STOLTHET, NYTÄNK OCH SAMARBETE

ORDFÖRANDES HÄLSNING

Finlands Svenska Skidförbund (FSS) har fyllt 100 år 13.11.2021. FSS är ett förbund som lever i tiden och försöker utvecklas. På vårt geografiska område där vi är verksamma är inte de yttre förutsättningarna de allra bästa. Vi har kortare säsong än många andra distrikt och vårt område är vidsträckt. Med dessa förutsättningar klarar vi oss fortsättningsvis bra i alla mätningar med övriga distrikt i Finland.

Vi har klarat av att hålla en bredd på skidåkningen bättre än mången annan. Vi har framgångar bland idrottarna i olika åldrar både på nationell nivå och internationell nivå. Våra tränare, tekniska delegat, servicemän och övriga ledare håller också hög kvalitet. Jag tror att våra utmaningar med det naturliga förutsättningar är vår styrka. För att en förening skall kunna bedriva skidverksamhet krävs det mer talkofolk än till många andra idrottsgrenar, talkotillfällen ger ett socialt sammanhang och en gemenskap och det är här som både styrkan och utmaningarna finns inom FSSområdet. Vi har relativt många åkare upp till 16-års ålder, efter 18 år ålder tunnas åkarantalet snabbt ut och det är här utmaningarna är som störst. Givetvis är det naturligt att antalet utövare minskar när studier och vuxenlivet träder in, men för de som vill hållas kvar inom grenen har vi en utmaning i hur vi skall bibehålla en verksamhet som de aktiva känner sig motiverade i och är villiga att göra det hårda jobb som krävs. Jag tacka alla föreningar och föreningsaktiva som gör ett enormt jobb ute i bygderna, utan er skulle inte Finlands Svenska skidförbund finnas, det är ju in som är FSS. Sata sprinten är en unik tävling jubileumsåret till ära. FSS vill ge skidåkarna möjligheten att delta i något nytt och annorlunda. För att skidåkningen skall överleva behöver vi utvecklas och synas, då publiken minskar att besöka våra traditionella arenor får vi försöka komma närmare publiken. Jag tror även att vi behöver ha tävlingar som ger möjlighet till karnevalsstämning där det hela tiden händer någonting. Jag önskar er alla en upplevelserik och spännande tävlingsdag på Olympiastadion.

MATS JOHANSSON

ORDFÖRANDE, FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND

STOLTHET, NYTÄNK OCH SAMARBETE HAR TAGIT FSS IN I FRAMTIDEN

Glädjen och nostalgin ligger tät i luften när FSS-profilerna Stefan Storvall, Mats Johansson och Glenn Lindholm loggar in i det digitala mötet. En från Vuokatti, en från Kronoby och en från Kina. Alla tre mitt i olika skidrelaterade sammanhang.

Alla tre har aktiva skidåkarkarriärer bakom sig och har under olika perioder verkat som förbundstränare inom FSS. De har sett motgångar, medgångar och milstolpar inom FSS och träffas nu för att diskutera både historia och framtid. Och för det mesta har allt börjat med deltagande i FSS-mästerskapen. – Jag visste inte så mycket om FSS då, men jag minns att det var stora mästerskap. Mästerskapen i Terjärv kändes stort! Jag var långt hemifrån och de pratade ett främmande språk, skrattar Glenn Lindholm. Lindholm, tidigare aktiv i Lovisa Tor, inledde sin skidkarriär med FSS-mästerskapen i Terjärv som tioåring 1981. Det sista mästerskapet åkte han i Lappfors 2007. – Men det ena ledde till det andra och hösten 1984 inledde jag mina studier i Vörå idrottsgymnasium och blev aktiv FSS:are. Jag minns att jag hade klassiska skidor som man trimmade och kapade i framändan på skidan så att det skulle gå snabbare.

– Jag upplevde FSSM som ett eget litet OS. Det manade till en viss tävlingsinstinkt och man ville jämföra sig med de större killarna i högre åldersklasser. När jag inledde studierna 1987 i Vörå idrottsgymnasium så tyckte jag nog att FSS och idrottsgymnasiet var samma sak, båda lika stora, berättar Glenn.

Stefan Storvall har egentligen aldrig avslutat sin aktiva karriär. Storvalls första FSS-mästerskap gick 1975 och mästerskapen hölls i Purmo.

– Som liten gillade jag att följa med idrottsresultat i tidningarna och jag minns att att det var en snöfattig vinter. Jag var 12 år och skidade då 100 km på is istället för snö, berättar Storvall.

– Jag följde med FSS-skidåkare och såg upp till många av dem. I den åldern är förebilder så otroligt viktiga. Jag blev skidåkare på riktigt i och med mästerskapen. Mats Johansson, hemma från Dalsbruk, tävlade mest inom det finska distriktet som barn. De första FSSM som han deltog i gick av stapeln i ett kallt Jakobstad 1985. Då som representant för Vörå IF. – Första gången jag kom i kontakt med FSS-skidåkare var i skolmästerskap i Lovisa. De övriga påstod att jag hade “genat” eftersom det gick så bra för en Kimitoåkare, skrattar Johansson.

TRÄNARE I NYCKELPOSITION

För alla tre har utvecklingen av träningsteamen varit avgörande. Förbundstränare har alltid varit viktiga profiler och vartefter man kunnat satsa mera på heltidsanställda tränare har också förbundet kunna växa vidare. – Under ett träningsläger i Äkäslompolo i slutet av 70-talet fanns inga färdiga skidspår. FSS-tränare Mikael Björkholm drog upp och vi andra följde efter. Mycket har hänt sedan dess, säger Storvall.

– Nu har vi tränare som jobbar heltid och utvecklingen av faciliteter och rullskidbanor är en viktig grund för att vi ska ha bra skidåkare framåt. Se bara på Norge! De har satsat massor på heltidsanställda tränare och det syns.

För Glenn Lindholm, tidigare verksamhetsledare för FSS, har träningsgrupperna varit jätteviktiga. Det fanns en tydlig och viktig identitet när man fick tillhöra FSS.

– Vörå är en viktig punkt för våra skidåkare när det också kommer till att stärka identiteten som finlandssvensk idrottare. Det är av stor betydelse fortsättningsvis. Storvall poängterar att FSS också varit en föregångare inom servicesidan och legat steget före de andra. Många av de finländska vallarna ute i världen kommer från FSS.

ÅTERVÄXTEN NUMMER ETT

Mats Johansson, nuvarande ordförande för FSS, berättar att förbundet jobbar intensivt med återväxten.

Stefan har deltagit i FSSM åren 1975-2020 (46 år). Han gjorde debut 1975 i Purmo (H14 5km) 2:a efter Jan Hästbacka, Myran. Stefan har 93 individuella starter och 35 i stafett. 30 herrstafetter (63 herrstafetter har avgjorts sedan 1948).

VI MÅSTE FÅ FLERA ATT FORTSÄTTA LÄNGRE. ETT URVAL SKER NÄR UNGA VÄLJER STUDIEORT OCH DÄR BEHÖVER VI STÖDJA ALLA OBEROENDE VAD DE VÄLJER. ALLA BEHÖVER FÅ BEKRÄFTELSE OBEROENDE NIVÅ.

– Vi vill gärna ha en bra bredd med juniorer och att flera skulle vilja tävla längre trots att de inte alla gånger satsar fullt ut. Man kan inte bara tänka på de absolut bästa.

Stefan Storvall instämmer.

– Vi måste få flera att fortsätta längre. Ett urval sker när unga väljer studieort och där behöver vi stödja alla oberoende vad de väljer. Alla behöver få bekräftelse oberoende nivå. Samtidigt ska inte eliten glömmas bort. Satsningarna är överlag blygsamma. – Det fanns en tid när det plötsligt var så att elitgrupperna inte skulle få existera, utan alla skulle träna tillsammans. Då stannar också utvecklingen, menar Johansson.

Glenn Lindholm instämmer.

– Vi behöver elitverksamhet som våra unga kan se upp till. Man måste också få vara bra! FSS som förbund har ansvar för att utveckla det som framtiden behöver.

– Katten måste lyfta sin svans själv. Som förbund måste vi skapa förutsättningar som gör att vi klarar oss nationellt och internationellt. För att nå dit så behöver vi en bred verksamhet och samarbetsförmåga, säger Storvall.

FSS HISTORIK

VI BEHÖVER ELITVERKSAMHET SOM VÅRA UNGA KAN SE UPP TILL. MAN MÅSTE OCKSÅ FÅ VARA BRA!

Glenn Lindholm vann mitt första FSS-mästerskap i herrklassen som förstaårssenior i Lappfjärd 1992. Sonen Remi Lindholm vann sitt första FSS-mäterskap i herrkassen som förstaårssenior i Pargas 2019.