, som ägs av Michael Ståhl. Jaktledarna, för de olika marker som ingick, samarbetade bakom planeringen av jakten och det kommer även att bli ett uppföljningsmöte, där det finns möjlighet att diskutera upplägget. Gå igenom det som var bra och annat som kan göras bättre. Även då ta ställning till och detta ska bli en återkommande händelse. – Jag vill framhålla Jörgen

Karlsson som är den som drog igång det hela. Men att organisera en jakt med 50-talet deltagare kräver omsorgsfull planering. Inte minst med tanke på säkerheten. Eftersom det är kulvapen som används, är detta extra viktigt. Markerna delades upp i två avsnitt och därefter var det samling i logen vid Narebo, där det serverades gulaschsoppa. Det var Bosse Karlsson som fungerade som kock och via sitt företag inom skogsentreprenadbranschen, sponsrade han med maten. Det kunde definitivt behövas lite värmande i halvtid, eftersom det dels blåste kallt och det förekom ett tilltagande snöfall under dagen. – Hade det inte snöat så

Viltparad efter första såten med fem fällda vildsvin, medan ytterligare ett är på ingång.

mycket under eftermiddagen så hade vi sannolikt lyckats fälla flera djur. Men vi är ändå nöjda med resultatet. För att bedriva effektiv jakt på dessa nattaktiva djur är det antingen vakjakt vid åtel som gäller och detta är en övning som utförs nattetid. Sedan är det näst intill en förutsättning att samverka över större arealer, om man ämnar jaga med hund och vill uppnå ett bra resultat..

ka raser. Samtliga dessa var specialiserade på just gris. Genom kontakt med grannmarkerna som inte var med på själva jakten, men kanske passade på sin egen mark, hade vi kommit överens om att denna dag endast skjuta gris. Sannolikt blir det en fortsättning på denna form av jakt och med ännu större markareal att gå över, eftersom jakträttsinnehavare på intilliggande marker har visat intresse av att hänga på.

För att säkerställa att det

skulle finnas grisar inne på markerna, så hade man även utfodrat dem en del en tid innan själva jakttillfället. – Vi hade tillgång till totalt åtta hundförare med tillsammans elva, tolv hundar av oli-

Text och bild: HANS ANDERSSON

Det blåste snålt och snöade så det var skönt att kunna värma sig runt elden.


Nummer 1 • Januari 2016

13

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Kylan driver upp elpriset

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

Fasta avtal dock fortfarande låga i pris Det har blivit kallt i hela Sverige och det påverkar det rörliga elpriset eftersom behovet av uppvärmning ökar och därmed också efterfrågan på el.

Tillgången på både vattenkraft och kärnkraft är bra just nu men räkna med svängningar i elpriset. Det som påverkar priset är även hur mycket det blåser och om vindkraftverken kan producera för fullt.

– På vintern använder vi mer el och priset baseras på flera faktorer. Att vi kan producera i våra anläggningar, hur mycket energi som behövs till bostäder och industrier och vädret. Det rörliga elpriset kan svänga mycket från dag till dag. Däremot har de fasta avtalen betydligt lägre elpriser än vanligt så är man orolig bör man fundera på att säkra sitt elpris, säger Jonas Stenbeck, chef för Vattenfall Försäljning. Elbörsens snittpris så här

långt i januari ligger på cirka 23 öre i norra Sverige och runt 28 öre per kilowattimme i de södra och mellersta delarna av landet. Svängningarna märks tydligt och det högsta dygnspriset på elbörsen så här långt har vi idag i elområde 3 och 4 då priset är uppe på 54,2 öre per kilowattimme. I elområde 1 och 2 är den högsta noteringen hittills i år från den 7 januari, då priset låg på 46,2 öre och den lägsta noteringen på elpriset gjordes

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Grepp i vinter! Skruvdubb till alla däck! BestGrip punkterar inte däcket

TÄCKDIKNING

av lantbruk-entreprenad-maskiner? Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

den 2 januari då priset var 14,4 öre per kilowattimme i hela landet. Just nu ser det ut som att det kalla vädret kommer att hålla i sig ett tag framöver, och i och med det kan vi förvänta oss att det rörliga elpriset för januari kan komma att stiga ytterligare. Det finns olika sätt, utöver att se över elavtalet, hur du kan påverka ditt elpris på vintern, mer information finns på sidan www.vattenfall.se/ sv/elmarknaden-just-nu.htm

AUKTION ELLER FÖRMEDLING

med plog eller kedja

1500

NILFISK ALTO

Hittills använda på maskiner över 105 ton!

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

Skrukeby Maskin

www.sofabskanninge.se

0142-809 60, 070-659 67 63

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

Stockås torvströ Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

DJURTRANSPORTBUR

Underlättar ing! din djurhanter

Vi tillverkar även djurtransportvagnar och spannmålsvagnar, se hemsidan!

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Maskinvisning

99:Boka service 27-29/1 så får du 90 dagars kredit och möjlighet att köpa ett Tudor fritidsbatteri för endast 99:- (Pris exkl moms)

Friskvårdsservice – med förmånlig rabatt Lämna in dina maskiner (tröskor, hackar, pressar, slåtterkrossar och traktorer) för service under lågsäsong så är de startklara i god tid inför kommande säsong.

Hindersmässan 27-29 januari kl 9-17

När man kan använda flis, pellets eller spannmål som bränsle. Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter från 32kW-700kW. Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

www.jordbrukaren.se

www.best-grip.se

Mått LxB 2,5 x 2,4 meter Levereras med stora BMfästet

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja?

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

1911 Härdad

LH1601

SOFAB Sanering & färg AB

Härdad

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

FÄRGBUTIK med Teknos-färger Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

1910

S lip p s n ö ! k e d jo r n a

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

samt äkta Falu Rödfärg

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Kom och se nyheter från Valtra, Fendt, CLAAS och nya LS traktorn samt redskap från bl a Väderstad, KUHN, Pronar, JF och Överum. Leverantörer finns på plats. Fina erbjudanden i butiken. Lantmännen Lantbruk deltar. Träffa även personal från Askersund. Vi bjuder på korv med bröd. VÄLKOMMEN! ÖREBRO, Hjälmarvägen 85 Reservdelar: 010-556 05 10 Verkstad: 010-556 33 00 Maskinförsäljning: Anders Hildingsson 010-556 33 05 Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08 Kent Karlsson 010-556 33 09 www.lantmannenmaskin.se


14

VARGFRÅGAN

Nummer 1 • Januari 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Totalt har ett 75-tal djur fallit offer för vargen på Molstabergs säteri utanför Södertälje. Bild: WIKIMEDIA

Länsstyrelsens agerande mot Molstaberg kritiseras från flera håll Maktmissbruk och trakasseri anser Sveriges Lammproducenter SÖRMLAND (JB)

Bland andra Sveriges lammproducenter och förbundsordföranden för Jägarnas Riksförbund, JRF, riktar kritik mot den myndighetsutövning som länsstyrelsen i Stockholm bedriver, beträffande fårhållningen och vargattackerna på Molstabergs säteri i Sörmland.

Molstabergs säteri utanför Södertälje, som drivs Elisabeth Aschan och Johan Lundgren, har varit utsatt för återkommande angrepp av varg mot fåren. Det hela startade på midsommarafton förra året då 26 lamm och tackor revs av varg. Totalt har ett 75-tal djur rivits, alltså närmare tio procent av besättningen.

Lammproducenterna kommer aldrig att acceptera att näringen ska bära kostnaderna och ta konsekvenserna av svensk rovdjurspolitik” Fårbesättningen finns i det relativt nyetablerade Sjundareviret och därför är detta med vargattacker något nytt i området. En vargetablering var inte heller förväntad. Det som nu upprör kriti-

kerna är att länsstyrelsen först polisanmäler fårägarna för brott mot djurskyddslagen, eftersom myndigheten menar att de inte vidtagit relevanta åtgärder för att skydda fåren i den utsträckning som anses nödvändig. När sedan åklagare efter kort tid lade ner ärendet, därför att brott inte ansågs kun-

na styrkas, återkom länsstyrelsen med ett föreläggande där fårägarna senast nu den 31 januari ska inkomma med en synnerligen detaljerad utredning beträffande fårskötseln och vilka åtgärder som man tänker vidta, samt en tidsplan för dessa. Dessutom har länsstyrelsen bestämt, med stöd av 74 § djurskyddsförordningen, att detta beslut ska gälla omedelbart, även om det överklagas. Mats Farne och Karl-Hen-

rik Grandin har för styrelsen för Sveriges Lammproducenter skrivit en debattartikel.

Där skriver de bland annat detta: ”Lammproducenterna ser mycket allvarligt på hur detta har hanterats från myndighetshåll, länsstyrelsens sätt att agera är inte längre en myndighetsutövning, utan det är ett maktmissbruk med personliga trakasserier från statens tjänstemän mot enskilda företag.” De avslutar sin artikel på följande sätt: ”Lammproducenterna kommer aldrig att acceptera att näringen ska bära kostnaderna och ta konsekvenserna av svensk rovdjurspolitik.” Förbundsordföranden för Jägarnas riksförbund, Solveig Larsson, tar också upp händelsen i sin ledare i senaste numret av Jakt och jägare och skriver så här. ”Trots att åklagaren lagt

På Molstabergs säteri finns dryga 500 tackor och några avelsbaggar, huvudsakligen av köttrasen Texel. Bild: WIKIMEDIA

ner polisanmälan återkommer länsstyrelsen med nya förelägganden, vilket verkar innebära att kunskapen om gällande lagstiftning är mycket bristfällig hos myndigheten. Hur ska vi kunna producera svenska livsmedel, som samtidigt skapar mångfald i

vår natur, med denna myndighetsinställning? Jägarnas riksförbunds stämmobeslut om nej till frilevande varg blir alltmer den rätta vägen för vargpolitiken.” Text: HANS ANDERSSON


Nummer 1 • Januari 2016

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

VARGFRÅGAN

”Överklaganden sätter demokratin ur spel” Jaktordföranden i Valdemarsvik-Söderköping är kritisk VALDEMARSVIK (JB)

– Det finns demokratiska beslut fattade av regering och riksdag. På det här sättet kan man sätta demokratin ur spel, säger Jan Teichert, ordförande för Svenska Jägareförbundets krets för Valdemarsvik-Söderköping och boende i Gryt.

Det han syftar på är vinterns vargjakt som beslutats av Naturvårdsverket i enlighet med tidigare fattade beslut och som sedan överklagats till kammarrätterna. Och att dessa dessutom kommit fram till olika beslut i det som i princip är samma fråga. I det fallet är det kammarrätten i Göteborg som påverkar det hela i det område där Valdemarsvik-Söderköping finns. Att det bland andra är Na-

turskyddsföreningen som överklagat besluten och att den jurist som driver frågan för deras räkning, avlönas via ett bidrag från Naturvårdsverket, förefaller minst sagt märkligt. – Jag vet egentligen inte vad jag ska säga. Jag trodde vi fått slut på den här möjlighe-

ten att överklaga. Det är ju ändå så att vi har den ordningen att det är Naturvårdsverket som beslutar beträffande jaktfrågor. Man blir lite uppgiven i den här frågan som ältats så länge. Han menar att vargdebatten seglat iväg och ger inte mycket för de argument som används. Samtidigt har han full förståelse för den rädsla som finns hos de människor som bor i dessa områden där vargen är etablerad. För många har deras livskvalitet minskat i betydande omfattning. Fördröjningen som den, i varje fall för tillfället, inställda jakten för med sig, gör att den planerade jakten kanske inte alls blir av. De för vargjakt lämpliga väderbetingelserna med spårsnö kanske uteblir under denna jaktsäsong. – Vi har ju inte några vargrevir i vårt område, men det är ju bara en tidsfråga innan så är fallet. En ohämmad tillväxt av vargstammen på grund av utebliven förvaltning genom jakt, påskyndar ju självklart denna utveckling. Vad detta får för konsekvenser för dem som bedriver

fårskötsel i området är ju väl känt och hur detta på sikt bidrar till att den biologiska mångfalden minskar. Detta på grund av att betade marker växer igen och kanske istället beskogas och detta därför att ett rovdjursslag tar en sådan plats i faunan. – Man kan slå fast att vargen som ras definitivt inte är utrotningshotad. Hur som helst är det viktigt att vi får ordning och reda så att man i framtiden kan lita på att demokratiskt fattade beslut av riksdag och regering följs. Han är också synnerligen kritisk till att EU har sådan makt över hur jaktfrågorna ska hanteras i Sverige. Där sitter människor på höga positioner som inte alls känner till de förhållanden som råder i vårt land. Där lyfter han även fram för-

slaget att förbjuda halvautomatiska vapen vid jakt och sportskytte. Ett förslag som ska vara ämnat att motverka terrorism, men som istället slår mot vanliga laglydiga människor, utan att på något sätt uppnå sitt syfte. Text och bild HANS ANDERSSON

Jan Teichert känner sig närmast uppgiven sedan frågan beträffande jakt på varg har ältats så länge och att demokratin sätts ur spel genom överklaganden av demokratiskt fattade beslut.

Varg eller inte varg? ”Regeringen vill inte säkerställa att licensjakt kan genomföras” Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade i slutet av december att beslut om licensjakt åter ska kunna överprövas i domstol. Därmed kommer beslutsordningen om licensjakt åter igen att gå via domstol vilket tidigare lett till att besluten fastnat i långdragna juridiska processer och där beslut kommit långt efter att den planerade jakttiden gått ut.

Daniel Bäckström (C), riksdagsledamot från Värmland ställde med anledning av detta en fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) om vilka åtgärder han och regeringen avser att vidta för att säkerställa att beslut om licensjakt ska kunna göras så att jakten också praktiskt kan genomföras. Svaret från ministern (se ruta här intill) ekar dock tomt, anser han, och menar att det är tydligt att regeringen och mi-

nistern inte ha några ambitioner att säkerställa en effektiv beslutsprocess. – Det är tydligt att det inte finns någon ambition hos regeringen att säkerställa att licensjaktsbesluten inte fastnar i domstolsprocesser. Det är tydligt att Socialdemokraterna helt lagt sig för Miljöpartiet, säger Daniel Bäckström. Regeringen har tidigare tillsatt flertalet utredningar för att

än en gång utreda förvaltningen av varg. – Det förefaller som att regeringen gör vad man kan för att försvåra en hållbar förvaltning av varg och man visar mycket liten hänsyn till alla de människor som dagligen påverkas av hög rovdjursnärvaro. Regeringen bryr sig tyvärr inte om villkoren för dessa människor, avslutar Daniel Bäckström.

Daniel Bäckström (C), riksdagsledamot från Värmland, anser att regeringen verkar göra vad de kan för att försvåra en hållbar förvaltning av varg. Bild: MAGNUS NELSON

Svar på fråga 2015/16:543 av Daniel Bäckström (C) angående beslut om skyddsjakt och licensjakt Daniel Bäckström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens beslut för att säkerställa att beslut om jakt på bland annat varg även i fortsättningen ska kunna vinna laga kraft så att jakten också ska kunna genomföras i praktiken. Enligt 24 a § jaktförordningen (1987:905) får Naturvårdsverket överlämna till länsstyrelserna att besluta om skyddsjakt och licensjakt efter stora rov-djur. Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos Naturvårdsverket. Enligt 58 § jaktförordningen får Naturvårdsverkets beslut i ett överklagat ärende inte överklagas. Den 18 december 2015 har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tagit ställning till om ett beslut om licensjakt efter varg, som fattats av en länsstyrelse och därefter har överklagats till Naturvårdsverket, kan tas upp till prövning av domstol, trots att det enligt jaktförordningen inte får överklagas. HFD har funnit att överklagandeförbudet i jaktförordningen står i strid med EU-rätten såvitt gäller beslut om jakt efter en art som skyddas av art- och habitatdirektivet. Jaktförordningen kommer i vinter att ändras i enlighet med HFD:s beslut. När det gäller skyddsjakt, och att säkerställa att den kan bedrivas inom en erforderlig tidsram utan att fastna i juridiska processer, visar Riberdahls utredning att mål avgjorda i förvaltningsrätten har handlagts mycket snabbt. Stockholm den 12 januari 2016 Sven-Erik Bucht


16

JAKT

Nummer 1 • Januari 2016 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Den svenska älgstammen ligger på tio älgar per 1 000 hektar. För att komma till break even för samhällskostnaderna skulle stammen behöva tas ner till sex älgar på den ytan.

Vildsvin är besvärliga och bökar upp värdefull åkermark och skulle kräva mer intensiv jakt än idag. Med rätt förutsättningar kan även vildsvin bli en tillgång i den svenska jakten.

Goda förutsättningar för harmonisk samexistens Skogen och viltet - viktiga tillgångar att förvalta ÅTVIDABERG (JB)

Förutsättningarna i vårt land är goda för en harmonisk samexistens mellan vårt mänskliga samhälle och de vilda djuren, inte minst eftersom Sverige är stort och glest befolkat. Trots detta blir det ibland problem och konflikter när det gäller viltförvaltning. Jordbrukaren har studerat frågan närmare.

De större djur eller djurslag som är föremål för en mer aktiv förvaltning är, utan inbördes rangordning, älg, varg, lodjur, järv, björn, rådjur, dovvilt, kronvilt och vildsvin. De orsakar olika problem i form av skador på skog och växande grödor, angrepp på boskap eller husdjur och trafikolyckor. Mindre djur som hare, räv

och bäver är vanligen inte problematiska, även om de ibland kan förorsaka besvär lokalt. Olika faktorer påverkar djurslagens population över tid. Under 1980-talet växte älgstammen kraftigt, vilket ledde till ökade skador på växande ungskog, främst tall. Utökad avskjutning återförde djurantalet till ett mer normalt och accepterat antal.

Första halvan av 1990-talet utmärktes av en kraftig tillväxt av rådjursstammen, men jakt och naturens egen reglering, i form av att räven tog många kid, återförde stammen till normalläget. Första decenniet på 2000talet var det vildsvinen som ökade explosionsartat och den utvecklingen fortsätter utan att man har kunnat få kontroll över den. Nästa djurslag som kan förväntas tillväxa utöver det önskvärda bedöms vara hjortdjur, främst dovhjort, vilket alla, som i likhet med artikelförfattaren bor i Åtvidaberg med omnejd, är klart medvetna om. Björn, järv och lodjur finns främst i den norra halvan av landet och kan förorsaka bekymmer för i första hand samer som bedriver renskötsel. Det djur som delar befolkningen mest och framkallar starka känslor är naturligtvis vargen. Det fanns gott om varg i Sverige fram till 1800talets början och den decimerades sedan fram till början av 1900-talet. Vargen fridlystes år 1966. Efter mitten av 1970-talet fanns det inte en enda varg kvar under några år, men så kom stammen successivt att växa igen med nytt blod från

Dovhjorten har vuxit sig stark runt Åtvidaberg och gör besök i trädgårdar allt som oftast. Det illustrerar att det djurslag som härnäst kan förväntas tillväxa utöver det önskvärda bedöms vara hjortdjur. Bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Finland och Ryssland. Idag bedöms vargpopulationen vara omkring 400 individer. Naturvårdsverket har, med stöd av ett riksdagsbeslut, delegerat rätten att besluta om

licensjakt på varg till länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Värmland, Västmanland, Västra Götaland, Uppsala och Örebro. Naturvårdsverkets delegat började gälla den 30 oktober 2014

och sträcker sig till den 15 februari 2017. Beslut fattades i fem län om att jakt på 46 vargar skulle inledas den 2 januari 2016 och pågå till den 15 februari. Strax efter att besluten om

vargjakt kom fick dock organisationer som är kritiska till jakten rätt att överklaga. Kammarrätten i Sundsvall gav dock, trots överklaganden, klartecken till att vargjakt i Dalarna och Gävleborg fick


Nummer 1 • Januari 2016

17

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

JAKT

Björn, järv och lodjur finns främst i den norra halvan av landet och kan förorsaka bekymmer för i första hand samer som bedriver renskötsel.

starta programenligt lördagen den 2 januari. Däremot får jägarna vänta på besked om det blir någon jakt i Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Slutligt ställningstagande väntas inte förrän en bra bit in i januari, vilket innebär att det finns risk att jakten i praktiken förhindras. Hinner all snö försvinna är jakt på varg näst intill omöjlig att genomföra. I Östergötland finns inget vargrevir, men det är inte osannolikt att ett kan komma att etableras i den nordvästra delen av länet. Varg har setts i länet vid skilda tillfällen och angrepp har skett på får på Vikbolandet. Undertecknad såg själv en varg den 30 januari 2010 mellan Falerum och Broddebo och flera observationer gjordes vid den tiden i bland annat Kisatrakten. Älgen är vårt största villebråd, både när det gäller fysisk storlek och betydelse för jägarkåren, men en är också ett djur som förorsakar stora skador på växande skog. Älgens betesskador betyder en minskad volymtillväxt på en miljon kubikmeter, till ett värde av 200 miljoner kronor årligen. Betesskadorna utvecklas till kvalitetsförluster som kan prissättas till 300 miljoner

Kortfakta Sveriges yta: 447 435 kvadratkilometer eller nära 45 miljoner hektar. (Det femte största landet i Europa.) Skogsareal: 23 miljoner hektar. Antal invånare: nästan 10 miljoner. Andel av befolkningen som bor i tätorter: 85 procent. Befolkningstäthet: 22 invånare per kvadratkilometer. (Holland: 404; Bangladesh: 1 000.) Älgstammens storlek: 230 000 (10 älgar per 1 000 hektar). Betesskador, älg: minskad volymtillväxt cirka 1 miljon kubikmeter/år, värd 200 miljoner kr, kvalitetsförluster värda 300 miljoner kr. Kostnad för älgolyckor i trafiken: 600 miljoner kr/år. Nettojaktvärde, älg: 500 miljoner kr/år.

kronor årligen. Peter Lohmander, professor i skoglig företagsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, har räknat ut att det är kvalitetsförlusten som är allvarligast för landets skogsägare. Volymtillväxtförlusten betyder dock i praktiken ingenting, eftersom vi inte avverkar hela den tillväxt på 25 miljoner kubikmeter som vi

ler jaktarrendatorer med kanske minst 500 hektar som kan ha totalt minst fem åtlar, men gärna fler, för att man ska kunna spela flipperspelet mellan åtlarna. Kritik har framförts mot utfodring till svinen, men Leif Franzén menar att utfodring kan vara acceptabel och nödvändig för att uppnå den optimala sammanvägningen mellan flexibelt och tufft jakttryck och att vara attraktiv för den intresserade jägarkåren. – Vi har inte några skador från svinen på vår åkermark och angränsande åkermarker får också del av den positiva effekt som jakten på Ljungebos marker genererar, framhåller han.

får i våra skogar varje år. Samhället drabbas också av kostnader på 600 miljoner kronor för de trafikolyckor där älg är inblandad. Från dessa kostnader ska dras det positiva nettojaktvärdet på 500 miljoner kronor per år. Nu har vi en älgstam på 230 000 älgar, det vill säga tio älgar per 1 000 hektar. För att komma till break even för samhällskostnaderna skulle stammen behöva tas ner till sex älgar per 1 000 hektar, menar Peter Lohmander. När det föreligger stor risk

för betesskador har många skogsägare inte vågat föryngra kalytorna med tall, trots att det skulle vara det tillväxtoptimala för den aktuella boniteten. I stället har man planterat gran. Det för med sig att skogsägarna långsiktigt tjänar mindre än de hade kunnat göra och att vårt land i framtiden tappar exportintäkter. Ett sätt att försöka väga av risken för betesskador mot risken för minskad tillväxt om gran planteras på fel platser kan vara att plantera blandbestånd i större utsträckning. När man vill ta reda på hur man bäst förhåller sig till vildsvinen kan man vända sig till bröderna Leif och Kenneth Franzén i Ljungebo, Åtvida-

I Östergötland finns ännu inget vargrevir, men det är inte osannolikt att ett kan komma att etableras i den nordvästra delen av länet.

berg. De har hittat ett förhållningssätt som innebär att de ser svinen som en betydelsefull tillgång, ja måhända en tillgång även för den biologiska mångfalden. Leif Franzén förklarar sina erfarenheter efter flera års säljjakter. – Konceptet bygger på ett

stort antal åtelplatser, på Ljungebo en åtel per 50 hektar, förklarar han.

Bemanningen av åtlarna kan enligt Leif liknas vid ett flipperspel. Den jägare som sätter sig på en garanterad grisåtel i tio timmar får garanterat skjuta en gris. För varje timme jägaren avstår från minskar chansen att få skjuta ett svin med tio procent. Den som sitter tre timmar har bara 30 procents chans att skjuta ett djur. Det som krävs är en samverkan mellan markägare el-

– På andra marker, där man stoppat all utfodring, har man inte kunnat se att ökningstakten av stammen minskat, konstaterar han. Receptet är med andra ord en intensiv jakt i samverkan över ägogränser med uthållighet över tid. För att klara av kontinuiteten i jakten kan säljjakter vara nödvändiga. Då finns goda chanser att påverka antalet vildsvin.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


18

MILJÖ

Nummer 1 • Januari 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Studie om fiskvägar gav stipendium Vattenkraft och miljö ska kunna samexistera MOTALA (JB)

Åke Wester, Claes Wadsten, och Anders Rockler, hade länge haft övertygelsen om att det både går och är önskvärt, för att inte säga krävs, att göra något åt fiskens villkor i Motala ström och i Svartån.

Vattenkraftverken har effektivt hindrat arter från att leka och därmed deras bestånd. Med någon form av vägar för vandrande fisk kan både sportfiske samt hotade arter både gynnas och återkomma. Initiativet till det Leaderfinansierade pilotprojektet kom just från nämnda trio. Utredningen har sett till hur vattenkraft och miljö ska kunna samexistera. Vattenkraften har genom år-

hundraden haft en given plats för utvecklingen i Sverige. Historiskt har det strömmande vattnet utnyttjats till kvarnverksamhet, sågar, i bruksmiljöer med mera. Under 1900-talet har elproduktionen genom vattenkraft blivit betydande. Idag produceras fortfarande 45 procent av landets energi av vattenkraft. Som reglerkraft i elsystemet har den klimatvänliga vattenkraften en avgörande betydelse. Dessutom kan man med denna reglera de väldiga vattenflöden som uppkommer vid översvämningar. Baksidan av vattenkraften är den negativa påverkan på

Forsarna nedan fördämningen vid Kungskvarn uppströms Odensfors skulle kunna bli en perfekt plats för ädelfisk och sportfiske.

vattenmiljöerna som den för med sig i form av fragmentering, vandringshinder och förändringar av naturliga flöden. När strömvatten tar formen av mer sjölik miljö så stör det vandrande fisk och andra arter. Med Hushållningssällskapet som sammanhållande och fiskkonsulenten, Ola Hel-

mersson, som projektledare påbörjades projektet med Sweco som utförde undersökningen. Utredningen togs fram för att vara ett neutralt diskussionsunderlag för att ha något att diskutera utifrån. Den säger alltså inte ”Gör så här!”. Projektet blev årets Leaderprojekt i Folkungaland. Det och resultaten har uppmärk-

sammats även av andra. Stipendiemottagarna har planer på något motsvarande en bushresa, den som genomfördes i höstas för att se på igenväxande landskap. Nu handlar det förstås om vattenmiljöer. – Vi har ett projekt på gång

den 21 april, att ta ut politikerna från Norrköping, Mota-

Motala kommuns miljöstipendium för 2015 om 15 000 kronor tilldelas Åke Wester, Claes Wadsten och Anders Rockler med motiveringen: "En omfattande förstudie för fria fiskvandringsvägar i Motala ströms avrinningsområde är nu färdigställd av Sweco med Hushållningssällskapet Östergötland som projektägare. Det var Åke Wester som tog initiativet till projektet och tillsammans med Anders Rockler och Claes Wadsten, utökade de idén att omfatta både Motala ströms huvudfåra samt Svartån upp till Mjölby. De tre har med ideellt arbete gjort en avgörande insats för att bistå projektledaren med att driva projektet framåt. Förstudien är ett neutralt och sakligt diskussionsunderlag inför det fortsatta arbetet med att komma tillrätta med de vandringshinder som har stor negativ påverkan på djuroch växtlivet i våra vattenmiljöer. De har arbetat i samråd med myndigheter och berörda vattenkraftbolag. De har beskrivit varje hinder som finns längs vägen. Hur man kan göra för att få en väg runt om, uppskattade kostnader och hur mycket energi man förlorar från kraftverken. Åtgärder som föreslås i studien bidrar också till att återskapa naturmiljöer. Materialet ska fungera som en kunskapskälla och utifrån den kunna göra prioriteringar och sunda överväganden i alla olika ambitioner, de föreslagna alternativen syftar till att uppnå en maximal verkan av åtgärderna utifrån ekonomiska och samhällsmässiga ramar."

la, Mjölby och Linköping. Det blir föredrag och besök vid Norrbyströmmen, en anläggning där fisk lekte redan första åren. – Vi åker till Malfors och Svartåfors. Senare på Konsert

och kongress blir det middag och diskussion samt utställning. Under kvällen öppnar vi också för allmänheten. Text: BO BÄCKMAN

Åke Wester vill öka den biologiska mångfalden Den biologiska mångfalden var stor vid vattendragen och de omkringliggande miljöerna. Med förhållandevis liten insats kan den åter ökas till regionens vinning. Bland de arter som Åke Wester kämpar extra för finns den idag utrotningshotade ålen.

De tre initiativtagarna till projektet om fria fiskvägar och numera stipendiaterna Åke Wester, Claes Wadsten och Anders Rockler fortsätter sitt arbete. Fokus för fortsättningen ligger på kraftverken Malfors, Nykvarn, Svartåfors och Odensfors. Med åtgärder för dessa räknar man med att mycket kommer att förbättras. Åke Wester har sedan uppväxten haft ett stort intresse för natur och miljö. Han ser vad som sker, tar reda på omständigheter och föreslår åtgärder för att bevara en artrik levande miljö för kommande genera-

Åke Wester har sedan uppväxten haft ett stort intresse för natur och miljö

tioner. På senare år har han bland annat fått miljöpriset för sitt tidigare arbete med gamla strömfåran i Motala ström. Ett centralt begrepp när man pratat med Åke Wester har kommit att bli lokalspecifik kunskap som han anser avgörande för en djupare insikt i vad som krävs. – Det saknas hos politiker och tjänstemän. Flera har inte bott här så många år och de

kan omöjligt ha den kunskap som de som levt bredvid vattendragen i generationer. Generella kunskaper, om än så goda, fungerar inte alltid. Kopplat till denna lokalspecifika kunskap är exempelvis de lokalspecifika arterna i vattendragen. Ofta är de beroende av varandra. Vattendraget Motala ström mellan Vättern och Östersjön är förstås unikt med sin kontakt med andra vattendrag och som vart och ett har sina karaktäristika. Motsvarande gäller för Svartån mellan Sommen och Roxen. En av de saker som under många år upprört Åke Wester är hur den numera rödlistade ålen hanteras. Vattenkraftstationer utgör ett hinder mot ålens naturliga vandring och Tekniska verken kompenserar detta genom utplanteringen som regleras i vattendomen. Så långt är allt frid och fröjd,

men när ålen ska vandra nedströms mot havet är den för stor för att klara sig genom

vattenkraftverken som Åke Wester inte sällan hörs referera till som ålslakterier. – 100 000 småålar släpps ut. Vi föder upp ål och dödar dem i kraftverken. Claes Wadsten uttrycker saken som att: – Det skulle vara billigare att flyga ålen i första klass till Sargassohavet. Av 25 ton får vi 600 kilo som kommer ut i havet. – Nu köper Tekniska verken

ett ton ål av Anders Nilsson, fiskaren i Berg, som han kör till Bråviken, berättar Åke Wester. Köp istället fem ton! Kostnaden för fingaller som kan leda ålen bort från turbinerna hamnar på två miljoner per kraftverk. Vad en art ska få kosta att bevara är en spetsig men relevant fråga. Det skulle räcka att avstå en liten del av elproduktionen för att få till en stor skillnad för mer än någon enstaka art. – Med fem procent av vattenkraften kan vi återställa

Ålen Ålen leker i Sargassohavet, omkring 700 mil härifrån. Därifrån driver ynglen eller larverna, som de i det stadiet kallas, med strömmarna till Europas kuster. Resan kan ta upp till tre år. När larverna kommer till kusterna omvandlas de till genomskinlig glasål som är det stadium de befinner sig i när de fångas. Ålarnas resande slutar inte i och med att de kommer till ett svenskt vattendrag. Om de får leva och ha hälsan så börjar de efter 5-30 år att vandra åter till Sargassohavet för att leka. När ålen lekt dör den. Ett bra sätt att skydda ålarna vid kraftverken är att sätta upp fingaller som styr ålen bort från turbinerna. Man har försökt och funnits att gallren behöver rensas det vill säga de kräver ett mått av underhåll. Kostnaden för fingaller beräknas vara 2 miljoner kronor per kraftverk.

50 procent av den biologiska mångfalden. – Det här ökar värdet för oss som bor här och betalar skatt. Med semester nära hemmet istället för långa semesterresor sparas mycket koldioxid. – I högteknologiska områ-

den är det här uppskattat hos arbetskraften. Det är samma tanke som Claes Wadsten har, att det ökar attraktiviteten och under-

lättar rekrytering från andra håll. Åke Wester ställer som avslutning ett par retoriska frågor: – Hur många arbetstillfällen skapar vattenkraften jämfört med besöksnäringen? Hur mycket satsas på Rosenkällasjön som också handlar om vattenmiljö och arter? Text och bild: BO BÄCKMAN


Nummer 1 • Januari 2016

19

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

MILJÖ

Claes Wadsten vill få storöringen till Vättern En av de tre som tilldelats Motala kommuns miljöstipendium för studien om fria fiskvägar är Claes Wadsten. Han är sportfiskare och mycket påläst inom området. Det finns mycket att göra som att skapa lekområden för ädelfisk och kanske ha fiskodlingar.

Före vattenkraftens utbyggnad i Motala ström och i Svartån fanns ett helt annat fiskbestånd med idag försvunna arter. Vattnen förde rikligt med ädelfisk och jämfördes med norrländska älvar. ”Harrfisket i nedre Svartån har beskrivits som ett av landets bästa” står det i rapporten om fria fiskvägar. Det kom till och med sportfisketurister från Skottland under 1800-talet för det fantastiska fiskets skull. Att återskapa en del av dessa förhållanden på cykelavstånd från kärnan i en av Sveriges fem största kommuner vore att få något alldeles unikt. Claes Wadsten är nöjd med

Nors i historien Den idag från Roxen närmast försvunna norsen spelade en stor roll för befolkningens matreserv. Hur det var upp till Malfors har av prästen Tiburtz Tiburtius på 1700-talet beskrivits: "Nors öses här först på våren till en gruvelig myckenhet. / Ju värre väder, desto starkare stiger norsen, därför kallar man stormiligt och fult väder, här på orten, norsilingar." Ett mer modernt talesätt om norsen är att den leker efter det tredje ovädret på våren.

projektet om fria fiskvägar. – Rapporten är omfattande. Varje kraftverk är ett eget kapitel. Varje hinder ett kapitel. Det finns en grupp som utrett Roxen och det blev ett eget kapitel. Vi bad Sweco att också se på hur effektivt kraftverken körs. – Vi tre som fått priset har använt 400 000 kronor vi själva satsade i medfinansiering genom eget arbete. Jag tror inget lika stort arbete gjorts i Sverige. I motiveringen framhölls bland annat att er utredning

är ett både neutralt och sakligt diskussionsunderlag. Tror du opartiskheten betydde något för att ni skulle få stipendiet? – Ja, jag skrev direktiven till utredningen och formulerade att den inte fick ta parti. Den ska kunna användas oavsett åsikt. – Jag vill göra i ordning hela Motala ström till Vättern. Det har funnits storöring i Vättern. Efter kraftverket blev det svårt för nedåtlekande fisk och storöringen dog ut. Arten är världens största insjööring. Den finns eventuellt kvar i Sommen då det kan vara samma öring där. – Vi måste först göra ordning Motala Ström och Svartån innan vi kan få storöring till Vättern. Varför sätta i lax som inte kan leka där? Jag vill gärna ha harr på sikt. Det finns också en liten dröm om fiskodling. Potentiella lekplatser för ädelfisk finns. – Ovanför Malfors finns en lämplig och orörd fåra. Möjligen behövs mer lekgrus. Vi får tre kilometer lekvatten. – Får vi ädelfisk i Motala ström och Svartåfors så kom-

mer vi ha ädelfisk i Roxen och även i Stångån. Än har inget konkret skett från Tekniska Verkens sida. – Vi är lite irriterade på att det hela tiden drar ut på tiden. Ska vi sätta ut ädelfisk måste den odlas fram, den måste fångas, ge rom och yngel. Det blir ett år framåt efter beslut. Vi måste få mat till fisken, till exempel nors. Kraftregleringen har gett en tydlig minskning av lek av nors. Den idag från Roxen närmast helt försvunna norsen vill ha strömt vatten för att leka. Med flödesreglering i kraftverken kan norsens lek utebli, vilket man menar är just vad som hänt. En annan faktor som många

hävdar spelat in för norsens tillbakagång är de många skarvarna i Roxen. Man hävdar att de äter alldeles för mycket fisk. Det finns gott om nors i sjöarna runt omkring och vi har fått tillstånd att flytta nors till Roxen. Det finns mycket förberett, säger Claes Wadsten. – En av mina drömmar är att jag skulle vilja få igång en

Claes Wadsten vill göra i ordning hela Motala ström till Vättern och förhoppningsvis få tillbaka storöring i Vättern. Bild: PRIVAT

linje på Vretagymnasiet, Vattenbruk, med inriktning på att bevara stammar och kanske lära ut fiskodling. Vatten från Norrbysjön går ju i rör under Vretagymnasiet. – Sportfisket är stort i Sverige. Jag hoppas man kan ska få uppleva fisket. Man behöver inte åka till Norrland för att fiska och Stockholm ligger i närområdet för besökare, hävdar Claes Wadsten.

Han har många visioner om vattnet och fisken: – Dammen vid Nykvarns kraftverk har tydligt klart vatten. Jag har en dröm att turister kan titta från en plattform på öring och kungsfiskare. Siktdjupet är fem till sex meter. Jag vill få igång forskning från högskola om vatten. Det är så mycket man skulle kunna göra! Text: BO BÄCKMAN

Anders Rockler ser ekonomisk potential i naturen Det finns mycket att vinna genom ökad besöksnäring om åtgärder för friare fiskvägar genomförs. För Anders Rockler är frågorna om arter och deras livsbetingelser viktiga på många sätt och med friare fiskvägar kommer han själv kunna erbjuda ett ännu bättre fiske för sina kunder.

Medan Svartån gör en krök leds vatten i en rak ränna till kraftverket Odensfors. I åns naturliga lopp finns några av de omtalade forsarna som gör att man får associationer till norra Sveriges laxvatten. Är det såhär efter vattenkraftsutbyggnaden, hur var det då inte innan? Det är en syn som förklarar de äldre berättelserna om sportfisketurister från Skottland.

Anders Rockler visar runt vid Svartåfors kraftverk nedströms Odensfors och vid Kungskvarn uppströms Odensfors. Just Svartåfors är en viktig plats för att bygga fiskomlöp. Med en fri passage här skapar man direkt både lekvatten och vandringsväg. Det finns dock alternativ till det i utredningen föreslagna fiskomlöpet och det tittar stipendiemottagarna på. I korthet är den södra istället för den norra sidan troligen som skulle passa bättre.

Lite mer flöde och framför

– Det skulle gå lättare att

gräva där och markägarna är positiva till det, säger han. Han visar den tänkta vägen för fisken. I kraftverksdammen ett stycke ovanför fördämningen går det in en liten vik som egentligen är ett utlopp från ett något mindre utlopp. Fisken når då uppströms, en mycket gynnsam sträcka till fördämningen vid Kungskvarn ovanför kraftverket i Odensfors.

allt fisk så blir den här sträckan en sportfiskares dröm. Att både Svartåfors och Odensfors är prioriterade förstås när man ser miljön. Räknar man även in vad man vinner längre uppströms är åtgärden än mer angelägen. I rapporten står också: ”Uppströms Odensfors kraftstation finns mycket stora arealer vattendrag, höga limniska värden och flera större biflöden. För att få en god utväxling av fiskpassage vid Svartåfors bör därför även fiskpassage vid Odensfors genomföras”. På sidorna av bron vid Kungskvarn syns äldre rännor för vandrande ål. Kostnaden på sex miljoner för åtgärderna nämns här och var. Ingen vet riktigt säkert, men om man antar att siffran stämmer kan den ställas mot två och en halv gånger så hög potential. – Skulle åtgärder genomföras i Malfors, Svartåfors, Nykvarn och Odensfors finns en ekonomisk potential på 15

Med friare fiskvägar kommer Anders Rockler, här vid Svartåfors kraftverk, själv kunna erbjuda ett ännu bättre fiske för sina kunder.

miljoner inklusive besöksnäring. Det är inte bara fisket i sig som ger intäkter. Besökarnas logi, mat, inköp med mera skapar en ökad marknad. Kan fiskeresor dessutom kombineras med andra paket som exempelvis de populära matresorna ökar hela länets attraktivitet som besöksmål. Han lyfter blicken österut längs Motala ström.

– Jag ser i Norrköping att mycket folk går i strömparken när det gjorts en ränna där. Jag vill ha lekande fiskar framför Louis De Geer. Det är fint laxfiske mitt i staden och man skulle kunna ha det naturligt istället för inplanterat. Liksom Claes Wadsten nämner Anders Rockler den storöring som funnits i Vättern.

– Jag vill ha tillbaka den istället för inplanterad lax och att den ska bli naturlig i Motala Ströms vattenområde. Anders Rockler driver Östanbäcks fiske nordväst om Västerlösa vid Svartån. För honom kommer ett fiskomlöp vid Odensfors troligen ha betydelse. – På sikt vill jag helst se en

vandringsväg ända till Sommen, men på sträckan finns ytterligare fyra kraftverk. Den visionen ligger längre bort i tiden, men det man diskuterar nu gör att både harr och öring direkt kan bli aktuellt. Tänk att ha harrfiske vid Kaga, avslutar Anders Rockler. Text och bild: BO BÄCKMAN


20

Nummer 1 • Januari 2016

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? E-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Vem blir

LK E/SVENSK MJÖ E MARTINELL Bild: SUSANN

För nionde året utdelar Östergötlands läns hushållningssällskap och Länstidningen Östergötland utmärkelsen Årets Östgötabonde! Årets Östgötabonde ska med kreativitet och handlingskraft ha utvecklat sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Årets Östgötabonde ska vara ett föredöme och en inspirationskälla för sina kolleger. Nu vill vi att du ska vara med och nominera Årets Östgötabonde! Känner du någon som motsvarar våra krav och som förtjänar

extra uppmärksamhet genom att ta emot vårt pris? Juryn plockar ut kandidaterna som sedan via en omröstning i Jordbrukaren bland er läsare kommer att vinna priset. Nominera Din kandidat senast den 8 februari. Priset kommer att delas ut på hushållningsssällskapets stämma.

Vem blir årets östgötabonde? Jag nominerar härmed: ___________________________________ och motiveringen är: _____________________________________ ______________________________________________________ ______________________________________________________ ______________________________________________________ Mitt namn: _____________________________________________ Adress: ________________________________________________ Postnr/Ort:______________________________________________ Skicka din nominering till oss: Årets Östgötabonde, Länstidningen, Drottninggatan 20C, 591 35 Motala eller e-posta till marianne.karlsson@lanstidningen.se

Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ordförande i hushållningssällskapet, Gunilla Aschan, hushållningssällskapet och Andreas Norlén, Länstidningen. Ordförande i juryn 2016 är Hushållningssällskapet.


Nummer 1 • Januari 2016

21

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Energi

Olika typer av lampor.

Sex goda energiråd från Gun-Britt: • Om du byter ut de tio mest använda glödlamporna mot lågenergilampor, kan du spara 500kWh per år. • Genom att sänka inomhustemperaturen med en grad kan uppvärmningskostnaden minska med fem procent. • Totalt sett kan upp till tio procent av din hushållsel gå åt till hushållsapparater, som är i stand-by läge. • Med ett snålspolande duschmunstycke kan du halvera vattenmängden och kostnaden. • För varje extra grad kallare i kyl och frys ökar energianvändningen med cirka fem procent. • Bra vindisolering kan minska värmeförlusterna genom taket med cirka två tredjedelar.

Gun-Britt Olsson, Sunne kommuns energi- och klimatrådgivare. Hon tycker det är ett jobb som är perfekt i tiden nu när allt kretsar kring vår miljö och hur vi kan hålla energiförbrukningen nere och spara några kronor.

Inga pekpinnar från Gun-Britt Energi- och miljöingenjörens jobb handlar om att vägleda och upplysa SUNNE (JB)

I Sunne finns en enda energi- och miljöingenjör, Gun-Britt Olsson. Hon har sin arbetsplats på kommunens tekniska kontor. Egentligen jobbade Gun-Britt inom vården tidigare men när Landstinget började skära ner på personalen så såg Gun-Britt sin möjlighet att omskola sig till energioch miljöingenjör i Karlstad.

Hon tycker det är ett jobb som är perfekt i tiden nu när allt kretsar kring vår miljö och hur vi kan hålla energiförbrukningen nere och spara några kronor. Den enklaste och största besparingen är också den svåraste, nämligen ens eget beteende. Vi kan alla bli bättre, det gäller bara att tänka sig för. Gun-Britt har till exempel fått alla sina 12 arbetskamrater i korridoren att släcka lampan på kontoret när de går och fikar. En bra början. – Telefonsamtalen me d

frågor kommer samtidigt som kylan. Alla vill ju ha så låga elräkningar som möjligt, för det är kostnaden samt bekvämligheten som styr. Ofta frågar folk mig hur de ska göra, men jag ger enbart vägledning i förhållande till hur

Gun-Britt Olsson gillar att ge vägledning i den snåriga energidjungeln.

många som finns i familjen, hur huset ser ut, hur gammalt det är och så vidare. – Jag har det så bra att jag planerar mitt schema själv. Jag är då och då ute i skolorna och informerar när sammanhanget passar den övriga utbildningen. Jag är också ute i en del bygdegårdar och berättar och visar vad som finns, säger Gun-Britt. – Det finns hur mycket som helst att läsa i broschyrer och på nätet. Informationen får dessvärre inte vara för mastig för då blir ingenting läst. Men man kan lista goda råd och upplysa om hur elförbrukningen ser ut i ett hushåll så kan man ta till sig en sak i taget, för Rom byggdes ju inte på en dag, säger GunBritt och skrattar.

Detta är en el-mätare som man kan få låna av kommunens energirådgivare.

Här inne finns Sunne kommuns tekniska kontor.

Om man tittar på fördelningen på elförbrukningen i ett hushåll så ser den ut så här: Kyl och frys står 22 procent, hemelektronik 26 procent, belysning för 26 procent och övrigt som tvätt, disk och matlagning också 26 procent. – Vi gör alla våra val och dem kan vi göra medvetna. Då kan man minska den energianvändning, som ens livsstil bidrar till. Till exempel hur man reser, vad man äter och vad man konsumerar, säger Gun-Britt.

Vad det gäller bilar så ska vi ha regelbunden service på dem för en välmående motor behöver fem till tio procent mindre bränsle. All onödig last ger en högre bränsleförbrukning. Rätt tryck i däcken är viktigt för däcken rullar lättare och då går det åt mindre energi att driva bilen framåt. Man ska använda luftkonditioneringen sparsamt och man ska använda motorvärmare. Då kan man spara pengar och man hjälper till att hejda klimatförändringen.

– Något som kan vara bra att lära sig utantill är följande formel, säger Gun-Britt: Ett kilo koldioxid är tio kWh el. En kWh el är 1.40 kronor. – Många tar datumstämpeln bäst före som en absolut regel i stället för att lukta på eller smaka på varan. Släng inget innan du försäkrat dig om att varan inte är ätlig, säger GunBritt. Nog skulle vi kunna göra lite mer allihop om vi tänker efter. Kanske cykla istället för

att åka bil, köpa mer av sådant som är begagnat. Beteendet är så viktigt, men, som Gun-Britt säger, så svårt. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON Det finns en hel del bra länkar att gå in på för den som är intresserad av energi och miljö: www.klimatbalans.se www.klimatkontot.se www.boverket.se www.miljofordon.se


22

Nummer 1 • Januari 2016

ENERGI

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Innovativa lösningar för bättre miljöprestanda i fastigheter Fullsatt när miljöteknikföretag föreslog lösningar till fastighetsägare Den 12 januari arrangerade Cleantech Östergötland ett såkallat Pitch & Act-seminarium där östgötska miljöteknikföretag presenterade lösningar för högre miljöprestanda i fastigheter. Seminariet genomfördes i samarbete med Fastighetsägarna och 12 miljöteknikföretag fick möjlighet att pitcha sin lösning under fem minuter vardera inför 35 representanter för fastighetsägare.

Det är en stor utmaning att utveckla det befintliga fastighetsbeståndet på ett miljösmart sätt. Branschen är ålagd av Sveriges riksdag att halvera energianvändningen i bebyggelsen till år 2050 och allt fler hyresgäster ställer krav på gröna fastigheter. Under seminariet fick fastighetsägare höra pitchar om laddinfrastruktur, solpaneler, hur LED-lampor reducerar elåtgången, potentialen med återvinning av värme från av-

loppsvatten och mycket mer. En panel med experter från Stångåstaden, Lindsténs fastigheter, Fastighets AB L E Lundberg, HSB och Riksbyggen hjälpte till med fördjupande frågor till de presenterande företagen. Fastighetsägare konstaterade att seminariet var ett effektivt sätt att få inblick i en mängd olika lösningar och leverantörer och kunskapsöverföring blev en lyckad komponent som gav mersmak. För miljöteknikföretagen

bidrog seminariet till att öka kontaktytorna med regionens fastighetsägare. – Miljö- och energieffektiviseringsfrågor är högt prioriterade för våra medlemmar. Samarbetet med Cleantech Östergötland och det genomförda seminariet var en spännande möjlighet för fastighetsägare i regionen att möta lokala företag som erbjuder kunskap och innovativa lösningar inom området. Det var också mycket positivt på att ha en så kompetent panel på som bidrog till att belysa för- och nackdelar

Fastighetsbranschen är ålagd av Sveriges riksdag att halvera energianvändningen i bebyggelsen till år 2050 och allt fler hyresgäster ställer krav på gröna fastigheter.

med de presenterade lösningarna, säger Björn Lundborg, ansvarig för näringspolitik

När ni behöver

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

LELY CENTER VALDEMARSVIK Kontakta oss för mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

www.lely.com

Vallfrö och utsäde Gödning Halm Spannmål, konv och Krav Diesel och oljor Hör av er till oss för pris/beställning Anders eller Elisabeth:

Tel 013-23 44 65/66

Vi är inne på vårt nittionde år! Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

För den som jobbar i en massa- och pappersfabrik finns arbetsmiljörisker som kemikalier, buller, heta arbeten och skärskador.

För att öka kunskapen om säkra arbetssätt har branschen tagit fram ett nytt utbildningsoch informationsmaterial. Nordic Paper planerar att använda det i sin arbetsmiljöutbildning. På massa- och papperstillverkaren Nordic Paper i Säffle driver arbetsmarknadens

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

LELY – världsledande inom innovativa system för automatisk mjölkning och robotutfodring.

fr. 66.320:- exkl. moms MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

parter ett gemensamt arbete för att utveckla företagets arbetsmiljöutbildning. Planen är att använda det nya materialet i den grundläggande arbetsmiljöutbildningen för företagets skyddsombud och chefer nästa år. Materialet har anpassats speciellt efter massa- och pappersindustrins särskilda förutsättningar. – Vi har ett bra arbete när det gäller hälsa och säkerhet, men vi behöver hela tiden utveckla oss och bli bättre. Därför gör vi även en större satsning genom att utbilda samtli-

ga chefer kring arbetsmiljöansvar, säger Lars Löfquist, personaldirektör. Lena Smersfeldt är huvudskyddsombud på Nordic Paper. Hon har varit med och tagit fram arbetsmiljömaterialet och ser en stor fördel i att det innehåller både fakta, checklistor och diskussionsfrågor. – Vi vet ju att det ser väldigt olika ut på olika företag när det gäller kunskaper och jag tror att det här materialet ger en riktigt bra bas som också går att använda i det dagliga arbetet, säger hon.

Vill du producera din egen el? Den långa livslängden på solceller gör det till en god investering för framtiden. De senaste årens prisras gör det nu ännu mer fördelaktigt.

Sörskatevägen 24 · Hällestad 070-980 45 99 • www.atlassol.se

Kontakta oss för KOSTNADSFRI offert på din solkraftsanläggning!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

genomfördes den 12 januari på Cleantech Park i Linköping med cirka 65 deltagare.

Solceller gör det enkelt! till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

NYHET 2016!

Östergötland för deras engagemang i dagens aktivitet. Pitch & Act-seminariet

Hälsa och säkerhet i fokus

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

inom Fastighetsägarna i ett pressmeddelande. Han skickar också en eloge till Region

HUSKVARNA-TANKEN

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Ackumulatortankar för ved, sol m m Miljötankar för diesel, spillolja m m Kyltankar Se vår hemsida www.tanksvets.se tanksvets@telia.com · Tel 036-13 29 80

www.vvp.se · 0121-511 96


Nummer 1 • Januari 2016

23

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

SNÖKEDJOR www.nyvab.se

Tel.nr. 0476-521 35

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre” Över 30 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

Torv och strömedel – ring för lägsta dagspris! Besök år v gärnautik! webb

Hisun 500 UTV

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Traktorregistrerad

89 900 kr inkl moms

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

FASTIGHETSMARKNAD Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

RESERVDELAR TILL TRAKTORER – TRÖSKOR – PRESSAR 0430-222 70

/56,QUHGQLQJ‡,QYHQWDULHU   $OOWI|UPM|ONRFKN|WWSURGXNWLRQ     

Luftstol 12 / 24 volt • Svängbart underrede • Ställbart nack och armstöd • Säkerhetsbälte Pris: 4500:- +moms

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

Installningsrabatt. gäller t.o.m 30 sept.

cWHUI|UVlOMMDUH Enköping 070 - 645 41 11

10 %W UDEDW

AUKTIONER Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!

+,6WDOOLQUHGQLQJ 0914-52 00 40 www.lrs.se

Auktioner 2016

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning av ett datum som passar dig. BOKADE AUKTIONER 2016

Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner. Köpes Vi köper och hämtar maskiner för demontering.

#%# &!

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49

" "# $"

" #&! $&

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

NYHET Introduktionspris

259.000:-

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD

Traktorimport Sverige AB

www.traktorimport.se

19/2 Uddby Gård, Tyresö. Maskiner o Redskap. 26/2 Låddersta Gård, Bålsta. Maskiner o Redskap. 2/3 Smeby Kampagården, Vartofta. Maskiner o Redskap. 4/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap. 5/3 Gropetorp, Malmköping. Maskiner o Redskap. 9/3 Salgutsred Storegård, Kinnahult. Maskiner o Redskap. 11/3 Vidökna, Näshulta. Maskiner o Redskap. 12/3 Brännebrona, Götene. Samlingsauktion. 15/3 Flistad Lyckgården, Skövde. Maskiner o Redskap. 16/3 Kalvhed Andersgården, Sjuntorp. Maskiner o Redskap. 18/3 Jonsboda Östergården, Töreboda. Maskiner o Redskap. 19/3 Granngården, Sala. Samlingsauktion. 23/3 Björkå, Vretstorp. Maskiner o Redskap. 30/3 Forssjö Väggen, Katrineholm. Maskiner o Redskap. 2/4 Axima, Floby. Maskinauktion. 9/4 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion. 15/4 Halnatorps Egendom, Töreboda. Maskiner o Redskap. 23/4 Örsta, Kumla. Samlingsauktion. 30/4 Skarby, Fjugesta. Maskiner o Redskap samt Snickerimaskiner. 7/5 Flakeberg, Grästorp. Samlingsauktion, Datum ej fastställt Högagärdet, Axtorp, Falköping. Maskiner o Redskap. Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se


NUMMER 1 Januari 2016 Årgång 90

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

ENERGI

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Östergötland största privatägda solcellspark på 2 000 kvm. Den producerar 330 000 KWh per år.

Manbyggnaden renoverades både ut- och invändigt och målades i tidstypiska färger.

En sommarstuga byggd 1912 som flyttats till gården från Landeryd utanför Linköping.

Gjutjärnskaminen värmer på gammalt vis i Landerydsstugan.

En färgstark gård på solsidan Gisselö har Östergötlands största privatägda solcellspark VIKBOLANDET (JB)

Gisselö var förr en ganska stor gård men nu är merparten av arealen såld till grannfastigheter. Kvar är manbyggnaden från 1898, stall och övriga ekonomibyggnader och mark nog att hålla ett par hästar. På Gisselö finns också Östergötlands största privatägda solcellspark.

AKTUELLT JUST NU:

Influensavaccination endast 200 kr

År 2007 flyttade Mikael Saksi till gården med sin familj från Norsholm. Man började med att renovera huvudbyggnaden in- och utvändigt. Invändigt flyttade man köket och utvändigt blev det bland annat nya färger på fasaden. Det var 2008 som Mikael fick syn på en annons där en man i Svärtinge sålde en gammal sportstuga. Stugan

var från 1926 och var byggd av Gösta Pettersson från Svärtinge. Stugan monterades ner och återuppfördes på Gisselö för att användas som gäststuga. År 2010 hittade Mikael ett vagnslider i Vadstena som köptes och återuppfördes på gården. 2012 var det dags för nästa fynd. Den här gången på Blocket. En tämligen unik sommarstuga i Landeryd utanför Linköping var till sa-

lu. Huset fanns väl dokumenterat i en bok om Landeryd och hade byggts 1910. Huset uppfördes mitt emot huvudbyggnaden på Gisselö och målades i samma färger. Hösten 2014 uppfördes på

gården Östergötlands största solcellspark. Den har en yta på cirka 2 000 kvadratmeter och producerar 330 000 KwH per år. Det innebär att anläggningen gör att det blir

30 ton mindre utsläpp av koldioxid här i länet. Gisselö har vuxit fram till

en sammanhållen kringbyggd gård i djärva färger. Planeras flera husflyttningar hit? – Det är tänkbart. Det beror på vad som dyker upp. Jag håller fortfarande koll på utbudet, avslöjar Mikael Saksi. Text och bild: LARS-T JACOBSON

Vaccinationsmottagning på Apoteket.

Drop in och tidsbokning: tel: 011- 12 82 43, eller på www.vaccinationnorrkoping.se Välkommen in för vaccination och rådgivning.

Du hittar oss på Kungsgatan 36, Norrköping Vid skvallertorget och Campus. Välkommen!

Vi hjälper er skörda solenergi • Mycket goda referenser

Nyckelfärdiga solcellssystem med driftsättning Prisexempel företag: 30 kw nyckelfärdig solcells235 200 kr anläggning med solcellsbidrag = 9% 10,6 g stnin Direktavka Avskrivet på 7 år Kostnadsfri offert och kalkyl! Vi har även solcellspaket för egen montering!

Solcellsbyggarna Boxholm AB Nya Timmeröv 3A · 590 13 Boxholm

Tel 070-696 49 22 · solcellsbyggarna@gmail.com · www.solcellsbyggarna.se

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet!

Klicka bara på Jordbrukarens framsida på www.jordbrukaren.se

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr 1, 2016 vb  

Jordbrukaren nr 1, 2016 vb