r o k c ri p s re r l ö e t s a r Is är i t e n D ä t e l l nt juliacarlsson94@gmail.com ä a r rb mh r a ä s K a k n s é en Ir v s t e d i
18:2
ia r f in . l n e e a t f r s I lö t s e d nd Gu La
av t e nd
2
Tog judarna landet från palestinierna? Är det moderna Israel Guds vilja?
Eretz Yisrael När den tidiga kyrkan klippte banden till det judiska försvann en stor del att förståelsen för hur Gud ser på Israel. Plötsligt var Guds löften till Israel omformade till att mena församlingen istället. Med det skapades en annan tro än den lära som apostlarna hade, en tro som kopplade bort Jesus från Israel och gjorde honom till en person mer i linje med grekisk/ romersk filosofi och gudsuppfattning. I det här numret vill vi visa hur det judiska folket och landet Israel sitter ihop och bildar nationen Israel och hur Messias, Jesus Kristus är deras evige kung. Men frågan är också om det moderna Israel på något sätt hänger ihop med Bibelns Israel? Har judarna verkligen rätt att bo där? Och vilka var egentligen palestinier innan staten Israel bildades? Historia kan ibland kännas torrt, men det är först när vi förstår vad som har skett tidigare som vi kan hitta vår egen plats i historien. Bibeln är förutom mycket annat en berättelse, om mänskligheten och om Guds plan för världen. Vi behöver hitta vår egen plats i berättelsen och eftersom Bibelns berättelse kretsar kring Israel, kan det vara av intresse att se hur allt detta hänger ihop. Miriam intervjuar Irén Kärrbrant som växte upp i Sverige men flyttade till Israel som 17-åring. Hon ger ett unikt perspektiv på Israel och har efter 40 år i landet en helt annan bild och förståelse för det judiska livet än vad som oftast framgår i det svenska mediaklimatet. Trevlig läsning! Dannie & Miriam Tinglöf
UTGIVARE Israels Vänner Husie Kyrkoväg 98 212 38 Malmö WEBB & SOCIALA MEDIER facebook.com/grejenmedisrael Instagram: @grejenmedisrael
REDAKTION Dannie & Miriam Tinglöf KONTAKT dannie.tinglof@israelsvan.com miriam.tinglof@israelsvan.com
ANSVARIG UTGIVARE Henry Nordin
Tog judarna landet från palestinierna? Området som vi idag kallar Israel har en lång och komplicerad historia. För att förstå dagens läge behöver man förstå dess historia. En viktig fråga som behöver besvaras är om landet var ”palestinskt” innan judarna bildade staten Israel? Från 1300 f Kr till år 70 e Kr var det judarna som dominerande i området, men efter att romarna slog ut allt judiskt motstånd har det varit romerskt, arabiskt, kristet och turkiskt. Det är ett landområde som uppenbarligen varit väldit attraktivt. I början av 1900-talet koloniserade Storbritannien stora delar av världen och 1917 erövrade britterna Palestina-området. Ungefär fyra femtedelar av området gav man till araberna, som blev det vi nu känner som Jordanien. Det övriga området hade en blandad befolkning av araber, judar och kristna. Ingen av dessa var alltså styrande - utan de lydde alla under britterna. Under alla tider har det funnits judar boende i området, oftast levde de i en undanskymd tillvaro. På 1800-talet bodde unge-
fär 12 000 judar där och större delen av landet var obeboeligt, men många judar satsade sina liv i kampen för att göra marken brukbar igen. Under tiden för det brittiska styret ökade inflyttningen kraftigt, vilket fick den arabiska befolkningen att reagera. De var rädda för att hamna i minoritet vilket ledde till uppror. Upproren ledde till att judar blev mördade i flera städer. Judarna bildade då försvarsrörelsen Haganah. 1946 sprängde en judisk grupp det brittiska högkvarteret i Jerusalem som då insåg att de var tvungna att försöka hitta en lösning på Palestinafrågan via FN.
inte araberna. Samma dag som det brittiska mandatet upphörde utropades staten Israel av David Ben-Gurion. Hade de palestinska araberna accepterat förslaget så hade det funnits en tvåstatslösning där redan från början. Men araberna har aldrig accepterat något som helst förslag som inneburit att judarna fått del av landet. Det har varit allt eller inget. Man kan fundera över hur det hade sett ut ifall araberna hade fått ta över styret i landet. Hade det varit en blandad befolkning som idag? Hade judar fått tillträde till sina heliga platser?
Konflikterna i området gjorde att Storbritannien 1947 förklarade att man inte längre kunde fortsätta vara mandatmakt i området. FN bildade en kommitté för att ta fram en handlingsplan.
Sannolikt inte. Judar har drivits ut från i stort sett samtliga länder i mellanöstern som de bott i. I de arabiska omliggande länderna finns idag inga eller mycket få judar. De har kastats ut och tvingats bort från sina hem.
Majoriteten förespråkade en delning i en judisk och en arabisk stat där Jerusalem skulle bli internationellt territorium. Detta förslag antogs i FN:s generalförsamling och judarna accepterade det. Det gjorde dock
Araber styr idag många länder. Ska vi låta judar få ha ett?
Så länge östra Jerusalem låg under arabiskt styre var judar bannlysta därifrån, men idag har alla - araber, kristna och judar tillgång till sina heliga platser.
4
Irén är en mycket omtyckt Israel-guide. Hon har bott där i över 40 år och känner sig mer som israel än som svensk. Här berättar hon om sig själv och sitt liv i Israel.
Hoppet om fred lämnar oss inte BEARBETNING: MIRIAM TINGLÖF | FOTO: JULIA CARLSSON Israel är ett levande land Om det är något jag önskar att människor utanför Israel skulle förstå, så är det att Israel är ett levande land med människor från alla världens hörn. Att det finns en social öppenhet som är jag vant mig med och faktiskt gör att jag i Sverige ofta känner det svårt att andas. I Sverige känns det som om man socialt måste passa in, vara på vissa sätt, säga vissa saker ect. Så få talar klarspråk, det vill säga, säger det
de menar. Jag skulle önska att istället för att läsa opinionsbildare mot Israel, så borde fler kunna komma till tals i Sverige och berätta om ett land i byggande, ett land som kämpar för sin överlevnad och ett land där kulturlivet blomstrar och där det finns plats för alla. Kom till Israel som 17-åring När någon frågar hur det kommer sig att jag hamnade i Israel så brukar jag för att fatta mig kort säga att det mest handlar
om ett bananskal, men den lite längre versionen är så här: Jag kom till Israel för första gången när jag var 17 år och kände mig hemma här! Det kändes så skönt att ingen var stöpt i samma form, att alla fick plats oavsett vad man var för människa. Jag kom hit med mina föräldrar på en chartersemester till Eilat. Vi ville givetvis se Jerusalem och jag vände mig till en arrangör av resor dit i Eilat. Gudien hette Avi Stjernberg och jag var oerhört
fascinerad av hans kunskap. Jag minns att jag tänkte: -Det här skulle jag vilja göra i livet! Tillbaka i Eilat fick jag frågan om jag ville vara reseledare för ett mindre svenskt resebolag säsongen 1980-81 och jag tackade ja ganska direkt. Vi reste tillbaka hem till Sverige och jag gick klart min utbildning på en linje som hette Resebyrå och Turistnäring i Göteborg och hösten 1980 var jag tillbaka i Eilat, knappt 18 år gammal. Jag träffade så småningom den man jag gifte mig med och fick tre härliga barn. Jag jobbade ett år som reseledare för det lilla svenska resebolaget och började sedan jobba med dykning i Sinai innan Sinai överlämnades till Egypten i och med fredförhandlingarna. När barnen kom, jobbade jag med allt möjligt för att kunna vara hemma med dem så mycket som möjligt. Windsurfinglärare, i smyckesaffär, på flygplatsen och annat. Ingen frågar efter etniciteten Jag har aldrig mött några problem för att jag inte är född jude. Ingen frågar mig någonsin i Israel om jag är judinna eller inte. Det är turister som frågar.
När vi kom tillbaka till Eilat jobbade jag många år som hebreisktalande guide i Petra i Jordanien vid sidan av studierna. 2009 öppnades en guidekurs upp på Ben Gurions universitet och jag anmälde mig. Folkmängden ökar hela tiden Det är stor skillnad på Israel idag och när jag flyttade hit. Framför allt folkmängden! Redan på 50-talet bestämdes det i den unga Israeliska riksdagen en lag om ”judars rätt att återvända”. Det har kommit många miljoner judar från hela världen sedan dess. När jag kom, hade Israel just upplevt sitt sista stora krig och stod inför utökad terror istället. Israel förstod redan under självständighetskriget 1948-1949 att det inte finns någon att lita sig på i världen och även om Israel sträcker ut sin hand till förståelse kan vi aldrig lita på att de få vänner som finns i världen verkligen finns där när det kniper. Detta är en serie som fortsätter. Det är mycket lättare att kritisera Israel än att uppmuntra Israel och finnas där vid hoten och vid terrorn.
När den andra intifadan började år 2000, slutade svenska turister att komma till Eilat. Då sökte jag jobb på skolan och jobbade upp ett bibliotek på en låg och mellanstadieskola i Eilat och var kvar där i sex år.
Israel är ingen apartheid-stat Ibland kallas Israel för en apartheid-stat, men jag har aldrig sett apartheid, bara på filmer från USA och från Sydafrika. Jag skulle säga att det är större sprickor i det svenska samhället än i det israeliska just nu.
På grund av min mans arbete flyttade vi under ett knappt år till Thailand där jag tog tillfället i akt att börja läsa på distans genom UNISA, (university of South Africa) de ämnen som intresserade mig mest: Bibeln, arkeologi, mellanösterns historia, judaika och de antika kulturerna.
Men apartheid i Israel? Absolut inte. Jag kan argumentera för det med fakta, men det skulle i så fall vara bättre att intervjua en israelisk arab, kanske en arabisk läkare på någon att sjukhusen i landet som tillsammans med judiska läkare tar hand om sårande terroroffer såväl som
terrorister. Demokratin fungerar genom val som det gör i ett demokratiskt land. I Israel har vi små partier representerade i riksdagen som inte ens erkänner Israels rätt att existera. Då känns det mer odemokratiskt i Sverige att ingen vill prata med det parti som var 5-6:e svensk har röstat på. Det där är inte demokratiskt i min mening. Hoppet om fred lämnar oss inte Trots att det kan se svårt ut, så lämnar hoppet om fred oss inte. Ben Gurion sa 1948: ”Vi sträcker ut vår hand till fred till alla våra grannar”. Det gör vi fortfarande. Den som accepterar vår existens, hittar vi ett sätt att göra fred med. Men det går inte att förneka tron på en fred alldeles runt hörnet, inte är lika levande just nu som den har varit i perioder. Men som Ben Gurion sa: ”den som inte tror på mirakel, är inte en realist”. Vi längtar och hoppas på fred och ro. ”Yehie tov” - ”det kommer att bli bra”.zz Vi bör alla göra det lilla vi kan Herren har en plan för Israel. Han fullföljer den steg för steg, i den ordning som han har bestämt. Vi har sett början och det är det judiska folkets samlande i landet igen efter 2000 år. Men jag tror inte på att man kan eller ska använda Israel i kristna sammanhang som en ”klocka” för att bestämma var exakt världen befinner sig. Jag tror vi som mänsklighet ska koncentrera oss på att skapa en bättre värld, om vi allesammans gör det lilla vi kan, kommer vi att finna att vi befinner oss i det fredsrike som bibeln beskriver. Jag tror det är viktigt att inte vara en beskrivande åskådare, utan att göra allt vad vi som människor kan för att göra den jord vi lever på en bättre plats.
6
Är det moderna israel guds vilja? Det finns massvis med perspektiv och infallsvinklar ur vilka man kan skriva en historisk berättelse om Israel - i den här texten tänker jag utgå ifrån det bibliska perspektivet sammanvävt med det som faktiskt hänt med landet Israel och det judiska folket. När man talar om bibliska skeenden eller andliga principer är det lätt att fokuset blir på det man inte ser istället för det man faktiskt ser. Att tanken på det andliga för tanken till det osynliga. Men om man läser Bibeln så ser man hur Gud genom hela den bibliska historien har ingripit och lett sitt folk i det vi ser som det naturliga. Genom Bibeln går en röd tråd av löften och profetior som handlar om en högst naturlig och fysisk framtid för Israel genom dess kung Messias. Det är genom detta perspektiv som vi verkligen kan förstå vad Gud tänker göra i framtiden och vad Jesus faktiskt menar när han sa att han kommer tillbaka. Det råder ingen tvekan om att den moderna staten Israel är annorlunda i förhållande till kungariket Israel som kung David styrde över. Men från Guds synvinkel, vilket går att läsa sig till i Bibeln, är det ingen större skillnad. Gud håller reda på folket först och främst - alltså människorna. Vilken po-
litisk statsbildning landet har spelar mindre roll eftersom det är Messias som ska ta över allt vid sin återkomst ändå. Och lika naturligt som att Jesus ska komma tillbaka är det att hans folk Israel ska vara samlat för att ta emot honom. Paulus ger en tydlig bild av vad som faktiskt kommer hända det judiska folket när Jesus kommer tillbaka i Romarbrevet 11:25-29: Bröder, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet så att ni inte har för höga tankar om er själva: förhärdelse har drabbat en del av Israel och så ska det förbli till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. Och det är så hela Israel ska bli frälst, som det står skrivet: Från Sion ska Frälsaren komma och ta bort ogudaktighet från Jakob. Och detta är mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder. När det gäller evangeliet är de fiender för er skull, men när det gäller utkorelsen är de älskade för fädernas skull, för Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse. Det finns ingen tvekan hos Paulus att hans folk som helhet kommer att bli frälst, men att Gud låter sitt utvalda folk vara skingrat en tid för att vi i hednavärlden ska kunna få chansen att ta emot Messias. En ofattbar nåd för oss med andra ord! Notera också hur Paulus skriver att Messias kommer från Sion, alltså Jerusalem, till sitt folk Ja-
kob. Han tycks vilja försäkra sig om att läsaren förstår att det är det faktiska judiska folket han menar, Jesus eget kött och blod, och att platsen är det geografiska Israel. Alltså inget metaforiskt land eller folk. När staten Israel utropades 1948 endast tre år efter Förintelsen, den värsta katastrof som drabbat det judiska folket sen templets förstörelse och ödeläggelsen av Jerusalem år 70, kan det endast vara ett uppfyllande av profetiorna från gamla testamentet. En invändning man kan få höra mot detta är att det skulle vara en självuppfyllande profetia, alltså att människor genom handling åstadkommit uppfyllelsen. Problemet blir då att man genom samma logik även omkullkastar de gånger Jesus uppfyller profetior som till exempel när han ber sina lärjungar att hämta åsnan just för att profetian i Sakara 9:9 skulle uppfyllas: Fröjda dig stort, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl. Om man som kristen tror på en levande gud som faktiskt är kapabel att genomföra vad han lovat, är staten Israel ett löfte från Gud som gick i uppfyllelse och som fortsätter att uppfyllas.
Hesekiel 37:14 Jag ska låta min Ande komma in i er, så att ni får liv, och jag ska låta er bo i ert eget land. Då ska ni inse att jag, Herren, har talat och gjort det, säger Herren.
UPPLEV ISRAEL
Erik Borg
Att få åka till Israel är verkligen en upplevelse utöver det vanliga. Att få ”vandra på Bibelns blad”, ta in dess sanningar och se hur Herren fortsatt använder Israel för att förmedla till oss vem Han är och vad Han vill. Det är både inspirerande och gör något extra med ens tro. Resan blir ett sätt att fördjupa relationen med Jesus och ger Bibelläsningen en ny dimension. Helt enkelt, mycket mer än en resa!
israelsvan.com/resor/ungdomsresor