Stolthet, nytänk och samarbete har tagit FSS in i framtiden

Eric Storvall, son till Stefan Storvall har åkt i FSSM sedan 2001. Bilden från 2020 då Åsarna arrangerade FSSM iLappfors strax före coronapandemins utbrott.

Stolthet, nytänk och samarbete har tagit FSS in i framtiden

Alla tre har aktiva skidåkarkarriärer bakom sig och har under olika perioder verkat som förbundstränare inom FSS. De har sett motgångar, medgångar och milstolpar inom FSS och träffas nu för att diskutera både historia och framtid. Och för det mesta har allt börjat med deltagande i FSS-mästerskapen.

Glädjen och nostalgin ligger tät i luften när FSS-profilerna Stefan Storvall, Mats Johansson och Glenn Lindholm loggar in i det digitala mötet. En från Vuokatti, en från Kronoby och en från Kina. Alla tre mitt i olika skidrelaterade sammanhang.

– Jag visste inte så mycket om FSS då, men jag minns att det var stora mästerskap. Mästerskapen i Terjärv kändes stort! Jag var långt hemifrån och de pratade ett främmande språk, skrattar Glenn Lindholm.

Lindholm, tidigare aktiv i Lovisa Tor, inledde sin skidkarriär med FSS-mästerskapen i Terjärv som tioåring 1981. Det sista mästerskapet åkte han i Lappfors 2007.

– Jag upplevde FSSM som ett eget litet OS. Det manade till en viss tävlingsinstinkt och man ville jämföra sig med de större killarna i högre åldersklasser. När jag inledde studierna 1987 i Vörå idrottsgymnasium så tyckte jag nog att FSS och idrottsgymnasiet var samma sak, båda lika stora, berättar Glenn.

Stefan Storvall har egentligen aldrig avslutat sin aktiva karriär. Storvalls första FSS-mästerskap gick 1975 och mästerskapen hölls i Purmo.

– Som liten gillade jag att följa med idrottsresultat i tidningarna och jag minns att det var en snöfattig vinter. Jag var 12 år och skidade då 100 km på is istället för snö, berättar Storvall.

– Jag följde med FSS-skidåkare och såg upp till många av dem. I den åldern är förebilder så otroligt viktiga. Jag blev skidåkare på riktigt i och med mästerskapen.

Mats Johansson, hemma från Dalsbruk, tävlade mestinom det finska distriktet som barn. De första FSSM somhan deltog i gick av stapeln i ett kallt Jakobstad 1985.Då som representant för Vörå IF.

– Första gången jag kom i kontakt med FSS-skidåkarevar i skolmästerskap i Lovisa. De övriga påstod att jaghade “genat” eftersom det gick så bra för en Kimitoåkare,skrattar Johansson.

Stefan Storvall från FSSM 1987. Stefan har deltagit i FSSM åren 1975-2020 (46 år). Han gjorde debut 1975 i Purmo, i H14 5 km och slutade 2:a efter Jan Hästbacka, IK Myran. Stefan har 93 individuella starter och 35 i stafett.

Bild: Privat

TRÄNARE I NYCKEL- POSITION

För alla tre har utvecklingen av träningsteamen varitavgörande. Förbundstränare har alltid varit viktigaprofiler och vartefter man kunnat satsa mera påheltidsanställda tränare har också förbundet kunnaväxa vidare.

– Under ett träningsläger i Äkäslompolo i slutet av70-talet fanns inga färdiga skidspår. FSS-tränare MikaelBjörkholm drog upp och vi andra följde efter. Mycket harhänt sedan dess, säger Storvall.

– Nu har vi tränare som jobbar heltid och utvecklingenav faciliteter och rullskidbanor är en viktig grund för attvi ska ha bra skidåkare framåt. Se bara på Norge! Dehar satsat massor på heltidsanställda tränare och detsyns.

För Glenn Lindholm, tidigare verksamhetsledare förFSS, har träningsgrupperna varit jätteviktiga. Detfanns en tydlig och viktig identitet när man fick tillhöraFSS.

– Vörå är en viktig punkt för våra skidåkare när det ocksåkommer till att stärka identiteten som finlandssvenskidrottare. Det är av stor betydelse fortsättningsvis.

Storvall poängterar att FSS också varit en föregångareinom servicesidan och legat steget före de andra.Många av de finländska vallarna ute i världen kommerfrån FSS.

ÅTERVÄXTEN NUMMER ETT

Mats Johansson, nuvarande ordförande för FSS,berättar att förbundet jobbar intensivt med återväxten.

– Vi vill gärna ha en bra bredd med juniorer och att flera skulle vilja tävla längre trots att de inte alla gånger satsar fullt ut. Man kan inte bara tänka på de absolut bästa.

“ VI MÅSTE FÅ FLERA ATT FORTSÄTTA LÄNGRE. ETT URVAL SKER NÄR UNGA VÄLJER STUDIEORT OCH DÄR BEHÖVER VI STÖDJA ALLA OBEROENDE VAD DE VÄLJER. ALLA BEHÖVER FÅ BEKRÄFTELSE OBEROENDE NIVÅ.

Stefan Storvall instämmer.

– Vi måste få flera att fortsätta längre. Ett urval sker när unga väljer studieort och där behöver vi stödja alla oberoende vad de väljer. Alla behöver få bekräftelse oberoende nivå.

Samtidigt ska inte eliten glömmas bort. Satsningarna är överlag blygsamma.

– Det fanns en tid när det plötsligt var så att elitgrupperna inte skulle få existera, utan alla skulle träna tillsammans. Då stannar också utvecklingen, menar Johansson.

Glenn Lindholm instämmer.

– Vi behöver elitverksamhet som våra unga kan se upp till. Man måste också få vara bra!

FSS som förbund har ansvar för att utveckla det som framtiden behöver.

– Katten måste lyfta sin svans själv. Som förbundmåste vi skapa förutsättningar som gör att vi

klarar oss nationellt och internationellt. För att nå dit så behöver vi en bred verksamhet och samarbetsförmåga, säger Storvall.

Glenn Lindholm vann sitt första FSS-mästerskap i herrklassen som förstaårssenior i Lappfjärd 1992.

Bild: Privat