En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 10 • Årgång 94 Oktober 2020
Dags för tändning. På bilden Sven Hellqvist som tillsammans med Larsa Johansson och Anders Nylund såg till att det tog sig bra.
Trettonde milan i Godegård är tänd LANDSBYGD. För trettonde året i rad tändes Godegårds skid- och cykelklubbs kolmila, en lördag i mitten av september, efter en massa ideellt arbete. 90 kubikmeter prima björkved sponsrades denna gång av Svenska kyrkan. Förr om åren har det varit en riktig folkfest med mycket folk och servering av delikatessen kolbullar, men detta år hade man dragit ner aktiviteterna till ett minimum. Det var med andra ord gott om plats för besökarna. Det är en massa arbete med resning, granristäckande och stybbning med mera innan det är dags att tända. SISTA SIDAN
Spigg hotar skärgårdens ekosystem
Tre av de fyras gäng i Kalvsved Humle. Tobias Helmin, Zara Rydman med en stor låda vackert gröna tvålar och Linda Johannesson.
Succé för humletvål Kalvsved Humle i Ydre växer så det knakar LANTBRUK. Drängstugan hemma på gården blev för trång. Det nya kokeriet i Rydsnäs börjar också bli för trångt – redan efter ett par månader. Det går bra nu för Kalvsved Humle, trots pandemi eller kanske på grund av.
Löt Gårdsmejeri och Kinda Gurka har tillsammans med Vreta Kluster och Alfred Nobel Science Park kommit på ett sätt att minska spillet i sin livsmedelsproduktion. Resultatet heter KärnO och har redan uppmärksammats av svenska stjärnkockar. ”Vi har länge tänkt att vi borde kunna använda all saltlag från gutkproduktionen till någonting men inte vetat hur vi ska komma vidare med idén, säger Maria Ström som driver Kinda Gurka med sin man. SIDAN 6
SIDAN 10
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
– Vi behövde hitta något som vi kunde försörja oss på och till slut hittade vi humleodling. Nu har vi ett halvt hektar med humle som ska producera kottar i många år framåt, berättar Tobias Helmin. SIDAN 14
Lokala rester skapar ny delikatess
FISKE. Trots sitt namn är storspiggen en liten fisk. Men storleken har ingen betydelse för spiggen har ökat dramatiskt längs Östersjökusten och håller på att slå ut yngel av gädda och abborre.
Du som är prenumerant
En kontaktannons ledde till att Brokinds-Tobias träffade Ydre-Elina, båda med den gemensamma basen Stockholm. Jakten på ett boende på landet ledde till slut till den avstyckade gården Kalvsveds Södergård i Ydre.
VECKANS BORRING
ENERGI
AKTUELLT
Låt oss prata stort och smått!
Solceller ökar värdet på villan
Eftersökshundar minskar lidande
SIDAN 2
SIDAN 4
SIDAN 12
2
Nummer 10 • Oktober 2020
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Lüt oss prata stort och smütt! det väl bara billiga livsmedel som lyckats fullt ut‌ Med anledning av ovanstüende kan man tänka att det finns en inte oväsentlig andel i svenskt lantbruk i dag – även i min ülder och generation – som har en del av uppbyggnaden i sitt fÜretag att tacka den tidigare fÜrda politiken fÜr. Deras far, farfar eller rent av de själva kanske var det i socknen utpekade jordbruk som skulle bli den kvarvarande bärkraftiga enheten, sükallat KR (koncentrerad rationalisering) lantbruk som fick generÜsa statliga garantilün, investeringsstÜd och �exklusiva� fÜrvärvstillstünd av granngürden. Klart man inte är sü sugen att klandra den dü fÜrda politiken och ser strukturutvecklingen som positiv.
Ingen inom lantbrukets stÜrre och tyngre organisationer som vill framstü som framtidsinriktad och trovärdig har pü allvar vügat eller velat prata om strukturrationaliserings fÜrdelar och nackdelar. Strukturutvecklingen är bara nügot man ska �fÜrhülla sig till� Att fÜrhülla sig till är den moderna svenskans sätt att säga; �gilla läget fÜr fan!�.
Jag har respekt fÜr att det finns odalmän och kvinnor fortfarande aktiva som fÜretagare eller som fÜrtroendevalda – och en och annan tjänsteman – i lantbrukets organisationer, som faktiskt var med i en tid fram till cirka 1985, dü staten aktivt drev pü strukturrationaliseringen via det politiska uppdrag som düvarande lantbruksnämnderna hade. Jordbrukspolitiken gick i princip frün efterkrigstiden till 1990 – om än uppluckrat sista üren pü 80-talet – ut pü tre saker. Säkra jordbrukarnas inkomster, säkerställa billiga livsmedel till konsumenten och en acceptabel självfÜrsÜrjningsgrad. I dagsläget är
Men det var när staten stod fÜr strukturrationaliseringen. Sedan 25 ür är det marknaden, det vill säga vi själva i vür jordhunger och konsumentens betalnings(o)vilja fÜr maten som driver pü. Sedan EU inträdet har Sveriges produktion av mat minskat pü de flesta omrüden till att vi i dag bara är
Även lantbrukets omkringliggande servicesektor minskar och därmed minskar ocksü antalet arbetstillfällen som är direkt kopplade till lantbruket.
kvar i var socken�. Jag skrattade, men hade det inte varit fÜr att fÜrsamlingarna blivit sü stora, har han nästan fütt rätt‌ Vi für passa oss fÜr att hamna i mellanvästerns situation där ett fütal stora familjefÜretag skÜter lantbruket i en hel bygd och alla andra gürdar däremellan fÜrfaller fÜr där bor bara folk som pendlar till staden‌
självfÜrsÜrjande pü spannmül, socker och morÜtter. Vad har hänt? Konsumenten har fütt tillgüng till billigare livsmedel än de svenskproducerade men har samtidigt via sina politiker vägrat släppa greppet om Astrid Lindgrens drÜm om lantbruksidyll som inte tillräckligt münga vill betala fÜr i praktiken. Sammantaget har detta lett till utslagning av svenskt jordbruk, büde i produktion och antal bÜnder.
En ironi i detta är att en del av de som fÜrfäktar det smüskaliga mest är ocksü de som drivit pü strukturrationaliseringen väldigt mycket. Med allt hÜgre krav och tilltro pü administration, lagar och regler runt hur vi ska hülla vüra djur, miljÜkrav med mera sü Ükar kostnaderna vid nyinvesteringar och fÜr den administrativa delen att driva fÜretag, vilket i sig ger tydliga stordriftsfÜrdelar pü münga sätt och fÜrsvürar professionellt fÜretagande och laguppfyllnad fÜr den som är mindre. Vilket süledes mÜjligen skulle vara uppsidan av lantbrukets strukturutveckling, det vill säga att vi har lättare att investera i det som krävs fÜr att klara allt hÜgre krav, kostnader och fÜrväntningar pü hur anställda, djur, miljÜ och klimat ska skÜtas.
Vi behÜver dock prata mer om vad som händer i strukturutvecklingens spür. Ökad produktion är nog bra men vi behÜver faktiskt fler bÜnder och djur ocksü! Hur ska maskinhandeln kunna hülla en vettig servicegrad pü allt färre sülda enheter? (Tack entreprenadsektorn, hästgürdarna och deltidslantbruken som fÜr in pengar till lantbruket sü vi kan hülla uppe maskinfÜrsäljningen). Vad händer med servicegrad och kapacitet hos foder och frÜfirmor om färre antal kunder ska hanteras. Det kan lüta bra med färre kunder och samma antal kilo, men tänk lite till. Även lantbrukets omkringliggande servicesektor minskar och därmed minskar ocksü antalet arbetstillfällen som är direkt kopplade till lantbruket. Det blir tyvärr en spiral üt fel hüll pü münga sätt där produktionslantbruket faktiskt für allt mindre betydelse fÜr samhällsekonomin. En salig släkting och odalman sade pü 80-talet att �snart är det bara en bonne
Mü sü gott i det motsägelsefulla Sverige Ünskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
samhällsdebattÜr och opinionsbildare
SkÜrda solenergi! Frün missväxt till tillväxt! Vi mülar fÜljande fasader:
Inget jobb Ar fOr tufft UPPDATERAD MOTOR DUBBELKOPPLING
FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.
Att synas är bra fÜr affärerna! Boka annonsplats pü 0141-560 03.
LĂ…GA DRIFTSKOSTNADER En del av
www.hondamc.com
INSERV K S
0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se
Benny Andersson BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34
ARNE ANDERSSONS MĂ…LERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se
Titta in pü vür hemsida, fÜlj länken �Fri offert�
070-696 19 44
www.jordbrukaren.se
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen ÖstergÜtland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla NorlÊn E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte fÜr insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras pü Länstidningens hemsida. FÜrbehüll mot südan lagring och/eller publicering ska gÜras innan materialet publiceras.
MissnÜjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska gÜras inom sju dagar frün infÜring. Tidningens ansvar fÜr fel är hÜgst annonskostnaden. FÜr skada pü grund av uteblivet eller felaktigt infÜrande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgür av korrektur kunden fütt.
E IC
Vi utfÜr även: Epoxibeläggningar Handmülning Hetvattentvättning Invändig mülning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
Solcellsbyggarna.se 070-696 49 22
M A
RÜdfärgade Reveterade Oljefärgade
RT! FRI OFFE
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
Vi kÜper & säljer
Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.
Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde
TRAKTORER KÖPES fÜr demont, kontant betalning. Hämtas!
Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:
Tel 013-23 44 65/66
Post- och besÜksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Mündag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i LinkÜping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Vütmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingür tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stÜdjande fÜretag i Svensk Vütmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda vütmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer pü www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helür 425:– . Halvür 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 10 • Oktober 2020
3
BRASKAMINENS DAG LÖRDAGEN 3 OKTOBER BUTIKERNA ÖPPNA 11-14
TermaTech T ermaT Tech TT21RS NU 15 990:-
Nordpeis Nordpeis Praha Praha NU 37 200:-
Contura Contura 596T NU 28 900:-
K eddy Keddy K900 NU 23 990:-
Jötul Jö ötul ötul F371 NU 21 510:-
W estbo Westbo Vict oria Victoria NU 14 900:-
Or Ord. d. pris 18 990:-
Ord. Ord. pris 41 200:-
Or Ord. d. pris 31 900:-
Ord. Ord. pris 26 990:-
Ord. Ord. pris 23 900:-
Ord. Ord. pris 17 900:-
MOTALA
LINKÖPING
NORRKÖPING
Vintergatan 10, Tel. 0141-528 70 www.skorstenimotala.se
Floragatan 4, Tel. 013-21 91 20 www.didriksons.se
Järngatan 21, Tel. 011-14 90 40 www.spiscenter.com
Gäller t.o.m. 10 oktober. (Lokala avvikelser kan förekomma)
4
ENERGI
Nummer 10 • Oktober 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Solceller ökar värdet på villan Att utrusta fastigheten med solceller är lönsamt på flera sätt SVERIGE (JB)
Idag används solceller för bostadshus, villor, företag och offentliga byggnader. Vanligast är att man har solpaneler på taket som en kompletterande energikälla. Utomlands finns det också rena solkraftsanläggningar med solcellsmoduler som står uppställda på väldigt stora ytor. Solcellerna har nu också visat sig höja värdet på fastigheter.
Mäklare har redan sett tendenserna, men nu är det svart på vitt: Att sätta solceller på taket ökar värdet på ditt hus. Det visar en undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet. Att det är en bra investering att installera solceller, både för plånboken och miljön, är inget nytt under solen. Dels har solcellerna sjunkit i pris senaste åren, dels får du som husägare en bra slant för den el du säljer tillbaka till elbolaget. Nu visar det sig också att hus med en solcellsanläggning på taket ökar i värde, i snitt med hela 14 procent. Axel Bolin, mastersstudent i Nationalekonomi med miljöinriktning på SLU, som står bakom studien “Pricing the Sun - A hedonic approach on the influence of photovoltaic systems on house prices in Sweden” är inte förvånad över resultatet: – Solceller i sig är en inves-
tering som gör att huset blir mer attraktivt vid försäljning. Dessutom sänker de husets omkostnader. Och vilken köpare vill inte ha lägre kostnader?, säger Axel Bolin. Studien omfattar 8000 solcellsinstallationer som parats ihop med 50 000 husförsäljningar under åren 20122018. Även tomtarea, boarea, byggnadsår samt miljö- och
socioekonomiska faktorer är inkluderade i beräkningen. – Trots att husägare som installerar solceller idag får ekonomiskt stöd från svenska staten, så är solceller en relativt kostsam investering. Därför är många tveksamma till att skaffa solceller. Kunskap om hur solceller påverkar huspriser gör att du som husägare kan att fatta ett bättre beslut om du ska köpa solceller eller inte, menar Axel Bolin. Solceller hänger ihop i större solpaneler som monteras uppe på fastighetens tak eller på fasaden. När solens strålar träffar solcellerna uppstår elektrisk spänning mellan framsidan och baksidan av cellen. Genom att koppla en ledning mellan fram och baksida på cellen bildas ström i form av likström. För att elen ska kunna användas i fastigheten används en så kallad växelriktare som omvandlar likström till växelström. Ovan: Att det är en bra investering att installera solceller, både för plånboken och miljön, är inget nytt under solen. Bild: PIXHILL
Solceller ger mest e nergi
på sommarhalvåret men de slutar inte producera el bara för att det är molnigt eller för att det ligger snö på taket. Det behöver alltså inte vara soligt, bara ljust. En klar sommardag produceras det som mest el. Mellan mars och oktober är produktionen som högst. Solceller omvandlar cirka 10-15 procent av den inkommande solenergin till elektricitet. Solpaneler kräver nästan inget underhåll eftersom det inte finns några rörliga komponenter som kan krångla. Panelerna behöver inte rengöras eftersom deras verkningsgrad endast i liten utsträckning påverkas av smuts. – Solpaneler är vinklade och hala så löven faller eller blåser lätt av och blir inte liggande på taket, säger Lasse Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall. En enkel sökning på internet resulterar i många sökre-
Till vänster: Lasse Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall. Bild: VATTENFALL
sultat med råd och tips på hur solpanelerna ska putsas från smuts och damm. – I Sverige regnar det till-
räckligt ofta för att man inte ska behöva rengöra solpanelerna, säger Lasse Ejeklint. Det är inte bara sommarens och höstens regnskurar som rengör modulerna utan snö har också en rengörande effekt på taket. Varje panel har en optimerare som gör att panelerna kan producera el oberoende
av varandra. Det gör att anläggningen inte påverkas lika mycket av att delar av någon panel är skuggad eller skymd av till exempel löv. Om man vill kan man sopa ner löven försiktigt med en mjuk borste utan att kliva på solcellerna, men det är inte nödvändigt. Optimerarna ser till att effekten från skräp, smuts och skuggor blir så liten som möjligt men vi frågar ändå experten Lasse Ejeklint hur stor påverkan skräp har på panelerna.
– Det finns väldigt få studier gjorda på hur smuts och skräp påverkar solpanelernas effekt i Sverige, säger Lasse Ejeklint.
• Kranvatten kan lämna efter sig kalkbeläggningar på solpanelens yta • Använd en mjuk trasa eller svamp som inte repar ytan
– Det är ju inte bara löv utan
Så länge det är ljust får du energi från solcellerna. När det blir mörkt slutar energiproduktionen. Solpaneler har ingen möjlighet att spara den el du inte använder, men du kan komplettera dina paneler med batterier för att ha energi även när solen gått ner. Du kan också sälja din överskottsel. Genom att mata in överskottselen på elnätet kan du sälja den till ett elbolag, som i sin tur säljer elen vidare till andra elhandelskunder.
också damm, pollen, fågelspillning och alger som lägger sig på taket. Min uppfattning är att påverkan på elproduktionen är mindre än vad de flesta tror. Den är i stort sett försumbar på årsbasis. Naturen gör jobbet. I Sverige har vi alltså det så bra att regn och snö rengör solpanelerna tillräckligt ofta för att du inte ska behöva göra något. Om du ändå vill rengöra solpanelerna själv så har vi några goda råd: • Använd endast vatten och specialtvättmedel för solpaneler
Källa: vattenfall.se
Nya generation solpaneler ger mer för pengarna Nu lanserar Nibe en ny generation solcellspaneler ”All black” som ska hjälpa dig att ta ännu bättre vara på solens energi och omvandla den till elektricitet för ditt hem.
Med nya Nibe solpaneler får du ut mer energi till oförändrat pris och därmed ännu kortare payoff-tid. Den senaste tekniken innebär att företaget går från helcell till halvcellspanel, från 300 Wp till
320 Wp men fortfarande ”All black”, det vill säga svart cell, svart bakgrund och svart ram. Logistiken är oförändrad och du kan fortfarande välja paket från tio till åttio paneler, allt för att få till en så snygg installation som möjligt. I Nibes solcellspaket ingår teknik och programvara som gör att panelerna kan ”prata” med Nibes värmepumpar som är uppkopplade och anpassade till det smarta hemmet.
När du kombinerar företagets smarta värmepumpar med solcellspaneler kan du optimera energiproduktionen. För när energin strömmar ner gratis från solpanelerna under dagen känner värmepumpen det och laddar på lite extra i systemet, för värme, varmvatten och kanske en pool. Den som inte har smart värmepump men ändå vill ha uppkoppling så finns ett tillbehör som gör att du kan koppla upp anläggningen
mot en app. Oavsett hur stort hus och tak du har så kan solen ofta neutralisera värmepumpens energiåtgång. Lite förenklat kan man säga att en solcellsanläggning på tjugo till trettio paneler många gånger alstrar lika mycket energi som värmepumpen behöver för att leverera hela husets värme- och varmvattenbehov. En ny generation solcellspaneler ska hjälpa dig att ta ännu bättre vara på solens energi.
Nummer 10 • Oktober 2020
5
H Ă„ LG E AV LARS MORTIMER
Dags fÜr djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenÜr och hjälper hushüll i büde ÖstergÜtland och SÜrmland. Branschens bästa trygghet für du pü kÜpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov.
Välkommen till FBB!
TRICO M o t V I LT S K A D O R Vi stÜdjer och är medlemmar av FSC. Använd växtskyddsmedel med fÜrsiktighet.
VATTENBRUNNAR
VATTENRENING
Djupborrad brunn med pumpmontage
FÜr (ännu) friskare vatten
BERGVĂ„RME
PUMPSERVICE
FĂśr villan och fritidshuset
Servar och byter pumpar
www.fbb.se www.fbb.se
Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se ¡ www.organox.se
Totalentreprenad i egen regi s ta o s k a t r n Ko a me t e v ĂĽ ! tf fĂśr at E S-serien IB om N
Vadstena villavärme installerar och borrar i hela ÖstergÜtland, allt frün den mindre villan till stÜrre industrifastigheter. Vi erbjuder service och serviceavtal, med jour dygnet runt fÜr maximal trygghet. Vi skÜter alla delar i ledet i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behÜver endast ha kontakt med oss direkt.
Totalentreprenad även fÜr vattenborrning Vadstena villavärme genomfÜr hela processen frün brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover fÜr att säkerställa en god vattenkvalite.
En av Sveriges stÜrsta üterfÜrsäljare av
LinkĂśping 013-17 80 80 Motala 0141-508 30 NorrkĂśping 011-16 35 34 Vadstena 0143-249 20 Ă…tvidaberg 0120-154 00 www.vadstenavillavarme.se info@vadstenavillavarme.se
6
LANTBRUK
Nummer 10 • Oktober 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Erik och Maria bjuder på ett smakprov, våfflor med deras kärnmjölkost.
Kinda Gurka och Löt gårdsmejeri i lyckat samarbete.
Lokala rester skapar ny delikatess Ost gjord av kärnmjölk och gurkspad från länet KINDA-LINKÖPING (JB)
Löt Gårdsmejeri och Kinda Gurka har tillsammans med Vreta Kluster och Alfred Nobel Science Park kommit på ett sätt att minska spillet i sin livsmedelsproduktion. Resultatet heter KärnO och har redan uppmärksammats av svenska stjärnkockar.
Det bildas mycket restprodukter inom svensk livsmedelsindustri. Kan man ta vara på dessa är det inte bara bra ur hållbarhetsaspekt, det är även viktigt ur en ekonomisk synvinkel. På Kinda Gurka är saltlag en stor restprodukt, men den innehåller också en stor mängd mjölksyrebakterier, ungefär 63 miljoner per milliliter, något som rätt utnyttjat skulle kunna bli en tillgång. – Vi har länge tänkt att vi
borde kunna använda all den där saltlagen till någonting men inte vetat hur vi ska komma vidare med idén, säger Maria Ström som driver Kinda Gurka tillsammans med sin man sedan 20 år. Och nu verkar det som att tiden är rätt. – När jag för femton år sedan sa att gurkan var mjölksyrefermenterad sa folk: vad hette det, sa du? Men nu är det här jättehippt och inne. Maria tog kontakt med Swedish Scaleups livsmedelsexpert Jesper Lindström som arbetar med att stötta industrin med att ta till vara produkter som idag går till spillo. I Kinda Gurkas fall gäller det 250 000 liter saltlag per år full med goda bakterier från fermenteringsprocessen – I New York skulle man kunna sälja det för 50 kronor flaskan, förklarar Jesper som tillsammans med Annika Grälls från Alfred Nobel Science Park utvecklat en modell
Saltlag från Kinda Gurka och kärnmjölk från Löt. Två restprodukter som tidigare kastats får nytt liv i en gemensam ny produkt..
som de kallar för “Uppvinning”. Fyra experter brainstormade fram 42 idéer kring vad man kunde göra med spadet. Erik Garberg som äger Löt
Gårdsmejeri fick idén om att det kanske skulle gå att göra ost av kärnmjölken, något som inte gjorts tidigare. Erik tog med sig lite gurkspad hem och började experimentera med att blanda saltlagen med kärnmjölk hemma på gårdsmejeriet, vilket ledde fram till
osten KärnO som är världens första kärnmjölksost. Osten är mager med högt proteinvärde. Den har tydlig gurksmak och är ett mellanting mellan färskost och kvarg, bredbar och med behaglig sälta. Och precis som med andra produkter från Löt gårdsmejeri har även KärnO rönt stort intresse bland stjärnkockar. Idag köper Paul Taylor Lanthandel, som drivs av kändiskockarna Paul Svensson och Tareq Taylor, upp all KärnO som produceras. Men
planen är att skala upp och sälja till fler restauranger och även privatpersoner framöver. – När jag har jobbat utanför
Norge har jag gråtit över all vassle som gått till spillo och detsamma är det med kärnmjölken. Det är idag ett avfallsproblem, och särskilt när man gör smör på syrad grädde. Det är skillnad på smör och smör, och allt smör på Arla görs idag på osyrad grädde. I Norge görs smöret enbart på syrad grädde. Så det finns till-
gång till enorma mängder kärnmjölk. Det är inte så enkelt att det bara är att mixa ihop med saltlagen. Det tog ett tag och är jättesvårt, för kärnmjölken är så mager och så sur. Mina kollegor inom industrin sa: “du måste släppa kärnmjölken. Vi har provat i hundra år, det går inte”. Men sen lyckades vi, berättar Erik. – Det är en helt annorlunda ost än vad vi är vana mot. Den har en fetthalt på 1,7, en proteinhalt på 11,1 och 1,3 pro-
cent salt. Ricotta och mesost är gjord på vassle och är egentligen inte ost, och det är egentligen inte KärnO heller eftersom den inte är gjord på mjölk. KärnO är baserad på kogrädde och getmjölk, men det ska nog absolut gå att göra på bara ko. Framöver vill vi ta vara på all den kärnmjölk som annars slängs. Det har varit en dröm i hela mitt yrkesaktiva liv, säger Erik. Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
Nummer 10 • Oktober 2020
7
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning
LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!
PĂĽ jakt efter fyrhjuling? JAKTAKTUELLT
www.lantbruksservice.se
Lafayette Smart-BT
Stoppa viltskador med marknadens mest kostnadseffektiva produkt!
Vi säljer även ammunition
PĂĽ jakt efter motorsĂĽg?
HÜg effekt – Lügt pris
Husqvarna 445 II e Ord pris 6.000:-
Vi kan Automower
Arbinol B stÜr djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor.
NUu N
4449900::--
EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik
Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17
ST U J
Nu finns vi pü Kakelugnsvägen 5 i Kolmürden. Vi gÜr allt frün att byta en kÜkskran till att bygga vattensystem inom lantbruket och konvertera hus frün direktverkande el till vattenburen värme. Vi ingür i Bad & Värmegruppen och är även experter pü badrum. Inga jobb är fÜr smü eller fÜr stora. Vi säljer och installerar alla former av värmepumpar frün Thermia och Mitsubishi.
! NU
HĂśstkampanj pĂĽ Mitsubishi! MSZ-AP35VGK och MUZ-AP35VGH
Pris:
20150:-
inkl moms efter Rot (FÜrutsätter att el finns framdraget)
070-570 88 03
8
ENERGI
Nummer 10 • Oktober 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Vindkraft får lägre klimatavtryck Vindkraftstorn i trä kan minska koldioxidutsläppen med minst 25 procent vid tillverkningen SVERIGE (JB)
Vattenfall och Modvion ingår nytt samarbete om att använda vindkraftstorn i trä för landbaserad vindkraft, vilket kan sänka koldioxidutsläppen med minst 25 procent vid tillverkningen. Vattenfall ska utvärdera Modvions trätorn för att kunna använda dem i kommande vindkraftsparker.
– Vattenfalls vindkraftverk har redan idag mycket låga klimatpåverkande utsläpp under sin livscykel och vi vill driva på utvecklingen mot än lägre påverkan, säger Daniel Gustafsson, chef för utveckling av landbaserad vindkraft i Sverige på Vattenfall. – Vi ser att trä kan bli en del av lösningarna gentemot minskade koldioxidavtryck, som kan samspela med arbetet vi redan gör med till exempel fossilfritt stål.
Omkring en fjärdedel av den klimatpåverkan som uppstår när ett vindkraftverk tillverkas kommer från tornet, som vanligen tillverkas i stål och ibland i betong. Stål kommer att användas i många delar av vindkraftverken även fortsättningsvis men trätorn kan bli ett viktigt komplement. Genom att bygga tornen i trä kan koldioxidutsläppen från tillverkningen minskas radikalt samtidigt som den koldioxid som tagits upp av träden när de har vuxit lagras i trätornen. Dessutom används certifierad hållbar träråvara, vilket bland annat innebär att nya träd planteras. – Vattenfall har stor erfarenhet av att bygga vindkraft och genom att arbeta tillsammans kan vi påskynda utvecklingen av nästa generations vindkraftsparker. Med torn byggda i trä kan vindkraften bli helt klimatneutral, säger Otto Lundman, vd på Modvion AB. Modvion och Vattenfall har
Träkonstruktioner möjliggör radikala utsläppsminskningar genom att ersätta utsläppsintensiva material som stål och betong. Modvion har utvecklat vindkraftstorn som tack vare ett patenterat modulkoncept möjliggör sänkta tillverkningskostnader och effektivare transporter vid installationer av höga torn.
tecknat en avsiktsförklaring om att i ett affärsutvecklingsprojekt utvärdera byggtekniken och kommersialisering med målet att leverera vindkrafttorn i trä till Vattenfall. Vattenfall har en portfölj med potential om cirka 5000 MW
för projekt på land, under utveckling eller byggnation, på sina olika marknader. – Vi ser stora vinster med att bygga vindkraftstorn i trä, både för klimatet och för att sänka kostnaderna för ny förnybar
elproduktion. Vi är fast beslutna att göra det möjligt att leva ett fossilfritt liv inom en generation och detta kan vara ett viktigt steg på vägen dit, säger Daniel Gustafsson.
FAKTA VINDKRAFTSTORN I TRÄ • Vindkrafttorn i trä byggs i moduler och monteras sedan på plats. • Träets lägre vikt och modulkonceptet gör det möjligt att bygga högre torn som kan transporteras på allmänna vägar. • I april reste Modvion det första trätornet på Björkö utanför Göteborg, ett 30 meter högt torn och 2022 byggs det första kommersiella tornet.
Källa: Vattenfall
Många fördelar med bergvärme Idag är det många som vet att bergvärme lönar sig i längden. Men faktum är att kostnaden blir lägre redan första dagen, eftersom besparingen täcker både ränta och amortering. Dessutom ökar husets värde.
Bergvärme betalar sig alltså både i sänkta driftskostnader och i ett högre pris den dag det är dags att sälja huset. Bergvärme ger stabil värme som regleras automatiskt, varje dag året runt. På sommaren kan den användas för komfortkyla och poolvärme. Vi hjälper dig att räkna ut vilket system du behöver och hur mycket du kan spara. Enligt försäkringsbolagens
statistik ligger Thermia klart under branschens medelvärde för skadeanmälningar. Noggrann utbildning, erfarenhet och kvalitativa produkter lägger grunden för en installation som håller år efter år. Om något mot förmodan skulle krångla får du hjälp av Sveriges bästa återförsäljarnät tack vare tre års produktgaranti och 18-årig trygghetsförsäkring – de sex första åren är kostnadsfria och du väljer sedan själv om du vill förlänga.
Så håller du koll på elräkningen i höst Smart teknik låter dig övervaka din anläggning i mobilen.
För dig som köpare ska det vara enkelt att installera bergvärme. Thermia använder kvalificerade personer längs hela kedjan från tillverkning till färdig installation. Vi har alltid ett totalansvar och ser till att varje moment i installationen sköts enligt skolboken, från första dimensionering till dess att vi sopar upp resterna. Arbetet brukar klaras av rätt snabbt och ofta är hela systemet på plats på några dagar. Normalt behöver värmen bara vara avstängd ett par timmar. Källa: Thermia
Hösten är här och vi går mot kallare och mörkare tider. Snittpriset på el har under den senaste månaden ökat, och hittills i september har dagspriserna på elbörsen Nordpool varit högre jämfört med augusti.
Förutom att själva elpriset stiger är det vanligt att även elförbrukningen ökar i samband med att det blir kallare. Det kan därför vara värdefullt att se över ditt elavtal och din elförbrukning den här tiden på året. De flesta vet att det är vik-
tigt att se över sitt elavtal och gör det årligen, antingen själv eller till exempel genom Kundkrafts förmedlingstjänst. Själva elavtalet och det kilowattpris som du avtalat om är avgörande för vad din elräk-
ning kostar varje månad, men förutom det är även din elförbrukning en stor del. Det är lätt att stirra sig blind på kilowattpriset och den totala kostnaden för elen men det är viktigt att vara medveten om sin förbrukning. Speciellt vintertid när uppvärmningen av hemmet drar mer el för många hushåll. Att se över sin elförbrukning kan tydliggöra vad i ditt hem som drar mycket el och hur du kan påverka det. Genom att följa elräkningen månad för månad kan du ofta se skillnader och väldigt enkelt förstå vad det är som påverkat din kostnad. Kanske har det varit kallt och den elektriska golvvärmen varit på hög värme? Eller ökade du inomhustemperaturen på de eldrivna elementen? Alla dessa små saker gör ofta att elräkningen ökar.
För att bli medveten om sin elförbrukning handlar det mycket att kartlägga vad i hemmet som drar mycket el, och försöka anpassa sin elanvändning dem gånger det är möjligt, berättar Kajsa Sundqvist elrådgivare på Kundkraft. – Ett enkelt knep för att begränsa sin elanvändning kan vara att till exempel ha en timer på den eldrivna golvvärmen i badrummet. På så vis behöver den inte dra ström de timmar du inte är hemma, säger Kajsa. Något som är viktigt ur en
större aspekt är själva uppvärmningen i hemmet. Något som drar mycket el är exempelvis en direktverkande el som fortfarande är finns i mångas hem. Detta är en riktig energibov under de kalla vintermånaderna. Mer miljövänliga och energismarta alternativ kan vara
till exempel bergvärme, jordvärme eller fjärrvärme där värmen utvinns ur marken och sedan omvandlas till el. – Om man har utrymme i ekonomin för att göra en investering av till exempel en bergvärmepump gör det ofta en stor skillnad över tid på elräkningen. Även om själva arbetet och installationskostnaden är dyr, kan man inom några år ofta räkna hem investeringen, säger Kajsa Sundqvist. Ett bra komplement till en befintlig uppvärmningslösning är att installera en luftvärmepump. Luftvärmepumpar är oftast inte lika dyra och kräver inte heller något större arbete eller installation. En luftvärmepump kan även sommartid ofta användas som en AC vilket gör den mångsidig.
Källa: Kundkraft
Nummer 10 • Oktober 2020
9
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!
Din kompletta leverantĂśr av solel i Ă–stergĂśtland!
‌och samtidigt Ükar du värdet pü din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se FÜretaget är VI STÖDJER miljÜdeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.
www.mb-isolering.se
Är du pü jakt efter en nyckelfärdig solelslÜsning till ditt hus? Vi hjälper dig med allt frün beräkningar och offert fram till att du startar upp och använder anläggningen.
Sieverts Glasmästeri • ElitfÜnster • AluminiumfÜnster • Spegelglas • Inramningar • Tavlor
• Byggnads • Bilglas • FÜnsterrenovering • Markiser/Persienner • Altaninglasningar
Nu även solanläggningar med batterilager
MĂ„LAREN Ett reningsverk som renar utan kemikalier enligt svenska normer.
• Solceller som kopplas direkt till er el- och elräkning. • Över 30 ürs livslängd. • MiljÜvänlig, grÜn energi. • Vi har produkterna och kunskapen. Välkommen!
Över 50 ürs erfarenhet av att byta och laga bilrutor. Godkända av alla fÜrsäkringsbolag.
O S T G O TA FĂśr mer information www.reningsverketmalaren.se
Auktoriserade glasmästare Mobil Arne: 0706-26 92 61 • Mobil Jokke: 0706-82 92 19 Tel 0123-107 51 • Järnvägsgatan 26 • Valdemarsvik
www.sievertsglas.se
www.ostgotasolel.se Tel: 070-811 22 02
www.jordbrukaren.se
VarfÜr värma torken, växthuset och Üvriga lokaler med dyr olja?
Att synas är bra fÜr affärerna!
När man kan använda flis, pellets eller spannmül som bränsle. Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter frün 32kW-700kW.
Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.
S LEL
Svensktillverkade kvalitetsprodukter
Industrigatan 3 ¡ 467 40 Grästorp ¡ 0514-105 05 ¡ www.sonnys.se
$ ! ! "& ! #" #!"
"$
&
&
+* )
& &
!!
&
& $ "$
!
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
& ' '
"
'!
Överlüta gürden? Välkommen till Areal Vi hjälper dig med fÜrsäljning, generationsskifte, arrende, upplÜsning av samägande eller värdering. Välkommen att hÜra av dig.
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( * (%+% ( ( +%( ( ( * ( ( +%( $" +$(% ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( ( * %+% ( +%( +%( $"( +$(% ( ( ( ( ( $ ( ( %%(%( ** +$ (
( (%( $" +$( ( $ (( ( ( ( ( (* ( ( ( $ ( $" +$( $ ( ( * ( $ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( $" (+$( ( ( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( ( & ( ( ( (* (# ($ ( ( % %( ( ( *( & & ( * & & $( ( ( & ( * (# $ ( % % ( * & & * & & $( $(( ( ( $( "* +$( ( + ( +% "* +$( ( ( ( ( ( (
( +( ( +%( ( ( (
( (
( (
Magnus
( (
(
(
( (
(
(
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
Mats
Johan
GĂśran
LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
10
MILJÖ
Nummer 10 • Oktober 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Spigg hotar skärgårdens ekosystem Dramatiska ökningen hotar beståndet av gädda och abborre ÖSTKUSTEN (JB)
Trots sitt namn är storspiggen en liten fisk. Men storleken har ingen betydelse för spiggen har ökat dramatiskt längs Östersjökusten och håller på att slå ut yngel av gädda och abborre.
Redan för åtta år sedan varnade Jens Olsson på Sveriges Lanbruksuniversitet för den stora ökning av spigg som hade skett utmed Ostkusten från millennieskiftet och framåt. – Våra data tyder på att det har skett nästan en tiofaldig ökning under perioden 2000 till 2010, sa Jens och förklarade att spiggökningen skett längs hela Östersjökusten från Kalmarsund i söder ända till Västerbotten i norr. Storspiggen är en liten fisk som är under decimetern lång och utgör föda för stor abborre och stor gädda, men äter i sin tur upp rom och yngel av abborre och gädda. En faktor som gynnar spiggen är att den trivs bra i övergödda vatten, eftersom den gärna lever bland fintrådiga alger. Klimatförändringarna kan säkert bidra och en en annan faktor skulle kunna vara att antalet sälar och skarvar har ökat. Det har gjort att spiggens fiender, till exempel abborre och gädda, har minskat. Nu har det kommit nya forskningsresultat som bekräftar tidigare studier och visar att stora mängder storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Enligt forskare från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuni-
Spiggen tar över Östersjökusten, samtidigt som abborre och gädda minskar. Bild: JOAKIM HANSEN AZOTE
versitet och universitetet i Groningen orsakar spiggen lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten. – Spiggen har ökat dramatiskt i öppet hav sedan 1990talet. Problemet har tidigare gått under radarn eller bedömts vara väldigt lokalt, eftersom befintliga övervakningsprogram inte fokuserat på småfisk och inte gjort några rumsliga analyser, säger Ulf Bergström, vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. För att få en bättre bild av spiggökningens omfattning och effekter har forskare inom projektet PlantFish nu sammanställt och analyserat data från nära 40 års provfisken av fiskyngel i knappt 500 grunda skärgårdsvikar, spridda längs svenska östersjökusten. – Successivt har enskilda vikar skiftat till att bli dominerade av storspigg istället för rovfisk. Vi började spontant
̈M Johan Eklöf studerar fa ̊ngsten i en planktonhåv. Bild: ULF BERGSTRO
kalla mönstret för spiggvågen, eftersom skiftet till spiggdominans sett ur det större perspektivet väller in som en långsam flodvåg mot kusten, säger Johan Eklöf vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. – Vi ser också att minsk-
ningen av abborr- och gäddyngel skett längs hela kusten, och inte bara i ytterskärgårdarna och de öppna kuststräckorna. De här förändringarna är allvarliga, eftersom de
innebär att bestånden av rovfisk efter hand kan slås ut, vilket i sin tur påverkar ekosystemet som helhet. Eftersom spiggen också äter betande smådjur förstärker skiftet dessutom övergödningssymptomen, då fintrådiga alger, som kväver blåstång och andra bottenväxter, får växa okontrollerat, säger Johan Eklöf. Nu behövs bättre förståelse
av kopplingarna mellan öppet hav och kust, där spiggens vandringar fungerar som en förbindelselänk mellan syste-
men. Forskarna har redan börjat ta fram sådan kunskap inom ett nytt projekt kallat just ”Spiggvågen”, finansierat av forskningsrådet Formas. I det nya projektet kommer man även att ta fram kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att försöka vända regimskiftet. Olika åtgärder för att stärka bestånden av rovfisk är givna kandidater, men även ett riktat fiske på storspigg skulle kunna vara en miljövårdsåtgärd. Forskarna kommer att utvärdera om spiggfiske kan
gynna rovfiskyngel, men understryker samtidigt att problemet är mer komplext än spiggen i sig. – Spiggfiske kanske blir
oundvikligt för att bromsa ”vågen”, men vi måste bättre förstå och angripa grundorsakerna till de stora förändringarna i ekosystemet. Spiggvågen är troligtvis bara ett symptom och inte problemet i sig, säger Johan Eklöf. Text: TOBIAS PETTERSSON
Fiskarna mindre när vattnet blir varmare och brunare Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa. Den slutsatsen drar Renee van Dorst i en doktorsavhandling från SLU.
Fiskars kroppstillväxt kan påverkas på flera sätt när vattnet de lever i blir varmare och brunare. Temperaturen har en direkt inverkan på hastigheten i många biologiska förlopp, såsom matsmältning
och födointag. Försämrade ljusförhållanden i mörkare vatten begränsar fiskens möjligheter att använda synsinnet för att hitta föda, och kan dessutom påverka tillgången på bytesdjur, både när det gäller mängd och artsammansättning. Renee van Dorst har i sitt doktorsarbete undersökt hur varmare och brunare vatten påverkar fiskindivider och populationer. För att göra detta använde hon en rad olika metoder, bland annat använde hon fiskobservationsdata, ett experiment med uppvärmning av ett helt ekosystem, akvarieexperiment och storskaliga försök under noggrant kontrollerade betingelser (mesokosmexperiment). Två vanliga sötvattensarter ingick i studi-
erna: abborre och mört. – Min forskning visar att både uppvärmning och ”brunifiering” av sjöar sannolikt kommer att leda till att produktionen av fiskbiomassa minskar. Uppvärmningen kommer sannolikt att bidra genom att orsaka en förskjutning mot mindre och yngre individer. Brunare vatten å sin sida kommer sannolikt att bidra genom att minska fiskens kroppstillväxt, säger Renee van Dorst.
I sin avhandling drar Renee van Dorst slutsatsen att fortsatta klimatförändringar, med den uppvärmning och brunfärgning av vatten som följder i dess spår, kommer att påverka fisk negativt på både individ- och populationsnivå, men att svaren varierar med storlek, kön och art.
Storleken på likåldriga abborrar kan variera mycket. Bild: RENEE VAN DORST
I sitt arbete undersökte Re-
nee van Dorst också om uppvärmning och förbruning har olika inverkan på fisk av olika kroppsstorlek, kön och art. Fiskens kroppsstorlek visade sig ha stor betydelse eftersom små, men inte stora, individer växte bättre i varmare vatten.
Hon hittade också könsspecifika svar på uppvärmning, eftersom kroppstillväxten försämrades mer hos hanar än hos honor. Svaret på brunare vatten varierade med både kroppsstorlek och art. Abborrens
kroppstillväxt försämrades alltid när vattnet blev brunare, och mest påverkades de större fiskarna. När det gäller mörten, tycktes det bara vara de mycket små fiskarna som påverkades negativt av brunare vatten.
Hon menar också att uppvärmningens och brunifieringens inverkan på fiskbestånd sannolikt även kommer att påverka samspelet med konkurrenter, byten och rovdjur, och därmed hela sjöekosystem. – Jag hoppas att min avhandling bidrar till en bredare förståelse för hur akvatiska system kommer att reagera på framtida klimatförändringar, avslutar Renee van Dorst.
Nummer 10 • Oktober 2020
11
Är du en av våra nya rådgivare för Östergötlands skickligaste lantbruksföretagare? Vill du vara med och göra skillnad inom skog, lantbruk och grön näring? Som rådgivare på Ludvig & Co (fd. LRF Konsult) är ditt viktigaste uppdrag att leda våra kunder och deras verksamheter till nästa nivå. För att göra detta möjligt tror vi på proaktivitet, digitala lösningar och en lokal närvaro, i en prestigelös och varm miljö. Varje dag tar vi nästa steg mot att vara småföretagarens bästa rådgivare och att skapa framgångsrika företagare. Nu söker vi dig som är senior rådgivare och redovisningskonsult till något av våra kontor i Östergötland. Låter det här intressant? Läs mer på ludvig.se/karriar eller kontakta Håkan Gyllensvaan 070 568 79 69 eller hakan.gyllensvaan@ludvig.se
ludvig.se
+ &(!
)$&# ,
%*("'("% !
12
AKTUELLT
Nummer 10 • Oktober 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Eftersökshundar minskar lidande Gör en viktig insats med att hitta trafikskadat vilt SVERIGE (JB)
Nu när höstmörkret sänker sig ökar risken för viltolyckor på våra vägar. Du som kör bil uppmanas att ta det lugnt på vägarna. Detta gäller även när eftersökshundar hjälper jägare att leta efter trafikskadat vilt när en viltolycka inträffat.
Antalet viltolyckor har ökat de senaste åren och tyvärr är det inget som tyder på att trenden ska brytas i år. Nationella viltolycksrådet, där Svenska Kennelklubben ingår, vill därför uppmärksamma trafikanterna på vad man kan göra för att minska riskerna och hur man ska agera när en olycka har inträffat. SKKs del inom Nationella viltolycksrådet handlar främst om eftersökshundarna som används för att leta upp vilt som skadats i trafikolyckor.
Duktiga eftersökshundar gör tillsammans med eftersöksjägarna en stor insats för att minska lidandet för trafikskadat vilt. Eftersöksjägarna arbetar på uppdrag av polisen och är redo att ta sig an uppdrag dygnet runt. Som bilist är det viktigt att du respekterar de pyramidformade varningstält som eftersöksjägarna sätter upp i vägkanten. Sänk hastigheten och håll ut från vägrenen så minskar du riskerna för både jägare och hundar. På Nationella viltolycksrådets webbplats hittar du information om var olyckor inträffar i landet och vad du som trafikant kan göra för att minska riskerna samt vad du ska göra när en viltolycka har inträffat. Bayersk viltspårhund i arbete. Bild: PATRIK NILSSON
LRFs förbundsordförande ny vice vd i europeiska bondeorganisationen LRFs förbundsordförande Palle Borgström blir ny vice ordförande i den europeiska bondeorganisationen Copa. Han valdes i hård konkurrens med flera internationella kandidater. Sveriges fjärde fall av avmagringssjuka har bekräftats.
Nytt fall av CWD Sveriges fjärde fall av avmagringssjuka (Chronic Wasting Disease, CWD) har bekräftats. Det handlar om en 14 år gammal älgko i Robertsfors i Västerbotten. CWD är en sjukdom som leder till avmagring och död hos hjortdjur som älg, ren och kronvilt.
Avmagringssjuka finns i dels smittsamma varianter, dels varianter som förefaller vara mindre smittsamma och eventuellt är spontant uppkomna förändringar i hjärnan. Det finns ingen enskild analysmetod som kan avgöra om de fall som hittats på älg är en smittsam variant av sjukdo-
men eller inte. Svaret kan man bara få på sikt genom att provta många djur och kombinera olika diagnostiska test. Sedan våren 2019 har det i
Sverige nu upptäckts avmagringssjuka på sammanlagt fyra älgar i Arvidsjaur, Arjeplogs och Robertsfors kommuner; samtliga djur var mellan 10 och 16 år gamla. Hos samtliga har provet från hjärnan visat CWD-prioner medan lymfknutan inte gjorde det. Samma mönster har också setts på älgar i Norge och Finland. Hypotesen är att detta handlar om spontant uppkomna, icke smittsamma fall hos äldre djur, utan känd orsak. I Sverige genomförs en nationell övervakning för CWD på älg, ren, kronvilt och
rådjur. Det har också gjorts en utökad övervakning i Norrbotten på älg och ren. Ytterligare provtagning planeras nu med anledning av det nya fallet. Det exakta området för denna provtagning och vilka djur som ska provtas kommer att avgöras inom kort. Jordbruksverket kommer då att gå ut med mer information till de berörda i området. – Provtagningen är viktigt
för att få mer underlag för våra bedömningar av sjukdomen. Alla som samlar in prover gör en mycket viktig insats för våra hjortdjurspopulationer, säger Karolina Wall på Jordbruksverket. Källa: Jordbruksverket
Omröstningen nyligen resulterade i stort stöd för en svensk vice ordförande. – Det är en stor ära. För LRFs del innebär det att vi kan bli en ännu mer aktiv del i beslutsfattanden inom Copa och ger oss större chans att påverka EUs agenda. Många stora frågor präglar EU-politiken just nu; Green Deal - EUs tillväxtstrategi för ett klimatneutralt Europa, Farm to fork och nya CAP. Detta kommer att påverka lantbrukare i hela Europa och det är viktigt att vi påverkar frågorna i rätt riktning, säger Palle Borgström om mandatet på två år. Jord- och skogsbruk är en nyckelsektor för att EU ska uppnå målen i Green Deal. De gröna näringarna kan förse samhället med klimatsmart mat, erbjuda fossilfria alternativ till många material och produkter, bidra till energiomställningen med grön energi. – Dessvärre ses jord- och skogsbruket alltför mycket
LRFs förbundsordförande Palle Borgström blir ny vice ordförande i den europeiska bondeorganisationen Copa. Bild: JOHANNA NORIN/LRF
som ett problem i de strategier som presenterades av EU-kommissionen i Farm to Fork och Biodiversitetsstrategin i maj. Därför blir en av målsättningarna med mitt vice ordförandeskap att hjälpa till att ge EU:s bönder en starkare röst i debatten och visa att vi inte är ett problem utan en del av lösningen, säger Palle Borgström. Copa är den europeiska paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer (Copa) och jordbrukskooperativ (Cogeca). LRF är en aktiv medlem av båda. Till ordförande valdes Christine Lambert från Franska FNSEA. – Jag ser fram emot att job-
ba ihop med Palle Borgström. LRF har alltid varit en aktiv och konstruktiv part i Copa
och jag är övertygad om att det svenska perspektivet kommer att bidra med mycket positivt till Copas arbete, säger Christiane Lambert, nyvald ordförande i Copa. Fakta Copa Cogeca Copa Cogeca har totalt 72 medlemmar från 27 medlemsstater och representerar 23 miljoner bönder och 22 000 jordbrukskooperativ. Organisationen startades inom dåvarande EG 1958 och LRF blev medlem 1992. Övriga viceordföranden I Copa är Tim Cullinan, IFA, Irland, Pedro Gallardo, ASAJA, Spanien, Massimiliano Giansanti, Confagricultura, Italien, Mladen Jakopovic, Croatian chamber of Agriculture, Kroatien och Roomet Sormus, Estonian farmers organisations and Chambers of Commerce, Estland.
Nummer 10 • Oktober 2020
13
SAMLINGSAUKTION Lördagen den 10 oktober kl 10.00 Lantbruksmuseet, 610 10 Ljusfallshammar, då ett större antal inlämnare säljer maskiner och redskap med mera. Lantbruk, entreprenad, verkstad, trädgårdsmaskiner. Vägbeskrivning: Väg 51, skyltat vid Ljusfallshammar. Servering. Vi uppmanar besökare att följa folkhälsomyndighetens rekommendation, är du sjuk stanna hemma, håll avstånd med mera. Välkomna!
Tomas 070-358 44 31: Väderstadharv Parallellik 4,2. Volvo FL 615 bakgavellift (renoveringsobjekt). Neuero doserare med elevator. Älvstadtank 1500L. Potatiskup 3 plog. Älvstadtank 1500L. Potatiskup 3 plog. Stänselstolp barkade 50-90mm breda1800 långa. Vattenkar med och utan flottör 100L 600L 1000L. Anders 070-347 36 11: Skogsvagn Moheda 1250, hydr. stödben, kran Mowi 400 - 6.5 m kran, radiovinsch, fjärrstyrning av kran - joystick med låda, ekipaget är i mkt. bra skick. All utrustning Alfa-Laval nytt - 90, använd sista gången -19. Hydromat hydralaggregat utg. Utgödslingskulvert 16 m ,60 cm inkl kolv. Utgödsling 50 cm ränna 18, höger, 18 vänster inkl. kolv. Spaltränna utgödsling 24 m. 2.85 breda med dubbelbalk. Spaltränna 7 m. 2.40 bred. Boxar dito 6 boxar = 3 boxar för 5 ungdjur. 3 boxar 6 ungdjur. inkl. stolpar väggar. Boxar dito mindre djur 2 boxar. Kalvboxar 12 i batteri. Ränngaller 50 cm ca 30 m. Ärfronter för 33 djur. Ätfronter för 15 mindre djur. Inredning Grand 1.20 -1.70 -36 platser med sommarlåsning -vattenkoppar. Båspallmattor 36 pl. Urinplattor till 50 cm ränna 36 pl. Foderräls 10-15 m. 2 st. växlar och kurvor. Foderskruvar flera. Huma rundbalsupprullare batteri äldre. Duovac 4 st. Spannmaskin. Mjölktank 2000 l. med kyl -00. Halsremmar mm. Balklämma för skogskran 50 mm tapp. Växtskyddspruta Hardi 1500 l. 24 m. hydr. ny -84 gått 8 säsonger -150 hek /år. Löspress Köla. Traktordriven halmhack. Roland 070-557 42 24: Tryckluftskärra med bergborrmaskin och diverse borr. Lastbilsbakände med kran defekt pump, läckage vid svängkolv. Borrbalk med borrmaskin. Dieseltank 3 kubik. Dubbelmontage 16,9-34. Snöblad 2,5m. Hillspridare. Motvikt till hydraularmar. Bensindriven kompressor ca 500l/min. Snöblad bakmonterat 2 m. Traktordäck 2 st 16,9x38. Magnus 070-606 32 82: Gödselgrep med Ålö-fäste. Halmhack HARJU med extra ny knivvals, el. Kombivagn JF AV40 med extralemmar, ställbar bakstam och spridaraggregat. Dragvältar ca 4 meter arbetsbredd. Dubbelmontage komplett, 18.4-34. Vedkap, fungerande skick, bra klinga. Väderstad Kultivator 13 pinnar med efterharv (tallrikar), sparsamt använd, bra skick. Stig 070-643 70 45: Olby tunna med 12 m. slangramp och spegelspridare, 1990, 10 m3 med boggi och 600 däck. Väderstad styvpinnesladd 3 axlar 4 meter med hemmabyggt hjulställ, hydraulik till uppfällning och transportläge. Slåtteragregat dubbelkniv
Busatti. Ålö flexibal med rullar och balspjut. Badkar fyra st. Olika foderhäckar för nöt, kellfri. Omrörare Star 7 meter rak, fyra blad. Hemmabygd vagn i plåt, ca 5 m3 med tipp. Stationär upprullare KTS 3-fas två hastigheter. Kallsåg för metall. Div kompressorer 4 st. Gammal pinnsvets fungerande. Mig svetsar, ProWeld 320, 3-fas och Kempi 150 1-fas. Jordfräsar trädgårdsmodell reparationsobjekt 3 st. Hötorkfläkt 7,5 kW Inplastare Tellefsdal 600 mini 750 mm plast, fjärrkontroll för avtippning och igångsättning. Halmhack traktordriven Kverneland 1994 mod. KD 824 för rundbalar. Gammal axel med träekrade hjul plus ett löst hjul. Tallriksharv Lilla Harrie 4 m en tallrik och ett lager trasigt. Åkgräsklippare Jonsered LT 13 automatik m. uppsamlare (momsfri). Potatiskupare tre rader hemmabygge. Betesputs av gammal slaghack ett lager trasigt. Liten vagn för stängsling ett däck punka. Fastgödselspridare JF 9500 med broms på tre hjul och belysning. Allt fungerar men behöver underhåll. Stående spridare. Boxfront med skjutdörr ca 2.7 meter. Vedkapa. Ursåsa minerallåda och två säck mineraler. Sparmanelevator medbringare i trä, ca 2.7 meter. Balspjut enkelt för frontlastare och ett dubbelt för trepunkt. Vattenkoppar nya i kartong 2 st. Myrsyra i orginaldunkar 2 st. Pall med diverse jordbearbetning. Pall med diverse Kverneland stengrepsspjut mm. Pall med div elstängselaggregat och tråd. Skogma flisstoker. Gjutesäckar. Vagn för storbalar 6,55 x 2.50 m1 axel och reservhjul. Pall med slirskydd för mindre traktor och div kedjor. KEW 4403 högtryckstvätt. Två säckvågar. Höfläkt 7,5 kW. Mikael 070-570 83 66: Vägsladd Vreten. Fälthack Taarup 605. Självlastarvagn Hagedorn HLS 328. Combivändare Fella. Växtskyddspruta Moteska 1000l 12 m. Mjölkräls Kjellwik 100 m. Alfa Feedmaster kraftfodervagn, batteridrift, inkl. transponderläsare. Kulturharv Tume SV64S, 6 m. Växtskyddsspruta Hardi 1000 l., 12 m. ramp Bengt 070-310 74 59: Hårdpress Deutz-Fahr HD 380 original kastare. Fyrhjulning Polaris 600 sportman -03 vinch fram, snöblad. John Deere tallriksredskap 26 tallrikar, renoveringsobjekt. Hardi ogrässpruta 1000 l. hydralisk ramp. Fångstvagn självlåsande grindar för nöt. Balvagn boggi. Skogsvagn boggi. 2 st. flakvagnar, 2 axlade. 1 st. fössingvagn med flak. Bahco värmepanna. Uppläggnings bord för ved hydralisk rullbord frammatning. 2 pallar med beg tryckimpregnerad stolpar. Låda med div. beg reservdelar till Väderstad Rapid modell äldre. 5 st. beg båspallmattor.
John 070-624 90 30: Betongrör 400x2400mm två utrop. Pallställ 8. Lennart 070-600 34 44: Momsfritt: Farmal A år 48. Alis Chalmers B år 48. Grålle tea år 48 reg. Bakhjul 11x28. 1 par slirskydd 11x28. 1 par slirskydd 10x28 Grålle. Grålleplog 1skär. Grålleplog 2skär. Grålle kälke. Skottkärra. 5 pallar plogdelar överum och kverneland. Harvspetsar halvpall. En pall vevstakar slåttermaskin. En pall bindardukar. Faxe vedkap traktordriven. Kärra med ramper 1.5 ton. Belastningsdrag ferguson. Henrik 070-586 04 47: Pallgafflar Trimafäste. Grusskopa Trimafäste. Skogsvagnar, 2 st. av minde modell, enkelaxel (utan kran). Farmartank 1,5 m3 med elpump. Mindre vagn för trädgårdstraktor eller motsvarande, tvåaxlad. Timmerspel med hydralsväng. Timmerkälke sk. domänkälke. Fårnät flera rullar. Spannmålsrör 2 och 1-meters, diverse krökar ock klammer. Hästplog. Glasfiberstolpar för elstängsel. Mindre boggivagn, lösa aluminiumplåtar som flak. Krister 070-672 09 25: Traktor IH 844XL -82 6000 tim. Huggarvagn Vreten 7 ton dubbla vridkolvar ramstyrning fler spak. Kättingröjare Orrliden. Rotorslåtter Gallfre 210 med reservdelsmaskin dito. Hårdpress Claas Markant 41. Rundbalspress Claas 44 garnlindning manuell, repobjekt. Hövändare Claas. Strängläggare Claas, ej boggie, 80 tal Gödningsspridare Amazone. Trava vagn 7 ton. Holms snöblad, Elevator Sparman 5 m. gummiband. Spannmålskross Junkkari. Skopa till traktorgrävare. Pallgafflar lilla BM fäste. Balspjut trepunktslyft. Såmaskin Tive HSV defekt. Sajab för kund 0730-29 16 59: Högtryckstvätt Kew 3002. 2 st. Stihl Hs B 2 RC häcksaxar bensin. Stihl häcksax bensin med teleskop, jordfräs, kantskärare. Stihl MS 181 c motorsåg. 2 st. Stihl 86 batterisaxar utan batteri några nya. Stihl trimmer stor modell, sele. Ryggblås Br 606. Slagslåtter 1.50 till Avant knappt använd. Sandspridare Avant 150, fäste Avant. Ysta vikplog 2.10 till Avant. Greger 0706-62 59 73: Betesputs Agrimaster ngt vibration i vals. Slaghack Gyro. Strängare Claas WS 330 sliten. Claas vändare. Tive såjet 4 m. Växelplog Gregoire Besson 4 skär ca 10 år. Överum bygelvagn med 4 container.
För auktionsvillkor se hemsida www.sajab.se Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal
14
Nummer 10 • Oktober 2020
LANTBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
FAKTA HUMLE Familj: Hampväxter Odlas främst: USA, Tyskland, Tjeckien och Kina Ursprung: Kommer från Kina, infördes till Sverige som kulturväxt Odlingstvång: Odlingspliktigt i 400 år för varje bonde fram till 1860 Kommersiell odling: Nystart i Sverige från 2014
I oktober ska dessa hårt beskurna amerikanska sorterna skördas. De svenska är färdigskördade. Med rätt förutsättningar kan humlen växa upp emot 20 centimeter per dygn.
Lindas Olle har varit försökshund vid framtagandet av smörjan för hundar.
Julita gård: Här odlas ett 50-tal svenska humlearter i programmet för odlad mångfald
Många timmar framför datorn blir det för Tobias Helmin som tillsammans med sambon Elina Forsell äger Kalvsved Humle.
Kalvsved Humle växer så det knakar Att koka egen tvål blev en lyckträff YDRE (JB)
Drängstugan hemma på gården blev för trång. Det nya kokeriet i Rydsnäs börjar också bli för trångt – redan efter ett par månader. Det går bra nu för Kalvsved Humle, trots pandemi eller kanske på grund av.
En kontaktannons ledde till att Brokinds-Tobias träffade Ydre-Elina med den gemensamma basen Stockholm. Båda kände att de hade tröttnat på globetrotterliv och storstäder. De ville ha något annat. Den gemensamma jakten på ett boende på landet ledde till slut till den avstyckade gården Kalvsveds Södergård. – Vi behövde hitta något som vi kunde försörja oss på och till slut hittade vi humleodling. Nu har vi ett halvt hektar med humle som ska producera kottar i många år
framåt, berättar Tobias Helmin. Starten har inte varit helt enkel. Alla kommer väl ihåg sommaren 2018 med den värsta torkan på länge. Bevattningskapaciteten var inte tillräcklig, så utvidgningen har inte gått i den takt som var tänkt. Om naturen är på humleodlarens sida så kan humlen växa uppemot 20 centimeter per dygn. Sorterna är allt från vräkiga
och storvulna amerikaner till mer modesta nordeuropéer. På Kalvsved Humle får de dock hålla sig inom samma maximala rutnät åtta meter upp i luften. Ursprungstanken var att producera humle till ölbryggerier – en tanke som övergavs. Bryggerierna ville ha humlen levererad i pelletsform och det är svårt för en liten odlare att åstadkomma. Våren 2020 var det länge kallt om nätterna. Tobias och Elina hade satt sticklingar, många sticklingar, men till-
Från Tyskland kommer denna imponerande humleskördetröska. På fyra timmar är jobbet klart för Kalvsveds odling. Otto gillar utsikten från pappa Tobias axlar.
växten gick inte i den takt som var tänkt. Utan växthus måste man lita till att naturen, återigen, är på rätt humör. Så detta var nog sista året med en satsning på sticklingar till hugade spekulanter med kortare eller längre tålamod på leverans. Parallellt med arbetet att intressera bryggerier och andra humleodlare tog Tobias och Elina upp spåret med humlens läkande och vårdande egenskaper. Det är inte för inte som man förr i tiden stoppade humle i kuddarna. Man sov bättre då. Eller att militären för länge sedan transporterade med sig humlekryddat vatten. Det höll bättre då. I ett par år har Kalvsved
Dags för ny anläggning? Akron har marknadens mest kompletta utbud av lösningar för hantering, lagring och torkning av spannmål och biobränsle. Kontakta din Akronrepresentant idag! Östergötland: Anders Olausson 070-346 11 11 Södermanland: Joakim Ugander 070-580 61 02 Närke:
Kent Folkesson 070-337 16 28
Läs mer på vår hemsida
akron.se
Humle producerat tvålar med olika dofter. De har fortsatt att utöka med smörjor och oljor för hud- och kroppsvård. En väldigt lyckad taktisk vändning skulle det visa sig, även om det har varit mycket pappersexercis till Läkemedelsverket för att få godkänd-stämpel för hudvård av gårdens hudvårdsprodukter. – Vi kan inte byta märke på till exempel de eteriska oljorna, utan att förnya säkerhetsdokumentationen till Läkemedelsverket. Det är rigoröst men det är också rätt att det är så, anser Tobias. Han sitter vid datorn med webb-
Tre av de fyras gäng i Kalvsved Humle. Tobias Helmin, Zara Rydman med en stor låda vackert gröna tvålar och Linda Johannesson.
platsen Humle från Kalvsved uppe. Mycket av marknadsföringen sker via sociala medier. Tobias framhåller att humle är en bra gröda för den som vill bo på landet, men inte kan köpa sig en stor gård, utan precis som det var för honom och Elina en avstyckad del. – Vi har räknat mycket på detta och det går att leva på inkomsterna från den halva hektaren med humle, konstaterar han, men säger också att det inte är fråga om något lyxigt liv. Till parets glädje har de fått köpa resterande del av gården så nu äger de 100 hektar med både skog och mer betesmark. Där går det 100 hereforddjur. Men åter till dagens ämne som är hampväxten humle. Zara Rydman är anställd sedan en månad tillbaka för att ta sig an marknadsföringsoch säljarbetet. Det kommer att bli marknader och event och allt däremellan för henne. Antalet återförsäljare stiger och där tror representanterna för Kalvsved Humle att mycket handlar om en svängning mot både ekologiskt och närproducerat. Varför köpa ekologisk tvål från Italien, när
det går att köpa ekologisk handgjord tvål från Ydre istället. Nog har coronapandemin gett det hela en skjuts också. Eftertänksamheten ökar både bland konsumenter och återförsäljare. – Det är så kul. Jag gillar ju att umgås och prata med människor, säger hon och plockar bland de olika svarta förvaringslådorna i hyllsystemet. Det är sådan åtgång att det hela tiden är urplockat i lagret och ber mig lukta och känna på lite olika tvålar, smörjor och oljor. Det är en tillbakahållen doft som inte tränger sig på. Och det behövs bara en liten klick av krämen för att händerna ska bli insmorda. Sedan två månader arbetar Linda Johannesson också på företaget. Hennes roll är att tillverka tvålar, krämer och oljor. Under ett bord står dagens skörd av disk. Det är kastruller, vispar och portionerare. När dagens intervjubesök är över är det dags att ta itu med rengöringen. Den gula färgen kommer från lupulinet. Det är det lite klibbiga som sitter längst in i humlekotten och är just gult till färgen.
– Jag behöver koka så det ryker ur öronen för att hålla jämna steg med efterfrågan, säger Linda samtidigt som hon börjar berätta om att en ny linje av produkter är under vardande. Smörjor för människans bäste vän är på gång. Trion berättar i mun på varandra om alla idéer som finns på arbetslistan. Här ska inte avslöjas för mycket men steget från människans bästa vän hunden till människans trognaste vän hästen är inte långt. – Det är så spännande! Jag undrar hur det kommer att se ut för oss om tio år, frågar sig Zara Rydman, medan diskussionen tar fart om Kalvsved Humle kan hyra en större del av detta stora hus. Hur stora grytor ska de satsa på vid nästa inköp? Vilken omrörare är bäst? Och vad ska hundsmörjan kallas? Raska tassar kan det vara något? Facit på alla utvecklingstankar lär komma i en framtid som bara, precis som himlen, ligger runt hörnet.
Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Nummer 10 • Oktober 2020
15
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
Levererar färdig betong certifierad av
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
Nytt SOL-erbjudande 2020! LANTBRUKSPAKET XL
LANTBRUKSPAKET L
32 kW, ca 30 000 kWh per år
26,9 kW, ca 25 000 kWh per år
238 800:- +moms
213 700:- +moms
Färdig anläggning inkl std montage på stålplåt och std elinkoppling. Frakt tillkommer. Statligt stöd 20% avgår. TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se
Vi har även villapaket!
AKTUELLT
Annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!
NILFISK ALTO
VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
• Nyförsäljning • Auktoriserad service
FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2020!
SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
www.sofabskanninge.se T! NYHE
VA-produkter
Timmerstugor från Östergötland Standardstugor eller efter egna mått och önskemål.
I vårt VA-sortimentet finner ni mark rör, vägtrummor, fiberduk, markrännor, pumpbrunnar, avskiljare för olja/ fett, enskilda avlopp. Många av produkterna finns i lager för omgående leveranser. Kontakta oss för prislista eller offert till ert projekt.
Ljusfallshammar · Tel. 0122-43185 www.lindalenstimmerhus.se
info@infrapipe.se 013-39 30 90
VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
SOFAB Sanering & färg AB
Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige
Andreas Brunåker Lantmästare
Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar
076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk
Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
mail@faust.dk www.faust.dk
www.jordkallare.se / 0910 - 941 00
www.sandstromwebshop.se
Djurvagnar • Spannmålsvagnar Balvagnar • Dumpersvagnar
3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...
&YLLTÚMMAre för omgående leverans.
Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se
Nöt, lamm, gris och vilt. efter Era önskemål. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas.
KINGQUAD LT-A500XPZ 2019 Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
112.375:inkl moms
Proffs på återtag & köttlådor
Nyhet! Nu även hästslakt
FASTIGHETSMARKNAD
Vi kan gårdar Kontakta mig för ett kostnadsfritt möte Johan Carlfjord johan.carlfjord@bjurfors.se 076-051 44 04
KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokningar/priser: info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se 070-52 10 800 Vi finns mellan Nyköping och Norrköping, Nära avfart Jönåker.
Djurtransport ordnas
www.bjurfors.se · Sankt Larsgatan 24, Linköping
NUMMER 10 Oktober 2020 Årgång 94
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
SKOG
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Kerstin Persson och Gert Eriksson samtalar med Arne Axelsson. Kerstin och Gert var med även under fjolårets tändning och uppskattar arrangemanget.
Tre gentlemän som vet hur man kolar en mila. Från vänster Karsten Johansson, Bengt Johansson och Torbjörn Gunnarsson, alla från Mariedamm.
Ann-Louise Rosén Fransson och Rita Wahlbäck tittar i en bok om Godegårdsmilor och får en del förklarat av Sven Hellqvist.
Trettonde milan i Godegård tänd Bantad folkfest för att hålla nere besökarantalet GODEGÅRD (JB)
För trettonde året i rad tändes Godegårds skid- och cykelklubbs kolmila, en lördag i mitten av september, efter en massa ideellt arbete. 90 kubikmeter prima björkved sponsrades denna gång av Svenska kyrkan. Förr om åren har det varit en riktig folkfest med mycket folk och servering av delikatessen kolbullar, men detta år hade man dragit ner aktiviteterna till ett minimum. Det var med andra ord gott om plats för besökarna.
Innan milan tändes tackade Olle Carlsson de personer som hjälpt till vid resning av milan. De var Jan Brohmée, Arne Axelsson, Håkan Karlsson, Anders Nylund, Lena Ahlm, Kerstin Åsbom, Yvonne Brandt, Bosse Jacobson, Janne Ahlm och Sven Hellqvist. De fick även en stor varm applåd av de närvarande. Det är en massa arbete med resning, granristäckande och stybbning med mera innan det är dags att tända. Tyvärr dök ingen representant från kyrkan upp, så Larsa Johansson fick den äran istället. Larsa är känd bland skogsfolk, då han röjer skog och planterar bland annat. Anders Nylund berättade lite om milan och att man måste vakta den noga. Milan ska kola, inte brinna. Det är alltid två personer som vaktar och alltid med stor försiktighet. Milans inre, när hon kolar, är ungefär 600°, så där i vill ingen falla. Därför klubbar man milan vid varje steg. Anders berättade också om Sven Hellqvists specialblandning. Den består av tyrspånor och inte av någon brännvätska om någon trodde det. Tändningen av milan gick
Dags för tändning. Från vänster Sven Hellqvist, Larsa Johansson och Anders Nylund ser till att det blir bra.
bra. Man kommer också att elda i kaminen bredvid tills den röken blir ullig och vit. Kaminen har en gång in till milan och man eldar för att suga ut den giftiga gasen som bildas när man kolar. Först är röken blåaktig men blir vitare i den takt som milan bestämmer. – När milan har kolat klart,
kommer den att ha kvar 40 procent av den storlek den har nu. Så får den kallna av och ligga tills i vår, berättade Anders. Tre gentlemän, Torbjörn Gunnarsson, Karsten Johansson och Bengt Johansson stod och tittade på tändningen. De kommer alla från Ma-
riedamm och hade haft en egen mila som kolat i veckan. De beräknade att den skulle vara klar dagen efter tändningen av Godegårdsmilan. De trodde de hade gjort 20 milor under årens lopp, så de har stor erfarenhet av kolning och milor. De brukar också hjälpa till när de behövs vid Sjölundamilan i Godegård. Kaffe med doppa smakade riktigt bra och röken blåste snällt åt rätt håll. Jularboklubben underhöll
gästerna med både sång och musik och det var svårt att stå stilla, när de spelade både bra och medryckande. Ronald Jadeborn, Annette Karlberg, Tomas Sävenstedt och Malou
Svensson spelade alla dragspel medan Lisbeth Sävenstedt spelade gitarr. Tomas sjöng även till vissa låtar. Många som kommer till mi-
lan träffar bekanta. Rita Wahlbäck kom ända från Kimstad efter att hon läst ”Det händer”-spalten i Länstidningen. Rita är bördig från Godegård, så hon känner till platsen. Hon hade tagit med sig sin väninna Ann-Louise Rosén Fransson och stod och tittade i en trevlig bok om hur kolningen går till. Sven Hellqvist förklarade en del bilder för dem. Gert Eriksson och Kerstin Persson hade varit vid milan förra året och kom åter även detta år.
Jularboklubbens medlemmar underhöll med sprittande toner. Fv Ronald Jadeborn, Annette Karlberg, Lisbeth Sävenstedt, Tomas Sävenstedt och Malou Svensson.
– Det var så trevligt då, sa Gert, så vi kom hit i år igen. Vädret var ljuvligt denna lördag och nu hoppas man att
kolningen ska gå bra och ge mycket grillkol. Text och bild: EVA CARLSSON